Full invalidpension börjar

  • i början av den månad som följer på den då primärtiden för sjukdagpenningen har gått ut eller
  • i början av den månad som följer på den då personen blev arbetsoförmögen

Delinvalidpension börjar i början av den månad som följer på den då personen blev arbetsoförmögen.

Tidpunkten då invalidpensionen börjar bestäms i arbetspensionslagarna. Sjukdagpenningen är en primär förmån i förhållande till invalidpensionen, vilket betyder att en person som beviljas invalidpension ofta har beviljats sjukdagpenning före det.  Invalidpensionen kan ofta också föregås av stöd för försök att återgå i arbete t.ex. i form av partiell sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning från FPA eller pensionsanstalten. Innan invalidpensionen börjar kan personen ha haft flera sjukdomsperioder och försök att återgå i arbete.

Utöver sjukdagpenning kan pensionssökanden också ha fått andra förmåner, t.ex. arbetslöshetsdagpenning eller utkomststöd. Begynnelsetidpunkten för full invalidpension har bundits till sjukdagpenningens primärtid, men utbetalningen av andra förmåner bestämmer inte när invalidpension enligt arbetspensionslagarna ska börja.

Utan giltig orsak har man inte rätt till invalidpension under sådan tid då man får rehabiliteringsstöd från FPA eller arbetspensionsrehabilitering. Om arbetsoförmågan har inträtt medan rehabiliteringspenning har betalats eller redan före det, utgör den tidpunkt då arbetsoförmågan inträdde pensionsfallet för invalidpension. Invalidpension betalas i dessa fall inte för sådan tid då personen har fått rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna. Om personen har fått rehabiliteringspenning från FPA (annan än rehabiliteringspenning för pensionstagare), betalas den andel av retroaktiv invalidpension som överstiger FPA:s rehabiliteringspenning till pensionstagaren.

Full invalidpension börjar alltid antingen i början av månaden efter den då sjukdagpenningens primärtid går ut eller i början av den månad som följer på den då arbetsoförmågan inträdde. Delinvalidpensionen börjar alltid i början av den månad som följer på den då pensionsfallet inträffade.

Mera

1.1 I vilka fall börjar full invalidpension i början av den månad som följer på den då primärtiden för sjukdagpenningen har gått ut?

Full invalidpension börjar i regel i början av månaden efter den då primärtiden för dagpenning enligt 12 kapitel 3 § i sjukförsäkringslagen har gått ut.

Pensionsanstalten ger inte ett beslut om att invalidpensionen börjar förrän primärtiden fastställs, om

  • sökanden vid tidpunkten för pensionsansökan har beviljats sjukdagpenning för minst en månad som infaller efter arbetsoförmågans inträde, men
  • primärtiden då inte ännu har fastställts.

Mera

Exempel: Full invalidpension börjar i början av månaden närmast efter den då primärtiden gått ut

  • Personen har beviljats sjukdagpenning på grund av arbetsoförmåga som inträtt 1.7.2016.
  • Sjukdagpenningens primärtid har fastställts och upphör 30.6.2017.
  • Personen ansöker om full invalidpension.


Full invalidpension börjar 1.7.2017.

1.2 Hur gör man, när ansökan om sjukdagpenning är anhängig när pensionsansökan lämnas in?

Om ansökan om sjukdagpenning har inletts då pensionsansökan inleds, väntar pensionsbolaget till slutet av den andra kalendermånaden efter den tidpunkt då pensionsansökan inlämnats på besked om huruvida sjukdagpenning beviljas för minst en månad under tiden efter att arbetsoförmågan börjat.

Pensionsanstalten kan också ta kontakt med pensionssökanden och fråga om hen har ansökt om fortsatt sjukdagpenning.

 

Exempel: Pensionsanstalten väntar på uppgift om beviljande av sjukdagpenning till slutet av den 2:a kalendermånaden

  • Ansökan om full invalidpension lämnas in 14.1.
  • Den andra kalendermånaden efter pensionsansökan tar slut 31.3.
  • Pensionsanstalten väntar på besked om huruvida sjukdagpenning beviljas för minst en 1 månad utan avbrott för tid som infaller efter pensionsfallet.

 

Om sjukdagpenning beviljas för minst 1 månad utan avbrott för tid efter pensionsfallet, väntar pensionsanstalten på att primärtiden ska fastställas.

Om sjukdagpenning inte beviljas för minst 1 månad utan avbrott för tid som infaller efter pensionsfallet, beviljas full invalidpension från början av den månad som följer på den då pensionsfallet inträffade.

Exempel: Sjukdagpenning har beviljats för tid som infaller efter pensionsfallet, pensionsanstalten väntar på att primärtiden ska fastställas

Personen

  • har fått sjukdagpenning i december 2016.
  • har haft arbetsprövning som arbetspensionsanstalten ordnat 1.1.2017-31.3.2017.
  • har blivit sjukskriven under arbetsprövningen. har beviljats sjukdagpenning 1.4.2017-3.5.2017.
  • har ansökt om invalidpension 3.3.2017.

 

Pensionsanstalten väntar på besked om eventuell fortsatt sjukdagpenning och fastställande av primärtiden.

Exempel: Personen har inte ansökt om fortsatt sjukdagpenning, men sjukdagpenning har beviljats för minst 1 månad utan avbrott för tid som infaller efter pensionsfallet

  • Personen har beviljats sjukdagpenning på grund av arbetsoförmåga som inträtt 24.9.2016.
  • Sjukdagpenning har beviljats för 172 dagar och primärtiden har fastställts till 31.8.2017.

Personen har inte ansökt om fortsatt sjukdagpenning.

 

 

 

Sjukdagpenning har beviljats för minst 1 månad utan avbrott för tid som infaller efter arbetsoförmågans inträde. Invalidpensionen börjar i början av månaden efter den då primärtiden går ut, 1.9.2017. Pensionsanstalten ger kunden rådet att ansöka om fortsatt sjukdagpenning för att det inte ska uppstå ett avbrott i inkomsterna.

Mera

1.2.1 Hur gör man, om pensionssökanden söker ändring i sjukdagpenningsärendet?

Pensionsanstalten väntar inte på hur överklagandet utfaller, utan följer den angivna primärtiden och meddelar sitt pensionsbeslut enligt den angivna primärtiden.

Pensionsanstalten ger ett rättelsebeslut

  • om primärtiden ändras så att den upphör tidigare och
  • om mera pension ska betalas till pensionstagaren.

1.2.2 När börjar invalidpensionen, om utbetalningen av sjukdagpenning har avbrutits efter 90 dagar?

Invalidpensionen börjar i början av den månad som följer på den då primärtiden för sjukdagpenningen har gått ut om

  • sjukdagpenning har beviljats för minst 150 dagar, men
  • utbetalningen av sjukdagpenning har avbrutits vid dag 90 för att arbetstagaren inte har lämnat in företagshälsovårdens utlåtande om arbetstagarens arbetsförmåga och möjligheter att fortsätta arbeta.

Exempel: Avbrott i utbetalningen av sjukdagpenning för att personen inte har lämnat in företagshälsovårdens utlåtande vid 90 dagar

Personen har beviljats sjukdagpenning för 150 dagar och primärtiden har fastställts till 31.8.2017. Personen lämnar dock inte in något utlåtande från företagshälsovården, varför utbetalningen av sjukdagpenning avbryts när dagpenning har betalats i 90 dagar.

Den tidigare fastställda primärtiden förblir i kraft och eventuell pension beviljas från början av den månad som följer på den då primärtiden går ut, dvs. fr.o.m. 1.9.2017.

Mera

1.2.3 När börjar invalidpensionen när personen får en utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenning?

Invalidpensionen börjar i början av månaden efter det att den utländska förmånen som motsvarar sjukdagpenningen har upphört, dock inte senare än ett år från början av månaden efter den månad i vilken pensionsfallet inträffade.

Eventuella avbrott i förmånen från utlandet beaktas inte utan perioden av dagpenning fortgår utan avbrott.

Då det fastställs när invalidpensionen ska börja räknas en utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenningen som en primär förmån i förhållande till invalidpensionen för högst ett år, även om den utländska förmånen betalas för en längre tid.

Om arbetstagaren har rätt till en utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenningen beaktas den på samma sätt som sjukdagpenningen när tiden för invalidpensionens början fastställs.

En utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenningen beaktas högst till den i sjukförsäkringslagen fastställda maximala tiden.

Till skillnad från sjukdagpenning som betalas i Finland fastställs ingen primärtid för en motsvarande förmån från utlandet.

När en utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenningen beaktas, följs huvudregeln om primärtid. Man reder inte ut sådana förhållanden i utlandet på basis av vilka full invalidpension börjar nationellt i början av den månad som följer på den då arbetsoförmågan inträtt.

Mera

1.2.4 När börjar invalidpensionen när personen inte får någon utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenning?

Invalidpensionen börjar i början av den månad som följer på den då arbetsoförmågan inträdde, om arbetstagaren inte får en utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenning.

Utan giltigt skäl beviljas dock inte invalidpension retroaktivt för en längre tid än sex månader före den månad då ansökan lämnats in.

1.3 I vilka fall börjar full invalidpension i början av den månad som följer på den då arbetsoförmågan inträdde?

Full invalidpension börjar i början av den månad som följer på den då arbetsoförmågan inträdde, om

  • pensionsansökan har gjorts innan Folkpensionsanstalten har fastställt primärtiden för sjukdagpenningen och det före utgången av den andra kalendermånaden som följer på pensionsansökan inte har beviljats sådan dagpenning som ska betalas för minst en månad utan avbrott och som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans början, eller
  • ansökan om sjukdagpenning för tiden efter att arbetsoförmågan börjat har avslagits och arbetstagaren har inte beviljats sjukdagpenning för en oavbruten tid på minst en månad under tiden efter avslaget.

Exempel: Delinvalidpension ändras till full invalidpension, sjukdagpenning har beviljats men ingen primärtid har fastställts

Personen

  • får delinvalidpension fr.o.m. 1.10.2014.
  • har blivit sjukskriven i januari 2017.
  • har beviljats sjukdagpenning för tiden 25.1.2017-30.4.2017.
  • ansöker om full invalidpension 3.4.2017.
  • anses ha blivit helt arbetsoförmögen i januari 2017.
  • eller arbetsgivaren har inte ansökt om fortsatt sjukdagpenning.

Eftersom personen inte ansöker om fortsatt sjukdagpenning, börjar invalidpensionen i början av månaden efter den då pensionsfallet inträffade, dvs. 1.2.2017 (pensionsfallet i januari 2017). Före utgången av den andra kalendermånaden efter det att ansökan inlämnades 3.4.2017 har det beviljats sjukdagpenning för minst en månad under tiden efter arbetsoförmågan. Primärtiden har dock inte ännu fastställts och ingen fortsättning på sjukdagpenningen sökts. Därför ska pensionen beviljas från början av den månad som följer på pensionsfallet.

Exempel: Begynnelsetidpunkten för retroaktiv full invalidpension från början av månaden efter pensionsfallet, när personen har betalats sjukdagpenning för maximitiden och pensionsfallet inträffar efter primärtiden

  • Personen har beviljats sjukdagpenning för tiden efter primärtiden fram till maximitidens utgång.
  • Maximitiden för sjukdagpenning går ut 30.9.2017.
  • Arbetsoförmågan (PF) anses ha inträtt efter primärtiden i maj 2017.

 

Retroaktiv invalidpension börjar i början av månaden efter pensionsfallet, 1.6.2017. Den del av den retroaktiva invalidpensionen som överstiger sjukdagpenningen betalas till pensionstagaren, Till FPA betalas ingenting.

Mera

1.3.1 Hur påverkas begynnelsetidpunkten för invalidpensionen av att sökanden har beviljats sjukdagpenning för tilläggsdagar?

Full invalidpension börjar i början av den månad som följer på den då arbetsoförmågan inträdde, om

  • arbetsoförmågan inträder efter att sjukdagpenningens primärtid har gått ut och
  • arbetstagaren har beviljats sjukdagpenning för tilläggsdagar efter att maximitiden gått ut, för tiden efter arbetsoförmågans inträde.

1.3.1.1 Kortvarigt arbete, 30 dagar, under tilläggsdagarna kan betraktas som arbetsprövning

I en del fall kan pensionsanstalterna tolka en arbetsperiod på 30 dagar som arbetsprövning, om arbetsoförmågan anses ha börjat innan primärtiden gått ut.

I sådana fall beviljas pensionen från början av den månad som följer på månaden då primärtiden gick ut, även om personen i fråga har beviljats sjukdagpenning för tilläggsdagar efter att primärtiden gått ut.

För en retroaktiv pension betalas till sjukförsäkringsfonden ett belopp som motsvarar sjukdagpenningen och/eller den del av sjukdagpenningen som betalas för tilläggsdagarna.  Återstoden av invalidpensionen betalas till pensionstagaren.

Exempel: Hur begynnelsetidpunkten för invalidpensionen påverkas av sjukdagpenning för tilläggsdagar

  • Personen har beviljats sjukdagpenning i flera perioder. Hen har arbetat och varit sjukskriven växelvis.
  • Primärtiden och maximitiden för sjukdagpenning går ut 28.2.2017.
  • Personen arbetar 1.3.2017-15.4.2017.
  • Personen har blivit sjukskriven 16.4.2017 och har beviljats sjukdagpenning för tilläggsdagar t.o.m. 30.5.2017.
  • Ansökan om invalidpension lämnas in 14.5.2017.



 

Invalidpension beviljas från början av månaden efter pensionsfallet, om arbetsoförmågan inträder efter primärtidens slut och personen har beviljas sjukdagpenning för tilläggsdagar.

Exempel: Exempel: Begynnelsetidpunkten för invalidpensionen, när personen beviljats sjukdagpenning för tilläggsdagar

  • Personen har fått sjukdagpenning så att primärtiden och maximitiden har gått ut 20.8.2017.
  • Efter det börjar personen arbeta igen och arbetar 30 dagar. Sjukdomen förvärras dock så att personen beviljas sjukdagpenning för 50 tilläggsdagar.
  • Personen söker invalidpension, och på basis av medicinska och andra utredningar anses arbetsoförmågan enligt arbetspensionslagarna ha inträtt 2.10.2017.

Invalidpension beviljas från och med 1.11.2017. Av invalidpensionen betalas den del som överskjuter sjukdagpenningen till den del som pensionen är beviljad för samma tid för vilken personen har fått sjukdagpenning för tilläggsdagar.

Mera

1.4 Begynnelsetidpunkten för invalidpensionen efter partiell förtida ålderspension

Partiell förtida ålderspension påverkar inte begynnelsetidpunkten för invalidpensionen. Efter partiell förtida ålderspension börjar invalidpensionen antingen i början av månaden efter den då sjukdagpenningens primärtid går ut eller i början av den månad som följer på den då arbetsoförmågan inträdde.

Exempel: Begynnelsetidpunkten för invalidpensionen efter partiell förtida ålderspension

  • Personen har blivit sjukskriven i juli 2016.
  • Sjukdagpenningens primärtid har fastställts och den upphör 30.6.2017.
  • Personen har ansökt om partiell förtida ålderspension, som börjar 1.2.2017.

Personen ansöker om full invalidpension.

 

Invalidpensionen börjar i början av månaden efter den då primärtiden går ut, 1.7.2017.

Mera

1.5 När börjar delinvalidpensionen?

Delinvalidpension börjar i början av den månad som följer på den då pensionsfallet inträffade (då arbetsoförmågan inträdde).  En förutsättning för delinvalidpension är att personens arbetsinkomster minskar.

I ett förhandsbeslut om delinvalidpension kan pensionsfallet vara en annan dag än i den egentliga ansökan (personens meddelande om att hen går i delinvalidpension).

Pensionsfallet för delinvalidpension fastställs utifrån den tidpunkt då de medicinska kriterierna uppfylls och inkomsterna minskar.

Mera

Om delinvalidpensionen beviljas retroaktivt och sjukdagpenning har betalats för samma tid, betalas invalidpensionen till ett belopp som motsvarar den del som överskrider dagpenningen.

 

1.5.2 Begynnelsetidpunkten för delinvalidpension när pensionssökanden arbetar och ansöker om förhandsbeslut om delinvalidpension

När pensionssökanden medan hen arbetar ansöker om förhandsbeslut om rätt till delinvalidpension, bedömer pensionsanstalten först om sökandens arbetsförmåga är medicinskt sett nedsatt. Pensionsanstalten kan inte bedöma om inkomsterna har minskat om pensionssökanden fortfarande arbetar och inkomsterna inte har minskat så att de understiger 60 procent av den tidigare stabiliserade inkomstnivån.

Efter att ha fått förhandsbeslutet ska pensionssökanden meddela pensionsanstalten från vilken tidpunkt hen vill att delinvalidpensionen börjar. Delinvalidpensionen kan börja i början av den månad då inkomsterna minskar till mindre än 60 procent av den tidigare stabiliserade medelinkomsten.

1.5.3 Begynnelsetidpunkten för delinvalidpension, när förhandsbeslut meddelas samtidigt med avslag på ansökan om full invalidpension

När pensionsanstalten avslår en ansökan om full invalidpension kan den samtidigt meddela pensionssökanden ett förhandsbeslut om rätt till delinvalidpension. Också i detta fall ska pensionssökanden meddela pensionsanstalten från vilken tidpunkt hen vill att delinvalidpensionen börjar.

Delinvalidpensionen börjar i början av den månad då inkomsterna har minskat så att de understiger 60 procent av den stabiliserade medelinkomsten och sökanden uppfyller de övriga kriterierna för att få delinvalidpension.

I dessa fall har pensionssökanden ofta fått någon annan förmån, t.ex. sjukdagpenning, arbetslöshetsförmån eller utkomststöd. Det att sökanden har fått andra förmåner bestämmer inte begynnelsetidpunkten för delinvalidpension enligt arbetspensionslagarna. Delinvalidpensionen börjar i början av den månad som följer på den då pensionsfallet inträffade. Om kriterierna för att få delinvalidpension uppfylls vid någon annan tidpunkt än den som pensionssökanden i sitt meddelande har uppgett som sitt önskemål, ska delinvalidpensionen dock beviljas från början av den månad som följer på den då pensionsfallet inträffade.

I beslutet om utbetalning av delinvalidpension ska pensionssökanden informeras om att delinvalidpensionen beviljas från början av månaden efter pensionsfallet. Eventuell retroaktiv utbetalning av delinvalidpension till någon annan än pensionstagaren själv saknar betydelse för bestämmandet av tidpunkten för pensionsfallet.

1.5.4 Avlönad arbetsprövning och begynnelsen av delinvalidpension

Tiden för avlönad arbetsprövning som genomförs som arbetspensionsrehabilitering kan i allmänhet betraktas som arbete som arbetsoförmögen, om arbetsförmågan under arbetsprövningen har blivit nedsatt på ett sätt som berättigar till delinvalidpension. I dessa fall bedömer pensionsanstalten i första hand om arbetsförmågan är medicinskt sett nedsatt.

Delinvalidpensionen kan i dessa fall börja i början av månaden efter det att arbetsförmågan blivit medicinskt sett nedsatt.

1.5.5 Lön för sjukdomstid och begynnelsetidpunkten för delinvalidpension

Eftersom pensionssökanden inte arbetar medan lön betalas för sjukdomstid och arbetsförmågan har konstaterats vara medicinskt sett nedsatt under samma tid för vilken lön för sjukdomstid betalas, börjar delinvalidpensionen i början av månaden efter den tidpunkt då arbetsförmågan blivit medicinskt sett nedsatt. Fastän pensionssökanden får lön i dessa fall, är hen inte arbetsförmögen.

Arbetsgivaren har rätt att ansöka om att retroaktiv delinvalidpension betalas till arbetsgivaren till den del pensionen motsvarar lönen för sjukdomstid.

1.5.6 Retroaktiv delinvalidpension och förmåner och lön som betalats för samma tid

Förmån Vad betalas till arbetstagaren?
Sjukdagpenning Av retroaktiv delinvalidpension betalas den del till pensionstagaren som överskjuter den partiella eller fulla sjukdagpenningen.
Arbetslöshetsdagpenning Av retroaktiv delinvalidpension betalas den del till pensionstagaren som överskjuter arbetslöshetsdagpenningen. Den retroaktiva pensionen ska betalas till FPA eller arbetslöshetskassan till den del som motsvarar arbetslöshetsdagpenningen.
Rehabiliteringspenning från FPA (annan än rehabiliteringspenning för pensionstagare) Av retroaktiv delinvalidpension betalas den del till pensionstagaren som överskjuter rehabiliteringspenningen från FPA. Retroaktiv delinvalidpension betalas inte till FPA.
Rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna Retroaktiv delinvalidpension betalas inte för samma tid för vilken det har betalats rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna. Delinvalidpensionen börjar dock i början av den månad som följer på den då pensionsfallet inträffade.
Utkomststöd

Om FPA eller socialnämnden kräver det ska  retroaktiv delinvalidpension betalas till FPA eller socialnämnden till den del den motsvarar utkomststödet.
Lön för sjukdomstid

Arbetsgivaren har rätt att ansöka om att retroaktiv pension betalas till arbetsgivaren till den del pensionen motsvarar lönen för sjukdomstid.
Mera

1.5.7 Utbetalning av delinvalidpension när pensionstagaren får en utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenningen

Retroaktiv deltidspension betalas för en månad, då en utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenningen betalas endast till den del som delinvalidpensionens belopp överstiger beloppet på den utländska förmånen som motsvarar sjukdagpenningen.

Om deltidspensionen är lägre än en utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenningen, betalas den retroaktiva deltidspensionen först efter att den utländska förmånen har upphört.

En utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenningen minskar eller skjuter upp betalningen av den retroaktiva deltidspensionen dock i högst ett år.

1.6 Begynnelsetidpunkten för pension som betalas ut som engångsbelopp

På invalidpension som betalas ut som engångsbelopp tillämpas samma bestämmelser om begynnelsetidpunkten i arbetspensionslagarna som på invalidpension som betalas månatligen.

1.7 Begynnelsetidpunkten för invalidpension efter rehabiliteringspenning

Utan giltig orsak har arbetstagaren inte rätt till invalidpension förrän arbetstagarens rätt till

  • rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna har upphört
  • rehabiliteringspenning enligt lagen om FPA:s rehabiliterings- och rehabiliteringspenningförmåner har upphört
  • rehabiliteringspenning som betalats som rehabiliteringsunderstöd baserad på prövning har upphört.

Pensionsfallet för invalidpensionen grundar sig alltid på medicinsk arbetsoförmåga. Pensionsfallet är den tidpunkt då arbetsoförmågan inträder. Pensionsfallet för invalidpensionen kan inte flyttas t.ex. till slutet av den månad då rehabiliteringspenningen upphör, om personen har blivit arbetsoförmögen under den rehabiliteringspenningperioden.

Förvärrad arbetsoförmåga är en giltig orsak till att invalidpensionen kan börja innan rehabiliteringspenningperioden går ut.

Mera

1.7.1 Av giltig orsak kan invalidpensionen börja innan rehabiliteringspenningen upphört

Av en giltig orsak kan invalidpensionen börja innan rehabiliteringspenningen upphört. Giltiga orsaker inkluderar situationer där

  • personen inte har möjlighet att fortsätta rehabiliteringen eller
  • rehabiliteringen har avbrutits eller upphört på grund av en långvarig sjukdom.

1.7.2 Ingen rätt till sjukpension från FPA förrän betalningen av rehabiliteringspenning har upphört

Man har inte rätt till sjukpension från FPA förrän utbetalningen av rehabiliteringspenning upphört, om inte

  • den yrkesinriktade rehabiliteringen har avbrutits på grund av rehabiliteringsklientens sjukdom eller
  • den yrkesinriktade rehabiliteringen har upphört utan resultat.

1.7.3 Utbetalning av retroaktiv invalidpension för tid med rehabiliteringspenning och ersättning för inkomstförlust

Om invalidpension enligt arbetspensionslagarna beviljas retroaktivt, betalas invalidpensionen inte för sådan tid då personen har fått

  • rehabiliteringspenning som avses i arbetspensionslagarna, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet eller yrkessjukdomar eller
  • ersättning för inkomstbortfall som beviljats med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen.

Om invalidpension beviljas retroaktivt och det för samma tid har betalats rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (inte rehabiliteringspenning för pensionstagare), betalas invalidpension till personen för denna tid enbart till den del pensionen överstiger rehabiliteringspenningens belopp.

Exempel: Begynnelsetidpunkten för retroaktiv invalidpension, när FPA har betalat rehabiliteringspenning till personen

  • Personen har fått rehabiliteringspenning från FPA under 3 perioder år 2017.
  • Arbetsoförmågan anses ha inträtt 12.2.2017.

 

Invalidpension beviljas retroaktivt fr.o.m. 1.3.2017. Den del av invalidpensionen som överstiger rehabiliteringspenningen från FPA betalas till personen själv. Till FPA betalas ingenting.

Exempel: Retroaktiv invalidpension för samma tid som rehabiliteringspenning

  • Personen har ansökt om invalidpension i juli 2015.
  • Ansökan om invalidpension avslogs 15.8.2015.
  • Personen gavs förhandsbeslut om rätt till rehabilitering 15.8.2015.
  • Personen har beviljats rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna för en arbetsprövning 1.10.2016-31.12.2016.
  • Personen har börjat arbeta igen 11.1.2016.  Arbetsförmågan försämras så att personen från och med mars 2016 inte klarar av heltidsarbete. Då har arbetsbilden anpassats och personen har ansökt om partiell sjukdagpenning.
  • Uppgifter om FPA-förmåner: sjukdagpenning 11.7.2015-10.1.2016, partiell sjukdagpenning 11.3.2016-30.4.2016, sjukdagpenning 1.5 – 30.9.2016.
  • Primärtiden och maximitiden går ut 30.9.2016.
  • Personen har ansökt om invalidpension på nytt i december 2016.
  • Under arbetsprövningen har arbetsförmågan försämrats ytterligare och arbetsprövningen har betraktats som arbetsprövning som arbetsoförmögen (pensionsfallet anses ha inträffat i april 2016).

 

 

Invalidpensionen börjar i början av den månad som följer på den då primärtiden går ut, 1.10.2016.
Invalidpension betalas inte för sådan tid då personen har fått rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna (1.10.2016-31.12.2016.

Mera

1.8 När börjar invalidpensionen, när personen har fått utländsk rehabiliteringspenning?

Invalidpensionen börjar efter att rehabiliteringspenningen från utlandet upphör, om invalidpensionen beviljas en pensionstagare som har fått rehabiliteringspenning från utlandet.

1.9 Utbetalning av invalidpension retroaktivt för ett halvt år före ansökan eller av giltig orsak för en längre tid

Utan giltig orsak betalas invalidpension inte retroaktivt för en längre tid än sex månader före den månad då ansökan lämnats in, även om rätten till pension hade uppstått redan tidigare.

Av en giltig orsak kan invalidpension betalas retroaktivt för en period som är längre än ett halvt år. Som giltiga orsaker kan betraktas att

  • t.ex. en psykiskt sjuk person på grund av sin sjukdom inte har förstått att söka pension eller söka fortsatt utbetalning av pensionen, trots att personen otvivelaktigt varit sjuk hela tiden och varit oförmögen att sköta sina ärenden
  • en person som fått rehabiliteringsstöd söker invalidpension mer än ett halvt år efter att den föregående pensionsperioden gått ut och pensionsanstalten utgående från medicinska uppgifter och uppgifter om arbetet (t.ex. återkommande sjukledigheter) anser att personen efter rehabiliteringsstödet kan anses ha arbetat som arbetsoförmögen och arbetet närmast kan ses som arbetsprövning
  • pensionssökanden inte har haft möjlighet att söka pension i tid och man kan konstatera att han eller hon har haft en giltig orsak till detta.

Okunskap är inte en giltig orsak.

Esimerkki: Vakuutusoikeus piti pätevänä syynä henkilön vapausrangaistusta

Exempel: Försäkringsdomstolen ansåg att frihetsstraff var en giltig orsak

FSD har ansett att det fanns en giltig orsak till att sökanden inte har kunnat söka pension i tid i ett fall där sökanden hade skadat sig i en trafikolycka i Sovjetunionen16.8.1978 och hade dömts till frihetsstraff där. Efter att ha avtjänat straffet på två år återvände han till Finland 23.7.1980. Han sökte invalidpension 26.9.1980. FSD ansåg att pensionen skäligen ska beviljas från början av månaden närmast efter arbetsoförmågans inträde och således retroaktivt för en längre tid än ett år.

FSD motiverade sitt beslut med att konstatera att sökanden på grund av att han avtjänade frihetsstraff i Sovjetunionen inte hade haft möjlighet att söka pension förrän han återvände till Finland och att han sålunda hade utsatts för ett oöverstigligt hinder (force majeure). Sökanden hade inte heller en sådan nära anhörig eller intressebevakare som avses i 19 b § APL och som hade kunnat söka pension på hans vägnar (FSD 5.6.1984 10089/89).

Mera

1.10 Begynnelsetidpunkten för invalidpension, när invalidpension beviljas till följd av sökande av ändring

Bestämmelserna om begynnelsetidpunkt för invalidpension tillämpas också på situationer där invalidpension beviljas till följd av sökande av ändring.

Det avgörande för begynnelsetidpunkten är vid vilken tidpunkt besvärsinstansen anser arbetsoförmågan ha inträtt.

Medan ändringssökandet har pågått kan personen ha beviljats sjukdagpenning, det har eventuellt fastställts en ny primärtid eller personen kan ha försökt börja arbeta igen med hjälp av rehabilitering innan besvärsinstansen meddelar sitt beslut.

Exempel: Avslag på ansökan om invalidpension ändras till beviljande till följd av sökande av ändring, ny primärtid har fastställts för personen under tiden

  • Ansökan om invalidpension avslogs 7.5.2014.
  • Personen söker ändring, besvärsnämnden för arbetspensionsärenden förkastar besvären.
  • Personen överklagar besvärsnämndens beslut hos försäkringsdomstolen.
  • Försäkringsdomstolens beslut 15.12.2016: Personen har rätt till full invalidpension på grundval av arbetsoförmåga som inträtt 16.5.2013.
  • Personen har fått sjukdagpenning 21.5.2013-30.4.2014, primärtiden har gått ut 30.4.2014.
  • Personen har också beviljats sjukdagpenning 6.6.2015-15.11.2015 och 21.11.2015-31.5.2016 och den nya primärtiden har gått ut 31.5.2016.
  • Personen har fått rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna 1.6.2014-30.9.2014.

Invalidpensionen börjar 1.5.2014. FSD har ansett att arbetsoförmågan inträdde 16.5.2013, och därför börjar invalidpensionen efter primärtiden som fastställts på grundval av den här arbetsoförmågan.

FSD:s avgörande i ett invalidpensionsärende kommer ofta först en lång tid efter pensionsanstaltens beslut (ofta ca 2 år). Medan sökandet av ändring pågått kan personen ha haft t.ex. perioder med arbetslöshetsdagpenning, eventuellt nya perioder med sjukdagpenning  och försök att börja arbeta igen med hjälp av rehabilitering-

Ändringssökanden lämnar ofta också in tilläggsutredningar om sin arbetsoförmåga till pensionsanstalten medan ändringssökandet pågår. Om pensionsanstalten inte kan rätta sitt beslut till alla delar enligt ändringssökandens yrkanden, hänskjuts tilläggsutredningarna till FSD, som beaktar dem i sitt avgörande. Det avgörande i fråga om invalidpensionens begynnelsetidpunkt är FSD:s ståndpunkt gällande den tid då arbetsoförmågan inträtt, dvs. pensionsfallet.

Om FSD i exempelfallet hade ansett att arbetsoförmågan inträdde 28.2.2015  (pensionsfallet) skulle invalidpensionen till fullt belopp ha börjat 1.3.2015. Full invalidpension skulle ha börjat i början av månaden efter pensionsfallet, eftersom sjukdagpenning inte hade beviljats vid den tidpunkten och inte heller någon primärtid fastställts.

Om FSD i exempelfallet hade ansett att arbetsoförmågan inträdde 6.6.2015, skulle invalidpensionen till fullt belopp ha börjat 1.6.2016. Full invalidpension skulle ha börjat i början av månaden efter den då ”den nya primärtiden” gick ut.

Exempel: Avslag på ansökan om invalidpension ändras till beviljande till följd av sökande av ändring, personen har fått rehabiliteringspenning från arbetspensionsanstalten medan ändringssökandet har pågått

  • Ansökan om invalidpension avslogs 3.5.2016.
  • I samband med handläggningen av invalidpensionsärendet har personen getts ett förhandsbeslut om rätt till rehabilitering.
  • Sjukdagpenningens primärtid har fastställts och den upphör 31.8.2016.
  • Personen har sökt ändring i beslutet om avslag på invalidpension.
  • Personen har deltagit i arbetsprövning inom arbetspensionsrehabilitering 1.9-30.10.2016.
  • Besvärsnämnden för arbetspensionsärendens beslut 15.10.2016: rätt till fullt rehabiliteringsstöd t.o.m. 31.3.2017, på grundval av arbetsförmåga som inträtt 10.12.2015.

Full invalidpension börjar i början av månaden efter den då primärtiden går ut, 1.9.2016. Retroaktiv invalidpension betalas inte för den tid då personen har fått rehabiliteringspenning.

Mera