Uppgifter som behövs för handläggningen av en ansökan om arbetslivspension får pensionsanstalten
- i ansökan om arbetslivspension
- i bilagorna till ansökan om arbetslivspension
- ur registeruppgifter som arbetspensionssystemet har tillgång till och
- ut tilläggsutredningar som pensionsanstalten vid behov skaffar.
Den som söker arbetslivspension omfattas av de allmänna bestämmelserna om ansökan om pension om att de uppgifter som behövs för avgörande av pensionsärendet ska bifogas ansökan.
Om ansökan om arbetslivspension finns det särskilda bestämmelser om att sökanden till sin ansökan ska bifoga
- ett utlåtande från företagshälsovården och
- arbetsgivarens utlåtande om innehållet i sökandens arbete
- företagarens egen beskrivning av innehållet i företagararbetet.
Arbetsgivarens utlåtande kan ges på blanketten Arbetsgivarens beskrivning av pensionssökandens arbete, arbetsförhållanden och förmåga att klara av arbete (ETK 7111r TAK). Om sökanden inte har bifogat arbetsgivarens beskrivning av arbetet, ber pensionsanstalten arbetsgivaren fylla i blanketten på samma sätt som vid avgörande av ett invalidpensionsärende.
Vad ska företagshälsovårdens utlåtande innehålla?
Som bilaga till ansökan om arbetslivspension ska sökanden lämna in ett utlåtande från företagshälsovården.
Utgående från företagshälsovårdens utlåtande bedömer pensionsanstalten, om sökandens arbete har varit ansträngande och slitsamt på ett sådant sätt som krävs för att arbetslivspension ska beviljas.
Företagshälsovårdens utlåtande ska innehålla
- en beskrivning av sökandens nuvarande arbete
- en beskrivning av hur ansträngande och slitsamt det nuvarande arbetet är
- en beskrivning av de krav som det nuvarande arbetet ställer på arbetsförmågan
- en bedömning av sökandens möjligheter att fortsätta arbeta
- en beskrivning av innehållet i sökandens tidigare arbeten
- en bedömning av hur ansträngande och slitsamt arbete sökanden har haft tidigare, om företagshälsovården har tillgång till uppgifter om sökandens arbetshistoria
- en beskrivning av sökandens arbetsförmåga och hälsotillstånd.
Företagshälsovården skriver sitt utlåtande på en blankett för B-läkarutlåtande. De punkter som inte ingår i det egentliga läkarutlåtandet läggs till som bilagor till B-utlåtandet.
I företagshälsovårdens utlåtande grundar sig bedömningen av hur ansträngande och slitsamt arbetet är på kriterierna för ansträngande och slitsamt arbete som bestämts för arbetslivspension.
I sitt utlåtande bör företagshälsovården fästa uppmärksamhet vid hur ansträngande och slitsamt arbetet är oberoende vem som utför det och på motsvarande sätt vilka krav arbetet ställer på arbetstagarens arbetsförmåga oberoende av vem som utför arbetet.
Företagshälsovårdens utlåtande ska innehålla företagsläkarens bedömning av sökandens hälsotillstånd och arbetsförmåga
Företagshälsovårdens utlåtande ska innehålla företagsläkarens bedömning av sökandens hälsotillstånd och arbetsförmåga. I praktiken motsvarar företagshälsovårdens utlåtandet den utredning av hälsotillståndet som behövs vid en ansökan om invalidpension.
Utgående från företagshälsovårdens utlåtandet bedömer pensionsanstalten om sökandens arbetsförmåga har blivit nedsatt på det sätt som krävs för att arbetslivspension ska beviljas.
Ett utlåtande för en ansökan om arbetslivspension behöver dock inte innehålla en rehabiliteringsplan.
Fast det inte krävs att företagshälsovårdens utlåtande innehåller en rehabiliteringsplan, försäkrar pensionsanstalten sig om att rehabiliteringsmöjligheterna har utretts.
Om en person har fått ett beviljande beslut om arbetslivspension behöver rehabiliteringsmöjligheterna inte utredas närmare. Arbetspensionsrehabilitering anses inte vara ändamålsenlig, om personen har rätt till arbetslivspension.
Företagshälsovårdens utlåtande ska innehålla en bedömning av sökandens möjligheter att fortsätta arbeta
Företagshälsovårdens utlåtande ska innehålla en bedömning av sökandens möjligheter att fortsätta arbeta.
Företagshälsovården bör bedöma arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbete i förhållande till det arbete som sökanden senast har utfört.
Möjligheterna att fortsätta arbeta ska vara varaktigt försämrade på grund av en lång tid med ansträngande och slitsamt arbete och nedsatt arbetsförmåga.
Arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbete bedöms i första hand i relation till hans eller hennes eget eller senaste arbete, då det hur ansträngande och slitsamt arbetet objektivt bedömt är jämförs med personens arbetsförmåga.
Vid bedömningen beaktas inte att arbetstagaren är arbetslös eller löper risk för att bli arbetslös t.ex. på grund av arbetsgivarens ekonomiska problem. Däremot ska man beakta arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbete som grundar sig på det gällande anställningsförhållandet, t.ex. att övergå till mindre ansträngande och slitsamma uppgifter.
Företagshälsovårdens utlåtande ska innehålla en beskrivning av sökandens tidigare arbeten
Företagshälsovårdens utlåtande ska i mån av möjlighet innehålla en beskrivning av innehållet i sökandens tidigare arbeten och en arbetsmedicinsk bedömning av graden av ansträngning och slitsamhet i de tidigare arbetena.
Vilka uppgifter ska arbetsgivarens beskrivning innehålla?
Sökanden ska foga arbetsgivarens utlåtande om innehållet i sökandens arbete till ansökan om arbetslivspension.
Arbetsgivarens utlåtande kan ges på blanketten Arbetsgivarens beskrivning av pensionssökandens arbete, arbetsförhållanden och förmåga att klara av arbete (ETK 7111r TAK).
Arbetsgivarens beskrivning ska innehålla uppgifter om
- innehållet i sökandens senaste arbete
- innehållet i sökandens tidigare arbeten i mån av möjlighet
- sökandens huvudsakliga arbetsuppgifter
- belastningsfaktorerna i arbetet
- arbetstiderna och
- Arbetsförhållandena.
Om de uppgifter som behövs inte framgår av arbetsgivarens beskrivning, kan pensionsanstalten be arbetsgivaren om tilläggsupplysningar till beskrivningen
Hur gör man, om inget utlåtande från företagshälsovården eller arbetsgivaren finns att tillgå?
Pensionsanstalten kan godkänna annan utredning som motsvarar företagshälsovårdens utlåtande och arbetsgivarens beskrivning, om det inte finns något utlåtande från företagshälsovården eller arbetsgivaren att tillgå eller om de inlämnade utlåtandena inte är tillräckliga för att ärendet ska kunna avgöras.
Den som ansöker om arbetslivspension ska tillställa pensionsanstalten den utredning om sitt hälsotillstånd och sin arbetsförmåga, yrkesbanans längd och arbetets innehåll som behövs för att ansökan ska kunna avgöras.
Hur gör man, om pensionssökanden förbjuder pensionsanstalten att inhämta uppgifter från arbetsgivaren?
Fast den som söker arbetslivspension enligt arbetspensionslagarna ska foga ett utlåtande från företagshälsovården och arbetsgivarens beskrivning till ansökan, kan sökanden förbjuda pensionsanstalten att kontakta arbetsgivaren för tilläggsuppgifter.
Enligt arbetspensionslagarna har pensionsanstalten dock rätt att få sådana uppgifter från arbetsgivaren som är nödvändiga för avgörandet av ett pensionsärende.
Om sökanden förbjuder pensionsanstalten att kontakta arbetsgivaren, kan det hända att pensionsanstalten måste avslå pensionsansökan i avsaknad av tillräcklig information. Pensionssökanden ska informeras om detta innan avgörandet träffas.
Pensionsanstalten kan begära uppgifter om läkarutlåtande från FPA
Pensionsanstalten kan begära läkarutlåtanden om pensionssökanden från FPA.
Begäran om läkarutlåtanden ska göras per e-post till [email protected].
Skriv ”Lääkärinlausuntopyyntö” som rubrik. Lämna sökandens namn och personuppgifter i e-brevet.
Man kan också be om uppgifter från FPA per telefon, 020 634 4914.
Pensionsanstalten kan skaffa medicinsk tilläggsutredning
Pensionsanstalten kan inte avgöra pensionsärendet, om behövliga uppgifter saknas. För att komplettera uppgifterna kan pensionsanstalten
- sända ett bristfälligt läkarutlåtande till företagsläkaren eller läkaren som skrivit utlåtandet för komplettering
- hänvisa sökanden till företagshälsovården, om sådan finns att tillgå och ett läkarutlåtande man fått från annat håll är bristfälligt
- sända sökanden till en specialistläkare för undersökning
- skaffa kopior av redan existerande journaler.
Var kan pensionsanstalten skaffa medicinsk tilläggsutredning?
Pensionsanstalten kan få medicinsk tilläggsutredning t.ex.
- från specialsjukvårds- och öppenvårdssystem
- från olycksfallsförsäkringsbolag
- från trafikförsäkringsbolag
- från Statskontoret (ärenden enligt militärskadelagen och militärolycksfallslagen)
- från Patientförsäkringscentralen
- från FPA
- från företagshälsovården
- från hälsovårdscentralen.
I regel är pensionsanstalten inte skyldig att skaffa tilläggsutredning som kostar. Om pensionsanstalten emellertid ålägger pensionssökanden att gå på tilläggsundersökningar, ska pensionsanstalten ersätta
- kostnaderna för undersökningarna
- skäliga resekostnader
-
skälig dagpenning för en resa till en annan ort
till pensionssökanden.
Tela har gett en rekommendation om grunderna för ersättning för sådana kostnader.
Om pensionsanstalten skickar pensionssökanden till tilläggsundersökningar, ska den
- övervaka att undersökningarna inte tar för lång tid
- informera alla anstalter som behandlar ansökan om tilläggsundersökningarna (arbetspensionsanstalter, FPA)
- informera anstalterna om pensionssökanden har försummat att gå på tilläggsundersökningar
- skicka de nya medicinska uppgifterna till de anstalter som behandlar ansökan (arbetspensionsanstalter, FPA).
När ska medicinska tilläggsuppgifter förmedlas till andra pensionsanstalter och FPA?
Om arbetspensionsanstalten i samband med behandlingen av pensionsansökan får ett nytt läkarutlåtande eller en vård- eller rehabiliteringsplan i original, sänder den en kopia av utlåtandet eller planen till FPA, om sökanden har en ansökan om sjukpension anhängig hos FPA. Om pensionsansökan behandlas även i en annan arbetspensionsanstalt, skickas en kopia också till den anstalten.
Om arbetspensionsanstalten har skickat sökanden på tilläggsundersökningar, informeras samtliga anstalter som behandlar pensionsärendet om det. På motsvarande sätt får pensionsanstalten besked om att sökanden skickas på tilläggsundersökningar, om hen samtidigt har en sjukpensionsansökan på FPA och FPA skickar sökanden på tilläggsundersöknignar.
När tilläggsuppgifterna har kommit, sänds de till de andra pensionsanstalterna som behandlar ansökan. EKG, röntgenbilder och annat motsvarande bifogas inte, endast utlåtanden om dem. EKG och röntgenbilder sänds endast på begäran.
De nya medicinska uppgifterna kan sändas elektroniskt till en annan pensionsanstalt, om förbindelsen är krypterad. Till FPA skickas uppgifterna på papper på samma sätt som ansökningar om folkpension.
Hur man tar reda på och inhämtar uppgifter från FPA
Om det för avgörandet av en ansökan om arbetslivspension behövs uppgifter från FPA om folkpensionsansökningar och -beslut eller andra förmåner (t.ex. sjukdagpennin och rehabilitering), hämtar pensionsanstalten uppgifterna ur FPA:s egna datalager i realtid.
Pensionsanstalten begär uppgifterna från FPA
- som meddelandeförfrågan via pensionsanstaltens eget användargränssnitt eller
- via användningsgränssnittet för FPA-förmåner på Arek-skrivbordet.
Av registeruppgifterna framgår inte avbrott i utbetalningen av sjukdagpenning. Utbetalningen av sjukdagpenning kan avbrytas efter 90 dagar med sjukdagpenning, om arbetstagaren inte lämnar in ett utlåtande från företagshälsovården till FPA.
Var får pensionsanstalten uppgifter om LITA-förmåner och andra ersättningar?
Pensionsanstalten begär de uppgifter om LITA-förmåner som den behöver, om pensionssökanden har uppgett att han eller hon får eller ansöker om ersättning för
- olycksfall
- yrkessjukdom
- trafikskada
- skada i spårtrafik
- militärskada eller militärolycksfall.
Pensionsanstalten begär de LITA-uppgifter den behöver
- via sitt eget användargränssnitt som meddelandeförfrågan eller
- via användningsgränssnittet för FPA-förmåner på Arek-skrivbordet.
Om pensionssökanden har uppgett att han eller hon ansöker om eller får annan pension eller fortlöpande ersättning (t.ex. patientskadeersättning), begär pensionsanstalten de behövliga uppgifterna av den behöriga anstalten.
Samtidigt sänder pensionsanstalten vid behov ett regressmeddelande till den pensionsanstalt som betalar ut ersättningen.
Utredning av uppgifter om förvärvsarbete och oavlönade perioder
Uppgifterna om anställningar, företagarverksamhet, arbetsinkomster och oavlönade perioder i ansökan jämförs med uppgifterna i pensionsregistret. Dessutom kontrolleras att uppgifterna är aktuella.
Genom förfarandet för enskild begäran kan pensionsanstalten be Pensionsskyddscentralen registrera oavlönade perioder som saknas i registeruppgifterna om den försäkrade. Med en enskild begäran begärs uppgifterna om en pensionsgrundande socialförmån som personen fått under ett visst kalenderår.
Begäran om enskild anmälan görs
- via användargränssnittet för oavlönade perioder eller
- ett meddelande enligt meddelandestandarden, om man har kommit överens om det med Pensionsskyddscentralen.
I undantagsfall kan begäran om enskild anmälan också göras på Pensionsskyddscentralens blankett 3129r Anmälan om förmåner.
Uppgifterna om pensionssökandens arbetsinkomster begärs av arbetsgivaren, när de inkomstuppgifter som behövs för pensionsberäkningen är bristfälliga i registret.
Utredning av uppgifter om företagsverksamhet
Pensionsanstalten kontrollerar uppgiften om en gällande FöPL- eller LFöPL-försäkring t.ex. i förvarvsarbetsregisterutdraget.
Viktigt i fråga om företagare är företagarens egen beskrivning av arbetets natur. Den är viktig i synnerhet om företagaren inte har anslutit sig till företagshälsovården.
Vid behov ger den pensionsanstalt som försäkrat företagarens arbete närmare uppgifter om
- företagets bransch
- arbetsinkomstens belopp
- justeringar av arbetsinkomsten och
- övriga motsvarande försäkringstekniska frågor.
Bland försäkringshandlingarna finns dock sällan dokument utifrån vilka man kan bedöma hur ansträngande och slitsamt arbetet är.
Den som söker arbetslivspension ska uppge bosättning och arbete utomlands
Om den som söker arbetslivspension har arbetat eller bott utomlands, ska hen fylla i en separat bilaga U Bosättning och arbete utomlands (ETK/Kela 7110r).
Utredningar av personer som är bosatta utomlands och söker arbetslivspension
Pensionssökanden ska lämna in motsvarande utredningar som bilaga till sin ansökan. Utredningar som gjorts utomlands jämställs med sådana som gjorts i Finland.
Enligt artikel 49 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen ska en medlemsstats institution beakta de handlingar, läkarutlåtanden och administrativa upplysningar som den fått från institutionen i en annan medlemsstat som om de hade upprättats i den egna medlemsstaten.
När en ansökan om arbetslivspension handläggs prövas sökandens rätt till invalidpension.
Med invalidpension avses invalidpensioner av alla slag och prövningen av rätten till invalidpension vid handläggningen av ett ärende som gäller arbetslivspension gäller personens rätt till
- delinvalidpension
- full invalidpension
- partiellt rehabiliteringsstöd
- fullt rehabiliteringsstöd.
Arbetspensionslagarna innehåller inga bestämmelser om prövningen av rätten till invalidpension vid handläggningen av arbetslivspension, och det har inte heller särskilt nämnts i motiveringen till 2017 års pensionsreform. Utredningsskyldigheten följer av myndigheternas allmänna rådgivningsskyldighet och de högsta laglighetsövervakarnas avgörandepraxis.
Skyldigheten att behandla en ansökan om arbetslivspension också som en ansökan om invalidpension följer av gott förvaltningsförfarande och de högsta laglighetsövervakarnas avgörandepraxis i fråga om god förvaltning.
Invalidpension kan vara ett bättre alternativ för sökanden än arbetslivspension. Full invalidpension är i allmänhet en större förmån än arbetslivspension. Inkomstgränsen vid arbetslivspension är alltid ett fast belopp, medan inkomstgränsen vid invalidpension bestäms utifrån den tidigare etablerade inkomstnivån. I vissa fall kan det vara förmånligare för sökanden att få delinvalidpension eller rehabiliteringsstöd på grund av tillfällig arbetsoförmåga än att få arbetslivspension.
Det kan också hända att sökandens arbetsförmåga är nedsatt på ett sätt som berättigar till invalidpension och arbetslivspension, men t.ex. kravet på ansträngande och slitsamt arbete för att få arbetslivspension inte uppfylls.
Myndigheters rådgivningsskyldighet
I förvaltningslagen påläggs myndigheterna en rådgivningsskyldighet, enligt vilken myndigheten ska ge råd till den som söker en förmån, om sökanden enligt de uppgifter som lämnats in för handläggningen kan beviljas en bättre förmån än den som sökts (8 § i förvaltningslagen).
Till en ansökan om arbetslivspension fogas i allmänhet sådana uppgifter utgående från vilka pensionsanstalten också kan pröva sökandens rätt till invalidpension.
Laglighetsövervakarens avgörandepraxis
T.ex. i biträdande justitiekanslerns avgörande (diarienummer OKV/1725/1/2012, endast på finska) konstateras att rådgivningsskyldigheten enligt 8 § 1 mom. i förvaltningslagen innebär att de råd och anvisningar som en myndighet ger ska vara riktiga till sitt innehåll, så att kunden inte åsamkas skada eller rättskränkningar när han eller hon handlar i enlighet med dem.
RP 116/2015
I regeringspropositionen om 2017 års pensionsreform konstateras: ”Även en person som förlorat sin arbetsförmåga på ett sätt som berättigar till delinvalidpension kan dock vara berättigad till arbetslivspension, eftersom delinvalidpensionen är en partiell pension och den inte i alla situationer tryggar arbetstagarens försörjning helt och hållet. I sådana fall, om arbetstagaren uppfyller förutsättningarna för beviljande av både arbetslivspension och delinvalidpension, kan arbetstagaren avgöra vilken pension som lämpar sig bättre i hans eller hennes situation. ”
Pensionsanstalten ska pröva rätten till invalidpension i samband med handläggningen av en ansökan om arbetslivspension också för att sökanden ska kunna välja mellan delinvalidpension och arbetslivspension.
Pensionsanstalten prövar rätten till invalidpension utgående från uppgifterna i ansökan om arbetslivspension
Pensionsanstalten prövar sökandens rätt till invalidpension utgående från ansökan om arbetslivspension och de utredningar som fogats till den.
Till ansökan om arbetslivspension ska fogas ett utlåtande från företagshälsovården (med ett B-utlåtande) eller ett separat läkarutlåtande och arbetsgivarens beskrivning av arbetet och arbetsförhållandena. Företagaren ska bifoga sin ansökan sin egen utredning över innehållet i företagararbetet. Utgående från dessa utredningar kan pensionsanstalten i allmänhet pröva rätten till invalidpension.
Pensionsanstalten ber om ytterligare utredningar för prövningen av rätten till invalidpension endast i de fall där pensionsanstalten inte kan pröva rätten till invalidpension utifrån ansökan om arbetslivspension och de utredningar som bifogats den.
Tilläggsutredningar begärs enligt samma förfarande som i fråga om tilläggsutredningar för avgörande av ett invalidpensionsärende.
Hur gör man, om den som söker arbetslivspension enligt de erhållna uppgifterna har rätt till full invalidpension eller till rehabiliteringsstöd?
Om pensionsanstalten vid handläggningen av en ansökan om arbetslivspension bedömer att sökanden ha rätt till full invalidpension eller rehabiliteringsstöd (fullt eller partiellt rehabiliteringsstöd), tar pensionsanstalten kontakt med sökanden.
Full invalidpension, partiellt rehabiliteringsstöd eller fullt rehabiliteringsstöd kan beviljas endast om personen samtycker till det. Pensionsanstalten ger sökanden råd om olika alternativ.
Då informerar pensionsanstalten sökanden om t.ex. följande:
- Hur stort skulle invalidpensionens eller rehabiliteringsstödets belopp vara jämfört med arbetslivspensionen?
- Vid invalidpension gäller inkomstgränserna för invalidpension.
- Vid arbetslivspension gäller en fast inkomstgräns.
- Begynnelsetidpunkten för invalidpension eller rehabiliteringsstöd kan påverkas av sjukdagpenningens primärtid.
- Rehabiliteringsstöd beviljas på viss tid.
Tilläggsutredningar begärs enligt samma förfarande som i fråga om tilläggsutredningar för avgörande av ett invalidpensionsärende.
Pensionsanstalten ber om sökandens samtycke till att full invalidpension eller rehabiliteringsstöd beviljas
Pensionsanstalten ber om sökandens samtycke till att invalidpension eller rehabiliteringsstöd (fullt eller partiellt) beviljas i stället för arbetslivspension. Det rekommenderas att pensionsanstalten begär ett skriftligt samtycke.
Sökanden kan ge sitt samtycke t.ex. genom att skicka det per post till pensionsanstalten eller ge det i elektronisk form. Pensionsanstalten ska ge sökanden råd om hur samtycket ska lämnas in hos pensionsanstalten.
Exempel: Samtycke till att invalidpension beviljas ska begäras av den som söker arbetslivspension, när sökanden får sjukdagpenning och har rätt till invalidpension
Beviljande av invalidpension på grundval av din ansökan om arbetslivspension
I samband med handläggningen av din ansökan om arbetslivspension har vi rett ut din rätt till invalidpension. Du har rätt till full invalidpension. Invalidpensionen börjar efter utgången av sjukdagpenningens primärtid 1.8.2018.
För att kunna bevilja invalidpensionen behöver vi ditt samtycke till det. Vi ber dig sända samtycket till oss senast 30.5.2018 till adressen XXX. När vi har fått ditt samtycke, utfärdar vi ett beslut om invalidpension. Om arbetslivspensionen utfärdas inget beslut.
Samtycke till beviljande av invalidpension
Jag samtycker till att bli beviljad invalidpension fr.o.m. 1.8.2018.
Tid
Ort
Underskrift
Hur gör man, om sökanden ger sitt samtycke till att full invalidpension eller rehabiliteringsstöd beviljas i stället för arbetslivspension?
Om den som sökt arbetslivspension ger sitt samtycke till att full invalidpension eller rehabiliteringsstöd (fullt eller partiellt) beviljas, utfärdar pensionsanstalten ett beslut om invalidpension eller rehabiliteringsstöd.
Hur gör man, om sökanden inte ger sitt samtycke till att full invalidpension eller rehabiliteringsstöd beviljas i stället för arbetslivspension?
Om den som sökt arbetslivspension inte ger sitt samtycke till att invalidpension eller rehabiliteringsstöd (fullt eller partiellt) beviljas i stället för arbetslivspension, utfärdar pensionsanstalten ett beslut om arbetslivspension. I dessa fall tar pensionsanstalten inte ställning till rätten till invalidpension i sitt beslut.
Pensionsanstalten kan utfärda ett förhandsbeslut om delinvalidpension utan sökandens samtycke
Pensionsanstalten kan utfärda ett förhandsbeslut om delinvalidpension utan att separat be om sökandens samtycke.
Om arbetslivspension ska det alltid utfärdas ett beslut om avslag, om sökanden inte har rätt till arbetslivspension.
Om sökanden har ansökt om förhandsbeslut om sin rätt till arbetslivspension och också har rätt till delinvalidpension, kan förhandsbeslut om delinvalidpension utfärdas utan att separat be om sökandens samtycke. I dessa fall ska det också utfärdas ett förhandsbeslut om arbetslivspension.
Pensionsanstalten ska se till att kunden får råd om delinvalidpensionen och förhandsbeslutets giltighetstid. Om pensionsanstalten vill kan den utfärda besluten i ett och samma beslut som ett s.k. kombinationsbeslut.
Om sökanden direkt har ansökt om ett slutligt beslut om arbetslivspension och också skulle ha rätt till delinvalidpension, ska pensionsanstalten kontakta sökanden för att ta reda på om sökanden vill ha arbetslivspension eller delinvalidpension.
Ett slutligt beslut om arbetslivspension och ett förhandsbeslut om delinvalidpension kan inte ges samtidigt till den som sökt arbetslivspension.
Ansökan om arbetslivspension upphör att vara anhängigt till följd av beslutet om invalidpension
Om invalidpension beviljas på grundval av ansökan om arbetslivspension, upphör ansökan om arbetslivspension att vara anhängigt, eftersom sökanden meddelas ett beslut om invalidpension.
Om ett beslut om invalidpension meddelas på grundval av ansökan om arbetslivspension
- avslutar beslutet om invalidpension (invalidpensioner av alla slag) också anhängigheten av ansökan om arbetslivspension i AREK:s ansökningsregister och
- ingen separat ansökan om invalidpension inleds i AREK:s ansökningsregister.
Ansökan om invalidpension behandlas aldrig som ansökan om arbetslivspension
En ansökan om invalidpension behandlas aldrig som ansökan om arbetslivspension.
Ansökan om arbetslivspension ska göras separat på en egen blankett och de behövliga utredningarna ska bifogas den.
Den som ansöker om invalidpension behöver inte foga sådana utredningar till sin ansökan om invalidpension utgående från vilka pensionsanstalten kan pröva rätten till arbetslivspension.
Den som har sökt invalidpension har uttryckligen ansökt om denna förmån och invalidpensionens belopp är i allmänhet större än arbetslivspensionens belopp. Därför har pensionsanstalten ingen skyldighet att pröva rätten till arbetslivspension när ansökan gäller invalidpension.
Om en person har ansökt om invalidpension och t.ex. fått avslag på sin ansökan och vill därefter ansöka om arbetslivspension, ska han eller hon ansöka om arbetslivspension med blanketten för det. Till ansökan ska bifogas den utredning som behövs för avgörande av rätten till arbetslivspension.
Om en person som är nära åldersgränsen för arbetslivspension har fått avslag på sin ansökan om invalidpension t.ex. för att arbetsförmågan inte är tillräckligt mycket nedsatt, men personen verkar ha en sjukdom, ett lyte eller en skada som medför en nedsättning av arbetsförmågan, ska pensionsanstalten vid behov ge personen råd om möjligheten att söka arbetslivspension. Rådgivningen behövs endast om sökanden verkar uppfylla kriterierna för arbetslivspension.
Pensionsanstalten avgör pensionssökandens rätt till arbetslivspension och meddelar ett beslut om det.
Hurdana beslut om arbetslivspension kan det bli aktuellt att meddela?
Om arbetslivspension kan det bli aktuellt att meddela följande slag av beslut:
- förhandsbeslut om rätten till arbetslivspension
- beslut om utbetalning av arbetslivspension efter förhandsbeslutet
- beviljande beslut om arbetslivspension
- avslag på arbetslivspension
- beslut om att arbetslivspension lämnas vilande
- beslut om att arbetslivspension som lämnats vilande tills vidare ska börja betalas ut på nytt.
Ett beslut om arbetslivspension består av
- en egentlig beslutsdel och
- eventuellt en pensionskalkyl som bilaga.
Alla beslut får överklagas. I beslutet anges de lagrum som tillämpats.
Beslut om arbetslivspension ska motiveras
Beslutet om arbetslivspension ska motiveras. I motiveringen ska anges vilka omständigheter och utredningar som har påverkat avgörandet och vilka bestämmelser som tillämpats. De bestämmelser som har tillämpats ska anges i beslutet.
Både avslagsbeslut och delvis negativa beslut ska motiveras individuellt.
Motiveringen kan framföras i den egentliga beslutsdelen eller kalkylen. Orsakerna till avgörandet kan inte anges enbart på en separat bilaga.
Sakkunnigläkaren ska anteckna sin motiverade bedömning i handlingarna. En tydlig motivering av sakkunnigläkaren hjälper den som formulerar den slutliga beslutstexten att skriva den medicinska motiveringen.
Mera
Med tanke på sökandens rättsskydd är det viktigt att de faktorer som beslutet grundar sig på, såsom medicinska bedömningar, framkommer tillräckligt detaljerat i motiveringen till beslutet.
Sådana faktorer är t.ex.
- motivering som gäller uppfyllandet av kravet på 38 år i arbete
- motivering som gäller ansträngning och slitsamhet i arbetet
- medicinska bedömningar
- hur olika saker har betonats och bedömts.
Med hjälp av motiveringen i beslutet kan pensionssökanden överväga
- att söka ändring
- att framföra sin egen syn på saken och
- att lämna in mera utredning i fråga om det som förs fram i motiveringen.
Till besvärsinstansen förmedlar motiveringen information om vilka omständigheter pensionsanstalten har fäst uppmärksamhet vid i sitt avgörande och vilken betydelse pensionsanstalten har tillmätt dem.
Muutoksenhakuelimelle perustelut välittävät tietoa siitä, mihin seikkoihin eläkelaitos on ratkaisussaan kiinnittänyt huomiota ja minkä merkityksen eläkelaitos on asioille antanut.
Förhandsbeslut om arbetslivspension
Om rätten till arbetslivspension kan meddelas ett förhandsbeslut med
- en uppgift om den dag till vilken förhandsbeslutet är bindande för pensionsanstalten
- en uppskattning av arbetslivspensionens belopp och
- en uppgift om den gräns upp till vilken pensionstagaren kan ha arbetsinkomster samtidigt med pensionen.
Ett förhandsbeslut om arbetslivspension är bindande för pensionsanstalten
I ett beviljande förhandsbeslut om arbetslivspension ska pensionsanstalten uppge att förhandsbeslutet är bindande för pensionsanstalten
- i 6 månader sedan beslutet vunnit laga kraft eller
- en längre tid än 6 månader som arbetsgivaren och arbetstagaren avtalat om eller
- en längre tid än 6 månader som företagaren och pensionsanstalten avtalat om,
- dock högst till den tidpunkt då sökanden uppnår den lägsta pensionsåldern.
Om sökanden under den tid som förhandsbeslutet om arbetlivspension är bindande meddelar att hen går i pension först senare, kan pensionsanstalten godkänna detta. En förutsättning är att det under denna tid inte har skett förändringar som påverkar sökandens förutsättningar att få pension.
Rätten till arbetslivspension kan vara i kraft högst till den lägsta pensionsåldern för sökandens åldersklass. Om arbetstagaren eller företagaren inte går i arbetslivspension före den lägsta pensionsåldern, ska hen ansöka separat om ålderspension.
Förhandsbeslut om arbetslivspension litet innan sökanden uppnår den lägsta pensionsåldern
Om förhandsbeslutet ges en kort tid innan sökanden uppnår den lägsta pensionsåldern, är det bra att i beslutet eller bilagorna till det nämna något om åldersklassens lägsta pensionsålder och ansökan om ålderspension.
I förhandsbeslutet eller bilagorna till det upplyser pensionsanstalten en sökande, som är nära sin lägsta pensionsålder, om rätten till ålderspension vid åldersklassens lägsta pensionsålder.
Om sökanden ansöker om förhandsbeslut om arbetslivspension en kort tid innan hen uppnår åldersklassens lägsta pensionsålder, ska pensionsanstalten ge sökanden råd om möjligheten att ansökan om ålderspension. Pensionsanstalten bör ge råd om att söka ålderspension t.ex. när någon söker arbetslivspension ca 6 månader eller kortare tid innan hen uppnår den lägsta pensionsåldern.
Slutligt beslut om arbetslivspension
Det slutliga beslutet om arbetslivspension kan meddelas
- genast på basis av ansökan om arbetslivspension eller
- efter ett förhandsbeslut om arbetlivspension, när pensionssökanden sänder pensionsanstalten ett meddelande om att hen går i pension.
Den som har fått ett beviljande förhandsbeslut om arbetlivspension ska meddela skriftligt att hen går i arbetslivspension.
Arbetlivspension beviljas alltid tills vidare.
Ett slutligt beslut om arbetslivspension kan meddelas, när sökanden har lämnat in ett meddelande om att hen går i pension till pensionsanstalten och uppfyller alla kriterier för att få arbetslivspension.
Ett slutligt beslut om arbetslivspension kan meddelas utan förhandsbeslut, om sökanden i sin ansökan uppger att hen söker arbetslivspension och inte förhandsbeslut och uppfyller alla kriterier för att beviljas arbetslivspension.
Vilka uppgifter begär pensionsanstalten från arbetsgivaren för att meddela det slutliga beslutet?
För att kunna utfärda det slutliga beslutet om arbetlivspension ber pensionsanstalten vid behov arbetsgivaren om
- en anmälan om anställningsförhållandet, varav tidpunkten då anställningen har upphört framgår eller
- uppgifter om att arbetet har minskat så mycket att arbetsinkomsten understiger inkomstgränsen
- löneuppgifterna.
Företagare ska lämna in uppgifter om att arbetet har upphört eller minskat.
Vad anges i ett beviljande beslut om arbetslivspension?
Beviljande beslut kan motiveras med en hänvisning till lagen och de bestämmelser som beslutet grundar sig på.
Till ett beviljande beslut fogas en pensionskalkyl. Om beslutet gäller en arbetslivspension som har lämnats vilande och börjar betalas på nytt, fogas ingen kalkyl till beslutet.
Ett beviljande beslut ska motiveras till den del avgörandet inte överensstämmer med yrkandena. Beslutet ska motiveras t.ex. när sökanden kräver pension för en sådan anställning, som inte har registrerats som berättigande till pension.
I ett beviljande beslut om arbetslivspension anges
- den tidpunkt från vilken pensionen beviljas
- pensionens belopp och betalningsdag
- gränsen för den inkomst som pensionstagaren högst får förtjäna medan hen får arbetslivspension, angiven i euro
- pensionstagarens skyldighet att meddela om hen börjar förvärvsarbeta
- alla sådana yrkanden som sökanden har framställt och som pensionsanstalten inte kan godta (kan anges också i kalkyldelen)
- om ett ärende angående sökandens arbetslivspension i fråga om vissa anställningar eventuellt ännu behandlas i någon annan pensionsanstalt.
En ansökan om arbetslivspension kan behandlas av flera olika pensionsanstalter, om VILMA-förfarandet inte tillämpas på arbetslivspensionen. VILMA-förfarandet tillämpas inte på arbetslivspensionen, om mest arbetsinkomster under granskningstiden har försäkrats inom något sådant pensionssystem som inte omfattas av VILMA-förfarandet.
I pensionskalkylen som bifogas beslutet uppges bl.a.
- de arbeten som beaktats vid beräkningen av arbetslivspensionen
- beloppet av den pension som intjänats av arbetena
- avdrag som görs från pensionen
- arbeten av vilka pension inte har tillvuxit.
Vad anges i ett beslut om avslag på arbetslivspension?
I ett avslagsbeslut ska uppges vilka omständigheter som bidragit till avslaget, och beslutet ska motiveras individuellt.
En ansökan om arbetslivspension kan avslås t.ex. av följande skäl:
- tiden i arbetslivet är inte tillräckligt lång
- arbetet har inte varit ansträngande och slitsamt
- arbetsförmågan är inte tillräckligt mycket nedsatt.
I motiveringen till avslaget anges
- tillämpliga lagrum och deras centrala innehåll
- grunden till att kravet på 38 års ansträngande och slitsamt arbete inte uppfylls
- de medicinska omständigheter som i huvudsak inverkat på bedömningen och de slutsatser som dragits utifrån dem
- eventuellt att pensionssökanden ska söka tillbörlig vård eller rehabilitering (t.ex. vid förhandsbeslut om rehabilitering)
- eventuella synpunkter som kommit fram vid utredningen av rehabiliteringsbehovet och med vilka ett avslag kan motiveras (då kan man hänvisa till rehabiliteringsutredningen)
- i s.k. icke-VILMA-fall en hänvisning till den huvudsakliga pensionsanstaltens beslut och motivering, om pensionsanstalten följer den huvudsakliga pensionsanstaltens avgörande.
Även i icke-VILMA-fall ska beslutet alltid motiveras individuellt, även om det i beslutet hänvisas till den huvudsakliga pensionsanstaltens avgörande. Enbart en hänvisning till den huvudsakliga pensionsanstaltens avgörande uppfyller inte kraven på motivering av ett avslag.
Om pensionsanstalten avslår en ansökan om arbetslivspension och beslutet till centrala delar grundar sig på medicinska omständigheter, ska motiveringen till beslutet innehålla
- de medicinska omständigheter som i huvudsak har inverkat på bedömningen
- de slutsatser som dragits utifrån dessa omständigheter.
Om pensionsanstalten avslår en ansökan om arbetslivspension med motiveringen att sökandens arbete inte har betraktas som ansträngande och slitsamt, ska pensionsanstalten i motiveringen ange
- till vilka delar sökandens yrkesbana inte har bestått av ansträngande och slitsamt arbete
- varför ett visst arbete inte betraktas som ansträngande och slitsamt.
Om utbetalning av retroaktiv arbetslivspension meddelas i regel ett separat beslut
Om utbetalning av retroaktiv arbetslivspension meddelas i allmänhet ett separat beslut, om pension ska betalas retroaktivt och en del av den ska betalas till
- en myndighet
- en anstalt
- någon annan
utöver pensionstagaren.
Det separata beslutet om utbetalning av retroaktiv pension omnämns i det egentliga beslutet.
När meddelas ett interimistiskt beslut om arbetslivspension?
Om pensionssökandens rätt till pension har klarlagts innan pensionens slutliga belopp har kunnat räknas ut, kan pensionsanstalten betala sökanden pension genom ett interimistiskt beslut.
Till ett interimistiskt beslut fogas inga anvisningar om sökande av ändring.
Rättelsebeslut i samband med besvär meddelas som interimistiskt beslut
Ett interimistiskt beslut meddelas, när pensionsanstalten med anledning av besvär endast delvis rättar sitt beslut om invalidpension på det sätt som sökanden yrkar.
Ett interimistiskt beslut meddelas t.ex. när pensionsanstalten korrigerar uppgifter om arbetsinkomster för 1 år, fast sökanden har yrkat korrigering för 2 år.
Om besvären redan har tillställts besvärsinstansen och pensionsanstalten är färdig att godkänna ändringssökandens yrkanden efter att den fått ny utredning, kan pensionsanstalten höra sig för hos besvärsinstansen om i vilket skede handläggningen av besvären är och genast meddela besvärsinstansen om sitt provisoriska beslut.
Besvärsinstansens beslut om arbetslivspension till en delinvalidpensionstagare är ett förhandbeslut om arbetslivspension
Besvärsinstansen kan tänkas bevilja arbetslivspension till en person vars ansökan om arbetslivspension har avslagits av pensionsanstalten, men som har beviljats delinvalidpension.
Ett sådant beslut av besvärsinstansen betraktas som ett förhandsbeslut om arbetslivspension.
Pensionssökanden ska själv kunna besluta om hen vill gå i arbetslivspension eller fortsätta med delinvalidpension.
Pensionsanstalten ska
- sända pensionssökanden ett brev om rätten till arbetslivspension och
- uppge hur länge beslutet är bindande, dvs. när senast pensionssökanden ska meddela om hen tar emot arbetslivspensionen.
Pensionssökanden har rätt att välja mellan delinvalidpension och arbetslivspension
Pensionssökanden kan ha ansökt om både invalidpension och arbetslivspension samtidigt med separata ansökningar. Sökanden kan ha beviljats delinvalidpension t.ex. för att arbetsinkomsterna inte har minskat så att hen har rätt till full invalidpension. Samtidigt har ansökan om arbetslivspension avslagits.
I samband med överklagandet kan pensionssökanden ha lämnat in tilläggsutredning över t.ex. yrkesbanans längd eller graden av ansträngning och slitsamhet i arbetet på basis av vilken hen anses ha rätt till arbetslivspension. I dessa fall bör pensionssökanden ha rätt att besluta om hen vill behålla den beviljade delinvalidpensionen eller går i arbetslivspension.
Pensionsanstalten har en skyldighet att ge råd om hur olika alternativ påverkar ålderspensionens belopp, eftersom det i synnerhet under den första tiden efter det att arbetslivspensionen har trätt i kraft är möjligt att få arbetslivspension endast i några månader.
Beslut om att lämna arbetslivspensionen vilande och om att den börjar betalas igen
Om arbetslivspensionen lämnas vilande ska pensionsanstalten meddela ett överklagbart beslut om det.
Om pensionen har lämnats vilande tills vidare, ska pensionsanstalten meddela ett överklagbart beslut om att pensionen börjar utbetalas på nytt.
Om arbetslivspensionen har lämnats vilande på viss tid, fortsätter utbetalningen av den när den utsatta tiden har gått ut och inget beslut behöver meddelas om det.
I beslutet om att pensionen lämnas vilande uppges
- från vilken tidpunkt arbetslivspensionen lämnas vilande
- när pensionen upphör att vara vilande, om den lämnas vilande på viss tid
- lagrum som beslutet grundar sig på
- vilka förändringar i pensionstagarens arbetsinkomster avgörandet grundar sig på.
Beslut om att arbetslivspension som lämnats vilande börjar utbetalas på nytt
När en arbetslivspension som lämnats vilande tills vidare börjar utbetalas på nytt, ska det i beslutet uppges
- vid vilken tidpunkt utbetalningen av pensionen börjar igen
- vilka grunderna för att utbetalningen börjar på nytt är
- lagrum som beslutet grundar sig på
- vilka förändringar i pensionstagarens arbetsinkomster avgörandet grundar sig på.
Förhandsbeslut om rehabilitering vid behandlingen av en ansökan om arbetslivspension
Pensionsanstalten meddelar ett förhandbeslut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering, om ansökan om arbetslivspension avslås och det vid handläggningen av ansökan konstateras att sökanden har rätt till yrkesinriktad rehabilitering.
Sökanden behöver inte ansöka om yrkesinriktad rehabilitering. Ett beslut om avslag på rehabilitering kan inte meddelas utan en ansökan om rehabilitering.
Om sökanden söker arbetslivspension och rehabilitering med separata ansökningar, ska pensionsanstalten meddela ett beslut om båda ansökningarna. I dessa fall meddelas också beslut om avslag på ansökan om rehabilitering, eftersom sökanden har lämnat in en separat ansökan om den.
Ändring i beslut om arbetslivspension ska sökas hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.
Ändring i besvärsnämndens beslut ska sökas hos försäkringsdomstolen.
Hur går man till väga om pensionssökanden lämnar in en ny ansökan om arbetslivspension och/eller ett läkarutlåtande under besvärstiden?
Efter att ha fått avslag på sin ansökan om arbetslivspension kan pensionssökanden ansöka på nytt om arbetslivspension genom att lämna in en ny pensionsansökan eller ett nytt läkarutlåtande under besvärstiden.
Pensionsanstalten kan genast ge ett rättelsebeslut med besvärsanvisning om pensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i den nya utredningen.
En pensionsansökan som lämnats in under besvärstiden betraktas inte i sig som besvär
En pensionsansökan innehåller inga yrkanden som gäller pensionsanstaltens beslut, och därför kan en pensionsansökan inte betraktas som besvär över pensionsanstaltens beslut enligt förvaltningsprocesslagen (PND 1085/03, 15.9.2003).
Om de yrkanden som sökande framställt under besvärstiden genom att skicka in en ny ansökan om pension eller ett nytt läkarutlåtande inte kan godkännas till alla delar ska pensionsanstalten gärna höra sig för om sökandens avsikt är att söka ändring.
Om sökanden meddelar att han eller hon har för avsikt att söka ändring ber pensionsanstalten sökanden komplettera sitt yrkande. När pensionsanstalten fått kompletteringen skickar den pensionsansökan/läkarutlåtandet med tilläggsutredning till besvärsinstansen för att prövas som besvär.
Annars behandlas ansökan om arbetslivspension när besvärstiden har gått ut.
Hur går man till väga, om pensionssökanden lämnar in ett nytt läkarutlåtande efter besvärstiden?
Efter ett lagakraftvunnet beslut om avslag på en ansökan om arbetslivspension kan sökanden skicka in ett nytt läkarutlåtande till pensionsanstalten.
- Utlåtandet kan godkännas som en ny ansökan om arbetslivspension förutsatt att utlåtandet har kommit inom en rätt kort tid, ca ett halvt år, från att beslutet vunnit laga kraft.
- Om ett nytt läkarutlåtande har tillställts pensionsanstalten efter en något längre tid än ett halvt år, kan pensionsanstalten enligt egen prövning godkänna det som en ny ansökan eller be sökanden fylla i en ansökningsblankett.
Under den första tiden efter att arbetslivspensioner införts kan en arbetslivspension löpa högst 3 månader år 2018 och 6 månader år 2019 osv.
Om pensionssökanden lämnar in ett nytt läkarutlåtande när det är kort till kvar tills han eller hon uppnår den lägsta pensionsåldern eller redan har uppnått den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass, tar pensionsanstalten kontakt med pensionssökanden och ger råd om möjligheten att ansöka om ålderspension.
När utfärdas ett interimistiskt beslut om arbetslivspension?
Pensionsanstalten kan betala pension till sökanden enligt ett interimistiskt beslut, om det är klart att personen har rätt till arbetslivspension men man inte ännu kan räkna ut det slutliga pensionsbeloppet.
Ett interimistiskt beslut åtföljs inte av anvisningar om sökande av ändring.
Rättelsebeslut i samband med besvär meddelas som ett interimistiskt beslut
Ett interimistiskt beslut meddelas också när pensionsanstalten på grund av besvär omprövar beslutet om arbetslivspension endast delvis på det sätt som sökanden yrkar.
Pensionsanstalten meddelar ett interimistiskt beslut t.ex. när arbetslivspension beviljas på basis av ny utredning och den som söker arbetslivspension har yrkat att ett arbete som saknas i registeruppgifterna ska beaktas som pensionsgrundande, men utredningen inte är slutförd.
Om besvärsskriften redan har sänts till besvärsinstansen och pensionsanstalten utifrån nya uppgifter som den fått senare är beredd att godkänna ändringssökandens yrkanden, kan pensionsanstalten per telefon fråga i vilket behandlingsskede besvären är och genast meddela till besvärsinstansen om ett interimistiskt beslut.
Hur går man till väga, om den som får arbetslivspension till följd av sökande av ändring beviljas invalidpension?
Det kan hända att ändringssökandet leder till att den som får arbetslivspension ska beviljas invalidpension för samma tid för vilken personen har fått arbetslivspension.
Retroaktiv invalidpension beviljas enligt besvärsinstansens beslut. Ett beslut om invalidpension upphäver det tidigare beslutet om arbetslivspension. Arbetslivspension som har betalats utan grund ska återkrävas av invalidpensionstagaren.
Arbetspensionslagarna innehåller ingen bestämmelse om att arbetslivspension som redan betalats kan betraktas som delbetalning av retroaktiv invalidpension. I princip ska arbetslivspension som betalats utan grund återkrävas genom normalt förfarandet för återkrav.
Om personen ger sitt samtycke till att arbetslivspensionen betraktas som delbetalning på invalidpensionen, kan endast den del av den retroaktiva invalidpension som överstiger arbetslivspensionen betalas ut. Återkravet kan också skötas genom att kvitta den arbetslivspension som betalats utan grund från framtida pensionsposter.
Exempel: En person som får arbetslivspension har tidigare ansökt om invalidpension och har överklagat beslutet om invalidpension
- Personen som får arbetlivspension har ansökt om invalidpension.
- Ansökan om invalidpension har avslagits 29.1.2018.
- Personen har överklagat beslutet om invalidpension.
- Efter det har personen ansökt om arbetslivspension.
- Arbetslivspension har beviljats fr.o.m. 1.3.2018.
- Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden konstaterar i sitt beslut att personen har rätt till invalidpension fr.o.m. 1.1.2018.
- Pensionsanstalten återkräver arbetslivspensionen som betalats utan grund för tiden 1.3.2018–31.5.2018.
- Om personen samtycker till det, kan den arbetslivspension som betalats utan grund betraktas som en delbetalning av den retroaktiva invalidpensionen.
- Om personen inte samtycker till att arbetslivspension betraktas som en delbetalning på retroaktiv invalidpension, kräver pensionsanstalten åter den arbetslivspension som betalats utan grund genom normalt återkravsförfarande.
- Återkravet kan också skötas genom att kvitta den arbetslivspension som betalats utan grund från framtida pensionsposter.
Under den första tiden efter att arbetslivspensionen har införts kommer pension inte att betalas utan grund för många månader, eftersom arbetslivspension kan betalas för högst 3 månader år 2018, högst 6 månader år 2019 osv.
I fråga om arbetslivspension används inte förhandsmeddelande- och förhandlingsförfarandet mellan FPA och arbetspensionsanstalterna.
Om en pensionsanstalt i stället för arbetslivspension beviljar invalidpension, används förhandsmeddelande- och förhandlingsförfarandet på samma sätt som i fråga om invalidpensionsavgöranden.
I dessa fall är arbetspensionens belopp ofta så stort att förhandsmeddelande- och förhandlingsförfarandet därför inte tillämpas.
Förhandsmeddelande för kännedom, om FPA behandlar ansökan om sjukpension
Om en person samtidigt ansöker om arbetslivspension och om sjukpension hos FPA, informerar den part som först har avgjort ansökan den andra parten om avgörandet med ett förhandsmeddelande för kännedom.