Vem har rätt till barnpension
Berättigade till barnpension är barn som inte har fyllt 20 år och som är
- barn till förmånslåtaren
- barn till förmånslåtarens efterlevande make och bodde i samma hushåll med förmånslåtaren och den efterlevande maken vid förmånslåtarens död. Makarna ska ha varit gifta.
Barnpensionen upphör när barnet fyller 18 år om
- förmånslåtaren avled 31.12.2021 eller tidigare och
- barnet är fött år 2003 eller tidigare (barnet har fyllt 18 år senast 31.12.2021).
Ändringarna av bestämmelserna om barnpension gäller, förutom dem som har rätt till barnpension med anledning av pensionsfall som inträffat efter det att lagarna trädde kraft, också de barn vilkas rätt till pension inte hade upphört när lagarna trädde i kraft. Det innebär att ett barn som uppnår slutåldern för barnpension enligt gällande lag 1.1.2022 eller senare har rätt till barnpension till den nya slutåldern för barnpension. Syftet med bestämmelsen är att förbättra likabehandlingen av barn, eftersom pensionen för barn födda vid samma tidpunkt då i del flesta fall bestäms enligt samma bestämmelser oberoende av tidpunkten för förmånslåtarens död.
Barn som är yngre än 18 år 31.12.2021 (födda år 2004 eller senare) får barnpension till utgången av den månad då de fyller 20 år. Således får barn som har fyllt 18 år före 1.1.2022 inte barnpension till 20 års ålder.
Exempel
Förmånslåtaren dör 15.11.2021 och ett 19-årigt barn (fött 10.5.2002) ansöker om familjepension. Barnet har inte rätt till familjepension, eftersom hen redan har fyllt 18 år.
Förmånslåtaren dör 15.1.2022 och ett 19-årigt barn (fött 10.5.2002) ansöker om familjepension. Barnet har rätt till familjepension, eftersom hen inte har fyllt 20 år.
Förmånslåtaren dör 15.11.2021 och ett 17-årigt barn (fött 10.5.2004) ansöker om familjepension. Barnet har rätt till familjepension till 20 års ålder, eftersom barnet var yngre än 18 år när förmånslåtaren dog.
Förmånslåtaren dör 15.11.2021 och ett barn som fyller 18 år 31.12.2021 ansöker om familjepension. Barnpensionen upphör 31.12.2021 och barnet har inte rätt till barnpension till 20 års ålder.
Även om ett barn som är förmånstagare gifter sig utgör det inte hinder för rätten till barnpension.
Långvarigt arbetsoförmögna barn som får familjepension efter en förmånslåtare som dött före 1.7.1990 har rätt att få familjepension så länge som arbetsoförmågan fortgår utan avbrott. Fortsatt utbetalning av familjepension efter att barnet fyllt 18 år förutsatte en ny ansökan.
Förmånslåtarens barn
Förmånslåtarens barn har rätt till barnpension.
Ett barn som fötts under äktenskapet betraktas som makarnas gemensamma barn (faderskapsantagande). Om paret varit gift betraktas också barn som föds efter förmånslåtarens död som parets gemensamma. Också sambors gemensamma barn kan födas efter förmånslåtarens död. Arbetspensionsanstaltens avgörande av om det är fråga om parets gemensamma barn grundar sig i båda fallen på uppgifterna i befolkningsdatasystemet.
Ett barn som föds efter förälderns död har rätt till barnpension från början av månaden efter att barnet fötts.
Barn till den efterlevande maken, som varit gift med eller registrerad partner till förmånslåtaren
Om ett barn till den efterlevande maken, som varit gift med eller registrerad partner till förmånslåtaren, var yngre än 20 år och bodde i samma hushåll med förmånslåtaren och den efterlevande maken när förmånslåtaren dog, har barnet rätt till barnpension.
Den efterlevande makens barn har rätt till barnpension även om den efterlevande makens och förmånslåtaren hade gift sig efter det att förmånslåtaren fyllt 65 år.
Om barnets far eller mor har dött före styvfadern eller styvmodern, har barnet rätt till barnpension också efter sin styvfader eller styvmoder. Det förutsätter dock att styvfadern eller styvmodern också efter sin makes död har försörjt styvbarnet i sitt hem.
När anses förmånslåtaren, den efterlevande maken och barnet ha bott i samma hushåll?
Förmånslåtaren, den efterlevande maken och barnet anses ha bott i samma hushåll om de alla hade samma adress när förmånslåtaren avled. Situationen under förmånslåtarens dödsdag avgör barnets rätt till pension. Även om barnet senare flyttar bort från det gemensamma hemmet, har hen fortfarande rätt till barnpension.
Barnet anses ha bott i samma hushåll med förmånslåtaren och den efterlevande maken även om barnet på grund av skolgång bor på en annan ort när förmånslåtaren dör. Barnet ska ändå ha sin hemort enligt lagen om hemkommun hos förmånslåtaren och den efterlevande maken.
Barnet anses vara bosatt i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande maken också om barnet vid tidpunkten för förmånslåtarens död tillfälligt och kortvarigt vårdas på anstalt eller tillfälligt är omhändertaget av socialnämnden.
Om den efterlevande makens barn får stadigvarande anstaltsvård, kan barnet inte anses ha bott i samma hushåll med den efterlevande maken och förmånslåtaren.
Fosterbarn
Fosterbarn har inte rätt till barnpension efter sina fosterföräldrar. Med fosterbarn avses ett barn som inte är förmånslåtarens eller den efterlevande makens barn, men som förmånslåtaren försörjde i sitt hem.
Enligt folkpensionssystemet kan fosterbarn få barnpension efter sina fosterföräldrar.
Barnpension i första hand efter egna föräldrar
Ett barn kan samtidigt få barnpension endast efter två förmånslåtare. I första hand beviljas barnpensionen efter barnets egna föräldrar.
Om barnet redan får barnpension efter flera än en förmånslåtare och beviljas barnpension efter sin egen förälder, upphör den barnpension som beviljats först. Om endast den ena av barnpensionerna har beviljats efter en annan förmånslåtare än egen förälder, upphör den när en pension som beviljas efter barnets andra egna förälder börjar.
Pensionen upphör vid den tidpunkt då barnpensionen efter den egna föräldern börjar.
Barns rätt till en kalkylerad andel av efterlevandepensionen
En kalkylerad andel av den efterlevande makens familjepension läggs till barnpensionen, om
- förmånslåtaren inte efterlämnade någon make som har rätt till efterlevandepension
- den efterlevande maken som har rätt till efterlevandepension avlider innan rätten till efterlevandepension upphör
- en efterlevande make som är yngre än 50 år och har rätt till efterlevandepension gifter om sig innan rätten till efterlevandepensionen upphör.
Om den efterlevande makens rätt till efterlevandepension har upphört i och med att det yngsta barnet som haft rätt till barnpension fyllt 18 år eller i och med att den tioåriga rätten till efterlevandepensionen upphört, kan barnet inte få någon kalkylerad andel.
Om den efterlevande maken inte har rätt till pensionen och barnet därför får en kalkylerad andel av efterlevandepensionen, bibehåller barnet sin rätt till den kalkylerade andelen av efterlevandepensionen även om den efterlevande maken senare gifter om sig och får ny rätt till efterlevandepension på grundval av det nya äktenskapet. Om den efterlevande maken inte har pensionsrätt på grundval av det nya äktenskapet och barnen har pensionsrätt också efter en ny förmånslåtare, får barnen en kalkylerad andel av efterlevandepensionen också efter den andra förmånslåtaren.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats med de ändringar som familjepensionsreformen medför. I fortsättningen är efterlevandepensionen en tidsbestämd förmån och under vissa förutsättningar har också en efterlevande sambo rätt till efterlevandepension.
Den efterlevande maken kan ha rätt till efterlevandepension på grundval av
- äktenskap
- registrerat partnerskap eller
- samboförhållande (gemensamt hushåll).
En tidigare make kan också ha rätt till efterlevandepension.
Om den efterlevande maken på grundval av ett tidigare äktenskap eller samboförhållande har rätt till familjepension enligt arbetspensionslagarna, har hen inte rätt till ny familjepension förrän hens rätt till den tidigare familjepensionen har upphört. Också sådan familjepension som man inte har ansökt om utgör hinder för en ny familjepension.
Om en tidigare efterlevandepension har upphört på grund av nytt äktenskap, kan den efterlevande maken få ny efterlevandepension efter sin senaste make. Det är möjligt att få ny efterlevandepension även om rätten till familjepension efter det första äktenskapet eller samboförhållandet ännu hade varit i kraft utan det nya äktenskapet. En efterlevande sambo har däremot inte rätt till efterlevandepension efter sin senaste sambo, om hen ännu får efterlevandepension efter det föregående äktenskapet eller samboförhållandet. Det beror på att efterlevandepensionen inte upphör för att man ingår ett nytt samboförhållande.
Exempel
Äktenskap – äktenskap
Efterlevandepension efter äktenskap -> nytt äktenskap före 50 års ålder, tidigare efterlevandepension upphör.
Maken avlider, kriterierna för att få efterlevandepension på grundval av det nya äktenskapet uppfylls.
Rätt till efterlevandepension finns på grundval av det senaste äktenskapet, den tidigare efterlevandepensionen har upphört och börjar inte betalas på nytt, även om tidsfristen för utbetalningen av den inte hade gått ut.
Äktenskap (tidsbestämd efterlevandepension) – samboförhållande
Tidsbestämd efterlevandepension på grundval av äktenskap -> samboförhållande.
Sambon avlider när det ännu finns 3 år kvar av den tidigare efterlevandepensionen, kriterierna för att få efterlevandepension på grundval av samboförhållandet uppfylls.
Efterlevandepensionen efter äktenskapet fortgår i tre år, efterlevandepension betalas inte på grundval av samboförhållandet.
Efter 3 år beviljas efterlevandepension på grundval av samboförhållandet tills det gemensamma barnet fyller 18 år.
Äktenskap (efterlevandepension beviljad tills vidare) – samboförhållande
Efterlevandepension på grund av äktenskap beviljad tills vidare (den efterlevande maken är född före år 1975 eller efterlevandepensionen har börjat innan lagändringen trädde i kraft).
Den efterlevande maken inleder ett samboförhållande, sambon avlider, kriterierna för efterlevandepension på grundval av samboförhållandet uppfylls.
Efterlevandepensionen efter äktenskapet fortgår tills vidare, efterlevandepension betalas inte på grundval av samboförhållandet.
Fastän efterlevandepensionen som beviljats på grundval av äktenskapet har minskats till noll när barnet fyllt 18 år, är tolkningen att den efterlevande maken fortfarande får efterlevandepension.
Samboförhållande – äktenskap
Efterlevandepension på grundval av samboförhållande, äktenskap före 50 års ålder, efterlevandepensionen upphör.
Maken avlider, kriterierna för att få efterlevandepension på grundval av det nya äktenskapet uppfylls.
Efterlevandepension beviljas på grundval av äktenskapet (den tidigare efterlevandepensionen har upphört och börjar inte betalas på nytt).
Samboförhållande – samboförhållande
Efterlevandepension beviljad på grundval av samboförhållande -> nytt samboförhållande -> påverkar inte den löpande efterlevandepensionen.
Sambon avlider, kriterierna för att få efterlevandepension på grundval av samboförhållandet uppfylls.
Om efterlevandepension betalas på grundval av det tidigare samboförhållandet (barn i det förhållandet är yngre än 18 år), fortgår betalningen av den och ingen efterlevandepension betalas på grundval av det senare samboförhållandet.
När det yngsta barnet som fötts i det första samboförhållandet fyller 18 år, upphör efterlevandepension och ny efterlevandepension kan betalas på grundval av det senare samboförhållandet, tills det yngsta barnet som fötts i detta samboförhållande fyller 18 år.
Efterlevandepension på grundval av äktenskap
För att efterlevandepension ska kunna beviljas, förutsätter det alltid att äktenskapet hade ingåtts innan förmånslåtaren fyllde 65 år. Äktenskapet ska vara i kraft när förmånslåtaren avlider. Om makarna inte har något gemensamt barn, ska också kriterierna beträffande den efterlevande makens ålder och äktenskapets långvarighet uppfyllas för att efterlevandepension ska beviljas.
Registrerat partnerskap jämställs med äktenskap.
Om det hade dömts till äktenskapsskillnad mellan makarna, men beslutet inte hade vunnit laga kraft när förmånslåtaren dog, anses äktenskapet ha varit i kraft vid tidpunkten för dödsfallet. Om domen till äktenskapsskillnad hade överklagats endast i fråga om anslutande ärenden, avgörs frågan om huruvida äktenskapet var i kraft utgående från dagen för avkunnelsen av domen.
Den efterlevande maken hade varit gift med förmånslåtaren åren 1964–1992, då äktenskapet hade upplösts. De gifte sig med varandra på nytt 27.9.2006, då förmånslåtaren redan hade fyllt 65 år. Vid bedömningen av rätten till familjepension hade endast det äktenskap som var i kraft vid förmånslåtarens död betydelse. Den efterlevande maken hade inte rätt till familjepension. ArPN 1637/3004/2007
Makarna, som inte hade barn med rätt till familjepension, hade ingått äktenskap med varandra två gånger. När mannen dog hade änkan fyllt 40 år och det andra äktenskapet hade inte fortgått i tre år. Familjepension beviljades inte. Plenum (omröstning 9-5). Beslutet gäller tiden före 1.7.1990, då en änka fick familjepension, om hon vid sin makes död hade fyllt 40 år och äktenskapet till dess hade fortgått minst tre år. FSD 469/84 , 13.12.1984.
Den efterlevande maken har ett gemensamt barn med förmånslåtaren
Den efterlevande maken har rätt till efterlevandepension, om
- hen har eller har haft barn eller adoptivbarn tillsammans med förmånslåtaren och
- äktenskapet hade ingåtts innan förmånslåtaren fyllde 65 år.
Som makarnas gemensamma barn betraktas också barn som föds efter förmånslåtarens död.
Den efterlevande maken har rätt till pension, även om barnet har avlidit före förmånslåtaren. Om makarna endast har fått ett dödfött barn, har den efterlevande maken däremot inte rätt till eftelevandepension.
Inverkan av adoption
Om makarnas gemensamma barn har adopterats bort innan förmånslåtaren dog, har den efterlevande maken inte rätt till efterlevandepension på grund av detta barn. Rätten uppstår inte heller, om den efterlevande maken har adopterat förmånslåtarens barn först efter förmånslåtarens död.
Förmånslåtarens eller den efterlevande makens barn som bott i makarnas gemensamma hem ger inte rätt till efterlevandepension
Den efterlevande maken får inte rätt till efterlevandepension på grund av sitt eget eller förmånslåtarens barn som inte är makarnas gemensamma barn. Ett sådant barn kan ändå ha rätt till barnpension.
Den efterlevande maken har inte ett gemensamt barn med förmånslåtaren
Om makarna inte har eller har haft barn tillsammans, har den efterlevande maken rätt till efterlevandepension om alla följande villkor uppfylls:
- äktenskapet hade ingåtts innan förmånslåtaren hade fyllt 65 år och den efterlevande maken 50 år
- äktenskapet hade varat i minst fem år före förmånslåtarens död
- den efterlevande maken hade fyllt 50 år vid förmånslåtarens död eller fick invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller sjukpension enligt folkpensionslagen vid förmånslåtarens död och invalidpensionen hade fortgått i minst tre år (långvarigt arbetsoförmögen efterlevande make).
En person anses ha uppnått en viss ålder den kalenderdag hen fyller år.
För att en efterlevande make ska få rätt till efterlevandepension, förutsätts det att förmånslåtaren och den efterlevande maken ingick äktenskap senast dagen före förmånslåtarens 65-årsdag och dagen före den efterlevande makens 50-årsdag.
Om förmånslåtaren dör på den efterlevande makens 50-årsdag, har den efterlevande maken vid förmånslåtarens död fyllt 50 år.
ArPN ansåg att då den efterlevande maken gifte sig med förmånslåtaren på sin 50-årsdag hade äktenskapet inte ingåtts före den efterlevandes 50-årsdag. ArPN 910/3004/2008 och ArPN 932/3004/2008
FSD har genom sina beslut 6924/2008/1813 och 200/2009/1684 bekräftat denna tolkning.
Äktenskapet ska fortgå utan avbrott i fem år
För att efterlevandepension ska kunna beviljas förutsätts det att äktenskapet före förmånslåtarens död har fortgått minst fem år utan avbrott. Kravet på fem år anses bli uppfyllt på makarnas femte bröllopsdag.
Registrerade partners har sedan 1.3.2017 kunnat omvandla sitt partnerskap till äktenskap. Anmälan om omvandling av registrerat partnerskap till äktenskap ska göras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Ett registrerat partnerskap fortsätter som äktenskap från och med den dag då Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har fått anmälan om ändringen.
Vid fastställande av hur länge äktenskapet har varat beaktas den sammanlagda tiden av det registrerade partnerskapet och äktenskapet som omedelbart följt efter det. Äktenskapet anses ha ingåtts den dag då det registrerade partnerskapet som föregår det har registrerats.
Långvarigt arbetsoförmögen efterlevande make
Om den efterlevande maken är långvarigt arbetsoförmögen, har hen rätt till efterlevandepension, även om hen inte har fyllt 50 år vid förmånslåtarens död.
Den efterlevande maken anses vara långvarigt arbetsoförmögen, om den invalidpension (enligt arbetspensionslagarna) eller sjukpension (enligt folkpensionslagen) hen fick vid förmånslåtarens död hade fortgått minst tre år utan avbrott före dödsdagen. De tre åren kan också bestå av perioder med rehabiliteringsstöd, om det inte finns avbrott mellan dem. Kravet på pension som fortgått i tre år uppfylls också, om pensionen genom besvärsinstansens beslut beviljas i efterskott så att pensionen ska betalas för minst tre år strax före förmånslåtarens död.
Barnlös änka som är född före 1.7.1950
En barnlös änka som är född 1.7.1950 eller tidigare har rätt till efterlevandepension, även om äktenskapet har ingåtts först efter att hon har fyllt 50 år, förutsatt att
- äktenskapet ingicks före 1.7.1990
- förmånslåtaren inte hade fyllt 65 år när äktenskapet ingicks och
- äktenskapet hade varat i minst tre år före förmånslåtarens död.
Den mildare bestämmelsen om åldern vid tidpunkten för äktenskapets ingående gäller endast änkor.
Den efterlevande maken kan inte välja efter vilken förmånslåtare hen vill ha pension
Efterlevandepensionen till en efterlevande make som gifter om sig efter 50 års ålder upphör inte. Efterlevandepension som beviljats efter den tidigare avlidna maken upphör inte ens på begäran.
En efterlevande make som gift om sig efter 50 års ålder och får efterlevandepension har således inte rätt till efterlevandepension efter sin nya make förrän hens rätt till den tidigare familjepensionen har upphört, även om det finns gemensamma barn i det nya äktenskapet.
Efterlevandepensioner som beviljats före 1.1.2022 har beviljats tills vidare. En efterlevande make som fyllt 50 år och får efterlevandepension som beviljats tills vidare kan inte få rätt till efterlevandepension efter sin nya make, eftersom hens efterlevandepension inte upphör. Däremot kan en efterlevande make som fyllt 50 år och som får tidsbestämd efterlevandepension få rätt till ny efterlevandepension, när hens rätt till den tidigare familjepensionen har upphört.
Om den efterlevande maken gifter om sig före 50 års ålder, upphör efterlevandepensionen i och med det nya äktenskapet, och därför kan hen ha rätt till efterlevandepension på grundval av det nya äktenskapet.
Efterlevandepension på grundval av gemensamt hushåll (efterlevande sambo)
En efterlevande sambo har oberoende av födelseår rätt till efterlevandepension om
- hen har flyttat ihop med förmånslåtaren innan förmånslåtaren fyllt 65 år
- har bott i ett gemensamt hushåll med förmånslåtaren i minst fem år innan förmånslåtaren dog
- den efterlevande sambon och förmånslåtaren har ett gemensamt barn som inte fyllt 18 år och som bodde i samma hushåll med förmånslåtaren och den efterlevande sambon
- förmånslåtaren och den efterlevande inte var samtidigt gifta med någon annan, och
- förmånslåtaren har avlidit efter 31.12.2021.
Åldersgränsen för att flytta ihop, 65 år, motsvarar åldersgränsen för äktenskap. Genom att tillämpa samma åldersgräns undviks en sådan situation där det inte lönar sig för en person som fyllt 65 år att ingå äktenskap för att maken senare kunde ha rätt till efterlevandepension. Å andra sidan sporrar bestämmelsen inte till att samborna undviker att gifta sig senare, eftersom ett äktenskap mellan samborna inte upphäver rätten till efterlevandepension, om kriterierna uppfylls i övrigt.
Kriteriet att förmånslåtaren och den efterlevande sambon inte är gifta med någon annan undersöks vid tidpunkten för pensionsfallet. Förmånslåtaren och den efterlevande kan ha varit gifta med någon annan person medan de har bott tillsammans.
Vad avses med gemensamt hushåll?
Enligt motiveringen i regeringens proposition (66/2021) ska gemensamt hushåll i regel betyda att den efterlevande har samma adress som förmånslåtaren i befolkningsdatasystemet när förmånslåtaren avlider och har haft det utan avbrott i minst fem års tid. Perioden på fem år ska alltså ha uppfyllts när förmånslåtaren avlider, dvs. förmånslåtaren och den efterlevande sambon måste då ha bott i gemensamt hushåll. Om de har bott i ett gemensamt hushåll tidigare och flyttat i sär uppfylls inte kriteriet för gemensamt hushåll.
Kortare och tillfälligt särboende avses dock inte avbryta perioden med oavbrutet samboende. Vanligen har det då inte heller gjorts några ändringar i adressuppgifterna i befolkningsdatasystemet. Som kort och tillfälligt särboende kunde betraktas till exempel utstationering på några månader eller anstaltsvård. Om samborna som bott i gemensamt hushåll har bott utomlands minst en del av den boendeperiod på minst fem år som är förutsättningen för erhållandet av efterlevandepension, ska pensionssökanden för pensionsanstalten lägga fram en tillräcklig utredning om boendet tillsammans utomlands i samband med ansökan om familjepension. Utredningen kan vara till exempel ett intyg av en behörig myndighet i landet i fråga om förmånslåtarens och den efterlevande makens boendeförhållanden.
Sambors gemensamma minderåriga barn
För att kriterierna för efterlevandepension ska uppfyllas då förmånslåtaren och den efterlevande varit sambor ska de ha ett gemensamt barn. Om det gemensamma barnet har adopterats av en annan familj före förmånslåtarens död, är barnet inte längre förmånslåtarens och den efterlevandes gemensamma barn. Som gemensamt barn betraktas också förmånslåtarens och den efterlevandes gemensamma biologiska barn som föds efter förmånslåtarens död.
Dessutom förutsätts att barnet har bott i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande. Barnets boendesituaion kan emellertid ha varierat t.ex. på grund av barnets studier. Det som är av betydelse är att barnet vid något skede medan förmånslåtaren och den efterlevande bott i ett gemensamt hushåll som ger rätt till familjepension har bott med förmånslåtaren och den efterlevande. Om situationen i fråga om barnets boende är oklar är det väsentligt om förmånslåtaren och den efterlevande har ekonomiskt tagit hand om sitt gemensamma barn.
Frågan om boende i gemensamt hushåll avgörs i praktiken utifrån den hemadress som införts i befolkningsdataystemet i fråga om sammanboendet, dess varaktighet och gemensamma barns boende. Om förmånslåtarens och den efterlevandes gemensamma barn har fötts levande, men eventuellt bott t.ex. på sjukhus, anses det avvikande från huvudregeln att barnet på det sätt som avses i bestämmelsen har bott i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande. Också barn som är förmånslåtarens och den efterlevandes biologiska barn men har fötts efter förmånslåtarens död anses ha bott i det gemensamma hushållet på det sätt som avses i bestämmelsen.
Tidigare makes rätt till familjepension
Förmånslåtarens tidigare make har rätt till familjepension, om förmånslåtaren vid sin död var skyldig att betala periodiskt underhållsbidrag till sin tidigare make
- enligt domstolens beslut eller dom som vunnit laga kraft eller
- enligt avtal som fastställts av socialnämnden.
På tidigare make och hens rätt till efterlevandepension tillämpas dessutom samma bestämmelser som på efterlevande make och hens rätt till efterlevandepension.
Domstolens beslut eller ett av socialnämnden fastställt avtal om underhållsbidrag
Skyldigheten att betala underhållsbidrag måste grunda sig på domstolens beslut eller dom som vunnit laga kraft eller ett avtal som bekräftats av socialnämnden. Ett motsvarande beslut eller avtal om skyldighet att betala underhåll kan också ha getts eller ingåtts i ett annat EU-land. Huruvida förmånslåtaren i verkligheten betalade underhåll har ingen betydelse.
Om underhåll betalas på viss tid enligt domen eller avtalet, har en tidigare make inte rätt till familjepension. Man har inte heller rätt till familjepension om underhållsbidraget ska betalas i form av en engångsersättning.
Om den tidigare maken och förmånslåtaren har ett avtal sinsemellan om underhållsbidrag, men socialnämnden inte har fastställt det, har den tidigare maken inte rätt till familjepension.
Tiden då efterlevandepension betalas
Efterlevande make som var gift med förmånslåtaren
Efterlevandepension som beviljas en efterlevande make som varit gift eller registrerad partner med förmånslåtaren upphör i slutet av den kalendermånad under vilken det har gått 10 år sedan förmånslåtarens död. Efterlevandepensionen upphör dock tidigast i slutet av den kalendermånad under vilken det yngsta barnet som har rätt till barnpension fyller 18 år.
En efterlevande make som varit gift med förmånslåtaren och är född före år 1975 har dock fortfarande rätt att få efterlevandepension beviljad tills vidare. Också sådana efterlevandepensioner vars pensionsfall är före 1.1.2022 fortgår tills vidare.
Efterlevande sambo
Efterlevandepensionen till en efterlevande sambo upphör i slutet av den kalendermånad då det yngsta av förmånslåtarens och den efterlevandes gemensamma barn som har rätt till familjepension fyller 18 år.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats med uppgiften om att det fr.o.m. 1.3.2017 inte längre är möjligt att registrera partnerskap.
Registrerade partners har eller har haft ett gemensamt barn
Om en registrerad partner har adopterat den andras barn, anses barnet vara deras gemensamma. Efterlevande registrerad partner har rätt till efterlevandepension om
- partnerskapet hade registrerats innan förmånslåtaren fyllt 65 år
- barnet adopterades före förmånslåtarens död.
Registrerade partners har inte eller har inte haft gemensamma barn
Om det registrerade paret inte har eller inte har haft gemensamma barn, har den efterlevande registrerade partnern rätt till familjepension om alla följande förutsättningar finns:
- partnerskapet har registrerats innan förmånslåtaren fyllt 65 år och den efterlevande registrerade partnern 50 år
- det registrerade partnerskapet hade varat i minst fem år före förmånslåtarens död
- den efterlevande registrerade partnern hade fyllt 50 år vid förmånslåtarens död eller fick invalidpension enligt arbetspensionslagarna eller sjukpension enligt folkpensionslagen vid förmånslåtarens död och denna pension hade fortgått i minst tre år (långvarigt arbetsoförmögen efterlevande make).
En person anses ha uppnått en viss ålder den kalenderdag hen fyller år
För att en efterlevande registrerad partner ska ha rätt till efterlevandepension, förutsätts att förmånslåtaren och den efterlevande registrerade partnern registrerat sitt partnerskap senast dagen före förmånslåtarens 65-årsdag och dagen före den efterlevande makens 50-årsdag.
Om förmånslåtaren avlider den dag som den efterlevande registrerade partnern fyller 50 år, anses den efterlevande registrerade partnern ha fyllt 50 år vid förmånslåtarens död
Det registrerade partnerskapet har fortgått i minst fem år
För att efterlevandepension ska kunna beviljas förutsätts det att det registrerade partnerskapet har fortgått minst fem år utan avbrott före förmånslåtarens död.
Lagen om registrerat partnerskap trädde i kraft 1.3.2002. Femårsperioden för ett registrerat partnerskap kan alltså räknas tidigast från den tidpunkt då lagen trädde i kraft 1.3.2002.
Beslut av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden 23.5.2006, 0373/06
Den efterlevande registrerade partnern yrkade att familjepension skulle beviljas, eftersom paret i verkligheten hade levt i ett parförhållande redan innan det blev möjligt att registrera partnerskap. ArPN förkastade besvären.
Motivering: Enligt lagen om registrerat partnerskap har registrering av partnerskap samma verkningar som ingående av äktenskap och bestämmelser i lagar och förordningar som gäller äktenskap tillämpas också på registrerat partnerskap, om annat inte föreskrivs.
Bestämmelserna om familjepension är tvingande och avvikelser från dem kan inte göras på basis av prövning. Det har inte föreskrivits om undantag gällande registrerade partners i fråga om förutsättningarna för beviljande av familjepension.
Långvarigt arbetsoförmögen efterlevande registrerad partner
Långvarigt arbetsoförmögen efterlevande registrerad partner
- invalidpension utan avbrott i minst tre år
- rehabiliteringsstöd i minst tre på varandra följande år utan avbrott.
Kravet på pension som fortgått i tre år uppfylls också om den efterlevande registrerade partnern genom besvärsinstansens beslut beviljas invalidpension retroaktivt så att pensionen ska betalas för minst tre år strax före förmånslåtarens död.
Det registrerade partnerskapet har upplösts före förmånslåtarens död
Om det registrerade partnerskapet har upplösts före förmånslåtarens död, har den registrerade partnerns tidigare partner rätt till familjepension om förmånslåtaren vid sin död var skyldig att betala den tidigare partnern periodiskt underhållsbidrag
- enligt domstolens beslut eller dom som vunnit laga kraft
- enligt avtal som fastställts av socialnämnden.
Huruvida förmånslåtaren i verkligheten betalade underhåll har ingen betydelse.
Den den tidigare registrerade partnern har inte rätt till familjepension
- om underhållsbidraget ska betalas på viss tid på basis av en dom eller ett avtal
- om underhållsbidraget ska betalas i form av ett engångsbelopp.
Rätten till familjepension förutsätter också att den efterlevande partnern uppfyller de andra villkoren för att få familjepension.
Inte möjligt längre att registrera partnerskap
Fr.o.m. 1.3.2017 är det inte längre möjligt att registrera partnerskap.
Partners som har registrerat sitt partnerskap i Finland kan fr.o.m. 1.3.2017 välja att omvandla sitt partnerskap till äktenskap. Ett registrerat partnerskap omvandlas inte automatiskt till äktenskap, utan det krävs att paret lämnar in en gemensam anmälan om detta till magistraten. Ett partnerskap som registrerats utomlands kan inte omvandlas till äktenskap genom ett anmälningsförfarande.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats med uppgiften att om förmånslåtaren sannolikt har avlidit kan pensionsanstalten på basis av utredningen uppskatta förmånslåtarens sannolika dödsdag och bevilja pensionen från början av den månad som följer på dödsdagen.
När kan familjepension beviljas på grundval ett sannolikt dödsfall?
Familjepension kan beviljas också på grundval av förmånslåtarens sannolika död, om det inte går att lägga fram utredning av förmånslåtarens död, men det är sannolikt att hen har avlidit till följd av
- drunkning
- annat olycksfall eller
- någon annan därmed jämförbar orsak.
Från vilken tidpunkt beviljas familjepension på grundval av ett sannolikt dödsfall?
Utgående från polisanmälan om försvunnen person eller motsvarande utredning gör pensionsanstalten en bedömning om förmånslåtarens sannolika dödsdag och beviljar familjepensionen från början av den månad som följer på den sannolika dödsdagen.
Den sannolika dödsdagen enligt pensionsanstaltens bedömning och dagen för dödförklaring kan vara olika dagar. Av bestämmelserna i lagen om dödförklaring följer att en person kan dödförklaras senare än den dag då personen har försvunnit eller drabbats av en olycka.
Förmånslåtarens egen pension dras in, när familjepension beviljas på grundval av ett sannolikt dödsfall.
Om förmånslåtaren fick egen arbetspension, dras den in från den dag då familjepensionen börjar. Förmånslåtaren kan inte själv längre ha rätt till pension, när det betalas familjepension till hens förmånstagare.
Om pensionsanstalten för samma tid har betalat egen pension till förmånslåtaren, kan förmånslåtarens egen pension som betalats utan grund inte betraktas som en delprestation av familjepension utan att alla parter samtycker till det. Detta med anledning av att dödsboet eller arvingarna som ansvarar för återbetalning av förmån som betalats utan grund inte alltid är samma grupp som förmånstagarna av familjepension.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats med de ändringar som familjepensionsreformen medförde. Barn under 20 år har rätt att få familjepension.