Avdrag för primära förmåner

Arbetsgivaren är skyldig att försäkra sina anställda mot olycksfall i arbetet. En olycksfallsförsäkring enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar är obligatorisk.

Enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar kan det också beviljas frivilliga försäkringar.

Bestämmelserna i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar tillämpas på skador med skadefall som inträffat 1.1.2016 eller senare. På skadefall som inträffat innan lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar trädde i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft.

Primära förmåner enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar

Ersättningar för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar är

• dagpenning
• olycksfallspension
• rehabiliteringspenning.

Dessa ersättningar för inkomstbortfall är primära förmåner i förhållande till arbetspensionen.

Olycksfallspension på viss tid för ålderspensionstagare

Enligt 68 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar betalas olycksfallspension på viss tid, om

• ålderspensionen har börjat efter det att den skadade har fyllt 63 år
• skadefallet har inträffat i arbete som den skadade utförde under pensioneringen.

Då betalas ersättning för inkomstbortfall i högst 3 år efter skadedagen, men dock högst till den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. Sådan temporär ersättning för inkomstbortfall dras inte av från arbetspensionen. Partiell ålderspension är inte en sådan ålderspension att skadefall som inträffat under tid med den omfattas av bestämmelsen i OlyL 68 §.

Mera

Familjepension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar

Från familjepension enligt arbetspensionslagarna dras av familjepension eller ersättning som motsvarar en primär förmån.

Familjepension kan betalas enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. I regel dras familjepensionen av från familjepension som beviljas enligt arbetspensionslagarna.

Enligt 103 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar betalas också familjepension på viss tid, om

• den skadade fick ålderspension som hade börjat efter 63 års ålder
• skadefallet inträffade i arbete som den skadade utförde under tiden med pension.

Då upphör rätten till familjepension senast när det har gått 3 år från skadedagen eller när den skadade före det har uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. Sådan familjepension dras inte av från familjepension enligt arbetspensionslagarna.

Förmåner enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar

En lantbruksföretagare ska försäkra sig själv mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Lantbruksföretagare och stipendiater som ska försäkras enligt LFöPL ska teckna en obligatorisk försäkring enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar.

Enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar kan det också beviljas frivilliga försäkringar.

Förmåner enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar dras av från arbetspensionen enligt motsvarande principer som förmåner enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Ersättning för inkomstbortfall som enligt 58 § i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar betalas på viss tid på grund av skadefall som inträffat i arbete under tiden med ålderspension dras inte av från arbetspensionen. På motsvarande sätt dras familjepension som betalas på grund av ett sådant skadefall inte av från familjepension enligt arbetspensionslagarna.

Mera

Förmåner enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar som inte är primära i förhållande till arbetspensionen

Från arbetspensionen dras inte av

• livränta
• menersättning
• olika tillägg
• ersättning för hemvårdskostnader
• ersättning för inkomstbortfall enligt 68 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller 58 § i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet eller yrkessjukdomar, när ersättningen betalas på grund av ett skadefall som inträffat under tiden med ålderspension och skadefallet har inträffat 1.1.2016 eller senare
• ersättningar som betalas enligt den frivilliga fritidsförsäkringen, när skadefallet har inträffat 1.1.2016 eller senare, om arbetspensionen har dragits av från ersättningen enligt fritidsförsäkringen
• begravningshjälp.

Mera

Förmåner som beviljats enligt en frivillig olycksfallsförsäkring

I lagen om olycksfallsförsäkring finns utöver bestämmelserna för den obligatoriska olycksfallsförsäkringen bestämmelser om en frivillig olycksfallsförsäkring. Frivilliga olycksfallsförsäkringar kan vara

• försäkringar för arbetstiden eller
• försäkringar för fritiden.

Bestämmelserna i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar tillämpas på skador med skadefall som inträffat 1.1.2016 eller senare. På skadefall som inträffat innan lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar trädde i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft.

Också på ersättningar för inkomstbortfall som beviljas enligt en frivillig olycksfallsförsäkring kan man tillämpa bestämmelserna i 68 § och 103 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och i 58 § i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar om ersättning för inkomstbortfall som betalas på grund av ett olycksfall som inträffat medan den skadade har fått ålderspension. Dessa bestämmelser tillämpas endast på skadefall som har inträffat 1.1.2016 eller senare.

Frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden för arbetstagare

Enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar ska arbetsgivaren försäkra sina anställda mot olycksfall i arbetet och mot yrkessjukdomar. Arbetsgivaren kan dessutom teckna en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden för anställda som arbetar utomlands. Ersättning för inkomstbortfall som betalas enligt en sådan försäkring enligt 204 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar dras av från arbetspensionen.

Frivillig olycksfallsförsäkring för fritiden för arbetstagare

Arbetsgivaren kan teckna en frivillig fritidsförsäkring enligt 199 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar för sina anställda. Enligt 202 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar dras arbetspensionen i regel av från ersättningar för inkomstbortfall som betalas enligt fritidsförsäkringen.

En primär förmån i förhållande till arbetspensionen är inte ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, från vilken det har dragits av arbetspension som avses i 202 § 2 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Enligt 202 § 2 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar görs det avdrag från olycksfallspension som den skadade får på grundval av en fritidsförsäkring för

• delinvalidpension
• rehabiliteringsstöd
• sjukpension

  enligt någon annan lag som den skadade får för samma tid och samma skadefall och för därpå följande ålderspension och dagpenning enligt sjukförsäkringslagen.

Med stöd av 202 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar är dagpenning som betalas enligt en fritidsförsäkring en primär förmån i förhållande till arbetspensionen och dras av som ett direkt avdrag från arbetspensionen. Således ändras prioritetsordningen mellan pensionsanstalten och LITA-bolaget, när dagpenningen ändras till olycksfallspension. Om dagpenningen har dragits av från arbetspensionen, justeras arbetspensionens belopp från och med den dag då olycksfallspensionen börjar betalas.

På familjepension som betalas till en förmånstagare görs på motsvarande sätt avdrag för familjepension som betalas för samma skadefall enligt någon annan lag. Sådana ersättningar för inkomstbortfall är därför inte primära förmåner, som avses i arbetspensionslagarna och som dras av från arbetspensionen.

Om det inte har gjorts avdrag för arbetspensionen från ersättningen för inkomstbortfall enligt 202 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, dras ersättningen för inkomstbortfall som beviljats enligt fritidsolycksfallsförsäkringen från arbetspensionen.

Det framgår av olycksfallsförsäkringsbolagets ersättningsbeslut om arbetspensionen har dragits av från förmånen.

Frivillig olycksfallsförsäkring för företagare

Frivillig försäkring för arbetstiden för företagare

En FöPL-försäkrad företagare kan teckna en frivillig försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Ersättning för inkomstbortfall som betalas enligt en sådan försäkring dras i princip av från arbetspensionen.

Frivillig försäkring för fritiden för företagare

Om en företagare har en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, kan företagaren utöka sin försäkring med en olycksfallsförsäkring för fritiden enligt 200 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Försäkringen ersätter olycksfall som inte har inträffat i arbetet. Från ersättning för inkomstbortfall som betalas enligt en sådan försäkring dras arbetspensionen i regel av.

En primär förmån i förhållande till arbetspensionen är inte ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, från vilken det har dragits av arbetspension som avses i 202 § 2 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Enligt 202 § 2 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar görs det avdrag från olycksfallspension som den skadade får på grundval av en fritidsförsäkring för

• delinvalidpension
• rehabiliteringsstöd
• sjukpension

  enligt någon annan lag som den skadade får för samma tid och samma skadefall och för därpå följande ålderspension och dagpenning enligt sjukförsäkringslagen.

Med stöd av 202 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar är dagpenning som betalas enligt en fritidsförsäkring en primär förmån i förhållande till arbetspensionen och dras av som ett direkt avdrag från arbetspensionen. Således ändras prioritetsordningen mellan pensionsanstalten och LITA-bolaget, när dagpenningen ändras till olycksfallspension. Om dagpenningen har dragits av från arbetspensionen, justeras arbetspensionens belopp från och med den dag då olycksfallspensionen börjar betalas.

Från familjepension som betalas till en förmånstagare görs på motsvarande sätt avdrag för familjepension som betalas för samma skadefall enligt någon annan lag. I dessa fall dras ersättning för inkomstbortfall som betalas enligt denna försäkring inte av från arbetspensionen.

Om inget avdrag har gjorts enligt 202 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, dras ersättningen för inkomstbortfall enligt fritidsförsäkringen för företagare av från arbetspensionen.

Det framgår av olycksfallsförsäkringsbolagets ersättningsbeslut om arbetspensionen har dragits av från förmånen.

Frivillg försäkring för företagare före 1.1.2016

Också innan lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar trädde i kraft kunde företagare teckna en frivillig olycksfallsförsäkring för både arbets- och fritiden (57 § i lagen om olycksfallsförsäkring).

Den frivilliga olycksfallsförsäkringen för företagare som gäller under både arbetstiden och fritiden kallas ”företagarpaket”.

I försäkringsvillkoren för företagarnas frivilliga olycksfallsförsäkringar fanns i allmänhet inga bestämmelser om samordning av förmånen med andra sociala trygghetssystem. Arbetspensionen drogs inte av från ersättningar som betalades enligt denna försäkring. Därför drogs ersättningar för inkomstbortfall som betalades enligt företagares frivilliga olycksfallsförsäkring av från arbetspensionen.

Det kunde finnas skillnader i olycksfallsförsäkringsbolagens försäkringsvillkor för frivillig olycksfallsförsäkring. Om det enligt villkoren för den frivilliga försäkringen gjordes avdrag för arbetspensionen från den förmån som beviljades enligt lagen om olycksfallsförsäkring, drog pensionsanstalten inte av olycksfallsersättningen från arbetspensionen.

Olycksfallsförsäkringsbolaget bad pensionsanstalten om uppgifter om arbetspensionens belopp för att kunna dra av den från ersättningsbeloppet som beviljats enligt fritidsförsäkringen.

Frivillig olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare

Lantbruksföretagare som inte har en LFöPL-försäkring behöver inte teckna en obligatorisk försäkring enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Lantbruksföretagare som inte omfattas av försäkringsskyldigheten kan dock teckna en frivillig försäkring enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Ersättning för inkomstbortfall enligt en sådan försäkring dras av från arbetspensionen. Ersättning för inkomstbortfall enligt en OFLA-försäkring för arbetstid som tecknats innan lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar trädde i kraft drogs också av från arbetspensionen.

Från arbetspensionen görs inte avdrag för ersättning för inkomstbortfall enligt en frivillig olycksfallsförsäkring, om det är fråga om en olycksfallspension enligt 58 § lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar.

Enligt 58 § i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar betalas olycksfallspension på viss tid, om

• den skadade fick ålderspension som hade börjat efter 63 års ålder
• skadefallet har inträffat i arbete som den skadade utförde under pensioneringen.

Familjepension enligt en frivillig försäkring enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar

Det kan betalas familjepension enligt en frivillig försäkring för arbetstiden enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. I regel dras familjepensionen av från familjepension som beviljas enligt arbetspensionslagarna.

Enligt 103 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar betalas också familjepension på viss tid, om

• den skadade fick ålderspension som hade börjat efter 63 års ålder
• skadefallet inträffade i arbete som den skadade utförde under tiden med pension.

Då upphör rätten till familjepension senast när det har gått 3 år från skadedagen eller när den skadade före det har fyllt 68 år. Sådan familjepension dras inte av från familjepension enligt arbetspensionslagarna.

Om en lantbruksföretagare har en olycksfallsförsäkring för arbetstiden, kan han eller hon också teckna en försäkring för fritiden.

Arbetspensionen dras inte av från ersättning för inkomstbortfall enligt en fritidsförsäkring enligt 124 § i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Därför dras ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkesjukdomar av från arbetspensionen, om det inte är fråga om olycksfallspension på viss tid som enligt OFLAL 58 § eller OlyL 68 § eller dagpenning som föregår sådan pension. På motsvarande sätt dras familjepension som beviljats enligt en OFLA-försäkring för fritiden från familjepensionen enligt arbetspensionslagarna, om det inte är fråga om familjepension på viss tid (OFLAL 72 §, OlyL 103 §).

Försäkringar för fritiden enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare

I fritidsförsäkringar enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare som gällde före år 2016 kunde försäkringstagaren välja om han eller hon ville att arbetspensionen skulle dras av från ersättning för inkomstbortfall enligt OFLA-fritidsförsäkringen.

Om skadefallet har inträffat före 1.1.2016 och det är fråga om ersättning för inkomstbortfall enligt en frivillig OFLA-fritidsförsäkring från vilken arbetspensionen inte dras av, dras förmånen av från arbetspensionen. Om skadefallet har inträffat före 1.1.2016 och det är fråga om ersättning för inkomstbortfall enligt en fritidsförsäkring från vilken arbetspensionen dras av, dras ersättningen för inkomstbortfall inte av från arbetspensionen.

Förmåner enligt privata olycksfallsförsäkringar dras inte av från arbetspensionen

Förmåner som beviljats på basis av privata olycksfallsförsäkringar dras inte av från arbetspensionen.

En privat olycksfallsförsäkring kan innehållsmässigt påminna om en försäkring enligt lagen om olycksfallsförsäkring.

Förmåner enligt olycksfallsförsäkring för idrottare dras inte av från arbetspensionen

Bestämmelser om idrottares olycksfallsskydd finns i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare. Förmåner som betalas med stöd av denna lag dras inte av från arbetspensionen.

Förmåner enligt trafikförsäkringslagen som är primära i förhållande till arbetspensionen

Primära förmåner enligt trafikförsäkringslagen är följande förmåner

• inkomstbortfall som grundar sig på egen skada
• familjepension som grundar sig på förmånslåtarens egen skada
• lön till ersättare som betalas som inkomstbortfall till företagaren
• invalidpension som betalats som engångsersättning.

Enligt trafikförsäkringslagen kan ersättning för inkomstbortfall som grundar sig på egen skada vara ersättning för

• minskade inkomster eller minskad försörjning
• försenade arbets- eller näringsinkomster.

Familjepension som grundar sig på egen skada betalas enligt trafikförsäkringslagen till förmånstagarna.

Även ersättning för inkomstbortfall som betalas enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen är en primär förmån.

Ersättning för inkomstbortfall på grund av minskade inkomster eller minskad försörjning enligt trafikförsäkringslagen betalas oförminskad till den som genomgår rehabilitering och

• deltar i arbets- eller utbildningsprövning
• deltar i arbetsklinik
• deltar i arbetsträning
• deltar i yrkesutbildning
• är på sjukhus
• är på rehabiliteringsanstalt.

Fullstor ersättning för inkomstbortfall betalas ändå inte då när rehabiliteringen är ordnad så att den inte hindrar rehabiliteringsklienten att utföra sådant förvärvsarbete som passar honom eller henne.

Engångsersättning dras av från arbetspensionen

En invalidpension enligt trafikförsäkringslagen kan betalas som engångsersättning antingen genast då pensionen börjar eller senare. Pensionsanstalten drar av engångsersättningen från arbetspensionen till beloppet av ett månadsbelopp.

Invalidpension som betalas som engångsersättning anses vara ersättning som är fortlöpande. I fråga om engångsersättning gäller det en ändring av betalningssättet för den fortlöpande ersättningen. Oberoende av om invalidpensionen betalas genast som en engångsersättning eller om en invalidpension som beviljats som fortlöpande ändras till en engångsersättning först efter att invalidpensionen varit löpande, drar pensionsanstalten av engångsersättningen från arbetspensionen.

Mera

Förmåner enligt trafikförsäkringslagen som inte är primära i förhållande till arbetspensionen

Från arbetspensionen dras inte sådan ersättning som betalats till tredje part.

Mera

Lagstiftningen om olycksfall i militärtjänst reformerades 1.1.2017. Då trädde två nya lagar i kraft, dvs

• lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och
• lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag.

Förmånerna enligt de nya lagarna bestäms huvudsakligen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. På förmånerna tillämpas det som i andra lagar föreskrivs om förmånerna enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Ersättningar för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar är primära förmåner och dde dras av från arbetspensionen.

Ersättningar för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar är

• dagpenning
• olycksfallspension
• rehabiliteringspenning.

Dessa ersättningar för inkomstbortfall dras av från arbetspensionen också när de betalas med stöd av lagarna om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag.

Från arbetspensionen dras också av ersättning för inkomstbortfall som motsvarar familjepension.

Tarkemmat tiedot

Ersättningar enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom

Lag om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom ersatte lagen om olycksfall i militärtjänst. Lagen tillämpas på personer som

• fullgör värnplikt
• fullgör civiltjänst
• fullgör frivillig militärtjänst för kvinnor
• utbildas för en militär tjänst i utbildning som ordnas av försvarsmakten och som samtidigt inte har en militär tjänst
• utbildas för en tjänst inom gränsbevakningsväsendet i utbildning som avses i 25 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning
• deltar i verksamhet som avses i 35 § i lagen om frivilligt försvar.

Som skadefall ersätts

• olycksfall i militärtjänst
• tjänstgöringsrelaterad sjukdom.

Ersättning betalas i princip enligt bestämmelserna i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Ersättningar enligt lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag

Lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag förenhetligar skyddet för alla som deltar i krishantering. Lagen gäller

• personer som står i anställningsförhållande enligt lagen om militär krishantering eller lagen om civilpersoners deltagande i krishantering
• personer som deltar i utbildning och övningar enligt lagen om militär krishantering eller utbildning och övningar enligt lagen om civilpersoners deltagande i krishantering
• vissa innehavare av en militär tjänst inom gränsbevakningsväsendet.

Lagen gäller innehavare av en militär tjänst inom gränsbevakningsväsendet som deltar i verksamhet som bedrivs av Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser i egenskap av

• nationell expert
• medlem i en europeisk gränskontrollenhet
• i övrigt som utsänd gränsbevakare hos den byrån.

Som skadefall ersätts

• olycksfall
• tjänstgöringsrelaterad sjukdom.

Ersättning betalas i princip enligt bestämmelserna i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Ett nytt LITA-avdrag görs från pensionen, om en LITA-förmån beviljas eller beloppet av en sådan ändras för mer än 4 månader räknat från den tidpunkt förmånen börjar eller ändras (fyramånadersregeln). Fyramånadersregeln tillämpas med detta innehåll oberoende av det ursprungliga pensionsfallet för pensionen. Fyramånadersregeln tillämpas med detta innehåll också på pension som beviljats enligt 2004 års bestämmelser.

Mera

Pensionens belopp justeras fr.o.m. den dagen då LITA-förmånen börjar eller dess belopp ändras. LITA-förmånen dras av från arbetspension som beräknats per dag. När ett LITA-avdrag görs anses en kalendermånad bestå av 30 dagar. För LITA-avdraget beräknas arbetspensionens belopp per dag genom att dividera den månatliga pensionens belopp med 30. Från den dagliga arbetspensionens belopp avdras LITA-ersättningens dagliga belopp.

Tillämpningen av fyramånadersregeln

När tillämpas fyramånadersregeln?

Fyramånadersregeln tillämpas när en pension redan betalas och

• pensionstagaren beviljas en ny LITA-förmån som börjar vid en senare tidpunkt än pensionen eller
• beloppet av en LITA-förmån som tidigare dragits av från pensionen ändras.

När tillämpas fyramånadersregeln inte?

Fyramånadersregeln tillämpas inte när LITA-förmånen betalas när pensionen börjar. Fyramånadersregeln tillämpas inte heller i det fallet att pensionen beviljas retroaktivt så att den börjar innan utbetalningen av LITA-förmånen har börjat. I en sådan situation dras LITA-förmånen av från pensionen, också från retroaktiva pensionsposter, även om LITA-förmånen har betalats för en kortare tid än 4 månader.

Fyramånadersregeln tillämpas inte när pensionen betalas och LITA-förmånen beviljas retroaktivt för tiden före arbetspensionens begynnelsetidpunkt eller LITA-förmånen börjar vid samma tidpunkt som pensionen. Då dras LITA-förmånenav från pensionen, även om LITA-förmånen har betalats för en kortare tid än 4 månader.

Fyramånadersregeln tillämpas inte när en LITA-förmån ändras så att den inte alls betalas. Pensionsbeloppet justeras från den tidpunkt då LITA-förmånen upphör, även om ändringen gällde 4 månader eller en kortare tid. När en LITA-förmån börjar betalas på nytt på grund av samma skadefall, tillämpas fyramånadersregeln inte. Ett nytt LITA-avdrag görs genast fr.o.m. den dagen då utbetalningen av LITA-förmånen fortsätter.

Hur fyramånadersperioden räknas

När fyramånadersperioden räknas behandlas den kalkylerade tiden så att en kalendermånad anses ha 30 dagar. LITA-förmånen dras av pensionen om den beviljas för mer än 120 dagar (4 x 30 = 120). En förmån som beviljas för exakt 120 dagar dras inte av pensionen.

Om en LITA-förmån ska dras av från pensionen, dras den av från och med den dag då LITA-förmånen börjar eller dess belopp ändras.

Perioden med LITA-förmåner ska vara sammanhängande. Om LITA-förmåner beviljas för på varandra följande perioder som är kortare än 4 månader så att det finns ett avbrott, även om det bara är en dag, görs inget nytt LITA-avdrag. Det gäller också om den dag mellan perioderna för vilken LITA-förmånen inte betalas är en helgdag.

LITA-förmånens slag ändras

Om ett slag av LITA-förmån ändras till ett annat (dagpenning enligt lagen om olycksfallsförsäkring ändras till pension enligt lagen om olycksfallsförsäkring) så att det inte sker någon ändring i beloppet, görs inget nytt LITA-avdrag.

LITA-förmånen dras av från arbetspension som beräknats per dag

LITA-förmånen dras av från arbetspension som beräknats per dag. När ett LITA-avdrag görs anses en kalendermånad bestå av 30 dagar. För LITA-avdraget beräknas arbetspensionens belopp per dag genom att dividera den månatliga pensionens belopp med 30. Från den dagliga arbetspensionens belopp avdras LITA-ersättningens dagliga belopp.

Det anses att LITA-förmånen betalas för 30 dagar per kalendermånad, även om den i verkligheten betalas för varje dag under kalendermånaden.

Vid beräkningen räknas beloppen med minst 4 decimalers noggrannhet och avrundningen till 2 decimalers noggrannhet görs till slut.

Pensionstagaren beviljas en ny LITA-förmån

Om en pensionstagare beviljas en ny LITA-förmån för mer än 4 måander, dras LITA-förmånen av från pensionen från och med den dag då LITA-förmånen börjar.

LITA-förmånen dras av från pensionen från den tidpunkt då LITA-förmånen börjar oberende av om LITA-förmånen har beviljats enligt ett eller flera beslut.

När en LITA-förmån börjar mitt under en pågående kalendermånad, hänförs LITA-avdraget till LITA-förmånens begynnelsedag och de dagar i månaden som följer efter den.  Pensionen betalas till fullt belopp till pensionstagaren för den del av månaden som LITA-avdraget inte hänförs till.

Om pensionstagaren har beviljats en ny LITA-förmån vars belopp varierar för mer än 4 månader, dras LITA-förmånen av från pensionen till det belopp som den har när LITA-förmånen börjar. Efter det förutsätts det att LITA-förmånens belopp ändras för mer än 4 månaders tid för att ändringen av beloppet ska beaktas vid LITA-avdrag.

Beloppet av en LITA-förmån som dragits av från pensionen ändras

Om beloppet av en LITA-förmån som dragits av från pensionen ändras för mer än 4 månader, justeras pensionens belopp enligt den ändrade LITA-förmånen från och med den dag då LITA-förmånens belopp ändras.

Ändringen av LITA-förmånens belopp justeras i pensionen från och med ändringen av beloppet oberoende av om LITA-förmånens belopp har ändrats på grund av ett eller flera beslut.

Var får pensionsanstalten besked om LITA-förmånen?

Pensionsanstalten får besked om beviljande av en LITA-förmån och ändring av en LITA-förmåns belopp antingen

• via Pensionsskyddscentralen eller
• från olycksfalls- eller trafikförsäkringsbolaget.

Ett försäkringsbolag som betalar en LITA-förmån behöver dock inte meddela om en beviljad LITA-förmån eller ändring av en LITA-förmåns belopp förrän förmånen har beviljats eller dess belopp ändrats för mer än 4 månader sammanlagt.

Mera

Pensionsfallet för arbetspensionen 1.1.2007 eller senare

En LITA-förmån dras inte alls av från arbetspensionen, om skadefallet för LITA-förmånen har inträffat före år 2004. En LITA-förmån dras inte av arbetspensionen fastän det på basis av skadefallet inte har betalats någon ersättning alls innan arbetspensionen börjar. Det som är avgörande är alltså skadefallet för LITA-förmånen, inte tidpunkten då utbetalningen av LITA-förmånen börjar.

Bestämmelsen om att ingen LITA-förmån alls dras av från arbetspensionen om skadefallet har inträffat före år 2004 infördes i arbetspensionslagstiftningen 1.1.2013.

Pensionsfallet för arbetspensionen 1.1.2005 – 31.12.2006

En LITA-förmån vars skadefall har inträffat före år 2004 dras av från arbetspension vars pensionsfall är 1.1.2005–31.12.2006. När dessa pensioner justeras följs fortfarande den så kallade treårsregeln.

Pensionsfallet för arbetspensionen före 1.1.2005

LITA-förmånerna dras av från det så kallade grundbeloppet som ett direkt avdrag. Om arbetspensionen har fastställts enligt 2004-bestämmelserna, dras LITA-förmånen från grundbeloppet om skadefallet för den inträffat före 2004. Dessa LITA-förmåner beaktas också då när en ny samordning enligt 2004-bestämmelserna görs på pensionen till följd av skyddsförfarandet för grundbeloppsmodellen.

Mera

När dras livränta och bullerskadeersättning av från pensionen?

Livränta och bullerskadeersättning dras av från pension

• vars pensionsfall är 1.1.2005 eller senare och som börjat före 1.1.2007
• som har fastställts enligt 2004 års bestämmelser
• som har börjat 1.1.2007 eller senare och bestämts på tidigare grunder på basis av de ovan nämnda pensionerna.

Från dessa pensioner dras följande av:

• livränta, både grund- och kompletteringsränta
• bullerskadeersättning
• försörjningspension som betalas till anhöriga i samordningen av familjepensionen.

  som grundar sig på bestämmelserna i lagen om olycksfallsförsäkring som gällde före år 1982.

Dessa förmåner dras alltså även av från sådana pensioner som beviljats enligt 2004 års bestämmelser. Förmånerna dras av från grundbeloppet eller, om ett direkt avdrag från grundbeloppet leder till en mindre pension än enligt samordningen enligt 2004 års bestämmelser, beaktas i samordningen enligt 2004 års bestämmelser.

Vid samordningen av förmåner tillämpas också den så kallade treårsregeln.

Mera

Livränta

Livräntan består av en grundränta som bestäms enligt invaliditetsgraden och en kompletteringsränta enligt nedsättningen av arbetsförmågan.  I samordningen beaktar man både grundräntan och kompletteringsräntan.

Däremot beaktar man i samordningen inte tillägg som betalas i anslutning till livräntan (t.ex. anhörigtillägg).

Mera

Grundräntans och kompletteringsräntans belopp

Grundräntan är högst 30 procent av årsarbetsinkomsten och kompletteringsräntan 30 procent av årsarbetsinkomsten. Om invaliditetsgraden är 30 procent eller mera, betalas förutom grundräntan i allmänhet också kompletteringsränta.

Om förmånstagaren betalas en kompletteringsränta ökas den med anhörigtillägg om det finns anhöriga. Anhörigtilläggets maximibelopp är lika stort som beloppet på den kompletteringsränta som betalas. Anhörigtillägg beaktas inte vid samordningen.

Om invaliditetsgraden är minst 30 procent, betalas livräntan alltid fortlöpande.

Engångsersättning

Om invaliditetsgraden är 10–25 procent, betalas en engångsersättning i stället för livränta, utom när det finns särskilda skäl att betala livränta fortlöpande. Efter olycksfall betalas livränta ofta på viss tid till en början. Vid yrkessjukdomar är det också vanligt.

Om livräntan ändras till engångsersättning (vanligtvis på pensionens begynnelsedatum), görs ingen ny samordning på arbetspensionen. Engångsersättningen betraktas som en ändring av betalningssättet för livräntan, trots att det inte är en kapitaliserad ersättning.

En permanent liten livränta, vars gränser har fastställts i lagen om olycksfallsförsäkring, kan kapitaliseras. Kapitalvärdet räknas ut med en ålderskoefficient.

Bestämmelserna om livränta enligt lagen om olycksfallsförsäkring som gällde före år 1982 tillämpas också på bullerskador, om olycksfallet inträffat eller yrkessjukdomen uppkommit före 1.1.1982. Avgörande är när yrkessjukdomen uppkommit.

Ersättningsansökan för yrkessjukdomar, till exempel bullerskador, görs ofta först efter att skadan har framskridit i sådan grad att sökanden har rätt till ersättning.  På så sätt kan det fortfarande bli aktuellt att börja betala ut bullerskadeersättningar enligt lagen om olycksfallsförsäkring som gällde före år 1982.

Mera

Invaliditetsgraden för bullerskada är i allmänhet 10–30 procent, ibland större. Om invaliditetsgraden är minst 30 procent, betalas bullerskadeersättningen alltid fortlöpande.

Bullerskadeersättning betalas för viss tid så länge som det finns risk för att skadan förvärras, dvs. så länge som arbetstagaren är i arbetslivet.

Engångsersättning

När bullerskadan inte längre är en olägenhet i arbetet i och med att personen går i pension, betalas en engångsersättning för bullerskadan vid en invaliditetsgrad på 10–25 procent.

En engångsersättning betalas i allmänhet från och med den dag då personen går i pension. Ersättningen för bullerskada kan börja med en engångsersättning när personen övergår i pension om ett nytt hörseltest visar att skadan har förvärrats i sådan grad att personen har rätt till ersättning.

Engångsersättningens storlek bestäms utifrån invaliditetsgraden, årsarbetsförtjänsten och eventuella anhöriga. Engångsersättningen kapitaliseras inte, eftersom ersättningstagarens ålder inte inverkar på engångsersättningens belopp.

Bullerskadeersättningen upphör när arbetsbullret upphör. Det betalas inte/ska inte betalas någon livränta för bullerskada samtidigt med arbetspension. Om olycksfallsförsäkringsbolaget inte får uppgift om att personen får pension, kan utbetalningen av livränta fortsätta och ändras till engångsersättning först senare.

Samordning av bullerskadeersättning som betalas som engångsersättning

Vid betalning av engångsersättning för bullerskada är det inte fråga om sådan ändring av betalningssätt som sker när en fortlöpande ersättning kapitaliseras.

För att en samordning av en engångsersättning inte ska minska på personens arbetspension för resten av livet, anses engångsersättningen motsvara antalet år i omvandlingstabellen (3-6 år, alltså engångsersättningens belopp utan anhöriga). Efter dessa år görs en ny samordning av arbetspensionen utan bullerskadeersättning.

Omräkningstabell för engångersättning

Omräkningstabell för engångsersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Tabellen visar hur lång livräntetid engångsersättningen motsvarar:

Tarkemmat tiedot

När ska förmåner enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst beaktas vid samordningen?

Förmån enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst beaktas i en pension,

• vars pensionsfall är 1.1.2005 eller senare och som börjat före 1.1.2007
• som har fastställts enligt 2004 års bestämmelser
• som börjat 1.1.2007 eller senare och bestämts på tidigare grunder på basis av den ovan nämnda pensionen.

När en förmån enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst dras av den ovan nämnda pensionen kan också den så kallade 3-årsregeln bli tillämplig.

Däremot dras inte en sådan förmån enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst av, som har börjat 1.1.2007 eller senare och fastställts enligt 2007 års bestämmelser. Förmånen dras inte av från pensionen eftersom ett skadefall enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst alltid har inträffat före år 2004.

Förmåner som beaktas vid samordningen

Vid samordningen beaktas

• livränta enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst
• förhöjning på livräntan som räknas på basis av anhöriga.

Ersättning betalas med stöd av lagen om skada ådragen i militärtjänst för

• skada
• sjukdom eller
• olycksfall som skett före 1.1.1991.

Enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst betalas bl.a.

• dagpenning
• livränta
• ersättning till anhöriga som förmånslåtaren har försörjt.

Dagpenning utbetalas i högst ett års tid, varefter ersättningen övergår i livränta. Livräntan kan dock börja tidigare än om ett år från att skadan inträffat eller sjukdomen börjat.

I samordningen beaktar pensionsanstalten endast ersättning som betalats som livränta, i vilken man också inkluderar tillägg som betalats på basis av anhöriga.

Förmåner som inte beaktas vid samordningen

Vid samordningen beaktas inte

• dagpenning
• kompletteringsränta, eftersom den inte är en del av livräntan.

Vanligtvis grundar sig de ersättningar som betalas med stöd av lagen om skada ådragen i militärtjänst på olycksfall som skett under beväringstjänsten.  Det är således sällan som det blir aktuellt att samordna ersättningar enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst.

Mera

På vilka pensioner tillämpas treårsregeln?

Treårsregeln tillämpas på

• pension vars pensionsfall inträffat före år 2007
• pension som beviljats enligt 2004 års bestämmelser
• pension, som börjat 1.1.2007 eller senare och beviljats på tidigare grunder på basis av den ovan nämnda pensionen.

Treårsregeln tillämpas även då när en primär förmån dras av från grundbeloppet.

Vad avses med treårsregeln?

Med treårsregeln avser man den mildrande bestämmelsen vid samordningen av arbetspensioner och LITA-förmåner. I samordningen beaktade man inte den LITA-förmån som personen hade fått utan avbrott i minst tre års tid omedelbart före arbetspensionens pensionsfall.  Om LITA-förmånens belopp steg i samband med pensionsfallet, beaktade pensionsanstalten endast LITA-förmånens höjning i samordningen. I samordningen beaktades endast den del av förmånen som överskred beloppet på den LITA-förmån som fanns före pensionsfallet.

Om pensionsanstalten i samordningen av arbetspensionen inte har beaktat LITA-förmånen utifrån treårsregeln och beloppet på en sådan här LITA-förmån höjs, beaktas i den nya samordningen av arbetspensionen endast det belopp med vilket LITA-förmånens belopp har stigit.

Det belopp av LITA-förmånen som i den första samordningen av arbetspensionen inte beaktades, beaktas inte heller i den nya samordningen. Den del av LITA-förmånen som inte samordnats höjs med halvvägsindex till nivån enligt år 2004 och därifrån med arbetspensionsindex till nivån vid den nya samordningstidpunkten.

Treårsregeln gäller också LITA-förmåner enligt rehabiliteringslagarna, även om det inte nämns särskilt i lagarna.

Mera

De som bedriver hälso- eller sjukvårdsverksamhet ska ha en försäkring med tanke på ansvarighet som avses i patientförsäkringslagen. Enligt patientförsäkringslagen kan det betalas ersättningar för personskador. Patientförsäkringslagen trädde i kraft 1.1.2021 och ersatte patientskadelagen, som gällde tidigare.

Pensionsanstalten har regressrätt till en del av de ersättningar för inkomstbortfall som betalats enligt patientförsäkringslagen

Pensionsanstalten har regressrätt till en del av de ersättningar för inkomstbortfall enligt patientförsäkringslagen, som grundar sig på skadefall som inträffat 1.1.2021 eller senare.

Pensionsanstalten har regressrätt till följande ersättningar som den betalat:

• invalidpension
• rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg och rehabiliteringsunderstöd samt
• ersättning för kostnader för yrkesinriktad rehabilitering som betalas till personen själv.

Pensionsanstalten har rätt att återfå beloppet av invalidpension och rehabiliteringsförmåner som den betalat från Patientförsäkringscentralen, om arbetstagarens arbetsoförmåga orsakas av ett skadefall som ska ersättas enligt patientförsäkringslagen. Pensionsanstalten har dock rätt att återfå bara den andel av ersättningarna som förmånstagaren skulle ha rätt till enligt patientförsäkringslagen. En förutsättning för regressrätten är att arbetstagarens arbetsoförmåga är en följd av ett skadefall som ska ersättas enligt patientförsäkringslagen.

Om arbetspension beviljas retroaktivt för en tid för vilken ersättning för inkomstbortfall enligt patientförsäkringslagen redan betalats, betalar pensionsanstalten av arbetspensionen endast den del som överstiger ersättningen för inkomstbortfall enligt patienförsäkringslagen.

Pensionsanstalten har inte regressrätt till

• ålderspension eller
• familjepension som den betalat.

Pensionsanstaltens regressrätt upphör när personen uppnår pensionsåldern. Om patientskadan sker under tiden med ålderspension, har pensionsanstalten ingen regressrätt. Om patientskadan inträffar under tiden med ålderspension påverkar den inte beloppet av den förmån som arbetspensionssystemet betalar. Pensionsanstalten har inte regressrätt till familjepension.

Förverkligande av regressrätten

Förverkligandet av pensionsanstaltens regressrätt hos Patienförsäkringscentralen förutsätter i praktiken informationsutbyte mellan pensionsanstalten och Patientförsäkringscentralen. Pensionsansökningsblanketten innehåller frågor om ersättning enligt patientförsäkringslagen. Pensionsanstalten får uppgifter om ersättningarna från Patientförsäkringscentralen.

Före avgörandet av ett ersättningsärende tar Patientförsäkringscentralen alltid kontakt med arbetspensionsanstalten.

Patientförsäkringsersättningen har beviljats före arbetspensionen

Innan pensionsanstalten meddelar beslutet ska den vara i kontakt med Patientförsäkringscentralen, när pensionsanstalten håller på och beviljas pension för samma tid för vilken personen har rätt till ersättning enligt patientförsäkringslagen. Pensionsanstalten får kännedom om patientförsäkringsersättningen genom uppgifterna i ansökningsblanketten eller inkomstregistret. Om ansökan om arbetspension är anhängig medan Patientförsäkringscentralen meddelar sitt eget beslut, sänder Patientförsäkringscentralen beslutet om ersättning för inkomstbortfall till pensionsanstalten för kännedom. I ersättningsbeslutet anges tiden med arbetsoförmåga som ersätts enligt patientförsäkringslagen och den beviljade ersättningens belopp.

Pensionsanstalten kommer överens med Patientförsäkringscentralen om tidpunkten för meddelandet av pensionsbeslutet så att Patientförsäkringscentralen hinner rätta sitt eget beslut och avbryta utbetalningen av ersättningen. Pensionsanstalten betalar personen endast den eventuella överskjutande delen för den retroaktiva tiden för vilken personen har fått ersättning enligt patientförsäkringslagen. För tiden framöver betalar pensionsanstalten pensionen till pensionstagaren och framställer ett regresskrav angående det mot Patientförsäkringscentralen.

Arbetspensionen har beviljats före patientförsäkringsersättningen

Om arbetspensionen redan betalas, behöver Patientförsäkringscentralen uppgifter om arbetspensionens belopp för att kunna fastställa sin ersättning. Patientförsäkringscentralen ber pensionsanstalten om de handlingar den behöver och specificerar i begäran för vilken tid handlingarna behövs. Pensionsanstalten framställer ett regresskrav mot Patientförsäkringscentralen med anledning av begäran. Utgående från regresskravet meddelar Patientförsäkringscentralen separat pensionsanstalten ett beslut varav det framgårmed uppgifter om den tid för vilken patientförsäkringsersättning återbetalas, patientförsäkringsersättningens belopp och motiveringen för den.

Regresskravet

Pensionsanstalten utövar sin regressrätt genom att framställa regresskrav mot Patientförsäkringscentralen. Patientförsäkringscentralen önskar att det på regresskravet specificeras

• den tidsperiod för vilken ersättning söks
• vilken pension/förmån det handlar om
• för vilken tidsperiod pensionen har beviljats
• uppgifter om eventuella ändringar av pensionsbeloppet
• kontonummer samt
• referensnummer.

I regresskravet behöver man inte separat avgöra vilken summa som tillhör pensionsanstalten. Pensionsanstalten kan sända Patientförsäkringscentralen för kännedom det sammanlagda beloppet av arbetspensioner som den betalat på årsnivå. Om pensionsanstalten beviljar arbetspension på viss tid för bestämda perioder, borde separata regresskrav för dessa sändas till Patientförsäkringscentralen när ärendet har avgjorts. Om arbetspensionen har beviljats tills vidare, borde det framgå av regresskravet att det är avsett som fortlöpande.

Pensionsanstalten ska framställa regresskrav inom 3 år från det att den fått veta om perioden med ersättning för inkomstbortfall.

Pensionsanstalten kan sända ett regresskrav på hela det utbetalade arbetspensionsbeloppet. Patientförsäkringscentralen bedömer hur stor ersättning som ska betalas retroaktivt ur patientförsäkringen och meddelar ett beslut om det till pensionsanstalten. Om pensionsanstalten inte är nöjd med Patientförsäkringscentralens avgörande, kan pensionsanstalten be om en trafik- och patientskadenämnden om en rekommendation till avgörande.

Patientskador där skadefallet har inträffat 1.1.2017-31.12.2020

Ersättningar för inkomstbortfall eller pensioner som betalas enligt patientskadelagen (585/1986) på grund av egen skada och grundar sig på patientskador som inträffat 1.1.2017–31.12.2020 är primära förmåner i förhållande till arbetspensionen. Dessa primära förmåner dras direkt av från arbetspensionen.

Ersättning för underhåll till den som är berättigad till underhåll är en primär förmån i förhållande till familjepensionen.

Ersättningar som betalas till en närstående person på grund av inkomstbortfall till följd av omvårdnad av en skadad person är inte primära förmåner. En primär förmån är inte heller en sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas enligt patientskadelagen för en egen skada till en person som får ålderspension.

I fråga om skador som inträffat före 1.1.2017 är arbetspensionen primär i förhållande till ersättningar ur patientförsäkringen.

Patientskadeersättningen har beviljats före arbetspensionen

Pensionsanstalten tar hos Patientförsäkringscentralen reda på tiden och beloppet av ersättningen för inkomstbortfall enligt patientskadelagen när pensionsanstalten håller på och beviljar pension för samma tid för vilken personen har rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Pensionsanstalten får kännedom om patientskadeersättningen genom uppgifterna i ansökningsblanketten eller inkomstregistret. Om ansökan om arbetspension har varit anhängig när Patientförsäkringscentralen meddelat sitt eget beslut, har Patientförsäkringscentralen sänt en kopia av beslutet om ersättning för inkomstbortfall till pensionsanstalten för kännedom. Pensionsanstalten drar av ersättningen enligt patientskadelagen från arbetspensionen.

Mera

Vid avdrag av LITA-förmåner beaktas grundpensionerna, vilka är

• pensioner som grundar sig på anställning eller företagarverksamhet som försäkrats enligt pensionslagarna för den privata sektorn
• pensioner som grundar sig på anställnings- och tjänsteförhållanden som försäkrats enligt lagarna för den offentliga sektorn
• pension som tjänats in för förtroendeuppdrag som försäkrats frivilligt enligt ArPL
• pension som tjänats in på basis av en frivillig grundpensionsförsäkring som tecknats för tid som arbetstagaren är utsänd
• pension som tjänats in på basis av frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring för företagare eller lantbruksföretagare
• pension som tillvuxit under oavlönade perioder.

Vid avdrag av LITA-förmåner beaktas också förmåner som tjänats in för studier och för vård av under treårigt barn.

När LITA-förmånen har dragits av grundpensionerna, dras det belopp som överskrider grundpensionen av LITA-förmånen av pension enligt registrerat tilläggspensionsskydd.

Pensionstagaren har åtminstone rätt till den pension som han eller hon tjänat in för arbetsinkomster efter skadefallsåret för LITA-förmånen (nedan: VTJ-tillväxt, enligt finskans VTJ-karttuma, vahinkotapahtumavuoden jälkeinen karttuma). Om pensionen efter avdrag för LITA-förmånen är mindre än VTJ-tillväxten, betalas dock minst en arbetspension som uppgår till VTJ-tillväxten till pensionstagaren.

På VTJ-tillväxten beräknas varken förtidsminskning eller uppskovsförhöjning. Från VTJ-tillväxten tas inte bort den del som motsvarar delinvalidpension eller partiell ålderspension, utan VTJ-tillväxten beviljas i sin helhet. VTJ-tillväxten justeras däremot med livslängdskoefficienten.

VTJ-tillväxten kan endast utgöras av pension som tjänats in av arbetsinkomster. VTJ-tillväxt är således inte

• pension som tillvuxit under oavlönade perioder
• pensionsdel för återstående tid
• pension som tillvuxit av ett pensionsförhållande.

VTJ-tillväxt utgörs av pension som från början av året efter skadefallet för LITA-förmånen tillvuxit

• före utgången av året före pensionsfallet för invalidpension
• pension som tjänats in före utgången av den månad då pensionsfallet för ålderspensionen inträffade.

Inget avdrag för LITA-förmån görs från arbetspensionen, om skadefallet för LITA-förmånen inträffar före år 2004. Således är endast pension som tillvuxit av arbetsinkomster fr.o.m. 1.1.2005 VTJ-tillväxt.

Bestämmelsen om VTJ-tillväxt kan tillämpas på pension som tjänats in för arbetsinkomster, då pensionen beviljas som ålders- eller familjepension, även om arbetstagaren för närvarande får en sådan pension vars pensionsfall är före år 2007.

Mera

Skadefall för LITA-förmån efter vilken VTJ-tillväxt kan intjänas

Med skadefall för LITA-förmån efter vilken VTJ-tillväxt kan intjänas avses skadefall för LITA-förmåner som beaktas vid LITA-avdrag från arbetspensionen.

Om pensionstagaren tidigare har haft ett skadefall, men ingen LITA-förmån betalas för det, och pensionstagaren på grund av ett senare skadefall beviljas en LITA-förmån som dras av från arbetspensionen, räknas VTJ-tillväxten utifrån det LITA-skadefall som beaktats i arbetspensionen.

Mera

VTJ-tillväxten räknas ut, fast ingen LITA-förmån betalas ut genast efter skadefallet. Om det senare blir aktuellt med LITA-förmån för detta skadefall, är den pension som tjänats in för arbetsinkomster efter skadefallsåret VTJ-tillväxt

Exempel 1: VTJ-tillväxt, när LITA-förmån betalas på grund av ett annat skadefall

En person har råkat ut för ett olycksfall i arbete år 2013. I detta skede beviljas han ändå ingen fortlöpande LITA-förmån. Han fortsätter med sitt arbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna.

År 2017 råkar han ut för en trafikolycka, till följd av vilken han beviljas en LITA-förmån och även invalidpension enligt arbetspensionslagarna.

Pensionen som tjänats in för arbetsinkomster efter år 2013 är inte VTJ-tillväxt.

Exempel 2: VTJ-tillväxt vid två olika LITA-förmåner

En person konstateras lida av en yrkessjukdom år 2013. Därför beviljas han en LITA-förmån, som betalas som en fortlöpande ersättning. Han fortsätter med sitt arbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna.

År 2017 råkar personen ut för en trafikolycka, till följd av vilken han beviljas en LITA-förmån och också invalidpension enligt arbetspensionslagarna.

Eftersom personen får förmåner både enligt trafikförsäkringslagen och lagen om olycksfallsförsäkring, dras båda LITA-förmånerna av från invalidpensionen. Pensionen som tjänats in för arbetsinkomster efter år 2013 är VTJ-tillväxt.

Exempel 3:  LITA-förmån och arbetspension börjar betalas på samma gång

En person råkar ut för ett skadefall enligt lagen om olycksfallsförsäkring år 2013. I detta skede beviljas han ändå ingen fortlöpande LITA-förmån. Han fortsätter med sitt arbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna.

År 2015 blir personen arbetsoförmöten till följd av en skada som uppstått vid skadefallet och personen beviljas både invalidpension enligt arbetspensionslagarna och en LITA-förmån. Pensionen som tjänats in för arbetsinkomster efter år 2013 är VTJ-tillväxt.

Exempel 4: Två skadefall

En person har råkat ut för skadefall enligt lagen om olycksfallsförsäkring år 2002 och år 2012 och har beviljas en LITA förmån för båda två. Arbetspensionen börjar år 2013 (pensionsfall år 2012). Den LITA-förmån som betalas på grund av skadefallet år 2002 dras inte av från arbetspensionen. Den LITA-förmån som betalas på grund av skadefallet år 2012 dras av från arbetspensionen som ett direkt avdrag.

Exempel 5: Två skadefall, VTJ-tillväxt endast på grundval av det ena

En person har råkat ut för skadefall enligt lagen om olycksfallsförsäkring år 2002 och år 2012 och har beviljas en LITA förmån för båda två. Arbetspensionen börjar år 2015 (pensionsfall år 2014). Den LITA-förmån som betalas på grund av skadefallet år 2002 dras inte av från arbetspensionen. Den LITA-förmån som betalas på grund av skadefallet år 2012 dras av från arbetspensionen som ett direkt avdrag. Den pension som år 2013 tillväxer av arbetspensioner är VTJ-tillväxt.

Hur beräknas VTJ-tillväxt till invalid-, arbetslivs- och ålderspension?

Invalid-, arbetslivs- och ålderspension räknas först normalt och LITA-förmånen dras av från arbetspensionen som ett direkt avdrag. Om pensionen efter LITA-avdraget är mindre än VTJ-tillväxten, betalas en pension som är lika stor som VTJ-tillväxten till pensionstagaren. Om pensionen efter LITA-avdraget är större än VTJ-tillväxten, betalas den pension som återstår efter LITA-avdraget till pensionstagaren.

Om en pension som beviljats enligt 2004 eller 2005 års regler samordnas på nytt, dras inte den LITA-förmån som överskrider samordningsgränsen av från pension som beviljats enligt 2007 års bestämmelser, om skadefallet för LITA-förmånen har inträffat före år 2004.

Hur beräknas VTJ-tillväxt till partiell ålderspension?

Om skadefallet inträffar innan partiell ålderspension börjar, jämförs beloppet av den partiella ålderspensionen efter LITA-avdrag med hela beloppet av VTJ-tillväxten som justerats med livslängdskoefficienten.  I allmänhet har pensionstagaren rätt åtminstone till en lika stor pension som VTJ-tillväxten efter justering med livslängdskoefficienten. Partiell ålderspension som beviljas som VTJ-tillväxt får dock inte vara större än partiell ålderspension beräknad enligt normala regler.

Om skadefallet inträffar medan personen får partiell ålderspension, kan VTJ-tillväxten inte ingå i baspensionen för den partiella ålderspensionen. En person kan tjäna in VTJ-tillväxt av arbete vid sidan partiell ålderspension. Denna VTJ-tillväxt kan inte beviljas som partiell ålderspension. En LITA-förmån som betalas på grund av ett skadefall som inträffat under tiden med partiell ålderspension dras inte av från den partiella ålderspensionen före den lägsta pensionsåldern. VTJ-tillväxten kan beviljas när annan pension beviljas efter partiell ålderspension.

Hur beräknas VTJ-tillväxt till delinvalidpension?

Om skadefallet inträffar innan delinvalidpensionen börjar, har pensionstagaren åtminstone rätt till en pension som uppgår till VTJ-tillväxten efter justering med livslängdskoefficienten. Pensionstagaren beviljas alltså inte endast hälften av VTJ-tillväxten, även om delinvalidpensionen är hälften av invalidpensionens fulla belopp.

Hur beräknas VTJ-tillväxt till familjepension?

Om förmånslåtaren vid sin död var pensionerad och VTJ-tillväxten hade beaktats i pensionen, beaktas VTJ-tillväxten också i familjepensionen. Då har det ingen betydelse om LITA-familjepension betalas på grund av samma skadefall som den LITA-förmån som förmånslåtaren fick.

Om förmånslåtaren inte var pensionerad vid sin död beaktas VTJ-tillväxten i familjepensionen när förmånslåtaren tidigare har haft ett skadefall och en LITA-familjepension senare beviljas på grund av detta skadefall.

VTJ-tillväxten beaktas inte när förmånslåtaren avlider till följd av ett nytt skadefall och en LITA-familjepension beviljas på grund av det nya skadefallet.

VTJ-tillväxt och pensioner som börjat före år 2013

Bestämmelsen om VTJ-tillväxt infördes i arbetspensionslagarna 1.1.2013.

Bestämmelsen tillämpas på ålders-, invalid- och familjepension som börjar 1.1.2013 eller senare.

På ansökan tillämpas bestämmelsen också på pension som börjat före år 2013, om

• pensionsfallet för arbetspensionen har inträffat 1.1.2007 eller senare
• en primär förmån har dragits av från pensionen och
• personen skulle få en större pension enligt bestämmelsen om VTJ-tillväxt.

Pensionens belopp justeras enligt bestämmelsen om VTJ-tillväxt från början av den månad som följer på den då ansökan lämnades in.

Mera

Om pensionssökanden beviljas arbetspension retroaktivt så att den börjar före år 2013, beviljas pensionen enligt bestämmelsen om VTJ-tillväxt fr.o.m. 1.1.2013.

Även om pensionens belopp inte har justerats på ansökan, tillämpar pensionsanstalten bestämmelsen när

• invalidpension ändras till ålderspension
• familjepension beviljas på basis av förmånslåtarens pension
• invalidpension har upphört före 1.1.2013 och en pension beviljas på nya grunder
• invalidpension beviljas på tidigare grunder efter ett avbrott
• invalidpension som lämnats vilande börjar utbetalas på nytt.

Maximibeloppet för deltidspension och VTJ-tillväxt

Bestämmelsen om VTJ-tillväxt tillämpas vid beräkningen av maximibeloppet för deltidspension.

Mera

Om en pensionstagare får pension som beviljats enligt 2004 års bestämmelser och det efter LITA-samordningen återstår pension att betala, läggs den nya pensionen som intjänats vid sidan av pensionen till den löpande pensionen.

Om det efter en LITA-samordning enligt 2004 års bestämmelser inte återstår någon pension att betala läggs den nya pension som intjänats vid sidan av pensionen till grundbeloppet och LITA-förmånen dras av grundbeloppet som ett direkt avdrag.

Om det efter samordningen enligt 2004 års bestämmelser inte återstår någon pension att betala och ett direkt avdrag skulle minska på pensionsbeloppet mera än en samordning enligt 2004 års bestämmelser, omfattas pensionen av ett skyddsförfarande. Då måste samordningen enligt 2004 års bestämmelser göras på nytt. I den nya samordningen enligt 2004 års bestämmelser beaktas LITA-förmånen, och den del av LITA-förmånen som överstiger samordningsgränsen dras av från den pension som tillvuxit av arbete vid sidan av pension. I sådana fall återstår det inte någon pension enligt 2004 års bestämmelser att betala.

Mera

En primär förmån beaktas i en pension som beviljats enligt 2004 års bestämmelser på det sätt som föreskrivs i de bestämmelser om avdrag av primära förmåner som gällde före 31.12.2012. Livränta enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst beaktas också som en förmån som minskar arbetspensionen. En LITA-förmån beaktas om den har beviljats för fyra månader eller dess belopp har ändrats för fyra månader.  På pensioner som tjänats in vid sidan om pension tillämpas däremot de bestämmelser som trätt i kraft 1.1.2013. Den pension som tillväxer under tiden med pension kan vara VTJ-tillväxt (pension som tillvuxit efter skadefallsåret).

Livränta enligt lagen om olycksfallsförsäkring kan dock inte dras av från pension som tillvuxit av arbete vid sidan av pension.

En LITA-förmån beaktas i pensionen på det ovan nämnda sättet också om pensionstagaren beviljas en ny LITA-förmån eller beloppet på LITA-förmånen ändras och pensionstagaren utöver pension enligt 2004 års bestämmelser också får pension som tjänats in vid sidan av pensionen.

En LITA-förmån beaktas också i pension som tjänats in vid sidan av pension som beviljats enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn på samma sätt som i pension som tjänats in vid sidan om pension som beviljats enligt pensionslagarna för den privata sektorn.

Pension som tillvuxit för arbete vid sidan av pension som beviljats enligt pensionslagarna för den privata sektorn

Om en LITA-förmån ska beaktas i pension som beviljats enligt 2004 års bestämmelser, bildas grundbeloppet så att LITA-förmånens inverkan på pensionen raderas. Då görs en samordning enligt 2004 års bestämmelser på nytt så att endast arbetspensionerna samordnas. Inverkan av en eventuell engångsförhöjning av invalidpension raderas från pensionen. Grundbeloppet som bildats så här multipliceras med den ursprungliga engångsförhöjningsprocenten, till det läggs pension som tjänats in för arbete vid sidan av pensionen, och av de sammanräknade pensionerna drar man av LITA-förmånen som ett direkt avdrag.

Om ett direkt avdrag skulle minska pensionens belopp mer än en samordning enligt 2004 års bestämmelser, samordnas pensionen på nytt enligt 2004 års bestämmelser, och den del av LITA-förmånen som överstiger samordningsgränsen dras av från den pension som tillvuxit av arbete vid sidan av pension.

Från pension som tillvuxit av arbete vid sidan av pension kan dock inte dras av följande förmåner som grundar sig på bestämmelserna i lagen om olycksfallsförsäkring som gällde före år 1982:

• livränta (grund- eller kompletteringsränta)
• bullerskadeersättning
• försörjningspension som betalas till anhöriga, vid samordning av familjepension.

Från pension som tillvuxit för arbete vid sidan av pension kan inte heller dras av

• livränta
• förhöjning på livränta som räknas på basis av anhöriga

Pension enligt pensionslagarna för den privata sektorn som intjänats under tiden med pension som beviljats enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn

Om pensionstagaren får pension enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn som gällde år 2004 och han eller hon beviljas pension enligt pensionslagarna för den privata sektorn som intjänats under pensionstiden, samordnas den offentliga sektorns pension på nytt enligt 2004 års bestämmelser. Av pensionen enligt pensionslagarna för den privata sektorn beaktas vid samordningen dock endast pension som tillvuxit före år 2005. Den överskjutande delen fördelas i proportion till pensionerna enligt alla pensionslagar, men den dras endast av från pensionerna enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn.

Mera

Syftet med grundbeloppsmodellen är att göra det möjligt att dra av LITA-förmåner som direkta avdrag också från pensioner enligt 2004 års bestämmelser.

Grundbeloppet

Med grundbelopp avses pensionens belopp efter samordning mellan arbetspensionerna. Om arbetspensionen inte har samordnats med en LITA-förmån, är grundbeloppet den pension som betalas ut.

Om arbetspensionen har samordnats med en LITA-förmån, får man grundbeloppet genom att radera LITA-förmånens inverkan från pensionen. Pensionen samordnas på nytt endast mellan arbetspensionerna. Från pensionen raderas eventuell engångsförhöjning av invalidpension. Om pensionsfallet för arbetspensionen har inträffat före år 1996, raderas också den minskande inverkan av folkpensionens basdel från samordningsgränsen. Eventuell basdelsförhöjning läggs inte till grundbeloppet.

Om en engångsförhöjning av invalidpension har ingått i pensionen, multipliceras grundbeloppet med den ursprungliga procentsatsen för engångsförhöjningen. Efter det läggs eventuell pension som intjänats för arbete vid sidan av pension till grundbeloppet. Från den pension som räknats på detta sätt dras LITA-förmånen av som ett direkt avdrag.

Tillämpning av grundbeloppsmodellen får dock inte leda till ett sämre slutresultat för pensionstagaren än LITA-samordningen enligt 2004 års bestämmelser. Det är fallet när beloppet av arbetspensionerna enligt 2004 års bestämmelser är mindre än samordningsgränsen efter radering av den minskande inverkan av folkpensionens basdel. Då tillämpas ett skyddsförfarande på pensionen och LITA-förmånen samordnas enligt 2004 års bestämmelser.

I praktiken är grundbeloppet detsamma som samordningsgränsen för arbetspensionerna enligt 2004 års bestämmelser.

Tillämpning av grundbeloppsmodellen

Grundbeloppsmodellen tillämpas när

• när en pensionstagare som får pension som 1.1.2015 eller senare har fastställts enligt 2004 års bestämmelser beviljas en LITA-förmån eller beloppet på LITA-förmånen ändras
• beloppet av en familjepension eller ersättning som motsvarar en LITA-förmån ändras och förmånstagarna får familjepension som 1.1.2015 eller senare fastställts enligt 2004 års bestämmelser
• när antalet förmånstagare som får familjepension som 1.1.2015 eller senare fastställts enligt 2004 års bestämmelser ändras.

LITA-förmånen dras av från grundbeloppet

LITA-förmånen dras av grundbeloppet som ett direkt avdrag. Från grundbeloppet dras också av

• LITA-förmåner vars skadefall varit före år 2004
• livränta enligt lagen om olycksfallsförsäkring om den har beaktats i den tidigare samordningen av pensionen.

Om ingen LITA-förmån har dragits av pensionen med stöd av treårsregeln och beloppet på en sådan här LITA-förmån ökar, dras från grundbeloppet bara bort det belopp med vilket LITA-förmånens belopp har ökat.

Från grundbeloppet dras en sådan LITA-förmån av som har beviljats för mer än fyra månader eller vars belopp har ändrats för mer än fyra månade

Justering av pensionen, när en ny LITA-förmån beviljas eller en LITA-förmåns belopp ändras för mer än 4 månader

LITA-avdrag från grudbeloppet justeras om pensionstagaren beviljas en ny LITA-förmån eller beloppet av en LITA-förmån ändras för mer än 4 månader. Pensionens belopp justeras fr.o.m. den dagen då LITA-förmånen börjar eller dess belopp ändras.

LITA-avdraget görs från grundbeloppet som beräknats per dag. När ett LITA-avdrag görs anses en kalendermånad bestå av 30 dagar. För LITA-avdraget beräknas arbetspensionens belopp per dag genom att dividera grundbeloppet med 30. Från den dagliga arbetspensionens belopp avdras LITA-ersättningens dagliga belopp.

Det anses att LITA-förmånen betalas för 30 dagar per kalendermånad, även om den i verkligheten betalas för varje dag under kalendermånaden.

Om ingen LITA-förmån har dragits av pensionen med stöd av treårsregeln och beloppet på en sådan här LITA-förmån ökar, dras från grundbeloppet bara bort det belopp med vilket LITA-förmånens belopp har ökat. Då erhålls LITA-ersättningens dagliga belopp genom att dividera det belopp med vilket LITA-förmånen har höjts med 30.

Om en pension som beviljats enligt 2004 års bestämmelser omfattas av skyddsförfarandet, görs LITA-samordningen av pensionen enligt 2004 års bestämmelser.

Skyddsförfarandet tillämpas när en tillämpning av grundbeloppsmodellen skulle leda till ett sämre slutresultat än en samordning enligt 2004 års bestämmelser. Så är fallet då beloppet av arbetspensionerna är mindre än samordningsgränsen. Samordningsgränsen är 60 procent av samordningsgrunden.

Skyddsförfarandet

Samordningsgrunden

Som samordningsgrund används samma samordningsgrund som användes när pensionen samordnades för första gången.

Samordningsgrunden justeras med halvvägsindex till 2004 års nivå och därifrån med arbetspensionsindex till nivån för det år då den nya samordningen görs.

Samordningsgrunden är den pensionsgrundande lön utifrån vilken pensionsanstalten vid beviljandet av pension har fastställt samordningsgränsen. Pensionstagarens totala pensionsskydd begränsas till den här samordningsgränsen.

Samordningsgränsen

Folkpensionens basdel har sänkt samordningsgränsen när pensionsfallet för arbetspensionen har inträffat före år 1996. De vilkas arbetspension hade minskat genom samordningen på grund av basdelen har fått en kompensation för att basdelen slopades. Från samordningsgränsen raderas den sänkande inverkan som folkpensionens basdel hade på den. Därför finns det ingen orsak att lägga till en basdelsförhöjning till en pension som samordnats på nytt.

Samordningsgränsen för invalid- och ålderspension

Invalid- och ålderspensionens samordningsgräns är 60 procent av samordningsgrunden.

När ålders- eller invalidpension beviljas på tidigare grunder eller samordnas på nytt, görs inget folkpensionsavdrag på samordningsgränsen, även om ett folkpensionsavdrag gjorts på samordningsgränsen när pensionen samordnades tidigare.

Samordningsgränsen för familjepension

Även familjepensionens samordningsgräns är 60 procent av samordningsgrunden när familjepensionens belopp är lika stort som förmånslåtarens pension.

I andra fall är samordningsgränsen: familjepension/förmånslåtarens pension x 0,6 x samordningsgrunden.

Samordningsgränsen för pensioner från den offentliga sektorn

Grundpension

Samordningsgränsen är 60 procent av samordningsgrunden. Före samordningen begränsas den offentliga sektorns pensioner så att de kan vara högst 60 procent av kommunens eller statens samordningsgrund.

Totalpension

Grundpensionen och tilläggspensionen kan sammanlagt vara högst 60–66 procent av samordningsgrunden. Procenttalet bestäms som ett vägt medeltal av procenttalen 60 och 66. Det beräknas så att procenttalet är 66 under tjänstgöringstiden före år 1995 och procenttalet är 60 under tjänstgöringstiden efter 1.1.1995. Beräkningen utgår från högst 30 tjänstgöringsår.

Justering av samordningen, när en ny LITA-förmån beviljas eller beloppet av en sådan ändras för mer än 4 månader

LITA-samordningen justeras om pensionstagaren beviljas en ny LITA-förmån eller beloppet av en LITA-förmån som beaktats vid samordningen ändras för mer än 4 månader. Samordningen justeras fr.o.m. den dagen då LITA-förmånen börjar eller dess belopp ändras.

Om en LITA-förmån börjar eller beloppet av den ändras fr.o.m. den 1 dagen i en kalendermånad, justeras samordningen för hela månaden med LITA-förmånens nya månadsbelopp enligt samordningen enligt 2004 års regler.

Om beloppet av en LITA-förmån som beaktats vid samordningen ändras under en pågående kalendermånad, samordnas pensionen för den månad då ändringen sker separat med LITA-förmånens gamla och nya månadsbelopp i enlighet med samordningen enligt 2004 års regler. Efter det divideras båda samordnade pensioner till dagliga belopp och multipliceras med antalet dagar för vilka LITA-förmånen har betalats till respektive belopp.

Skyddsförfarandet vid ålders- och invalidpensioner

När en ålders- eller invalidpension samordnas på nytt, justeras samordningsgrunden med halvvägsindex till 2004 års nivå och därifrån med arbetspensionsindex till samordningsårets nivå.

Alla pensioner som ska samordnas beaktas till de belopp de skulle ha uppgått till om de inte hade minskats genom samordningen. LITA-förmånerna beaktas till det belopp de har vid beräkningstidpunkten.

Om LITA-förmånen och arbetspensionernas sammanlagda belopp är högst så stort som samordningsgränsen, minskar pensionen inte genom samordningen.

Om LITA-förmånens belopp är minst lika stort som samordningsgränsen, återstår ingen arbetspension att betala.

Om LITA-förmånerna och arbetspensionernas sammanlagda belopp överstiger samordningsgränsen, dras den del som överskrider samordningsgränsen av från arbetspensionerna. Arbetspensionernas belopp minskas i förhållande till de lagspecifika beloppen på så sätt att LITA-förmånerna och arbetspensionernas totala belopp är lika stort som samordningsgränsen. Till pensionstagaren utbetalas arbetspensionernas på detta sätt begränsade belopp.

Om personen har arbetat vid sidan av pensionen och han eller hon beviljas ny pension för detta arbete, samordnas inte denna nya del av pensionen med arbetspensioner som beviljats enligt 2004 års bestämmelser. Den del av LITA-förmånen som överskrider samordningsgränsen dras av från den nya pension som tillvuxit för arbete vid sidan av pension.

En LITA-förmån som överskrider samordningsgränsen dras ändå inte av pension enligt 2007 års bestämmelser, om skadefallet för LITA-förmånen har inträffat före år 2004. Om skadefallet har inträffat senare, dras LITA-förmånen av från pension enligt 2007 års bestämmelser. Då räknas också pensionstillväxten för arbetsinkomster året efter skadefallet (VTJ-pensionstillväxt).

Engångsförhöjning

Då det görs en engångsförhöjning av en pension som beviljats enligt 2004 års bestämmelser, läggs förhöjningen till den samordnade pensionen. I en sådan här pension har alltså en eventuell LITA-förmån redan beaktats.

En engångsförhöjning av olycksfallspensionen leder inte till att arbetspensionen samordnas på nytt. Om LITA-förmånen emellertid ändras på grund av andra orsaker än engångsförhöjningen, måste samordningen göras på nytt.

Om en ny samordning görs på en pension som beviljats enligt 2004 års bestämmelser, beaktas vid samordningen arbetspensionernas sammanlagda belopp utan engångsförhöjning och den engångsförhöjda LITA-förmånen. Deras sammanlagda belopp begränsas till samordningsgränsen och den överskjutande delen dras av från arbetspensionerna. Engångsförhöjning av arbetspensionen görs på arbetspension som samordnats på detta sätt.

Inte heller en engångsförhöjning av arbetspensionen orsakar någon ny samordning av pensionen.

Skyddsförfarandet vid familjepension

På familjepensionen görs en ny samordning enligt 2004 års bestämmelser så att beloppet på en familjepension som betalas enligt arbetspensionslagarna och LITA-förmånerna vid samordningen beaktas enligt den nivå de har vid tidpunkten för justeringen av samordningen av familjepensionen. Från familjepension som betalas enligt arbetspensionslagarna raderas ett eventuellt FamPL-avdrag.

Samordningsgrunden justeras med halvvägsindex till 2004 års nivå och därifrån med arbetspensionsindex till samordningsårets nivå.

Familjepensionens belopp kan vanligtvis vara högst 60 procent av samordningsgrunden. Om LITA-förmånernas belopp är minst 60 procent av samordningsgrunden, återstår det vanligtvis ingen familjepension enligt arbetspensionslagarna att betala.

Engångsförhöjning

Då det görs en engångsförhöjning av en pension som beviljats enligt 2004 års bestämmelser, läggs förhöjningen till den samordnade pensionen. I en sådan här pension har alltså en eventuell LITA-familjepension redan beaktats.

En engångsförhöjning av olycksfallspension leder inte till att arbetspensionen samordnas på nytt. Om LITA-familjepensionen ändå ändras på grund av andra orsaker än engångsförhöjningen, måste samordningen göras på nytt.

Om en ny samordning görs på en pension som beviljats enligt 2004 års bestämmelser, beaktas vid samordningen arbetspensionernas sammanlagda belopp utan engångsförhöjning och den engångsförhöjda LITA-förmånen. Deras sammanlagda belopp begränsas till samordningsgränsen och den överskjutande delen dras av från arbetspensionerna. Engångsförhöjning av arbetspensionen görs på arbetspension som samordnats på detta sätt.

Beräkningsordning

När skyddsförfarandet tillämpas görs minskningen av efterlevandepensionen från pensionen efter samordning.

Formel för beräkning av den skyddade andelen

Den skyddade andelen i grundbeloppsmodellen kan beräknas med en formel som ger slutresultatet av samordningen av grundpension enligt 2004 års bestämmelser. Formeln används när det sker en ändring i en pension som samordnats enligt 2004 års bestämmelser, om det i samordningen ingår en LITA-förmån.

I beräkningsformeln beaktas inte den del av LITA-förmånen som med stöd av 3-årsregeln inte har beaktats i samordningen.

Vid tillämpning av beräkningsformeln är samordningsgränsen alltid 60 procent av samordningsgrunden.

Beräkningsformeln lämpar sig endast för beräkning av grundpension inom både den privata och den offentliga sektorn, och således kan formeln inte tillämpas på beräkning av totalpension som inbegriper tilläggspension.

Beräkningsformeln

Ett +-tecken utanför parentes i formeln betyder att om skillnaden mellan två tal inom parentes skulle vara mindre än noll, måste slutresultatet ändå alltid vara minst 0.

LITA-samordnad arbetspension som ska betalas = (Arbetspensionernas sammanlagda belopp – överskjutande LITA-del)+,

där överskjutande LITA-del = (LITA-förmån – (Samordningsgräns – arbetspensionernas sammanlagda belopp)+)+

Om arbetspensionens belopp är mindre än samordningsgränsen, blir skillnaden mellan samordningsgränsen och arbetspensionen ett tal som är större än noll och som ska dras av från LITA-förmånens belopp. Då dras det alltså av mindre LITA-förmån från arbetspensionerna. Om däremot arbetspensionens belopp är större än samordningsgränsen, dras det av 0 euro, dvs. ingenting,vilket innebär att LITA-förmånen dras av från arbetspensionen till sitt fulla belopp.

Exempel på användningen av beräkningsformeln

Exempel 1:

• Arbetspensionernas sammanlagda belopp: 2500 euro
• Samordningsgräns: 3000 euro
• LITA-förmån: 1000 euro

Överskjutande LITA-del: 1000 – (3000 – 2500) = 500

LITA-samordnad arbetspension som ska betalas = 2500 – 500 = 2000 euro

Exempel 2:

• Arbetspensionernas sammanlagda belopp: 2500 euro
• Samordningsgräns: 2000 euro
• LITA-förmån: 1000 euro

Överskjutande LITA-del: 1000 – (2000 – 2500)⁺ = 1000

I beräkningsformeln kan skillnaden mellan samordningsgränsen och arbetspensionernas sammanlagda belopp inte vara mindre än noll. Om arbetspensionernas sammanlagda belopp är större än samordningsgränsen, är skillnaden mellan samordningsgränsen och arbetspensionernas sammanlagda belopp i formeln noll, varvid det inte blir någonting att dra av från LITA-förmånen.

LITA-samordnad arbetspension som ska betalas = 2500 – 1000 = 1500 euro

Exempel 3:

• Arbetspensionernas sammanlagda belopp: 2500 euro
• Samordningsgräns: 2500 euro
• LITA-förmån: 1000 euro

Överskjutande LITA-del: 1000 – (2500 – 2500)+ = 1000

LITA-samordnad arbetspension som ska betalas = 2500 – 1000 = 1500 euro

Om LITA-förmånen redan betalas när invalid- eller ålderspensionen börjar, dras LITA-förmånen av från arbetspensionen som ett direkt avdrag från den tidpunkt pensionen börjar. LITA-förmånen dras av från pensionen till det belopp och den nivå som den har när arbetspensionen börjar.

LITA-avdrag görs från arbetspension som har beräknats per dag.

När ett LITA-avdrag görs anses en kalendermånad bestå av 30 dagar. För LITA-avdraget beräknas arbetspensionens belopp per dag genom att dividera grundbeloppet med 30. Från den dagliga arbetspensionens belopp avdras LITA-ersättningens dagliga belopp.

Det anses att LITA-förmånen betalas för 30 dagar per kalendermånad, även om den i verkligheten betalas för varje dag under kalendermånaden.

LITA-förmånen dras av från arbetspensionen till sist, dvs. efter att arbetspensionen i övrigt är uträknad. LITA-förmånen dras alltså av från arbetspensionen efter att

• den intjänade pensionen i invalidpensionen har justerats med livslängdskoefficienten och pensionen har utökats med en eventuell pensionsdel för återstående tid samt eventuellt rehabiliteringstillägg.
• den intjänade pensionen i rehabiliteringspenningen har justerats med livslängdskoefficienten och utökats med pensionsdelen för återstående tid och 33 procents tillägg
• en ålderspension som börjar före åldersklassens lägsta pensionsålder har omvandlats till att motsvara pensioneringsåldern
• en eventuell förtidsminskning eller uppskovsförhöjning har gjorts på ålderspensionen och pensionen har justerats med livslängdskoefficienten.

LITA-förmånen dras i första hand av från grundpensionen enligt pensionslagarna för den privata sektorn och från totalpensionen enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn i proportion dessa pensioners belopp. Om LITA-förmånen överstiger dessa pensioners sammanlagda belopp och pensionstagaren dessutom har rätt till pension enligt registrerat tilläggspensionsskydd, dras den överskjutande delen först från den gemensamt bekostade delen av pensionen enligt tilläggsskyddet och efter det från den fonderade delen.

LITA-förmånen dras av från avträdelsestödets grundbelopp, om avträdelsestödet beviljats enligt lagen om avträdelsestöd som trädde i kraft 1.1.2007.

LITA-förmånen beaktas till det belopp som den uppgår till när pensionen börjar

LITA-förmånen beaktas sådan den är när pensionen börjar, dvs. sådan den är den första dagen i kalendermånaden i fråga. En LITA-förmånen beaktas inte, om den betalas för mindre än 30 dagar.

Om pensionsanstalten beviljar pensionen för en längre tid än för vad den primära förmånen har beviljats, betalas pensionen efter avdrag för LITA-förmånen tills pensionsanstalten får besked om att beloppet på LITA-förmånen ändrats eller att förmånen har upphört.

Hur dras en primär förmån av när invalid- eller familjepension engångsförhöjs?

En engångsförhöjning av invalid- eller familjepension görs utgående från det pensionsbelopp som utbetalas. Om en LITA-förmån har dragits av från pensionen, görs engångsförhöjningen utgående från pensionen efter LITA-avdraget.

Om det i arbetspensionen ingår en engångsförhöjning när LITA-avdraget görs, dras LITA-förmånen av den pension som innehåller engångsförhöjningen.

Om olycksfallspensionen innehåller en engångsförhöjning, dras på motsvarande sätt den engångsförhöjda olycksfallspensionen av från arbetspensionen. Olycksfallspensionen beaktas alltså till det belopp som den har vid tidpunkten för avdraget, eventuell engångsförhöjning medräknad.

Avdrag för en primär förmån när pensionen beviljas retroaktivt

När pensionen beviljas retroaktivt har pensionsanstalten vanligtvis uppgifter om de ändringar som skett i beloppet av pensionstagarens LITA-förmån. Om LITA-förmånens belopp har varierat under tiden mellan den dag då rätten till pension börjat och den dag då utbetalningen börjar, beaktas variationerna vid LITA-avdraget. Alla ändringar som gjorts i LITA-förmånsbeloppet, även de som pensionsanstalten vet om när den beviljar pension, beaktas såsom förmåner som minskar arbetspensionen.

När det första pensionsbeslutet ges om en retroaktiv pension kan det bli aktuellt att dra av LITA-förmånen från flera olika tidpunkter. Då förutsätts ändå inte att LITA-förmånens belopp ändrats för minst fyra månaders tid. Även en kortare tid, ändå minst 30 dagar, med ändrat förmånsbelopp beaktas vid avdraget av LITA-förmånen.

Avdrag för en primär förmån när pension beviljas på tidigare grunder

När pensionen beviljas på tidigare grunder, dras LITA-förmånen av från pensionen till det belopp som den har när pensionen börjar.

Ett nytt LITA-avdrag görs från arbetspensionen endast om LITA-förmånen beviljas eller dess belopp ändras för över fyra månader. På grund av beviljande eller ändring av en LITA-förmån justeras arbetspensionens belopp från och med den dag då LITA-förmånen börjar eller dess belopp ändras.

LITA-förmånens minskande inverkan på arbetspensionen raderas om LITA-förmånen upphör.

Om det görs ett nytt LITA-avdrag från en pension som beviljats enligt 2004 års bestämmelser, tillämpas den s.k. grundbeloppsmodellen fr.o.m. 1.1.2015.

LITA-förmånen betalas som engångsersättning

Om LITA-förmånen kapitaliseras och betalas som engångsersättning, görs inget nytt LITA-avdrag.

Engångsförhöjning av olycksfallspension

Enbart på grund av en engångsförhöjning av olycksfallspension görs inget nytt LITA-avdrag från arbetspensionen. Om LITA-förmånens belopp ändras av någon annan anledning och LITA-avdraget görs på nytt, beaktas olycksfallspensionen som engångsförhöjd i LITA-avdraget.

Mera

Olycksfall eller trafikolycka som inträffar under tiden med delinvalidpension

Från delinvalidpension avdras inte en sådan LITA-förmån (dagpenning eller ersättning för inkomstbortfall) som beviljats för sådant olycksfall eller sådan trafikolycka som inträffat under tiden med delinvalidpension. Då utgör vanligtvis inkomsten från deltidsarbetet grunden för dagpenningen eller ersättningen för inkomstbortfall.

Mera

LITA-förmån som beviljas under tiden med ålderspension

Olycskfallspension enligt 68 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och enligt 58 § i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar och dagpenning som betalas på grundval av skadefall enligt dessa lagrum innan mottagaren uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten dras inte av från arbetspensionen, om ålderspensionen har börjat efter att den skadade har fyllt 63 år och skadefallet har inträffat i ett arbete som den skadade utförde vid sidan av pension.

I övriga fall dras LITA-förmånen av från ålderspensionen även då när ålderspensionstagaren beviljas en LITA-förmån för ett olycksfall som inträffat under ålderspensionen. Det görs trots att det i ålderspensionen inte ännu ingår pensionstillväxt för det arbete i vilket olycksfallet inträffade.

Avdrag av LITA-förmån från förtida ålderspension som beviljats enligt 2005 års bestämmelser

Från en förtida ålderspension som beviljats enligt 2005 års bestämmelser har LITA-förmåner i tiden dragits av så att LITA-förmånen dragits av ålderspensionen före förtidsminskning och pensionen har sedan förtidsminskats. Om LITA-förmånens belopp ändras görs en ny samordning på motsvarande sätt. LITA-förmånen dras av pensionsbeloppet före förtidsminskning och efter det förtidsminskas pensionen.

Om pensionstagaren får förtida ålderspension enligt 2005 års bestämmelser och han eller hon beviljas en ny LITA-förmån 1.1.2007 eller senare, dras LITA-förmånen av efter det att pensionen har förtidsminskats

Utländsk förmån

Om pensionsanstalten får uppgifter om en primär förmån som betalas från ett annat land, görs ett nytt LITA-avdrag från arbetspensionen från och med den månad som följer på den då uppgifterna kommit till kännedom.

Om uppgiften fås på månadens första dag, dras den primära förmånen av från denna tidpunkt.

Hur gör man när beloppet av en primär förmån ändras?

Om skadefallet för en primär förmån har inträffat innan den partiella ålderspensionen börjar, har den primära förmånen dragits av från den partiella ålderspensionen som ett direkt avdrag. Om den primära förmånens belopp ändras under tiden med partiell ålderspension, justeras avdraget för LITA-förmånen. LITA-förmånen dras av från pensionen enligt sitt ändrade belopp. LITA-förmånen dras av från den partiella ålderspensionen som avslutning av beräkningen. Pensionens belopp justeras endast om den primära förmånens belopp ändras för mer än 4 månader.

Hur gör man om det beviljas en ny primär förmån?

En primär förmån dras inte av från partiell ålderspension, om förmånen har beviljats på grund av ett skadefall som inträffat under tiden med partiell ålderspension. Primära förmåner dras inte heller av från den del av invalidpension eller arbetslivspension som motsvarar beloppet av partiell ålderspension. Om det efter ett skadefall som inträffat under tiden med partiell ålderspension beviljas en ny 25 procents andel av partiell ålderspension, dras den primära förmånen inte heller av från den nya andelen av partiell ålderspension.

En primär förmån dras av från partiell ålderspension senast när pensionstagaren har uppnått den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass. Om personen har en lägre pensionsålder, dras den primära förmånen av från pensionen endast om personen ansöker om ålderspension.

Mera

En familjepension eller ersättning som motsvarar en primär förmån dras av från familjepension enligt arbetspensionslagarna som ett direkt avdrag. 

Om det görs en minskning av efterlevandepensionen i familjepensionen, görs LITA-avdrag först efter minskningen av efterlevandepensionen.

Från familjepensionen dras inte av en sådan LITA-förmån, vars mottagare inte har rätt till familjepension enligt arbetspensionslagarna.

Avdrag av LITA-förmån från familjepension separat för varje förmånstagare

LITA-avdrag från familjepension görs separat för varje förmånstagare i alla nya familjepensionsfall, där förmånslåtaren har dött efter 1.1.2022.

LITA-avdraget från familjepension ändras så att det görs separat för varje förmånstagare, när

• efterlevandepensionen minskas när det yngsta barnet fyller 18 år och ett eller flera barn fortfarande får barnpension eller
• rätten till LITA-förmånen för ett barn som fyllt 18 år och är förmånstagare ändras.

Avdrag av LITA-förmån från den totala familjepensionen

LITA-avdraget görs från den färdigt uträknade totala familjepensionen, om LITA-avdraget tidigare har gjorts från den totala familjepensionen och det inte handlar om en situation där

• efterlevandepensionen minskas när det yngsta barnet fyller 18 år och ett eller flera barn fortfarande får barnpension eller
• rätten till LITA-förmånen ändras för ett barn som fyllt 18 år och är förmånstagare.

Pensionen i förmånstagarnas andelar efter det att LITA-förmånen har dragits av från den totala familjepensionen.

Om det görs ett LITA-avdrag från en familjepension som har beviljats enligt 2004 års bestämmelser, tillämpas den s.k. grundbeloppsmodellen fr.o.m. 1.1.2015 när pensionens belopp justeras.

Ett nytt LITA-avdrag från familjepensionen görs när

• antalet förmånstagare ändras
• beloppet på LITA-familjepensionen eller -ersättningen ändras för minst fyra månaders tid
• förmånstagaren beviljas en förmån som motsvarar LITA-familjepensionen från ett annat land för minst fyra månaders tid
• grunden för familjepensionen ändras efter överklagan, undanröjande av beslut eller självrättelse.

Ett nytt LITA-avdrag görs inte då den LITA-förmån som dragits av från pensionen kapitaliseras och betalas som ett engångsbelopp.

Om olycksfallspensionen endast engångsförhöjs görs inte ett nytt LITA-avdrag. Om LITA-förmånens belopp ändras av annan anledning och pensionsanstalten gör ett nytt LITA-avdrag, beaktas olycksfallspensionen i avdraget som engångsförhöjt.

Antalet förmånstagare minskar när

• ett barn som är förmånstagare fyller 18 år
• den efterlevande maken eller tidigare maken dör
• den efterlevande maken eller tidigare maken ingår ett nytt äktenskap före 50 års ålder
• ett barn under 18 år dör
• ett barn under 18 år blir bortadopterat till någon annan än förmånslåtarens efterlevande make eller dennes make.

Antalet förmånstagare ändras när

• det efter förmånslåtarens död föds ett nytt barn
• en ny förmånstagare framkommer i efterhand

Till en efterlevande make som ingår nytt äktenskap betalas ett engångsbelopp som motsvarar tre års pension. Detta engångsbelopp dras inte av arbetspensionen.

En familjepension är samordnad enligt 2004 års bestämmelser, om förmånslåtarens pension följer 2004 års bestämmelser.

Om pensionsfallet för familjepensionen inträffar 1.1.2012 eller senare, fastställs familjepension efter förmånslåtarens pension som fastställts enligt 2004 års bestämmelser med utgående från grundbeloppet. Från en sådan familjepension dras LITA-förmåner i regel av som ett direkt avdrag.

Grunden för familjepensionen (grundbelopp) är förmånslåtarens pension, som samordnats med arbetspensionerna. LITA-förmånen beaktas i samordningen när grundbeloppet bildas.

Förmånslåtarens pension har samordnats med en LITA-förmån

LITA-familjepensionen dras av grundbeloppet som ett direkt avdrag, när

• förmånslåtarens pension har samordnats med en LITA-förmån
• förmånstagarna beviljas LITA-familjepension på grundval av samma skadefall
• förmånslåtarens arbetspension (grundbelopp) uppgår minst till samordningsgränsen.

Förmånslåtarens pension har inte samordnats med en LITA-förmån

LITA-familjepension avdras som ett direkt avdrag från grundbeloppet också när förmånslåtarens pension inte har LITA-samordnats, men förmånstagarna beviljas LITA-familjepension

Skyddsförfarande

Om förmånslåtarens arbetspension utan engångsförhöjning är mindre än samordningsgränsen, omfattas familjepensionen av skyddsförfarandet. Då samordnas LITA-familjepension eller ersättning som grundar sig på samma skadefall med arbetspensionerna enligt 2004 års bestämmelser.

Skyddsförfarandet tillämpas om

• det gjorts en LITA-samordning på pensionstagarens pension
• LITA-familjepensionen eller ersättningen grundar sig på samma skadefall som skadefallet för den LITA-förmån som samordnats med förmånslåtarens pension
• förmånslåtarens arbetspension är mindre än samordningsgränsen enligt 2004 års bestämmelser.

Syftet med skyddsförfarandet är att säkra att familjepensionen till följd av grundbeloppsuträkningen inte blir mindre än vid tillämpningen av 2004 års bestämmelser.

.