Vad avses med sådant avslutande av anställningen som utgör en förutsättning för beviljande av pension?
En förutsättning för att bevilja ålderspension är att personen inte längre är anställd i det anställningsförhållande eller tjänsteförhållande som han eller hon pensioneras från innan han eller hon uppnår den övre gränsen för försäkringsskyldighet.
Kravet på avslutad anställning gäller också personer som arbetar enligt s.k. nollavtal (villkor om varierande arbetstid enligt 1 kap. 11 § i arbetsavtalslagen).
Med avslutande av anställningsförhållande avses avslutande av ett anställningsförhållande som grundar sig på 1 § i arbetsavtalslagen (55/2001).
Den anställning, därifrån arbetstagaren går i pension innan den övre gränsen för försäkringsskyldigheten uppnås, ska upphöra helt.
Om personen efter övergången i ålderspension vill fortsätta hos samma arbetsgivare som före ålderspensionen, ska det ske en väsentlig ändring i anställningsförhållandet.
Ändringen kan t.ex. vara
- en väsentligt kortare arbetstid
- en väsentlig ändring av lönen uppåt eller nedåt
- en väsentlig ändring av arbetsuppgifterna.
Förändringen ska vara väsentlig i en objektiv granskning.
Vad är missbruk av pensionsskyddet?
Det är fråga om missbruk av pensionsskyddet om man för att få ålderspension
- uppger att ett anställningsförhållande har avslutats, fast det fortgår oförändrat
- ingår ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om att anställningsförhållandet slutar och ett nytt börjar omedelbart efter det, fast villkoren för det nya anställningsförhållandet inte väsentligt skiljer sig från villkoren för det anställningsförhållande som har uppgetts som avslutat.
På grund av missbruk kan pensionsanstalten vidta åtgärder för att pensionsärendet ska motsvara sin verkliga karaktär.
I fall av missbruk kan pensionsanstalten återkräva ålderspension som betalats utan grund.
Enligt motiveringen till regeringspropositionen om ArPL (RP 45/2005 rd) föreligger missbruk om någon för att få pension anmäler att ett anställningsförhållande har upphört trots att det i verkligheten fortgår oförändrat.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har ändrats till följd av att den lägsta pensionsåldern har höjts.
Förutsättningen för att bevilja ålderspension är att personen inte längre är anställd i den anställning som han eller hon pensioneras från innan han eller hon uppnår den övre gränsen för försäkringsskyldighet.
Personen har rätt att gå i ålderspension från och med början av den kalendermånad som följer på den då den lägsta pensionsåldern för åldersklassen har uppnåtts.
Personens lägsta pensionsålder fastställs enligt födelseåret.
Födelseår | Den lägsta pensionsåldern för åldersklassen |
---|---|
1954 och tidigare | 63 år |
1955 | 63 år och 3 månader |
1956 | 63 år och 6 månader |
1957 | 63 år och 9 månader |
1958 | 64 år |
1959 | 64 år och 3 månader |
1960 | 64 år och 6 månader |
1961 | 64 år och 9 månader |
1962 – 1964 | 65 år |
Den lägsta pensionsåldern för dem som är födda år 1965 och senare
Den lägsta pensionsåldern för personer som är födda år 1965 eller senare anpassas till den förväntade livslängdens förändring.
Social- och hälsovårdsministeriet fastställer genom en förordning åldersgränsen för ålderspension för varje födelseårskull det år då personerna i årskullen fyller 62 år.
Till exempel för dem som är födda är 1965 fastställer SHM åldersgränsen för ålderspension för år 2027 senast 31.10.2026.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats till följd av att den nedre åldersgränsen för ålderspension höjts och att försäkringen av tilläggspensionsskydd enligt 11 § i APL-lagen har upphört samt till följd av de nya pensionsslagen partiell förtida ålderspension och arbetslivspension.
En persons anställning eller företagarverksamhet kan eventuellt ha omfattats av sådant registrerat tilläggspensionsskydd som ger rätt till att få ålderspensionen enligt grundpensionsskyddet i en pensionsålder enligt tilläggspensionsarrangemanget när anställningen eller företagarverksamheten har upphört.
Om personen har rätt till ålderspension enligt den privata sektorns arbetspensionslagar i en pensionsålder enligt det registrerade APL-tilläggspensionsskyddet, har personen också rätt till pension enligt pensionslagen för den offentliga sektorn från samma tidpunkt.
Arbetstagarens rätt till ålderspension i pensionsåldern enligt det registrerade APL-tilläggspensionsskyddet
Försäkring av tilläggspensionsskydd enligt 11 § i APL-lagen upphörde 31.12.2016. Den förmån som dittills tillvuxit enligt tilläggspensionsskyddet omvandlades till fribrev som motsvarar 65 års ålder.
Personen behåller rätten att gå i pension vid pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet, om han eller hon fortsätter i anställningen hos den arbetsgivare som ordnar APL-tilläggspensionsskyddet och anställningen upphör tidigast 4 månader före pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet.
APL-tilläggspensionssystemet stängdes vid utgången av år 2000. Nya tilläggspensionsförsäkringar har inte kunnat tecknas sedan år 2001. De APL-tilläggspensionsförsäkringar som gällde vid stängningstidpunkten fick ändå fortsätta ända tills försäkandet av APL-tilläggspensionsskydd upphörde vid utgången av år 2016.
Skyddsbestämmelser vid pensionsreformen 2005 och i och med slopandet av den förtida ålderspension år 2013
APL-tilläggspensionssystemet stängdes vid utgången av år 2000. Nya tilläggspensionsförsäkringar har inte längre kunnat tecknas från och med år 2001. De APL-tilläggspensionsförsäkringar som gällde vid stängningstidpunkten fick ändå fortsätta ända tills man upphörde att försäkra APL-tilläggspensionsskydd vid utgången av år 2016.
En person har på basis av skyddsbestämmelserna som gäller 2005 års pensionsreform och slopandet av förtida ålderspension år 2013 rätt att få pension enligt grundpensionsskyddet i en lägre pensionsålder enligt det registrerade APL-tilläggspensionsskyddet, om alla följande villkor uppfylls:
- pensionsåldern i APL-tilläggspensionsskyddet var under 63 år
- försäkringen om APL-tilläggspensionsskydd med rätt till lägre pensionsålder eller försäkringen med lägre pensionsålder för APL-minimipensionsskyddet var i kraft vid tidpunkten då 2005 års regeringsproposition överläts (1.11.2002) och fortsatte till åtminstone 31.12.2004 och
- anställningen till arbetsgivaren som ordnat APL-tilläggspensionsskyddet fortsätter ända till pensionsåldern eller upphör tidigast 4 månader före pensionsåldern.
På basis av 30 b § i Inf ArPL har arbetstagaren rätt att få pension enligt grundpensionsskyddet i 63–65 års pensionsålder enligt APL-tilläggspensionsskyddsförsäkringen, om alla följande villkor uppfylls:
- pensionsåldern i försäkringen för APL-tilläggspensionsskyddet var 63–65 år
- APL-tilläggspensionsförsäkringen i vilken pensionsåldern är 63–65 år fortsätter ända till 31.12.2016 och
- anställningen till arbetsgivaren som ordnat APL-tilläggspensionsskyddet fortsätter ända till pensionsåldern eller upphör tidigast 4 månader före pensionsåldern.
Företagarens rätt till ålderspension i pensionsåldern enligt det registrerade FöPL-tilläggspensionsskyddet
Försäkring av FöPL-tilläggspensionsskydd upphörde 31.12.2006. Den förmån som dittills tillvuxit enligt tilläggspensionsskyddet omvandlades till fribrev som motsvarar 65 års ålder.
FöPL-företagare behåller rätten att gå i pension vid en lägre pensionsålder enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet, om företagarverksamheten upphör tidigast 4 månader före pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet.
Företagaren har då utöver ålderspension enligt villkoren för FöPL-tilläggspensionsskyddet också rätt till pension som tjänats in enligt pensionslagarna för den privata sektorn före ålderspensionen och fribrevspensioner enligt tilläggspensionsskyddet.
Från den företagarverksamhetet till vilken FöPL-tilläggspensionsskyddet hänför sig, kan företagaren få den intjänade ålderspensionen enligt FöPL-grundpensionsskyddet tidigast i 60 års ålder. Fribrevspensioner enligt grundpensionsskyddet och tilläggspensionsskyddet på den privata sektorn som tjänats in före ålderspensionen enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet, beviljas till företagaren senast på samma gång som han eller hon ansöker om ålderspension enligt grundpensionsskyddet. Ett fribrev enligt OffPL kan beviljas tidigast i åldersklassens lägsta pensionsålder.
FöPL-tilläggspensionssystemet stängdes vid utgången av år 2000. Nya tilläggspensionsförsäkringar har inte längre kunnat tecknas från och med år 2001. De FöPL-tilläggspensionsförsäkringar som gällde vid stängningstidpunkten fick ändå fortsätta ända tills försäkringen av FöPL-tilläggspensionsskydd upphörde vid utgången av år 2006.
De företagare som uppnådde pensionsåldern enligt försäkringsavtalet för FöPL-tilläggspensionsskyddet före utgången av år 2010 fick fortsätta med försäkringen ända till sin pensionsålder. Förutsättningen var att deras företagarverksamhet fortgick ända till pensionsåldern.
Rätt till grundpensionen i pensionsåldern enligt tilläggspensionsarrangemanget i specialfall
Ändringar i arbetsuppgifterna 1.1.2017 eller senare
Om personen till exempel på grund av ändringar i sina arbetsuppgifter inom samma arbetsplats övergått 1.1.2017 eller senare till en sådan arbetsuppgift i vilken det inte ursprungligen har försäkrats en lägre pensionsålder enligt APL-tilläggspensionsskyddet, behåller personen sin rätt till att få sin grundpension i den skyddade pensionsåldern enligt APL-tilläggspensionsskyddet som var i kraft 31.12.2016. Förutsättningen är att den arbetsrättsliga anställningen, till vilken APL-tilläggspensionsskyddsförsäkringen är ansluten, fortsätter ända till pensionsåldern i fråga.
Skyddsbestämmelser gällande pensionsåldern för en person som har en fortsatt försäkring
En person som fortsatt sitt APL-tilläggspensionsskydd med fortsatt försäkring har rätt att få ålderspensionen enligt villkoren för APL-tilläggspensionsskyddet i den lägre pensionsåldern för den fortsatta försäkringen förutsatt att det från det att den fortsatta försäkringen upphört till pensionsåldern enligt den fortsatta försäkringen har gått högst 4 månader. Det förutsätts inte att anställningen fortsätter ända till pensionsåldern. Om den fortsatta försäkringen alltså fortsätter till och med 31.12.2016, bevaras den ikraftvarande pensionsåldern.
Den registrerade tilläggspensionsordningen har ersatts med fritt format tilläggspensionsarrangenang, pensionsåldrarna 63–65 år
Om ett fritt format tilläggspensionsarrangenang som omfattas av skyddsbestämmelserna har ersatt ett APL-tilläggspensionsarrangemang efter 3.9.2015 men senast 31.12.2016, är också eventuella pensionsåldrar på 63–65 år som ingår i arrangemanget skyddade.
Skyddsbestämmelser gällande pensionsålder för en person som gått i deltidspension
En person som är deltidspensionerad behåller sin rätt till en nedsatt pensionsålder, om personen fortsätter sin anställning till den arbetsgivare som ordnat tilläggspensionsskyddet.
Eftersom försäkringen av APL-tilläggspensionsskyddet har upphört, undersöks inte längre om arbetstagaren i sitt deltidsarbete uppfyller förutsättningarna för att omfattas av samma pensionsgrupp som när han eller hon utförde heltidsarbete eller om personen ska flyttas till en pensionsgrupp med likadant pensionsskydd som heltidsarbetet hade.
Skyddsbestämmelser för pensionsåldern för personer som får partiell eller full invalidpension eller som går i partiell eller full invalidpension
En person som med partiell eller full invalidpension behåller sin rätt att på ansökan få pension enligt grundpensionsskyddet i en lägre pensionsålder innan pensionsåldern enligt grundpensionsskyddet om
- han eller hon har en deltidsanställning till arbetsgivaren som ordnat tilläggspensionsskyddet och
- deltidsanställningen till arbetsgivaren har fortsatt till och med pensionsåldern för tilläggspensionsskyddet.
Skyddsbestämmelser om pensionsålder för en person som går i partiell förtida ålderspension
Registrerad tilläggspension betalas inte på basis av ansökan om partiell ålderspension ens då den sökande har uppnått pensionsåldern för tilläggspensionsskyddet.
En person som går i partiell ålderspension behåller sin rätt att få ålderspension i en lägre pensionsålder, om personen fortsätter sin anställning till den arbetsgivare som ordnat tilläggspensionsskyddet.
Eftersom APL-tilläggspensionsskyddsförsäkringen har upphört undersöker man inte för den partiella ålderspensionens del om arbetstagaren i sitt arbete uppfyller förutsättningarna för att omfattas av samma pensionsgrupp som före den partiella ålderspensionen eller om arbetstagaren flyttas till en pensionsgrupp som har likadant pensionsskydd som i arbetet innan den partiella ålderspensionen började.
Arbetstagare som pensioneras med arbetslivspension
Registrerad tilläggspension betalas inte som en del av arbetslivspensionen.
En person har rätt till registrerad tilläggspension när arbetslivspensionen ändras till ålderspension när pensionstagaren uppnått sin lägsta pensionsålder enligt grundpensionsskyddet.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen är en sammanslagning av de tidigare anvisningarna ”Tillämpning av livslängdskoefficienten på ålderspensionen”, ”Sänkt pensionsålder och tillämpning av flera livslängdskoefficienter”, ”Livslängdskoefficient och pension som intjänats vid sidan av invalidpension” och ”Livslängdskoefficienten när annan pension ändras till ålderspension”.
Livslängdskoefficienten tillämpas på ålderspensionen när den börjar. När ålderspensionen börjar multipliceras beloppet på den intjänade ålderspensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då personen fyller 62 år. Denna livslängdskoefficient för åldersklassen används oberoende av vid vilken ålder ålderspensionen börjar under året som 62 års ålder uppnås eller senare.
På ålderspensionen tillämpas den livslängdskoefficient som fastställts för det år då personen fyller 62 år också då ålderspensionen beviljas för pensionstillväxt från en tidigare pensions tid.
Livslängdskoefficienten tillämpas inte på registrerad tilläggspension inom den privata sektorn.
Exempel: Tillämpning av livslängdskoefficienten på ålderspension
- Livslängdskoefficientens värde för dem som är födda år 1965 uppskattas till 0,915.
- Arbetstagaren har under sin yrkesbana tjänat in 2 600 euro/månad i pension fram till den tidpunkt då ålderspensionen börjar.
- På pensionen tillämpas den livslängdskoefficient som fastställts för pensionstagarens egen åldersklass.
- Beloppet på pensionen är: 2 600 x 0,915 = 2 379,00 euro/mån.
Livslängdskoefficienten på ålderspensionen vid 62 års ålder för person född före år 1958 som fått dagpenning för tilläggsdagar
Om en person född före år 1958 fått arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar tillämpas livslängdskoefficienten på ålderspensionen som personen får utan förtidsminskning vid 62 års ålder.
Sänkt pensionsålder och tillämpning av flera livslängdskoefficienter
Om ålderspensionen börjar före det år då personen fyller 62 år, tillämpas den livslängdskoefficient som fastställts för det år då ålderspensionen börjar. Pensionen justeras inte på nytt vid 62 års ålder med den livslängdskoefficient som fastställs för åldersklassen i fråga.
Det kan hända att flera livslängdskoefficienter tillämpas på en persons pension. Om den första pensionen från den offentliga eller privata sektorn börjar i en sänkt pensionsålder, kan personen senare få pension från en annan sektor. Om den senare pensionen börjar under det år 62 års ålder uppnås eller senare, tillämpas på den pensionen den livslängdskoefficient som fastställts för året då personen fyller 62 år.
Om en person som gått i ålderspension vid en sänkt pensionsålder senare beviljas pension som personen tjänat in vid sidan av ålderspensionen, tillämpar man på denna pension den livslängdskoefficient som fastställts för det år då personen fyllde 62 år. Om personen har rätt till pension som tjänats in under tiden med ålderspension före 62 års ålder, tillämpas livslängdskoefficienten för pensionens begynnelseår på denna pension. Pensionen som tjänas in under pensionstiden kan vara enligt samma eller en annan lag eller sektor än den löpande pensionen.
Livsängdskoefficienten när invalidpension ändras till ålderspension
Pensionen justeras inte med livslängdskoefficienten på nytt när invalidpensionen ändras till ålderspension.
Om pensionsfallet för invalidpensionens inträffat före år 2010, har ingen livslängdskoefficient tillämpats på invalidpensionen. Om ingen livslängdskoefficient har tillämpats på invalidpensionen, tillämpas livslängdskoefficienten inte heller då när invalidpensionen ändras till ålderspension.
Livslängdskoefficienten när deltidspension ändras till ålderspension
Vid 68 års ålder ändras deltidspensionen till en ålderspension som är lika stor som deltidspensionen, om personen fortsätter med deltidsarbetet. Livslängdskoefficienten tillämpas inte på ålderspension som är lika stor som deltidspensionen, utan först då ålderspensionen efter ansökan har helt räknats på nytt.
Livslängdskoefficienten i pension som tjänats in vid sidan av invalidpension
På ny pension som tillvuxit under tid med invalidpension tillämpas livslängdskoefficienten, då ålderspension beviljas för arbete som utförts vid sidan av invalidpension. Livslängdskoefficienten tillämpas även om den inte har tillämpats på invalidpensionen.
Den koefficient som fastställts för det år då personen fyller 62 år tillämpas på pension som tillvuxit under tid med invalidpension. Om den pension som tillvuxit under tid med pension beviljas innan det år personen fyller 62 år, används koefficienten för det år då den nya pensionen börjar.
Livslängdskoefficienten tillämpas också på pension som tjänats in under tid med delinvalidpension.
Livslängdskoefficienten i ålderspensionen efter den partiella ålderspensionen
När ålderspension beviljas efter partiell ålderspension, är livslängdskoefficienten oförändrad i den partiella ålderspensionens andel.
Sparandelen och den pension som tjänats in från och med den partiella pensionens begynnelseår justeras med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då pensionssökanden fyller 62 år.
Livslängdskoefficienten och utjämningsberäkning vid tysk äktenskapsskillnad
Då uppgifter om finsk pension lämnas till Tyskland för beräkning av pensionsrätt som intjänats under ett äktenskap, används livslängdskoefficienten för det år då äktenskapet upphör.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats.
De yrkesbaserade pensionsåldrarna bestäms på olika sätt för de kommunalt och för de statligt anställda.
Yrkesbaserad pensionsålder för kommunalt anställda
Pensionsåldern för kommunanställda fastställdes fram till 1989 utifrån arbetsuppgifterna. Den allmänna pensionsåldern var 63 år, men i vissa yrken och arbetsuppgifter var den 53–62 år.
De yrkesbaserade pensionsåldrarna slopades 1.7.1989. De personer som hade en yrkesbaserad pensionsålder fick emellertid välja att behålla den. Då meddelade personen skriftligen Keva valet av yrkesbaserad pensionsålder.
Beräkningssättet för yrkesbaserad pensionsålder ändrades 1.1.1995. Den yrkesbaserade pensionsåldern kan emellertid fortfarande vara lägre än 63 år. De lägsta yrkesbaserade pensionsåldrarna efter pensionsreformen är 60 år 6 månader. Den valda yrkesbaserade pensionsåldern är i kraft om det kommunala anställningsförhållandet fortsätter utan avbrott fram till pensionsfallet.
Tidigare hade de som valt yrkesbaserad pensionsålder inte rätt till deltidspension. Sedan 2005 har det också varit möjligt att gå i deltidspension efter att den yrkesbaserade pensionsåldern uppnåtts om personen också uppnått den nedre åldersgränsen för deltidspension.
Den yrkesbaserade pensionsåldern stiger i enlighet med när pensionsåldern skulle uppnås enligt de bestämmelser som gällde före 2017
År då pensionsåldern uppnås enligt bestämmelserna 2016 | Pensionsåldern enligt bestämmelserna 2017 |
---|---|
2017 |
Samma som enligt bestämmelserna 2016 |
2018 | + 3 mån |
2019 | + 6 mån |
2020 | + 9 mån |
2021 | + 1 år |
2022 | + 1 år 3 mån |
2023 | + 1 år 6 mån |
2024 | + 1 år 9 mån |
2025 | + 2 år |
Den yrkesbaserade pensionsåldern kan dock stiga högst till årskullens lägsta pensionsålder. |
Valet av yrkesbaserad pensionsålder gällde för de personer som hade haft ett arbete med yrkesbaserad pensionsålder före 1.7.1989 och som hade varit kommunalt anställda både 30.6 – 1.7.1989 och 31.12.1994 – 1.1.1995. Pensionsåldern skulle väljas senast 31.12.1996.
Den yrkesbaserade pensionsåldern gäller anställningstiden före 1.1.1995. Från början av 1995 är pensionsåldern 65 år. Den slutliga pensionsåldern är det vägda medeltalet mellan den yrkesbaserade pensionsåldern och pensionsåldern 65 år.
Kravet på anställningens kontinuitet i de kommunalt anställdas yrkesbaserade pensionsålder
Anställningsförhållandets kontinuitet granskas separat för tiden före 2005 och från och med 2005. Från och med 2005 förutsätts att någotdera av följande krav uppfylls:
• Personen har fr.o.m. 1.1.2005 varje dag ett gällande tjänste- eller arbetsavtalsförhållande som fortgår fram till den yrkesbaserade pensionsåldern.
• Om tjänste- eller arbetsavtalsförhållandet avbrutits, förutsätts KomPL/OffPL-inkomster på minst 9 006 euro (nivån 2022) för varje kalenderår före pensionsfallsåret.
Exempel: Uträkning av den yrkesbaserade pensionsåldern
• sjukskötare Betty Bi
• född 15.9.1958
• fyllde 23 år 15.9.1981.
• kommunal anställning sedan 1.6.1980.
• anställningen beaktas i sjukskötarens pensionsålder, som var 58 år, från fyllda 23 år fram till 31.12.1994.
• anställningen från och med 1.1.1995 beaktas till pensionsåldern 65 år.
15.9.1981 – 31.12.1994 = 159 månader (pensionsålder 58 år)
1.1.1995 – 15.9.2023 = 344 månader (pensionsålder 65 år)
Totalt 503 månader
Vid beräkningen av pensionsåldern beaktas 30 år, dvs. 360 månader. De överstigande 143 månaderna utelämnas från det anställningsförhållande som har den högsta pensionsåldern.
503 – 360 = 143
344 – 143 = 201
Anställningstid med 58 års pensionsålder 159 månader och med 65 års pensionsålder 201 månader.
Pensionsåldern multipliceras med anställningstiden:
159 x 58 = 9 222
201 x 65 = 13 065
Produkterna räknas ihop: 9 222 + 13 065 = 22 287.
Summan divideras med antalet månader: 22 287 : 360 = 61,9083. Heltalet 61 är antalet år i pensionsåldern.
Antal månader i pensionsåldern: 0,9083 x 12 = 10,8996. Heltalet är antalet månader i pensionsåldern.
Antal dagar i pensionsåldern: 0,8996 x 30 = 26,988. Heltalet är antalet dagar i pensionsåldern.
Den yrkesbaserade pensionsåldern enligt bestämmelserna 2016 är 61 år 10 månader 26 dagar, som uppnås 11.8.2020.
15 dagar 9 mån. 1958
+ 26 dagar 10 mån. 61
= 41 dagar 19 mån. 2019 ——> 11.8.2020
Eftersom pensionsåldern uppnås 2020, stiger den med 9 månader. Den nya pensionsåldern är 62 år 7 månader 26 dagar och uppnås 11.8.2020.
Yrkesbaserad pensionsålder för statsanställda
Statsanställda har kunnat välja en yrkesbaserad pensionsålder som är lägre än den allmänna pensionsåldern. En förutsättning är att valet har gjorts senast 30.6.1999.
Valtiden började 1.7.1989 och gick ut 10 år senare 30.6.1999. Valet meddelades Statskontoret som registrerade det.
De vanligaste yrkesbaserade pensionsåldrarna är
• specialklasslärare 55 år
• grundskollärare 60 år
• polis 58 år.
Tidigare hade de som valt yrkesbaserad pensionsålder inte rätt till deltidspension. Sedan 2005 har det också varit möjligt att gå i deltidspension efter att den yrkesbaserade pensionsåldern uppnåtts om personen också uppnått den nedre åldersgränsen för deltidspension.
Den lägsta yrkesbaserade pensionsåldern efter pensionsreformen 2017 år 55 år 3 månader.
År då pensionsåldern uppnås enligt bestämmelserna 2016 | Pensionsåldern enligt bestämmelserna 2017 |
---|---|
2017 | Samma som enligt bestämmelserna 2016 |
2018 | + 3 mån |
2019 | + 6 mån |
2020 | + 9 mån |
2021 | + 1 år |
2022 | + 1 v 3 mån |
2023 | + 1 v 6 mån |
2024 | + 1 v 9 mån |
2025 | + 2 år |
Den yrkesbaserade pensionsåldern kan dock stiga högst till årskullens lägsta pensionsålder. |
Kravet på anställningens kontinuitet i de statligt anställdas yrkesbaserade pensionsålder
Den yrkesbaserade pensionsåldern förutsätter
• statlig anställning som pågått minst en månad och som har varit i kraft 30.6–1.7.1989
• minst en månad i ett arbete med yrkesbaserad pensionsålder före valtidens utgång 30.6.1999
• fr.o.m. 31.12.1992 anställning som omfattas av StPL och som pågått utan avbrott.
Anställningsförhållandet ska fortgå utan avbrott fram till den yrkesbaserade pensionsåldern. Med anställning utan avbrott avses
• anställning som fortgått utan avbrott under tiden före 2005 och
• anställning som fortgått utan avbrott sedan 2005, eller alternativt tillräckliga årsinkomster (minst 9 006 euro på nivån 2022).
Sedan 2005 har vilken som helst anställning som omfattas av StaPL/OffPL räckt till för att uppfylla kravet på kontinuitet. Arbetstagaren förutsätts med andra ord inte längre ha StaPL/OffPL-anställning i det yrke som valet av pensionsåldern gäller
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningarna om kommunala och statliga pensioner har slagits samman och omnämnandet av personlig pensionsålder för personer födda år 1960 eller senare har strukits.
Personlig pensionsålder för arbetstagare födda före 1960
Den personliga pensionsåldern är 63–65 år och gäller personer vilkas anställning
- har börjat före 1993
- fortsätter utan avbrott fram till pensionsfallet.
En personlig pensionsålder har också beräknats för personer födda 1960 och senare men i praktiken är den av betydelse endast för personer födda före 1960.
Om en arbetstagare inte uppfyller kravet på kontinuitet är arbetstagarens personliga pensionsålder alltid 65 år.
Kravet på kontinuitet betyder att anställningen har pågått utan avbrott i samma sektor, alltså hos staten eller i kommunsektorn.
Betydelsen av personlig pensionsålder
Den personliga pensionsåldern har närmast betydelse med tanke på beloppet av den pension som intjänats före 1995. Det påverkas på två sätt:
- Den tilläggspensionsandel (0,2 % per år) som intjänats före 1995 förutsätter att anställningen har börjat senast 31.12.1992 och att den pågått utan avbrott fram till den personliga pensionsåldern.
- Dessutom görs en så kallad normering (0,2 % per år) för den pension som intjänats före 1995 om pensionen börjar före den personliga pensionsåldern.
En pension som intjänats före 1995 kan med andra ord minska med högst 0,4 procent per år om pensionen börjar före den personliga pensionsåldern.
För kommunalt anställda beräknas den personliga pensionsåldern med en dags noggrannhet. Anställningstiden före 1995 beaktas vid 63 års pensionsålder och anställningstiden fr.o.m. 1.1.1995 vid 65 års pensionsålder. Vid beräkningen av pensionsåldern beaktas en anställningstid på totalt 30 år. Den tid som överstiger 30 år beaktas inte i 65 års pensionsåldersperioden. Den slutliga pensionsåldern är ett med anställningstiderna vägt medeltal mellan 63 och 65 år.
Den personliga pensionsåldern för statligt anställda beräknas på basis av arbetstagarens intjänade StaPL-pensionstid fram till 31.12.1994. Om arbetstagaren har en anställning hos staten som börjat senast 31.12.1992 och som pågått utan avbrott, bestäms pensionsåldern enligt tabellen nedan
Pensionstid fram till 31.12.1994 | Personlig pensionsålder |
---|---|
minst 30 år | 63 år |
minst 25 år | 63 år 4 månader |
minst 20 år | 63 år 8 månader |
minst 15 år | 64 år |
minst 10 år | 64 år 4 månader |
minst 5 år | 64 år 8 månader |
under 5 år | 65 år |
Exempel: Personlig pensionsålder för kommunalt anställda
- Kanslist Kajsa Koltrast, född 15.9.1953, fyllde 23 år 15.9.1976.
- Den kommunala anställningen började 1.6.1975.
- Anställningstid 15.9.1976 – 31.12.1994: 219 månader, pensionsålder 63 år.
- Anställningstid 1.1.1995 – 15.9.2018: 284 månader, pensionsålder 65 år. (Anställningsförhållandets sista dag är den dag då personen fyller 65 år)
Vid beräkningen av pensionsåldern beaktas 30 år, dvs. 360 månader. De överstigande månaderna utelämnas från det anställningsförhållande som har den högsta pensionsåldern.
219 + 284 = 503 mån.
503 – 360 = 143 mån.
284 – 143 = 141 mån.
Anställningstid med 63 års pensionsålder 219 månader och med 65 års pensionsålder 141 månader, dvs. totalt 360 månader.
Pensionsåldern multipliceras med anställningstiden: 63 x 219 = 13797
65 x 141 = 9165
Produkterna räknas ihop: 13797 + 9165 = 22962.
Summan divideras med 360: 22 962 : 360 = 63,7833, heltalet 63 är antalet år i pensionsåldern.
0,7833 multipliceras med 12 = 9,3996, heltalet 9 är antalet månader i pensionsåldern.
0,3996 multipliceras med 30 = 11,988, heltalet 11 är antalet dagar i pensionsåldern
Den personliga pensionsåldern är med andra ord 63 år 9 månader 11 dagar och uppnås 26.6.2017.
15 dagar 9 mån. 1953
+ 11 dagar 9 mån. 63
= 26 dagar 18 mån. 2016 ——> 26.6.2017
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
En del av tjänstemännen som omfattas av statens pensionsskydd har en avgångsålder som med stöd av lag är lägre än 63 år. En sådan avgångsålder berättigar till ålderspension enligt lagen om statens pensioner när avgångsåldern uppnåtts (Inf OffPL 7 §) och inte först i årskullens lägsta pensionsålder.
Polisens avgångsålder 60-63 år
En polis född på 1950-talet eller tidigare som hör till manskapet eller underbefälet (bl.a. konstapel) kan gå i ålderspension enligt lagen om statens pensioner efter att ha uppnått avgångsåldern 60 år. Motsvarande avgångsålder för polisbefälet (bl.a. kommissarie) är i regel 63 år. Poliser födda på 1960-talet eller senare har inte längre en lägre avgångsålder än den allmänna avgångsåldern 68 år.
Man kan gå i pension när som helst efter att man uppnått avgångsåldern och anställningen har upphört. Man är dock inte tvungen att avgå och polisen kan fortsätta sin anställning ända till 68 års ålder. Förutsättningen för att få pension är dock avgång från anställningen. Polisens avgångsålder baserar sig på ikraftträdandebestämmelserna om lagen om ändring av 15 § i polisförvaltningslagen (46/2013). Före lagändringen som trädde i kraft 1.2.2013 var polisen tvungen att avgå i avgångsåldern.
En del av poliserna kan gå i ålderspension redan som 58-åringar, om de i tiden har valt ifrågavarande yrkesbaserade pensionsålder. Bland dem som gjort valet finns också poliser som är födda på 1960-talet.
Avgångsålder från militär tjänst beroende på tjänsten 45-63 år
Avgångsåldern för militära tjänster inom försvarsmakten baserar sig på lagen om försvarsmakten (551/2007) och för militära tjänster inom gränsbevakningsväsendet på lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005). En del av militärerna har på basis av antalet anställningsår rätt till militärpension redan före avgångsåldern
Civila tjänstemän inom försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet
Civila tjänstemän som senast 1992 blivit anställda inom försvarsmakten eller gränsbevakningsväsendet kan också ha en lägre avgångsålder än 63 år som bestäms enligt anställningstidens längd.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Från anvisningen har en felaktig uppgift tagits bort, enligt vilken ålderspensionen inte skulle normeras i en sådan situation som anvisningen beskriver. En normering görs också på långtidsarbetslösas ålderspension.
Arbetslösa arbetstagare som är födda före år 1958 har rätt att få ålderspension utan förtidsminskning vid 62 års ålder, om de får dagpenning för tilläggsdagar enligt lagen om utkomststöd för arbetslösa.
Kriterierna för beviljande av ålderspension som inte förtidsminskas uppfylls, om arbetstagaren har fått arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar under den månad som föregår den då ålderspensionen börjar. En enda tilläggsdag med arbetslöshetsdagpenning räcker till för att kriterierna ska uppfyllas.
På ålderspension som inte förtidsminskas tillämpas allmänna bestämmelser om ålderspension bortsett från följande:
- retroaktivt beviljad pension och
- rätt till tilläggspension inom den offentliga sektorn.
Arbetslösas rätt till arbetslöshetsdagpenning
En arbetslös arbetstagare har en möjlighet att välja om han eller hon utnyttjar sin rätt till ålderpension vid 62 års ålder eller fortsätter med arbetslöshetsdagpenning.
Työttömällä työntekijällä on työttömyysturvalain (1290/2002) mukaisten edellytysten täyttyessä oikeus työttömyyspäivärahaan 65 vuoden iän täyttämiseen asti.
Rätten till dagpenning för tilläggsdagar för personer födda 1950–1954
Om en arbetstagare som är född åren 1950–1954 fyller 59 år innan hans eller hennes maximitid för arbetslöshetspenning, 500 dagar, går ut, kan han eller hon utöver de 500 dagarna få grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning till slutet av den kalendermånad då han eller hon fyller 65.
Det förutsätts att arbetstagaren vid utgången av maximitiden har arbetat minst 5 år under de senaste 20 åren i sådant arbete som avses i 11 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Rätten till dagpenning för tilläggsdagar för personer födda 1955–1956
Om en arbetstagare som är född åren 1955 eller 1956 fyller 60 år innan hans eller hennes maximitid för arbetslöshetspenning, 500 dagar, går ut, kan han eller hon utöver de 500 dagarna få grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning till slutet av den kalendermånad då han eller hon fyller 65.
Det förutsätts att arbetstagaren vid utgången av maximitiden har arbetat minst 5 år under de senaste 20 åren i sådant arbete som avses i 11 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Rätten till dagpenning för tilläggsdagar för personer födda 1957 eller senare
Om en arbetstagare som är född åren 1957 eller senare fyller 61 år innan hans eller hennes maximitid för arbetslöshetspenning, 500 dagar, går ut, kan han eller hon utöver de 500 dagarna få grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning till slutet av den kalendermånad då han eller hon fyller 65.
Det förutsätts att arbetstagaren vid utgången av maximitiden har arbetat minst 5 år under de senaste 20 åren i sådant arbete som avses i 11 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Rätten till dagpenning för tilläggsdagar för företagare
Företagare har inte rätt till arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar.
Intyg över tilläggsdagar ska fogas till pensionsansökan
När en arbetstagare ansöker om ålderspension som inte förtidsminskas, ska han eller hon lägga fram arbetslöshetskassans eller FPA:s intyg över att arbetslöshetsdagpenning har betalats för tilläggsdagar.
Pensionsskyddscentralen fastställer formuläret för arbetslöshetskassans och Folkpensionsanstaltens intyg som behövs för ansökan om ålderspension. Intyget över arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar (ETK 2110r) har publicerats på webbplatsen etk.fi. Intyget fylls i av arbetslöshetskassan eller FPA.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
En arbetstagare som omfattas av SjPL har rätt att gå i ålderspension i sin åldersklass lägsta pensionsålder oberoende av tiden i sjötjänst.
Arbetstagaren har ändå rätt till ålderspension redan tidigare i en lägre pensionsålder om
- det i SjPL separat fastställs en viss längd av SjPL-tjänst för arbetstagaren
- arbetstagaren har 18 SjPL-månader under de tre senaste åren
- SjPL-anställningen fortsätter till och med att pensionsåldern uppnås.
Möjligheten att tjäna in en lägre pensionsålder upphör i slutet av år 2024. Under övergångsperioden 1.1.2016–31.12.2024 kan man tjäna in en lägre pensionsålder och gå i pension i en lägre pensionsålder enligt reglerna som var i kraft 31.12.2015.
Från och med början av år 2016 räknas den lägre pensionsålder så att de sjötjänstmånader som överskrider 300 månader dras av från 65 års ålder. Med den här ändringen observerar man pensionsåldersändringarna i 2017 års pensionsreform.
Om arbetstagaren går i ålderspension enligt SjPL i en lägre pensionsålder enligt SjPL innan den lägsta pensionsåldern för den egna åldersklassen, beviljas
- grundpensioner enligt ArPL, FöPL och LFöPL och
- pensioner enligt APL- och FöPL-tilläggsskydd för avslutade anställningar och företagarverksamhet
som ålderspension i pensionsåldern enligt SjPL.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats i fråga om rätten till ålderspension för pension som tjänats in under tiden med arbetslivspension.
Rätt till pension som tjänats in under tid med invalidpension
Man har rätt till den pension som intjänats av anställningar eller företagarverksamhet under tiden med invalidpension tidigast i den ålder då invalidpensionen ändras till ålderspension. Man måste ansöka om pensionen. En förutsättning för ålderspensionen är att anställningen avslutas.
Full invalidpension ändras till ålderspension och delinvalidpension till ålderspension som motsvarar full invalidpension när pensionstagaren uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass, om pensionsfallet inträffar 1.1.2017 eller senare.
Invalidpensioner som beviljats enligt 2004 års bestämmelser ändras till ålderspension vid 65 års ålder eller vid en sänkt pensionsålder enligt tilläggspensionsskydd.
Invalidpensioner som beviljats enligt 2005 års bestämmelser ändras till ålderspension vid 63 års ålder.
Om det arbete som pensionstagaren har haft vid sidan av invalidpensionen fortsätter vid den ålder då invalidpensionen ändras till ålderspension, kan pensionen för detta arbete börja betalas tidigast i början av den månad som följer på den då arbetet upphört. Även om en anställning fortgår när invalidpensionen ändras till ålderspension, beviljas pensioner som intjänats av anställningar som avslutats tidigare från början av den månad som följer på den då pensionstagaren har uppnått den ålder då invalidpensionen ändras till ålderspension.
Om en person som får invalidpension enbart enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn under tiden med pension arbetar i en anställning som försäkras enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn eller som företagare, har personen rätt att få den intjänade pensionen för detta arbete tidigast vid åldersklassens lägsta pensionsålder eller en sänkt pensionsålder som grundar sig på lag.
Rätt till pension som tjänats in under tiden med invalidpension inom den offentliga sektorn
Den pension som tjänats in för arbete vid sidan av invalidpensionen läggs på ansökan till pensionen tidigast vid den pensionsålder som gäller enligt respektive lag.
På den offentliga sektorn ändras invalidpensionen till ålderspension i den lägsta åldern av följande:
- åldersklassens lägsta pensionsålder
- den yrkesbaserade pensionsåldern
- avgångsålder
- personlig pensionsålder.
Exempel: En person som är född år 1955 har beviljats invalidpension för privata och kommunala anställningar, där pensionsåldern är 63 år. Under tiden med invalidpension har personen arbetat som statsanställd. Anställningen har upphört. Personen har rätt att få den ålderspension som hen intjänat i den statliga anställningen vid 63 års pensionsålder.
Rätt till pension som tjänats in under tiden med arbetslivspension
Man har rätt till den pension som intjänats av anställningar eller företagarverksamhet under tiden med arbetslivspension tidigast i den ålder då arbetslivspensionen ändras till ålderspension. Man måste ansöka om pensionen. Arbetslivspensionen ändras automatiskt till ålderspension i början av månaden efter den då pensionstagaren uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass.
En förutsättning för ålderspensionen är att anställningen avslutas. Om den anställning som personen haft under tiden med arbetslivspension fortsätter när arbetslivspensionen ändras till ålderspension, kan pensionen för detta arbete börja tidigast i början av den månad som följer på den då anställningen upphört. Även om en asntällning fortsätter, beviljas pensionerna för tidigare avslutade anställningar när arbetslivspensionen ändras till ålderspension.
Rätt till pension som tjänats in under tiden med deltidspension
Pension som tjänats in för arbete under tiden med deltidspension och för pension som tjänats in för förmånsgrundande inkomster under tiden med deltidspension har pensionstagaren rätt till på ansökan tidigast i pensionsåldern enligt respektive arbetspensionslag.
En förutsättning för ålderspensionen är att anställningen avslutas.
Rätt till pension som tjänats in under tiden med partiell ålderspension
Pension som tjänats in för arbete under tiden med partiell ålderspension och för pension som tjänats in för förmånsgrundande inkomster under tiden med partiell ålderspension har pensionstagaren rätt till på ansökan tidigast i pensionsåldern enligt respektive arbetspensionslag.
En förutsättning för ålderspensionen är att anställningen avslutas.
Rätt till pension som tjänats in under tiden med ålderspension
Man har rätt till den pension som intjänats av arbete under tiden med ålderspension tidigast från början av den månad som följer på den då man uppnår den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. Man måste ansöka om pensionen.
Då förutsätts inte längre att anställningen upphör.
Rätt till pension som tjänats in under tiden med ålderspension när personen arbetar inom den privata sektorn
Om en person som får ålderspension enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn under tiden med ålderspension inleder en ny anställning eller företagarverksamhet som försäkras enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn, har personen rätt att på ansökan få pensionen för den från början av den månad som följer på den då personen uppnår den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten.
Om en person som går i ålderspension enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn arbetar i flera samtidiga anställningar som försäkrats enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn och efter övergången i ålderspension fortsätter arbeta i någon av den, får hen den pension som intjänats av denna anställning på ansökan när anställningen har upphört.
Om en person som får ålderspension enbart enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn under tiden med ålderspensionen har arbete som försäkras enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn, får personen pensionen för detta arbete på ansökan när anställningen upphört, tidigast vid den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass.
Rätt till pension som tjänats in under tiden med ålderspension när personen arbetar inom den offentliga sektorn
Om en person som får ålderspension enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn under tiden med ålderspension har arbete som försäkrats enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn, får personen pensionen för detta arbete på ansökan från början av den månad som följer på den då personen uppnår den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten.
Om en person som får ålderspension enbart enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn under tiden med ålderspensionen har arbete som försäkras enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn, får personen pensionen för detta arbete på ansökan när anställningen upphört, tidigast vid den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass.
Rätt till pension som tjänats in för företagarverksamhet under tiden med ålderspension
Om en person som får ålderspension enligt företagarpensionslagarna under tiden med ålderspension fortsätter med företagarverksamhet och tecknar en frivillig försäkring enligt företagarpensionslagarna, har personen rätt att få den pension som tjänats in för den frivilliga försäkringen på ansökan från början av den månad som följer på den då personen uppnår den övre gränsen för försäkringsskyldigheten.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats i fråga om situationer där ålderspension beviljas i stället för arbetslivspension.
Arbetslivspension kan aldrig börja efter det att personen har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder.
Ålderspension beviljas i stället för arbetslivspension
- om sökanden har ansökt om ett förhandbeslut om arbetslivspension och efter att ha fått förhandsbeslutet meddelar att hen vill gå i arbetslivspension vid en tidpunkt då hen redan har uppnått sin lägsta pensionsålder eller
- sökanden direkt har ansökt om ett slutgiltigt beslut om arbetslivspension innan hen har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder och meddelat att hen vill gå i arbetslivspension vid en tidpunkt då hen redan har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder.
Förhandsbeslutet om arbetslivspension kan högst vara i kraft tills sökanden uppnår sin åldersgrupps lägsta ålder för ålderspension. Om en person som har fått ett förhandsbeslut om arbetslivspension inte har meddelat till arbetspensionsanstalten att hen går i arbetslivspension, ska hen söka ålderspension med en ansökningsblankett för ålderspension.
Om personen i sin ansökan om arbetslivspension uppger att arbetslivspensionen ska börja vid en tidpunkt som kommer efter den då hen uppnår åldersklassens lägsta pensionsålder, tar pensionsanstalten kontakt med sökanden och ger hen råd i ålderspensionsärendet. Alla förutsättningar för beviljande av ålderspension måste föreligga. Pensionsanstalten kan godkänna ansökan om arbetslivspension som en ansökan om ålderspension och behöver inte be att pensionssökanden separat fyller i en ansökan om ålderspension.
Ålderspension som beviljas i stället för arbetslivspension och avslutande av anställning
I princip förutsätts det inte att sökanden avslutar sin anställning, när ålderspension beviljas i stället för arbetslivspension.
Anställningen behöver inte avslutas t.ex. i följande fall:
- Ålderspension beviljas i stället för arbetslivspension, när pensionssökanden har fått ett förhandsbeslut och medan det är i kraft meddelar att hen vill gå i pension vid en tidpunkt som är senare än den tidpunkt då hen uppnår den lägsta pensionsåldern.
- Sökanden har ansökt direkt om ett slutgiltigt beslut om arbetslivspension innan hen har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder och meddelat att hen vill gå i arbetslivspension vid en tidpunkt då hen redan har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder.
Beräkningstekniskt kan anställningen avbrytas för uträkning av pensionen, även om det arbetsrättsliga anställningsförhållandet fortlöper.
ArPL 53 i § lyder enligt följande: ”I stället för att beviljas i form av arbetslivspension beräknas och beviljas pensionen i form av ålderspension från ingången av månaden efter den månad då den lägsta åldern för ålderspension uppnåddes, om arbetstagaren uppnått den lägsta åldern för ålderspension innan arbetslivspensionen började.” I lagens ordalydelse eller motivering definieras situationer där ålderspension beviljas i stället för arbetslivspension inte närmare.
Om pensionssökanden har sökt arbetslivspension nära åldersklassens lägsta pensionsålder och handläggningen av ärendet tar längre än tills sökanden uppnår den lägsta pensionsåldern, beviljas arbetslivspension retroaktivt från början av den månad som följer på den då sökanden började uppfylla kriterierna för arbetslivspension. Arbetslivspensionen ändras automatiskt till ålderspension i början av den månad som följer på den då pensionstagaren uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass.
I princip förutsätts det inte att sökanden avslutar sin anställning, när ålderspension beviljas i stället för arbetslivspension. Syftet med lagen är dock inte att man genom att ansöka om arbetslivspension ska kunna kringgå kravet att anställningen ska avslutas som gäller vid ålderspension. Avgörandet träffas utgående från prövning i varje enskilt fall.
Om en person som har uppnått sin lägsta pensionsålder lämnar in en ansökan om arbetslivspension hos pensionsanstalten, ger pensionsanstalten pensionssökanden råd om förutsättningarna för att få ålderspension. I dessa fall kan pensionsanstalten godkänna en ansökan om arbetslivspension som en ansökan om ålderspension. För ålderspension gäller dock alla kriterier för beviljande av ålderspension, t.ex. krav på att anställningen avslutas, och ålderspension kan beviljas retroaktivt för högst de 3 månader som närmast föregår den då pensionsansökan lämnas in.
Beviljande av ålderspension i stället för arbetslivspension förutsätter inte att företagarverksamheten upphör
Beviljande av ålderspension i stället för arbetslivspension förutsätter inte att företagarförsäkringen eller företagarverksamheten upphör.
Förutsättningarna för att få arbetslivspension undersöks inte och arbetsoförmågan bedöms inte, om pensionen beviljas som ålderspension i stället för arbetslivspension
Arbetspensionsanstalterna undersöker inte pensionssökandens rätt till arbetslivspension. De undersöker inte heller om pensionssökandens arbetsförmåga är nedsatt eller om det finns förutsättningar för arbetslivspension.
När undersöker Keva en persons rätt till arbetslivspension efter att personen uppnått den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass?
Inom den offentliga sektorn undersöker Keva sökandens rätt till arbetslivspension, om personen har rätt till
- en tilläggspensionsandel och
- personlig pensionsålder
inom den offentliga sektorn.
Om personen redan har uppnått den lägsta åldern för ålderspension för sin åldersklass, beviljar Keva pensionen som ålderspension. I ålderspensionen ingår då en tilläggspensionsandel från den offentliga sektorn.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har kompletterats med uppgifter om hur man går till väga, om invalidpensionssökanden har uppnått sin pensionsålder enligt 2004 eller 2005 års bestämmelser under den månad då rehabiliteringsstödet upphört och är fortfarande arbetsoförmögen.
Den som söker invalidpension har blivit arbetsoförmögen före åldersklassens lägsta pensionsålder
En person som har ansökt om invalidpension beviljas ålderspension i början av månaden efter den då hen uppnått den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass, om
- sökanden uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass innan primärtiden enligt sjukförsäkringslagen går ut
- ingen primärtid fastställs för sökanden, eftersom hen uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass innan maximitiden enligt sjukförsäkringslagen, 150 betalningsdagar, går ut.
Utgångspunkten är att personen får sjukdagpenning när hen uppnår den lägsta pensionsåldern.
Ålderspensionen börjar i dessa fall alltid i början av den månad som följer på den då personen uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass. Ålderspensionen börjar i början av månaden efter det, även om det arbetsrättsliga anställningsförhållandet fortgår vid denna tidpunkt.
När prövas arbetsförmågan inte?
Pensionsanstalterna inom den privata sektorn prövar inte sökandens rätt till invalidpension. Pensionen räknas och beviljas som ålderspension. I dessa fall är pensionsfallet för ålderspensionen den sista dagen i månaden innan pensionen börjar.
Keva prövar inte sökandens rätt till invalidpension, om sökanden inte har rätt till tilläggspension enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn. Pensionen beviljas som ålderspension. Om personen är född före år 1960 och om personen har arbetat på den offentliga sektorn före år 1995, normeras grundpensionen.
När prövar Keva arbetsoförmågan?
Om sökanden har rätt till tilläggspension enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn, prövar Keva sökandens arbetsoförmåga.
Om Keva anser att sökanden är arbetsoförmögen, beviljas ålderspension. Grundpensionen normeras inte och tilläggspensionsandelen är med i pensionen.
Om personen inte är arbetsoförmögen, beviljas grundpensionen som ålderspension. Om personen är född före år 1960 och personen har arbetat inom den offentliga sektorn före år 1995, normeras pensionen.
Den som ansöker om invalidpension har uppnått den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass när hen blir arbetsoförmögen
Enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn beviljas den som söker invalidpension och har uppnått den lägsta åldern för sin åldersklass ålderspension utan att kraven för invalidpension prövas. Pensionen räknas också som ålderspension.
För beviljande av ålderspension, dess begynnelse och retroaktiv betalning gäller samma regler som när ålderspension beviljas normalt . Bland annat ska anställningen ha upphört innan ålderspensionen kan beviljas.
Den som ansöker om invalidpension har uppnått sin pensionsålder enligt 2004 eller 2005 års bestämmelser under den månad då rehabiliteringsstödet upphör och hen är fortfarande arbetsoförmögen
Om rehabiliteringsstöd som beviljats personen upphör i slutet av den månad då personen uppnår sin pensionsålder enligt 2004 eller 2005 års bestämmelser så attrehabiliteringsstödet inte hinner ändras till ålderspension, beviljas personen ålderspension i stället för rehabiliteringsstöd, om personen fortfarande är arbetsoförmögen.
Mera
Personen har beviljats rehabiliteringsstöd enligt 2005 års bestämmelser, vilket innebär att rehabiliteringsstödet ska ändras till ålderspension när personen fyller 63 år, om rehabiliteringsstödet skulle fortsätta efter den månad då personen uppnår pensionsåldern.
Personen fyller 63 år 15.11.2018. Rehabiliteringsstödet upphör 30.11.2018 och hinner inte ändras till ålderspension.
Personen är fortfarande arbetsoförmögen och ansöker om fortsatt rehabiliteringsstöd.
Eftersom rehabiliteringsstödet borde beviljas på tidigare grunder och personen redan har fyllt 63 år, dvs. ålderspensionen enligt det tidigare rehabiliteringsstödet, beviljas personen ålderspension i stället för rehabiliteringsstöd.
Om personen senare återfår sin arbetsförmåga, kan ålderspensionen på ansökan av pensionstagaren dras in vid den tidpunkt då arbetsoförmågan har upphört.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats och det har lagts till ett exempel på beviljande av ålderspension i en situation där kravet att det huvudsakliga arbetet har upphört inte undersöks.
För att ålderspension ska beviljas efter partiell ålderspension förutsätts att
- personen har uppnått den ålder som berättigar till ålderspension
- det arbetsrättsliga anställningsförhållandet eller tjänsteförhållandet har upphört och
- personen har upphört att arbeta med sitt huvudsakliga arbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna.
Man har rätt åtminstone till ålderspensionens sparandel redan före åldersklassens lägsta pensionsålder i en sänkt pensionsålder enligt den privata eller offentliga sektorn, om rätten till ålderspension uppstår på grundval av att det huvudsakliga arbetet upphör inom den sektor där den sänkta pensionsåldern gäller.
Efter den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten förutsätter beviljande av ålderspension inte längre att anställningen upphör.
Det huvudsakliga arbetet måste upphöra
Om personen under den månad som föregår ålderspensionens början har 2 eller flera förvärvsverksamheter som försäkrats enligt arbetspensionslagarna, måste hen upphöra med sitt huvudsakliga arbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna.
Villkoret att det huvudsakliga arbetet ska ha upphört tas inte upp till granskning om personen under månaden som föregår ålderspensionens början har
- endast en löpande förvärvsverksamhet eller
- alla förvärvsverksamheter har upphört innan den första dagen i månaden som föregår pensionens begynnelse.
Om villkoret att det huvudsakliga arbetet ska ha upphört inte tas upp till granskning, beviljas ålderspension, om de allmänna villkoren för beviljande av ålderspension enligt arbetspensionslagarna uppfylls. Om ålderspension beviljas, innehåller den åtminstone den löpande partiella ålderspensionen och sparandelen. Huruvida personen exempelvis har rätt till pension som tjänats in enligt pensionslagarna för den privata sektorn under och efter den partiella ålderspensionens begynnelseår beror på om de allmänna villkoren för beviljande av ålderspension enligt lagarna i fråga uppfylls.
Mera
Exempel
- OffPL-anställning 1.2.2018 – 1.6.2022
- Fortgående ArPL-anställning fr.o.m. 1.1.2019
- Partiell ålderspension fr.o.m. 1.1.2022
- Ålderspension sökts fr.o.m. 1.8.2023 (åldersklassens lägsta pensionsålder)
Personen har fr.o.m. 1.8.2023 rätt till ålderspension som inkluderar den löpande partiella ålderspensionen, sparandelen och den pension som tjänats in i OffPL-anställningen samtidigt med den partiella ålderspensionen. Pensionen som tjänats in av ArPL-anställningen samtidigt med den partiella ålderspensionen beviljas på ansökan när ArPL-anställningen upphör.
Hur definieras vad som är det huvudsakliga arbetet när rätten till ålderspension avgörs?
När personen under den månad som föregår pensionens begynnelse har flera försäkrade förvärvsverksamheter, måste personen upphöra med det arbete på basis av vilket mest inkomster har försäkrats under det kalenderår som föregår det då pensionen börjar (granskningsår). Det måste kontrolleras huruvida det huvudsakliga arbetet har upphört, om det finns minst en dags samtidig förvärvsverksamhet under den månad som föregår den då pensionen börjar.
För att slå fast vilket det huvudsakliga arbetet är justeras arbetsinkomsterna för granskningsåret med lönekoefficienten till den nivån som den har när detta görs.
Fastställande av det huvudsakliga arbetet när personen har samtidig företagarverksamhet innan pensionen börjar
Som inkomster av företagarverksamheten (FöPL, LFöPL) används företagarens totala arbetsinkomst.
Fastställande av det huvudsakliga arbetet när det under granskningsåret inte finns inkomster som hänför sig till den förvärvsverksamhet som föregår pensionen eller om det då endast finns inkomster som hänför sig till en del av de förvärvsverksamheter som föregår pensionen
Som huvudsakligt arbete kan i regel endast betraktas sådan förvärvsverksamhet till vilken det under granskningsåret hänför sig mest inkomster.
Om personen inte har inkomster under granskningsåret, men 2 eller flera förvärvsverksamheter under den månad som föregår den då pensionen börjar, görs ingen inkomstjämförelse mellan förvärvsverksamheterna. För att få rätt till ålderspension räcker det att avsluta någon av verksamheterna, förutsatt att ingen av dessa förvärvsverksamheter tydligt framstår som den sökandes huvudsakliga arbete.
Om personen under den månad som föregår den då pensionen börjar har fortlöpande förvärvsverksamheter men endast en del av dem är sådana till vilka det hänför sig inkomster under granskningsåret, är det huvudsakliga arbetet också det till vilket det hänför sig mest försäkrade inkomster under granskningsåret. Om det endast finns ett arbete till vilka det hänför sig inkomster under granskningsåret, är detta arbete det huvudsakliga.
Fastställande av det huvudsakliga arbetet när personen har en sänkt pensionsålder
Den som får partiell ålderspension har rätt att ansöka om ålderspension i en lägre pensionsålder enligt antingen den privata sektorns eller den offentliga sektorns arbetspensionslagar. Rätt till ålderspension vid en sänkt pensionsålder inom den privata sektorn förutsätter att den anställning eller företagarverksamhet som tilläggspensionsförsäkringen avser har upphört. Som personens huvudsakliga arbete ska man därför betrakta det arbete som tilläggspensionsskyddet gäller, oberoende av om personen under granskningsåret har mera försäkrade inkomster av någon annan förvärvsverksamhet.
Fastställande av det huvudsakliga arbetet, när inkomsterna under granskningsåret är nästan lika stora
Om de inkomster som jämförs under året innan ålderspensionen börjar är nästan lika stora, ska i regel den förvärvsverksamhet som har gett de största inkomsterna betraktas som det huvudsakliga arbetet.
Inkomster anmälda av tillfälliga arbetsgivare vid granskningen av huvudsakligt arbete
Arbetsinkomster som tillfälliga arbetsgivare anmält beaktas inte när man prövar förutsättningen att en person som får partiell ålderspension har avslutat sitt arbete.
Mera
Mera
Tillfälliga arbetsgivare har inget försäkringsnummer. Då kan löneutbetalningar inte sammanlänkas till en anställning på basis av arbetsgivarens FO-nummer, såsom i fråga om avtalsarbetsgivare. Därför beaktas inkomster som tillfälliga arbetsgivare anmält inte vid granskningen av vad som är det huvudsakliga arbetet.
Inkomsterna av förtroendeuppdrag och verksamhet som familjevårdare och närstå-endevårdare vid granskningen av huvudsakligt arbete
Inkomster av försäkrade förtroendeuppdrag och inkomster som fåtts i egenskap av familje- eller närståendevårdare beaktas inte när man prövar förutsättningen att det huvudsakliga arbetet har upphört.
Mera
Mera
Om enbart ett förtroendeuppdrag eller ett familje- eller närståendevårdarförhållande fortgår är det inte något hinder för att ålderspension som tillvuxit av avslutade anställningar inom den privata eller den offentliga sektorn eller av företagarverksamhet.
Om personen under den månad som föregår den då ålderspensionen börjar utöver förtroendeuppdraget eller familje- eller närståendevårdarförhållandet har flera fortgående förvärvsverksamheter, ska det undersökas om den huvudsakliga arbetet har upphört, men inkomsterna av för-troendeuppdraget eller familje- eller närståendevårdarförhållandet beaktas inte i samband med det.
Hur fastställandet av huvudsakligt arbete och rätten till ålderspension påverkas om uppgifterna om inkomsterna ändras efter ålderspensionsbeslutet
Om en person har beviljats ålderspension och det i ett senare skede sker ändringar i inkomst-uppgifterna, har ändringarna inte inverkan på rätten till ålderspension. Pensionsbelopet korrigeras ändå vid behov.
Om ansökan om ålderspension har avslagits för att det huvudsakliga arbetet inte har upphört, och om personen till följd av ändringarna som senare sker i inkomstuppgifterna senare har rätt till ålderspension, kan pensionsanstalten på grundval av omprövningsbegäran ompröva sitt beslut och bevilja ålderspension från den ursprungliga tidpunkten.
Rätt till ålderspension när pensionstagaren med partiell ålderspension endast har arbetat inom den privata sektorn
En person som endast har arbetat inom den privata sektorn har rätt till ålderspension när hen har uppnått pensionsåldern och upphör med sitt huvudsakliga arbete.
I ålderspensionen ingår
- den löpande partiella ålderspensionen
- sparandelen, dvs. den delen av den för partiell ålderspension beräknade baspensionen som ännu inte beviljats
- den pension som tjänats in av avslutade anställningar och företagarverksamhet under den partiella ålderspensionens begynnelseår och efter det tills ålderspensionen börjar.
Pensionen för anställningar som fortgår vid den tidpunkt då ålderspensionen börjar beviljas från början av den månad som följer på den då anställningen avslutas.
Personen har rätt till uppskovsförhöjning om hen går i ålderspension senare än i början av den kalendermånad som följer på den då hen uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass.
Rätt till ålderspension när den som får partiell ålderspension endast har arbetat inom den offentliga sektorn
En person som endast har arbetat inom den offentliga sektorn har rätt till ålderspension när hen har uppnått sin yrkesbaserade pensionsålder eller den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass och upphör med sitt huvudsakliga arbete.
Rätten till ålderspension, när personen har uppnått sin yrkesbaserade pensionsålder, som är lägre än åldersklassens lägsta pensionsålder
När en person har uppnått sin yrkesbaserade pensionsålder, som är lägre än åldersklassens lägsta pensionsålder, inkluderar ålderspensionen
- den löpande partiella ålderspensionen
- sparandelen, dvs. den del av den med tanke på den partiella ålderspensionen beräknade baspensionen som inte ännu har beviljats; sparandelen innehåller också tilläggspensionsandelen i pensioner från den offentliga sektorn, om personen har uppnått sin personliga pensionsålder och anställningen uppfyller kraven på kontinuitet
- den pension som tjänats in för anställningar som upphört under den partiella ålderspensionens begynnelseår och efter det före ålderspensionens begynnelse
- den pension som tjänats in för en eller flera fortgående anställningar fram till ålderspensionens begynnelse, om det har varit flera samtidiga anställningar och det huvudsakliga arbetet upphör.
Rätten till ålderspension, när personen har uppnått den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass men inte sin personliga pensionsålder
När personen har uppnått den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass men inte sin personliga pensionsålder, innehåller ålderspensionen
- den löpande partiella ålderspensionen
- sparandelen, dvs. den delen av den med tanke partiell ålderspension beräknade baspensionen som ännu inte beviljats; sparandelen innehåller inte tilläggspensionsandelen i pensioner från den offentliga sektorn
- den pension som tjänats in för anställningar som upphört under den partiella ålderspensionens begynnelseår och efter det före ålderspensionens begynnelse
- den pension som tjänats in för en eller flera fortgående anställningar fram till ålderspensionens begynnelse, om det har varit flera samtidiga anställningar och det huvudsakliga arbetet upphör.
Rätten till ålderspension, när personen har uppnått sin personliga pensionsålder som är högre än åldersklassens lägsta pensionsålder
När personen har uppnått sin personliga pensionsålder som är högre än åldersklassens lägsta pensionsålder, innehåller ålderspensionen
- den löpande partiella ålderspensionen
- sparandelen, dvs. den del av den med tanke på den partiella ålderspensionen beräknade baspensionen som inte ännu har beviljats; sparandelen innehåller också tilläggspensionsandelen i pensioner från den offentliga sektorn, om personen har uppnått sin personliga pensionsålder och anställningen uppfyller kraven på kontinuitet
- den pension som tjänats in för anställningar som upphört under den partiella ålderspensionens begynnelseår och efter det före ålderspensionens begynnelse
- den pension som tjänats in för en eller flera fortgående anställningar fram till ålderspensionens begynnelse, om det har varit flera samtidiga anställningar och det huvudsakliga arbetet upphör.
Rätten till ålderspension när den som får partiell ålderspension har arbetat inom den privata och den offentliga sektorn
När personen har uppnått pensionsåldern och slutar med sitt huvudsakliga arbete som omfattas av en arbetspensionslag för antingen den privata eller den offentliga sektorn, har personen rätt till ålderspension som innehåller
- den löpande partiella ålderspensionen och
- sparandelen, dvs. den delen av den för partiell ålderspension beräknade baspensionen som ännu inte beviljats.
Dessutom kan personen ha rätt pension enligt pensionslagarna för den privata eller den offentliga sektorn för anställningar som upphört under den partiella ålderspensionens begynnelseår eller senare före ålderspensionens begynnelse. De allmänna villkoren för beviljande av ålderspension enligt respektive lag ska uppfyllas då.
Rätten till ålderspension, när personen ansöker om pension vid åldersklassens lägsta pensionsålder eller senare (samma pensionsålder inom den privata och den offentliga sektorn)
Om personens sparandel för den partiella ålderspensionen innehåller pension enligt arbetspensionslagar för både den privata och den offentliga sektorn, har personen rätt till hela sparandelen. Den löpande partiella ålderspensionen ändras i sin helhet till ålderspension.
Det huvudsakliga arbetet inom den privata sektorn upphör och arbetet inom den offentliga sektorn fortsätter
Om personen avslutar sitt huvudsakliga arbete inom den privata sektorn och fortsätter arbeta inom den offentliga sektorn, har hen rätt till den partiella ålderspensionen och sparandelen och utöver dem endast till den intjänade pensionen för avslutade anställningar enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn.
Om arbetet inom den offentliga sektorn emellertid består av närstående- eller familjevård eller förtroendeuppdrag som personen bedrivit vid sidan av sitt huvudsakliga arbete inom den privata sektorn, får hen pensionen för arbetet inom den offentliga sektorn utan att upphöra med det. Pensionen för arbetet inom den offentliga sektorn innehåller då pensionen för avslutade anställningar inom den offentliga sektorn och pensionen för de inkomster som betalats för det fortlöpande familje- eller närståendevårdarförhållandet eller förtroendeuppdraget innan ålderspensionen börjar.
Mera
Mera
Om arbetet inom den privata sektorn har upphört redan tidigare, kan pensionen för arbetet inom den offentliga sektorn inte beviljas förrän det avslutas. Undantag är fall där det enda fortlöpande arbetet inom den offentliga sektorn är ett familje- eller närståendevårdarförhållande eller förtroendeuppdrag.
Det huvudsakliga arbetet inom den offentliga sektorn upphör och arbetet inom den privata sektorn fortsätter
När det huvudsakliga arbetet inom den offentliga sektorn upphör och arbetet inom den privata sektorn fortsätter, har personen utöver den partiella ålderspensionen och sparandelen endast rätt till
• pensionen för avslutade anställningar som omfattas av arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn
• pension som före pensionens begynnelsetidpunkt intjänats för eventuellt samtidigt arbete inom den offentliga sektorn.
Rätt till ålderspension när man ansöker om pensionen vid en sänkt pensionsålder inom den privata sektorn
En person har rätt att också få fribrev enligt OffPL som upphört före ålderspensionens begyn-nelse som förtida, i de fall personen ansöker om ålderspension före åldersklassens lägsta pensionsålder
- vid en skyddad lägre pensionsålder (fritt formade tilläggspensionsordningar)
- i en pensionsålder enligt APL-tilläggspensionsskydd.
Dessutom förutsätts att personen inte vid pensionens begynnelsetidpunkt har sådant fortgående arbete inom den offentliga sektorn som utgör hinder för beviljande av ålderspension.
En person har inte rätt till fribrev enligt OffPL i lägre pensionsåldrar enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet och SjPL.
Rätt till ålderspension när man ansöker om pensionen vid en sänkt pensionsålder inom den offentliga sektorn
En person har inte rätt att utöver den partiella ålderspensionen och sparandelen få förtida ålderspension enligt den privata sektorns arbetspensionslagar, när personen ansöker om ålderspension före den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass
- på basis av att det huvudsakliga arbetet inom den offentliga sektorn upphört
- i en lägre pensionsålder enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn.
Personen har rätt att få ålderspensionen för sådana anställningar inom den privata sektorn som upphört under den partiella ålderspensionens begynnelseår eller senare före ålderspensionens början från början av den månad som följer på den då personen uppnår åldersklassens lägsta pensionsålder.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Deltidspensionstagare har rätt att gå i ålderspension från och med början av den kalendermånad efter den då åldersklassens lägsta pensionsålder har uppnåtts.
Deltidspensionen kan fortsätta år 2017 för en person född före år 1956, vars deltidspension har börjat senast 1.1.2017.
Personens lägsta pensionsålder fastställs enligt födelseåret enligt följande:
- för personer födda 1954 och tidigare är pensionsåldern 63 år
- för personer födda 1955 är pensionsåldern 63 år och 3 månader.
Deltidspensionen ändras till ålderspension i 68 års ålder om ålderspensionen inte har ansökts om tidigare
Om en person född 1949–1955 som får deltidspension inte ansöker om ålderspension senast vid 68 års ålder, ändras deltidspensionen till en ålderspension av samma storlek som deltidspensionen från och med början av den månaden som följer på den då 68 års ålder uppnåtts.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats med att pensionsfallet för den första rehabiliteringspenningen också fastställer i vilken ålder personens rehabiliteringsstöd ändras till ålderspension, när personen beviljats rehabiliteringsstöd på tidigare grunder efter rehabiliteringspenning.
Rätt till ålderspension efter invalidpension
Full invalidpension ändras till ålderspension och delinvalidpension till en ålderspension som motsvarar full invalidpension
- vid 65 års ålder eller vid pensionsåldern för tilläggspensionsskyddet om invalidpensionen har beviljats enligt 2004 års bestämmelser
- vid 63 års ålder om invalidpensionen har beviljats enligt 2005 års bestämmelser
- vid åldersklassens lägsta pensionsålder om invalidpensionen har beviljats enligt 2017 års bestämmelser.
Om personen har beviljats rehabiliteringsstöd på tidigare grunder efter rehabiliteringsstöd eller rehabiliteringspenning eller om fortsättning har beviljats till rehabiliteringsstödet, avgör pensionsfallet för det första rehabiliteringsstödet eller den första rehabiliteringspenningen i vilken ålder rehabiliteringsstödet ändras till ålderspension.
Exempel : Pensionsfallet för det första rehabiliteringstödet avgör personens pensionsålder
Personen har beviljats rehabiliteringsstöd enligt 2005 års bestämmelser. Personen beviljas på tidigare grunder nytt rehabiliteringsstöd, vars pensionsfall är 1.1.2017 eller senare. Rehabiliteringsstödet ändras till ålderspension i enlighet med 2005 års bestämmelser vid 63 års ålder.
På den offentliga sektorn ändras invalidpensionen till ålderspension i den lägsta åldern av följande:
- åldersklassens lägsta pensionsålder
- yrkesbaserad pensionsålder
- avgångsålder
- personlig pensionsålder.
Invalidpensionen ändras till ålderspension från början av månaden närmast efter den då pensionsåldern uppnåtts.
Om rehabiliteringsstöd fortsätter efter den månad då mottagaren har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder, ändras rehabiliteringsstödet till ålderspension i början av den månad som följer på den då personen uppnådde pensionsåldern.
Om rehabiliteringsstödet upphör i slutet av den månad då mottagaren uppnår åldersklassens lägsta pensionsålder, ändras rehabiliteringsstödet inte automatiskt till ålderspension. Man måste ansöka separat om ålderspensionen och den beviljas på nya grunder.
Rätt till ålderspension efter engångsbetalad invalidpension enligt 2004 års bestämmelser
Personen har rätt till ålderspension på ansökan efter engångsbetalad invalidpension som betalats enligt 2004 års bestämmelser tidigast från och med månaden som följer på den i vilken åldersklassens lägsta pensionsålder uppnås.
Rätt till ålderspension för pensionsdel på vilken en begränsningsbestämmelse tillämpats
Personen har på ansökan rätt till ålderspension av en pensionsdel, som inte kunnat beviljas i samband med invalidpension enligt 2004 års bestämmelser på grund av tillämpningen av en begräsningsbestämmelse. Pensionen kan beviljas tidigast från början av den månad som närmast följer efter den då 65 års ålder uppnås.
Begränsningsbestämmelsen enligt APL 4 § 4 mom. var i kraft till och med slutet av år 2004.
Rätt till förtida ålderspension efter invalidpension
En person som får invalidpension enligt 2004 års bestämmelser har rätt till förtida ålderspension tidigast från och med månaden som följer efter den då han eller hon fyllt 60 år.
Rätt till ålderspension efter arbetslivspension
Arbetslivspensionen ändras till ålderspension från och med den månad som följer efter den då åldersklassens lägsta pensionsålder uppnåtts.
På den offentliga sektorn ändras arbetslivspensionen till ålderspension i den lägsta åldern av följande:
- den egna åldersklassens lägsta pensionsålder
- yrkesbaserad pensionsålder
- avgångsålder
- personlig pensionsålder.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Det kommunala pensionssystemet
I det kommunala pensionssystemet kan man gå i ålderspension i åldern 63–68 år på samma sätt som i det privata pensionssystemet. Därtill har kommunanställda
• lägre yrkesbaserade pensionsåldrar
• s.k. personliga pensionsåldrar.
Yrkesbaserad pensionsålder
Pensionsåldern för kommunanställda fastställdes fram till år 1989 utifrån arbetsuppgifterna. Den allmänna pensionsåldern var 63 år, men i vissa yrken och arbetsuppgifter var den 53–62 år.
Den yrkesbaserade pensionsåldern slopades 1.7.1989. De personer som hade en yrkesbaserad pensionsålder fick emellertid välja att behålla den. Då meddelade personen Keva skriftligen om valet av yrkesbaserad pensionsålder.
Beräkningssättet för yrkesbaserad pensionsålder ändrades 1.1.1995. Den yrkesbaserade pensionsåldern kan emellertid fortfarande vara lägre än 63 år. Den valda yrkesbaserade pensionsåldern är i kraft om det kommunala anställningsförhållandet fortsätter utan avbrott fram till pensionsfallet.
Valet av yrkesbaserad pensionsålder gällde för de personer som hade haft en uppgift med yrkesbaserad pensionsålder före 1.7.1989 och som hade varit kommunalt anställd både 30.6 – 1.7.1989 och 31.12.1994 – 1.1.1995. Pensionsåldern skulle väljas senast 31.12.1996.
Den yrkesbaserade pensionsåldern gäller anställningstiden före 1.1.1995. Från början av 1995 är pensionsåldern 65 år. Den slutliga pensionsåldern är det vägda medeltalet mellan den yrkesbaserade pensionsåldern och pensionsåldern 65 år.
Krav på kontinuitet
Anställningsförhållandets kontinuitet granskas separat för tiden före 2005 och från och med 2005. Från och med 2005 förutsätts att någotdera av följande krav uppfylls:
• Personen har fr.o.m. 1.1.2005 varje dag ett gällande tjänste- eller arbetsavtalsförhållande som fortgår fram till den yrkesbaserade pensionsåldern.
• Om tjänste- eller arbetsavtalsförhållandet avbrutits, förutsätts KomPL-inkomster på minst 7 962 euro (nivån 2013) för varje kalenderår före det år då pensionsfallet inträffar.
Exempel
Sjukskötare Betty Bofink, född 15.9.1958. Fyllde 23 år 15.9.1981.
Kommunal anställning sedan 1.6.1980.
Anställningen beaktas i sjukskötarens pensionsålder (58 år) från det att Betty fyllde 23 år fram till 31.12.1994.
Anställningen från och med 1.1.1995 beaktas i pensionsåldern 65 år.
15.9.1981 – 31.12.1994 = 159 månader (pensionsålder 58 år)
1.1.1995 – 15.9.2023 = 344 månader (pensionsålder 65 år)
Totalt 503 månader
Vid beräkningen beaktas 30 år, dvs. 360 månader. De överstigande 143 månaderna utelämnas från det anställningsförhållande som har den högsta pensionsåldern.
503 – 360 = 143
344 – 143 = 201
Anställningstid med 58 års pensionsålder 159 månader och med 65 års pensionsålder 201 månader.
Pensionsåldern multipliceras med anställningstiden:
159 x 58 = 9 222
201 x 65 = 13 065
Produkterna räknas ihop: 9 222 + 13 065 = 22 287.
Summan divideras med antalet månader: 22 287 : 360 = 61,9083. Heltalet 61 är antalet år i pensionsåldern.
Antal månader i pensionsåldern: 0,9083 x 12 = 10,8996. Heltalet är antalet månader i pensionsåldern.
Antal dagar i pensionsåldern: 0,8996 x 30 = 26,988. Heltalet är antalet dagar i pensionsåldern.
Den yrkesbaserade pensionsåldern är 61 år 10 månader 26 dagar och uppfylls 11.8.2020.
15 dagar 9 mån. 1958
+ 26 dagar 10 mån. 61
= 41 dagar 19 mån. 2019 —-> 11.8.2020
Yrkesbaserad pensionsålder i statens pensionssystem
Också i statens pensionssystem har man kunnat välja en yrkesbaserad pensionsålder som är lägre än den allmänna pensionsåldern på 63 år. En förutsättning är att valet har gjorts senast 30.6.1999.
Valtiden började 1.7.1989 och gick ut 10 år senare 30.6.1999. Valet meddelades Statskontoret som registrerade det.
De vanligaste yrkesbaserade pensionsåldrarna är
• specialklasslärare 55 år
• grundskollärare 60 år
• polis 58 år.
Krav på kontinuitet
Den yrkesbaserade pensionsåldern förutsätter
• statlig anställning som pågått minst en månad 30.6–1.7.1989
• minst en månad i en uppgift som motsvarar den yrkesbaserade pensionsåldern före valtidens utgång 30.6.1999
• fr.o.m. 31.12.1992 anställning som omfattas av StPL och som pågått utan avbrott.
Anställningsförhållandet ska fortgå utan avbrott fram till den yrkesbaserade pensionsåldern. Med anställning utan avbrott avses
• anställning som fortgått utan avbrott under tiden före 2005
• anställning som fortgått utan avbrott sedan 2005, eller alternativt förutsätts tillräckliga årsinkomster (minst 7 962 euro på nivån 2013).
Sedan 2005 har vilken som helst anställning som omfattas av StaPL uppfyllt kravet på kontinuitet. Arbetstagaren förutsätts med andra ord inte längre ha StaPL-anställning i det yrke som valet av pensionsåldern gäller.
Tidigare hade de som valt yrkesbaserad pensionsålder inte rätt till deltidspension men sedan 2005 har det också varit möjligt att gå i deltidspension efter att den yrkesbaserade pensionsåldern uppnåtts.
Personlig pensionsålder
Kommuner
Personlig pensionsålder gäller personer vars kommunala anställningsförhållande
• har börjat före 1993
• fortsätter utan avbrott fram till pensionsfallet.
För personer födda före 1960 är den personliga pensionsåldern mellan 63 och 65 år. För personer födda 1960 och senare är den personliga pensionsåldern 65 år.
Den personliga pensionsåldern räknas med en dags noggrannhet. Anställningstiden före 1995 beaktas vid 63 års pensionsålder och anställningstiden fr.o.m. 1.1.1995 vid 65 års pensionsålder. Vid beräkningen av pensionsåldern beaktas i allmänhet en anställningstid på 30 år. Den tid som överstiger 30 år beaktas inte i 65 års pensionsåldersperioden. Den slutliga pensionsåldern är ett med anställningstiderna vägt medeltal mellan 63 och 65 år.
Att anställningsförhållandet fortsätter fram till den personliga pensionsåldern innebär att rätten till både tilläggspensionsandel och oomvandlad grundpension kvarstår. Personer födda 1960 och senare har dock rätt till oomvandlad grundpension även om pensionen inleds före 65 års ålder.
Alla har emellertid rätt till ålderspension vid 63 års ålder. Om man går i pension före den personliga pensionsåldern har man inte rätt till den tilläggspensionsandel som intjänats före 1995, och den grundpension som intjänats före 1995 omvandlas. Omvandling av grundpensionen betyder att den grundpension som intjänats före 1995 divideras med talet 1,106. Då blir intjäningsprocenten för grundpensionen 1,8 i stället för 2 procent per år.
Exempel
Personlig pensionsålder för personer födda före 1960
Kanslist Kajsa Koltrast, född 15.9.1953, fyllde 23 år 15.9.1976.
Den kommunala anställningen började 1.6.1975.
Anställningstid 15.9.1976 – 31.12.1994: 219 månader, pensionsålder 63 år.
Anställningstid 1.1.1995 – 15.9.2018: 284 månader, pensionsålder 65 år. (Anställningsförhållandets sista dag är den dag då personen fyller 65 år)
Vid beräkningen beaktas 30 år, dvs. 360 månader. De överstigande månaderna utelämnas från det anställningsförhållande som har den högsta pensionsåldern.
219 + 284 = 503 mån.
503 – 360 = 143 mån.
284 – 143 = 141 mån.
Anställningstid med 63 års pensionsålder 219 månader och med 65 års pensionsålder 141 månader, dvs. totalt 360 månader.
Pensionsåldern multipliceras med anställningstiden: 63 x 219 = 13 797
65 x 141 = 9 165
Produkterna räknas ihop: 13 797 + 9 165 = 22 962.
Summan divideras med 360: 22 962 : 360 = 63,7833, heltalet 63 är antalet år i pensionsåldern.
0,7833 multipliceras med 12 = 9,3996, heltalet 9 är antalet månader i pensionsåldern.
0,3996 multipliceras med 30 = 11,988, heltalet 11 är antalet dagar i pensionsåldern
Den personliga pensionsåldern är med andra ord 63 år 9 månader 11 dagar och uppfylls 26.6.2017.
15 dagar 9 mån. 1953
+ 11 dagar 9 mån. 63
= 26 dagar 18 mån. 2016 ——> 26.6.2017
Staten
Personlig pensionsålder för personer födda före 1960
Den personliga pensionsåldern för en arbetstagare född före 1960 beräknas på basis av den intjänade StaPL-pensionstiden fram till 31.12.1994. Om arbetstagaren har en anställning hos staten som börjat senast 31.12.1992 och som pågått utan avbrott, bestäms pensionsåldern enligt tabellen nedan.
Pensionstid fram till 31.12.1994: | Personlig pensionsålder: |
minst 30 år | 63 år |
minst 25 år | 63 år 4 månader |
minst 20 år | 63 år 8 månader |
minst 15 år | 64 år |
minst 10 år | 64 år 4 månader |
minst 5 år | 64 år 8 månader |
under 5 år | 65 år |
Om en arbetstagare som är född före 1960 inte uppfyller kravet på kontinuitet är den personliga pensionsåldern alltid 65 år.
Betydelsen av personlig pensionsålder
Den personliga pensionsåldern har närmast betydelse med tanke på beloppet av den pension som intjänats före 1995. Det påverkas på två sätt:
- Den tilläggspensionsandel (0,2 % per år) som intjänats före 1995 förutsätter att en StaPL- anställning har börjat senast 31.12.1992 och att den pågått utan avbrott fram till den personliga pensionsåldern.
- Dessutom görs en s.k. omvandling (0,2 % per år) för den pension som intjänats före 1995 om man går i pension före den personliga pensionsåldern.
En pension som intjänats före 1995 kan med andra ord minska med högst 0,4 procent per år om man går i pension före den personliga pensionsåldern.
Yrkesbaserad pensionsålder eller avgångsålder som är lägre än den personliga pensionsåldern
Om arbetstagaren går i pension i en yrkesbaserad pensionsålder eller en avgångsålder som är lägre än den personliga pensionsåldern görs ingen omvandling. Anställning utan avbrott fram till den yrkesbaserade pensionsåldern eller avgångsåldern räcker också för att arbetstagaren ska få rätt till tilläggspensionsandelen.
Personer födda 1960 och senare
Den personliga pensionsåldern har ingen egentlig betydelse för personer födda 1960 och senare. För att man ska få den tilläggspensionsandel som intjänats före 1995 räcker det med anställning utan avbrott fram till 63 års ålder, och omvandling görs aldrig.
Avgångsåldern berättigar till pension
En del av tjänstemännen som omfattas av statens pensionsskydd har en avgångssålder som med stöd av lag är lägre än 63 år. En sådan avgångsålder berättigar till ålderspension enligt lagen om statens pensioner när avgångsåldern uppnåtts (StaPL 8 § 1 mom.) och inte först vid 63 års ålder.
Anställda hos polisen, försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet har avgångsåldrar som är lägre än 63 år enligt följande:
Polisens avgångsålder 60–63 år
En polis född på 1950-talet eller tidigare som hör till manskapet eller underbefälet (bl.a. konstapel) kan om han så önskar gå i ålderspension enligt lagen om statens pensioner efter att ha uppnått avgångsåldern 60 år. Motsvarande avgångsålder för polisbefälet (bl.a. kommissarie) är i regel 63 år. Poliser födda på 1960-talet eller senare har inte längre en lägre avgångsålder än den allmänna avgångsåldern 68 år.
Man kan gå i pension när som helst efter att avgångsåldern uppnåtts och anställningen upphört. Man är dock inte tvungen att avgå och polisen kan om han så önskar fortsätta sin anställning ända till 68 års ålder. Förutsättningen för att få pension är dock avgång från anställningen. Polisens avgångsålder baserar sig på ikraftträdelsebestämmelserna för lagen om ändring av 15 § i polisförvaltningslagen (46/2013). Före lagändringen som trädde i kraft 1.2.2013 var polisen tvungen att avgå i avgångsåldern.
En del av poliserna kan gå i ålderspension redan som 58-åringar, om de i tiden har valt ifrågavarande yrkesbaserade pensionsålder. Bland dem som gjort valet finns också poliser som är födda på 1960-talet.
Avgångsålder från militärtjänst beroende på tjänsten 45-63 år
Avgångsåldern för militärtjänster inom försvarsmakten baserar sig på lagen om försvarsmakten (551/2007) och för militärtjänster inom gränsbevakningsväsendet på lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005). En del av militärerna har på basis av antalet anställningsår rätt till militärpension redan före avgångsåldern.
Civila tjänstemän inom försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet
Civila tjänstemän inom försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet
Civila tjänstemän som senast år 1992 blivit anställda inom försvarsmakten eller gränsbevakningsväsendet kan också ha en lägre avgångsålder än 63 år som bestäms enligt anställningstidens längd.
Ålderspensionen beviljas uppskjuten, om
- arbetstagaren eller företagaren ansöker om ålderspension efter att ha fyllt 68 år och
- ålderspensionen börjar senare än i början av den månad som närmaste följer efter personens 68-årsdag.
Pensionsanstalten lägger till en uppskovsförhöjning till pensionen för varje månad med vilken pensionens begynnelse skjuts upp till en senare tidpunkt än ingången av månaden efter den då pensionstagaren fyller 68 år.
Uppskjuten ålderspension kan beviljas utan att anställningsförhållandet upphör. Uppskjuten ålderspension kan inte beviljas retroaktivt, utan den börjar alltid i början av den månad som följer på ansökan.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Hänvisningar till Pensionsskyddscentralens pensionsansökan har tagits bort.
Ålderspension ansöks med en ansökan.
Den sökande ska till ansökan foga en utredning som behövs för utredningen av pensionsärendet.
Man kan ansöka om arbetspension och folkpension med samma ansökan.
När ansökan inleds
Ärendet om pensionsansökan inleds den dag då ansökan inkommer till något av de ställen som tar emot pensionsansökningar.
Pensionsansökningar tas emot av
- pensionsanstalt inom den privata eller den offentliga sektorn,
- Pensionsskyddscentralen
- ombud som pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen befullmäktigat
- försäkringsbolag som tillsammans med pensionsanstalten hör till samma koncern eller ekonomiska sammanslutning
- Folkpensionsanstaltens lokalbyråer.
Ålderspension från olika pensionssystem
Sökanden måste ange i pensionsansökan från vilken tidpunkt de vill att ålderspensionen från de olika pensionssystemen ska börja.
Pensionsanstalten kan bevilja den pension som börjar senare på basis av denna ansökan.
Om pensionsanstalten inte beviljar den pension som börjar senare på basis av denna ansökan måste det nämnas i VILMA-beslutssammanställningen att pension som börjar senare ska sökas med en ny ansökan.
Ålderspension för arbete som utförs under tiden med pension
Ålderspension som tillväxt under tid med invalidpension, deltidspension och ålderspension ska sökas separat.
Ålderspension som tillväxt under tid med partiell ålderspension ska ansökas om separat för en sådan anställnings del som fortsätter när den partiella ålderspensionen ändras till ålderspension.
Ålderspension efter invalidpension som betalats ut som engångsbelopp
Man måste ansöka om ålderspension, om invalidpensionen som beviljats enligt 2004 års bestämmelser är utbetald som ett engångsbelopp.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har kompletterats med uppgiften om att kravet på avslutad anställning också gäller s.k. nollavtal.