Grunden för familjepensionen är den pension eller rehabiliteringspenning som förmånslåtaren fick vid tidpunkten för dödsfallet, utökad med eventuell pension som tillväxt för arbete vid sidan av pensionen eller rehabiliteringspenningen.
Om förmånslåtaren inte vid dödsfallet var pensionerad eller deltidspensionerad eller fick avträdelsepension är grunden för familjepensionen
- den invalidpension som han eller hon skulle ha fått om han eller hon vid sin dödsdag blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension
- den ålderspension som förmånslåtaren skulle ha haft rätt till vid sin död om han eller hon hade uppnått den ålder som berättigar till ålderspension enligt någon arbetspensionslag.
Grunden för familjepensionen bestäms på tidigare grunder enligt den pension eller rehabiliteringspenning som förmånslåtaren fick, om
- det vid förmånslåtarens död hade gått mindre än 2 år sedan invalidpensionen, rehabiliteringsstödet eller rehabiliteringspenningen hade upphört och
- grunden för familjepension ska räknas som invalidpension.
Tvåårstiden räknas bakåt från dödsdagen.
Rehabiliteringsunderstöd jämställs med rehabiliteringspenning vid fastställande av grunden för familjepension.
I grunden för familjepension beaktas inte primära förmåner som förmånslåtaren eventuellt fick från Finland eller från utlandet.
Förmånslåtaren fick ålderspension
Grunden för familjepension är förmånslåtarens ålderspension, som utökas med pensionen för arbete för vilket ålderspension inte ännu har beviljats.
Förmånslåtarens ålderspension kan vara förtida eller uppskjuten. Grunden för familjepensionen är då den förtida eller uppskjutna ålderspensionen, till vilken eventuell pension som tjänats in vid sidan av ålderpensionen läggs till.
Förmånslåtaren fick invalidpension
Grunden för familjepensionen är förmånslåtarens invalidpension eller rehabiliteringsstöd, som utökas med eventuell pension som tillvuxit efter det att invalidpensionen eller rehabiliteringsstödet började. Om förmånslåtaren fick delinvalidpension, ändras den till en fullstor invalidpension vid beräkningen av familjepension.
Invalidpension som förmånslåtaren beviljats under sin livstid utgör grunden för familjepension, även om utbetalningen av invalidpensionen inte har hunnit börja. En sådan pension indexjusteras från nivån för invalidpensionens begynnelseår till nivån för familjepensionens begynnelseår med lönekoefficienten.
Även eventuell engångsförhöjning av invalidpensionen är med i grunden för familjepensionen.
Om förmånslåtaren vid sin död fick invalidpension eller rehabiliteringsstöd som innehöll rehabiliteringstillägg, dras rehabiliteringstilläggets andel på 33 procent av.
Förmånslåtaren fick ålders- eller invalidpension enligt 2004 års bestämmelser
Om förmånslåtaren fick ålders- eller invalidpension enligt 2004 års bestämmelser, är grunden för familjepensionen den ålderspension eller fulla invalidpension som förmånslåtaren fick vid sin död. Till den läggs eventuell pension som tjänats in för arbete vid sidan av pensionen.
Om förmånslåtarens pension har samordnats med en primär förmån, dras vid bildandet av familjepensionens grund den primära förmånens inverkan (grundbelopp) av från pensionen. Pensionen samordnas på nytt så att endast arbetspensionerna beaktas, utan den primära förmånens inverkan.
Förfarandet med grundbelopp trädde i kraft i två faser. Först tillämpades det endast på familjepensioner vars pensionsfall är 1.1.2012 eller senare och som uträknades utifrån ålders- och invalidpensioner som beräknats enligt 2004 års regler. Grundbeloppsmodellen utsträcktes 1.1.2015 till att också omfatta justering av familjepensioner som bestäms enligt 2004 års regler.
Om förmånslåtarens ålders- eller invalidpension har samordnats med en primär förmån, bildas grundbeloppet på så sätt att samordningen görs på nytt enligt 2004 års bestämmelser endast mellan arbetspensionerna. Den primära förmånen tas alltså inte med i samordningen. Från samordningsgränsen dras eventuellt bort en del som motsvarar folkpensionens basdel. Sålunda läggs inte den förhöjning som kompenserar slopandet av folkpensionens basdel (basdelsförhöjning) till den samordnade pensionen. Om förmånslåtarens invalidpension har engångsförhöjts, engångsförhöjs grundbeloppet med den ursprungliga förhöjningsprocenten. Till grundbeloppet läggs eventuell pension som tjänats in vid sidan av pensionen.
Förmånslåtaren fick arbetslivspension
Grunden för familjepensionen är förmånslåtarens arbetslivspension. Pensionen utökas med eventuell pension som tjänats in för arbete vid sidan av pensionen.
Förmånslåtaren fick rehabiliteringspenning
Om förmånslåtaren vid sin död fick rehabiliteringspenning, är grunden för familjepension förmånslåtarens rehabiliteringspenning, från vilken tilläggsdelen på 33 procent dras av. Till rehabiliteringspenningen läggs en eventuell pension som tjänats in vid sidan av rehabiliteringspenningen.
Om det vid förmånslåtarens död har gått mindre än två år sedan rehabiliteringspenningen upphörde, utgörs grunden för familjepensionen av rehabiliteringspenningen utökad med pension som förmånslåtaren tjänat in under tiden med rehabiliteringspenningen och tiden efter den.
Förmånslåtaren fick rehabiliteringsunderstöd
Om förmånslåtaren vid sin död fick rehabiliteringsunderstöd, är grunden för familjepension förmånslåtarens rehabiliteringsunderstöd. Till rehabiliteringsunderstödet läggs en eventuell pension som tjänats in vid sidan av rehabiliteringsunderstödet
Om det vid förmånslåtarens död har gått mindre än två år sedan rehabiliteringsunderstödet upphörde, utgörs grunden för familjepensionen av rehabiliteringsunderstödet utökad med pension som förmånslåtaren tjänat in under tiden med rehabiliteringsunderstöd och tiden efter den.
Förmånslåtaren fick avträdelsestöd
Familjepension efter en förmånslåtare som fick avträdelsestöd beräknas utgående från avträdelsestödets grundbelopp. Beloppet utökas med eventuella beräknade pensioner enligt andra pensionslagar.
Förmånslåtaren fick avträdelsepension
Avträdelsepensionen är inte en arbetspension och det föreligger ingen rätt till familjepension på basis av den. Grunden för familjepension den ålderspension, som förmånslåtaren fick vid sin död.
Förmånslåtarens pension har betalats som ett engångsbelopp
Om förmånslåtarens pension har betalats som ett engångsbelopp, är grunden för familjepensionen den månatliga pension som ligger till grund för engångsbeloppet justerad med arbetspensionsindex från nivån för det år då pensionen började till nivån för det år då familjepensionen börjar. Till den läggs den pension som förmånslåtaren tjänat in under den tid för vilken pension betalats som engångsbelopp.
Om förmånslåtarens pension enligt 2004 års bestämmelser hade betalats som engångsbelopp, justeras de fribrev som förmånslåtarens engångsbetalade pension baserar sig på med halvvägsindex till 2004 års nivå och sedan vidare med lönekoefficienten till nivån för det år då familjepensionen börjar. Till den läggs den pension som förmånslåtaren tjänat in under den tid för vilken pension betalats som engångsbelopp.
Om en engångsbetalad pension inkluderar arbetspensionstillägg, räknas beloppet av det arbetspensionstillägg som tjänats in till utgången av år 2004 ut på nytt.
Om förmånslåtaren hade fyllt 65 år före år 2005, justeras fribreven med pensionsindex till nivån för år 2004 och därefter med lönekoefficienten till nivån för det år då familjepensionen börjar.
Förmånslåtaren hade vid tidpunkten för sin död uppnått pensionsåldern, men fick inte ålderspension
Om förmånslåtaren vid sin död hade uppnått pensionsåldern enligt någon arbetspensionslag, men inte ännu fick ålderspension, är grunden för familjepensionen den ålderspension som förmånslåtaren skulle ha haft rätt till vid tidpunkten för dödsfallet. Arbetsinkomster och förmånsgrundande inkomster beaktas till slutet av dödsfallsmånaden.
Även om det vid tidpunkten för förmånslåtarens död har gått mindre än 2 år sedan invalidpension, rehabiliteringsstöd eller rehabiliteringspenning hade fått upphörde, räknas grunden för familjepension alltid på nya grunder.
Förmånslåtaren fick partiell förtidspension
Om förmånslåtaren vid sin död fick partiell ålderspension, men inte ännu hade uppnått pensionsåldern enligt någon arbetspensionslag, är grunden för familjepension den fulla invalidpension som förmånslåtaren hade fått, om han eller hon hade blivit arbetsoförmögen på sin dödsdag. Då beräknas grunden för familjepensionen utgående från följande delar:
- den löpande partiella ålderspensionen
- sparandelen, dvs. den pension som förmånslåtaren tjänat in före utgången av året före den partiella ålderspensionens begynnelseår och som inte ännu beviljats
- den pension som förmånslåtaren tjänat in under den partiella ålderspensionens begynnelseår och efter den före utgången av året före det år då förmånslåtaren dog
- pensionsdelen för återstående tid.
Om förmånslåtaren vid sin död fick partiell ålderspension och hade uppnått pensionsåldern enligt någon arbetspensionslag, räknas som grund för familjepension den ålderspension till vilken förmånslåtaren skulle ha rätt vid tidpunkten för sin död. Då beräknas grunden för familjepensionen utgående från följande delar:
- den löpande partiella ålderspensionen
- sparandelen, dvs. den pension som förmånslåtaren tjänat in före utgången av året före den partiella ålderspensionens begynnelseår och som inte ännu beviljats
- den pension som förmånslåtaren tjänat in under den partiella ålderspensionens begynnelseår och efter den före utgången av den månad då förmånslåtaren dog.
Pensionsdelarna beaktas med eventuella förtidsminskningar och uppskovsförhöjningar.
Förmånslåtaren fick deltidspension
Om en förmånslåtare som inte hade uppnått pensionsåldern vid sin död fick deltidspension, är grunden för familjepensionen den fulla invalidpension som förmånslåtaren skulle ha fått om han eller hon på sin dödsdag blivit arbetsoförmögen.
Om en förmånslåtare som uppnått pensionsåldern vid sin död fick deltidspension, är grunden för familjepension den ålderspension som förmånslåtaren skulle ha haft rätt att få vid sin död.
Förmånslåtaren fick ålderspension till beloppet av deltidspension (född år 1949-1955)
Om deltidspensionen till en förmånslåtare som dött efter 68 års ålder vid 68 års ålder hade ändrats till en ålderspension som var lika stor som deltidspensionen, är grunden för familjepensionen lika stor som beloppet på den uppskjutna ålderspensionen. Fr.o.m. 1.1.2017 är pensionstillväxten för arbete vid sidan av deltidspension i åldern 53-63 år 1,7 %.
Uppskovsförhöjning räknas till hela den intjänade pensionens belopp från den lägsta pensionsåldern till 68 års ålder. Om förmånslåtaren hade fyllt 63 år före 1.1.2017, räknas uppskovsförhöjningen fr.o.m. 1.1.2017.
Förmånslåtaren fick ålderspension till beloppet av deltidspension (född år 1947 eller 1948)
Om deltidspensionen till en förmånslåtare som dött efter 68 års ålder vid 68 års ålder hade ändrats till en ålderspension som var lika stor som deltidspensionen, är grunden för familjepensionen lika stor som beloppet på den uppskjutna ålderspensionen. Då beräknas en uppskovsförhöjning på skillnaden mellan ålderspensionen som var lika stor som deltidspensionen och den ålderspension som förmånslåtaren tjänat in före 68 års ålder. Uppskovsförhöjningen beräknas från det att förmånslåtaren fyllt 68 år till den tidpunkt då familjepensionen börjar. Uppskovsförhöjningen beräknas dock högst t.o.m. 31.12.2016.
Förmånslåtaren fick ålderspension till beloppet av deltidspension (född före år 1947)
Om deltidspensionen till en förmånslåtare som dog efter 65 års ålder vid 65 års ålder hade ändrats till en ålderspension till beloppet av deltidspension, är grunden för familjepensionen den pension som intjänats för arbete och inkomstbortfall till och med 65 års ålder. Till den läggs den pension som tjänats in för deltidsarbete från 65 till 68 års ålder.
Då beräknas en uppskovsförhöjning på skillnaden mellan ålderspensionen som var lika stor som deltidspensionen och den ålderspension som förmånslåtaren tjänat in före 68 års ålder. Uppskovsförhöjningen beräknas från det att förmånslåtaren fyllt 68 år till den tidpunkt då familjepensionen börjar.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats i fråga om när ett långvarigt arbetsoförmöget barn har rätt till den efterlevande makens kalkylerade andel. Ordningen mellan engångsförhöjning och LITA-avdrag när den efterlevande makens kalkylerade andel läggs till barnpensionen.
Grunden för familjepensionen fördelas mellan den efterlevande maken/makarna och barnen som är förmånstagare. När antalet förmånstagare ändras, justeras familjepensionens belopp.
Familjepensionen, dvs. efterlevandepensionerna och barnpensionerna sammanlagt, kan högst vara lika stor som förmånslåtarens pension.
Beloppet på barnpensionen beror på antalet barn som är förmånstagare.
Efterlevande- och barnpensionernas sammanlagda andelar av grunden för familjepensionen:
| Antalet barn |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 eller fler |
| Efterlevandepension |
6/12 |
6/12 |
5/12 |
3/12 |
2/12 |
| Barnpensioner |
– |
4/12 |
7/12 |
9/12 |
10/12 |
| Sammanlagt |
6/12 |
10/12 |
12/12 |
12/12 |
12/12 |
Det sammanlagda beloppet fördelas jämnt mellan de barn som är förmånstagare.
Den efterlevande makens kalkylerade andel läggs till
En kalkylerad andel av den efterlevande makens familjepension läggs till barnpensionen, om
- det inte finns någon efterlevande make med rätt till familjepension
- det inte finns någon tidigare make med rätt till familjepension
- en efterlevande make som har rätt till efterlevandepension avlider innan rätten till efterlevandepension upphör
- en efterlevande make som är yngre än 50 år och har rätt till efterlevandepension gifter om sig innan rätten till efterlevandepensionen upphör
Om den efterlevande makens rätt till efterlevandepension har upphört i och med att det yngsta barnet som haft rätt till barnpension fyllt 18 år eller i och med att den tioåriga rätten till efterlevandepensionen upphört, kan barnet inte få någon kalkylerad andel.
Om efterlevandepensionen har beviljats tills vidare och den efterlevande maken avlider efter 1.1.2022, har barn rätt att få den efterlevande makens kalkylerade andel.
Om den efterlevande maken avlider efter 1.1.2022 medan efterlevandepension som beviljats på viss tid betalas, läggs den efterlevande makens kalkylerade andel till barnets pension från början av den månad som följer på den då den efterlevande maken avled.
Den kalkylerade andelen fördelas jämnt mellan de barn som är förmånstagare. Om förmånslåtaren hade ett barn från ett tidigare förhållande och barnet har rätt till barnpension, har barnet rätt att få en del av den kalkylerade andelen efter förmånslåtaren i likhet med de övriga barn som har rätt till den kalkylerade andelen efter förmånslåtaren.
Den kalkylerade andelen grundar sig på efterlevandepensionen före minskning av efterlevandepensionen. Den är den efterlevande makens kalkylerade andel av förmånslåtarens pension.
Den kalkylerade andelen är en del av barnpensionen. Den beräknas på nytt när ett av barnen fyller 20 år (i situationer med två eller flera barn) eller om antalet förmånstagare ändras av någon annan orsak.
Om barnet har beviljats den efterlevande makens kalkylerade andel och den efterlevande maken ändå får rätt till familjepensionen, jämställs situationen med en ändring av antalet förmånstagare och barnet går miste om den kalkylerade andelen. Barnen och den efterlevande maken kan inte samtidigt få samma andel av familjepensionen. Denna ändring kan göras utan förmånstagarnas samtycke.
Om det pensionsfall på basis av vilket efterlevandepension betalas har inträffat före 1.1.2022 eller om den efterlevande maken är född före år 1975, har den efterlevande maken rätt att få en engångsbetalning enligt bestämmelserna som gällde före 1.1.2022 även om hen ingår nytt äktenskap efter 1.1.2022. Barn kan ha rätt till en kalkylerad andel av den efterlevande makens familjepension, även om den efterlevande maken har fått ett engångsbelopp till följd av ett nytt äktenskap.
Engångsförhöjning och LITA-avdrag när den efterlevande makens kalkylerade andel ingår i barnpensionen
Engångsförhöjningen läggs till den löpande familjepensionen där primära förmåners inverkan har beaktats.
Engångsförhöjningen läggs till familjepensionen från början av det kalenderår före vilket
- familjepensionen har fortgått i 5 kalenderår, om grunden för familjepensionen är förmånslåtarens kalkylerade invalidpension
- förmånslåtarens invalidpension och familjepensionen som beviljats utifrån denna har sammanlagt fortgått i fem kalenderår.
Om förmånslåtaren redan var pensionerad och engångsförhöjningen har lagts till förmånslåtarens pension, beräknas familjepensionen utgående från den engångsförhöjda grunden för familjepensionen. Den efterlevande makens kalkylerade andel som betalas till barnet beräknas då utgående från den engångsförhöjda grunden för familjepensionen. LITA-avdraget görs till slut.
Långvarigt arbetsoförmöget barn
Långvarigt arbetsoförmögna barn som får familjepension efter en förmånslåtare som dött före 1.7.1990 har rätt att få familjepension så länge som arbetsoförmågan fortgår utan avbrott. Långvarigt arbetsoförmögna, redan vuxna barn med rätt att få familjepension så länge som arbetsoförmågan fortgår utan avbrott kan ha rätt till den efterlevande makens kalkylerade andel fr.o.m. 1.1.2022. Det förutsätter att
- familjepension 1.1.2022 betalas tills vidare till barnet och
- det inte finns någon efterlevande make eller tidigare make med rätt till familjepension eller
- den efterlevande maken har gift om sig och gått miste om rätten till familjepension eller
- den efterlevande maken har avlidit före 1.1.2022.
Om efterlevandepensionen har beviljats tills vidare och den efterlevande maken avlider efter 1.1.2022, har barn rätt att få den efterlevande makens kalkylerade andel från början av den månad som följer på den då den efterlevande maken avled.
Den efterlevande makens kalkylerade andel som betalas till ett långvarigt arbetsoförmöget barn bestäms utgående från till hur många förmånstagare familjepension betalas 1.1.2022.
Under tiden 1.1.1967-30.6.1990 var efterlevande- och barnpensionernas sammanlagda andel av grunden för familjepensionen annorlunda än idag.
Familjepensionens storlek var beroende av antalet förmånstagare. Om antalet förmånstagare var
- en, var pensionen 50 % av förmånslåtarens pension
- två, var pensionen 75 % av förmånslåtarens pension
- tre eller fler, var pensionen lika stor som förmånslåtarens egen pension.
Om det som förmånstagare 1.1.2022 finns t.ex. endast ett långvarigt arbetsoförmögen barn, ska hen få 75 procent av den ursprungliga grunden för familjepensionen, eftersom detta belopp skulle betalas om fa-miljepension också betalades till en efterlevande make. I praktiken kommer man till rätt slutresultat, om den löpande barnpensionen först divideras med två och denna halva barnpension läggs till den löpande barnpensionen.
Exempel Efterlevandepensionens kalkylerade andel delas mellan två barn
Grunduppgifter
- Förmånslåtaren var född år 1976
- Förmånslåtaren avlider i juni 2022 vid 46 års ålder medan hen har en fortgående anställning
- Förmånslåtaren lämnar efter sig en sambo (född 1978), som inte har rätt till efterlevandepension, eftersom samboförhållandet har varat mindre än 5 år
- Som förmånstagare finns 2 barn
- Det ena barnet är förmånslåtarens och den efterlevande sambons gemensamma och bodde i samma hushåll med förmånslåtaren och den efterlevande sambon. Det andra barnet är förmånslåtarens barn i ett annat förhållande och bor annanstans.
Den efterlevande makens kalkylerade andel av familjepensionen delas jämnt mellan de två barnen som har rätt till barnpension efter förmånslåtaren.
Förmånslåtaren var inte pensionerad, och därför är grunden för familjepensionen den pension som förmånslåtaren skulle ha fått, om hen hade blivit arbetsoförmögen på sin dödsdag.
Grunden för familjepensionen är 2 191,00 e/mån, varav 1 200,00 euro är intjänad pension och 991,00 euro/mån är pension för återstående tid. Livslängdskoefficienten för år 2022 är 0,94659.
Grunden för familjepensionen är (1 200,00 x 0,94659) + 991,00 = 2 126,91 euro/mån.
Den efterlevande makens kalkylerade del 5/12 x 2 126,91 = 886,21 euro/mån.
Barnpension 7/12 x 2 126,91 = 1 240,70 euro/mån.
Båda barnens egen andel av barnpensionen utan den efterlevande makens kalkylerade andel är 1 240,70 / 2 = 620,35 euro/mån.
Den efterlevande makens kalkylerade andel av familjepensionen betalas till barnen, eftersom den efterlevande sambon inte har rätt till efterlevandepension. Den kalkylerade andelen delas jämnt mellan alla barn som har rätt till barnpension 886,21 / 2 = 443,11 euro/mån.
Båda barnens egen andel av barnpensionen och den efterlevande makens kalkylerade andel är 620,35 + 443,11 = 1 063,46 euro/mån.
Familjepensionen, dvs. efterlevandepensionen eller den efterlevande makens kalkylerade andel och barnpensionerna sammanlagt, kan högst vara lika stor som förmånslåtarens pension. Efter uträkningen av förmånstagarnas pensioner avstäms den uträknade familjepensionen och förmånstagarnas pensioner. Om det finns något extra i helheten, dras det av från efterlevandepensionen. Om det inte finns någon efterlevande make, görs avdraget från det yngsta barnets pension.
Familjepensionen är sammanlagt 1 063,46 + 1 063,46 = 2 126,92 euro/mån.
2 126,92-2 126,91 = 0,01 euro/mån
Den sammanlagda familjepensionen är det belopp som ska betalas till förmånslåtarens barn 1 063,46 + 1 063,45 = 2 126,91 euro/mån.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats med ändringarna av efterlevandepensionen som trädde i kraft 1.1.2022.
Grunden för familjepensionen fördelas mellan den efterlevande maken och barnen som är förmånstagare. När antalet förmånstagare ändras, justeras beloppet på familjepensionen.
I alla olika familjekonstellationer kan familjepensionernas sammanlagda belopp, dvs. maximibeloppet för den efterlevande makens, tidigare makars och barnens pensioner, högst vara lika stort som grunden för familjepensionen.
Den efterlevande makens egen pension som grundar sig hens förvärvsarbete kan inverka minskande på efterlevandepensionen. Den efterlevandepension som betalas till den efterlevande maken kan således vara mindre än den pension som utgör den efterlevande makens beräknade andel av förmånslåtarens pension.
Efterlevandepensionens maximiandel av grunden för familjepensionen
Full efterlevandepension är hälften av förmånslåtarens pension om den efterlevande maken är den enda förmånstagaren eller om det också finns ett barn som förmånstagare. Då flera barn är förmånstagare, är efterlevandepensionen desto mindre ju större antalet barn som får barnpension är.
För en efterlevande registrerad partner som är familjepensionstagare fastställs familjepensionsandelen på samma sätt som en efterlevande makes andel av familjepensionen.
Om förmånslåtarens tidigare make också är förmånstagare, minskar den tidigare makens familjepension på efterlevandepensionen. I dessa situationer är beloppet av den pension som ska betalas till den efterle-vande maken ändå minst hälften av hela efterlevandepensionen.
Efterlevande- och barnpensionernas sammanlagda andelar av grunden för familjepensionen:
|
Antal barn |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 eller fler |
|
Efterlevandepension |
6/12 |
6/12 |
5/12 |
3/12 |
2/12 |
|
Barnpensioner |
– |
4/12 |
7/12 |
9/12 |
10/12 |
|
Sammanlagt |
6/12 |
10/12 |
12/12 |
12/12 |
12/12 |
Beloppet av tidigare makes pension
Beloppet av pension som betalas till förmånslåtarens tidigare make är beroende av storleken på det underhållsbidrag som förmånslåtaren betalat till hen. Den tidigare makens andel av efterlevandepensionen är lika stor som den andel som 60 procent av det månatliga underhållet till den tidigare maken utgör av förmånslåtarens hela pension. Den familjepension som betalas till den tidigare maken dras av från den pension som betalas till den efterlevande maken.
Underhållet till den tidigare maken höjs enligt levnadskostnadsindex. Beloppet på den tidigare makens familjepension räknas utgående från underhållsbidraget som höjts med levnadskostnadsindex. Levnadskostnadsindex finns på Statistikcentralens inter-netsidor.
Den tidigare maken ska bifoga beslutet eller avtalet om underhållsbidrag till sin ansökan om familjepension. Hen bör också uppge underhållsbidragets indexjusterade belopp. Om uppgiften om det indexjusterade beloppet inte fås från sökanden, beräknar pens-ionsanstalten det indexjusterade beloppet.
Underhållsbidraget x 0,6 / förmånslåtarens totala pension x efterlevandepensionen (före avdrag av primära förmåner)
Om det inte finns en efterlevande make som förmånstagare, kan den tidigare makens pension vara högst lika stor som efterlevandepensionen.
Om det finns flera tidigare makar som får underhållsbidrag, fördelas det sammanlagda beloppet av de tidigare makarnas familjepension mellan dem i proportion till deras underhållsbidrag. Om det också finns en efterlevande make som förmånstagare, är det sammanlagda beloppet av familjepensionen som betalas till den tidigare maken eller tidigare makar högst hälften av efterlevandepensionen.
Om den ena registrerade partnern efter upplösning av det registrerade partnerskapet var skyldig att betala underhållsbidrag till den andra partnern, har den efterlevande partnern rätt till familjepension som beräknas på samma sätt som familjepension till förmånslåtares tidigare make.
Den tidigare makens egna arbetspensioner kan minska den familjepension som betalas till hen.
Exempel: Beloppet av den tidigare makens pension
- Förmånslåtaren hade ålagts att betala 100 euro/mån i underhållsbidrag till sin tidigare make
- Förmånslåtarens arbetspension var 1 000 euro/mån
- Full efterlevandepension är 500 euro/mån
60 % av underhållsbidraget är 60 euro.
Den tidigare makens pension före den minskande effekten av hens egna arbetspensioner och före avdrag av primära förmåner är
60 / 1 000 x 500 = 30 euro/mån.
Om det finns fler än en efterlevande make som förmånstagare till efterlevandepensionen, dras den tidigare makens pension av från efterlevandepensionens maximibelopp och den återstående andelen fördelas jämnt mellan de efterlevande makar som är förmånstagare.
Exempel: En tidigare make och tre efterlevande makar som lever i ett gemensamt hushåll samt tre barn som är berättigade till familjepension
• Grunden för familjepensionen (förmånslåtarens pension) 2 000,00 euro/mån
• Efterlevandepension 3/12 x 2 000,00 = 500,00 euro/mån
• Tidigare make: Underhållsbidrag 200,00 e/mån, varav efterlevandepension till den tidigare maken blir 200,00 x 0,6 / 2 000,00 x 500,00 = 30,00 euro/mån
• Efterlevandepension till de efterlevande makarna som bor i ett gemensamt hushåll: 500,00 – 30,00 = 470,00 euro/mån, som fördelas jämnt 470 / 3= 156,67 euro per efterlevande make.
• Efterlevandepensionens sammanlagda belopp fördelad mellan de efterlevande makarnas och tidigare makarnas antal som är förmånstagare: 500 / 4 = 125 e/mån (den tidigare makens pension överstiger inte detta belopp).
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Siffrorna har uppdaterats till nivån för år 2024.
När minskar efterlevandepensionen på grund av den efterlevande makens egen arbetspension?
Pension som grundar sig på den efterlevande makens förvärvsarbete kan inverka minskande på efterlevandepensionen. Den efterlevandepension som betalas till änkan eller änklingen kan således vara mindre än hans eller hennes andel av den familjepension som beräknats utgående från förmånslåtarens pension.
Efterlevandepensionen minskas om den efterlevandes egna pensioner som grundar sig på förvärvsarbete överstiger grunden för minskning av pension. Från efterlevandepensionen dras hälften av det belopp med vilken den efterlevandes egna arbetspensioner överstiger minskningsgrunden. Grunden för minskning av pension är 818,50 euro (enligt nivån år 2024).
Efterlevandepension minskas antingen
- genast när efterlevandepensionen börjar
- efter en sex månaders omställningspension
- från ingången av kalendermånaden närmast efter den månad då det yngsta pensionsberättigade barnet, som utgjort hinder för minskningen, fyllt 18 år
- vid ingången av kalendermånaden närmast efter den månad då det sista pensionsberättigade barnet, som utgjort hinder för minskningen, har adopterats bort till någon utanför familjen eller
- vid ingången av kalendermånaden närmast efter den månad då det sista pensionsberättigade barnet, som utgjort hinder för minskningen, dog.
Även en tidigare makes och en efterlevande registrerad partners egen arbetspension inverkar minskande på hans eller hennes familjepension.
Den efterlevande makens egna arbetspensioner som beaktas vid minskningen av efterlevandepensionen
Som den efterlevande makens inkomst vid minskningen av efterlevandepensionen beaktas
- den efterlevande makens egen pension, om han eller hon vid minskningstidpunkten får invalid-, arbetslivs- eller ålderspension eller rehabiliteringsstöd
- den fulla invalidpension, som den efterlevande maken skulle ha beviljats, om han eller hon hade blivit arbetsoförmögen på förmånslåtarens dödsdag eller den dag rätten till barnpensionen upphörde om inte den efterlevande maken då uppnått pensionsåldern enligt någon av arbetspensionslagarna och han eller hon inte får tills vidare beviljad invalidpension, arbetslivspension eller rehabiliteringsstöd
- den pension som tjänats in till slutet av det år som föregår minskningstidpunkten (förmånslåtarens dödsdag eller den dag då rätten till barnpension upphör) om den efterlevande maken vid denna tidpunkt har uppnått pensionsåldern enligt någon arbetspensionslag, men ännu inte är ålderspensionerad
- utöver en löpande ålderspension som betalas enligt arbetspensionslagarna även de ännu obeviljade pensioner som tjänats in för arbete till slutet av det år som föregår det då dödsfallet inträffade eller rätten till barnpension upphörde
- utöver löpande partiell ålderspension även sparandelen, den pension som tjänats in före utgången av året innan det år då förmånslåtaren dog samt pensionsdelen för återstående tid, om den efterlevande maken inte har uppnått pensionsåldern enligt någon arbetspensionslag den dag då förmånslåtaren dog eller den dag då rätten till barnpension upphör
- utöver löpande partiell ålderspension även sparandelen, den pension som tjänats in före utgången av året innan det år då förmånslåtaren dog samt pensionsdelen för återstående tid, om den efterlevande maken har uppnått pensionsåldern enligt någon arbetspensionslag den dag då förmånslåtaren dog eller den dag då rätten till barnpension upphör
- utöver grundbeloppet av löpande avträdelsestöd även pensioner enligt övriga pensionslagar antingen som beräknad invalidpension eller ålderspension beroende på om den efterlevande maken vid tidpunkten för minskningen har uppnått pensionsåldern enligt något arbetspensionslag eller
- 60 procent av den efterlevande makens verkliga arbetsinkomster och inkomstrelaterade förmåner (minskning i särskilda fall).
Den efterlevande maken har rätt att få ett överklagbart beslut om beloppet av den kalkylerade pensionen, som beaktas som hans eller hennes inkomst vid minskningen av efterlevandepensionen.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats med att den efterlevande maken anses få arbetspension i enlighet med 89 § 1 mom. även då när hans eller hennes invalidpension är vilande eller har avbrytits. En länk till ett beslut av försäkringsdomstolen som gäller familjepension har lagts till.
Minskning genast när efterlevandepensionen börjar
Efterlevandepensionen minskas genast när den börjar om det i förmånslåtarens och den efterlevande makens gemensamma hem vid tidpunkten för förmånslåtarens död inte bodde barn som var berättigade till barnpension och den efterlevande maken vid förmånslåtarens död
- har fyllt 65 år eller
- får egen arbetspension som inte är deltidspension eller avträdelsepension eller
- får avträdelsestöd som inte är under utbetalning.
Den efterlevande maken anses få egen arbetspension också då
- han eller hon får pension för endast en del av sitt förvärvsarbete
- hans eller hennes invalidpension är vilande eller har avbrytits
- rätten till arbetspension som beviljas efter förmånslåtarens död uppkommer före förmånslåtarens död
- det inte återstår någon pension att betala efter samordning eller avdrag för primära förmåner
- den efterlevande maken vid förmånslåtarens död fick pension eller motsvarande förmån från utlandet eller på basis av anställning vid en institution inom Europeiska gemenskaperna eller vid en internationell organisation.
Förmånslåtarens tidigare makes och efterlevande registrerad partners familjepension minskas genast då pensionen börjar på samma villkor som efterlevandepensionen.
Minskning efter sex månaders omställningspension
Efterlevandepensionen minskas efter sex månader av omställningspension om det i förmånslåtarens och den efterlevande makens gemensamma hem vid förmånslåtarens död inte bodde barn som var berättigade till barnpension och
- den efterlevande maken var under 65 år
- den efterlevande maken inte får egen arbetspension som är annan än partiell ålderspension, deltidspension eller avträdelsepension eller
- avträdelsepension som inte betalas ut.
Efterlevandepensionen minskas efter sex månaders omställningspension t.ex. när förmånslåtaren och den efterlevande maken har barn som har rätt till barnpension, men förmånslåtaren och den efterlevande maken bodde på olika adresser när förmånslåtaren dog.
Den efterlevande har rätt till sex månaders omställningspension om ett barn som har rätt barnpension fyller 18 år inom sex månader från förmånslåtarens död.
Efterlevandepensionen minskas från och med början av den sjunde månaden som följer på förmånslåtarens död.
Minskning efter att barnpensionen upphört
Efterlevandepensionen minskas då den efterlevande maken inte längre försörjer barn som har rätt till barnpension av den orsaken att
- det yngsta barnet som är berättigat till barnpension fyller 18 år
- ett barn som har rätt till barnpension avlider
- ett barn som har rätt till barnpension adopteras av någon annan än den efterlevande maken eller den efterlevande makens make.
Ett barn som föds efter förmånslåtarens död medför att efterlevandepensionen inte heller minskas under tiden mellan förmånslåtarens död och barnets födelse.
Efterlevandepensionen minskas från och med början av den månad som följer på den då förändringen skedde, ändå tidigast från och med början av den sjunde månaden efter förmånslåtarens dödsdag.
Om ett minderårigt barn som får barnpension flyttar bort hemifrån medför det inte ännu en minskning av efterlevandepensionen. Minskningen görs först vid ingången av månaden närmast efter den då barnet fyller 18 år. En minskning av efterlevandepensionen görs inte heller om barnet ingår äktenskap före 18 års ålder, vilket innebär att den efterlevande makens skyldighet att försörja barnet upphör.
Minskning av före detta makes familjepension
En före detta makes familjepension minskas på samma sätt som efterlevandepensionen antingen
- genast när pensionen börjar eller
- från ingången av den sjunde kalendermånaden efter förmånslåtarens död.
Om förmånslåtaren och hans eller hennes tidigare make hade flyttat ihop igen och deras gemensamma barn som inte fyllt 18 år bodde hos dem när förmånslåtaren dog, minskas den tidigare makens familjepension när den tidigare maken inte längre försörjer barn som har rätt till barnpension till följd av att
- det yngsta barnet som har rätt till barnpension fyller 18 år
- ett barn som har rätt till barnpension avlider
- ett barn som har rätt till barnpension adopteras bort.
Minskning av en registrerad partners familjepension
Om den andra partnerns barn bodde i parternas gemensamma hem när förmånslåtaren dog, minskas den registrerade partnerns familjepension när hen inte längre försörjer barn som har rätt till barnpension av den orsaken att
- det yngsta barnet som har rätt till barnpension fyller 18 år
- ett barn som har rätt till barnpension avlider
- ett barn som har rätt till barnpension adopteras bort.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Beloppen har uppdaterats till 2024 års nivå.
Grunden för minskning av efterlevandepensionen är 818,50 euro (enligt nivån år 2024). Beloppet justeras årligen med lönekoefficienten.
Minskningsgrunden fastställs i regel enligt efterlevandepensionens begynnelseår. Om förmånslåtaren avlider i december och efterlevandepensionen börjar i januari, följer minskningsgrunden lönekoefficientens nivå i januari.
Om den efterlevande maken försörjer barn som har rätt till barnpension, fastställs minskningsgrunden enligt det år under vilket minskningen av efterlevandepensionen görs för första gången.
Om efterlevandepensionen minskas efter sex månader med omställningspension, följer minskningsgrunden familjepensionens begynnelseår. Den justeras vid behov med arbetspensionsindex till minskningstid-punktens nivå.
När efterlevandepensionen minskas på nytt till exempel med anledning av en förändring som skett i den efterlevandes egen pension, justeras minskningsgrunden med arbetspensionsindex till nivån enligt tidpunkten för justeringen av efterlevandepensionen.
Mera
| Situation | Minskningsgrund |
|---|---|
| Förmånslåtaren dör i december 2014, efterlevandepensionen minskas genast när pensionen börjar i januari 2015 | Nivån för familjepensionens begynnelseår (lönekoefficient år 2015) |
| Förmånslåtaren dör i september 2015, efterlevandepensionen minskas efter omställningspensionen 1.4.2016 | Nivån för familjepensionens begynnelseår (justeras med arbetspensionsindex från nivån för lönekoefficienten år 2015 till nivån för år 2016)) |
| Förmånslåtaren dör i juni 2013, den efterlevande maken försörjer barn som har rätt till barnpension, efterlevandepensionen minskas 1.10.2015 när det yngsta barnet har fyllt 18 år i september 2015 | Nivån för den tidpunkt då familjepensionen minskas (lönekoefficient år 2015) |
| Förmånslåtaren dör i juni 2013, den efterlevande maken försörjer barn som har rätt till barnpension, efterlevandepensionen minskas 1.1.2017 när det yngsta barnet har fyllt 18 år i december 2016 | Nivån för den tidpunkt då familjepensionen minskas (lönekoefficientens nivå år 2017) |
| Förmånslåtaren dör i januari 2012, ansökan lämnas in först i september 2015, efterlevandepensionen borde ha minskats genast när rätten till pension uppkom 1.2.2012 eller först efter omställningspension 1.8.2012 | Nivån för det år då rätten till familjepension uppkom (justeras med arbetspensionsindex från nivån för lönekoefficienten år 2012 till nivån för år 2015) |
| Förmånslåtaren dör i januari 2008, då det inte fanns någon fast minskningsgrund, ansökan lämnas in först i september 2015, efterlevandepensionen borde ha minskats genast när rätten till pension uppstod 1.2.2008 eller först efter omställningspension 1.8.2008 | Minskningsgrunden för år 2010 (justeras med arbetspensionsindex från lönekoefficientens nivå år 2010 till nivån för år 2015) |
| Förmånslåtaren dör i januari 2012, ansökningarna lämnas in först i september 2015, efterlevandepensionen borde ha minskats 1.10.2014 när det yngsta barnet fyllt 18 år i september 2014 | Minskningsgrunden för år 2010 (justeras med arbetspensionsindex från lönekoefficientens nivå år 2010 till nivån för år 2015 |
| Förmånslåtaren dör i januari 2008, då det inte fanns någon fast minskningsgrund, ansökningarna lämnas in först i september 2015, efterlevandepensionen borde ha minskats 1.10.2009 när det yngsta barnet fyllt 18 år i september 2009 | Minskningsgrunden för år 2010 (justeras med arbetspensionsindex från lönekoefficientens nivå år 2010 till nivån för år 2015) |
| Efterlevandepensionen har minskats för första gången år 2014, den efterlevande maken börjar få egen arbetspension år 2015 | Nivån för tidpunkten av den första minskningen (justeras med arbetspensionsindex från nivån för lönekoefficienten år 2014 till nivån för år 2015)) |
Före år 2010 fastställdes minskningsgrunden enligt de bestämmelser som då var i kraft.
Mera
Om minskningen av efterlevandepensionen gjordes före år 2010, inverkade förutom den efterlevande makens egna arbetspensioner också det totala beloppet av förmånslåtarens arbetspensioner på minskningen. Grunden för minskningen av efterlevandepensionen fastställdes på basis av detta totala belopp. Minskningsgrunden fastställdes enligt nivån för förmånslåtarens dödsår.
Minskningsgrunden fastställdes på basis av förmånslåtarens pension enligt följande:
- om förmånslåtarens pension var högst 324,77 euro i månaden (enligt 2004 års nivå) var minskningsgrunden 324,77 euro
- om förmånslåtarens pension var högre än 649,69 euro (enligt 2004 års nivå) var minskningsgrunden 649,69 euro
- om förmånslåtarens pension var mellan dessa belopp, användes beloppet av förmånslåtarens pension som grund.
Vid fastställandet av minskningsgrunden beaktades också förmåner som motsvarar arbetspension och som betalades från utlandet eller på basis av en anställning vid en institution inom Europeiska gemenskapernas institution eller vid en internationell organisation. Förmånerna beaktades till sitt faktiska belopp. Om tillräckliga uppgifter om det utländska pensionsskyddet inte fanns att tillgå, fastställdes pensionsskyddet till beloppet av den teoretiska pensionen.
Om den första minskningen av efterlevandepensionen har gjorts enligt den lagstiftning som gällde före år 2010 och det görs en ny minskning efter det, justeras det belopp som då varit grund för minskningen med arbetspensionsindex till nivån enligt tidpunkten för justeringen av efterlevandepensionen.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Beloppen har uppdaterats till 2024 års nivå.
Vilka inkomster beaktas vid minskningen av efterlevandepensionen?
Om den efterlevande maken är pensionerad, beaktas arbetspensioner som grundar sig på hens eget förvärvsarbete som inkomster vid minskningen av efterlevandepensionen. Arbetspensionerna beaktas utan avdrag för primära förmåner. Om den efterlevande makens egen pension är justerad med livslängdskoefficienten, beaktas pensionen vid minskningen justerad med livslängdskoefficienten.
Om minskningen görs genast när efterlevandepensionen börjar eller efter en omställningspension på sex månader, beaktas den efterlevande makens egna arbetspensioner till det belopp som de betalades när förmånslåtaren avled.
Om minskningen av efterlevandepensionen görs när rätten till barnpension upphör, beaktas den efterlevande makens egna pensioner till det belopp som de har vid den tidpunkt då barnpensionen upphör, till exempel den dag det yngsta barnet fyller 18 år. Den efterlevande makens egna arbetspensioner beaktas utan eventuellt barntillägg.
Om den efterlevande maken får ålderspension, beaktas utöver ålderspensionen den pension som före utgången av året före minskningstidpunkten tillvuxit av arbete för vilket ålderspension inte ännu har beviljats. Den efterlevande makens löpande ålderspension och den nya pension som tjänats in till slutet av det föregående året beaktas justerade med livslängdskoefficienten.
Mera
Om invalidpension, delinvalidpension eller arbetslivspension som har beviljats den efterlevande maken vid tidpunkten för förmånslåtarens död redan har ändrats till ålderspension, beaktas utöver den löpande ålderspension också pension (justerad med livslängdskoefficienten) som före utgången av året före minskningstidpunkten tillvuxit av arbete för vilket ålderspension inte ännu har beviljats.
Den efterlevande maken har beviljats pension, men betraktas inte som pensionerad vid minskningen av efterlevandepensionen
Den efterlevande maken anses inte vara pensionerad, om hen vid minskningstidpunkten får
- partiell ålderspension
- deltidspension
- avträdelsestöd, som inte löpte vid tidpunkten för förmånslåtarens död
- avträdelsepension
Mera
Avträdelsestöd beaktas inte vid minskningen av efterlevandepension, om betalningen av avträdelsestöd som beviljats den efterlevande maken inte hade börjat när förmånslåtaren dog för att
- avträdelseåldern inte hade uppnåtts
- inkomsterna ständigt hade överstigit förvärvsinkomstgränsen för avträdelsestöd.
Avträdelsestödet är inte en egentlig pension och därför beaktas det inte vid minskning av efterlevandepensionen. Om en efterlevande make som får avträdelsepension dessutom får arbetspension på grundval av sitt eget förvärvsarbete, beaktas endast den pension som grundar sig på hens eget arbete som inkomst vid minskningen av efterlevandepensionen.
Konstnärspension beaktas inte heller vid minskningen av efterlevandepensionen.
Den efterlevande maken får delinvalidpension
Om den efterlevande maken vid minskningstidpunkten får delinvalidpension, beaktas pensionen till beloppet av full invalidpension.
Om en efterlevande make som får delinvalidpension ansöker om att efterlevandepensionen minskas på basis av hens verkliga inkomster (minskning i särskilda fall), räknas delinvalidpensionen också som inkomst i sådana fall.
Den efterlevande maken får avträdelsestöd
Om den efterlevande maken vid tidpunkten för minskningen får avträdelsestöd, beaktas LFöPL-pensionen enligt grundbeloppet vid minskningen av efterlevandepensionen,.
Muiden eläkelakien mukaiset eläkkeet otetaan huomioon joko laskennallisena työkyvyttömyyseläkkeenä tai vanhuuseläkkeenä riippuen siitä, onko leski vähentämishetkellä täyttänyt jonkin työeläkelain mukaisen vanhuuseläkeiän vai ei.
Hur tilläggspensioner beaktas vid minskningen
Vid minskningen beaktas inte följande som den efterlevande makens inkomst:
- registrerad tilläggspension
- oregistrerad tilläggspension.
Pensioner från den offentliga sektorn beaktas till sina utbetalade belopp vid minskningstidpunkten, dvs. antingen enligt grund- eller tilläggspensionsskyddet.
Pensioner som den efterlevande maken får från utlandet
Vid minskningen av efterlevandepensionen beaktas
- utländska förmåner som motsvarar arbetspension
- förmåner på basis av anställningar inom Europeiska gemenskapernas institutioner eller internationella organisationer.
Förmånen beaktas till det belopp som den betalas vid minskningstidpunkten. Om det inte finns tillräckligt med uppgifter om den utländska förmånen, beaktas förmånen till beloppet av en teoretisk pension.
Den efterlevande makens egen pension har betalats som ett engångsbelopp
Om den efterlevande makens egen pension har betalats som ett engångsbelopp före tidpunkten för minskningen, beaktas pensionen som betalats som ett engångsbelopp inte vid minskningen av efterlevandepensionen. Detta gäller både
- en månadspension som är under 32,74 euro (nivån år 2024) som pensionsanstalten kan betala som ett engångsbelopp utan pensionstagarens samtycke och
- en månadspension på 32,74 – 81,85 euro (nivån år 2024) som pensionsanstalten kan betala som ett engångsbelopp, om pensionstagaren inte motsätter sig det.
Vid minskningen av efterlevandepensionen beaktar man inte heller den pension den efterlevande maken eventuellt får för arbete som omfattas av samma arbetspensionslag efter att engångsbeloppet betalats. Pension som tjänats in för detta arbete tas inte med i minskningen heller då den efterlevande maken i sinom tid beviljas ålderspension på basis av den.
Mera
Pensionsanstalten ska informera den efterlevande maken om att om hen inte ger sitt samtycke till att en månadspension med beloppet 30,02 – 75,05 euro (nivån år 2022) betalas som ett engångsbelopp, minskar efterlevandepensionen på grund av den löpande pensionen.
Om den efterlevande maken är född åren 1954–1972, informeras hen på samma gång om att pensionstillväxten för arbete under tiden med invalid-, arbetslivs- eller ålderspension som betalats som engångsbelopp är 1,7 procent. Pension tillväxer också för oavlönade perioder.
Engångsbetalning genast när den efterlevande makens egen pension börjar, uppgift till den pensionsanstalt som beviljar efterlevandepension senare
När efterlevandepensionen minskas känner pensionsanstalten inte alltid till att den efterlevande makens egen pension har betalats som engångsbelopp. Minskningen av efterlevandepensionen har kunnat göras på basis av en beviljad pension med antagandet att pensionen är fortlöpande.
Om den efterlevande makens egen pension har betalats som ett engångsbelopp genast när den börjar, justeras efterlevandepensionens belopp genast när den egna pensionen börjat. Så här görs även om pensionsanstalten får uppgiften om engångsbeloppet senare.
Den efterlevande makens pension som vid minskningstidpunkten betalas som fortlöpande betalas senare som engångsbelopp
Om den efterlevande makens egen pension vid minskningstidpunkten betalas som fortlöpande beaktas den vid minskningen av efterlevandepensionen.
Efterlevandepensionen justeras inte om den pension som beaktats i minskningen senare betalas som engångsbelopp. Oberoende av ett senare engångsbelopp inverkar en sådan här pension alltså minskande på efterlevandepensionen.
Den efterlevande maken får invalidpension eller arbetslivspension och har en fortgående anställning vid minskningstidpunkten
Om den efterlevande maken får invalidpension eller arbetslivspension när efterlevandepensionen minskas och hen har arbetat vid sidan av pensionen, beaktas endast den pension som hen får. Delinvalidpension beaktas till ett belopp som motsvarar full pension.
Vid minskningen beaktas alltså inte pension som tjänats in för en fortgående anställning. Så här förfar man oberoende av om arbetet omfattas av en arbetspensionslag för samma eller en annan sektor än den enligt vilken den efterlevandes egen pension är beviljad.
Den efterlevande maken får deltidspension som är lika stor som ålderspension
Den efterlevande makens deltidspension ändras vid 68 års ålder till ålderspension, som är lika stor som deltidspensionen. Om den efterlevande maken ännu vid minskningstidpunkten inte har ansökt om den ålderspension som hen tjänat in för sitt arbete, beaktas vid minskningen av efterlevandepensionen den pension som hen tjänat in till slutet av det föregående året. Den intjänade pensionen höjs med en eventuell uppskovsförhöjning till slutet av det föregående året.
Mera
För personer födda år 1946 eller tidigare ändras deltidspensionen till ålderspension som är lika stor som deltidspensionen när de fyller 65 år. Uppskovsförhöjningen räknas efter att den efterlevande maken har fyllt 68 år.
Den efterlevande maken får ålderspension och arbetar vid sidan av ålderspensionen
Om den efterlevande maken får ålderspension och arbetar under ålderspensionen, beaktar man vid minskningen utöver den löpande pensionen sådan obetald pension som tjänats in till slutet av året före det år då minskningen görs och som ännu inte beviljats.
Vid fastställandet av pension beaktar man pensioner enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn enligt nivån för grundpensionen och pensionerna enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn enligt nivån för tilläggspensionsskyddet om pensionerna skulle beviljas som sådana.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats i fråga om fall där den efterlevande maken har uppnått pensionsåldern, men inte ännu får ålderspension.
Om den efterlevande maken vid minskningstidpunkten inte ännu får egen pension, beaktas den kalkylerade arbetspensionen som baserar sig på den efterlevande makens förvärvsarbete som den efterlevande makens inkomster.
Den kalkylerade pensionen justeras med livslängdskoefficienten.
Även då den efterlevande maken får
- partiell ålderspension
- deltidspension
- avträdelsepension
görs minskningen av efterlevandepensionen utifrån den efterlevande makens kalkylerade arbetspension.
Även när den efterlevande maken får rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsunderstöd, minskas efterlevandepensionen utgående från den kalkylerade arbetspensionen. Rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsunderstöd betraktas inte så arbetspension som baserar sig på eget förvärvsarbete.
Den efterlevande maken är inte ännu i pensionsåldern
Som den efterlevande makens arbetspension betraktas den kalkylerade invalidpension som skulle ha beviljats den efterlevande maken om han eller hon hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension på förmånslåtarens dödsdag eller den dag rätten till barnpension upphör.
Om det yngsta barnet i familjen fyller 18 år medan den efterlevande maken får sex månaders omställningspension, beaktas den efterlevande makens egna pensioner till den storlek de uppgår till på barnets 18-årsdag, även om efterlevandepensionen minskas först i början av den sjunde månaden. På samma sätt förfar man om rätten till barnpension under omställningspensionen upphör till följd av adoption eller barnets död.
Den efterlevande maken är i pensionsåldern, men får inte ålderspension ännu
Som den efterlevande makens egen pension beaktas vid minskningen av efterlevandepensionen den pension som tjänats in före utgången av året före förmånslåtarens dödsår, om den efterlevande maken
- senast på förmånslåtarens dödsdag har uppnått en ålder som enligt någon arbetspensionslag berättigar till ålderspension och
- inte ännu får ålderspension.
Med pensionsålder avses här också en sänkt pensionsålder enligt registrerat tilläggspensionsskydd eller en lägre pensionsålder enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn.
Den intjänade pensionen justeras med livslängdskoefficienten.
Om minskningen av efterlevandepensionen görs i början av den sjunde kalendermånaden efter förmånslåtarens dödsår, beaktas den pension som tjänats in till slutet av året före förmånslåtarens dödsår som den efterlevande makens egen pension vid minskningen. Om minskningstidpunkten är på följande års sida justeras den efterlevande makens kalkylerade pension med arbetspensionsindex till följande års nivå.
Om minskningen av efterlevandepensionen görs vid ingången av den kalendermånad som följer på den då rätten till barnpension upphör, beaktas den pension som tjänats in till slutet av det år som föregår det då barnpensionen upphörde som den efterlevandes egen pension.
Den efterlevande maken uppnår pensionsåldern medan hen får omställningspension
Om den efterlevande maken inom sex månader från förmånslåtarens död uppnår pensionsåldern enligt någon arbetspensionslag och börjar få ålderspension, beaktas utöver den beviljade ålderspensionen också eventuell ännu obeviljad pension som tillvuxit till slutet av året före förmånslåtarens dödsår vid minskningen av efterlevandepensionen i början av den sjunde kalendermånaden.
Om den efterlevande maken inom sex månader från förmånslåtarens död har rätt till egen ålderspension men under denna tid ännu inte ansöker om pension, beaktas den efterlevande makens kalkylerade invalidpension till det belopp den skulle ha haft på förmånslåtarens dödsdag vid minskningen av efterlevandepensionen i början av den sjunde kalendermånaden efter förmånslåtarens död.
Den efterlevande maken har nått sin pensionsålder som är lägre än åldersklassens lägsta pensionsålder enligt de lagar som nämns i lagen om införande av pensionslagen för den offentliga sektorn eller sin personliga pensionsålder, men får inte ännu ålderspension
Som den efterlevande makens egen pension beaktas vid minskningen den pension som tjänats in före slutet av året före förmånslåtarens dödsår eller det år då det yngsta barnet fyllt 18 år, om den efterlevande maken
- har uppnått en lägre pensionsålder som inom den offentliga sektorn berättigar till ålderspension eller sin personliga pensionsålder (63-65) och
- har varit anställd inom den offentliga sektorn utan avbrott tills hen uppnått pensionsåldern.
Som den efterlevande makens egen pension beaktas vid minskningen den pension som tjänats in före slutet av föregående år, om den efterlevande maken
- vid förmånslåtarens död hade uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder, men inte sin personliga pensionsålder och
- hade varit anställd utan avbrott till förmånslåtarens dödsdag eller den dag då det yngsta barnet fyllde 18 år.
Den efterlevande makens egen pension som beaktas vid misnkningen inkluderar tilläggspensionsandelen. Normeringsminskning görs inte, om anställningen inom den offentliga sektorn har fortgått utan avbrott till den tidpunkt då minskningen görs. Om anställningen inte har varit oavbruten till tidpunkten för minskningen, görs det en normeringsminskning av den efterlevande makens intjänade pension.
Pensionsanstalterna får information om en eventuell sänkt pensionsålder inom den offentliga eller privata sektorn på förvärvsarbetsutdraget.
Uppskovsförhöjning av den kalkylerade pensionen
Om efterlevandepensionen minskas när den efterlevande maken har uppnått den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass men inte ännu får ålderspension, beräknas en uppskovsförhöjning till den kalkylerade ålderspensionen. Uppskovstiden beräknas från början av månaden efter den då hen har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder till tidpunkten för minskningen. Om den efterlevande maken har fått arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd efter att ha uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder, har hen inte rätt till uppskovsförhöjning för samma tid.
Om den efterlevande maken är född åren 1940–1948, men inte får ålderspension vid tidpunkten för minskningen, beräknas uppskovsförhöjning enligt 2016 års bestämmelser till den kalkylerade ålderspensionen enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn från 68 års ålder till minskningstidpunkten.
Vid uppskov av eventuell kalkylerad ålderspension för efterlevande makar som är födda år 1939 eller tidigare beräknas uppskovsförhöjningen enligt 2004 års bestämmelser frpn 65 års ålder till minskningstidpunkten.
Den efterlevande maken får partiell ålderspension
Om den efterlevande maken får partiell ålderspension, betraktas som hens arbetspension den kalkylerade invalidpensionen, om den hen inte hade uppnått pensionsåldern enligt någon arbetspensionslag på förmånslåtarens dödsdag. Den kalkylerade invalidpensionesn belopp beräknas utgående från följande delar:
- den löpande partiella ålderspensionen
- sparandelen, dvs. den pension som intjänats före utgången av året före den partiella ålderspensionens begynnelseår och ännu inte har beviljats
- den pension som intjänats under den partiella ålderspensionens begynnelseår och senare före utgången av året före förmånslåtarens dödsår
- pensionsdelen för återstående tid.
Om den efterlevande maken får partiell ålderspension och hade uppnått pensionsåldern enligt någon arbetspensionslag på förmånslåtarens dödsdag, betraktas den kalkylerade ålderspensionen som hens egen pension vid minskningen av efterlevandepensionen. Den kalkylerade ålderspensionens belopp beräknas utgående från följande delar:
- den löpande partiella ålderspensionen
- sparandelen, dvs. den pension som intjänats före utgången av året före den partiella ålderspensionens begynnelseår och ännu inte har beviljats
- den pension som intjänats under den partiella ålderspensionens begynnelseår och senare före utgången av året före förmånslåtarens dödsår.
Den efterlevande maken får rehabiliteringspenning
Som kalkylerad pension för en efterlevande make som får rehabiliteringspenning används rehabiliteringspenningen efter avdrag för tilläggsdelen på 33 procent.
Den efterlevande maken har arbetat utomlands
Om den efterlevande maken har arbetat utomlands eller för Europeiska gemenskapernas institutioner eller internationella organisationer, men inte ännu får pension för utlandsarbetet, beaktas den teoretiska pensionen för utlandsarbetet som den efterlevande makens egen pension vid minskningen.
Den efterlevande makens arbete i andra länder än EU-länder beaktas vid minskningen.
Pensionsskyddscentralen utreder till vilket belopp pensionen beaktas.
Beslut om den efterlevande makens kalkylerade pension
Den efterlevande maken har rätt att på begäran få ett överklagbart beslut om den kalkylerade pensionens belopp när
- familjepensionen beviljas enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn och
- den efterlevande maken har varit anställd inom den privata sektorn.
Detsamma gäller när familjepensionen beviljas av en pensionsanstalt inom den privata sektorn och den efterlevande maken har varit anställd inom den offentliga sektorn.
Om det pensionssystem som har beviljat familjepensionen också har försäkrat den efterlevande makens arbete, får den efterlevande maken på begäran en uträkning av sin kalkylerade pension, om uträkningen inte ingår i pensionsbeslutshandlingarna. I sådana fall får den efterlevande maken också en möjlighet att kontrollera hur hans eller hennes kalkylerade pension, som använts vid minskningen, har räknats ut.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Den efterlevande makens egen pension och kalkylerade pension som beaktas vid minskningen av efterlevandepensionen
Den första minskningen
|
Den efterlevandes situation vid tidpunkten för minskningen |
Vid minskningen beaktas |
Vid minskningen beaktas inte |
|
Den efterlevande maken får inte egen pension |
Kalkylerad invalidpension |
– |
|
Den efterlevande maken har uppnått pensionsåldern enligt någon arbetspensionslag, men är ännu inte ålderspensionerad |
Pension som tjänats in till slutet av året före förmånslåtarens dödsdag (dagen då rätten till barnpension upphör) |
– |
|
Den efterlevande maken får egen pension, inget arbete vid sidan om pensionen. |
Löpande pension eller pensioner
Utan LITA-avdrag, om LITA-avdrag har gjorts från pensionen |
Pension som betalats som engångsbelopp, om den har betalats före minskningstidpunkten |
|
Den efterlevande maken får invalidpension, arbetar vid sidan om pensionen |
Löpande pension eller pensioner Utan LITA-avdrag, om LITA-avdrag har gjorts från pensionen |
Kalkylerad pension för arbete som utförts under pensionen
Invalidpension som betalats som engångsbelopp, om den har betalats före minskningstidpunkten |
|
Den efterlevande makens deltidspension ändras till ålderspension med samma belopp. Den efterlevande maken ansöker inte ännu om ålderspension som han eller hon tjänat in för arbete |
Den pension som tjänats in till slutet av det föregående året höjd med en eventuell uppskovsförhöjning till och med slutet av det föregående året |
– |
|
Den efterlevande maken får ålderspension, arbetar vid sidan om ålderspensionen |
Löpande pension eller pensioner. Dessutom pension som tjänats in till slutet av året före förmånslåtarens dödsdag (den dag då rätten till barnpension upphör) för anställningar och företagarverksamhet för vilka pension ännu inte har beviljats. Utan LITA-avdrag, om LITA-avdrag har gjorts från pensionen |
Pension som betalats som engångsbelopp, om den har betalats före minskningstidpunkten |
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Exemplet har uppdaterats till nivån 2024.
Hur görs minskningen av efterlevandepensionen?
Efterlevandepensionen minskas på följande sätt:
- Ett belopp som motsvarar minskningsgrunden dras av från den efterlevande makens egen arbetspension.
- Om den efterlevande makens egen pension överstiger minskningsgrunden, dras hälften av den överskjutande delen av från efterlevandepensionen.
LITA-avdraget görs efter att efterlevandepensionen minskats.
Exempel: Minskning av efterlevandepensionen
Efterlevandepensionens fulla belopp är 450,50 euro/mån.
Minskningsgrunden är 818,50 euro (på nivån 2024).
Beloppet på den efterlevande makens egen arbetspension är 873,35 euro/mån.
Minskning av efterlevandpensionen
| Den efterlevande makens egen pension | 873,35 euro/mån |
| – Minskningsgrund | 818,50 |
| Överskjutande del | 54,9 |
| Hälften av den överskjutande delen | 27,45 euroa/kk |
Efterlevandepensionen är 450,50 – 27,45 = 423,05 euro/mån.
Proportionell minskning
Om den efterlevande maken har rätt att få efterlevandepension enligt flera arbetspensionslagar, görs en proportionell minskning av efterlevandepensionen.
Från efterlevandepensionen enligt varje pensionslag dras av en lika stor andel av hälften av den överskjutande delen som efterlevandepensionen enligt lagen i fråga utgör av samtliga efterlevandepensioner enligt arbetspensionslagarna. Efterlevandepension från ett annat EU-land likställs med efterlevandepensioner enligt arbetspensionslagarna.
Hur görs beräkningen
Proportionell minskning av efterlevandepensionen innebär att en proportionell andel av hälften av den överskjutande delen dras av från efterlevandepensionen enligt varje arbetspensionslag. Den proportionella del som ska dras av från hälften av den överskjutande delen räknas ut genom att
- dividera beloppet av efterlevandepensionen enligt respektive arbetspensionslag med beloppet av efterlevandepensionen enligt alla arbetspensionslagar
- multiplicera hälften av den överskjutande delen med kvoten.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterts med uppgiften om att inget beslut behöver utfärdas när efterlevandepensionen justeras om pensionsbeloppet inte ändras.
Efterlevandepensionen justeras
Beloppet på efterlevandepensionen justeras och minskningen görs på nytt
- om den första minskningen har gjorts på basis av den kalkylerade invalidpensionen eller
- som en minskning i särskilda fall på basis av den efterlevande makens verkliga inkomster och
- om den efterlevande maken senare beviljas invalidpension, arbetslivspension, första ålderspension eller avträdelsestöd.
Om justeringen av efterlevandepensionen behöver inte ett nytt beslut utfärdas till kunden om pensionsbeloppet förblir oförändrat eller det fortfarande inte återstår någon pension att betala.
Om den efterlevande maken senare beviljas partiell ålderspension, justeras inte beloppet på efterlevandepensionen och ingen ny minskning görs.
Efterlevandepensionen justeras när den efterlevande makens egen pension börjar.
Vid minskningen av efterlevandepensionen beaktas
- den pension som beviljats den efterlevande maken samt
- den pension som tjänats in till slutet av det år som föregår pensionens begynnelse av det arbete för vilket pension ännu inte beviljas.
Delinvalidpension beaktas till ett belopp som motsvarar full invalidpension.
Om den efterlevande maken har beviljats invalidpension enligt den offentliga sektorns pensionslagar för yrkesbaserad arbetsoförmåga men invalidpensionsansökan enligt den privata sektorns pensionslagar har avslagits, tar man i minskningen utöver invalidpensionen från den offentliga sektorn i beaktande också den pension som tjänats in enligt den privata sektorns pensionslagar till slutet av året som föregår invalidpensionens begynnelseår.
Justeringen görs eftersom den kalkylerade invalidpensionen kan avvika betydligt från beloppet på den slutliga pension som beviljas den efterlevande maken.
Vid justeringen av efterlevandepensionen används samma minskningsgrund som då efterlevandepensionen minskades för första gången. Minskningsgrunden justeras med arbetspensionsindex till nivån enligt granskningstidpunkten.
Den efterlevande maken beviljas avträdelsestöd
Om den efterlevande maken beviljas avträdelsestöd, justeras efterlevandepensionen. Minskningen görs för avträdelsestödets del utifrån dess verkliga belopp. I minskningen beaktas dessutom pensioner enligt andra pensionslagar som kalkylerade invalidpensioner.
Beloppet på efterlevandepensionen justeras inte
Beloppet på efterlevandepensionen justeras inte och ingen ny minskning görs, om
- minskningen har gjorts utgående från den efterlevande makens kalkylerade ålderspension och han eller hon senare beviljas ålderspension
- en ålderspension som betalas enligt någon av arbetspensionslagarna beaktats i minskningen och den efterlevande maken senare beviljas en ny ålderspension
- avträdelsestödets grundbelopp och eventuella pensioner enligt andra pensionslagar har beaktats i minskningen som kalkylerade
- minskningen av en efterlevandepension som en deltidspensionär får har gjorts utifrån den kalkylerade ålderspensionen och deltidspensionären senare beviljas ålderspension
I ålderspensionssituationer görs minskningen av efterlevandepensionen endast en gång. Minskningen behöver inte göras på nytt då pension senare beviljas för arbete som tidigare beaktats i den kalkylerade ålderspensionen.
Full invalidpension som den efterlevande maken får ändras till delinvalidpension
Efterlevandepensionen minskas inte på nytt om full invalidpension som den efterlevande maken får ändras till delinvalidpension.
Den efterlevande maken beviljas rehabiliteringspenning
Om efterlevandepensionen har minskats på grundval av den efterlevande makens kalkylerade invalidpension, minskas efterlevandepensionen inte på nytt om den efterlevande maken beviljas rehabiliteringspenning.
Den efterlevande makens invalidpension eller arbetslivspension ändras till ålderspension
När den efterlevande makens invalidpension eller arbetslivspension ändras till ålderspension, minskas efterlevandepensionen inte på nytt.
Efterlevandepensionen minskas inte heller i sådana fall där ny pension som tjänats in vid sidan om pensionen läggs till pensionen.
Engångsförhöjning orskakar inte justering av efterlevandepensionen
Efterlevandepensionen justeras inte på grund av att en engångsförhöjning läggs till den efterlevande makens egen invalidpension.
Sammanfattande tabell
Den efterlevande makens egna pensioner och förvärvsarbete när efterlevandepensionen minskas
Ny minskning
|
Den efterlevande makens situation |
Görs det en ny minskning? |
Vid minskningen beaktas inte |
|
Minskningen har gjorts på basis av den kalkylerade invalidpensionen Egen invalidpension eller första ålderspension beviljas |
Ny minskning Beviljad pension och den pension som tjänats in till slutet av det år som föregår pensionens begynnelse, för det arbete för vilket pension ännu inte beviljas. |
Engångsförhöjning av den efterlevande makens egen invalidpension |
|
Minskningen har gjorts utifrån avträdelsestödet (i minskningen har dessutom pensioner enligt andra pensionslagar tagits i beaktande antingen som kalkylerad invalidpension eller ålderspension) Egen invalidpension beviljas eller den första ålderspensionen. |
Ingen ny minskning | – |
|
Minskningen har gjorts på basis av den kalkylerade ålderspensionen Ålderspension beviljas |
Ingen ny minskning |
– |
|
Minskningen har gjorts på basis av invalidpensionen Pensionen ändras till delpension |
Ingen ny minskning |
– |
|
Minskningen har gjorts på basis av den kalkylerade pensionen Rehabiliteringspenning beviljas |
Ingen ny minskning |
– |
|
Minskningen har gjorts på basis av invalidpensionen eller arbetslivspension Pensionen ändras till ålderspension |
Ingen ny minskning |
Pension som tjänats in för arbete vid sidan om pensionen
|
|
Minskningen gjorts på basis av ålderspensionen och den efterlevande maken har arbetat vid sidan av ålderspensionen efter den första minskningen Pension som tjänats in under tiden med ålderspension läggs till ålderspensionen |
Ingen ny minskning |
– |
|
Minskningen har gjorts på basis av den kalkylerade invalidpensionen, eftersom den efterlevande maken får deltidspension Deltidspensionen ändras till en ålderspension med samma belopp Den efterlevande maken ansöker om ålderspension som tjänats in för arbete |
Ingen ny minskning
Ny minskning |
– |
|
Minskningen har gjorts på basis av den kalkylerade ålderspensionen, eftersom den efterlevande maken får deltidspension Deltidspensionen ändras till en ålderspension med samma belopp Den efterlevande maken ansöker om ålderspension som tjänats in för arbete |
Ingen ny minskning
Ingen ny minskning |
– |
Samordningsändringar av den efterlevande makens egen pension eller ändringar av LITA-avdrag
Om beloppet på den efterlevande makens egen pension ändras på grund av att en ny LITA-samordning eller ett nytt LITA-avdrag görs på pensionen, justeras inte beloppet på efterlevandepensionen. Den justeras inte, eftersom den efterlevande makens egen arbetspension beaktas utan primära förmåners inverkan när efterlevandepensionen minskas.
Den efterlevande makens egen pension upphör
Att den efterlevande makens invalidpension upphör medför inte justering av efterlevandepensionen när pensionen upphör.
Om den efterlevande makens invalidpension som beaktats vid minskningen upphör och den efterlevande maken senare beviljas partiell ålderspension, justeras inte beloppet på efterlevandepensionen.
Den justeras inte heller om den efterlevande maken beviljas invalidpension på tidigare grunder efter en pension som upphört.
Om invalidpension eller ålderspension beviljas senare på nya grunder, justeras efterlevandepensionen och då beaktas vid minskningen också pension som tjänats in vid sidan av den tidigare pensionen och efter det.
Sammanfattande tabell
När samordningen av den efterlevande makens egen pension ändras och när pensionen upphör
|
Den efterlevande makens situation |
Görs det en ny minskning? |
|
Samordningen av den efterlevande makens egen pension/LITA-avdraget ändras eftersom LITA-förmånen ändras |
Ingen ny minskning |
|
Den efterlevande makens invalidpension upphör |
Ingen ny minskning när den upphör |
| Den efterlevande makens invalidpension upphör och partiell ålderspension beviljas senare | Ingen ny minskning |
|
Invalidpension beviljas på tidigare grunder efter en pension som upphört |
Ingen ny minskning |
|
Invalid- eller ålderspension beviljas på nya grunder efter en pension som upphört |
Ny minskning Vid minskningen beaktas också den pension som tjänats in under den tidigare pensionen och ny pension som tjänats in efter det |
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Länkarna till lagrummen har uppdaterats.
När är det fråga om minskning av efterlevandepensionen i särskilda fall?
Det är fråga om minskning av efterlevandepensionen i särskilda fall då minskningen görs enligt den efterlevande makens verkliga inkomster.
Ett särskilt fall är till exempel när den efterlevande maken har tjänat in en betydlig pension på basis av tidigare arbete, men inte längre arbetar när efterlevandepensionen minskas första gången eller senare blir arbetslös. Den efterlevande makens kalkylerade pension kan i sådana fall vara betydligt större än hans eller hennes verkliga inkomster då minskningen görs. För att efterlevandepensionen i dessa fall ska kunna dimensioneras rätt, kan den efterlevande maken ansöka om att efterlevandepensionen minskas utgående från de verkliga inkomsterna.
Man måste ansöka om minskning av efterlevandepensionen i särskilda fall
För att efterlevandepensionen ska kunna minskas utgående från de verkliga inkomsterna, måste den efterlevande maken ansöka om det. I sin ansökan uppger den efterlevande maken de inkomster på basis av vilka han eller hon vill att efterlevandepensionen minskas. Vid minskningen utgår man från
- den efterlevande makens genomsnittliga förvärvsinkomster
- förmånersom baserar sig på förvärvsinkomsterna
under de sex senaste månaderna före ansökan.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Som den efterlevande makens inkomster vid minskning av efterlevandepensionen kan tas hans eller hennes genomsnittliga förvärvsinkomster och förmåner som grundar sig på dem, om följande krav uppfylls:
- den efterlevande maken får ingen egen arbetspension ännu eller får delinvalidpension, deltidspension eller avträdelsepension
- den efterlevande maken har ansökt om minskning i särskilda fall inom fem år från förmånslåtarens död eller senare, om efterlevandepensionen minskas för första gången först när det yngsta barnet som har rätt till familjepension fyller 18 år
- 60 procent av arbetsinkomsterna, de förmåner som grundar sig på dem som sådana samt delinvalidpension, deltidspension och avträdelsepension är sammanlagt minst 25 procent mindre än den efterlevande makens kalkylerade arbetspension.
Den efterlevande maken anses få pension, även om det efter en LITA-samordning eller avdrag för LITA-ersättning inte återstår någon pension att betala. I sådana fall är minskning i särskilda fall således inte möjlig.
Minskning i särskilda fall ska utredas på basis av den efterlevande makens meddelande eller ansökan
I sin familjepensionsansökan kan den efterlevande maken meddela att hans eller hennes inkomstnivå har sjunkit betydligt från den tidigare nivån, t.ex. på grund av att han eller hon upphört med förvärvsarbetet. I sådana fall reder pensionsanstalten ut om villkoren för minskning i särskilda fall uppfylls.
Pensionsanstalten ber den efterlevande maken redogöra för hur inkomsterna har ändrats från tidigare och hur stora de är efter ändringen. Den efterlevande maken kan bevisa inkomstnedsättningen med ett löneintyg från arbetsgivaren. En efterlevande make som är företagare kan bevisa inkomstnedsättningen genom att arbetsinkomsten har sänkts. Vid behov inhämtar pensionsanstalten en utredning av beloppet på den efterlevande makens arbetslöshets- eller sjukdagpenning.
Om förutsättningarna för minskning i särskilda fall föreligger på basis av redogörelsen, behöver den efterlevande maken inte ansöka separat om minskningen.
När den efterlevande maken ansöker om minskning i särskilda fall senare än då han eller hon ansöker om familjepension, räcker det med ett brev och den ovan beskrivna redogörelsen för de förändrade inkomsterna som ansökan.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Laghänvisningarna har uppdaterats.
När kan minskningen av efterlevandepensionen göras utifrån den efterlevande makens verkliga inkomster?
Minskningen av efterlevandepensionen kan göras enligt den efterlevande makens verkliga inkomster, när efterlevandepensionen minskas för första gången.
Den efterlevande maken kan ansöka om minskning enligt dessa inkomster även senare, om hans eller hennes omständigheter förändras väsentligt från det de var när efterlevandepensionen minskades första gången. Ansökan ska dock lämnas in senast inom fem år från förmånslåtarens död.
Om det i familjen finns barn under 18 år med rätt till barnpension, minskas efterlevandepensionen första gången när det yngsta barnet fyller 18 år eller när rätten till familjepension upphör för det sista barnet, som är hinder för minskning, till följd av bortadoption eller död. Då kan minskning göras enligt den efterlevande makens verkliga inkomster, även om det har gått mer än fem år sedan förmånslåtarens död.
Minskningen görs retroaktivt för de sex månader som föregår ansökan
Minskningen som görs enligt den efterlevande makens arbetsinkomster och på dem baserade förmåner kan göras retroaktivt för de sex senaste månaderna före ansökan. Okunskap om att ett sådant förfarande är möjligt förlänger inte den retroaktiva tiden för justering av efterlevandepensionen.
Ibland ansöker den efterlevande maken om justering av minskningen av efterlevandepensionen så snabbt efter att hans eller hennes omständigheter har förändrats, att inkomsterna ännu inte har hunnit minska tillräckligt. Det kan vara fallet till exempel när en efterlevande make som blivit arbetslös fortfarande har arbetat under de sex senaste månaderna innan ansökan lämnades in. I sådana fall kan pensionsanstalten följa med situationen och justera minskningen av efterlevandepensionen senare, om villkoren för minskning i särskilda fall uppfylls vid en senare tidpunkt.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Som den efterlevande makens arbetsinkomster beaktas sådana arbetsinkomster som är pensionsgrundande. Inget avdrag för pensionsavgift görs på inkomsterna. Inkomsterna justeras inte vid årsskiften med lönekoefficienten eller något annat index.
Den efterlevande maken får rehabiliteringspenning
Som den efterlevande makens rehabiliteringspenning beaktas rehabiliteringspenningen efter avdrag för tilläggsdelen 33 procent. Därtill beaktar man 60 procent av de inkomster som den efterlevande maken eventuellt får vid sidan av rehabiliteringspenningen. I praktiken leder ett sådant förfarande oftast till att villkoren för minskning i särskilda fall inte uppfylls. Då görs minskningen utgående från den efterlevande makens kalkylerade invalidpension.
Den efterlevande maken arbetar inte och får inte förmån som baserar sig på arbetsinkomst
Om den efterlevande maken varken arbetar eller får någon förmån som baserar sig på arbetsinkomster, anses den efterlevande maken inte alls ha några inkomster när efterlevandepensionen minskas. Då görs minskningen utgående från den efterlevande makens verkliga nollinkomster.
Minskning när den efterlevande inte har några inkomster alls (FSD 150/2006, exceptionell pensionsjämkning)
Efterlevandepensionen pensionsjämkades 1.2.2003 enligt den efterlevande makens beräknade pension. Vid tidpunkten för förmånslåtarens död hade den efterlevande maken en anställning, som upphörde 30.6.2004. Den efterlevande maken hade yrkat på en exceptionell pensionsjämkning som motsvarade den efterlevande makens faktiska inkomster vid denna tidpunkt. Den efterlevande maken har uppgett att situationen förändrats så att den efterlevande maken från och med maj 2005 sporadiskt har utfört konsultuppdrag hemifrån för sin tidigare arbetsgivare.
Enligt FSD är bestämmelsen om exceptionell pensionsjämkning avsedd som skydd i situationer där den pension som beräknats utgående från den efterlevande makens beräknade pension inte motsvarar hans eller hennes faktiska inkomster och ekonomiska ställning. Bestämmelsen kan tolkas så att avsikten är att skydda även efterlevande makar som inte har inkomster alls. I efterlevandepensionen ska det göras en exceptionell pensionsjämkning utgående från den efterlevande makens faktiska nollinkomster.
Förmåner som baserar sig på arbetsinkomster
Förmåner som baserar sig på arbetsinkomster är till exempel sjukdagpenning och arbetslöshetsdagpenning. Vid behov omräknas de så att de motsvarar det belopp som betalas ut månatligen. Arbetslöshetsdagpenningens månatliga belopp beräknas genom att multiplicera dagpenningen med 21,5. Sjukdagpenningens månatliga belopp beräknas genom att multiplicera dagpenningen med 300 och dividera resultatet med 12.
Följande förmåner enligt bruttobelopp och vid behov omvandlade till ett månatligt belopp beaktas också:
- delinvalidpension
- deltidspension
- avträdelsepension
- dagpenning enligt lagen om olycksfallsförsäkring samt olycksfallspension
- fortlöpande ersättning enligt trafikförsäkringslagen på grund av ådragen egen skada
- dagpenning och livränta som beviljats med stöd av lagen om skada, ådragen i militärtjänst.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Laghänvisningarna har uppdaterats.
När man undersöker om efterlevandepensionen kan minskas utgående från den efterlevande makens verkliga inkomster, omräknas den efterlevande makens arbetsinkomster så att de motsvarar arbetspensionens belopp. Man beaktar då 60 procent av inkomsternas bruttobelopp.
De förmåner som den efterlevande får beaktas till sina utbetalade bruttobelopp.
Minskningen som görs enligt den efterlevande makens arbetsinkomster och på dem baserade förmåner kan göras retroaktivt för de sex senaste månaderna före ansökan. Vid minskningen används sålunda den efterlevande makens genomsnittliga arbetsinkomster och på dem baserade förmåner för de sex senaste månaderna före ansökan.
Exempel, Minskning av efterlevandepension i särskilda fall
Förmånslåtaren dog i september 2011. Pensionsjämkningen gjordes utgående från den efterlevande makens kalkylerade invalidpension, eftersom den efterlevande maken fortfarande arbetade vid den tidpunkten.
Den efterlevande maken blev arbetslös i juni 2013 och ansöker om justering av efterlevandepensionens belopp i november 2015.
Den efterlevande makens inkomster utöver efterlevandepensionen består av arbetslöshetsdagpenning, 30 euro/dag. Omräknad till månatlig inkomst är arbetslöshetsdagpenningen 30 x 21,5 = 645 euro/mån.
Den efterlevande makens kalkylerade pension, som användes vid den tidigare pensionsjämkningen, är 1000 euro i månaden efter indexjustering.
Minskning av inkomsterna:
Kalkylerad pension 1 000 e
Arbetslöshetsdagpenning 645 e
Skillnad 355 e
Skillnaden är mer än 25 % av den efterlevande makens kalkylerade pension.
När efterlevandepensionen minskas används inkomsten 645 euro, dvs. inkomsten räknad enligt arbetslöshetsdagpenningen, som den efterlevande makens inkomst.
Efterlevandepensionen minskas retroaktivt från och med maj 2015.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Länkarna till lagrummen har uppdaterat. En uppgift om att levandskostnadsindex framgår av Statistikcentralens webbplats har också lagts till.
Beloppet av pension som betalas till förmånslåtarens tidigare make är beroende av storleken på det underhållsbidrag som förmånslåtare betalat till honom eller henne. Den tidigare makens andel av efterlevandepensionen är lika stor som 60 procent av det månatliga underhållet till den tidigare maken utgör av förmånslåtarens hela pension. Beloppet på familjepension som betalas till den tidigare maken dras av från den pension som betalas till den efterlevande maken
Underhållet till den tidigare maken höjs enligt levnadskostnadsindex. Beloppet på den tidigare makens familjepension räknas utgående från underhållsbidraget som höjts med levnadskostnadsindex. Levnadskostnadsindex framgår av Statistikcentralens webbplats.
Den tidigare maken ska bifoga beslutet eller avtalet om underhållsbidrag till sin ansökan om familjepension. Han eller hon bör också uppge underhållsbidragets indexjusterade belopp. Om denna uppgift inte erhålls från sökanden, räknar pensionsanstalten ut det höjda beloppet.
Underhållsbidraget x 0,6 / förmånslåtarens totala pension x efterlevandepensionen (före avdrag av primära förmåner)
Om det inte finns en efterlevande make som förmånstagare, kan den tidigare makens pension vara högst lika stor som efterlevandepensionen.
Om det finns flera tidigare makar som får underhållsbidrag, fördelas det sammanlagda beloppet av de tidigare makarnas familjepension mellan dem i proportion till deras underhållsbidrag. Om det också finns en efterlevande make som förmånstagare, är det sammanlagda beloppet av familjepensionen som betalas till den tidigare maken eller tidigare makar högst hälften av efterlevandepensionen.
Om den ena registrerade partnern efter upplösning av det registrerade partnerskapet var skyldig att betala underhållsbidrag till den andra partnern, har den efterlevande partnern rätt till familjepension som beräknas på samma sätt som familjepension till förmånslåtares tidigare make.
Den tidigare makens familjepension kan minska på grund av att den minskas med beloppet av hans eller hennes egna arbetspensioner.
Exempel: Beloppet på den tidigare makens pension
- Förmånslåtaren hade ålagts att betala 100 euro/mån i underhållsbidrag till sin tidigare make
- Förmånslåtarens arbetspension var 1 000 euro/mån
- Full efterlevandepensionen är 500 euro/mån
60 % av underhållsbidraget är 60 euro.
Den tidigare makens pension före den minskande effekten av hans eller hennes egna arbetspensioner och före avdrag av primära förmåner är
60 / 1 000 x 500 = 30 euro/mån.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats i fråga om i vilken ordning engångsförhöjning och avdrag för primär förmån görs.
Engångsförhöjning av familjepension
Om grunden för familjepensionen är den invalidpension som förmånslåtaren fick eller hens beräknade invalidpension, läggs en engångsförhöjning till familjepensionen. Till familjepensionen läggs en engångsförhöjning från början av det kalenderår före vilket
- familjepensionen har fortgått i 5 kalenderår, om grunden för familjepensionen är förmånslåtarens kalkylerade invalidpension
- förmånslåtarens invalidpension och familjepensionen som beviljats utifrån denna har sammanlagt fortgått i fem kalenderår.
Procentsatsen för engångsförhöjningen bestäms enligt vad förmånslåtarens ålder skulle ha varit vid förhöjningstidpunkten. Om förmånslåtaren vid engångsförhöjningstidpunkten skulle ha fyllt 56 år, läggs ingen engångsförhöjning till familjepensionen.
Engångsförhöjningen läggs till den löpande familjepensionen, där inverkan av primära förmåner har beaktats. Familjepensionen räknas således inte ut helt på nytt i samband med engångsförhöjningen.
Om det till förmånslåtarens invalidpension som utgör grund för familjepensionen har lagts pension som förmånslåtaren tjänat in vid sidan av invalidpensionen, görs engångsförhöjningen på samma gång också på den pension som vuxit under tiden med pension.
Engångsförhöjning, LITA-avdrag och minskning av efterlevandepensionen
Endast efterlevande make som förmånstagare
Om förmånslåtaren redan var pensionerad och engångsförhöjningen redan har lagst till pensionen, ingår engångsförhöjningen i grunden för familjepensionen. LITA-avdrag görs efter uträkningen av familjepensionen.
Om förmånslåtaren inte var pensionerad eller hens pension inte ännu hade engångsförhöjts, uträknas familjepensionen utgående från en grund där engångsförhöjningen inte ännu är med. LITA-avdrag görs efter uträkningen av familjepensionen. Engångsförhöjningen görs i sinom tid till familjepensionen där LITA-avdraget har beaktats.
Efterlevande make och barn som förmånstagare
När minskningen av efterlevandepensionen har gjorts före år 2022, har barnen inte längre fått barnpension. Från och med år 2022 betalas barnpension till 20 års ålder, men minskningen av efterlevandepensionen görs när barnet fyllt 18 år. I dessa fall görs först minskningen av efterlevandepensionen och sedan LITA-avdraget.
Om förmånslåtarens pension redan var engångsförhöjd, när efterlevandepensionen uträknas, uträknas efterlevandepensionen utgående från den engångsförhöjda grunden för familjepensionen. Efter minskningen av efterlevandepensionen görs LITA-avdraget.
Om förmånslåtaren inte var pensionerad eller engångsförhöjningen inte ännu hade lagts till hens pension när efterlevandepensionen uträknas, läggs engångsförhöjningen senare till den löpande familjepensionen. Engångsförhöjningen läggs till den löpande familjepensionen (där LITA-avdraget har beaktats), när förmånslåarens pension och familjepensionen sammanlagt har fortgått fem kalenderår.
Pension som betalats som engångsbelopp
Om familjepensionen betalas som engångsbelopp, görs ingen engångsförhöjning av familjepensionen.
Om förmånslåtarens invalidpension har betalats som engångsbelopp, har ingen engångsförhöjning av pensionen gjorts. Då grunden för familjepensionen är förmånslåtarens pension som betalats som engångsbelopp, läggs en engångsförhöjning till grunden för familjepensionen från början av det kalenderår före vilket förmånslåtarens pension skulle ha betalats i fem kalenderår, om pensionen skulle ha betalats tills vidare. Engångsförhöjningsprocenten fastställs enligt förmånslåtarens ålder vid förhöjningstidpunkten.
Om förmånslåtarens invalidpension som betalats som engångsbelopp vid förmånslåtarens död skulle ha betalats tills vidare i mindre än fem år, läggs en engångsförhöjning till familjepensionen från början av det kalenderår före vilket förmånslåtarens pension och familjepension sammanlagt har fortgått i fem kalenderår. Om emellertid också familjepensionen betalas som ett engångsbelopp, görs ingen engångsförhöjning av familjepensionen.
Exempel: Engångsförhöjning av pension som betalats som ett engångsbelopp
- En förmånslåtare som var född 1970 dog år 2015
- Han hade beviljats invalidpension som betalats som engångsbelopp år 2011
- Förmånstagarna är den efterlevande maken och ett barn
Familjepensionen betalas som engångsbelopp först när efterlevandepensionen minskas när barnet fyller 18 år.
Engångsförhöjningen görs i början av det kalenderår före vilket förmånslåtarens invalidpension och familjepension som beviljats på basis av den sammanlagt har fortgått i fem kalenderår. Engångsförhöjningen läggs till familjepensionen från och med år 2017.
Exempel: Engångsförhöjning i situationer där antalet förmånstagare ändras
Invalidpensionen som ligger till grund för familjepensionen är 806,97 euro/mån. Förmånstagare är en efterlevande make och två barn.
Pensionerna (enligt granskningsårets indexnivå) är:
Efterlevandepension: 5/12 x 806,97 = 336,24 euro/mån
Barnpensioner: 7/12 x 806,97 = 470,73 euro/mån
Vardera barnets pension är 235,37 euro/mån. I denna situation jämnas familjepensionen till samma belopp som förmånslåtarens pension, dvs. till den efterlevande maken betalas i praktiken en cent mindre.
Till familjepensionen läggs en engångsförhöjning, när familjepensionen har betalats i fem kalenderår. Förmånslåtaren skulle vid tidpunkten för engångsförhöjningen varit 48 år, så procentsatsen för engångsförhöjningen av familjepensionen är 8.
Efterlevandepension: 336,23 x 1,08 = 363,13 euro/mån
Barnpensioner: 235,37 x 1,08 = 254,20 euro/mån
Antalet förmånstagare ändras
Det ena barnet fyller 18 år efter att engångsförhöjningen gjorts.
Efterlevandepension: 6/12 x 806,97 = 403,49 euro/mån
Barnpensionen: 4/12 x 806,97 = 268,99 euro/mån
Engångsförhöjningen läggs på nytt till familjepensionen som betalas efter att antalet förmånstagare har ändrats. Förhöjningsprocenten är alltid den samma.
Efter engångsförhöjningen är pensionerna:
Efterlevandepensionen: 403,49 x 1,08 = 435,77 euro i månaden
Barnpensionen: 268,99 x 1,08 = 290,51 euro i månaden.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen om tillämpning av livslängdskoefficienten har preciserats angåenden huruvida livslängdskoefficienten hade fastställts för förmånslåtarens åldersgrupp eller om det är dödsfallsårets livslängdskoefficient som tillämpas. Texten har också preciserats i fråga om den livslängdskoefficient som tillämpas på den efterlevande makens beräknade pension vid minskning av efterlevandepensionen.
Livslängdskoefficienten inverkar på familjepensionens belopp genom förmånslåtarens pension. Livslängdskoefficienten tillämpas inte på familjepensionen i sig.
Tillämpning av livslängdskoefficienten på förmånslåtarens pension som utgör grund för familjepensionen
Om förmånslåtaren vid sin död var pensionerad, beräknas familjepensionen utifrån förmånslåtarens pension. Pensionen har eventuellt redan omräknats med livslängdskoefficienten.
Om förmånslåtaren vid sin död inte ännu var pensionerad, utgörs grunden för familjepensionen av den beräknade invalidpensionen eller ålderspensionen. Den livslängdskoefficient som tillämpas på dessa pensioner är
- den livslängdskoefficient som fastställts för förmånslåtarens dödsår, om förmånslåtaren avled före det år då hen skulle fylla 62.
- den livslängdskoefficient som fastställts för förmånslåtarens åldersgrupp, dvs. den livslängdskoefficient som fastställts för det år då förmånslåtaren fyllde eller skulle fylla 62 år, om förmånslåtnare avled under det år då hen fyllde eller skulle fylla 62 år eller senare.
Livslängdskoefficienten inverkar från och med år 2010
Livslängdskoefficienten påverkar den pension som utgör grund för familjepensionen om förmånslåtaren var född år 1948 eller senare och pensionsfallet för förmånslåtarens pension inträffar år 2010 eller därefter.
Om alltså pensionsfallet för familjepension har inträffat före år 2010, tillämpas livslängdskoefficienten aldrig på den pension som ligger till grund för familjepensionen och påverkar därmed inte familjepensionens belopp.
Om pensionsfallet för förmånslåtarens pension har inträffat före år 2010, men familjepensionsfallet inträffar först år 2010 eller senare, inverkar livslängdskoefficienten inte heller på den familjepension som beviljas på basis av förmånslåtarens pension.
Förmånslåtaren har arbetat vid sidan av pensionen
Om förmånslåtaren hade förvärvsarbetat som pensionär, läggs den pension som tillvuxit då till den pension som ligger till grund för familjepensionen. Den här pensionen omräknas med livslängdskoefficienten om förmånslåtaren var född 1948 eller senare.
Den pension som förmånslåtaren tjänat in för arbete vid sidan av pension omräknas med
- den livslängdskoefficient som fastställts för förmånslåtarens dödsår, om förmånslåtaren hade avlidit före det år då hen skulle fylla 62.
- den livslängdskoefficient som fastställts för förmånslåtarens åldersgrupp, dvs. den livslängdskoefficient som fastställts för det år då förmånslåtaren fyllde eller skulle fylla 62 år, om förmånslåtaren avled under det år då hen fyllde eller skulle fylla 62 år eller senare.
Tillämpning av livslängdskoefficienten på den efterlevandes egen pension vid minskning och justering av efterlevandepensionen
Minskningen görs första gången
Om den efterlevande makens egen pension som beaktas vid minskningen av efterlevandepensionen har omräknats med livslängdskoefficienten, beaktas pensionen efter omräkning med livslängdskoefficienten.
Om den efterlevande maken inte är pensionerad, beaktas den efterlevandes kalkylerade invalidpension eller ålderspension vid minskningen. Om minskningen görs genast eller efter 6 månaders omställningspension, är den livslängdskoefficient som tillämpas
- den livslängdskoefficient som fastställts för förmånslåtarens dödsår, om förmånslåtaren hade avlidit före det år då den efterlevande maken fyller 62 år
- den livslängdskoefficient som fastställts för den efterlevande makens åldersgrupp, dvs. den livslängdskoefficient som fastställts för det år då den efterlevande maken har fyllt eller fyller 62 år, om förmånslåtaren avled under det år då den efterlevande maken fyllde eller fyller 62 år eller senare.
Om minskningen av efterlevandepensionen görs vid ingången av den kalendermånad som följer på den då rätten till barnpension upphör, är den livslängdskoefficient som tillämpas
- den livslängdskoefficient som fastställts för det år då rätten till barnpension upphör, om rätten till barnpension upphör före det år då den efterlevande maken fyller 62 år
- den livslängdskoefficient som fastställts för den efterlevande makens åldersgrupp, dvs. den livslängdskoefficient som fastställts för det år då den efterlevande maken fyller 62 år, om rätten till barnpension upphör under det år då den efterlevande maken fyller 62 år eller senare.
Justering av efterlevandepensionen
Minskningen av efterlevandepensionen görs på nytt, om den första minskningen har gjorts utgående från den kalkylerade invalidpensionen och den efterlevande maken senare beviljas annan egen arbetspension än partiell ålderspension. Justeringen görs utgående från beloppet av den pension som beviljats den efterlevande maken efter omräkning med livslängdskoefficienten.
Avträdelsestöd som senare beviljas den efterlevande maken medför också justering av efterlevandepensionen.
Om den efterlevande maken beviljas ålderspension, beaktar man vid minskningen dessutom den pension som tjänats in till slutet av föregående år för arbete för vilket den efterlevande ännu inte beviljats ålderspension. Även den omräknas med livslängdskoefficienten som fastställts för det år då den efterlevande fyller 62 år.
Exempel: Tillämpning av livslängdskoefficienten på familjepension
Förmånslåtare:
- Förmånslåtaren dör i maj år 2016
- Född år 1971, inte pensionerad
- Den intjänade pensionen är 650,00 euro/månad
- Den intjänade pensionen är 629,20 euro/månad omräknad med livslängdskoefficienten (0,96800) som fastställts för år 2016
- Pensionen för återstående tid är 890,00 euro/mån.
- Förmånslåtarens pension är totalt 1 519,20 euro/mån
Efterlevande make:
- Den intjänade pensionens del av den efterlevandes kalkylerade invalidpension är 520,00 euro/mån
- Den intjänade pensionen 503,36 euro/månad omräknas med livslängdskoefficienten (0,96800) som fastställts för förmånslåtarens dödsår.
- Pensionen för återstående tid är 730,00 euro/mån
- Den efterlevandes invalidpension är totalt 1 233,36 euro/mån.
Efter sex månaders omställningspension minskas efterlevandepensionen och uppgår till
(1 519,20 x 0,5) – 0,5 x (1 233,36 – 686,50) = 486,17 e/mån
När den efterlevande maken börjar få ålderspension, görs minskningen av efterlevandepensionen på nytt utgående från den hens ålderspension. Ålderspensionen omräknas med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då hen fyller 62 år.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats.