Livslängdskoefficienten

Pensionsskyddet anpassas till den förväntade livslängden med livslängdskoefficienten. Syftet med livslängdskoefficienten är att begränsa den ökning av pensionskostnaderna som följer av den ökande livslängden. Livslängdskoefficienten fastställs för varje födelseårskull vid 62 års ålder. Livslängdskoefficienten inverkar på pensionerna för de födda år 1948 och senare.

Beräkningen av livslängdskoefficienten ändras när den lägsta pensionsåldern överstiger 65 år. Vid fastställandet av livslängdskoefficienten tar man i beaktande den stigande pensionsåldern, då livslängdskoefficientens minskande inverkan på motsvarande sätt mildras.

Livslängdskoefficienten tillämpas på alla pensioner enligt arbetspensionslagarna. Livslängdskoefficienten tillämpas på

• ålderspension
• invalidpension
• partiell ålderspension
• arbetslivspension
• rehabiliteringspenning.

Beloppet på ålderspensionen multipliceras med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då personen fyller 62 år.

Pensionen som tjänats in till invalidpensionen multipliceras med den livslängdskoefficient som fastställts för pensionsfallsåret. Livslängdskoefficienten tillämpas inte på pensionsdelen för återstående tid när det gäller invalidpension. Livslängdskoefficienten börjar tillämpas på hela invalidpensionen från och med år 2027, när åldersklassens lägsta pensionsålder knyts till den förväntade livslängden.

Folkpensionen kompenserar en del av livslängdskoefficientens inverkan för dem för vilka arbetspensionens belopp blir litet. Garantipensionen kompenserar livslängdskoefficientens inverkan helt och hållet om arbetspensionen blir så liten att garantipension beviljas.

Varje år före utgången av november fastställer social- och hälsovårdsministeriet genom en förordning den livslängdskoefficient som tillämpas på de personer som följande år fyller 62 år. Livslängdskoefficienten fastställs med fem decimalers noggrannhet och är lika för män och kvinnor.

För första gången utfärdades det en förordning om livslängdskoefficienten för basåret 2009, då livslängdskoefficienten hade värdet ett (1,00000). Då fyllde de som var födda år 1947 62 år.

En livslängdskoefficient som avviker från basvärdet gavs för första gången år 2010. Den första årskullen vars ålderspensioner livslängdskoefficienten i praktiken påverkar är de som är födda år 1948.

Mera

Livslängdskoefficienten tillämpas på arbetslivspension när arbetslivspensionen börjar. Arbetslivspensionens belopp multipliceras med den livslängdskoefficient som fastställs för det år då pensionstagaren fyllt 62 år.

Om arbetslivspensionen beviljas efter partiell ålderspension, hålls livslängdskoefficienten oförändrad i partiella ålderspensionens andel.

Livslängdskoefficienten, när partiell ålderspension börjar före det år då pensionstagaren fyller 62 år

Om partiell ålderspension börjar före det år då pensionstagaren fyller 62, är livslängdskoefficienten för pensionstagarens egen åldersklass inte ännu i bruk. Då används den livslängdskoefficient som fastställts för det år då den partiella ålderspensionen börjar.

I denna del av den partiella ålderspension kommer livslängskoefficienten att fortsätta gälla enligt nivån för det år då pensionsdelen beviljats.

Livslängdskoefficienten när partiell ålderspension börjar det år då pensionstagaren fyller 62 år eller senare

Om den partiella ålderspensionen börjar det år då pensionstagaren fyller 62 år eller senare, har livslängdskoefficienten för pensionstagarens egen åldersklass redan fastställts. Då används den egna åldersklassens livslängdskoefficient.

Livslängdskoefficienten, när en andra partiell ålderspension beviljas

Om det efter ett 25 procents uttag av partiell ålderspension som börjar före det år då pensionstagaren fyller 62 beviljas ett andra uttag på 25 procent det år då pensionstagaren fyller 62 år eller senare,

• kommer beviljandeårets livslängdskoefficient att fortsätta gälla för den först uttagna andelen
• används koefficienten för pensionstagarens egen åldersklass i den senare uttagna andelen.

Livslängdskoefficienten, när ålderspension beviljas efter partiell ålderspension

När ålderspension beviljas efter partiell ålderspension, fortsätter livslängdskoefficienterna för de tidigare beviljade pensionsandelarna att gälla för dem.

När tillämpas livslängdskoefficienten?

Livslängdskoefficienten tillämpas på den intjänade pensionen i sin helhet. Den tillämpas således även på

• den pensionsdel som tjänats in enligt 2004 års regler
• pension som tjänats in under ett pensionsförhållande
• pension som tjänats in för förmåner för oavlönade perioder
• förmåner som tjänats in under studier och vård av barn under 3 år.

Livslängdskoefficienten tillämpas även på pension som tillväxt under pensionstiden, då den beviljas som ålderspension. Också då används den livslängdskoefficient som fastställts för det år då personen fyller 62 år.

Livslängdskoefficienten tillämpas inte på pension enligt 2004 års regler. Livslängdskoefficienten tillämpas ändå på den pension som en person tjänat in under tiden med pension enligt 2004 års regler. Då ålderspension beviljas för detta arbete, justeras den med livslängdskoefficienten som fastställts för det år då personen fyller 62 år.

När livslängdskoefficienten inte tillämpas

Livslängdskoefficienten tillämpas inte i följande fall:

• Personen är född före år 1948
• Invalidpensionsfallet inträffade före år 2010
• Invalidpensionen ändras till ålderspension
• Arbetslöshetspension ändras till annan pension
• Överföringsbelopp för EU-tjänstemäns pensionsrätt beräknas
• Deltidspensionens övre gräns på 75 procent räknas ut
• Deltidspensionen ändras till ett belopp som är lika stort som ålderspensionen
• Vid familjepension har pensionsfallet för förmånslåtarens pension inträffat före år 2010
• Rätten till ålderspension enligt militärpensionssystemet har uppstått innan år 2010
• Beloppet av registrerad tilläggspension inom den privata sektorn räknas ut.

Pensionens beräkningsordning

När den intjänade pensionen i sin helhet har räknats ut med en cents noggrannhet, och på den eventuellt gjorts en förtidsminskning eller uppskovsförhöjning, multipliceras pensionen vidare med livslängdskoefficienten och avrundas med en cents noggrannhet. Efter justeringen med livslängdskoefficienten görs eventuellt avdrag av LITA-förmån (trafik och olycksfall).

Livlängdskoefficienten vid beräkningen av folkpension

När folkpensionens belopp räknas ut beaktas arbetspensionen, justerad med livslängdskoefficienten.

Livslängdskoefficienten tillämpas inte på deltidspension. Livslängdskoefficienten tillämpas inte heller på gränsen för 75 procent vid beräkningen av deltidspensionens maxbelopp.

Vid 68 års ålder ändras deltidspensionen till en ålderspension som är lika stor som deltidspensionen, om personen fortsätter med deltidsarbetet. Livslängdskoefficienten tillämpas inte på denna ålderspension som är lika stor som en deltidspension, utan först då ålderspensionen efter att den ansökts om har räknats ut på nytt helt och hållet. Sådana fall kan finnas först år 2016.

På rehabiliteringspenning och tidsbundet rehabiliteringsstöd som ligger till grund för rehabiliteringstillägg tillämpas livslängdskoefficienten på samma sätt som på invalidpension.

Rehabiliteringspenning

Vid beräkningen av rehabiliteringspenningen multipliceras den intjänade pensionen med livslängdskoefficienten för det år då rehabiliteringsansökan anhängiggjorts.

Rehabiliteringstillägg

På rehabiliteringstillägget tillämpas livslängdskoefficienten inte skilt. Livslängdskoefficienten har tillämpats på det rehabiliteringsstöd på vilket rehabiliteringstillägget räknas. Livslängdskoefficienten inverkar på så sätt på rehabiliteringstillägget genom rehabiliteringststödet som ligger till grund. Pensionen som tjänats in till rehabiliteringsstödet multipliceras med pensionsfallets livslängdskoefficient.

Förmån på nya eller tidigare grunder

Om rehabiliteringsstödet beviljas på nya grunder tillämpas livslängdskoefficienten för pensionsfallsåret för rehabiliteringsstödet som beviljas på nya grunder. På rehabiliteringspenningen tillämpas livslängdskoefficienten för det år då rehabiliteringsansökan blivit anhängig.

Om rehabiliteringspenningen eller rehabiliteringsstödet beviljas på tidigare grunder, är livslängdskoefficienten i kedjan av pensioner som beviljats på tidigare grunder fortfarande på den nivå som gällde då pensionsfallet för den först beviljade pensionen inträffade.

Vid beräkningen av invalidpensionen multipliceras den intjänade pensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för pensionsfallsåret. Om pensionsfallet inträffar under eller efter det år då personen fyller 62 år, används den livslängdskoefficient som fastställts för det år då personen fyller 62. I den intjänade pensionen ingår allt annat utom pensionsdelen för återstående tid.

Livslängdskoefficienten tillämpas inte på pensiosndelen för återstående tid. För en invalidpension vars pensionsfall inträffat före år 2027 står pensionsdelen för återstående tid permanent utanför tillämpningen av livslängdskoefficienten. Livslängdskoefficienten börjar tillämpas på hela invalidpensionen från och med år 2027, när årskullens lägsta pensionsålder knyts till den förväntade livslängden.

Om invalidpensionen beviljas på nya grunder tillämpas den livslängdskoefficient som gäller för pensionsfallsåret på pensionen som beviljas på nya grunder.

Om invalidpensionen beviljas på tidigare grunder, gäller fortfarande den livslängdskoefficient som fastställts för det år då ansökan om den första pensionen eller rehabiliteringen i kedjan av förmåner som beviljats på tidigare grunder inleddes.

Även på invalidpensionen för en person som omfattas av militärpensionssystemet tillämpas livslängdskoefficienten på ovan beskrivna sätt.

Exempel: Tillämpning av livslängdskoefficienten på invalidpension

• födelseår 1967
• pensionsfallet för invalidpensionen inträffar år 2017
• livslängdskoefficienten 0,962 (uppskattning)
• den intjänade pensionen fram till utgången av året närmast före pensionsfallsåret är 1 000 euro/mån
• pensionen för återstående tid är 1 300 euro/mån.

Invalidpension:
1 000 euro/mån x 0,962 + 1 300 euro/mån = 2262,00 euro/mån.

Då det har gått fem kalenderår sedan pensionen började, läggs en engångsförhöjning till pensionen. Om pensionen fortsätter till pensionsåldern, ändras den till en lika stor ålderspension, och pensionen justeras inte på nytt med livslängdskoefficienten. Om pensionstagaren har arbetat medan hen varit pensionerad, läggs den pension som tjänats in för det arbetet till invalidpensionen. Pensionstagaren måste ansöka om det. Den pension som tjänats in under tiden med pension justeras med den livslängdskoeifficient som fastställts för årskullen i fråga.

Ålderspension för en person som omfattas av militärpensionssystemet justeras med den livslängdskoefficient som fastställts för pensionens begynnelseår. Livslängdskoefficienten tillämpas på ålderspensionen som beviljas i samband med militärpensionsfallet innan man drar gränsen för pensionens maximibelopp.

Livslängdskoefficienten tillämpas inte om rätten till ålderspension enligt militärpensionssystemet har uppstått och pensionen kunde ha börjat före den första januari 2010.

Livslängdskoefficienten tillämpas på invalidpensionen på samma sätt som för andra arbetstagare.

Livslängdskoefficienten inverkar på familjepensionens belopp genom förmånslåtarens pension. Livslängdskoefficienten tillämpas inte på familjepensionen i sig.

Tillämpning av livslängdskoefficienten på förmånslåtarens pension som utgör grund för familjepensionen

Om förmånslåtaren vid sin död var pensionerad, beräknas familjepensionen utifrån förmånslåtarens pension. Pensionen har eventuellt redan omräknats med livslängdskoefficienten.

Om förmånslåtaren vid sin död inte ännu var pensionerad, utgörs grunden för familjepensionen av den beräknade invalidpensionen eller ålderspensionen. Den livslängdskoefficient som tillämpas på dessa pensioner är

• den livslängdskoefficient som fastställts för förmånslåtarens dödsår, om förmånslåtaren avled före det år då hen skulle fylla 62.
• den livslängdskoefficient som fastställts för förmånslåtarens åldersgrupp, dvs. den livslängdskoefficient som fastställts för det år då förmånslåtaren fyllde eller skulle fylla 62 år, om förmånslåtnare avled under det år då hen fyllde eller skulle fylla 62 år eller senare.

Mera

Förmånslåtaren har arbetat vid sidan av pensionen

Om förmånslåtaren hade förvärvsarbetat som pensionär, läggs den pension som tillvuxit då till den pension som ligger till grund för familjepensionen. Den här pensionen omräknas med livslängdskoefficienten om förmånslåtaren var född 1948 eller senare.

Den pension som förmånslåtaren tjänat in för arbete vid sidan av pension omräknas med

• den livslängdskoefficient som fastställts för förmånslåtarens dödsår, om förmånslåtaren hade avlidit före det år då hen skulle fylla 62.
• den livslängdskoefficient som fastställts för förmånslåtarens åldersgrupp, dvs. den livslängdskoefficient som fastställts för det år då förmånslåtaren fyllde eller skulle fylla 62 år, om förmånslåtaren avled under det år då hen fyllde eller skulle fylla 62 år eller senare.

Tillämpning av livslängdskoefficienten på den efterlevandes egen pension vid minskning och justering av efterlevandepensionen

Minskningen görs första gången

Om den efterlevande makens egen pension som beaktas vid minskningen av efterlevandepensionen har omräknats med livslängdskoefficienten, beaktas pensionen efter omräkning med livslängdskoefficienten.

Om den efterlevande maken inte är pensionerad, beaktas den efterlevandes kalkylerade invalidpension eller ålderspension vid minskningen. Om minskningen görs genast eller efter 6 månaders omställningspension, är den livslängdskoefficient som tillämpas

• den livslängdskoefficient som fastställts för förmånslåtarens dödsår, om förmånslåtaren hade avlidit före det år då den efterlevande maken fyller 62 år
• den livslängdskoefficient som fastställts för den efterlevande makens åldersgrupp, dvs. den livslängdskoefficient som fastställts för det år då den efterlevande maken har fyllt eller fyller 62 år, om förmånslåtaren avled under det år då den efterlevande maken fyllde eller fyller 62 år eller senare.

Om minskningen av efterlevandepensionen görs vid ingången av den kalendermånad som följer på den då rätten till barnpension upphör, är den livslängdskoefficient som tillämpas

• den livslängdskoefficient som fastställts för det år då rätten till barnpension upphör, om rätten till barnpension upphör före det år då den efterlevande maken  fyller 62 år
• den livslängdskoefficient som fastställts för den efterlevande makens åldersgrupp, dvs. den livslängdskoefficient som fastställts för det år då den efterlevande maken fyller 62 år, om rätten till barnpension upphör under det år då den efterlevande maken fyller 62 år eller senare.

Justering av efterlevandepensionen

Minskningen av efterlevandepensionen görs på nytt,  om den första minskningen har gjorts utgående från den kalkylerade invalidpensionen och den efterlevande maken senare beviljas annan egen arbetspension än partiell ålderspension. Justeringen görs utgående från beloppet av den pension som beviljats den efterlevande maken efter omräkning med livslängdskoefficienten.

Mera

Om den efterlevande maken beviljas ålderspension, beaktar man vid minskningen dessutom den pension som tjänats in till slutet av föregående år för arbete för vilket den efterlevande ännu inte beviljats ålderspension. Även den omräknas med livslängdskoefficienten som fastställts för det år då den efterlevande fyller 62 år.

Exempel: Tillämpning av livslängdskoefficienten på familjepension

Förmånslåtare:

• Förmånslåtaren dör i maj år 2016
• Född år 1971, inte pensionerad
• Den intjänade pensionen är 650,00 euro/månad
• Den intjänade pensionen är 629,20 euro/månad omräknad med livslängdskoefficienten (0,96800) som fastställts för år 2016
• Pensionen för återstående tid är 890,00 euro/mån.
• Förmånslåtarens pension är totalt 1 519,20 euro/mån

Efterlevande make:

• Den intjänade pensionens del av den efterlevandes kalkylerade invalidpension är 520,00 euro/mån
• Den intjänade pensionen 503,36 euro/månad omräknas med livslängdskoefficienten (0,96800) som fastställts för förmånslåtarens dödsår.
• Pensionen för återstående tid är 730,00 euro/mån
• Den efterlevandes invalidpension är totalt 1 233,36 euro/mån.

Efter sex månaders omställningspension minskas efterlevandepensionen och uppgår till

(1 519,20 x 0,5) – 0,5 x (1 233,36 – 686,50) = 486,17 e/mån

När den efterlevande maken börjar få ålderspension, görs minskningen av efterlevandepensionen på nytt utgående från den hens ålderspension. Ålderspensionen omräknas med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då hen fyller 62 år.

Vilken pension justeras med livslängdskoefficienten?

Livslängdskoefficienten tillämpas både på den nationella pensionen och pro rata-pensionen.

Av de så uträknade pensionerna väljs den större.

Justering av pro rata –pensionen med livslängdskoefficienten

Den teoretiska pension som ligger till grund för pro rata-pensionen uträknas på basis av

• den nationella pensionen multiplicerad med livslängdskoefficienten och
• pensionsdelen med höjd intjäningsprocent multiplicerad med livslängdskoefficienten.

Pensionsdelen för återstående tid justeras med livslängdskoefficienten första gången år 2027.

Livslängdskoefficienten fastställs för varje födelseårskull vid 62 års ålder. Livslängdskoefficienten tillämpas på alla ålders- och invalidpensioner enligt arbetspensionslagarna.

Pensionsskyddscentralen räknar prognoserna för livslängdskoefficienten utifrån Statistikcentralens befolkningsprognoser. Pensionsskyddscentralen uppdaterar prognoserna årligen. Prognoserna har gjorts för att det ska vara möjligt att göra planer för arbetspensionssystemet och för att det ska gå att göra uppskattningsberäkningar av de försäkrades pensioner.

Livslängdskoefficienterna i följande tabell har räknats utifrån Statistikcentralens befolkningsprognos från år 2021. I tabellen är de fastställda koefficienterna angivna med fem decimalers noggrannhet och de uppskattade koefficienterna med tre decimalers noggrannhet.

Livslängdskoefficienten minskar på den intjänade månadspensionen om livslängden blir längre. Om den försäkrade vill få sin pension enligt den nivå den skulle vara om livslängdskoefficienten inte inverkade, måste han eller hon arbeta längre.

Tabellen nedan åskådliggör detta. I den jämförs livslängdskoefficientens inverkan på en pension med månadsbeloppet 1 000, 1 500 och 2 000 euro. Exemplet utgår från antagandet att den intjänade pensionen före pensioneringen är alternativt 50 eller 60 procent av arbetsinkomsterna före avdrag av arbetstagares arbetspensionsavgift. Det antas dessutom att inkomstutvecklingen är oförändrad efter den uppnådda pensionsåldern.

Tilläggsarbetet antas ske efter det att personen fyllt 63 år, då pensionen tillväxer med 4,5 procent om året. Från tilläggsarbetsinkomsterna görs ett avdrag som motsvarar 53 år fyllda arbetstagares arbetspensionsförsäkringsavgift.  Avdragsbeloppen har uppskattats enligt Pensionsskyddscentralens långsiktsprognoser.

För att göra det lättare att ställa det kompenserande tilläggsarbetet i relation till förändringarna i den förväntade livslängden, uppges i den sista kolumnen även förändringarna i den förväntade livslängden från det att livslängdskoefficienten togs i bruk år 2010.

Uppskattningen av utvecklingen av livslängdskoefficienten baserar sig på befolkningsprognosen Statistikcentralen gjort år 2012.

Pensionsbeloppet som finns på arbetspensionsutdraget har justerats med livslängdskoefficienten. Framtida livslängdskoefficienter är Pensionsskyddscentralens uppskattningar.

Före år 2012 hade det uträknade pensionsbeloppet i arbetspensionsutdraget justerats med livslängdskoefficienten endast då en uppskattning av den försäkrades pension vid pensionsåldern angavs.

Livslängdskoefficienten minskar den intjänade månadspensionen om livslängden blir längre. För personer som fortsätter arbeta till en målsatta pensionsåldern för sin åldersgrupp är uppskovsförhöjningen lika stor som den minskning av månadspensionen som orsakas av livslängdskoefficienten. Dessutom tillväxer månadspension in med 1,5 procent om året för inkomster till den övre gränsen för försäkringsskyldigheten.

Tabellen nedan åskådliggör detta. I den jämförs livslängdskoefficientens inverkan på pensioner med månadsbeloppet 1 000 och 2 000 euro. I exemplet har antagits att den intjänade pensionen är 50 procent av inkomsterna före pensioneringen. Alla åldersklasser antas ha samma belopp intjänad pension vid den lägsta pensionsåldern, även om pensionsåldrarna är olika. För tiden före år 2017 antas att arbetstagarens pensionsavgift har dragits av från inkomsten. Inkomsterna är efter att den lägsta pensionsåldern uppnåtts på samma nivå som tidigare. I exemplet antas inte att den allmänna inkomst- och prisnivån stiger, och då inverkar lönekoefficienten inte på pensionsbeloppet.

Uppskattningen av utvecklingen av livslängdskoefficienten och den målsatta pensionsåldern baserar sig på befolkningsprognosen Statistikcentralen gjort år 2019.

Exemplen har räknats för dem som är födda 1955–1986.  För åldersklasser yngre än det här skulle den målsatta pensionsåldern överstiga den i lagen fastställda övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten.