Lag om pensionsstiftelser och pensionskassor
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
Tillämpning av lagen samt de centrala principerna för verksamheten för pensionsstiftelser och pensionskassor
Tillämpningsområde
Denna lag tillämpas på pensionsstiftelser som är registrerade enligt finsk lag och som bedriver pensionsförsäkringsverksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (395/2006) och på pensionskassor som är registrerade enligt finsk lag och som bedriver pensionsförsäkringsverksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare (1272/2006).
Bestämmelserna i denna lag tillämpas, om inte något annat föreskrivs i lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare.
Definitioner
I denna lag avses med
1) pensionsanstalt en pensionsstiftelse och en pensionskassa enligt 1 §,
2) delägare en arbetsgivare eller en företagare som är skyldig att betala försäkringsavgift till en pensionsanstalt,
3) EES-stat en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4) arbetspensionsförsäkringsbolag ett arbetspensionsförsäkringsbolag enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997),
5) koncern en koncern enligt bokföringslagen (1336/1997),
Verksamhetskrets
I en pensionsstiftelses stadgar ska verksamhetskretsen fastställas så att en arbetsgivare eller flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare som hör till samma koncern kan vara delägare i stiftelsen. Dessutom kan en pensionsstiftelse tillsammans med ovan avsedda arbetsgivare, en eller flera, i egenskap av delägare höra till sin egen verksamhetskrets.
I en pensionskassas stadgar ska verksamhetskretsen fastställas så att följande kan vara delägare i kassan:
1) flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare vars verksamhet har ett ekonomiskt eller administrativt samband,
2) flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare vars verksamhetsområde eller yrkesområde är likartat eller som på grund av någon annan motsvarande omständighet bildar en helhet,
3) flera företagare tillsammans med sådana företagare vars verksamhetsområde eller yrkesområde är likartat eller som på grund av någon annan motsvarande omständighet bildar en helhet,
Det ska vara ändamålsenligt att bedriva pensionskassaverksamhet gemensamt i en sådan verksamhetskrets bestående av flera arbetsgivare eller företagare som avses i 2 mom. 1–3 punkten.
En pensionsanstalts verksamhetskrets kan också utgöras av en viss del av en sådan verksamhetskrets som avses i 1 eller 2 mom.
Verksamhetens syfte
Pensionsanstalterna ska på ett annat än affärsmässigt sätt bedriva lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet som hänför sig till den sociala tryggheten genom att ha hand om verkställigheten av pensionsskyddet enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare samt förvalta de tillgångar som inflyter till anstalten på ett sätt som tryggar de försäkrades förmåner.
Pensionsanstalterna får inte bedriva annan verksamhet än verksamhet enligt 1 mom.
Pensionsanstalterna får bedriva sådan verksamhet som avses i 1 § bara inom sin verksamhetskrets som avses i 3 §.
Status som juridisk person och delägarnas ansvar
En pensionsanstalt är en från delägarna fristående juridisk person som uppkommer genom registrering och som upphör när pensionsanstalten har upplösts.
Delägarna i en pensionsstiftelse är gentemot stiftelsen ansvariga för att stiftelsens tillgångar räcker till för att täcka stiftelsens ansvarsskuld och övriga skulder samt solvenskravet så som bestäms i denna lag och i stiftelsens stadgar.
Delägarna i en pensionskassa är gentemot kassan begränsat ansvariga för att kassans tillgångar räcker till för att täcka kassans ansvarsskuld och övriga skulder samt solvenskravet så som bestäms i denna lag och i de beräkningsgrunder för försäkringsavgiften för en kassa som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt samt i kassans stadgar.
Utträde och uteslutning ur en pensionsanstalt
En delägare i en pensionsanstalt kan utträda ur pensionsanstalten. En delägare i en pensionsstiftelse kan emellertid utträda eller uteslutas ur pensionsstiftelsen bara om den utträdande delägarens delägarspecifika försäkringsbestånd har överlåtits till en annan pensionsanstalt eller till ett arbetspensionsförsäkringsbolag.
Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också när en delägare i en pensionsstiftelse avslutar sin verksamhet inom den verksamhetskrets som avses i 3 § 1 mom.
Likställighet
En pensionskassas kassamöte eller representantskap eller en pensionsanstalts styrelse, verkställande direktör eller någon annan företrädare som avses i 4 kap. 18 § får inte fatta beslut eller vidta någon annan åtgärd som är ägnad att ge en delägare, en försäkrad eller någon annan en otillbörlig fördel till nackdel för pensionsanstalten, någon annan försäkrad eller någon annan delägare.
Bestämmelsernas dispositiva karaktär
Bestämmelser om pensionsanstaltens verksamhet kan utfärdas i dess stadgar. I stadgarna får inte tas in bestämmelser som strider mot lag eller god sed.
Bildande, delägare och stadgar
Stiftare av en pensionsanstalt
En pensionsstiftelse kan bildas av en arbetsgivare eller av flera i 1 kap. 3 § 1 mom. avsedda arbetsgivare tillsammans.
En pensionskassa kan bildas av flera i 1 kap. 3 § 2 mom. avsedda arbetsgivare tillsammans eller av flera i det momentet avsedda företagare tillsammans.
Stiftarens behörighet
Den som är omyndig, försatt i konkurs eller som har meddelats näringsförbud får inte bilda en pensionsanstalt.
Stiftarens hemort
Den som bildar en pensionsanstalt ska vara en fysisk person, en sammanslutning eller en stiftelse. Den som bildar en pensionsanstalt ska ha sin hemort i en EES-stat. Ett öppet bolag eller ett kommanditbolag kan vara stiftare om de bolagsmän som personligen svarar för bolagets förpliktelser har sin hemort i en EES-stat.
Pensionsanstaltens minsta storlek
En pensionsanstalt ska ha minst 150 försäkrade.
Avtal om bildning
För bildandet av en pensionsanstalt ska det upprättas ett avtal om bildning. Avtalet ska dateras och undertecknas av samtliga stiftare.
Avtalet om bildning ska innehålla en verksamhetsplan och ett förslag till stadgar för pensionsanstalten. I avtalet ska dessutom anges
1) stiftarens namn samt personbeteckning eller företags- och organisationsnummer, hemort och postadress,
2) beloppet av startkapitalet, om pensionsanstalten har ett startkapital,
3) ledamöterna i den första styrelsen,
4) den verkställande direktören, om en verkställande direktör har valts, och revisorerna.
Närmare bestämmelser om innehållet i den verksamhetsplan som avses i 2 mom. utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.
Se SHMf om pensionsanstalters, tilläggspensionsanstalters och försäkringskassors verksamhetsplaner 1195/2021.
Delägarförteckning
Pensionsanstalten ska föra en delägarförteckning där delägarnas namn och företags- och organisationsnummer antecknas.
Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrättas om ändringar i delägarförteckningen.
Firma
En pensionsanstalt ska ha antingen ett finsk- eller svenskspråkigt namn. En pensionsstiftelses finskspråkiga namn ska innehålla ordet ”eläkesäätiö” och det svenskspråkiga namnet ordet ”pensionsstiftelse”. En pensionskassas finskspråkiga namn ska innehålla ordet ”eläkekassa” och det svenskspråkiga namnet ordet ”pensionskassa”.
Pensionsanstaltens namn ska klart skilja sig från andra pensionsanstalters namn. Namnet får inte strida mot god sed eller allmän ordning eller vara vilseledande. Om namnet på pensionsanstaltens firma anges på flera språk, ska framställningarna till sitt innehåll motsvara varandra.
Stadgar
Varje pensionsanstalt ska ha stadgar där följande uppgifter ska anges:
1) firma och, om namnet anges på flera språk, framställningen på varje språk,
2) den kommun i Finland som är pensionsanstaltens hemort,
3) den pensionsförsäkringsverksamhet som bedrivs,
4) verksamhetskrets enligt 1 kap. 3 §,
5) vilka som är försäkrade i pensionsanstalten,
6) styrelseledamöternas och ersättarnas antal samt mandattid,
7) grunden för styrelseledamöternas arvode,
8) revisorernas och revisorssuppleanternas mandattid,
9) mandattiden för medlemmar och ersättare i representantskapet, hur de väljs och grunden för medlemmarnas arvode, om pensionskassan har ett representantskap,
10) hur ansvaret för en insolvent delägares förpliktelser i fråga om solvenskapitalet fördelas mellan delägarna,
11) grunderna för den avgift som tas ut hos en delägare för att komplettera solvenskapitalet när det delägarspecifika försäkringsbeståndet överförs i en situation som avses i 12 kap. 11 § 2 mom.,
12) grunderna för fastställandet av den avgift som tas ut för att komplettera solvenskapitalet när pensionsanstalten har försatts i likvidation,
13) hur pensionsanstaltens tillgångar och ansvar fördelas mellan delägarna när pensionsanstalten upplöses.
Utöver det som anges i 1 mom. ska det i stadgarna för en pensionskassa anges
1) hur kallelsen till kassamötet utfärdas,
2) hur delägarnas rösträtt och röster fördelas vid kassamötet,
3) antalet medlemmar av representantskapet, deras mandattid,och hur de väljs, delägarnas röstetal i representantskapet och grunden för medlemmarnas arvode, om pensionskassan har ett representantskap,
4) hur den delägarspecifika försäkringsavgiften bestäms,
5) hur en delägare avgår och på vilka grunder en delägare kan uteslutas ur pensionskassan.
Utöver det som anges i 1 mom. ska det i stadgarna för en pensionsstiftelse anges
1) hur styrelseledamöterna och deras ersättare väljs,
2) hur de delägarspecifika försäkringsavgifterna bestäms, om pensionsstiftelsens bokföring följer det utjämnande systemet,
3) hur delägarnas andel av övertäckningen enligt 7 kap. 10 § beräknas i en pensionsstiftelse som följer det utjämnande bokföringssystemet.
4) hur delägarnas ansvar för en insolvent delägares försäkringsavgift fastställs vid en pensionsstiftelses konkurs.
Fastställelse av stadgarna
Fastställelse av en pensionsanstalts stadgar och ändringar i dem ska sökas hos Finansinspektionen. När en pensionsanstalt bildas ska ansökan åtföljas av avtalet om bildning, en delägarförteckning och en redogörelse för att styrelsens ledamöter uppfyller de behörighetskrav som anges i 4 kap. 8 § samt, om det har valts en verkställande direktör för anstalten, av en redogörelse för att verkställande direktören uppfyller de krav som anges i den paragrafen.
Finansinspektionen ska fastställa stadgarna för en pensionsstiftelse eller ändringarna av dem, om stadgarna är lagenliga.
Finansinspektionen ska fastställa stadgarna för en pensionskassa och ändringarna av dem, om stadgarna är lagenliga och den tilltänkta försäkringsverksamheten inte anses äventyra en sund utveckling på området.
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om innehållet i den ansökan som avses i 1 mom. och om de redogörelser och handlingar som ska fogas till ansökan.
Registrering
En pensionsanstalt ska anmälas för registrering i det register över pensionsstiftelser och försäkringskassor som avses i 9 kap. 3 § inom tre månader från det att Finansinspektionen har fastställt stadgarna.
Till registeranmälan ska fogas en försäkran av styrelseledamöterna och verkställande direktören om att bestämmelserna i denna lag har iakttagits när pensionsanstalten har bildats.
Registreringens rättsverkningar
Förpliktelser orsakade av en åtgärd som har vidtagits efter undertecknandet av avtalet om bildning eller av en i avtalet om bildning specificerad åtgärd som har vidtagits högst ett år före undertecknandet av avtalet om bildning övergår genom registreringen på pensionsanstalten.
Verksamhet före registreringen
Före registreringen får pensionsanstalten inte förvärva rättigheter, ingå förbindelser eller uppträda som part i en domstol eller hos någon annan myndighet.
De som deltagit i eller beslutat om en åtgärd som på pensionsanstaltens vägnar vidtagits före registreringen ansvarar solidariskt för åtgärden.
Styrelsen och verkställande direktören kan utan personligt ansvar föra talan i ärenden som gäller bildandet av pensionsanstalten.
Rättshandlingar med en oregistrerad pensionsanstalt
En avtalspart som visste att pensionsanstalten var oregistrerad kan, om inte annat avtalats, frånträda sitt avtal med pensionsanstalten, om registrering inte har gjorts inom den tid som anges i 10 § 1 mom. eller om registreringen har vägrats. En avtalspart som inte visste att pensionsanstalten var oregistrerad kan frånträda avtalet till dess att pensionsanstalten har registrerats.
Bildandet förfaller
Bildandet av en pensionsanstalt anses ha förfallit om pensionsanstalten inte har anmälts för registrering i enlighet med 10 § eller om registrering vägras.
Om bildandet förfaller, ansvarar styrelsen och verkställande direktören solidariskt för att startkapitalet och avkastningen på startkapitalet betalas tillbaka. Sedvanliga kostnader för åtgärder som har vidtagits på pensionsanstaltens vägnar enligt 12 § 3 mom. dras av från det belopp som ska betalas tillbaka.
Ändring av stadgarna
Styrelsen beslutar om ändring av stadgarna för en pensionsstiftelse på det sätt som föreskrivs i 4 kap. 3 §. Om en ändring av stadgarna direkt gäller en delägares rättigheter eller skyldigheter krävs det för fastställelse av ändringen, utöver vad som föreskrivs i den paragrafen, att den delägare vars rättigheter eller skyldigheter ändringen gäller har godkänt ändringen.
Beslut om att ändra en pensionskassas stadgar fattas av kassamötet. Om en ändring av stadgarna direkt gäller en delägares rättigheter eller skyldigheter krävs det för fastställelse av ändringen, utöver vad som föreskrivs i 3 kap. 19 §, att den delägare vars rättigheter eller skyldigheter ändringen gäller har godkänt ändringen. Om det finns flera delägare i pensionskassan krävs det för fastställelse av ändringen, utöver vad som föreskrivs i den paragrafen, att minst två tredjedelar av samtliga delägare har godkänt ändringen. Dessutom ska antalet röster för de delägare som har godkänt ändringen utgöra minst två tredjedelar av det röstetal som delägarna sammanlagt skulle ha haft, om samtliga delägare hade varit representerade vid kassamötet.
Pensionskassans kassamöte och representantskap
Kassamötet och representantskapet
I en pensionskassa utövar kassamötet högsta beslutanderätt. Kassamötet beslutar om ärenden som enligt denna lag ankommer på det. I pensionskassans stadgar kan det föreskrivas att kassamötet beslutar om ärenden som hör till verkställande direktörens och styrelsens allmänna behörighet.
Med stöd av en bestämmelse i stadgarna kan beslutanderätten i stället för av kassamötet utövas av representanter som de försäkrade och delägarna valt bland sig (representantskap).
Om en pensionskassa har ett representantskap, ska de bestämmelser i detta kapitel som gäller kassamötet tillämpas även på representantskapets möten och ska de bestämmelser som gäller de försäkrades och delägarnas rättigheter och skyldigheter vid kassamötet tillämpas på representantskapet, om inte något annat föreskrivs i detta kapitel.
Val av representantskapet
Representantskapet består av minst sex medlemmar. Mandattiden för representantskapets medlemmar är högst fyra år i sänder.
Samma person får inte samtidigt vara både medlem i representantskapet och styrelseledamot.
Ordinarie kassamöte
Ordinarie kassamöte ska hållas inom fyra månader efter utgången av räkenskapsperioden.
Vid det ordinarie kassamötet ska
1) bokslutet och revisionsberättelsen läggas fram,
2) det beslutas om fastställande av bokslutet för det föregående året,
3) det beslutas om åtgärder på grund av överskott eller underskott enligt den fastställda balansräkningen,
4) det beslutas om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören,
5) styrelseledamöter och ersättare för dem väljas,
6) revisorer och vid behov en granskare av hållbarhetsrapporteringen väljas, (21.12.2023/1257)
7) sådana övriga ärenden behandlas som det ordinarie kassamötet ska behandla enligt denna lag eller pensionskassans stadgar.
Extra kassamöte
Extra kassamöte ska hållas om
1) det bestäms så i stadgarna,
2) styrelsen anser att det finns skäl till det,
3) försäkrade och delägare vars antal röster utgör minst en tiondel av samtliga försäkrades och delägares röstetal skriftligen kräver det, eller
4) Finansinspektionen skriftligen kräver det.
Ett extra kassamöte ska hållas också när en revisor eller delägare eller försäkrade som tillsammans har en i stadgarna angiven mindre andel än en tiondel av de försäkrades och delägarnas sammanlagda röstetal skriftligen kräver det för behandling av ett visst ärende. Kallelse till mötet ska utfärdas inom två veckor från det att kravet framställdes.
Rätt att få ett ärende upptaget till behandling
En försäkrad eller delägare har rätt att få ett uppgivet ärende behandlat vid kassamötet genom att skriftligen kräva detta i så god tid att ärendet kan tas upp i möteskallelsen.
Rätt att delta och anmälan
Varje försäkrad och delägare har rätt att delta i kassamötet och yttra sig vid där.
I stadgarna kan det som en förutsättning för en delägares eller en försäkrads deltagande i kassamötet uppställas att denne anmäler sig till försäkringskassan senast en viss dag, tidigast tio dagar före mötet. Den sista anmälningsdagen ska nämnas i möteskallelsen.
Närvarorätt
Styrelseledamöterna och verkställande direktören har rätt att närvara vid kassamötet, om inte kassamötet i ett enskilt fall beslutar något annat.
Kassamötet kan tillåta att också andra personer är närvarande vid mötet.
Ombud och biträde
Delägare och försäkrade får utöva sin rätt vid kassamötet genom ombud. Delägare, försäkrade och ombud får anlita biträde vid mötet.
Ett ombud får representera högst det antal delägare eller försäkrade som bestäms i stadgarna. Ombudet ska visa upp en daterad och specifierad fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt visa sin rätt att företräda delägaren eller den försäkrade. Fullmakten gäller ett möte, om inte något annat framgår av den.
En medlem av representantskapet kan inte utöva sin rätt genom ombud. En medlem av representantskapet får anlita ombud endast om det bestäms så i stadgarna eller representantskapsmötet beslutar så.
Deltagandesätt
I stadgarna kan det bestämmas att deltagande i kassamötet får ske per post, genom datakommunikation eller med andra tekniska hjälpmedel. Också styrelsen kan besluta om detta, om inte något annat bestäms i pensionskassans stadgar. En förutsättning för förfarandet är att deltaganderätten och riktigheten av rösträkningen kan kontrolleras på motsvarande sätt som vid ett vanligt kassamöte. Möjligheten att delta på detta sätt, villkoren för ett sådant deltagande och förfarandet ska nämnas i möteskallelsen. I möteskallelsen ska det också nämnas om yttranderätten har begränsats för en försäkrad eller en delägare som deltar i mötet med ett tekniskt hjälpmedel.
Platsen för mötet
Kassamötet ska hållas på pensionskassans hemort, om inte något annat bestäms i stadgarna. Av synnerligen vägande skäl kan kassamötet med Finansinspektionens samtycke hållas också på någon annan ort.
Sammankallande av mötet
Kassamötet sammankallas av styrelsen.
Om styrelsen inte sammankallar ett kassamöte som ska hållas enligt denna lag, stadgarna eller kassamötets beslut, ska Finansinspektionen sammankalla mötet på pensionskassans bekostnad.
Kallelsetid för mötet
Kallelsen till kassamötet får utfärdas tidigast fyra veckor före kassamötet och ska utfärdas senast en vecka före kassamötet eller den sista anmälningsdagen enligt 6 §. Om kassamötet sammankallas med stöd av 4 § 1 mom. 3 eller 4 punkten, ska dock möteskallelsen utfärdas inom två veckor från det att kravet enligt de punkterna framställdes.
Bestämmelser om kallelsetiden för mötet finns dessutom i
1) 10 kap. 9 §, som gäller fusion,
2) 11 kap. 10 §, som gäller delning,
3) 12 kap. 9 §, som gäller överföring av ett försäkringsbestånd,
4) 13 kap. 5 §, som gäller likvidation.
Framläggande av möteshandlingar
Beslutshandlingarna samt, om bokslutet behandlas vid kassamötet, bokslutet, verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen ska i minst en veckas tid före mötet hållas tillgängliga för de försäkrade och delägarna på pensionskassans kontor eller webbplats samt läggas fram vid kassamötet. Möteshandlingarna ska utan dröjsmål sändas till de försäkrade och delägare som begär dem, om handlingarna inte kan sparas och skrivas ut från pensionskassans webbplats.
Möteskallelsens innehåll
I kallelsen till kassamötet ska tid och plats för mötet samt de ärenden som ska behandlas vid mötet nämnas. Om ett ärende som gäller ändring av pensionskassans stadgar ska behandlas på mötet, ska ändringens huvudsakliga innehåll nämnas i kallelsen. Framläggande av de handlingar som avses i 13 § ska uppges i möteskallelsen.
Bestämmelser om innehållet i möteskallelsen finns dessutom i
1) 10 kap. 8 §, som gäller fusion,
2) 11 kap. 9 §, som gäller delning,
3) 12 kap. 10 §, som gäller överföring av ett försäkringsbestånd,
Beslutsfattande
Kassamötet kan besluta endast om ärenden som har nämnts i möteskallelsen. Om ett ärende dock enligt denna lag eller pensionskassans stadgar ska behandlas vid kassamötet, ska mötet behandla ärendet även om det inte har nämnts i möteskallelsen.
Ett ordinarie kassamöte kan dessutom besluta om ett sådant föreläggande av särskild granskning som avses 5 kap. 6 § även om detta inte har nämnts i möteskallelsen.
Trots vad som föreskrivs i 1 mom. kan kassamötet besluta om sammankallande av ett nytt möte och om överföring av ett ärende till ett fortsatt möte.
Röstetal
Vid ett kassamöte har varje försäkrad en röst. Om beslutanderätten inte utövas av kassamötet utan av ett representantskap, har varje representant för de försäkrade en röst vid representantskapsmötet.
Vid kassamötet har en delägare det röstetal som bestäms i stadgarna. Om beslutanderätten inte utövas av kassamötet utan av ett representantskap, har varje representant för delägarna det röstetal som bestäms i stadgarna.
Vid kassamötet får en delägare eller flera delägare inte ha ett större röstetal än de vid mötet företrädda försäkrades sammanlagda röstetal.
Ordförande och protokoll
Kassamötet väljer en ordförande för sig. I stadgarna kan det bestämmas att mötets ordförande ska väljas bland delägarna.
Ordföranden ska se till att protokoll förs vid mötet. Besluten och de eventuella omröstningsresultaten ska antecknas i protokollet. Ordföranden och en vid mötet för ändamålet vald justerare ska underteckna protokollet. Protokollen ska numreras löpande och förvaras på ett betryggande sätt.
Protokollet ska senast två veckor efter mötet hållas tillgängligt för delägarna och de försäkrade i pensionskassans verksamhetslokaler eller på något annat sätt. Delägarna och de försäkrade har rätt att få en kopia av protokollet och dess bilagor.
Röstlängd
Kassamötets ordförande ska se till att det över de närvarande delägarna, försäkrade, ombuden och biträdena upprättas en röstlängd i vilken införs varje delägares och försäkrads röstetal. Röstlängden ska vara framlagd vid kassamötet. Röstlängden ska tas in i eller fogas till mötesprotokollet.
Majoritetsbeslut
Som kassamötets beslut gäller det förslag som har understötts med mer än hälften av de avgivna rösterna, om inte denna lag eller pensionskassans stadgar kräver kvalificerad majoritet. Om rösterna faller lika gäller som beslut det förslag som ordföranden omfattar. Vid val anses den vald som får flest röster. Om rösterna faller lika avgörs valet genom lottdragning.
Frågerätt
Pensionskassans styrelse och verkställande direktören ska vid kassamötet på begäran av en försäkrad eller en delägare ge närmare information om omständigheter som kan inverka på bedömningen av ett ärende som behandlas vid mötet. Om mötet behandlar bokslutet gäller skyldigheten också pensionskassans ekonomiska ställning överlag. Information som skulle medföra väsentlig olägenhet för pensionskassan får emellertid inte lämnas ut.
Om en fråga kan besvaras endast utifrån information som mötet inte har tillgång till, ska svaret ges skriftligen inom två veckor. Svaret ska ges den som har ställt frågan och andra kassamötesdeltagare som begär det.
Åsidosättande av formkrav
Beslut som gäller ett ärende som har behandlats utan iakttagande av procedurbestämmelserna i denna lag eller bestämmelserna om möteskallelse i pensionskassans stadgar får fattas endast om de försäkrade och delägare som berörs av försummelsen ger sitt samtycke.
Kassamötet är lagligt oavsett möteskallelsen, förutsatt att de valda representanterna har beslutanderätt vid kassamötet och samtliga representanter är närvarande vid mötet.
Fortsatt möte
Kassamötet kan besluta att behandlingen av ett ärende ska överföras till ett fortsatt möte.
Det ordinarie kassamötet ska överföra ett ärende som gäller godkännande av bokslutet till ett fortsatt möte, om de som har minst hälften av det vid mötet företrädda röstetalet understöder förslaget. Det fortsatta mötet ska hållas tidigast en månad och senast två månader efter det ordinarie kassamötet.
Kallelse till fortsatt möte
Till det fortsatta mötet ska en kallelse utfärdas, om mötet hålls senare än fyra veckor efter kassamötet. En kallelse till fortsatt möte kan alltid utfärdas senast fyra veckor före mötet.
Om en förutsättning för ett giltigt beslut enligt stadgarna är att beslutet fattas vid två kassamöten, får kallelse till det senare mötet inte utfärdas förrän det första mötet har hållits. I kallelsen ska nämnas det beslut som det första mötet har fattat.
Jäv
En försäkrad, en delägare, en medlem av representantskapet, en styrelseledamot eller verkställande direktören får inte delta i beslutfattandet i ärenden som gäller talan mot personen själv eller befrielse av personen från skadeståndsskyldighet eller någon annan förpliktelse gentemot pensionskassan. Personen får inte heller delta i beslutsfattandet i ärenden som gäller talan mot någon annan eller befrielse av denne från en förpliktelse, om de har ett sådant väsentligt intresse i ärendet som kan stå i strid med pensionskassans intresse.
Klander av mötets beslut
En delägare och en försäkrad i en pensionskassa kan genom talan mot pensionskassan klandra ett beslut av kassamötet, om
1) procedurbestämmelserna i denna lag inte har iakttagits vid behandlingen av ett ärende och felet har kunnat påverka beslutets innehåll eller delägarnas eller de försäkrades rätt i övrigt,
2) beslutet i något annat avseende strider mot denna lag, pensionskassans stadgar eller de för försäkring fastställda grunderna.
Klandertalan ska väckas inom tre månader från det att kassamötet fattade beslutet. Talan som gäller ett fusions- eller delningsbeslut får dock inte väckas när över sex månader har förflutit från det att fusionen eller delningen registrerades. Om talan inte väcks inom föreskriven tid, ska beslutet anses vara giltigt.
Dom som gäller kassamötets beslut
På yrkande av käranden kan domstolen förklara ett beslut av kassamötet ogiltigt eller ändra det. En dom genom vilken ett beslut av ett kassamöte har förklarats ogiltigt eller ändrats gäller även gentemot de delägare och försäkrade som inte har förenat sig om talan. På yrkande av käranden kan pensionskassan samtidigt förbjudas att verkställa ett ogiltigt beslut. Kassamötets beslut kan ändras endast om det kan konstateras vilket innehåll beslutet borde ha haft.
Om kassamötets beslut upphävs eller ändras, ska det som vinns tillfalla pensionskassan. De som har väckt talan har dock rätt att av pensionskassan få ersättning för sina rättegångskostnader i den mån de medel som pensionskassan vunnit genom rättegången räcker för ändamålet.
Ogiltiga beslut av mötet
Ett beslut av kassamötet är ogiltigt, om
1) kallelse till mötet inte har utfärdats eller om det som i denna lag eller i pensionskassans stadgar föreskrivs om kallelse till möte har överträtts i något väsentligt avseende,
2) beslutet klart strider mot den likställighetsprincip som anges i 1 kap. 7 § och samtycke saknas av den delägare eller någon annan vars likställighet har kränkts,
3) beslutet enligt lag inte skulle ha fått fattas ens med samtliga delägares eller försäkrades samtycke, eller om
4) det för beslutet enligt lag eller pensionskassans stadgar förutsätts samtycke av samtliga eller vissa delägare eller försäkrade och ett sådant samtycke inte har getts.
På ett ogiltigt beslut tillämpas inte det som i 25 § 2 mom. föreskrivs om väckande av klandertalan inom föreskriven tid. Talan som gäller ett fusions- eller delningsbeslut får dock inte väckas när över sex månader har förflutit från det att fusionen eller delningen registrerades.
Förvaltning
Ledning
En pensionsanstalt ska ha en styrelse och en verkställande direktör.
Styrelsen och verkställande direktören ska omsorgsfullt främja pensionsanstaltens intressen.
Styrelsen och verkställande direktören ska leda pensionsanstalten med yrkesskicklighet, enligt sunda och försiktiga verksamhetsprinciper samt enligt principerna för en tillförlitlig förvaltning.
Styrelsens allmänna uppgifter
Styrelsen svarar för pensionsanstaltens förvaltning och för att anstaltens verksamhet är ändamålsenligt organiserad.
Styrelsen svarar för att tillsynen över pensionsanstaltens bokföring och medelsförvaltning är ordnad på ett behörigt sätt.
Styrelsens beslutsfattande
Som styrelsens beslut gäller det förslag som har understötts av mer än hälften av de närvarande ledamöterna, om det inte någon annanstans i denna lag eller i stadgarna krävs kvalificerad majoritet. Om rösterna faller lika avgör ordförandens röst. Vid val anses den vald som får flest röster. Om rösterna faller lika vid val av ordförande och om inte något annat beslutades när styrelsen valdes eller om inte något annat bestäms i stadgarna, avgörs valet genom lottdragning.
Styrelsen är beslutför när över hälften av styrelseledamöterna är närvarande, om inte stadgarna förutsätter ett större antal. När antalet räknas ut anses jäviga ledamöter inte vara närvarande. Beslut får inte fattas vid styrelsens sammanträde, om inte samtliga styrelseledamöter har getts tillfälle att delta i behandlingen. Om en styrelseledamot har förhinder, ska dennes ersättare ges tillfälle att delta i behandlingen. Om ett beslut fattas utan att styrelsen sammanträder, ska beslutet registreras, undertecknas, numreras och förvaras i enlighet med vad som i 6 § föreskrivs om styrelsens sammanträdesprotokoll.
Jäv för styrelseledamöter
En styrelseledamot får inte delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan styrelseledamoten och pensionsanstalten. Personen får inte heller delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan pensionsanstalten och tredje man, om personen är anställd hos denna tredje man, verkställande direktör för eller i motsvarande ställning i en sammanslutning eller stiftelse som är tredje man, eller ledamot i dess styrelse, förvaltningsråd eller motsvarande verksamhetsorgan eller om personen kan förväntas få en sådan väsentlig fördel av avtalet som eventuellt står i strid med pensionsanstaltens intresse.
Vad som i denna paragraf föreskrivs om avtal ska på motsvarande sätt tillämpas på andra rättshandlingar samt på rättegångar och annan talan.
Styrelsens sammanträden
Styrelsens ordförande svarar för att styrelsen sammanträder vid behov. Styrelsen ska sammankallas om en styrelseledamot eller verkställande direktören kräver det. Om styrelsens ordförande trots ett sådant krav inte sammankallar styrelsen, får kallelse utfärdas av en styrelseledamot eller av verkställande direktören, om minst hälften av styrelseledamöterna godkänner förfarandet.
Styrelsen kan besluta att även någon annan än en styrelseledamot får vara närvarande vid sammanträdet. I 14 § föreskrivs det om verkställande direktörens rätt att delta i sammanträdet. Också i stadgarna kan det föreskrivas om närvaro.
Styrelsens sammanträdesprotokoll
Vid styrelsens sammanträde ska det föras protokoll som undertecknas av sammanträdets ordförande och protokollföraren, om inte något annat bestäms i stadgarna. Besluten och de eventuella omröstningsresultaten ska antecknas i protokollet. Varje styrelseledamot och verkställande direktören har rätt att få sin avvikande mening antecknad i protokollet. Protokollen ska numreras löpande och förvaras på ett betryggande sätt.
Styrelseledamöter, ersättare och ordförande
En pensionsstiftelses styrelse ska ha minst fem ledamöter och minst två ersättare. En pensionskassas styrelse ska ha minst fyra ledamöter och minst två ersättare.
De försäkrade väljer minst två styrelseledamöter och en ersättare.
Delägarna väljer de övriga styrelseledamöterna.
Om styrelsen enligt pensionsanstaltens stadgar ska ha fler ledamöter än vad som föreskrivs i 1 mom., ska förhållandet mellan antalet styrelseledamöter som företräder de försäkrade och delägarna i skälig mån motsvara det som föreskrivs i 2 mom.
Styrelsen väljer inom sig en ordförande. Pensionsanstaltens verkställande direktör eller ansvariga matematiker får inte vara ordförande.
Styrelseledamöternas behörighet
Styrelseledamöterna ska ha gott anseende och god kännedom om arbetspensionsförsäkringsverksamhet. I styrelsen ska det också finnas god sakkunskap om investeringsverksamhet.
Den som är omyndig, försatt i konkurs eller som har meddelats näringsförbud får inte vara styrelseledamot.
Minst en styrelseledamot ska vara bosatt i en EES-stat.
Det som i denna lag föreskrivs om styrelseledamöter ska på motsvarande sätt tillämpas på ersättarna.
Finansinspektionen kan be om en utredning varav det framgår att styrelsen uppfyller de krav som föreskrivs för den i denna lag.
Val av styrelseledamöter
En pensionskassas styrelseledamöter väljs av kassamötet, om inte beslutanderätten enligt stadgarna har överförts på representantskapet. Delägarna har inte rösträtt vid valet av styrelseledamöter som företräder de försäkrade, och de försäkrade har inte rösträtt vid valet av styrelseledamöter som företräder delägarna.
I en pensionsstiftelses stadgar kan det bestämmas att företrädare väljer de styrelseledamöter som representerar de försäkrade, och i stadgarna ska det då också bestämmas hur företrädarna väljs och vem som är företrädare på sitt yrkes vägnar och hur de väljer styrelseledamöterna.
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. väljer delägarna vid bildandet av en pensionsanstalt interimistiskt styrelseledamöterna och deras ersättare. Av dessa ska två ledamöter och deras ersättare vara personer som kan vara försäkrade i pensionsanstalten när den har registrerats. När delägarna väljer representanter till styrelsen för de personer som avses ovan ska delägarna höra sådana personer som kan vara försäkrade i pensionsanstalten när den har registrerats. Om lagen om samarbete inom företag (334/2007) tillämpas på en arbetsgivarsammanslutning som är delägare, ska delägaren vid val av de representanter som avses ovan höra de personer som avses i lagen om samarbete inom företag. Efter det att pensionsanstalten har registrerats ska de styrelseledamöter som representerar de försäkrade i pensionsanstalten och ledamöternas ersättare väljas utan dröjsmål.
Komplettering av styrelsen
Om en styrelseledamots uppdrag upphör under mandattiden eller om en styrelseledamot förlorar den behörighet som avses i 8 §, träder en ersättare i stället för styrelseledamoten enligt vad som bestäms i stadgarna eller beslutades då ledamoten valdes. Om någon ersättare inte finns, ska styrelsens övriga ledamöter se till att en ny ledamot väljs för den återstående mandattiden. Om styrelsen med sina återstående ledamöter och ersättare är beslutför och både delägarna och de försäkrade är representerade i styrelsen, behöver inte någon ny ledamot väljas. I en pensionskassa kan valet av styrelseledamot skjutas upp till följande kassamöte eller representantskapsmöte, där val av styrelseledamöter även annars ska förrättas.
Om en pensionsanstalt inte har en behörig styrelse och saken trots Finansinspektionens uppmaning inte har rättats till, ska Finansinspektionen förordna en eller flera sysslomän att sköta pensionsanstaltens angelägenheter tills en ny styrelse har valts och anmälts till registret.
Styrelsens mandattid
Styrelsens mandattid ska upphöra senast under den fjärde räkenskapsperioden efter valet, antingen vid slutet av det möte som väljer en ny styrelse eller när den räkenskapsperiod som avses ovan löper ut.
En styrelseledamots avgång och entledigande
En styrelseledamot kan avgå från sitt uppdrag före utgången av mandattiden. Avgången träder i kraft tidigast då styrelsen har underrättats om den.
En styrelseledamot kan före mandattidens utgång entledigas av den som valt ledamoten till styrelsen. Mandattiden för en entledigad ledamot upphör omedelbart, om inte något annat har bestämts i samband med entledigandet.
Verkställande direktörens allmänna uppgifter
Verkställande direktören sköter pensionsanstaltens löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och föreskrifter. Verkställande direktören svarar för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska ge styrelsen och dess ledamöter de upplysningar som styrelsen behöver för att fullgöra sina uppgifter.
Verkställande direktören får vidta åtgärder som med beaktande av omfattningen och arten av pensionsanstaltens verksamhet är exceptionella eller av stor betydelse, endast om han eller hon har styrelsens bemyndigande eller styrelsens beslut inte kan inväntas utan väsentlig olägenhet för pensionsanstaltens verksamhet. I det sistnämnda fallet ska styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.
Verkställande direktörens närvaro vid styrelsens sammanträden
Verkställande direktören har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden också utan att vara styrelseledamot, om inte styrelsen beslutar något annat i ett enskilt fall.
Bestämmelser som ska tillämpas på verkställande direktören och dennes ställföreträdare
På verkställande direktören tillämpas dessutom vad som i denna lag föreskrivs om jäv för styrelseledamöter och om styrelseledamöters behörighet.
Vad som i denna lag föreskrivs om verkställande direktören tillämpas också på dennes ställföreträdare.
Val av verkställande direktör samt dennes avgång och entledigande
Verkställande direktören utses av styrelsen.
Verkställande direktören har rätt att avgå från uppdraget. Avgången träder i kraft tidigast då styrelsen har underrättats om den.
Styrelsen kan entlediga verkställande direktören. Entledigandet träder i kraft omedelbart, om styrelsen inte beslutar om en senare tidpunkt.
Om en pensionsanstalt inte har en verkställande direktör och saken trots Finansinspektionens uppmaning inte har rättats till, ska Finansinspektionen förordna en eller flera sysslomän att sköta pensionsanstaltens angelägenheter tills en ny verkställande direktör har valts och anmälts till registret.
Företrädande och tecknande av namn
Styrelsen företräder pensionsanstalten och tecknar dess namn. Verkställande direktören kan företräda pensionsanstalten i de ärenden som enligt 13 § ingår i hans eller hennes uppgifter.
I stadgarna kan det bestämmas att verkställande direktören eller en styrelseledamot har rätt att företräda pensionsanstalten och teckna dess namn eller att styrelsen beslutar om gränserna för rätten att företräda och teckna namnet.
Styrelsen kan när som helst återkalla en sådan rätt att företräda pensionsanstalten som den gett.
Övriga företrädare
I stadgarna kan det bestämmas att styrelsen får ge också någon annan än den som avses i 17 § 2 mom. rätt att företräda pensionsanstalten och teckna dess namn. Styrelsen kan när som helst återkalla ett sådant bemyndigande som den gett.
Vad som i denna lag föreskrivs om jäv för styrelseledamöter och om styrelseledamöternas behörighet ska på motsvarande sätt tillämpas på en annan företrädare som inte är styrelseledamot eller verkställande direktör.
Begränsning av rätten att företräda
I det register som avses 9 kap. 3 § kan endast en sådan begränsning av rätten att företräda pensionsanstalten och teckna dess namn antecknas som innebär att två eller flera endast tillsammans har namnteckningsrätt.
Bindande verkan av en företrädares åtgärder
En rättshandling som på pensionsanstaltens vägnar har företagits av en företrädare är inte bindande för pensionsanstalten, om
1) företrädaren har handlat i strid med en i denna lag angiven begränsning av sin behörighet,
2) företrädaren har handlat i strid med en sådan begränsning som avses i 19 §, eller
3) företrädaren har överskridit sina befogenheter och motparten insåg eller borde ha insett att befogenheterna överskreds.
I sådana fall som avses i 1 mom. 3 punkten kan det inte anses att enbart den omständigheten att befogenhetsbegränsningarna har antecknats i det register som avses i 9 kap. 3 § är ett tillräckligt bevis för att motparten insåg eller borde ha insett att befogenheterna överskreds.
Förbud mot att verkställa ett ogiltigt beslut
En företrädare för pensionsanstalten får inte iaktta ett av kassamötet, styrelsen eller något annat verksamhetsorgan fattat beslut som är ogiltigt på grund av att det strider mot denna lag eller stadgarna.
Riskhantering
En pensionsanstalt ska ha ett med beaktande av arten och omfattningen av dess verksamhet tillräckligt riskhanteringssystem, som ska innefatta fortlöpande identifiering, mätning, uppföljning, övervakning och rapportering av de risker som pensionsanstalten exponeras för och av den sammanlagda riskexponeringen.
Riskhanteringen ska omfatta följande delområden:
1) hantering av tillgångar och ansvarsförbindelser,
2) investeringar,
3) likviditet,
4) hantering av koncentrationsrisker,
5) hantering av operativa risker.
Pensionsanstalten ska ha en riskhanteringsfunktion som är oberoende av risktagningsfunktionerna.
Risk- och solvensbedömning
Styrelsen för en pensionsanstalt ska som en del av sitt strategiska beslutsfattande och sin riskhantering genomföra en risk- och solvensbedömning där en bedömning görs av
1) hur de väsentliga riskerna inverkar på pensionsanstaltens verksamhet,
2) vilka åtgärder som är motiverade för hanteringen av de risker som framkommit vid bedömningen.
Risk- och solvensbedömningen ska uppdateras regelbundet och utan dröjsmål om riskerna har förändrats väsentligt.
Pensionsanstalten ska till Finansinspektionen ge in ett sammandrag av risk- och solvensbedömningen samt de slutsatser som dragits av den. Sammandraget till Finansinspektionen ska innehålla åtminstone resultaten av risk- och solvensbedömningen, en beskrivning av de använda metoderna samt de viktigaste antagandena.
Intern kontroll
En pensionsanstalt ska ha en med beaktande av arten och omfattningen av dess verksamhet tillräcklig intern kontroll, som ska innefatta pensionsanstaltens bokföring, förvaltning, investeringsverksamhet och övriga centrala funktioner. Den interna kontrollen omfattar också säkerställande av lämplig rapportering på pensionsanstaltens alla organisationsnivåer.
Till den interna kontrollen hör en funktion för regelefterlevnad. Funktionen ska också bedöma om pensionsanstaltens åtgärder för att förhindra och korrigera eventuella brister i regelefterlevnaden är tillräckliga.
Bemyndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur den interna kontrollen och riskhanteringen ska ordnas samt om kraven på en tillförlitlig förvaltning.
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om utredningen av styrelsens och verkställande direktörens behörighet.
Ansvarig försäkringsmatematiker
En pensionsanstalt ska ha en ansvarig försäkringsmatematiker vars behörighet social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av 31 kap. 6 § i försäkringsbolagslagen (521/2008) eller vars behörighet enligt 7 § i det kapitlet kan jämställas med den behörigheten.
Försäkringsmatematikern vid en pensionsanstalt ska göra en försäkringsteknisk analys av pensionsanstaltens tillstånd minst vartannat år eller oftare, om Finansinspektionen anser att det behövs.
Finansinspektionen ska underrättas om att en ansvarig matematiker har utnämnts eller entledigats.
Beredskap för undantagsförhållanden
Pensionsanstalterna ska genom deltagande i beredskapsplanering inom försäkringsbranschen och förberedande av verksamheten under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också under undantagsförhållanden. Finansinspektionen kan bevilja undantag från denna skyldighet, om det är motiverat med hänsyn till arten eller omfattningen av pensionsanstaltens verksamhet eller av någon annan särskild orsak.
Om de uppgifter som följer av 1 mom. förutsätter åtgärder som klart avviker från sådan verksamhet som ska anses vara sedvanlig för pensionsanstalterna och som medför väsentliga merkostnader, kan dessa kostnader ersättas ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992).
Revision samt särskild granskning av pensionskassor
Tillämplig lag
Bestämmelser om revision av en pensionsanstalt finns i detta kapitel och i revisionslagen (1141/2015).
Revisorsval
En pensionsanstalt ska ha minst en revisor som avses i revisionslagen. Minst en revisor och en revisorssuppleant ska vara en CGR-revisor eller en revisionssammanslutning, vars huvudansvariga revisor är en CGR-revisor.
Revisorn eller revisorerna väljs i en pensionsstiftelse av styrelsen och i en pensionskassa av kassamötet.
Revisors oberoende ställning och jäv
Utöver vad som i 4 kap. 6 och 7 § i revisionslagen föreskrivs om revisors oberoende ställning och jäv får revisor inte vara den som
1) är anställd hos en sammanslutning som hör till en delägare eller en delägares koncern eller annars intar en underordnad eller beroende ställning i förhållande till en delägare, till en ledamot i dess styrelse eller till den som har till uppgift att sköta denna delägares bokföring eller medelsförvaltning eller tillsynen över dessa,
2) är make till en person som avses i 1 punkten eller lever med en sådan person under äktenskapsliknande förhållanden, eller är syskon till en sådan person eller till denne står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller i sådant svågerlag att den ene är gift med den andres syskon.
Revisors mandattid
Den mandattid för en revisor som bestäms i stadgarna för en pensionsanstalt eller de sammanlagda mandattiderna i en följd får uppgå till högst tio år. Efter den maximala mandattiden får revisorn för en pensionsanstalt på nytt delta i revisionen av pensionsanstalten tidigast två år från det att revisionsuppdraget upphörde. Om en revisionssammanslutning har valts till revisor, ska det som föreskrivs i detta moment inte tillämpas på revisionssammanslutningen utan endast på den huvudansvariga revisorn.
Revisorns mandattid upphör då det möte avslutas vid vilket revisionsberättelsen enligt 3 kap. 5 § i revisionslagen behandlas för den sista räkenskapsperioden i revisorns mandattid.
(21.12.2023/1257) Särskild skyldighet att välja en granskare av hållbarhetsrapporteringen
Om en pensionsanstalt enligt 7 kap. i bokföringslagen är skyldig att upprätta en hållbarhetsrapport, ska i en pensionsstiftelse styrelsen och i en pensionskassa kassamötet välja en granskare av hållbarhetsrapporteringen.
Till granskare av hållbarhetsrapporteringen kan väljas en i revisionslagen avsedd hållbarhetsrevisor eller hållbarhetsrevisionssammanslutning. En revisor som avses i 2 § kan väljas även för denna uppgift, om revisorn har specialkompetens som hållbarhetsrevisor.
Bestämmelserna i 4 § om en revisors mandattid tillämpas också på granskaren av hållbarhetsrapporteringen.
Förordnande av revisor
Finansinspektionen ska på anmälan för en pensionsanstalt förordna en revisor som uppfyller behörighetskraven i de fall som avses i 2 kap. 8 § 1 mom. i revisionslagen eller om revisorn är jävig enligt 3 § i det kapitel.
Anmälan får i de fall som avses i 1 mom. göras av vem som helst. Styrelsen är skyldig att göra anmälan, om inte den som ska välja en revisor, utan dröjsmål väljer en revisor som uppfyller behörighetskraven.
Finansinspektionen ska av Patent- och registerstyrelsens revisionsnämnd begära ett utlåtande i ett ärende som avses i 2 kap. 8 § 1 mom. 2 punkten i revisionslagen och som gäller oberoende eller jäv innan ärendet avgörs.
Innan ett i 1 mom. avsett förordnande meddelas ska pensionsanstaltens styrelse höras. Ett sådant förordnande kan verkställas utan att det vunnit laga kraft. Förordnandet gäller till dess att det för pensionsanstalten i föreskriven ordning har valts en revisor i stället för den som Finansinspektionen förordnat. Ett förordnande kan inte meddelas efter det att bokslutet för räkenskapsperioden i fråga har fastställts och fastställelsebeslutet har vunnit laga kraft.
Särskild granskning av en pensionskassa
En delägare i en pensionskassa kan kräva särskild granskning av förvaltning och bokföring under en viss avslutad period eller av vissa åtgärder eller omständigheter. Förslag om detta ska göras vid ett ordinarie kassamöte eller vid det möte där ärendet enligt möteskallelsen ska behandlas. Om minst en tredjedel av det vid mötet företrädda röstetalet biträtt förslaget, kan en delägare inom en månad efter mötet hos Finansinspektionen anhålla om att en granskare ska förordnas.
Innan ett föreläggande om granskning ska Finansinspektionen höra pensionskassans styrelse och, om granskningen enligt ansökan gäller en bestämd persons åtgärder, även denne. Ansökan ska bifallas om det anses föreligga vägande skäl för granskningen. Finansinspektionen kan förordna en eller flera granskare.
På en granskare som avses i denna paragraf ska tillämpas det som i 1 kap. 2 § 1–5 punkten, 2 kap. 1 och 7 §, 3 kap. 7, 9 och 10 § samt 4 kap. 6–8 § i revisionslagen föreskrivs om en revisor. På en granskare tillämpas bestämmelserna om revisors skadeståndsskyldighet enligt revisionslagen.
Granskningsyttrande över och kostnader för särskild granskning
Över den särskilda granskning som avses i 6 § ska ett yttrande ges till kassamötet. Yttrandet ska i minst en veckas tid före kassamötet hållas tillgängligt för de försäkrade och delägarna på pensionskassans kontor eller webbplats samt vara framlagt vid kassamötet. Möteshandlingarna ska utan dröjsmål sändas till de försäkrade och delägare som begär dem.
Granskaren har rätt till arvode av pensionskassan.
Revisors övergång till anställning hos en granskad pensionsanstalt
En revisor eller en huvudansvarig revisor som utför revision för en revisionssammanslutnings räkning får inte förrän minst två år har förflutit sedan revisionsuppdraget avslutades ta emot ett uppdrag som styrelseledamot eller verkställande direktör hos den granskade pensionsanstalten, dess delägare eller en sammanslutning som ingår i samma koncern som en delägare i den granskade pensionsanstalten.
Kvalitetsgranskning
Minst vart tredje år ska revisionstillsynen förordna revisorn för en pensionsanstalt till kvalitetsgranskning.
Bokslut och verksamhetsberättelse
Tillämpning av bokföringslagen
På en pensionsanstalts bokföring samt på upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse tillämpas bokföringslagen till den del något annat inte följer av denna lag eller av de bestämmelser som har utfärdats och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den.
Bestämmelserna i 3 kap. 2 § 4 mom., 4 § 2 mom., 9–12 § samt 13 § 3 mom., 4 kap. 1 och 7 §, 5 kap. 2 § och 2 a § 6 mom. samt 13, 16 och 17 §, 7 kap. 22–26 §, 7 a kap. samt 8 kap. 6 § i bokföringslagen ska inte tillämpas på upprättandet av en pensionsanstalts bokslut eller verksamhetsberättelse. På behandlingen av ett arbetspensionsansvar som bestäms enligt finsk lagstiftning ska inte tillämpas 3 kap. 3 § 1 mom. 3 punkten i bokföringslagen. Dessutom ska inte 1 kap. 4 § 1 mom. i bokföringslagen tillämpas på en pensionskassas bokslut eller verksamhetsberättelse. (21.12.2023/1257)
Bestående aktiva enligt 4 kap. 3 § i bokföringslagen är posterna materiella och immateriella tillgångar i balansräkningen för en pensionsanstalt med undantag för varulager. Varulager betraktas som sådana omsättningstillgångar som avses i 4 § i det kapitlet i bokföringslagen. På materiella och immateriella tillgångar tillämpas i övrigt bokföringslagens bestämmelser om bestående aktiva, om inte något annat följer av 2 mom. Trots vad som föreskrivs i 2 mom. tillämpas 5 kap. 13 och 16 § i bokföringslagen på de poster som avses i detta moment. På varulager tillämpas dock bestämmelserna i bokföringslagen om omsättningstillgångar med undantag för de paragrafer som nämns i 2 mom. samt 5 kap. 16 § i bokföringslagen.
Räkenskapsperiod
En pensionsanstalts räkenskapsperiod är ett kalenderår. När en pensionskassas verksamhet inleds och avslutas får räkenskapsperioden vara kortare eller längre än ett kalenderår. Räkenskapsperioden får dock vara högst 18 månader.
Pensionsstiftelsers utjämnande och delägarspecifika bokföring
En pensionsstiftelse kan upprätta sin bokföring enligt antingen det utjämnande systemet eller det delägarspecifika systemet.
Inom det delägarspecifika systemet ska bokföringen upprättas så att det särskilt för varje delägare som hör till pensionsstiftelsen framgår vilka poster som hänförs till resultaträkningen och vilka som hänförs till balansräkningen. De tillgångar som en delägare ger pensionsstiftelsen ska räknas till godo för denna delägare.
Inom det utjämnande systemet ska den försäkringsavgift som ska betalas till pensionsstiftelsen delas till godo för varje delägare så som bestäms i pensionsstiftelsens stadgar. Täckning av delägarens ansvarsskuld är den proportionella andel av pensionsstiftelsens tillgångar som motsvarar ansvarsskulden. (20.5.2022/361)
Verksamhetsberättelse
Till en pensionsanstalts bokslut ska fogas en verksamhetsberättelse som avses i 3 kap. 1 a § i bokföringslagen.
I verksamhetsberättelsen ska styrelsen lägga fram förslag till åtgärder som gäller pensionskassans underskott eller överskott.
Anläggnings- och investeringstillgångar
En pensionsanstalts anläggningstillgångar är föremål, rättigheter som kan överlåtas separat och andra tillgångar som är avsedda att fortlöpande ge intäkter under flera räkenskapsperioder.
Investeringstillgångar är tillgångar som förvärvats för investering av medel eller tryggande av investering.
Tillgångar uppdelade enligt användningsändamål hör till olika tillgångsgrupper enligt de relationstal som fås av användningsändamålen.
Poster som upptas i balansräkningen
I en pensionsanstalts balansräkning upptas
1) penningbelopp och andra fordringar än sådana som tagits upp som investeringar i balansräkningen, till det nominella värdet, likväl högst till det sannolika värdet,
2) ansvarsskuld till det värde som beräknats med beaktande av bestämmelserna i 7 kap.,
3) övriga skulder till nominellt värde eller, om skulden är bunden vid index eller någon annan jämförelsegrund, till det högre belopp som den stiger till på grund av den förändrade jämförelsegrunden.
Om en kostnadsföring som har gjorts enligt 1 mom. 1 punkten visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen.
Principer för värdering av investeringar
Anskaffningsutgiften för de investeringar som står under huvudgruppen ”investeringar” i balansräkningen och som återstår vid utgången av räkenskapsperioden ska aktiveras. Anskaffningsutgiften för byggnader och övriga utgifter med lång verkningstid samt för inventarier ska under sin verkningstid kostnadsföras som avskrivningar. I det fall att investeringstillgångarnas gängse värde vid räkenskapsperiodens utgång underskrider anskaffningsutgiften eller den med stöd av detta moment med tidigare gjorda nedskrivningar minskade anskaffningsutgiften, ska skillnaden kostnadsföras som nedskrivning. Om inte social- och hälsovårdsministeriet av särskilda skäl bestämmer något annat, behöver investeringar som ska betraktas som anläggningstillgångar och fordringar inte kostnadsföras, om nedskrivningen ska anses vara tillfällig. Om kostnadsföringen visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen.
Som anskaffningsutgift för masskuldebrevslån och andra motsvarande penning- och kapitalmarknadsinstrument används den periodiserade anskaffningsutgiften, som fås genom att skillnaden mellan masskuldebrevslånets och andra motsvarande penning- och kapitalmarknadsinstruments nominella belopp och anskaffningsutgift periodiseras som ränteintäkter eller minskning av sådana under masskuldebrevslånets eller penning- eller kapitalmarknadsinstrumentets löptid. Motposten tas upp som ökning eller minskning av anskaffningsutgiften för masskuldebrevslånet eller penning- eller kapitalmarknadsinstrumentet. Den periodiserade anskaffningsutgiften nedskrivs enligt 1 mom. på basis av principen om lägsta värde eller den periodiserade anskaffningsutgiften skrivs ned endast med andra nedskrivningar än de som beror på växlingar i den allmänna räntenivån. Om en nedskrivning visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen. Valet av värderingsmetod görs för varje balansräkningspost och den valda värderingsmetoden ska följas konsekvent.
Om det gängse värdet av ett jord- eller vattenområde, en byggnad, ett värdepapper eller någon annan jämförbar tillgång på bokslutsdagen varaktigt är väsentligt högre än den ursprungliga anskaffningsutgiften, får i balansräkningen utöver den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften tas upp en uppskrivning som är högst så stor som skillnaden mellan det gängse värdet och den oavskrivna anskaffningsutgiften. Ett belopp som motsvarar uppskrivningen ska i fråga om en till investeringstillgångarna hänförd tillgång tas upp i resultaträkningen och i fråga om en till anläggningstillgångarna hänförd tillgång i uppskrivningsfonden bland eget kapital. Om en uppskrivning visar sig vara obefogad, ska den uppskrivning som tagits upp i resultaträkningen korrigeras på ett resultatpåverkande sätt och den uppskrivning som har tagits upp i uppskrivningsfonden ska återföras.
Enhetliga värderingsprinciper
Pensionsanstalten ska välja värderingsmetoden så att enhetliga värderingsprinciper tillämpas på tillgångar som hänförs till ett visst användningsändamål. Om pensionsanstalten väljer värdering enligt 5 kap. 2 a eller 2 b § i bokföringslagen som värderingsprincip, får pensionsanstalten inte samtidigt tillämpa de värderingsprinciper som avses i 7 § i detta kapitel på andra motsvarande tillgångar som hänförs till motsvarande användningsändamål. Den valda värderingsmetoden ska följas konsekvent.
En tillgång överförs från en till investeringstillgångarna eller anläggningstillgångarna hänförd grupp av investeringar till en annan enligt det balansvärde som avses i 7 §, då de värderingsprinciper som avses i den paragrafen iakttas.
I en not till balansräkningen ska för varje balansräkningspost uppges investeringarnas anskaffningsutgift och gängse värde såsom Finansinspektionen närmare bestämmer.
På derivatavtal tillämpas på det sätt som föreskrivs i 1 mom. antingen 7 § 1 mom. eller 5 kap. 2 a § i bokföringslagen.
Bemyndigande för social- och hälsovårdsministeriet att utfärda förordning
Med anledning av den speciella karaktären hos pensionsanstalternas försäkringsverksamhet får närmare bestämmelser som gäller balansräknings- och resultaträkningsscheman i bokslutet, verksamhetsberättelsen, noterna till bokslutet samt specifikationer till balansräkningen och noterna utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.
Närmare bestämmelser om när och hur avvikelser får göras från bestämmelserna om upprättande av bokslutet och verksamhetsberättelsen för att en rättvisande bild ska kunna ges får utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.
Se SHMf om pensionsanstalters, tilläggspensionsanstalters och försäkringskassors bokslut 1196/2021.
Bemyndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter
Med anledning av den speciella karaktären hos pensionsanstalternas försäkringsverksamhet meddelar Finansinspektionen närmare föreskrifter om
1) upprättande av en pensionsanstalts bokslut och verksamhetsberättelse,
2) bestämmande av investeringarnas gängse värde, då de i balansräkningen värderas till anskaffningsutgiften, och om uppgivande av investeringarnas gängse värde och anskaffningsutgift för varje balansräkningspost i noterna,
3) hur finansiella instrument och investeringsfastigheter ska presenteras i bokslutet när de värderas enligt 5 kap. 2 a eller 2 b § i bokföringslagen, om föreskrifter om detta behövs,
4) behandlingen i bokföringen och bokslutet av derivatavtal som bokförts enligt 7 § 1 mom.
Dispens
Finansinspektionen kan i enskilda fall på ansökan av en pensionsanstalt av särskilda skäl för viss tid bevilja tillstånd att avvika
1) från social- och hälsovårdsministeriets bestämmelser om balansräknings- och resultaträkningsscheman i bokslutet, verksamhetsberättelsen, noterna till bokslutet samt specifikationer till balansräkningen och noterna,
2) från de bestämmelser som avses i 10 §, om avvikelsen behövs för att ge en rättvisande bild av resultatet av pensionsanstaltens verksamhet och av dess ekonomiska ställning,
3) från tiden för upprättande av bokslut enligt 3 kap. 6 § i bokföringslagen.
Bokföringsnämndens utlåtande
Om en förordning av social- och hälsovårdsministeriet eller Finansinspektionens föreskrifter eller tillstånd som avses i detta kapitel är av betydelse för den allmänna tillämpningen av bestämmelserna om bokslut och verksamhetsberättelse i bokföringslagen eller en förordning som utfärdats med stöd av den, ska ministeriet eller Finansinspektionen före utfärdandet begära ett utlåtande av bokföringsnämnden om förordningen, föreskriften eller tillståndet.
(21.12.2023/1257) Inlämnande av uppgifter till Finansinspektionen
En pensionsstiftelse ska varje år inom fem månader från räkenskapsperiodens utgång eller vid en senare tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer till Finansinspektionen överlämna bokslutet, verksamhetsberättelsen, revisionsberättelsen och en statistikberättelse enligt ett fastställt formulär över sin verksamhet.
En pensionskassa ska varje år inom en månad från det kassamöte där bokslutet har fastställts till Finansinspektionen överlämna bokslutet, verksamhetsberättelsen, revisionsberättelsen och en statistikberättelse enligt ett fastställt formulär över sin verksamhet.
Om en pensionsanstalt är skyldig att upprätta en i 7 kap. i bokföringslagen avsedd hållbarhetsrapport, ska pensionsanstalten till Finansinspektionen överlämna hållbarhetsrapporten i samband med verksamhetsberättelsen samt en hållbarhetsgranskningsberättelse, i fall den inte ingår i revisionsberättelsen.
(21.12.2023/1257) Pensionsanstaltens skyldighet att bevara och offentliggöra vissa handlingar
En pensionsanstalt ska på det sätt som föreskrivs i 2 kap. i bokföringslagen bevara exemplar av de handlingar som avses i 13 § så att styrelseledamöternas och verkställande direktörens underskrifter samt underskrifterna i revisionsberättelsen och hållbarhetsgranskningsberättelsen kan verifieras. Pensionsanstalten ska för allmänheten på sin webbplats avgiftsfritt tillgängliggöra kopior av de handlingar som avses i 13 §.
Ansvarsskuld, försäkringsavgifter och solvens
Ansvarsskuld
Ansvaret för en pensionsanstalts stadgeenliga förbindelser ska bokföras som ansvarsskuld, som består av premieansvar och ersättningsansvar.
Premieansvar
Premieansvaret motsvarar kapitalvärdet av de utbetalningar som beror på framtida försäkringsfall till den del som pensionsanstalten blivit ansvarig enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare.
Som premieansvar betraktas också ett tilläggsförsäkringsansvar som syftar till att upprätthålla solvensen och som kan användas för att täcka en förlust som har uppkommit till följd av investeringsverksamheten och försäkringsrörelsen, för att täcka en förlust som har uppkommit till följd av att grunderna för beräkning av ansvarsskulden har ändrats samt för att sänka försäkringsavgifterna. Vid beräkning av premieansvaret ska som en post som utökar eller minskar beloppet beaktas beloppet av det i 168 § i lagen om pension för arbetstagare avsedda tilläggsförsäkringsansvar som är bundet till aktieavkastningen.
Ersättningsansvar
Ersättningsansvaret motsvarar obetalda ersättningsbelopp och andra belopp som ska betalas med anledning av inträffade försäkringsfall till den del som pensionsanstalten blivit ansvarig enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare.
Försäkringsavgifter
Varje delägare i en pensionsstiftelse ska årligen betala försäkringsavgifter eller ställa godtagbara säkerheter för täckande av ansvarsunderskottet minst så att de tillsammans med pensionsstiftelsens övriga intäkter är tillräckliga för att täcka de betalningar som har föranletts av pensionerna, pensionsstiftelsens övriga kostnader samt den årliga förändringen i ansvarsskulden och för att komplettera pensionsstiftelsens solvenskapital så att beloppet motsvarar minst den solvensgräns som avses i 6 §. Förslår inte pensionsstiftelsens tillgångar till att täcka pensions- och annat ansvar, bokförs skillnaden som ansvarsunderskott bland aktiva i balansräkningen.
Försäkringsavgifter ska betalas i form av pengar till minst det belopp som behövs för att upprätthålla pensionsanstaltens likviditet. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de godtagbara säkerheter som avses i 1 mom.
Solvenskapital
Med en pensionsanstalts solvenskapital avses det belopp med vilket pensionsanstaltens tillgångar och andra därmed jämförbara förbindelser överstiger dess skulder och andra därmed jämställbara förbindelser på det sätt som föreskrivs i 2 och 3 mom. Vid beräkningen av solvenskapitalet avdras från beloppet av ansvarsskulden det tilläggsförsäkringsansvar som avses i 2 § 2 mom.
Till en pensionsanstalts solvenskapital hänförs
1) startkapitalet,
2) fonderna för eget kapital,
3) eget kapital som bildats av överskott från räkenskapsperioden och tidigare räkenskapsperioder,
4) det tilläggsförsäkringsansvar som avses i 2 § 2 mom.,
5) de skattemässiga reserver som avses i 5 kap. 15 § i bokföringslagen,
6) skillnaden mellan egendomens gängse värde och bokföringsvärde i balansräkningen, om den är positiv, till den del skillnaden inte kan anses vara av exceptionell karaktär,
7) en post som baserar sig på delägares tillskottsplikt och som uppgår till högst 4 procent av lönesumman för dem som är försäkrade i pensionsanstalten, om posten uppfyller kraven som föreskrivs i 11 §,
8) på ansökan av pensionsanstalten och med Finansinspektionens samtycke övriga poster som kan jämställas med de poster som nämns i 1–7 punkten.
Från en pensionsanstalts solvenskapital avdras
1) förlusten för räkenskapsperioden och tidigare räkenskapsperioder,
2) skillnaden mellan bokföringsvärdena i balansräkningen och tillgångarnas gängse värde, om den är positiv,
3) alla med skulder jämställbara poster som inte upptagits i balansräkningen och i fråga om vilka prestationsskyldigheten ska anses sannolik.
Pensionsanstalterna ska ständigt uppfylla solvenskraven i detta kapitel.
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om poster som ska hänföras till och som ska dras av från solvenskapitalet.
Solvensgräns och minimikapitalkrav
Solvensgränsen för en pensionsanstalt fastställs så att den riskteoretiskt motsvarar behovet av solvenskapital för ett år, med beaktande av de risker som hänför sig till försäkringsrörelsen och investeringarna. Närmare bestämmelser om beräkningen av solvensgränsen finns i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar (315/2015).
Kravet på minimikapital för en pensionsanstalt är en tredjedel av solvensgränsen.
Tilläggsförsäkringsansvar och solvenskapitalets maximibelopp
En pensionsanstalt ska överföra det årliga resultatet av investeringsverksamheten till det tilläggsförsäkringsansvar som avses i 2 § 2 mom. Efter överföringen av resultatet av investeringsverksamheten kan tilläggsförsäkringsansvaret utökas genom försäkringsavgifter så som anges i 2 mom. i denna paragraf eller upplösas så som anges i 8 §. Pensionsanstalten kan dessutom upplösa tilläggsförsäkringsansvar som en återbetalning av den överskjutande delen av solvenskapitalet så som anges i 9 §.
Maximibeloppet av en pensionsstiftelses solvenskapital är solvensgränsens tredubbla belopp, dock minst 50 procent av ansvarsskulden, minskat med tilläggsförsäkringsansvaret. Maximibeloppet av en pensionskassas solvenskapital är solvensgränsens tredubbla belopp, dock minst 50 procent av ansvarsskulden, minskat med tilläggsförsäkringsansvaret och de poster som enligt 139 § 2 mom. i lagen om pension för företagare inte beaktas i premieansvaret. Tilläggsförsäkringsansvaret kan utökas genom försäkringsavgifter upp till solvenskapitalets maximibelopp.
Upplösning och utökning av tilläggsförsäkringsansvaret
Tilläggsförsäkringsansvaret kan upplösas för sänkning av försäkringsavgifterna så att solvenskapitalet efter upplösningen överskrider solvensgränsen minst 1,3 gånger.
Om en pensionsanstalts solvenskapital överskrider solvensgränsen högst 1,3 gånger efter tillämpningen av 1 och 3 mom. och uppgår till minst samma belopp som solvensgränsen, kan dess tilläggsförsäkringsansvar upplösas för sänkning av försäkringsavgifterna i motsvarande grad som arbetspensionsförsäkringsbolagen med stöd av 169 § i lagen om pension för arbetstagare kan bevilja nedsatta försäkringsavgifter på grundval av sin investeringsverksamhet. Grunderna för upplösningen ingår i de grunder för beräkning av ansvarsskulden som fastställts med stöd av 166 § i den lagen.
Om en pensionsanstalts solvenskapital underskrider solvensgränsen, får dess tilläggsförsäkringsansvar inte upplösas för sänkning av försäkringsavgifterna. Om solvensen inte kan stärkas på något annat sätt, ska tilläggsförsäkringsansvaret utökas genom försäkringsavgifter. Om solvenskapitalet dock underskrider solvensgränsen efter en överföring av förluster i investeringsverksamheten enligt 7 § 1 mom., ska tilläggsförsäkringsansvaret utökas genom försäkringsavgifter så att det når upp till solvensgränsen.
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas inte om en pensionsanstalt har försatts i likvidation.
Överskjutande del av solvenskapitalet och sänkning av försäkringsavgifterna
Om en pensionsanstalts solvenskapital för andra året i följd överskrider solvenskapitalets maximibelopp, ska dess tilläggsförsäkringsansvar från och med det året upplösas för sänkning av försäkringsavgifterna med ett årligt belopp som motsvarar en tredjedel av det belopp med vilket pensionsanstaltens solvenskapital överskrider maximibeloppet. Om överskridningen av solvenskapitalets maximibelopp kan betraktas som bestående, ska pensionsanstalten organisera sin verksamhet så att solvenskapitalet underskrider maximibeloppet.
Återbetalning till delägarna av den överskjutande delen av solvenskapitalet
Om en pensionsanstalts solvenskapital i fråga om verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare överskrider sitt maximibelopp, kan den överskjutande delen under de förutsättningar som anges i 9 § med Finansinspektionens samtycke återbetalas till delägarna.
Post som baserar sig på delägares tillskottsplikt
Vid tillämpningen av 7–9 § avdras från solvenskapitalet den post enligt 5 § 2 mom. 7 punkten som baserar sig på delägares tillskottsplikt.
En förutsättning för att en pensionsanstalt ska kunna hänföra den post enligt 5 § 2 mom. 7 punkten som baserar sig på delägares tillskottsplikt till solvenskapitalet är att pensionsanstalten i en risk- och solvensbedömning enligt 4 kap. 23 § beskriver vad som eftersträvas genom posten, vilka konsekvenser posten har för pensionsanstaltens investeringsplan, solvens, investeringsfördelning och avkastningsförväntningar samt i vilka situationer solvensen förstärks genom försäkringsavgifter eller när sänkningar av försäkringsavgifterna begränsas. Pensionsanstaltens delägare ska informeras om att posten används inom solvenskapitalet.
Den post som baserar sig på delägarnas tillskottsplikt ska dimensioneras med beaktande av det genomförbara mål som uppställts för den. Pensionsanstalten ska följa hur de mål som uppställts för användningen av posten uppnås. Pensionsanstalten kan inte hänföra posten till sitt solvenskapital om pensionsanstaltens verksamhet inte motsvarar de mål som uppställts för användningen av posten.
Om en post som baserar sig på delägares tillskottsplikt har hänförts till solvenskapitalet, ska pensionsanstalten följa förhållandet mellan sin solvens och den genomsnittliga solvensnivån för arbetspensionssystemet. Om en pensionsanstalts solvens försvagas i förhållande till den genomsnittliga solvensnivån för arbetspensionssystemet så att avvikelsen i betydande grad ökar riskerna för pensionsanstaltens verksamhet, ska pensionsanstalten begränsa användningen av tilläggsförsäkringsansvaret för att sänka försäkringsavgifterna eller stärka solvenskapitalet genom ytterligare tilläggsavgifter.
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur en post som baserar sig på delägarnas tillskottsplikt ska följas och beaktas vid risk- och solvensbedömningen.
Vad det belopp som motsvarar solvensgränsen består av
Av en pensionsanstalts solvenskapital ska det belopp som motsvarar solvensgränsen bestå av andra poster än den post som avses i 5 § 2 mom. 7 punkten som baserar sig på delägarnas tillskottsplikt. Finansinspektionen kan tillåta att posten i två års tid hänförs till solvenskapitalet i de situationer som avses i 28 § i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar även om solvenskapitalet underskrider solvensgränsen.
Plan för återställande av en sund finansiell ställning och finansieringsplan
En pensionsanstalt vars solvenskapital underskrider solvensgränsen ska upprätta och utan dröjsmål för godkännande till Finansinspektionen lämna in en plan för återställande av en sund finansiell ställning för pensionsanstalten. Planen för återställande av en sund finansiell ställning ska genom en ökning av försäkringsavgifterna eller på något annat sätt inom ett år, eller av särskilda skäl med tillstånd av Finansinspektionen inom högst två år, från det att planen för återställande av en sund finansiell ställning godkändes, visa att pensionsanstaltens solvenskapital överskrider solvensgränsen.
En pensionsanstalt vars solvenskapital underskrider minimibeloppet av solvenskapitalet ska upprätta och utan dröjsmål för godkännande till Finansinspektionen lämna in en plan för kortfristig finansiering. Finansieringsplanen ska genom en ökning av försäkringsavgifterna eller på något annat sätt inom tre månader från det att finansieringsplanen godkändes visa att pensionsanstaltens solvenkapital överskrider minimibeloppet av solvenskapitalet. Om de åtgärder som anges i finansieringsplanen inte har vidtagits inom denna tid, kan Finansinspektionen av synnerligen vägande skäl förlänga tiden med högst tre månader.
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om upprättandet och inlämnandet för godkännande av planen för återställande av en sund finansiell ställning och finansieringsplanen.
Tillgångar och investering
Investering av tillgångar
En pensionsanstalts tillgångar ska investeras på ett inkomstbringande och betryggande sätt och så att likviditeten säkerställs.
Bestämmelser om diversifiering av pensionsanstalters investeringar finns i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar.
Användning av tillgångar
En pensionsanstalts tillgångar får inte i strid med verksamhetens syfte enligt 1 kap. 4 § 1 mom. användas för ändamål som är främmande för pensionsanstaltens verksamhet.
Begränsningar som gäller lån och borgen
Pensionsanstalterna ska dimensionera sin verksamhet så att den kan bedrivas utan upplåning. En pensionsanstalt får dock uppta lån när det är fråga om
1) ett kortfristigt lån för att sköta likviditeten,
2) ett lån som behövs för anskaffning av egna verksamhetslokaler,
3) ett lån som behövs av något annat synnerligen vägande skäl och för vilket Finansinspektionen har beviljat tillstånd.
En pensionsstiftelse har rätt att mot säkerhet låna ut sina tillgångar till en delägare, som på lånet samt på sådan skuld till pensionsstiftelsen som har uppkommit på någon annan grund ska betala ränta på lånet. Den ränta som delägaren i pensionsstiftelsen betalar ska vara minst lika stor som den beräkningsränta som används i den beräkningsgrund som avses i 166 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare.
En pensionsanstalt får inte ställa borgen.
Ägarbegränsningar
En pensionsanstalt får äga högst 20 procent av ett företag med ägarintresse och får placera högst 20 procent av sina tillgångar i ett företag med ägarintresse.
Det som i 1 mom. föreskrivs om ägarbegränsning ska i pensionsanstalter som följer det delägarspecifika bokföringssystemet tillämpas även på varje delägare var för sig. En pensionsanstalt får inte vara delägare i ett företag för vars förbindelser pensionsanstalten blir obegränsat ansvarig.
Investeringsplan
En pensionsanstalts styrelse ska göra upp en plan för investering av tillgångarna (investeringsplan). I investeringsplanen ska särskilt beaktas arten av den försäkringsrörelse som pensionsanstalten bedriver som ett led i den lagstadgade sociala tryggheten samt de krav på pensionsanstaltens verksamhet som detta kapitel ställer. Till investeringsplanen ska fogas ett utlåtande av pensionsanstaltens försäkringsmatematiker huruvida pensionsanstaltens investeringsplan uppfyller de krav som ansvarsskuldens art ställer på pensionsanstaltens investeringsverksamhet. Pensionsanstaltens styrelse ska tillämpa planen när den fastställer den årliga nivån på försäkringsavgifterna.
Investeringsplanen ska ges in till Finansinspektionen.
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om investeringsplanen.
Ägarstyrning
Pensionsanstaltens styrelse ska fastställa principer för hur pensionsanstaltens rättigheter som grundar sig på innehav i andra sammanslutningar ska utövas (principer för ägarstyrning). I principerna för ägarstyrning ska också pensionsanstaltens verkställande direktörs och de anställdas ledamotskap i andra sammanslutningars och stiftelsers förvaltningsorgan bedömas med beaktande av pensionsanstaltens intressen.
Principerna för ägarstyrning ska när det gäller sådana i 1 mom. avsedda målsammanslutningar, vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, innehålla en allmän redogörelse för
1) ägarstyrningens samband med investeringsstrategin,
2) förfarandena för uppföljning av målsammanslutningarnas verksamhet i ärenden som är relevanta för investeringsstrategin,
3) förfarandena för utövande av rösträtt och andra aktierelaterade rättigheter i målsammanslutningarna,
4) hur pensionsanstalten för en dialog med målsammanslutningarna samt med deras övriga aktieägare och intressentgrupper,
5) hur pensionsanstalten identifierar, förebygger och förhindrar intressekonflikter i samband med engagemang.
En pensionsanstalt ska offentliggöra principerna för ägarstyrning kostnadsfritt på sin webbplats eller hålla dem allmänt tillgängliga på något annat motsvarande sätt.
En pensionsanstalt ska på sin webbplats kostnadsfritt offentliggöra de uppgifter som avses i 2 mom. eller hålla dem allmänt tillgängliga på något annat motsvarande sätt och i fråga om dessa uppgifter offentliggöra en årlig rapport om genomförandet av principerna för ägarstyrning. Om en pensionsanstalt dock helt eller delvis underlåter att i principerna för ägarstyrning redogöra för de uppgifter som avses i 2 mom. eller att offentliggöra dessa uppgifter eller en rapport om genomförandet av principerna för ägarstyrning, ska pensionsanstalten offentliggöra en utredning om orsaken till underlåtelsen.
Tillsyn över pensionsanstalter samt registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor
Tillsyn över pensionsanstalterna
Finansinspektionen övervakar att pensionsanstalterna följer lagstiftningen om pensionsanstaltsverksamhet och sina stadgar. Finansinspektionen ska särskilt övervaka att pensionsanstalternas solvens och de omständigheter som inverkar på solvensen har ordnats så att de tryggar de försäkrade förmånerna och att pensionsanstalterna har tillräckliga och tillförlitliga förvaltnings- och styrsystem.
I tillsynen över pensionsanstalterna ska Finansinspektionen också ta hänsyn till konkurrenskraven. Finansinspektionen och Konkurrens- och konsumentverket ska samarbeta med varandra på ett ändamålsenligt sätt.
Förbud mot att överlåta och pantsätta egendom
Om Finansinspektionen anser att en pensionsanstalt är eller håller på att råka i ett sådant tillstånd att den bör upplösas, kan Finansinspektionen förbjuda pensionsanstalten att överlåta eller pantsätta pensionsanstaltens egendom.
Registerföring och registrets användningsändamål
Finansinspektionen ska föra ett register över pensionsstiftelser och försäkringskassor. I enlighet med vad som föreskrivs i denna lag ska i registret antecknas anmälningar som gäller pensionsanstalter samt myndigheters beslut och tillkännagivanden. Syftet med registret är att registrera behövliga uppgifter för den tillsyn över pensionsanstalter som avses i 1 § 1 mom.
Var och en har rätt att få uppgifter, utdrag och intyg ur registret.
Trots vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får uppgifter i registret lämnas ut i elektronisk form. Uppgifter om personbeteckningens slutled och en utomlands bosatt fysisk persons hemadress lämnas dock ut ur registret endast om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. I övrigt lämnas i stället för hemadressen för en utomlands bosatt fysisk person ut uppgiften om personens bosättningsland.
Anmälan om bildning
I fråga om bildande av en pensionsanstalt ska till registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor göras en anmälan om bildning som ska undertecknas av alla styrelseledamöter och innehålla följande uppgifter:
1) namnet på pensionsanstaltens firma och dess framställning på olika språk,
2) den kommun i Finland som är pensionsanstaltens hemort,
3) pensionsanstaltens kontaktuppgifter,
4) stiftande delägare i pensionsanstalten,
5) det datum då pensionsanstaltens stadgar fastställdes,
6) styrelseledamöternas, ersättarnas och verkställande direktörens personuppgifter,
7) om pensionskassan har ett representantskap, medlemmarnas personuppgifter,
8) om pensionsanstalten har en stadgebestämmelse om tecknande av pensionsanstaltens namn, personuppgifter om dem som enligt stadgarna har rätt att teckna pensionsanstaltens namn.
För de fysiska personer som ska antecknas i registret anges fullständigt namn, personbeteckning, hemkommun och medborgarskap. Om en person inte har en finsk personbeteckning, antecknas födelsetiden i registret. För fysiska personer bosatta utomlands antecknas i registret hemadress i stället för hemkommun.
För juridiska personer antecknas i registret firma, företags- och organisationsnummer samt andra register som de juridiska personerna har införts i.
Ändringsanmälan
Om det sker en förändring i något förhållande som antecknats i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor, ska anmälan om detta utan dröjsmål göras till Finansinspektionen för anteckning i registret. Anmälan ska undertecknas av minst en styrelseledamot eller av verkställande direktören.
Av Finansinspektionen fastställda stadgeändringar, av Finansinspektionen med stöd av 4 kap. 10 § 2 mom. i denna lag samt med stöd av 26 § 8 mom. och 29 § i lagen om Finansinspektionen (878/2008) meddelat förordnande samt förbud enligt 2 § i detta kapitel ska antecknas i registret utan särskild anmälan.
Domstolens anmälningsskyldighet
Trots vad som föreskrivs om sekretessbeläggning av uppgifter ska en domstol utan dröjsmål sända en uppgift till Finansinspektionen för anteckning i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor när
1) pensionsanstaltens borgenärer har meddelats offentlig stämning,
2) pensionsanstalten har försatts i konkurs,
3) pensionsanstaltens konkurs förfaller eller läggs ned eller när beslutet om försättande i konkurs har upphävts,
4) det genom ett avgörande som vunnit laga kraft har konstaterats att en uppgift som antecknats i registret är ogiltig eller oriktig.
Finansinspektionens anmälningsskyldighet
Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta pensionsanstalten om en sådan registeranteckning som avses i 6 §.
Bemyndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur de anmälningar som avses i detta kapitel ska göras, om utredningar och handlingar som ska fogas till anmälningarna och om tekniska omständigheter i anslutning till registerföringen.
Fusion
Allmänna förutsättningar för fusion
En pensionsstiftelse kan fusioneras med en pensionsstiftelse som avses i 1 kap. 1 §, och en pensionskassa kan fusioneras med en pensionskassa som avses i den paragrafen, om delägarna i den överlåtande pensionsanstalten uppfyller de krav som anges i 1 kap. 3 § och som gäller för den övertagande pensionsanstaltens verksamhetskrets.
Den överlåtande pensionsanstaltens försäkringsverksamhet, som innefattar ansvarsskulden samt övriga skulder och tillgångar, övergår utan likvidationsförfarande till den övertagande pensionsanstalten.
Olika sätt att verkställa en fusion
En fusion kan verkställas så att
1) en eller flera överlåtande pensionsanstalter fusioneras med en övertagande pensionsanstalt (absorptionsfusion), eller
2) minst två överlåtande pensionsanstalter fusioneras och bildar tillsammans en övertagande pensionsanstalt (kombinationsfusion).
Fusionsplan
Styrelserna för de pensionsanstalter som deltar i en fusion ska upprätta en skriftlig fusionsplan som ska dateras och undertecknas.
Fusionsplanen ska innehålla
1) firmor, företags- och organisationsnummer eller motsvarande identifieringsuppgifter samt hemorter för de pensionsanstalter som deltar i fusionen,
2) en utredning om orsakerna till fusionen,
3) vid en absorptionsfusion förslag till eventuella ändrade stadgar för den övertagande pensionsanstalten samt vid en kombinationsfusion förslag till stadgar för pensionsanstalten under bildning och till förfarandet vid val av ledamöterna i verksamhetsorganen i pensionsanstalten under bildning,
4) en utredning om hur den överlåtande pensionsanstaltens försäkringsbestånd samt andra skulder och tillgångar överförs till den övertagande pensionsanstalten,
5) en utredning om att den övertagande pensionsanstalten efter fusionen uppfyller solvenskraven i 7 kap. i denna lag och i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar,
6) en utredning om den överlåtande pensionsanstaltens tillgångar, skulder och eget kapital samt om de omständigheter som påverkar värderingen av dessa, om den inverkan som fusionen planeras få på den övertagande pensionsanstaltens balansräkning och om de bokföringsmetoder som ska tillämpas på fusionen,
7) förslag till den planerade registreringstidpunkten för verkställande av fusionen; tidpunkten får infalla högst sex månader från det att fusionsplanen upprättades,
8) en utredning om eller förslag till särskilda förmåner och rättigheter för de i fusionen deltagande pensionsanstalternas styrelseledamöter, verkställande direktörer och revisorer,
9) förslag till eventuella andra fusionsvillkor.
De pensionsanstalter som deltar i fusionen ska lämna in alla de handlingar som avses i 2 mom. till Finansinspektionen när de ansöker om Finansinspektionens samtycke till fusionen enligt 4 §.
Finansinspektionens samtycke och registrering av fusionsplanen
Inom en månad efter det att fusionsplanen har undertecknats ska de pensionsanstalter som deltar i fusionen ansöka om Finansinspektionens samtycke till fusionen och fusionsplanen samt anmäla fusionsplanen för anteckning i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor. De ska samtidigt ansöka om Finansinspektionens fastställelse av ändringar av stadgarna och, vid kombinationsfusion, av den nya pensionsanstaltens stadgar.
Fusionen förfaller, om Finansinspektionens samtycke till fusionen inte söks eller om fusionsplanen inte anmäls för registrering inom den tid som anges i 1 mom. Om fusionen inte inleds i enlighet med fusionsplanen, ska en anmälan om att fusionen förfallit lämnas in till Finansinspektionen för anteckning i registret.
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de handlingar och utredningar som ska fogas till den ansökan som avses i 1 mom.
Kallelse på borgenärerna
De borgenärer vilkas fordran på den överlåtande pensionsanstalten har uppkommit före registreringen av fusionsplanen har rätt att motsätta sig fusionen. Sådan rätt har även de borgenärer vilkas fordran på det sätt som avses i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) är utsökningsbar och vilkas fordran har uppkommit senast den dag som avses i 2 mom.
Om Finansinspektionen inte anser att en fusionsansökan utan vidare utredning ska avslås, ska den utfärda en kallelse med anledning av ansökan i den officiella tidningen på den överlåtande pensionsanstaltens bekostnad samt anteckna kallelsen i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor. I kallelsen ska det nämnas att borgenärerna har rätt att motsätta sig fusionen genom att skriftligen anmäla detta till Finansinspektionen senast inom en av Finansinspektionen utsatt tid, som ska vara minst en månad och högst två månader från det att kallelsen publicerades. Om en borgenär har motsatt sig fusionen, ska Finansinspektionen utan dröjsmål informera pensionsanstalten om detta efter den utsatta dagen. Om borgenären motsätter sig fusionen förfaller den en månad efter den ovannämnda dagen. Finansinspektionen ska dock skjuta upp behandlingen av ärendet, om pensionsanstalten inom en månad från den utsatta dagen visar att den har väckt talan för fastställelse av att borgenären har fått betalning eller betryggande säkerhet för sin fordran, eller om pensionsanstalten och borgenären tillsammans begär att behandlingen av ärendet ska skjutas upp.
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas inte på försäkrade, pensionstagare, mottagare av andra förmåner eller förmånstagare.
Meddelande och information om kallelse
Den överlåtande pensionsanstalten ska senast en månad före den utsatta dagen enligt 5 § 1 mom. sända ett skriftligt meddelande om kallelsen till de borgenärer enligt det momentet som är kända och vilkas fordran har uppkommit före registreringen av fusionsplanen. Vad som föreskrivs ovan tillämpas inte på försäkrade, pensionstagare, mottagare av andra förmåner eller förmånstagare.
Den överlåtande pensionsanstalten ska informera om kallelsen på sin anslagstavla eller webbplats. Den överlåtande pensionskassan ska dessutom utan dröjsmål informera delägarna om kallelsen på det sätt som bestäms i kassans stadgar.
Beslut om fusion
I en pensionskassa beslutar kassamötet om fusionen. I en pensionsstiftelse beslutar styrelsen om fusionen.
Det kassamöte som beslutar om fusionen ska hållas eller styrelsens fusionsbeslut ska fattas inom fyra månader från registreringen av fusionsplanen. I annat fall förfaller fusionen.
Fusionen förfaller, om inte samtliga pensionsanstalter som deltar i fusionen godkänner den i enlighet med fusionsplanen. Ett beslut som innebär att fusionen godkänns eller förkastas samt att fusionen har förfallit ska utan dröjsmål anmälas till Finansinspektionen för registrering.
Framläggande och sändande av handlingar samt lämnande av nya uppgifter
Följande handlingar ska under minst en månad före det kassamöte som beslutar om fusionen hållas tillgängliga för de försäkrade, delägarna och representantskapets medlemmar på de i fusionen deltagande pensionskassornas kontor eller webbplatser samt vara framlagda vid pensionskassans kassamöte:
1) fusionsplanen,
2) styrelsens redogörelse för de omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömningen av frågan om fusion,
3) varje i fusionen deltagande pensionskassas bokslut, verksamhetsberättelser och revisionsberättelser för de tre senast avslutade räkenskapsperioderna,
4) de beslut om utbetalningar av medel som varje i fusionen deltagande pensionskassa eventuellt har fattat efter pensionskassans senaste räkenskapsperiod,
5) varje i fusionen deltagande pensionskassas styrelses redogörelse för händelser som efter bokslutet väsentligt har påverkat pensionskassans ställning.
De handlingar som avses i 1 mom. ska utan dröjsmål sändas till de försäkrade, delägare och medlemmar av representantskapet som ber om dem, om handlingarna inte kan sparas och skrivas ut från pensionskassans webbplats.
En pensionsanstalt ska underrätta de övriga pensionsanstalter som deltar i fusionen om sådana andra händelser som väsentligt påverkar pensionsanstaltens ställning och som pensionsanstalten får kännedom om före fusionsbeslutet.
Kallelse till kassamöte
Kallelse till det kassamöte som ska besluta om fusionen får inte utfärdas förrän fusionsplanen har registrerats. Kallelsen ska utfärdas tidigast två månader och, om inte en längre tid föreskrivs i pensionskassans stadgar, senast en månad före kassamötet. I en överlåtande pensionskassa ska kallelsen, utöver vad som bestäms i kassans stadgar, sändas skriftligen till varje försäkrad och delägare vars adress är känd för pensionskassan. Framläggande av de handlingar som avses i 8 § ska nämnas i kallelsen.
Finansinspektionens samtycke samt överföring av ansvar
Efter att pensionsanstalten har godkänt fusionsplanen ska Finansinspektionen ge sitt samtycke till fusion, om
1) fusionen inte kränker de försäkrades intressen och inte anses äventyra en sund utveckling av försäkringsverksamheten,
2) ingen borgenär har motsatt sig fusionen eller om borgenärerna enligt en domstols dom har fått betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar.
Finansinspektionen fastställer samtidigt de ändrade stadgarna för den övertagande pensionsanstalten. Försäkringsverksamheten och den ansvarsskuld som ingår i den övergår till den övertagande pensionsanstalten vid den tidpunkt som anges i fusionsplanen efter det att Finansinspektionen har gett sitt samtycke. Fusionen kan verkställas trots att den överlåtande pensionsanstalten har försatts i likvidation, under förutsättning att dess egendom inte har börjat skiftas så som avses i 12 kap. 26 § eller i 13 kap. 32 §.
Finansinspektionen ska be Konkurrens- och konsumentverket om ett utlåtande över en sådan ansökan som avses i 4 §, när det arrangemang som avses i ansökan omfattas av den tillsyn över företagsförvärv som avses i konkurrenslagen (948/2011).
Ändringssökande
De pensionsanstalter som deltar i fusionen och den som framställt anmärkning och som anser att Finansinspektionens beslut kränker hans eller hennes rättigheter har rätt att överklaga Finansinspektionens beslut enligt vad som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen.
Avtal om bildning och val av ledamöter i verksamhetsorganen
Fusionsplanen ersätter avtalet om bildning för en pensionsanstalt under bildning vid en kombinationsfusion. Ledamöterna i verksamhetsorganen i pensionsanstalten under bildning ska väljas när fusionsplanen har godkänts och Finansinspektionen har gett sitt samtycke till fusionen samt fastställt stadgarna för pensionsanstalten under bildning.
Anmälan om verkställande av fusion
De pensionsanstalter som deltar i fusionen ska göra en anmälan om verkställande av fusionen till Finansinspektionen inom sex månader från det att Finansinspektionen beviljade det samtycke till fusionen som avses i 10 §. I annat fall förfaller fusionen. Till anmälan ska fogas
1) en försäkran av de i fusionen deltagande pensionsanstalternas styrelseledamöter och verkställande direktörer om att denna lag har iakttagits vid fusionen,
2) en utredning om att den övertagande pensionsanstalten uppfyller de krav som anges i 7 kap. och i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar,
3) en styrelseledamots eller verkställande direktörens intyg om att sådana meddelanden som avses i 6 § 1 mom. har sänts,
4) de i fusionen deltagande pensionsanstalternas beslut om fusionen.
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de handlingar och utredningar som ska fogas till den anmälan om verkställande av fusionen som avses i 1 mom.
Registrering av fusion samt rättsverkningar
Finansinspektionen antecknar fusionen i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor efter att ha erhållit den anmälan om verkställande av fusionen som avses i 13 §. Den överlåtande pensionsanstaltens försäkringsverksamhet, som innefattar ansvarsskulden samt övriga skulder och tillgångar, övergår utan likvidationsförfarande till den övertagande pensionsanstalten när verkställandet av fusionen har registrerats. Samtidigt upplöses den överlåtande pensionsanstalten och vid en kombinationsfusion uppkommer den övertagande pensionsanstalten.
Den överlåtande pensionsanstaltens tillgångar och skulder får inte tas upp i den övertagande pensionsanstaltens balansräkning till ett högre ekonomiskt värde än de har för den övertagande pensionsanstalten. I samband med en fusion får ett åtagande att utföra arbete eller tillhandahålla en tjänst inte tas upp i balansräkningen.
Information till pensionstagare och mottagare av andra förmåner om överföring av ansvar
Den övertagande pensionsanstalten ska underrätta pensionstagarna och mottagarna av andra förmåner om fusionen senast i samband med utbetalningen av de första förmånerna efter fusionen.
Slutredovisning
Den överlåtande pensionsanstaltens styrelse och verkställande direktör ska så snart som möjligt efter det att fusionen verkställts upprätta ett bokslut och en verksamhetsberättelse över den tid för vilken något bokslut inte har lagts fram vid kassamötet, och i fråga om en pensionsstiftelse över den tid för vilken något bokslut inte har upprättats. Slutredovisningen ska överlämnas till den överlåtande pensionsanstaltens revisor, som inom en månad ska ge en revisionsberättelse om den.
Efter de åtgärder som avses i 1 mom. ska en pensionskassas styrelse utan dröjsmål sammankalla kassamötet för att fastställa slutredovisningen.
Slutredovisningen ska lämnas in till Finansinspektionen i enlighet med vad som i 6 kap. 13 § föreskrivs om inlämnande av bokslutet.
Fusionens återgång
Fusionen återgår trots att den har registrerats, om fusionsbeslutet har ogiltigförklarats genom en domstolsdom som vunnit laga kraft. Den överlåtande pensionsanstalten och den övertagande pensionsanstalten ansvarar solidariskt för de förpliktelser som har uppkommit efter registreringen av fusionen men före registreringen av domen.
Delning
Allmänna förutsättningar för delning
En pensionsstiftelse kan delas utan likvidationsförfarande genom att överföra sin försäkringsverksamhet eller en del av den till en pensionsstiftelse som bildas för ändamålet, om den delägare i pensionsstiftelsen vars ansvar överförs delas. Även en pensionskassa kan delas utan likvidationsförfarande genom att överföra sin försäkringsverksamhet eller en del av den till en pensionskassa som bildas för ändamålet, om den delägare i pensionskassan vars ansvar överförs delas. En förutsättning är dessutom att den ursprungliga delägaren är ett sådant samfund som avses i 3 § i inkomstskattelagen (1535/1192) och som delas i enlighet med den tillämpliga samfundslagstiftningen.
Olika sätt att verkställa en delning
En delning kan verkställas så att
1) den ursprungliga pensionsanstaltens hela försäkringsverksamhet, som innefattar ansvarsskulden, övriga skulder och tillgångar övergår från den ursprungliga pensionsstiftelsen till två eller flera pensionsstiftelser under bildning enligt 1 § eller från den ursprungliga pensionskassan till två eller flera pensionskassor under bildning, varvid den ursprungliga pensionsanstalten upplöses (total delning), eller
2) en del av den ursprungliga pensionsanstaltens försäkringsverksamhet, som innefattar den ursprungliga delägarens eller delägarnas ansvarsskuld eller en del av dem och tillgångar som motsvarar den ansvarsskuld som överförs samt en andel av den ursprungliga pensionsanstaltens övriga tillgångar och skulder som motsvarar den ansvarsskuld som överförs, övergår från en pensionsstiftelse till en eller flera pensionsstiftelser enligt 1 § eller från en pensionskassa till en eller flera pensionskassor enligt den paragrafen (partiell delning).
Delningsplan
Den ursprungliga pensionsanstaltens styrelse och stiftarna av pensionsanstalten under bildning ska upprätta en skriftlig delningsplan som ska dateras samt undertecknas av samtliga stiftare och av den ursprungliga pensionsanstaltens styrelse.
Delningsplanen ska innehålla
1) den ursprungliga pensionsanstaltens firma, företags- och organisationsnummer eller motsvarande identifieringsuppgifter samt hemort,
2) en utredning om orsakerna till delningen,
3) en beräkning som gäller den ursprungliga pensionsanstaltens ansvarsskuld och tillgångar,
4) en utredning om hur den ursprungliga pensionsanstaltens ansvarsskuld samt tillgångar och skulder ska skiftas,
5) en utredning om att de pensionsanstalter som deltar i delningen, efter delningen uppfyller de krav som anges i 7 kap. och i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar,
6) ett förslag till stadgar för pensionsanstalten under bildning,
7) firmor, företags- och organisationsnummer eller motsvarande identifieringsuppgifter och hemorter för stiftarna av pensionsanstalten under bildning samt styrelseledamöterna i pensionsanstalterna under bildning,
8) ett förslag till den planerade registreringstidpunkten för verkställande av delningen,
9) en utredning om eller förslag till särskilda förmåner och rättigheter för de i delningen deltagande pensionsanstalternas styrelseledamöter, verkställande direktörer och revisorer,
10) förslag till eventuella andra delningsvillkor.
När pensionsanstalterna ansöker om det samtycke till delningen som avses i 5 § ska de handlingar som avses i 2 mom. ges in till Finansinspektionen.
Principer för fördelning av tillgångar
När pensionsstiftelser och pensionskassor som följer det utjämnande bokföringssystemet delas ska till den övertagande pensionsanstalten överföras en sådan andel av den ursprungliga pensionsanstaltens solvenskapital samt övriga tillgångar och skulder som motsvarar det försäkringsbestånd som överförs.
När pensionsstiftelser som följer det delägarspecifika bokföringssystemet delas ska till pensionsstiftelsen under bildning överföras en sådan andel av den ursprungliga pensionsstiftelsens solvenskapital samt övriga tillgångar och skulder som motsvarar den ursprungliga delägarens delägarspecifika försäkringsbestånd eller den del av det som överförs.
Om något annat inte överenskoms i delningsavtalet, ska investeringar som hänför sig till den ursprungliga delägarens verksamhet inbegripas i de tillgångar som överlåts. Övriga tillgångar kan överföras i form av kontanter.
Finansinspektionens samtycke och registrering av delningsplanen
Inom en månad efter det att delningsplanen har undertecknats ska de pensionsanstalter som deltar i delningen tillsammans ansöka om Finansinspektionens samtycke till delningen och delningsplanen samt anmäla delningsplanen till Finansinspektionen för registrering. Samtidigt ska de ansöka om fastställelse av den ändring av den verksamma pensionsanstaltens stadgar som delningen kräver och fastställelse av stadgarna för pensionsanstalten under bildning. I samband med ansökan ska pensionsanstalten under bildning ansöka om att bli införd i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor.
Delningen förfaller, om Finansinspektionens samtycke till delningen inte söks eller om delningsplanen inte anmäls för registrering inom den tid som anges i 1 mom.
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de handlingar och utredningar som ska fogas till den ansökan som avses i 1 mom.
Kallelse på borgenärerna
De borgenärer vilkas fordran på den ursprungliga pensionsanstalten har uppkommit före registreringen av delningsplanen har rätt att motsätta sig delningen. Sådan rätt har även de borgenärer vilkas fordran på det sätt som avses i lagen om verkställighet av skatter och avgifter är utsökningsbar och vilkas fordran har uppkommit senast den dag som avses i 2 mom.
Om Finansinspektionen inte anser att en delningsansökan utan vidare utredning ska avslås, ska den utfärda en kallelse med anledning av ansökan i den officiella tidningen på den ursprungliga pensionsanstaltens bekostnad samt anteckna kallelsen i sitt register. I kallelsen ska det nämnas att borgenärerna har rätt att motsätta sig delningen genom att skriftligen anmäla detta till Finansinspektionen senast inom en av Finansinspektionen utsatt tid, som ska vara minst en månad och högst två månader från det att kallelsen publicerades. Om en borgenär har motsatt sig delningen, ska Finansinspektionen utan dröjsmål informera pensionsanstalten om detta efter den utsatta dagen. Om borgenären motsätter sig delningen förfaller den en månad efter den utsatta dagen. Finansinspektionen ska dock skjuta upp behandlingen av ärendet, om pensionsanstalten inom en månad från den utsatta dagen visar att den har väckt talan för fastställelse av att borgenären har fått betalning eller betryggande säkerhet för sin fordran, eller om pensionsanstalten och borgenären tillsammans begär att behandlingen av ärendet ska skjutas upp.
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas inte på försäkrade, pensionstagare eller mottagare av andra förmåner och inte heller på förmånstagarna.
Meddelande och information om kallelse
Den ursprungliga pensionsanstalten ska senast en månad före den utsatta dagen sända ett skriftligt meddelande om kallelsen till de borgenärer enligt 6 § 1 mom. som är kända och vars fordran har uppkommit före registreringen av delningsplanen. Bestämmelserna ovan tillämpas inte på försäkrade, pensionstagare eller mottagare av andra förmåner och inte heller på förmånstagare.
Den ursprungliga pensionsanstalten ska informera om kallelsen på den ursprungliga delägarens anslagstavla eller webbplats. Den ursprungliga pensionskassan ska dessutom utan dröjsmål i enlighet med stadgarna informera delägarna i den överlåtande kassan om kallelsen.
Beslut om delning
I en ursprunglig pensionskassa beslutar kassamötet om delningen, och i en ursprunglig pensionsstiftelse beslutar styrelsen om delningen. I en pensionsanstalt under bildning beslutar styrelsen om delningen.
Det kassamöte som beslutar om delningen ska hållas eller styrelsens delningsbeslut ska fattas inom fyra månader från registreringen av delningsplanen. I annat fall förfaller delningen.
Delningen förfaller, om inte samtliga pensionsanstalter som deltar i delningen godkänner den i enlighet med den ursprungliga delningsplanen. Ett beslut som innebär att delningen godkänns eller förkastas samt att delningen har förfallit ska utan dröjsmål anmälas till Finansinspektionen för registrering.
Framläggande och sändande av handlingar samt lämnande av nya uppgifter
Följande handlingar ska under minst en månad före det kassamöte som beslutar om delningen hållas tillgängliga för de försäkrade, delägarna och representantskapets medlemmar på de i delningen deltagande pensionskassornas kontor eller webbplats samt läggas fram på pensionskassans kassamöte:
1) delningsplanen,
2) styrelsens redogörelse för de omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömningen av frågan om delning,
3) den ursprungliga pensionskassans bokslut, verksamhetsberättelser och revisionsberättelser för de tre senast avslutade räkenskapsperioderna,
4) den ursprungliga pensionskassans styrelses redogörelse för händelser som efter det senaste bokslutet väsentligt har påverkat pensionskassans ställning.
De handlingar som avses i 1 mom. ska utan dröjsmål sändas till de försäkrade, delägare och medlemmar av representantskapet som ber om dem, om handlingarna inte kan sparas och skrivas ut från pensionskassans webbplats.
En pensionsanstalt ska underrätta de övriga pensionsanstalter som deltar i delningen om sådana andra händelser som väsentligt påverkar pensionsanstaltens ställning och som pensionsanstalten får kännedom om före delningsbeslutet.
Kallelse till kassamöte
Kallelse till det kassamöte som ska besluta om delningen får inte utfärdas förrän delningsplanen har registrerats. Kallelsen ska utfärdas tidigast två månader och, om inte en längre tid föreskrivs i pensionskassans stadgar, senast en månad före kassamötet. Utöver vad som bestäms i pensionskassans stadgar ska kallelsen sändas skriftligen till varje delägare och försäkrad vars adress är känd för pensionskassan. Framläggande av de handlingar som avses i 9 § ska nämnas i kallelsen.
Finansinspektionens samtycke samt överföring av ansvar
Efter att pensionsanstalten har godkänt delningsplanen ska Finansinspektionen ge sitt samtycke till delning om
1) delningen inte kränker de försäkrades intressen och inte anses äventyra en sund utveckling av försäkringsverksamheten, och
2) ingen borgenär har motsatt sig delningen eller om borgenärerna enligt en domstols dom har fått betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar.
Finansinspektionen fastställer samtidigt vid behov de ändrade stadgarna för den ursprungliga pensionsanstalten samt stadgarna för pensionsanstalten under bildning. Försäkringsverksamheten, den ansvarsskuld som ingår i den och tillgångarna övergår till den övertagande pensionsanstalten vid den tidpunkt som anges i delningsplanen efter det att Finansinspektionen har gett sitt samtycke.
Finansinspektionen ska be Konkurrens- och konsumentverket om ett utlåtande över en sådan ansökan som avses i 5 §, om det arrangemang som avses i ansökan omfattas av den tillsyn över företagsförvärv som avses i konkurrenslagen.
Ändringssökande
Den ursprungliga och den övertagande pensionsanstalten samt den som framställt anmärkning och som anser att Finansinspektionens beslut kränker hans rättigheter har rätt att överklaga Finansinspektionens beslut enligt vad som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen.
Avtal om bildning och val av ledamöter i verksamhetsorganen
Delningsplanen ersätter avtalet om bildning för en pensionsanstalt under bildning vid en delning. Ledamöterna i verksamhetsorganen i pensionsanstalten under bildning ska väljas när delningsplanen har godkänts enligt 8 § och Finansinspektionen har gett sitt samtycke och fastställt stadgarna för pensionsanstalten under bildning på det sätt som avses i 11 §.
Anmälan om verkställande av delning
De pensionsanstalter som deltar i en delning ska göra en anmälan om verkställande av delningen till Finansinspektionen inom sex månader från det att Finansinspektionen beviljade samtycke till delningen. I annat fall förfaller delningen. Till anmälan ska fogas
1) en försäkran av de i delningen deltagande pensionsanstalternas styrelseledamöter och verkställande direktörer om att denna lag har iakttagits vid delningen,
2) ett revisorsutlåtande om att tillgångarna enligt delningsplanen har överförts till den övertagande pensionsanstalten,
3) en styrelseledamots eller verkställande direktörens intyg om att sådana meddelanden som avses i 7 § 1 mom. har sänts,
4) de i delningen deltagande pensionsanstalternas beslut om delning.
Delningen förfaller, om pensionsanstalten har försatts i likvidation före registreringen av delningen.
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de handlingar och utredningar som ska fogas till den anmälan om verkställande av delningen som avses i 1 mom.
Registrering av delning samt rättsverkningar
Finansinspektionen antecknar delningen i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor efter att ha erhållit den anmälan om verkställande av delningen som avses i 14 §. När verkställandet av delningen har registrerats övergår vid en total delning den ursprungliga pensionsanstaltens tillgångar och skulder samt vid en partiell delning de enligt delningsplanen skiftade tillgångarna och skulderna utan likvidationsförfarande till den övertagande pensionsanstalten. Samtidigt uppkommer den nya pensionsanstalten och vid en total delning upplöses den ursprungliga pensionsanstalten.
Om det vid en total delning uppdagas tillgångar som inte är skiftade enligt delningsplanen och om inget annat följer av delningsplanen, tillhör tillgångarna den övertagande pensionsanstalten i samma förhållande som den ursprungliga pensionsanstaltens nettotillgångar ska skiftas enligt delningsplanen på det sätt som avses i 3 § 2 mom. 4 punkten.
De pensionsanstalter som deltar i delningen ansvarar solidariskt för den ursprungliga pensionsanstaltens skulder som inte har skiftats enligt delningsplanen och som har uppkommit innan verkställandet av delningen registrerades. Om den ursprungliga pensionsanstalten har skulder som en annan pensionsanstalt svarar för enligt delningsplanen, uppgår pensionsanstaltens sammanlagda ansvar dock högst till värdet av de nettotillgångar som återstår för den eller överförs till den.
Information till pensionstagare och mottagare av andra förmåner om överföring av ansvar
Den övertagande pensionsanstalten ska underrätta pensionstagare och mottagare av andra förmåner om överföringen av ansvaret senast i samband med den första utbetalningen av förmånerna efter delningen.
Slutredovisning
Vid en total delning ska den ursprungliga pensionsanstaltens styrelse och verkställande direktör så snart som möjligt efter det att delningen har verkställts upprätta ett bokslut och en verksamhetsberättelse över den tid för vilken något bokslut inte har lagts fram vid kassamötet och i fråga om en pensionsstiftelse över den tid för vilken något bokslut inte ännu har upprättats. Slutredovisningen ska överlämnas till den ursprungliga pensionsanstaltens revisor, som inom en månad ska ge en revisionsberättelse över den.
Efter de åtgärder som avses i 1 mom. ska en pensionskassas styrelse utan dröjsmål sammankalla kassamötet för att fastställa slutredovisningen. På mötet tillämpas det som föreskrivs om kassamöte.
Slutredovisningen ska ges in till Finansinspektionen i enlighet med vad som i 6 kap. 13 § föreskrivs om inlämnande av bokslutet.
Delningens återgång
Delningen återgår trots att den har registrerats, om delningsbeslutet har ogiltigförklarats genom en domstolsdom som vunnit laga kraft. Den ursprungliga pensionsanstalten och den övertagande pensionsanstalten ansvarar solidariskt för den övertagande pensionsanstaltens skulder som har uppkommit efter registreringen av delningen men före registreringen av domen.
Överlåtelse av ett försäkringsbestånd samt frivillig likvidation och upplösning
Tillämpningsområde
Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på överlåtelse av ett försäkringsbestånd när den överlåtande pensionsanstalten inte har försatts i likvidation enligt 13 kap.
Om den pensionsanstalt som avses i 1 mom. har överlåtit hela sitt försäkringsbestånd, tillämpas detta kapitel samt 13 kap. 3, 4 och 7–10 §, 11 § 1 och 3 mom., samt 13–16, 33 och 36–38 § på likvidation och upplösning av pensionsanstalten.
Övertagande pensionsanstalter och arbetspensionsförsäkringsbolag
En pensionsanstalt (överlåtande pensionsanstalt) kan överlåta sitt försäkringsbestånd eller en del av det till en annan pensionsanstalt (övertagande pensionsanstalt) eller till ett arbetspensionsförsäkringsbolag.
Begränsningar som gäller övertagande pensionsanstalter
Ett försäkringsbestånd kan överlåtas endast till en sådan övertagande pensionsanstalt i fråga om vilken den arbetsgivare vars försäkringsbestånd överlåts uppfyller de krav som enligt 1 kap. 3 § gäller för en delägare.
Om ett försäkringsbestånd överlåts till en ny pensionsanstalt som bildats för ändamålet, ska det försäkringsbestånd som samtidigt överlåts från en eller flera pensionsanstalter omfatta sammanlagt minst 150 försäkrade.
Tidsgränser för överlåtelse
Ett försäkringsbestånd får inte överlåtas, om det vid tidpunkten för överföringen har förflutit mindre än fem år sedan övertagandet av beståndet.
Minimikravet på fem år tillämpas inte vid överlåtelse av ett försäkringsbestånd från en pensionsstiftelse där delägaren har blivit utesluten med stöd av stadgarna eller delägaren har avgått ur pensionsstiftelsen på grund av att den arbetsgivare som är delägare inte längre ingår i pensionsstiftelsens verksamhetskrets.
Med Finansinspektionens samtycke får en tid på tre år tillämpas i stället för den tid på fem år som anges i 1 mom., om
1) den delägare vars delägarspecifika försäkringsbestånd ska överlåtas fusioneras eller delas och fusionen eller delningen inte har varit känd när det försäkringsbestånd som avses ovan övertogs av den överlåtande pensionsanstalten,
2) bestämmande inflytandet hos den delägare vars delägarspecifika försäkringsbestånd ska överlåtas har förändrats,
3) det har förflutit mer än fem år sedan den överlåtande pensionsanstalten bildades och hela försäkringsbeståndet i den överlåtande pensionsanstalten överlåts.
Plan för överlåtelse av försäkringsbeståndet
Den överlåtande pensionsanstaltens styrelse och den övertagande pensionsanstaltens styrelse ska upprätta en skriftlig plan för överlåtelsen av försäkringsbeståndet som ska dateras och undertecknas.
Planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet ska innehålla
1) den överlåtande och den övertagande pensionsanstaltens firma, företags- och organisationsnummer samt hemorter,
2) en utredning om orsaken till överlåtelsen av försäkringsbeståndet,
3) vid behov ett förslag till ändring av den övertagande pensionsanstaltens stadgar,
4) en utredning om vad som har avtalats om delägarskap som gäller det försäkringsbestånd som ska överlåtas, om det övertagande arbetspensionsförsäkringsbolaget är ett ömsesidigt försäkringsbolag,
5) en utredning om det försäkringsbestånd som ska överlåtas och de tillgångar som ska överlåtas som motsvarande medel,
6) en utredning om att den överlåtande pensionsanstalten efter överlåtelsen uppfyller de krav som anges i 7 kap. och i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar,
7) en utredning om att den övertagande pensionsanstalten efter överlåtelsen uppfyller de krav som anges i 7 kap. och i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar,
8) en utredning om eller förslag till särskilda förmåner och rättigheter för de i överlåtelsen och övertagandet av försäkringsbeståndet deltagande pensionsanstalternas styrelseledamöter, verkställande direktörer och revisorer,
9) ett förslag till planerad tidpunkt för överlåtelsen av försäkringsbeståndet och de tillgångar som motsvarar beståndet,
10) ett förslag till eventuella andra villkor för överlåtelsen av försäkringsbeståndet.
Ansökan om Finansinspektionens samtycke
Inom en månad efter det att planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet har undertecknats ska den överlåtande och den övertagande pensionsanstalten ansöka om Finansinspektionens samtycke till överlåtelsen och planen samt Finansinspektionens fastställelse av den eventuella ändring av den övertagande pensionsanstaltens stadgar som överföringen av försäkringsbeståndet förutsätter.
Överlåtelsen av försäkringsbeståndet förfaller, om Finansinspektionens samtycke till planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet eller vid behov fastställelse av ändringen av den övertagande pensionsanstaltens stadgar inte söks inom den tid som anges i 1 mom.
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om ansökan enligt denna paragraf och om de utredningar som behövs för ansökan.
Kallelse på borgenärerna och information
Om Finansinspektionen inte anser att en ansökan om överlåtelse av försäkringsbeståndet utan vidare utredning ska avslås, ska den utfärda en kallelse med anledning av ansökan i den officiella tidningen på den övertagande pensionsanstaltens bekostnad. I kallelsen ska det nämnas att borgenärerna har rätt att motsätta sig överlåtelsen av försäkringsbeståndet genom att skriftligen anmäla detta till Finansinspektionen senast inom en av Finansinspektionen utsatt tid, som ska vara minst en månad och som får vara högst två månader från det att kallelsen publicerades.
Pensionsanstalten ska informera om kallelsen på den delägares anslagstavla eller webbplats vars delägarspecifika försäkringsbestånd ska överlåtas.
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas inte, om det från den överlåtande pensionsanstalten överförs en försäkring som gäller endast en enskild försäkrad, pensionstagare, mottagare av andra förmåner eller förmånstagare.
Beslut om överlåtelse
I en överlåtande pensionskassa beslutar kassamötet om överlåtelse av ett försäkringsbestånd, och i en övertagande pensionskassa beslutar kassamötet om övertagande av ett försäkringsbestånd.
Med avvikelse från 1 mom. beslutar pensionskassans styrelse om överlåtelse av ett delägarspecifikt ansvar i pensionskassan, om den ansvarsskuld som ska överföras utgör högst 10 procent av pensionskassans ansvarsskuld, och något annat inte bestäms i pensionskassans stadgar.
I en pensionsstiftelse beslutar styrelsen om överlåtelse och övertagande av ett försäkringsbestånd.
Kallelse till kassamöte
Kallelse till det kassamöte som ska besluta om överlåtelse eller övertagande av ett försäkringsbestånd ska utfärdas tidigast två månader och, om inte en längre tid föreskrivs i pensionskassans stadgar, senast en månad före kassamötet.
Framläggande och sändande av handlingar
Följande handlingar ska under minst en månad före det kassamöte som beslutar om överlåtelse eller övertagande av ett försäkringsbestånd hållas tillgängliga för de försäkrade och delägarna på pensionskassans kontor eller webbplats och utan dröjsmål sändas till de delägare som begär dem samt läggas fram vid kassamötet:
1) planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet,
2) varje i överlåtelsen av försäkringsbeståndet deltagande pensionsanstalts eller arbetspensionsförsäkringsbolags bokslut, verksamhetsberättelse och revisionsberättelse för den senast avslutade räkenskapsperioden,
3) styrelsens redogörelse för omständigheter som efter pensionskassans bokslut och verksamhetsberättelse väsentligt har påverkat pensionskassans ställning samt för de omständigheter som kan vara av betydelse vid övervägande av om avtalet om överlåtelse av försäkringsbeståndet ska godkännas,
4) den övertagande pensionsanstaltens stadgar och vid behov förslag till sådana ändringar av stadgarna som föranleds av ansvarsöverföringen.
Framläggande av handlingarna enligt 1 mom. ska nämnas i kallelsen till det kassamöte som ska behandla överlåtelsen av försäkringsbeståndet.
Solvenskapital som överförs
När ett försäkringsbestånd överlåts till en övertagande pensionsanstalt eller ett övertagande arbetspensionsförsäkringsbolag ska det solvenskapital som avses i 7 kap. 5 § överföras till ett belopp som beräknats enligt den procentandel som avses i 12 § i detta kapitel.
Om beloppet av det solvenskapital som överförs från den överlåtande pensionsanstalten och som fastställts i enlighet med 1 mom. blir större än den andel av solvenskapitalet som motsvarar det försäkringsbestånd som överlåts, ska ur pensionsanstalten överlåtas en andel som motsvarar det försäkringsbestånd som överlåts, och den delägare vars försäkringar det ansvar som ska överföras till ett arbetspensionsförsäkringsbolag berör ska komplettera det solvenskapital som överförs så att det motsvarar det belopp som föreskrivs i 1 mom.
Beräkning av det solvenskapital som överförs samt poster som överförs
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet föreskrivs med iakttagande av 29 e § 1 och 2 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag på framställning av Pensionsskyddscentralen som en fast procentandel av ansvarsskulden det belopp för det solvenskapital som överförs vilket ska iakttas vid överlåtelse av ett försäkringsbestånd.
Den fasta procentandel av ansvarsskulden som avses i 1 mom. anges fyra gånger per kalenderår med iakttagande av 29 e § 3 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag. Som den procentandel som avses i 11 § används den procentandel som gäller då avtalet om överlåtelse av försäkringsbeståndet ingås.
Vid överföring av solvenskapital enligt 11 § ska det solvenskapital som överförs bildas av poster som den övertagande pensionsanstalten kan räkna till sitt solvenskapital.
Se SHMf om solvenskapital som överförs vid överlåtelse av ett arbetsgivarspecifikt försäkringsbestånd enligt lagen om pension för arbetstagare 802/2022. Se SHMf om solvenskapital som överförs vid överlåtelse av ett arbetsgivarspecifikt försäkringsbestånd enligt lagen om pension för arbetstagare 909/2022. Se SHMf om solvenskapital som överförs vid överlåtelse av ett arbetsgivarspecifikt försäkringsbestånd enligt lagen om pension för arbetstagar 352/2023. Se SHMf om solvenskapital som överförs vid överlåtelse av ett arbetsgivarspecifikt försäkringsbestånd enligt lagen om pension för arbetstagar 1105/2023. Se SHMf om solvenskapital som överförs vid överlåtelse av ett arbetsgivarspecifikt försäkringsbestånd enligt lagen om pension för arbetstagar 137/2024. Se SHMf om solvenskapital som överförs vid överlåtelse av ett arbetsgivarspecifikt försäkringsbestånd enligt lagen om pension för arbetstagare 310/2024. Se SHMf om solvenskapital som överförs vid överlåtelse av ett arbetsgivarspecifikt försäkringsbestånd enligt lagen om pension för arbetstagare 532/2024.
Egendom som överförs och värdering av den
Till de tillgångar som överlåts ska i första hand räknas sådana investeringar som hänför sig till den utträdande delägarens verksamhet, om inte något annat överenskoms. Om något annat inte överenskoms i avtalet om överlåtelse av försäkringsverksamheten, överförs övriga tillgångar i form av kontanter.
De tillgångar som överförs värderas till gängse värde.
Överföringskostnader för delägarspecifika försäkringsbestånd
Den delägare vars delägarspecifika försäkringsbestånd överlåts, ska betala ersättning till pensionsanstalten för kostnaderna för överlåtelsen.
Delägarspecifikt försäkringsbestånd som överlåts ur en pensionskassa
I en pensionskassa anses det delägarspecifika försäkringsbestånd som överlåts omfatta
1) delägarens gällande försäkring och närmast föregående försäkringar som samma delägare haft och som avslutats på tekniska grunder,
2) försäkring som en med delägaren fusionerad annan delägare har och som vid tidpunkten för fusionen har varit gällande i den överlåtande pensionsanstalten och som har avslutats till följd av delägarens fusion.
Konkurrens- och konsumentverkets utlåtande
Finansinspektionen ska be Konkurrens- och konsumentverket om ett utlåtande över en sådan ansökan som avses i 6 §, om det arrangemang som avses i ansökan omfattas av den tillsyn över företagsförvärv som avses i konkurrenslagen.
Hur en överlåtelse av ett försäkringsbestånd förfaller
Överlåtelsen av ett försäkringsbestånd förfaller, om överlåtelsen av försäkringsbeståndet inte godkänns utan ändringar i den överlåtande pensionsanstalten och övertagandet av försäkringsbeståndet inte godkänns i den övertagande pensionsanstalten eller i det övertagande arbetspensionsförsäkringsbolaget.
Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrättas om en pensionskassas kassamötes eller styrelses beslut samt om en pensionsstiftelses styrelses beslut enligt 8 § om att överlåtelsen eller övertagandet av försäkringsbeståndet godkänns eller förkastas.
Finansinspektionens samtycke samt förfall av överlåtelsen
Efter att den överlåtande och den övertagande pensionsanstalten eller det övertagande arbetspensionsförsäkringsbolaget har godkänt överlåtelsen av försäkringsbeståndet ska Finansinspektionen ge sitt samtycke till överlåtelsen,
1) om åtgärden inte kränker de försäkrade förmånerna,
2) om den inte kan anses äventyra en sund utveckling av försäkringsverksamheten, samt
3) om Finansinspektionen har godkänt den ändring av den övertagande pensionsanstaltens stadgar som avses i 10 § 1 mom. 4 punkten.
Om samtycke inte har sökts inom föreskriven tid eller om det har vägrats och beslutet om vägran har vunnit laga kraft, förfaller överlåtelsen av försäkringsbeståndet.
Ändringssökande
Den överlåtande och den övertagande pensionsanstalten samt den som framställt anmärkning och som avses i 7 § har rätt att överklaga Finansinspektionens beslut enligt vad som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen.
Tidpunkt för och rättsverkningar av överlåtelsen
Ett försäkringsbestånd och de tillgångar som motsvarar det övergår samtidigt till den övertagande pensionsanstalten och det övertagande arbetspensionsförsäkringsbolaget vid den tidpunkt som anges i planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet efter det att Finansinspektionen har gett sitt samtycke till åtgärden. Överföringstidpunkten ska infalla senast sex månader efter det att överlåtelseplanen upprättades.
Finansinspektionen kan på ansökan besluta att överföringstidpunkten är senare än vad som föreskrivs i 1 mom.
Information till pensionstagare och mottagare av andra förmåner om överlåtelse av ansvar
Den pensionsanstalt som övertagit försäkringsbeståndet ska underrätta pensionstagarna och mottagarna av andra förmåner om överlåtelsen av ansvaret senast i samband med den första utbetalningen av förmånerna efter överlåtelsen av försäkringsbeståndet.
Upplösning av en pensionsanstalt som överlåtit hela försäkringsbeståndet
En pensionsanstalt som har överlåtit hela sitt försäkringsbestånd på det sätt som avses i 1 § ska försättas i likvidation och upplösas.
En pensionskassas styrelse ska inom fyra månader från det att hela försäkringsbeståndet har överlåtits sammankalla ett kassamöte för att besluta om att kassan ska försättas i likvidation. Utöver vad som bestäms i pensionskassans stadgar ska en skriftlig kallelse sändas till varje delägare. Styrelsen ska underrätta Finansinspektionen om kallelsen till kassamötet.
Förordnande om likvidation och avregistrering
Finansinspektionen ska vidta åtgärder för att försätta en pensionsanstalt i likvidation, om den upptäcker att pensionsanstalten i den situation som avses i 22 § inte har fattat beslut om att försättas i likvidation.
Finansinspektionen ska avregistrera en pensionsanstalt i stället för att försätta den i likvidation, om pensionsanstaltens tillgångar inte räcker till för betalning av likvidationskostnaderna eller om uppgifter om tillgångarnas storlek inte kan fås och ingen delägare, ingen borgenär eller någon annan tar på sig ansvaret för likvidationskostnaderna.
Offentlig stämning
Likvidatorn ska utan dröjsmål söka offentlig stämning på pensionsanstaltens borgenärer på bekostnad av den anstalt som har försatts i likvidation. I övrigt ska bestämmelserna om stämning i lagen om offentlig stämning (729/2003) iakttas.
Krav på omedelbar betalning av en fordran
En pensionsanstalt som har försatts i likvidation kan kräva att en fordran på en delägare betalas omedelbart, om pensionsanstalten till följd av dess likvidationsförfarande saknar kontanta medel och medel för pensionsanstaltens löpande administrationskostnader. Det belopp som enligt kravet ska betalas får inte överstiga det belopp som behövs för de kostnader som avses ovan.
Betalning av skulder och skifte av egendom
Efter den dag som utsatts i den offentliga stämningen enligt 24 § på pensionsanstaltens borgenärer ska likvidatorn betala alla kända skulder med pensionsanstaltens återstående tillgångar. Om en skuld är tvistig eller inte har förfallit till betalning eller av någon annan orsak inte kan betalas, ska de medel som behövs för betalningen reserveras.
Om pensionsanstalten har tillgångar efter att den betalt sina skulder och fullgjort alla sina övriga förbindelser, används tillgångarna på det sätt som bestäms i pensionsanstaltens stadgar.
Klander av slutredovisning och skifte
Om någon vill klandra den slutredovisning av likvidatorn som avses i 13 kap. 33 § eller det skifte som avses i 26 § i detta kapitel, ska talan mot pensionsanstalten väckas vid tingsrätten på pensionsanstaltens hemort inom tre månader från det att en pensionskassas slutredovisning har lagts fram vid kassamötet enligt 13 kap. 33 § 2 mom. eller en pensionsstiftelses slutredovisning har kungjorts på det sätt som avses i 13 kap. 33 § 3 mom.
Lagstadgad likvidation
Tillämpningsområde och tillämpliga bestämmelser
Detta kapitel tillämpas på pensionsanstalters likvidation när en pensionsanstalt försätts i likvidation av någon annan än i 12 kap. 22 § avsedd orsak efter att ha överlåtit hela sitt försäkringsbestånd.
Vid ett likvidationsförfarande utreds pensionsanstaltens förmögenhetsställning och är strävan att överlåta försäkringsbeståndet och de tillgångar som motsvarar det till en annan sådan pensionsanstalt som avses i 1 kap. 2 § 1 punkten eller ett arbetspensionsförsäkringsbolag. Efter överlåtelsen av försäkringsbeståndet betalas pensionsanstaltens skulder, skiftas återstoden av egendomen och upplöses pensionsanstalten.
På överlåtelse av försäkringsbeståndet i en pensionsanstalt som försatts i likvidation tillämpas inte 12 kap. På överlåtelse av försäkringsbeståndet i en pensionsanstalt som försatts i likvidation tillämpas dock vad som föreskrivs i 12 kap. 2 §, 3 § 2 mom., 5 § 1–5 och 7–10 punkten samt 6–10 och 16–21 §.
Likvidationsskyldighet för pensionsanstalter
En pensionsanstalt ska försättas i likvidation och upplösas om
1) pensionsanstaltens storlek vid utgången av de senaste två kalenderåren inte har varit minst den som anges i 2 kap. 4 § eller minst den som bestäms i pensionsanstaltens stadgar, om anstalten är större än den storlek som anges i den nämnda paragrafen och det inte kan anses sannolikt att anstaltens storlek inom de närmaste fyra månaderna kommer att stiga till en större storlek än det som avses ovan,
2) pensionsanstaltens solvenskapital underskrider solvensgränsen i 7 kap. 6 § 1 mom. och situationen inte har rättats till i enlighet med 13 § 1 mom. i det kapitlet,
3) pensionsanstaltens solvenskapital underskrider minimikapitalkravet i 7 kap. 6 § 2 mom. och situationen inte har rättats till i enlighet med 13 § 2 mom. i det kapitlet,
4) alla delägare i pensionsanstalten upphör med den verksamhet inom vilken de i pensionsanstalten försäkrade personerna är verksamma,
5) pensionsanstalten är en pensionskassa och det inte finns några delägare i den, eller
6) Finansinspektionen med stöd av 26 § i lagen om Finansinspektionen har förordnat om upplösning av pensionsanstalten.
Finansinspektionen kan, om de försäkrade förmånerna inte äventyras, förlänga den föreskrivna tid som avses i 1 mom. 1 punkten till högst ett år och i det fall som avses i 3 punkten i det momentet på ansökan samtycka till att verksamheten fortsätter för högst fem år åt gången, på villkor som den bestämmer i sitt beslut.
Beslut om försättande i likvidation
Beslut om att en pensionsstiftelse ska försättas i likvidation fattas av pensionsstiftelsens styrelse.
Beslut om att en försäkringskassa ska försättas i likvidation fattas av kassamötet.
Kassamötet under likvidationen
På kassamötet för en pensionskassa som är försatt i likvidation tillämpas bestämmelserna om kassamöte, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel.
Kallelse till kassamöte
Styrelsen ska utan dröjsmål sammankalla kassamötet i en i 2 § 1 mom. avsedd situation. Om Finansinspektionen har beviljat tillstånd enligt 2 mom. i den paragrafen, ska styrelsen utan dröjsmål sammankalla kassamötet när den tidsfrist som Finansinspektionen beviljat har löpt ut.
Utöver vad som bestäms i pensionskassans stadgar ska en skriftlig kallelse sändas till varje delägare. Styrelsen ska underrätta Finansinspektionen om kallelsen till kassamötet.
Förordnande om likvidation
Finansinspektionen ska försätta en pensionsanstalt i likvidation, om den upptäcker att pensionsanstalten i den situation som avses i 2 § 1 mom. inte har fattat beslut om att försättas i likvidation eller inte har lämnat in en ansökan som avses i 2 mom. i den pragrafen. Finansinspektionen ska anteckna detta i registret.
Likvidationens början
Likvidationen börjar när pensionsstiftelsens styrelse, pensionskassans kassamöte eller Finansinspektionen har fattat beslut om detta.
Orden ”i likvidation” ska fogas till namnet på en pensionsanstalt som är försatt i likvidation.
Val och förordnande av likvidator
När en pensionsstiftelses styrelse eller en pensionskassas kassamöte fattar beslut om likvidation ska samtidigt åtminstone en likvidator väljas i styrelsens och verkställande direktörens ställe. Finansinspektionen har dessutom rätt förordna en likvidator utöver den likvidator som avses ovan.
Om en pensionsanstalt som har försatts i likvidation inte har någon i registret införd behörig likvidator, ska Finansinspektionen på eget initiativ eller på ansökan förordna en likvidator. Förordnande kan sökas av den vars rätt kan vara beroende av att pensionsanstalten har en företrädare.
När Finansinspektionen förordnar att en pensionsanstalt ska försättas i likvidation ska den förordna minst en likvidator och anteckna detta i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor.
Registrering av likvidationen och likvidatorn
Likvidatorn ska anmäla beslutet om försättande i likvidation och om val av likvidator till Finansinspektionen för att antecknas i registret.
En likvidators allmänna uppgifter och arvode
Likvidatorn har hand om pensionsanstaltens angelägenheter under likvidationen. Likvidatorns mandattid fortsätter tills vidare. På likvidatorn tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om styrelsen och styrelseledamöterna, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel. Förordnandet av en likvidator innebär att de rättigheter att företräda som avses i 4 kap. 18 § och som tilldelats en annan namngiven person återkallas.
Under likvidationen ska pensionsanstaltens namn tecknas av likvidatorn eller, om det finns flera likvidatorer, av dem tillsammans, om inte något annat har bestämts när likvidatorerna förordnades.
Till likvidatorn ska av pensionsanstaltens tillgångar betalas ett av Finansinspektionen godkänt arvode och kostnadsersättning. Om pensionsanstaltens tillgångar inte räcker till för betalning av arvodet och kostnaderna, ska den bristande delen betalas före övriga skulder av de tillgångar som tas ut hos pensionsanstalten som ersättning för Finansinspektionens kostnader.
Underrättelse om likvidation
Likvidatorn ska låta offentliggöra beslutet om likvidation i den officiella tidningen och underrätta om detta i åtminstone en tidning som utkommer på pensionsanstaltens hemort eller på pensionsanstaltens webbplats.
Likvidatorn ska dessutom underrätta om likvidationens konsekvenser för pensioner och andra förmåner på pensionsanstaltens webbplats och utan dröjsmål sända ett skriftligt meddelande till de försäkrade, de pensionstagare och de mottagare av andra förmåner samt de förmånstagare som begär det.
Likvidatorn ska regelbundet på det sätt som Finansinspektionen särskilt bestämmer informera borgenärerna om hur likvidationen framskrider.
Offentlig stämning
Likvidatorn ska utan dröjsmål söka offentlig stämning på pensionsanstaltens borgenärer på bekostnad av den anstalt som har försatts i likvidation.
I den offentliga stämningen ska nämnas att de försäkrade i pensionsanstalten, pensionstagarna, mottagarna av andra förmåner och förmånstagarna inte behöver anmäla sina fordringar vid likvidation och att förmånsrätten för dem enligt 31 § inte behöver krävas. I övrigt ska bestämmelserna om stämning i lagen om offentlig stämning iakttas.
Anmälan till kända borgenärer
Likvidatorn ska sända en anmälan om offentlig stämning till pensionsanstaltens kända borgenärer. I anmälan ska anges tidsfrister och påföljder vid försummelse av dem samt det behöriga organ eller den behöriga myndighet som tar emot anmälningar av eller synpunkter på fordringar. I anmälan ska också anges huruvida borgenärerna ska anmäla sådana fordringar som har förmånsrätt eller för vilka det har ställts realsäkerhet.
Den anmälningsskyldighet som avses i 1 mom. ska inte tillämpas på de försäkrade, pensionstagarna eller mottagarna av andra förmåner eller på förmånstagarna i pensionsanstalten.
Anmälan av fordringar
Varje borgenär ska underrätta det organ eller den myndighet som avses i 13 § om fordringens art, dess uppkomstdatum och belopp. Borgenären ska dessutom ange om han gör gällande förmånsrätt, realsäkerhet eller äganderättsförbehåll för fordran och för vilka tillgångar hans säkerhet gäller. Likvidatorn ska tillställas kopior av eventuella verifikationer.
Bokslut och verksamhetsberättelse för tiden före likvidationen
När pensionsanstalten har försatts i likvidation ska likvidatorn utan dröjsmål upprätta ett bokslut och en verksamhetsberättelse för den tid före likvidationen för vilken något bokslut och någon verksamhetsberättelse ännu inte har upprättats. Bokslutet ska genomgå revision. Om något bokslut och någon verksamhetsberättelse inte har upprättats för den föregående räkenskapsperioden, ska det för den räkenskapsperioden upprättas ett särskilt bokslut och en särskild verksamhetsberättelse. Styrelseledamöterna och verkställande direktören ska mot ett skäligt arvode medverka till att bokslutet upprättas.
Kassamötet ska så snart som möjligt sammankallas för att behandla de bokslut och verksamhetsberättelser som ännu inte har lagts fram för kassamötet.
Bokslut, verksamhetsberättelse, revision och särskild granskning
Likvidatorn ska för varje räkenskapsperiod upprätta ett bokslut och en verksamhetsberättelse. En pensionskassas bokslut och verksamhetsberättelse ska läggas fram på det ordinarie kassamötet för godkännande inom fyra månader efter utgången av räkenskapsperioden. Om likvidationen inte har avslutats inom två år från utgången av räkenskapsperioden, ska likvidatorn samtidigt meddela orsaken till dröjsmålet. Finansinspektionen ska utan dröjsmål ges en kopia av bokslutet och verksamhetsberättelsen.
Revisorernas uppdrag upphör inte när pensionsanstalten försätts i likvidation. Vad som i 5 kap. föreskrivs om revision och särskild granskning ska iakttas under likvidationen, om inte något annat föreskrivs nedan. Revisionsberättelsen ska innehålla ett yttrande om huruvida likvidationen enligt revisorernas mening har fördröjts i onödan och huruvida likvidatorn i övrigt har handlat på behörigt sätt.
Överlåtelse och övertagande av en pensionskassas försäkringsbestånd
När en pensionskassa har försatts i likvidation ska likvidatorn så snart som möjligt med en eller flera i 1 kap. 1 § avsedda pensionsanstalter eller arbetspensionsförsäkringsbolag försöka få till stånd ett avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet eller en del av det. Försäkringsbeståndet eller en del av det kan överlåtas till en pensionskassa trots vad som i 1 kap. 3 § föreskrivs om verksamhetskrets.
Vid överlåtelse av ett försäkringsbestånd till en pensionskassa eller ett arbetspensionsförsäkringsbolag kan försäkringsbeståndet delas upp i andra delar än sådana som motsvarar de delägarspecifika försäkringsbestånden.
Till en pensionsstiftelse kan endast överlåtas delägarspecifika försäkringsbestånd. En förutsättning för överlåtelsen är att den arbetsgivare vars försäkringsbestånd överlåts uppfyller de krav som gäller för den övertagande pensionsstiftelsens verksamhetskrets och att arbetsgivaren ansluter sig till den övertagande pensionsstiftelsen som delägare.
Överlåtelse och övertagande av en pensionsstiftelses försäkringsbestånd
När en pensionsstiftelse har försatts i likvidation ska likvidatorn så snart som möjligt med en eller flera i 1 kap. 1 § avsedda pensionsanstalter eller arbetspensionsförsäkringsbolag försöka få till stånd ett avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet eller en delägarspecifik del av det.
Ett försäkringsbestånd eller en delägarspecifik del av det kan överlåtas till en sådan pensionsanstalt som avses i 1 kap. 1 § endast om den arbetsgivare vars försäkringsbestånd överlåts uppfyller de krav som gäller för den övertaganande pensionsanstaltens verksamhetskrets och arbetsgivaren ansluter sig till den övertagande pensionsanstalten som delägare.
Separerande av egendom från tillgångar som motsvarar försäkringsbeståndet
Sådan egendom som tillhör en pensionsanstalt som är försatt i likvidation och som är föremål för ett yrkande i ett ärende som behandlas i domstol eller för vilken domstolens beslut inte har vunnit laga kraft, kan vid överlåtelse av försäkringsbeståndet separeras från motsvarande tillgångar. Dessutom kan skäliga rättegångskostnader och skäliga kostnader för likvidationsförfarandet som föranleds av sådana behövliga åtgärder som föranleds av ärendet separeras från de tillgångar som motsvarar försäkringsbeståndet.
Om den egendom som överlåts som tillgångar som motsvarar försäkringsbeståndet på grund av den separering som avses i 1 mom. är mindre än det belopp som avses i 20 §, kan den egendom som överlåts till en övertagande i 1 kap. 1 § avsedd pensionsanstalt eller ett övertagande arbetspensionsförsäkringsbolag kompletteras på det sätt som avses i 185 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare.
Om pensionsanstalten har egendom efter det att de domstolsbeslut som avses i 1 mom. har vunnit laga kraft, ska egendomen i första hand användas för återbetalning av tillgångar till de pensionsanstalter som avses i 185 § i lagen om pension för arbetstagare och som har kompletterat den egendom som överlåts som tillgångar som motsvarar försäkringsbeståndet. Egendomen ska fördelas mellan de pensionsanstalter som avses ovan i förhållande till de andelar med vilka de har deltagit i kompletteringen av den egendom som överlåts som tillgångar som motsvarar försäkringsbeståndet.
Egendom som överförs vid överlåtelse av ett försäkringsbestånd
Vid överlåtelse av ett försäkringsbestånd på det sätt som avses i 17 eller 18 § ska till den övertagande pensionsanstalten överföras egendom till ett belopp som motsvarar den ansvarsskuld som överförs och det däri ingående och i 21 och 22 § avsedda solvenskapital som överförs.
De tillgångar som överförs värderas till gängse värde. Det solvenskapital som överförs ska bildas av poster som den övertagande pensionsanstalten eller det övertagande arbetspensionsförsäkringsbolaget kan räkna till sitt solvenskapital.
Solvenskapital som överförs när minimikravet på solvens underskrids
När en pensionsanstalt har försatts i likvidation eller Finansinspektionen har förordnat att pensionsanstalten ska försättas i likvidation av en orsak som avses i 2 § 1 mom. 2 eller 3 punkten ska till den som övertar en pensionskassas försäkringsbestånd överföras sådant solvenskapital som avses i 7 kap. 5 § till minst ett belopp som vid tidpunkten för försättandet i likvidation motsvarar solvensgränsen i 28 § 1 mom. i detta kapitel och ska till den som övertar en pensionsstiftelses försäkringsbestånd överföras solvenskapital till minst ett belopp som motsvarar den solvensgräns som räknats ut vid tidpunkten för överlåtelsen.
Om pensionskassans solvenskapital vid tidpunkten för överlåtelsen av försäkringsbeståndet är större än det belopp som motsvarar solvensgränsen vid tidpunkten för försättandet i likvidation, ska hela solvenskapitalet överföras till den som övertar försäkringsbeståndet. Om pensionsstiftelsens solvenskapital vid tidpunkten för överlåtelsen av försäkringsbeståndet är större än det belopp som motsvarar solvensgränsen vid tidpunkten för överlåtelsen, ska hela solvenskapitalet överföras till den som övertar försäkringsbeståndet. Till den som övertar försäkringsbeståndet överförs solvenskapital dock högst till ett belopp som beräknats enligt den procentandel som det föreskrivs om i den förordning av social- och hälsovårdsministeriet som utfärdats med stöd av 12 kap. 12 § 1 mom. Som ovannämnda procentandel används den procentandel som gäller då avtalet om överlåtelse av försäkringsbeståndet ingås.
Solvenskapital som överförs när minimikravet på solvens överskrids
När en pensionsanstalt har försatts i likvidation av någon annan än en orsak som avses i 2 § 1 mom. 2 eller 3 punkten, ska till den som övertar försäkringsbeståndet överlåtas sådant solvenskapital som avses i 7 kap. 5 § till ett belopp som beräknats enligt den procentandel som det föreskrivs om i den förordning av social- och hälsovårdsministeriet som utfärdats med stöd av 12 kap. 12 § 1 mom. Som ovannämnda procentandel används den procentandel som gäller då avtalet om överlåtelse av försäkringsbeståndet ingås.
Om beloppet av det solvenskapital som överförs från den överlåtande pensionsanstalten till ett arbetspensionsförsäkringsbolag blir större än den andel av solvenskapitalet som motsvarar det försäkringsbestånd som överlåts, ska ur pensionsanstalten överlåtas en andel som motsvarar det försäkringsbestånd som överlåts, och delägaren ska komplettera det solvenskapital som överförs så att det motsvarar det belopp som föreskrivs i 1 mom.
Begränsning av försäkringsverksamheten
En pensionsanstalt som har försatts i likvidation ska tills försäkringsbeståndet överlåts fortsätta med försäkringsverksamheten endast i sådan omfattning som är nödvändig för att trygga de försäkrade förmånerna.
Delägarna i en pensionskassa ska utan dröjsmål ordna sådant pensionsskydd som avses i 1 kap. 1 § och som har tjänats in av arbete som utförts efter det att pensionskassan försattes i likvidation, i någon annan än den pensionskassa som avses ovan.
En pensionskassa som har försatts i likvidation får inte försäkra nya personer.
Bedrivande av investeringsverksamhet
En pensionsanstalt som har försatts i likvidation kan genom att undvika alltför stor risktagning fortsätta investeringsverksamheten på det sätt som föreskrivs i 8 kap. och i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar.
Bestämmelser som ska tillämpas på pensionsanstalter som har överlåtit försäkringsbeståndet
På en pensionsanstalt som har försatts i likvidation och som har överlåtit hela sitt försäkringsbestånd och motsvarande tillgångar, med undantag för den egendom som avses i 19 § 1 mom., tillämpas inte 4 kap. 22–24 § om riskhantering, risk- och solvensbedömning och intern kontroll eller 26 § i det kapitlet om ansvariga försäkringsmatematiker eller 27 § i det kapitlet om beredskap för undantagsförhållanden, 10 kap. om fusion eller 11 kap. om delning.
Pensionsbeslut och betalning av pensioner och andra förmåner
En pensionsanstalt som är en i lagen om pension för arbetstagare avsedd avgörande pensionsanstalt inom den privata sektorn eller sista pensionsanstalt eller en i lagen om pension för företagare avsedd behörig pensionsanstalt ska meddela beslut med anledning av en ansökan om pension eller annan förmån som har gjorts under likvidationen eller tidigare.
En pensionsanstalt som avses i 1 mom. ska betala pensioner eller andra förmåner som har förfallit till betalning under likvidationen eller tidigare.
På en pensionsanstalt som är försatt i likvidation tillämpas vad som i 12 kap. i lagen om pension för arbetstagare och i 11 kap. i lagen om pension för företagare föreskrivs om fördelningen av kostnader mellan pensionsanstalterna.
Verksamhetsplan
Likvidatorn ska för pensionsanstalten göra upp en verksamhetsplan som gäller likvidationen och innehåller följande uppgifter om pensionsanstaltens skulder och ett förslag till hur de ska betalas under likvidationen:
1) en uppskattning av de pensioner och andra förmåner som förfaller till betalning under likvidationen,
2) skulder som har en sakrättslig säkerhet i pensionsanstaltens egendom,
3) löpande administrationskostnader för pensionsanstaltens verksamhet och till följd av likvidationsförfarandet,
4) obetalda pensioner och andra förmåner som har förfallit till betalning före likvidationens början,
5) andra eventuella skulder för vilkas del den rättsliga grunden har uppkommit före likvidationens början.
Planen enligt 1 mom. ska ges in till Finansinspektionen för godkännande.
Delägares ansvar i en pensionskassa
Sedan en pensionskassa har försatts i likvidation ska pensionskassans ansvarsskuld enligt 7 kap. 1 § enligt tidpunkten för försättande i likvidation, solvenskapital enligt 5 § i det kapitlet och solvensgräns enligt 6 § i det kapitlet enligt tidpunkten för försättande likvidation räknas ut. Om pensionskassans solvens underskrider den solvensgräns som avses ovan, ska delägarna betala försäkringsavgifter till kassan för täckning av solvenskapitalet upp till den solvensgräns som avses ovan.
Försäkringsavgiften enligt 1 mom. bestäms i samma förhållande som den lön på vilken förskottsinnehållning ska verkställas och naturaförmånernas penningvärde för delägarens försäkrade i pensionskassan under den räkenskapsperiod då kassan har försatts i likvidation utgör av lönesumman på vilken förskottsinnehållning ska verkställas, naturaförmånernas penningvärde medräknat, för alla försäkrade i pensionskassan under den räkenskapsperiod som avses ovan. Skyldigheten att betala försäkringsavgift enligt 1 mom. tillämpas också på delägare som har utträtt eller uteslutits ur pensionskassan under den räkenskapsperiod då kassan har försatts i likvidation.
Försäkringsavgiften enligt 1 mom. ska bestämmas utan dröjsmål sedan pensionskassan har försatts i likvidation. En värdeförändring i pensionskassans tillgångar efter likvidationen inverkar inte på beloppet av delägarnas betalningsskyldighet.
Delägares ansvar i en pensionsstiftelse
Det ansvar som delägare i en pensionsstiftelse har för försäkringsavgifterna enligt 7 kap. 4 § fortsätter att gälla trots att pensionsstiftelsen har försatts i likvidation. En värdeförändring i pensionsstiftelsens tillgångar efter försättandet i likvidation beaktas när beloppet av delägarens försäkringsavgift enligt den paragrafen räknas ut.
Det ansvar gentemot stiftelsen som delägarna i pensionsstiftelsen har upphör när försäkringsbeståndet har överlåtits på det sätt som avses i 18 § och pensionsstiftelsens samtliga skulder har betalats eller det har ställts godtagbar säkerhet för dem och pensionsstiftelsen har upplösts.
Krav på omedelbar betalning av en fordran
En pensionsanstalt som har försatts i likvidation kan säga upp en fordran på en delägare till betalning omedelbart efter uppsägningen, om pensionsanstalten saknar kontanta medel för de kostnader som avses 27 § 1 mom. 3 punkten och som dess likvidationsförfarande medför. Pensionsanstaltens fordran på en delägare kan också sägas upp för de pensioner och förmåner som pensionsanstalten ska betala enligt 26 §. Det belopp som sägs upp får då inte överstiga det belopp som behövs för betalningarna enligt 26 § och 27 § 1 mom. 3 punkten.
När ett i 17 eller 18 § avsett avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet har ingåtts, kan utöver vad som föreskrivs 1 mom. en fordran som den pensionsanstalt som är försatt i likvidation har på en delägare sägas upp till betalning inom sex månader från uppsägningen, även om en längre uppsägningstid skulle ha överenskommits.
Borgenärer med förmånsrätt
När en pensionsanstalt har försatts i likvidation har de försäkrade, pensionstagarna, mottagarna av andra förmåner samt förmånstagarna för sin andel av ansvarsskulden enligt 7 kap. 1 § samma förmånsrätt till pensionsanstaltens tillgångar som innehavaren av en handfången pant har till den pantsatta egendomen.
Den förmånsrätt som anges i 1 mom. försämrar inte den rätt som tillkommer innehavaren av en handfången pant eller en i egendomen beviljad inteckning och hindrar inte att de skulder som avses i 27 § 1 mom. 1–4 punkten betalas under likvidationen.
Betalning av skulder och skifte av egendom
Efter den dag som utsatts i ansökan om offentlig stämning enligt 12 § på pensionsanstaltens borgenärer ska likvidatorn betala alla kända skulder med pensionsanstaltens återstående tillgångar efter det att pensionsanstaltens försäkringsbestånd har överlåtits enligt 17 och 18 § och dess solvenskapital har överförts till den övertagande försäkringsanstalten enligt 21 eller 22 §. Om en skuld är tvistig eller inte har förfallit till betalning eller av någon annan orsak inte kan betalas, ska behövliga medel reserveras.
Om pensionsanstalten har tillgångar efter det att anstalten betalt sina skulder och fullgjort alla sina övriga förbindelser, används tillgångarna på det sätt som bestäms i pensionsanstaltens stadgar.
Slutredovisning
När likvidatorn har fullgjort sitt uppdrag ska likvidatorn utan ogrundat dröjsmål ge en slutredovisning över sin förvaltning genom att upprätta en berättelse över likvidationsförfarandet i dess helhet. Berättelsen ska innehålla en redogörelse för överlåtelsen av pensionsanstaltens försäkringsbestånd och skiftet av pensionsanstaltens egendom. Till berättelsen ska fogas boksluten, verksamhetsberättelserna och revisionsberättelserna för hela likvidationstiden. Berättelsen med bilagor ska överlämnas till revisorerna, som inom en månad ska ge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen. Slutredovisningen ska lämnas in till Finansinspektionen på det sätt som föreskrivs i 6 kap. 13 §.
Om det efter de åtgärder som avses i 1 mom. finns delägare eller försäkrade kvar i en pensionskassa, ska likvidatorn utan dröjsmål sammankalla kassamötet för granskning av slutredovisningen. I fråga om kallelse till möte och möteshandlingar samt om framläggande och sändande av dem gäller bestämmelserna i 3 kap. 10 och 12–14 §. På slutredovisningen tillämpas vad som föreskrivs om bokslut.
En pensionsstiftelses likvidator ska efter de åtgärder som avses i 1 mom. utan dröjsmål publicera en kungörelse med anledning av slutredovisningen i en tidning som utkommer på pensionsstiftelsens hemort.
Klander av slutredovisning och skifte
Om någon vill klandra det skifte som avses i 32 § eller likvidatorns slutredovisning som avses i 33 §, ska talan mot pensionsanstalten väckas vid tingsrätten på pensionsanstaltens hemort inom tre månader efter det att pensionsstiftelsens slutredovisning har kungjorts på det sätt som avses i 33 § 3 mom. eller pensionskassans slutredovisning har lagts fram vid kassamötet enligt 33 § 2 mom.
Information till pensionstagare och mottagare av andra förmåner om överföring av ansvar
Den pensionsanstalt som övertagit försäkringsbeståndet ska underrätta pensionstagarna och mottagarna av andra förmåner om överföringen av ansvaret senast i samband med den första utbetalningen av förmånerna efter överföringen av försäkringsbeståndet.
Upplösning och avregistrering
En pensionsstiftelse anses upplöst när slutredovisningen har lämnats till Finansinspektionen. En pensionskassa anses upplöst när likvidatorn har lagt fram slutredovisningen för kassamötet. Likvidatorn ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om upplösningen av pensionskassan. Om kassamötet inte kan ordnas på grund av avsaknaden av delägare och försäkrade, anses pensionskassan upplöst när slutredovisningen har lämnats till Finansinspektionen.
Finansinspektionen ska anteckna upplösningen av pensionsanstalten i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor och meddela Patent- och registerstyrelsen om saken för anteckning i handelsregistret. Pensionsanstalten har avförts ur registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor när beslutet om upplösning av pensionsanstalten har antecknats i det nämnda registret.
Slutredovisningen, räkenskapsböckerna, pensionsanstaltens förvaltningsorgans mötesprotokoll och andra handlingar som väsentligt gäller pensionsanstaltens verksamhet ska på ett sätt som Finansinspektionen godkänner bevaras i tio år efter det att pensionsanstaltens upplösning har antecknats i registret vid Finansinspektionen.
Verksamhet efter upplösningen
Efter upplösningen kan pensionsanstalten inte förvärva rättigheter eller ingå förbindelser. De som efter upplösningen har beslutat om och företagit rättshandlingar på pensionsanstaltens vägnar är solidariskt ansvariga för dessa. Likvidatorn kan dock vidta åtgärder för inledande av likvidation eller ansöka om att pensionsanstalten försätts i konkurs. Motparten i ett avtal som har ingåtts med pensionsanstalten efter det att den upplösts kan frånträda avtalet, om parten inte visste att pensionsanstalten var upplöst.
Trots vad som föreskrivs i 1 mom. kan delägare i en pensionskassa som hade minst en tiondel av det röstetal som företräddes vid det kassamöte som behandlade slutredovisningen kräva att likvidatorn sammankallar ett kassamöte för behandling av frågan om väckande av talan enligt 15 kap. 6 §. Om likvidatorn inte sammankallar kassamötet, sammankallar Finansinspektionen kassamötet i enlighet med vad som föreskrivs i 3 kap. 11 § 2 mom. Talan ska väckas inom ett år efter det att slutredovisningen lades fram.
På delgivning av stämning och på annan delgivning till upplösta pensionsanstalter tillämpas det som föreskrivs i 17 kap. 3 § 2 mom.
Fortsatt likvidation
Likvidationen ska fortsättas om det efter upplösningen av pensionsanstalten framkommer nya tillgångar, om talan väcks mot pensionsanstalten eller om det annars behövs likvidationsåtgärder. Likvidatorn ska utan dröjsmål göra en anmälan om att likvidationen fortsätter till Finansinspektionen för anteckning i registret. I en pensionskassa ska kallelse till det första kassamötet efter att likvidationen återupptagits utfärdas i enlighet med pensionskassans stadgar. Dessutom ska en skriftlig kallelse sändas till varje delägare vars adress är känd för pensionsanstalten. Om pensionsanstalten vid den fortsatta likvidationen saknar en behörig likvidator, ska Finansinspektionen på ansökan förordna en interimistisk likvidator i enlighet med 8 § 2 mom.
Om det efter avregistreringen av pensionsanstalten behövs likvidationsåtgärder, ska Finansinspektionen på ansökan av den vars rätt saken gäller förordna att pensionsanstalten ska försättas i likvidation. Om de nya tillgångar som inflyter till pensionsanstalten är obetydliga, kan Finansinspektionen bestämma att de ska redovisas till staten eller att de utan likvidationsförfarande ska användas för något ändamål som nära ansluter sig till pensionsanstaltens verksamhet. Om det inte anses behövligt att fortsätta likvidationen av någon annan orsak än att de nya tillgångarna är obetydliga, kan likvidatorerna vidta de åtgärder som behövs i ärendet. Likvidatorn ska upprätta en utredning över sina åtgärder och sända den till delägarna och andra som är berättigade till skiftesandelar.
Likvidationen fortsätts dock inte i de fall som avses i 1 eller 2 mom. om pensionsanstaltens tillgångar inte räcker till för att betala likvidationskostnaderna eller om uppgift inte kan fås om tillgångarnas storlek, och en delägare, en borgenär eller någon annan inte meddelar att han tar på sig ansvaret för likvidationskostnaderna.
Avslutande av en pensionsstiftelses likvidation samt fortsättning av pensionsstiftelsens försäkringsverksamhet
Om en pensionsstiftelse under likvidationen uppfyller kraven i 2 § 1 mom. 1–3 punkten ska delägarna i pensionsstiftelsen sammankallas av likvidatorn för att besluta om försäkringsverksamheten ska fortsätta. Efter det att revisorn yttrat sig i ärendet kan delägarna enhälligt besluta att likvidationen ska avslutas och att försäkringsverksamheten ska fortsätta.
När det beslutats att likvidationen ska avslutas och pensionsstiftelsens verksamhet ska fortsätta, ska det för pensionsstiftelsen väljas en styrelse i enlighet med pensionsstiftelsens stadgar. Likvidatorns uppdrag upphör när styrelsen har blivit vald. Likvidatorn ska ge en sådan slutredovisning över sin verksamhet som avses i 33 §
Styrelsen ska utan dröjsmål anmäla beslutet om avslutande av likvidationen till Finansinspektionen för att antecknas i registret. Till anmälan ska fogas det revisorsutlåtande som avses i 1 mom. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om innehållet i den anmälan som avses ovan.
Konkurs
Avträdelse till konkurs och företrädande under konkursen
En pensionsanstalts egendom kan avträdas till konkurs endast genom beslut av styrelsen eller, om pensionsanstalten har försatts i likvidation, endast på basis av likvidatorns beslut.
Under konkursen företräds pensionsanstalten som konkursgäldenär av styrelsen och verkställande direktören eller av de likvidatorer som utsetts innan konkursen började. Under konkursen kan nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer väljas.
Orden ”i konkurs” ska fogas till namnet på en pensionsanstalt som är försatt i konkurs.
Domstolen ska, om Finansinspektionen gör en framställning om detta, till boförvaltare även förordna en person som Finansinspektionen har föreslagit.
Pensionsbeslut samt betalning av pensioner och andra förmåner
Vad som i 13 kap. 26 § föreskrivs om meddelande av beslut om pension och andra förmåner och betalning av pensioner och andra förmåner tillämpas också om pensionen eller den andra förmånen har sökts under pensionsanstaltens konkurs eller tidigare.
På en pensionsanstalt som är försatt i konkurs tillämpas vad som i 12 kap. i lagen om pension för arbetstagare och i 11 kap. i lagen om pension för företagare föreskrivs om fördelningen av kostnader mellan pensionsanstalterna.
Borgenärer med förmånsrätt
I en pensionsanstalt har de försäkrade, pensionstagarna och mottagarna av andra förmåner samt förmånstagarna för sin andel av ansvarsskulden enligt 7 kap. 1 § samma förmånsrätt till tillgångarna i den pensionsanstalt som har försatts i konkurs som innehavaren av en handfången pant har till den pantsatta egendomen. De försäkrade, pensionstagare, mottagare av andra förmåner eller förmånstagare som avses ovan behöver inte bevaka sina fordringar i pensionsstiftelsens konkurs eller yrka på förmånsrätt för dem.
Den förmånsrätt som anges i 1 mom. försämrar inte den rätt som tillkommer innehavaren av en handfången pant eller en i egendomen beviljad inteckning och hindrar inte att de skulder som avses i 16 kap. 2 § i konkurslagen (120/2004) betalas.
Krav på omedelbar betalning av en fordran
En pensionsanstalt som har försatts i konkurs kan säga upp en fordran på en delägare till betalning omedelbart efter uppsägningen, om pensionsanstalten saknar kontanta medel för de kostnader som konkursförfarandet medför. En pensionsanstalts fordran på en delägare kan också sägas upp för de pensioner och förmåner som pensionsstiftelsen ska betala enligt 2 §. Det belopp som sägs upp får då inte överstiga det belopp som behövs för dessa betalningar.
Begränsning av försäkringsverksamheten
När en pensionsanstalt har försatts i konkurs ska den tills försäkringsbeståndet överlåts fortsätta med försäkringsverksamheten endast i sådan omfattning som är nödvändig för att trygga de försäkrade förmånerna.
Delägarna i en pensionsanstalt ska utan dröjsmål ordna sådant pensionsskydd som avses i 1 kap. 1 § och som har tjänats in av arbete som utförts efter försättandet i konkurs, i någon annan än den pensionsanstalt som avses ovan.
En pensionsanstalt som har försatts i konkurs får inte försäkra nya personer.
Bedrivande av investeringsverksamhet
Vad som föreskrivs i 13 kap. 24 § tillämpas också på bedrivande av investeringsverksamhet vid en pensionsanstalt som är försatt i konkurs.
Ansvar för delägare i en pensionskassa under en konkurs
Om en pensionskassas solvenskapital vid tidpunkten för försättande i konkurs underskrider solvensgränsen vid tidpunkten för försättande i konkurs, ska delägarna i pensionskassan betala försäkringsavgifter till pensionskassan för täckning av solvenskapitalet upp till solvensgränsen. Försäkringsavgiften ska bestämmas utan dröjsmål efter det att kassan har försatts i konkurs. En värdeförändring i pensionskassans tillgångar efter att den har försatts i konkurs inverkar inte på beloppet av delägarnas betalningsskyldighet.
Försäkringsavgiften enligt 1 mom. bestäms i samma förhållande som de löner på vilka förskottsinnehållning ska verkställas och naturaförmånernas penningvärde för delägarens försäkrade i pensionskassan under den räkenskapsperiod då kassan har försatts i konkurs utgör av de löner på vilka förskottsinnehållning ska verkställas och naturaförmånernas penningvärde, för alla försäkrade i pensionskassan under den räkenskapsperiod som avses ovan. Skyldigheten att betala försäkringsavgift enligt 1 mom. gäller också delägare som har utträtt eller uteslutits ur pensionskassan under den räkenskapsperiod då kassan har försatts i konkurs.
Om en pensionskassa som ska försättas i konkurs har försatts i likvidation, bestäms det ansvar som en delägare i pensionskassan har gentemot pensionskassan enligt tidpunkten för försättande i likvidation på det sätt som föreskrivs i 13 kap. 28 §.
Ansvar för delägare i en pensionsstiftelse under en konkurs
En delägare i en pensionsstiftelse ansvarar för de försäkringsavgifter som avses i 7 kap. 4 § till pensionsstiftelsen, också under dess konkurs. En värdeförändring i pensionsstiftelsens tillgångar efter försättandet i konkurs beaktas när beloppet av delägarens försäkringsavgift enligt den nämnda paragrafen räknas ut.
Om en delägare i pensionsstiftelsen är insolvent har de andra delägarna i pensionsstiftelsen solidariskt ansvar för de i 1 mom. avsedda försäkringsavgifterna för en insolvent delägare. Ansvaret för en insolvent delägares förpliktelser fördelas mellan de övriga delägarna på det sätt som bestäms i pensionsstiftelsens stadgar.
Det ansvar gentemot stiftelsen som delägarna i pensionsstiftelsen har upphör när försäkringsbeståndet har överlåtits på det sätt som avses i 13 kap. 18 § och pensionsstiftelsens samtliga skulder har betalats eller det har ställts godtagbar säkerhet för dem och pensionsstiftelsen har upplösts.
Överlåtelse av ett försäkringsbestånd
På överlåtelse av försäkringsbeståndet i en pensionsanstalt som försatts i konkurs tillämpas inte 12 kap. På överlåtelse av försäkringsbeståndet i en pensionsanstalt som försatts i konkurs tillämpas dock vad som föreskrivs i 12 kap. 2 §, 3 § 2 mom., 5 § 2 mom. 1–5 och 7–10 punkten, 6 och 16 §, 17 § 1 mom. samt 18–21 §. På överlåtelse av försäkringsbeståndet i en pensionsanstalt som försatts i konkurs tillämpas dessutom vad som föreskrivs i 13 kap. 17–19 §.
När försäkringsbeståndet i en pensionsanstalt som har försatts i konkurs överlåts, ska till den övertagande försäkringsanstalten överföras egendom till ett belopp som motsvarar andelen som det försäkringsbestånd som överlåts utgör av täckningen av ansvarsskulden i den överlåtande pensionsanstalten.
Om en pensionskassa som försatts i konkurs och vars försäkringsbestånd överlåts har solvenskapital som överstiger täckningen av ansvarsskulden, överlåts till den övertagande försäkringsanstalten utöver den andel som avses i 2 mom. en andel av solvenskapitalet i den överlåtande pensionskassan som motsvarar det försäkringsbestånd som ska överlåtas, dock högst ett värde för det försäkringsbestånd som ska överlåtas som motsvarar den andel av den solvensgräns som har räknats ut vid tidpunkten för försättande i konkurs av den överlåtande pensionskassan eller vid den tidpunkt för försättande i likvidation som föregick tidpunkten för försättandet i konkurs.
Från en överlåtande pensionsstiftelse som har försatts i konkurs ska till den övertagande försäkringsanstalten utöver den andel som avses i 2 mom. överföras en andel av det solvenskapital som motsvarar det försäkringsbestånd som ska överlåtas och som motsvarar solvensgränsen vid tidpunkten för överlåtelsen av försäkringsbeståndet. Om den överlåtande pensionsstiftelsens solvenskapital vid tidpunkten för överlåtelsen av försäkringsbeståndet underskrider det belopp som motsvarar den ovannämnda solvensgränsen och alla delägare i pensionsstiftelsen har försatts i konkurs, ska till den övertagande försäkringsanstalten utöver den andel som avses i 1 mom. överföras en andel av det solvenskapital som motsvarar det försäkringsbestånd som överlåts och som pensionsstiftelsen har vid tidpunkten för överlåtelsen.
Bestämmelser som ska tillämpas på pensionsanstalter som har överlåtit försäkringsbeståndet
Vad som föreskrivs i 13 kap. 25 § tillämpas också på en pensionsanstalt som försatts i konkurs och som har överlåtit hela sitt försäkringsbestånd.
Upplösning och avregistrering på grund av konkurs
Om ingen egendom återstår då konkursen avslutas, anses pensionsanstalten upplöst när slutredovisningen i konkursen har godkänts. Boförvaltaren ska utan dröjsmål göra anmälan om upplösningen till Rättsregistercentralen, som förmedlar uppgiften till Finansinspektionen. Finansinspektionen ska anteckna upplösningen av pensionsanstalten i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor. En pensionsanstalt är avregistrerad när beslutet om detta har antecknats i registret.
Samarbete mellan Finansinspektionen och konkursombudsmannen
Finansinspektionen övervakar att en pensionsanstalt som försatts i konkurs iakttar den lagstiftning som tillämpas på pensionsanstaltsverksamhet samt pensionsanstaltens stadgar. Förvaltningen av konkursbon övervakas av konkursombudsmannen.
Finansinspektionen och konkursombudsmannen ska samarbeta på ett ändamålsenligt sätt sinsemellan.
Finansinspektionen och konkursombudsmannen har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att lämna ut sådana uppgifter till varandra som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i denna paragraf.
Skadestånd
Ledningens skadeståndsskyldighet
En styrelseledamot och verkställande direktören ska ersätta skada som de i sitt uppdrag, i strid med den omsorgsplikt som föreskrivs i 4 kap. 1 §, uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat pensionsanstalten.
En styrelseledamot och verkställande direktören ska också ersätta skada som de i sitt uppdrag annars i strid med denna lag eller pensionsanstaltens stadgar uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat pensionsanstalten, en delägare eller någon annan.
Om skadan har orsakats genom överträdelse av denna lag, på annat sätt än endast genom överträdelse av de principer som avses i 1 kap. eller den omsorgsplikt som föreskrivs i 4 kap. 1 § eller om skadan har orsakats genom överträdelse av pensionsanstaltens stadgar, anses skadan ha orsakats av oaktsamhet, om inte den som är ansvarig för förfarandet visar att han eller hon har handlat omsorgsfullt. Detsamma gäller skada som har orsakats genom en åtgärd till förmån för en bolaget närstående person.
Skadeståndsskyldighet för delägare i en pensionskassa
En delägare i en pensionskassa ska ersätta skada som han genom att medverka till en överträdelse av denna lag eller pensionskassans stadgar uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat pensionskassan, en annan delägare eller någon annan.
Skadeståndsskyldighet för kassamötets ordförande
Ordföranden för en pensionskassas kassamöte ska ersätta skada som han eller hon i sitt uppdrag genom överträdelse av denna lag eller pensionskassans stadgar uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat pensionskassan, en delägare eller någon annan.
Vad som 1 mom. föreskrivs om skadeståndsskyldighet för kassamötets ordförande tillämpas också på representantskapsmötets ordförande.
Jämkning och fördelning av skadeståndsansvar
I fråga om jämkning av skadestånd och fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga gäller 2 och 6 kap. i skadeståndslagen (412/1974).
Beslut om väckande av skadeståndstalan
Beslut om väckande av skadeståndstalan för pensionsanstaltens räkning med stöd av 1–3 § fattas av kassamötet i en pensionskassa och av styrelsen i en pensionsstiftelse. Pensionskassans styrelse har dock rätt att besluta om väckande av skadeståndstalan på grund av en straffbar gärning.
Ett beslut av pensionskassans kassamöte om att bevilja en styrelseledamot, en medlem av representantskapet eller verkställande direktören ansvarsfrihet eller om att avstå från att väcka talan är inte bindande, om kassamötet inte har getts väsentligen riktiga och tillräckliga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för skadeståndsskyldigheten. Ett beslut om beviljande av ansvarsfrihet är inte bindande för pensionsanstaltens likvidator eller konkursbo, om pensionsanstalten försätts i likvidation eller konkurs på en ansökan som görs eller ett förordnande som Finansinspektionen meddelar inom två år från beslutet.
Bestämmelserna i 1 mom. om väckande av talan för pensionsanstaltens räkning tillämpas också på väckande av skadeståndstalan för pensionsanstaltens räkning mot en medlem av representantskapet.
Delägares rätt att föra talan för en pensionskassa
En eller flera delägare har med stöd av 1–3 § rätt att i sitt eget namn föra skadeståndstalan för en pensionskassas räkning, om det när talan väcks är sannolikt att pensionskassan inte ser till att skadeståndsanspråket fullföljs och om
1) kärandena innehar minst en tiondel av delägarnas rösträtt, eller
2) det visas att underlåtelse att fullfölja skadeståndsanspråket skulle strida mot likställighetsprincipen enligt 1 kap. 7 §.
Pensionskassan ska ges tillfälle att bli hörd, om detta inte är uppenbart onödigt. De delägare som för talan svarar själva för rättegångskostnaderna men har rätt att få dem ersatta av pensionskassan, om de medel som vunnits genom rättegången räcker för ändamålet.
Om den ersättningsskyldige genom kassamötets beslut har beviljats ansvarsfrihet, ska talan väckas inom tre månader från kassamötets beslut. Om det vid samma kassamöte har lagts fram och biträtts ett förslag om särskild granskning enligt 5 kap. 6 §, kan talan dock väckas inom tre månader från det att granskningsyttrandet har lagts fram på kassamötet eller ansökan om förordnande av en granskare har avslagits.
Preskription av talerätt
En talan enligt 1–3 § ska för icke-straffbara gärningar väckas mot
1) en styrelseledamot eller verkställande direktören inom fem år från utgången av den räkenskapsperiod under vilken det beslut fattades eller den åtgärd vidtogs som ligger till grund för talan,
2) en revisor inom fem år från att den revisionsberättelse, det utlåtande eller det intyg som ligger till grund för talan lades fram,
3) en delägare, kassamötets eller representantskapsmötets ordförande och en medlem av representantskapet inom fem år från det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan.
Om tiden för väckande av talan på pensionsanstaltens vägnar har löpt ut, kan en i 6 § 3 mom. avsedd talan inte väckas sedan en månad förflutit från konkursbevakningen.
Bestämmelsernas tvingande natur
I en pensionsanstalts stadgar kan pensionsanstaltens rätt till skadestånd enligt 2 och 3 § inte begränsas, om skadan
1) har orsakats genom överträdelse av sådana bestämmelser i denna lag eller sådana bestämmelser som utfärdats eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag från vilka avvikelse inte får göras genom en bestämmelse i pensionsanstaltens stadgar, eller om skadan
2) annars har orsakats uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.
En pensionsanstalts rätt till skadestånd kan i övrigt i pensionsanstaltens stadgar begränsas endast med samtycke av alla delägare.
I pensionsanstaltens stadgar kan den rätt till skadestånd eller den talerätt som en delägare eller någon annan har enligt detta kapitel inte begränsas.
Straffbestämmelser
Olovligt bedrivande av pensionsanstaltsverksamhet
Den som uppsåtligen
1) bedriver pensionsanstaltsverksamhet utanför den verksamhetskrets som avses i 1 kap. 3 §, i strid med verksamhetens syfte enligt 4 § i det kapitlet, före den registrering som avses i 2 kap. 10 § eller i strid med 13 kap. 2 § utan att pensionsanstalten försätts i likvidation, eller
2) upptar nya försäkrade i en pensionskassa i strid med 13 kap. 23 § 3 mom. eller 14 kap. 5 § 3 mom.,
ska, om inte gärningen är ringa, för olovligt bedrivande av pensionsanstaltsverksamhet dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
Pensionsanstaltsbrott
Den som uppsåtligen
1) i annat fall än som ombud är mellanhand för någon annan för att kringgå en bestämmelse om begränsning av den rösträtt som föreskrivs i 3 kap. 16 §,
2) använder en pensionsanstalts tillgångar i strid med 8 kap. 2 §,
3) delar ut en pensionsanstalts tillgångar till anstaltens delägare i strid med 7 kap. 10 §, eller
4) i strid med ett förbud som Finansinspektionen har meddelat med stöd av 9 kap. 2 § överlåter eller pantsätter egendom som är i en pensionsanstalts besittning,
ska, om inte gärningen är ringa eller om inte strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag, för pensionsanstaltsbrott dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
Pensionsanstaltsförseelse
Den som uppsåtligen
1) bryter mot skyldigheten enligt 3 kap. 17 § 3 mom. att hålla kassamötets protokoll tillgängligt,
2) bryter mot bestämmelserna om ägarbegränsningar i 8 kap. 4 §,
3) underlåter att till Finansinspektionen lämna den i 2 kap. 6 § avsedda underrättelsen om ändringar i delägarförteckningen eller den i 9 kap. 5 § avsedda underrättelsen om ändringar i de uppgifter som antecknats i registret,
4) underlåter att till Finansinspektionen lämna det i 4 kap. 23 § avsedda sammandraget av risk- och solvensbedömningen eller dess slutsatser,
5) underlåter att till Finansinspektionen lämna en i 4 kap. 26 § avsedd underrättelse om utnämning eller entledigande av en ansvarig matematiker,
6) underlåter att till Finansinspektionen lämna den i 7 kap. 13 § avsedda planen för återställande av en sund finansiell ställning eller planen för kortfristig finansiering eller den i 8 kap. 5 § avsedda investeringsplanen,
7) underlåter att till Finansinspektionen lämna pensionsanstaltens i 10 kap. 16 § avsedda slutredovisning för fusionen, i 11 kap. 17 § avsedda slutredovisning för delningen eller i 13 kap. 33 § avsedda slutredovisning för likvidationsförfarandet,
8) underlåter att till Finansinspektionen lämna den i 13 kap. 5 § avsedda underrättelsen om kallelse till det kassamöte som beslutar om försättande i likvidation, den i 9 § i det kapitlet avsedda underrättelsen om försättande i likvidation och om val av likvidator, den i 27 § i det kapitlet avsedda underrättelsen om verksamhetsplanen som gäller likvidationen, den i 36 § i det kapitlet avsedda underrättelsen om upplösning av pensionsanstalten eller den i 39 § i det kapitlet avsedda underrättelsen om avslutande av likvidation, eller
9) bryter mot bestämmelserna om upprättande av bokföring, bokslut eller verksamhetsberättelse i 6 kap. 1–8 § eller om lämnande av bokslut, verksamhetsberättelse, revisorernas utlåtande samt statistikberättelse till Finansinspektionen i 6 kap. 13 §,
ska, om inte gärningen är ringa eller om inte strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag, för pensionsanstaltsförseelse dömas till böter.
För pensionsanstaltsförseelse döms också den som av grov oaktsamhet förfar på det sätt avses i 1 mom. 3–9 punkten.
Hänvisning till strafflagen
Till straff för brott mot bestämmelserna om sekretess i 17 kap. 4 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen (39/1889), om inte gärningen utgör brott enligt 40 kap. 5 § i den lagen eller om inte strängare straff för den bestäms någon annanstans i lag.
Särskilda bestämmelser
Behörig domstol
Trots vad som i 10 kap. i rättegångsbalken föreskrivs om forum i tvistemål, får skadeståndstalan enligt 15 kap. 5 och 6 § föras vid tingsrätten på pensionsanstaltens hemort. Samma domstol kan även behandla ett skadeståndsyrkande som grundar sig på brott.
Skiljeförfarande
Endast tvistemål om skadeståndsskyldighet i enlighet med 15 kap. kan avgöras i skiljeförfarande. I en pensionsanstalts stadgar kan det föreskrivas att sådana tvistemål ska avgöras i skiljeförfarande. En sådan bestämmelse har samma verkan som ett skiljeavtal.
Skiljedomen ska anmälas till Finansinspektionen för anteckning i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor.
Delgivningar till pensionsanstalter
En stämning och annan delgivning anses ha kommit till pensionsanstaltens kännedom då den har delgetts en styrelseledamot, verkställande direktören eller någon annan person som enligt denna lag är berättigad att ensam eller tillsammans med någon annan företräda pensionsanstalten.
Om ingen av de företrädare för pensionsanstalten som avses i 1 mom. är antecknad i registret över pensionsstiftelser och försäkringskassor, kan delgivningen ske genom att handlingarna överlämnas till någon av pensionsanstaltens anställda eller, om en sådan person inte påträffas, till polismyndigheten på pensionsanstaltens hemort, med iakttagande av 11 kap. 7 § 2–4 mom. i rättegångsbalken.
Sekretess
Den som i egenskap av anställd hos en pensionsanstalt eller en sammanslutning som producerar tjänster relaterade till pensionsanstaltens verksamhet eller som i egenskap av medlem eller ersättare i dessas verksamhetsorgan eller som vid utförande av en uppgift på uppdrag av pensionsanstalten eller som i egenskap av anställd hos eller medlem av en nämnd inom försäkringsbranschen eller ett motsvarande organ eller som i egenskap av sakkunnig på grundval av ett uppdrag eller som med stöd av 5 eller 6 § har fått veta något om pensionsanstaltens, en delägares, en förmånstagares eller någon annans ekonomiska ställning eller företagshemlighet eller någons hälsotillstånd eller något som berör andra personliga förhållanden, får inte röja detta för utomstående, om inte den till vars förmån tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke till att saken röjs eller om inte något annat bestäms i lag.
Pensionsanstalters rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter
Trots vad som föreskrivs i 4 § har en pensionsanstalt rätt att lämna ut uppgifter som omfattas av tystnadsplikten
1) till ett försäkringsbolag för ordnande av återförsäkring,
2) till pensionsanstaltens tjänsteföretag eller till den som sköter en av pensionsanstalten given uppgift på grundval av ett uppdrag,
3) till en nämnd eller ett organ inom försäkringsbranschen som enligt artikel 20.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (direktivet om alternativ tvistlösning) meddelats till Europeiska kommissionen, för skötsel av ärenden som förelagts nämnden eller organet i fråga,
4) för historisk eller vetenskaplig forskning eller statistikföring, om det är uppenbart att de intressen som tystnadsplikten är avsedd att skydda inte kränks om uppgifter lämnas ut,
5) till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning av brott samt till Finansinspektionen; uppgifter som berör hälsotillstånd får dock lämnas ut endast till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning samt ställande under åtal av bedrägeribrott som riktas mot en försäkrings- eller pensionsanstalt.
En pensionsanstalt får i fall som avses i 1 mom. lämna ut endast sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av ärenden som avses i det momentet.
Social- och hälsovårdsministeriets rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter
Trots vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har social- och hälsovårdsministeriet rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter, om uppgifterna är nödvändiga,
1) till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning av brott,
2) till Finansinspektionen för fullgörandet av de uppgifter som föreskrivs för Finansinspektionen i lag.
Ikraftträdande
Ikraftträdande
Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas separat genom lag.
Denna lag träder i kraft 1.1.2022 enligt L 951/2021.
RP 28/2021, ShUB 19/2021, RSv 123/2021
Ikraftträdelsestadganden:
20.5.2022/361:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
RP 30/2022, ShUB 6/2022, RSv 52/2022
21.12.2023/1257:
Denna lag träder i kraft den 31 december 2023.
Trots vad som föreskrivs i 5 kap. 4 a § i denna lag kan pensionsanstaltens revisor granska hållbarhetsrapporten under den räkenskapsperiod för vilken pensionsanstalten ska upprätta sin första hållbarhetsrapport, om
1) revisorn har den specialbehörighet som hållbarhetsrevisor som avses i 6 kap. 1 a § i revisionslagen, eller
2) revisorn i enlighet med 3 mom. i ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av revisionslagen (1250/2023) har skaffat tillräckliga kunskaper om hållbarhetsrapportering och hållbarhetsgranskning.
Vad som förskrivs i 2 mom. tillämpas också på den huvudansvariga revisorn, om en revisionssammanslutning har valts till revisor.
RP 20/2023, EkUB 5/2023, RSv 40/2023, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (Text av betydelse för EES)