I invalidpension utgörs den intjänade pensionen av det totala beloppet pension som tillväxt fram till slutet av det år som föregår pensionsfallet för
- de arbetsinkomster som ligger till grund för arbetstagarens pension varje år (årsinkomst)
- den totala arbetsinkomsten för företagare
- förmåner för oavlönad tid
- tid för studier som lett till examen och för tid för vård av barn under tre år
- tid med invalidpension som upphört (pensionsförhållande).
Om återstående tid inte ingår i invalidpensionen, räknas den intjänade pensionen till slutet av pensionsfallsmånaden. I den intjänade pensionen tar man ändå alltid i beaktande tillväxten för förmåner för oavlönade perioder till och med slutet av året som föregår pensionsfallet.
Eventuell registrerad tilläggspension läggs till invalidpensionen. I pension för anställningar inom den offentliga sektorn ingår tilläggspensionsandelen i pensionen, om kontinuitetskravet uppfylls.
Den intjänade pensionen justeras
- med den livslängdskoefficient som fastställts för personens egen åldersklass, om hen blir arbetsoförmögen under det år då hen fyller 62 år eller senare
- med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då personen blir arbetsoförmögen, om hen blir det före det år då hen fyller 62 år.
Den pensionsgrundande inkomsten justeras med lönekoefficienten till nivån för det år då invalidpensionen börjar.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats i fråga om hur studietid beaktas i inkomsten för återstående tid, om det finns flera examina under granskningstiden.
Med återstående tid avses tiden från ingången av det år då personen blir arbetsoförmögen till slutåldern för den återstående tiden.
Pensionen för återstående tid räknas utifrån inkomsten för återstående tid och den återstående tidens längd. Av inkomsten för återstående tid tillväxer pension med 1,5 procent om året från ingången av det år då personen blir arbetsoförmögen tills personen uppnår slutåldern för den återstående tiden.
Arbetsinkomster under de 10 senaste åren är en förutsättning för pension för återstående tid
En förutsättning för att få pension för återstående tid är att pensionssökanden har arbetsinkomster försäkrade enligt arbetspensionslagarna till ett belopp på minst 20 571,69 euro (nivån år 2024) under de 10 kalenderår som föregår det år då arbetsoförmågan inträder. Vid prövningen av förutsättningen för pension för återstående tid beaktas alla arbetsinkomster som försäkrats enligt arbetspensionslagarna.
Vid prövningen av förutsättningen justeras arbetsinkomsterna för de 10 kalenderåren med lönekoefficienten till nivån för pensionens begynnelseår. Från inkomsterna görs inget avdrag för löntagarens arbetspensionsavgift, inte heller för tiden före 2017 när förutsättningarna för återstående tid prövas.
Även arbetsinkomster i andra EU-länder beaktas. Om det framgår av ansökningshandlingarna att sökanden har varit försäkrad under åtminstone ett år i ett annat EU-land, anses att förutsättningen för pension för återstående tid föreligger. Då utreds inte arbetsinkomster i Finland eller andra EU-länder.
Sökanden ska också ha haft arbetsinkomster som försäkrats enligt arbetspensionslagarna under de 5 sista kalenderåren innan arbetsoförmågan inträdde (granskningstid). I lagen föreskrivs det inte om något minimibelopp för arbetsinkomsterna under granskningstiden.
Pensionen för återstående tid räknas fram till slutåldern
Enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn är slutåldern för återstående tid
- åldersklassens lägsta pensionsålder, om den lägsta pensionsåldern för personens åldersklass har fastställts
- den lägsta pensionsåldern för den åldersklass som är närmast personens födelseår, om den lägsta pensionsåldern för personens åldersklass inte ännu har fastställts.
Om pensionsfallet inträffar före år 2017 är slutåldern för den återstående tiden 63 år enligt 2005 års bestämmelser.
Mera
För dem som är födda före år 1965 är slutåldern för återstående tid den lagstadgade lägsta pensionsåldern för åldersklassen:
- 63 år för personer födda 1954 eller tidigare
- 63 år 3 månader för personer födda 1955
- 63 år 6 månader för personer födda 1956
- 63 år 9 månader för personer födda 1957
- 64 år för personer födda 1958
- 64 år 3 månader för personer födda 1959
- 64 år 6 månader för personer födda 1960
- 64 år 9 månader för personer födda 1961
- 65 år för personer födda 1962-1964
För dem som är födda år 1965 eller senare är slutåldern för den återstående tiden 65 år, som är den lagstadgade lägsta pensionsåldern för personer födda 1964.
Slutåldern är den lägsta åldern för ålderspension, även om det enligt registrerat tilläggspensionsskydd har försäkrats en pensionsålder som är lägre eller högre än den.
Inom den offentliga sektorn är slutåldern för den återstående tiden den som är den lägsta bland följande:
- åldersklassens lägsta pensionsålder
- den yrkesbaserade pensionsåldern
- avgångsåldern.
Mera
Vissa yrkesgrupper som omfattas av lagen om statens pensioner har haft rätt att välja en yrkesbaserad pensionsålder, som är 55, 58 eller 60 år. Vissa som omfattas av lagen om kommunala pensioner har haft en yrkesbaserad pensionsålder i åldern 55–65 år.
Den särskilda yrkesbaserade pensionsåldern består, om
- anställningen har fortgått utan avbrott till slutet av år 2004 och
- personen under varje kalenderår efter år 2004 och före pensionsfallet har haft arbetsinkomster som omfattas av lagen i fråga till ett belopp på minst 9 822,00 euro (enligt 2024 års nivå) eller
- personen visar att anställningen har varit i kraft utan avbrott till arbetsoförmågans inträde, även om personen inte har haft arbetsinkomster under varje år (tjänstledigheter).
Inkomsten för återstående tid beräknas utifrån inkomsterna under de 5 föregående åren
Inkomsten för återstående tid bestäms utifrån arbetsinkomsterna under granskningstiden. Enligt huvudregeln är granskningstiden de 5 kalenderåren som närmast föregår pensionsfallsåret.
I inkomsten för återstående tid beaktas
- arbetsinkomster
- företagararbetsinkomster
- förmånsgrundande inkomster
- tiden för studier och vård av barn under tre år
- tiden med invalidpension med återstående tid som upphört
under granskningstiden.
Under granskningstiden ska pensionssökanden också ha haft pensionsberättigande arbetsinkomster som försäkrats enligt arbetspensionslagarna, för att också förmånsgrundande inkomster och pensionstid ska kunna beaktas i inkomsten för återstående tid. Om pensionstagaren under granskningstiden endast har förmånsgrundande inkomster eller pensionstid, är inkomsten för återstående tid noll. I lagen föreskrivs inget minimibelopp för arbetsinkomster som försäkrats under granskningstiden.
Inkomsten för återstående tid räknas som en genomsnittlig månadsinkomst, som fås genom att dividera inkomsterna under granskningstiden med antalet månader (60) som ingår i tiden i fråga. Divisorn är 60 även om det inte finns inkomster under varje år.
Inkomsten för återstående tid beräknas enligt de arbetspensionslagar enligt vilka inkomsterna som ingår i inkomsten för återstående tid har försäkrats, varje lag för sig. I pensionsbeslutet anges pensionen dock som en summa.
Inkomsten för återstående tid beräknas avvikande från huvudregeln, när det är fråga om
- en person som har haft arbetsinkomster endast under pensionsfallsåret och/eller året före det
- en ung person som blir arbetsoförmågen senast under det år då hen fyller 23
- en person som har vårdat barn under tre år under granskningstiden.
Arbetstagares och företagares arbetsinkomster i inkomsten för återstående tid
I inkomsten för återstående tid beaktas alla arbetspensionsförsäkrade arbetsinkomster som sökanden fått under granskningstiden. Från ArPL-, StaPL- och KomPL-löner som tjänats in före utgången av år 2016 görs ett avdrag för löntagarens pensionsförsäkringsavgift. Däremot görs inget avdrag från SjPL-löner och företagararbetsinkomster. Från och med år 2017 görs inget avdrag för löntagarens arbetspensionsavgift från ArPL- eller OffPL-löner heller. Undantag till detta är militärpensioner, vid fastställandet av militärpension och återstående tid dras från årsarbetsinkomsterna andelen för löntagarens pensionsförsäkringsavgift också efter år 2017.
Inkomster under pensionsfallsåret beaktas inte i inkomsten för återstående tid. Inkomster under pensionsfallsåret beaktas inte heller i inkomsten för återstående tid, när pensionsfallet inträffar 30.12 eller 31.12. Också i det fallet räknas den återstående tiden från ingången av pensionsfallsåret.
Tillskottsavgift eller minskad pensionsförsäkringsavgift som företagare betalat året före pensionsfallsåret beaktas inte vid beräkningen av inkomsten för återstående tid. Då beaktas företagarens arbetsinkomst till den fastställda arbetsinkomstens belopp.
Arbetsinkomsterna justeras med lönekoefficienten till nivån vid den tidpunkt då pensionen börjar.
Förmånsgrundande inkomster i inkomsten för återstående tid
I inkomsten för återstående tid beaktas inkomster som ligger till grund för förmåner till 100 procent. Föräldradagpenningar beaktas dock till det belopp som de är pensionsgrundande. I inkomsten för återstående tid beaktas föräldradagpenningar enligt följande:
- För den tid då föräldradagpenningen har betalats till arbetstagaren, beaktas den inkomst som ligger till grund för föräldradagpenningen till 121 procent , om rätten till föräldradagpenning har uppkommit år 2020 eller senare, och enligt 117 procent, om rätten till föräldradagpenning har uppkommit före år 2020.
- För den tid då föräldradagpenningen har betalats till arbetsgivaren, beaktas den inkomst som ligger till grund för föräldradagpenningen till 21 procent , om rätten till dagpenningen har uppkommit år 2020 eller senare, och till 17 procent om rätten till dagpenning har uppkommit före år 2020.
Mera
Yhella räknar enligt procentandelarna enligt de lagar som var i kraft före år 2020 när inkomstgrunden för förmånen är samma som i motsvarande förmån år 2019. Om förmånsgrunden är olika åren 2019 och 2020 eller senare, räknar Yhella enligt de procent som trätt i kraft från och med början av år 2020.
De förmånsgrundande inkomsterna justeras med lönekoefficienten till nivån vid den tidpunkt då pensionen börjar.
Förmåner som inte ger pensionstillväxt och som beaktas i inkomsten för återstående tid
I inkomsten för återstående tid beaktas också följande förmåner, för vilka mottagaren inte tjänar in pension:
- grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa
- arbetsmarknadsstöd (även pensionsstöd)
- sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning som beviljats till samma belopp efter grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller arbetsmarknadsstöd.
Som inkomst i inkomsten för återstående tid beaktas 1 714,30 euro i månaden (enligt 2024 års nivå).
Vid fastställande av inkomst för återstående tid enligt arbetspensionslagarna jämställs pensionsstöd med arbetsmarknadsstöd.
Mera
Som begynnelsedag för pensionsstöd som börjar 1.10.2019 eller senare registreras 1.1.2019, liksom det som begynnelsedag för pensionsstöd som började 1.6.2017 eller senare under år 2017 registrerades 1.1.2017. Det här beror på det att pensionsstödet och arbetsmarknadsstödet meddelas med samma pensionsslag och i oavlönade tider ersätter samma pensionsslag som uppgetts för samma år en uppgift som meddelats tidigare för samma år. Om registreringen av begynnelsedatumet inte tvingades till årets första dag, skulle det i registret inte efter meddelandet av pensionsstödet finnas uppgifter från årets början om arbetsmarknadsstödtider, som kan behövas vid en eventuell senare beräkning av invalidpension.
Om FPA senare korrigerar pensionsstöds- och arbetsmarknadsstödsperioder för år 2017, kan det med anledning av ett tvingat begynnelsedatum för pensionsstöd senare komma överlappande eller bristfälliga uppgifter i registret. Det finns därför skäl för pensionsanstalten att kontrollera arbetsmarknadsstödsuppgifterna för år 2017, om personen efter år 2017 vid ansökan om invalidpension anger att han eller hon får pensionsstöd.
Tiden för studier som lett till examen och tiden med vård av barn under tre år i inkomsten för återstående tid
Tiden för studier som lett till examen och tiden med vård av barn under tre år beaktas också i inkomsten för återstående tid. Som inkomst i inkomsten för återstående tid beaktas 1 714,30 euro i månaden (enligt 2024 års nivå).
Det är typiskt att de månader då betalningen av hemvårdsstöd börjat och slutat är ofullständiga. I inkomsten för återstående tid beaktas i fråga om dessa ofullständiga månader en kalkylmässig förmånsgrundande inkomst som divideras med 25 och multipliceras med antalet dagar för vilka förmånen betalats under dessa månader, såsom i fråga om intjänad pension.
Den förmån som sökanden tjänar in för en examen som hen avlägger under pensionsfallsåret beaktas i den pension som beviljas, om examen har avlagts före pensionsfallet. I pensioner som inbegriper återstående tid beaktas dock inte månaderna under pensionsfallsåret.
Om sökanden har avlagt examen efter pensionsfallet, beviljas förmånen i samband med följande pension som beviljas på nya grunder eller i ålderspensionen. Den kalkylmässiga studietiden beaktas inte heller i inkomsten för återstående tid i pension som beviljas nu.
Om sökanden har avlagt flera examina under granskningstiden, räknas den kalkylmässiga studietide som inträffar under granskningstiden först ihop för varje examen. Denna sammanlagda studietid begränsas till högst granskningstidens längd. Det kan ske t.ex. så att om sökanden har samtidigt avlagt två treåriga examina under fem års granskningstid, beaktas kalkylmässig studietid för fem år i inkomsten för återstående tid.
Mera
Exempel: Två examina under granskningstiden
Pensionsfallet inträffar år 2023 och granskningstiden för återstående tid är alltså 1.1.2018-31.12.2022
- Examen 29.8.2016-20.12.2019 (31.12.2019) (24 mån)
- Examen 1.8.2020-15.6.2022 (30.6.2022) (54 mån)
Den kalkylmässiga studietiden som inträffar under granskningstiden räknas först i hop för varje examen. Denna sammanlagda studietid begränsas till högst granskningstidens längd.
24 mån + 54 mån = 78 mån
Studietiden är längre än granskningstiden, varför studietiden begränsas till 60 månader i inkomsten för återstående tid.
Tid med pension i inkomsten för återstående tid
Om en person har fått pension med återstående tid och efter att den upphört beviljas ny pension på nya grunder, beaktas tid med pension som inträffar under granskningstiden i inkomsten för återstående tid. I inkomsten för återstående tid i den nya pensionen beaktas inkomsten för återstående tid i en pension som upphört tidigare som inkomst. Inkomsten för återstående tid justeras med lönekoefficienten till nivån vid den tidpunkt då den nya pensionen börjar.
Om en person har fått specialpension för lantbruksföretagare (avträdelsestöd) och efter att den upphört beviljas ny pension, beaktas tid med pension som inträffar under granskningstiden i inkomsten för återstående tid. I inkomsten för återstående tid beaktas arbetsinkomsten för återstående tid i specialpensionen, men beloppet ska alltid kontrolleras hos LPA.
Examen och tid med pension i inkomsten för återstående tid
Om det under granskningstiden finns överlappande examens- och pensionstider, räknas tiden med pension bort från kalkylmässig studietid som hänför sig till granskningstiden. Om personen under granskningstiden har avlagt flera examina, räknas de kalkylmässiga studietiderna under granskningstiden först ihop. Högst 5 år studietid beaktas (granskningstidens längd). Efter det räknas överlappande pensionstid under granskningstiden bort från denna kalkylmässiga studietid. Efter denna beräkning reder man ut om det ännu går att lägga till studietid från en annan examen på så sätt att granskningstiden kan innehålla sammanlagt högst 60 månader pensionstid och studietid i inkomsterna för återstående tid.
Exempel: Inkomst för återstående tid enligt huvudregeln
Grunduppgifter:
- Pensionsfallet inträffar i maj 2019
- Under granskningstiden har arbetstagaren arbetat drygt 4 år inom den privata sektorn och blivit sedan arbetslös
- Arbetstagaren har fått inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning tills hen insjuknade
| År | Arbetsinkomsterna efter justering med lönekoefficienten och efter avdrag för löntagarens pensionsavgift, e/år | Förmånsgrundande inkomster efter justering med lönekoefficienten e/år | Sammanlagt e/år |
| 2014 | 34 500 | 0 | 34 500 |
| 2015 | 36 000 | 0 | 36 000 |
| 2016 | 35 600 | 0 | 35 600 |
| 2017 | 38 200 | 0 | 38 200 |
| 2018 | 15 900 | 20 000 | 35 900 |
| 2019 | 0 | 16 000 | 16 000 |
Inkomsten för återstående tid beräknas utifrån arbetsinkomsterna och de förmånsgrundande inkomsterna åren 2014–2018. Inkomster under pensionsfallsåret beaktas inte i inkomsten för återstående tid.
Inkomsterna är sammanlagt 177 300 euro. Inkomsten för återstående tid är 180 200 / 60 mån = 3 003,33 euro/mån
Exempel: Beräkning av inkomsten för återstående tid, när arbetstagaren under granskningstiden har arbetsinkomster inom den offentliga och den privata sektorn och förmånsgrundande inkomster
- Arbetstagaren är född 28.6.1962
- Arbetstagaren blir arbetsoförmögen år 2017, samma år som hen fyller 55 år
- Arbetstagarens pensionsålder enligt OffPL är 61 år 3 mån, och således är också slutåldern för återstående tid 61 år 3 mån
- Den återstående tiden är tiden från början av pensionsfallsåret till slutet av den månad då arbetstagaren fyller 61 år och 3 månader, sammanlagt 81 månader
- Slutåldern för återstående tid enligt ArPL är 65 år, den återstående tiden är 126 månader
- Arbetsinkomsterna under granskningstiden uppgår sammanlagt till 66 600 euro: ArPL-inkomsterna är 10 000 euro och OffPL-inkomsterna 56 600 euro.
- I inkomsten för återstående tid beaktas också förmånsgrundande inkomster under granskningstiden, sammanlagt 2 500 euro.
Inkomsten för återstående tid enligt OffPL och ArPL räknas separat utgående från de arbetsinkomster som försäkrats enligt respektive lag. De förmånsgrundande inkomsterna fördelas mellan OffPL och ArPL i samma proportion som arbetsinkomster försäkrats enligt respektive lag.
ArPL-andelen av de förmånsgrundande inkomsterna är 10 000/66 600 x 2 500 = 375,38 euro/mån
Inkomsten för återstående tid enligt ArPL är (10 000 + 375,38) / 60 = 172,92 euro/mån
ArPL-pensionen för återstående tid är 126 mån x 1,5 % x 172,92 / 12 = 27,23 euro/mån
OffPL-andelen av de förmånsgrundande inkomsterna är 56 600/66 600 x 2 500 = 2 124,62 euro/mån:
Inkomsten för återstående tid enligt OffPL är (56 600 + 2 124,62) / 60 = 978,74 euro/mån
OffPL-pensionen för återstående tid är 81 mån x 1,5 % x 978,74 / 12 = 99,10 euro/mån
Sammanlagt är pensionen för återstående tid 126,33 euro/mån.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats med att pensionsfallet bestämmer om en förmån av annat slag som beviljats retroaktivt överlappande med den första förmånen beviljas på nya eller tidigare grunder.
Invalidpension beviljas på tidigare grunder, om arbetsoförmågan börjar under tid med rehabiliteringspenning eller då högst två år förflutit sedan rehabiliteringspenningen upphörde.
Invalidpension bestäms på samma grunder som den rehabiliteringspenning som beviljades först, dock utan 33 procents förhöjning. Beloppet justeras med arbetspensionsindex till nivån när invalidpensionen börjar.
Rehabiliteringspenning innehåller inte registrerad tilläggspension från den privata sektorn. Beloppet av registrerad tilläggspension som intjänats fram till att rehabiliteringspenningen börjar justeras med lönekoefficienten till nivån när invalidpensionen börjar och läggs till invalidpension som beviljats på tidigare grunder.
Hur en ny förmån bestäms efter flera perioder mer invalidpension och/eller rehabiliteringspenning
I situationer där invalidpension beviljas retroaktivt helt eller delvis överlappande med rehabiliteringspenning eller vice versa, registreras båda perioderna så att de överlappar varandra.
Pensionsfallet definierar om en förmån av annat slag som beviljas retroaktivt överlappande med den först beviljade förmånen bestäms på nya eller tidigare grunder. Om pensionsfallet för den förmån som beviljas senare ligger före pensionsfallet för den först beviljade förmånen, fastställs förmånen av annat slag på nya grunder. Om däremot pensionsfallet för den förmån som beviljats retroaktivt överlappande med den första förmånen ligger efter eller samtidigt som pensionsfallet för den först beviljade förmånen, kommer förmånen av det andra slaget att fastställas på tidigare grunder.
Förutsättningarna för beviljande på tidigare grunder undersöks
- mellan invalidpensioner, även om det har beviljats rehabiliteringspenning mellan dem
- mellan rehabiliteringspenningar, även om det har beviljats invalidpension mellan dem
- i fråga om en omedelbart föregående förmån av annat slag, om det inte finns förutsättningar för beviljande på tidigare grunder i de ovan nämnda situationerna.
Invalidpension på nya grunder efter rehabiliteringspenning
Om arbetsoförmågan börjar efter att det har gått över två år sedan rehabiliteringsperioden upphörde, kan invalidpension inte beviljas på tidigare grunder. Invalidpension kan inte beviljas på tidigare grunder ens i det fallet att invalidpension beviljas för samma sjukdom, vilken i tiderna ansågs medföra en risk för att personen skulle bli arbetsoförmögen. Pension för en tidigare rehabiliteringspenningperiod tillväxer på basis av intjäningsprocenten för oavlönade perioder.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen är en sammanslagning av de tidigare anvisningarna Invalidpension på tidigare grunder och Invalidpension på nya grunder.
Invalidpension på nya grunder
Invalidpension beviljas på nya grunder om
- personen blir arbetsoförmögen på nytt när det har gått minst 2 år sedan den tidigare invalidpensionen upphört och
- den nya arbetsoförmågan beror på en annan sjukdom, ett annat lyte eller en annan skada än den tidigare.
Om den tidigare pensionen har upphört 31.12.2014 och det nya pensionsfallet inträffar 1.1.2017, beviljas pensionen på nya grunder, om det nya pensionsfallet beror på en annan sjukdom, ett annat lyte eller en annan skada än den tidigare arbetsoförmågan.
Pension som beviljats enligt 2004 års regler innehåller inte återstående tid
Om pensionstagarens tidigare invalidpension som beviljats enligt 2004 års bestämmelser inte har innehållit en pensionsdel för återstående tid beviljas den nya invalidpensionen på nya grunder, även om den nya arbetsoförmågan börjar innan det har gått två år sedan den föregående invalidpensionen upphört.
Enligt 2004 års bestämmelser kunde endast pension som innehöll återstående tid beviljas på tidigare grunder.
Beräkning av pension på nya grunder
När invalidpension beviljas på nya grunder, följer man de bestämmelser om beräkning av pension enligt vilka invalidpensionen bestäms vid tidpunkten för pensionsfallet för den nya pensionen.
Tiden för engångsförhöjningen, 5 kalenderår, börjar räknas på nytt från den nya pensionens begynnelse.
Invalidpension på tidigare grunder
Invalidpension beviljas på tidigare grunder om
- arbetsoförmågan börjar innan det gått 2 år sedan en tidigare invalidpension eller rehabiliteringspenningsperiod upphört eller
- en ny pension beviljas för samma sjukdom, lyte eller skada som den tidigare invalidpensionen, även om det har gått över två år sedan den tidigare pensionen upphört.
Om den första pensionen har upphört 31.12.2014 och det nya pensionsfallet inträffar 31.12.2016, beviljas pensionen fortfarande på tidigare grunder.
Att bevilja invalidpension på tidigare grunder innebär att den nya invalidpensionens belopp är lika stort som den tidigare beviljade invalidpensionen som redan upphört. Den invalidpension som upphört kan ha varit
- full invalidpension
- delinvalidpension
- rehabiliteringsstöd
- partiellt rehabiliteringsstöd.
Den nya pensionen behöver inte vara av samma slag som den pension som upphört. Den nya pensionen kan exempelvis vara delinvalidpension även om den tidigare har varit full invalidpension.
Det att invalidpension beviljas på tidigare grunder stöder pensionstagarens försök att återvända till arbetslivet genom att förhindra att pensionens nivå försvagas t.ex. i följande fall:
- pensionssökanden har inte hittat lämpligt arbete med tanke på sin hälsa efter den tidigare pensionsperioden
- pensionssökandens arbetsförmåga har inte återställts helt mellan pensionsperioderna och arbetsinkomsterna har varit mindre än tidigare.
Personen kan få en lika stor pension som tidigare utan att arbete under mellantiden påverkar invalidpensionens belopp, om återgången i arbete inte lyckas.
En ny invalidpension beviljas på tidigare grunder även om den tidigare pensionen inte innehåller en pensionsdel för återstående tid. Efter en pension som beviljats enligt 2004 års bestämmelser beviljas ny invalidpension på tidigare grunder endast om pensionen har innehållit en pensionsdel för återstående tid.
Pensionsfallstidpunkten för den nya pensionen fastställs på samma sätt som den normalt fastställs då invalidpension beviljas.
Pensionsansökan på basis av vilken invalidpension ska beviljas på tidigare grunder handläggs av den pensionsanstalt som har beviljat den tidigare pensionen. Denna pensionsanstalt meddelar också beslutet eller beslutssammanställningen.
Arbetsoförmögen på nytt mer än 2 år senare på grund av samma sjukdom
Bedömningen av huruvida det är fråga om samma sjukdom eller en helt ny sjukdom görs närmast utifrån medicinska grunder.
Det att diagnoserna ändras eller blir fler behöver inte ensamt betyda att det är fråga om en ny sjukdom. Det väsentliga är att det finns ett orsakssamband mellan den sjukdom som ligger till grund för den nya arbetsoförmågan och den sjukdom som har varit till orsak till den tidigare arbetsoförmågan. Om det finns ett orsakssamband är det fråga om samma sjukdom.
Den sjukdom som är den huvudsakliga orsaken till att arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen på nytt kan vara någon annan än den som var orsak till den tidigare arbetsoförmågan, men den sjukdom som huvudsakligen orsakat den tidigare arbetsoförmågan kan vara en ytterligare sjukdom. Trots olika huvuddiagnoser kan man i vissa fall anse att det är fråga om samma sjukdom.
När man bedömer om det är fråga om samma sjukdom ligger de medicinska utredningarna om sjukdomens karaktär som grund. Dessutom inverkar följande faktorer:
- hur länge personen har arbetat efter att pensionen upphört
- hur personen har klarat sig i sitt arbete
- vilken lönenivå personen har haft i detta arbete.
Ju längre tid det har gått sedan den tidigare arbetsoförmågan upphörde, desto osannolikare är det att det är fråga om ett återfall av samma sjukdom. I lagen definieras ingen gräns efter vilken det inte kan anses vara fråga om samma sjukdom. I avgörandepraxis har man i allmänhet tillämpat en tidsgräns på ungefär tre år. På tre år stabiliserar sig arbetstagarens inkomster i allmänhet på en nivå som kan betraktas som hans eller hennes normala lönenivå.
Ibland kan invalidpension beviljas på tidigare grunder också efter också en längre period än tre år. I avgörandet tar man hänsyn till hurdant pensionssökandens arbete har varit efter tiden med pension.
Beloppet av invalidpension som beviljas på tidigare grunder
När invalidpension beviljas på tidigare grunder förblir pensionsbeloppet lika stort som den tidigare pensionen. Den tidigare pensionens belopp justeras med arbetspensionsindex till nivån för den nya pensionens begynnelseår.
I den nya invalidpensionen beaktas inte den pension som tillvuxit under pensionstiden och mellan pensionsperioderna för anställningar eller företagarverksamhet. Pensionen som tillvuxit för dessa läggs i sinom tid till ålderspensionen eller till en invalidpension som beviljas på nya grunder.
När en person som uppnått sin lägsta pensionsålder ansöker om invalidpension
Inom den privata sektorn kan invalidpension inte beviljas personer som uppnått sin lägsta pensionsålder.
Om en person som uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder ansöker om invalidpension beviljas han eller hon ålderspension i stället för invalidpension.
Invalidpension kan inte heller beviljas personer som arbetar inom den offentliga sektorn och har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder. Om personen emellertid har rätt till en tilläggspensionsandel, handläggs pensionsansökan och beräknas pensionen som invalidpension, men beviljas som ålderspension.
Ålderspensionen beviljas i regel på nya grunder, även om det har gått mindre än två år efter det att en tidigare invalidpension upphört.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Uppgiften om intjäning av pension för arbete vid sidan av deltidspensionen har uppdaterats. Från anvisningen har strukits uppgiften om pensionsintjäning för inkomstbortfallet, som gällde personer födda före år 1953 och inkomstbortfallet i pensionen för återstående tid. Uppgift om avdrag för arbetstagares pensionsavgift från inkomsterna under granskningstiden har lagts till. Exemplet har uppdaterats.
Deltidspensionen kan fortsätta efter år 2016 för en person som är född före år 1956 vars deltidspension har börjat senast 1.1.2017. På deltidspensionen tillämpas bestämmelser som gällde före år 1.1.2017.
Då invalidpension beviljas efter deltidspension, räknas pensionen helt och hållet på nytt. Den intjänade pensionen i invalidpensionen beaktas till slutet av året före pensionsfallet för invalidpensionen. Efter deltidspension består invalidpensionen av
- den pension som tjänats in fram till den tidpunkt då deltidspensionen började
- den pension som tjänats in av deltidsarbete vid sidan av deltidspensionen
- den pension som tjänats in på grundval av förmånsgrundande inkomster under tiden för deltidspension
- den pension som tjänats in av arbetsinkomster och förmånsgrundande inkomster efter det att deltidspensionen upphört.
- pensionsdel för återstående tid.
Den intjänade pensionen justeras
- med den livslängdskoefficient som fastställts för personens egen åldersklass, om hen blir arbetsoförmögen under det år då hen fyller 62 år eller senare
- med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då personen blir arbetsoförmögen, om hen blir det före det år då hen fyller 62 år.
Den pensionsgrundande inkomsten justeras med lönekoefficienten till nivån för det år då invalidpensionen börjar.
Pension som intjänats under tiden med deltidspension
För arbete vid sidan av deltidspension tillväxer pension enligt 1,5 procent eller, under övergångsperioden, 1,7 procent.
Inkomst för återstående tid
I inkomsterna för återstående tid beaktas
- arbetsinkomster
- förmånsgrundande inkomster
-
inkomst för återstående tid i eventuell tidigare invalidpension
under de fem sista kalenderåren före pensionsfallsåret.
Från inkomster som förtjänats före utgången av år 2016 dras arbetstagarens pensionsavgift av. Från och med år 2017 görs inget avdrag för arbetstagarens pensionsavgift.
Alla inkomster justeras med lönekoefficienten till nivån enligt pensionens begynnelseår.
Exempel: Invalidpension efter deltidspension
Grunduppgifter:
- Födelsetid 10.6.1955
- Åldersklassens lägsta pensionsålder 63 år 3 mån (fyller 10.9.2018)
- Deltidspensionen börjat 1.7.2016
- Den fram till deltidspensionens början intjänade pensionen är 1 500 euro/mån enligt 2016 års nivå
Personen blir arbetsoförmögen 2.3.2017, varefter hen får sjukdagpenning till slutet av februari 2018. Efter detta beviljas hen invalidpension.
Årsinkomster:
|
År |
Arbetsinkomst e/år |
Inkomster enligt lönekoefficientens nivå år 2018 (uppsk. 1,400) |
Inkomster efter avdrag för arbetstagarens pensionsavgift |
|
2012 |
34 200 |
37 087,53 |
34 676,84 |
|
2013 |
35 000 |
36 925,40 |
34 525,24 |
|
2014 |
35 500 |
36 814,81 |
34 219,37 |
|
2015 |
36 000 |
36 977,26 |
34 314,89 |
|
1.1.–30.6.2016 |
18 000 |
18 353,97 |
17 032,48 |
|
1.7.–31.12.2016 |
9 600 |
9 788,78 |
9 083,99 |
|
Sammanlagt |
|
|
199 562,3 |
Intjänad pension:
Pension som intjänats före deltidspensionen justerad med lönekoefficienten till 2018 års nivå:
1 500 euro/mån x 1,373 x 1,400 = 1 529,50 euro/mån.
Pension som tjänats in för deltidsarbetet:
9 083,99 x 1,9, % / 12 = 14,38 euro/mån.
Den intjänade pensionen är totalt 1 529,50 + 14,38 = 1 543,88 euro/mån.
Den intjänade pensionens belopp multipliceras med åldersklassens livslängdskoefficient (uppskattning):
1 543,88 euro/mån x 0,962 = 1 485,21 euro/mån.
Pension för återstående tid:
Inkomsten för återstående tid beräknas utifrån inkomsterna åren 2012–2016:
199 562,32 / 60 = 3 326,04 euro/mån
Den återstående tiden räknas från början av pensionsfallsåret fram till utgången av den månad då pensionstagaren fyller 63 år och 3 månader, dvs. 1.1.2017–31.9.2018, totalt 21 månader.
Pensionen för återstående tid är 3 326,04 euro/mån x 21 x 1,5 % / 12 = 87,31 euro/mån.
Invalidpensionen är totalt 1 485,21 euro/mån + 87,31 euro/mån = 1 572,52 euro/mån.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har kompletterats med en uppgift om pensionsanstaltens möjlighet att avbryta utbetalningen av partiell förtida ålderspension och preciserats i fråga om pension från den offentliga sektorn. När en invalidpension beräknas efter partiell ålderspension, ingår det en tilläggspensionsandel i pensionen från den offentliga sektorn, om personens anställning fortsätter till pensionsfallet. Invalidpension är alltid icke-normerad.
Invalidpension som beviljas efter partiell ålderspension kan vara
- invalidpension som beviljas tills vidare
- delinvalidpension som beviljas tills vidare
- rehabiliteringsstöd
- partiellt rehabiliteringsstöd.
Invalidpension efter partiell ålderspension – på nya eller tidigare grunder?
Första invalidpensionen efter partiell ålderspension
Invalidpensionen beräknas på nya grunder efter partiell ålderspension.
Om personen har fått t.ex. rehabiliteringsstöd, sedan partiell ålderspension och sedan rehabiliteringsstöd igen, beräknas rehabiliteringsstödet efter den partiella ålderspensionen på nya grunder oberoende av hur lång tid det har gått sedan det föregående rehabiliteringsstödet har upphört.
Andra invalidpensionen efter partiell ålderspension
När rehabiliteringsstöd som beviljats efter partiell ålderspension upphör, fortsätter den partiella ålderspensionen att utbetalas till samma belopp som förr. Om ett nytt rehabiliteringsstöd börjar efter det, beräknas det på tidigare grunder, om personen blir arbetsoförmögen innan det har gått 2 år sedan det tidigare rehabiliteringsstödet upphörde eller om den nya pensionen beviljas på grund av samma sjukdom, lyte eller skada som den tidigare invalidpensionen.
Om personen efter att rehabiliteringsstöd som beviljats efter partiell ålderspension har upphört har tagit en ny 25 procents andel av partiell ålderspension, beräknas rehabiliteringsstöd som beviljas efter denna nya pensionsdel på nya grunder oberoende av hur lång tid det har gått från att det föregående rehabiliteringsstödet har upphört.
Exempel: Rehabiliteringsstöd efter partiell ålderspension
-
Åldersklassens lägsta pensionsålder 65
Beräkning av invalidpensionen efter partiell ålderspension
Efter partiell ålderspension räknas invalidpensionens belopp utgående från följande delar:
- den löpande partiella ålderspensionen
- sparandelen, dvs. den del av den för partiell ålderspension beräknade baspensionen som inte ännu har beviljats
- pension som intjänats av arbetsinkomst det år då den partiella ålderspensionen börjat och efter det fram till utgången av året före pensionsfallsåret
- den pension som tillvuxit av förmåner för oavlönade perioder under det år då den partiella ålderspensionen börjat och senare till utgången av året före pensionsfallet
- pensionsförmån för studier och vård av barn under tre år för det år då den partiella ålderspensionen börjat och senare till utgången av året före pensionsfallsåret
- pension som tillvuxit av pensionsförhållandet för invalidpension som föregått den partiella ålderspensionen för den partiella ålderspensionens begynnelseår
- pensionsdel för återstående tid.
Eventuell registrerad tilläggspension beviljas som en del av invalidpensionen.
I pension för anställningar inom den offentliga sektorn ingår det en tilläggspensionsandel i pensionen , om personens anställning fortsätter till pensionsfallet. Invalidpension beviljas alltid utan normering oberoende av om anställningen inom den offentliga sektorn fortsätter till pensionsfallet. Invalidpension normeras inte heller när den beviljas efter partiell ålderspension.
I inkomsten för återstående tid beaktas följande från granskningstiden, dvs. de 5 sista åren före pensionsfallsåret:
- arbetsinkomster som anställd och företagare
- förmånsgrundande inkomster
- tiden för studier och vård av barn under tre år
- tiden med invalidpension som upphört.
Tiden med partiell ålderspension bildar inget pensionsgrundande pensionsförhållande och tas därför inte heller med vid beräkningen av inkomsten för återstående tid.
Mera
När en person som fått partiell ålderspension beviljas invalidpension, blir personen invalidpensionerad. Den partiella ålderspensionen utgör en del av invalidpensionens belopp.
Den andel av invalidpensionen som den partiella ålderspensionen utgör ingår i den fonderade delen av pensionen.
Livslängdskoefficienten
Livslängdskoefficienten hålls oförändrad i den partiella ålderspensionens andel.
Sparandelen och den intjänade pensionen justeras
- med den livslängdskoefficient som fastställts för personens egen åldersklass, om hen blir arbetsoförmögen under det år då hen fyller 62 år eller senare
- med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då personen blir arbetsoförmögen, om hen blir det före det år då hen fyller 62 år.
Pensionen för återstående tid justeras inte med livslängdskoefficienten.
Mera
Livslängdskoefficienten kommer att börja tillämpas också på pensionsdelen för återstående tid från och med år 2027, när åldersklassens lägsta pensionsålder knyts till den förväntade livslängden.
Indexering
Partiell ålderspension uppräknas med arbetspensionsindex till det år då invalidpensionen börjar. Sparandelen och den pension som intjänats under den partiella ålderspensionens begynnelseår och efter det uppräknas med lönekoefficienten till nivån för det år då invalidpensionen börjar.
Pensionsfallet för invalidpension innan den partiella ålderspensionen börjar
Om en person konstateras ha blivit arbetsoförmögen innan partiell ålderspension börjar, bestäms invalidpensionen på samma sätt som i allmänhet efter partiell ålderspension. Den löpande partiella ålderspensionen är en del av invalidpensionen. Den återstående tiden beräknas alltid från pensionsfallsårets början och inkomsten för återstående tid utgående från arbetsinkomsterna under de 5 sista kalenderåren före pensionsfallsåret.
Om pensionsfallet för invalidpension inträffar samma år som partiell ålderspension börjar, tillväxer ingen pension för det året, utan pensionsfallsåret ingår i den återstående tiden.
Om däremot pensionsfallet för invalidpensionen inträffar under kalenderåret före begynnelseåret för partiell ålderspension, är den pension som tillvuxit under pensionsfallsåret för invalidpensionen redan medräknad i baspensionen, som beräknats för den partiella ålderspensionen. Den pension som tillvuxit under pensionsfallsåret för invalidpensionen är alltså medräknad i invalidpensionen, fastän den återstående tiden också beräknas från början av pensionsfallsåret för invalidpensionen.
Invalidpensionen beräknas på samma sätt också när en person som får partiell ålderspension har blivit arbetsoförmögen före den partiella ålderspensionen och före år 2017, men invalidpensionen börjar efter det att den partiella ålderspensionen har börjat.
Mera
Om personen har beviljats partiell ålderspension och den tidpunkt då invalidpensionen börjar är tidigare än den då den partiella ålderspensionen börjar, rättas beviljandet av partiell ålderspension som ett sakfel eller söks undanröjning av beslutet om partiell ålderspension. Personen har inte rätt till partiell ålderspension, eftersom hen får invalidpension när den partiella ålderspensionen skulle börja. Partiell ålderspension som betalats ut beaktas som en delbetalning av invalidpensionen.
Pensionsanstalten kan avbryta utbealningen av ålderspension, när den behandlar rättelsen av sakfel eller söker undanröjning av beslutet.
Exempel: Invalidpension efter partiell ålderspension
Basuppgifter:
- Födelsetid 15.9.1956
- Den lägsta pensionsåldern är 63 år 6 mån
- Partiell ålderspension 50 % vid 61 års ålder 1.10.2017
- pensionsfallsåret för invalidpensionen inträffar år 2018
- Invalidpensionen börjar 2019
- Som arbetspensionsindex har använts 2535 för år 2017 och 2596 för år 2019
- Som lönekoefficient har använts 1,387 för år 2017 och 1,418 för år 2019
Baspensionen är 1 800 euro/mån enligt 2017 års nivå.
Partiell ålderspension
Förtidsminskning 30 mån x 0,4 % = 12 %
50 % x 1 800 euro/mån x (1 – 0,12) = 792 euro/mån
Efter justering med livslängdskoefficienten för år 2017 (uppskattning):
0,962 x 792 euro/mån = 761,90 euro/mån
Partiell ålderspension med arbetspensionsindex till år 2019:
761,90 euro/mån x 2535 x 2596 = 780,23 euro/mån.
Sparandel
Baspensionen justeras med lönekoefficienten till 2019 års nivå
1 800 euro/mån / 1,387 x 1,418 = 1 840,23 euro/mån
50 % x 1 840,23 euro/mån = 920,12 euro/mån
Justeras med den livslängdskoefficient som fastställts för åldersklassen (uppskattning):
0,0957 x 920,12 euro/mån = 880,55 euro/mån
Pension som tillvuxit av arbete efter ingången av den partiella ålderspensionens begynnelseår till utgången av pensionsfallsåret enligt lönekoefficientens nivå 2019: 50 euro/mån
Justeras med den livslängdskoefficient som fastställts för åldersklassen (uppskattning):
0,957 x 50 euro/mån = 47,85 euro/mån
Pension för återstående tid
Återstående tid: 1.1.2018 – 31.3.2020, sammanlagt 27 mån
Inkomster under granskningstiden 2013 – 2017, sammanlagt 150 000 euro enligt nivån år 2019
Inkomsten för återstående tid: 150 000 euro / 60 mån = 2 500 euro/mån
Pension för återstående tid: 2 500 euro/mån x 27 mån x 1,5 %/12 = 84,38 euro/mån
Invalidpensionen år 2019:
780,23 euro/mån + 880,55 euro/mån + 47,85 euro/mån + 84,38 euro/mån = 1 793,01 euro/mån
Delinvalidpension efter partiell ålderspension
Delinvalidpensionens belopp efter partiell ålderspension är hälften av full invalidpension.
Exempel: Delinvalidpension efter partiell ålderspension
Full invalidpension år 2019:
Partiell ålderspension 780,23 euro/mån
Sparandel 880,55 euro/mån
Intjänad pension 47,85 euro/mån
Pension för återstående tid 84,38 euro/mån
Sammanlagt 1 793,01 euro/mån
Delinvalidpension: 1 793,01 euro/mån / 2 = 896,51 euro/mån
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats i fråga om tillämpningen av livslängskoefficienten i en situation där pensionsfallet inträffar under eller efter det år då personen fyller 62.
Vid beräkningen av invalidpensionen multipliceras den intjänade pensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för pensionsfallsåret. Om pensionsfallet inträffar under eller efter det år då personen fyller 62 år, används den livslängdskoefficient som fastställts för det år då personen fyller 62. I den intjänade pensionen ingår allt annat utom pensionsdelen för återstående tid.
Livslängdskoefficienten tillämpas inte på pensiosndelen för återstående tid. För en invalidpension vars pensionsfall inträffat före år 2027 står pensionsdelen för återstående tid permanent utanför tillämpningen av livslängdskoefficienten. Livslängdskoefficienten börjar tillämpas på hela invalidpensionen från och med år 2027, när årskullens lägsta pensionsålder knyts till den förväntade livslängden.
Om invalidpensionen beviljas på nya grunder tillämpas den livslängdskoefficient som gäller för pensionsfallsåret på pensionen som beviljas på nya grunder.
Om invalidpensionen beviljas på tidigare grunder, gäller fortfarande den livslängdskoefficient som fastställts för det år då ansökan om den första pensionen eller rehabiliteringen i kedjan av förmåner som beviljats på tidigare grunder inleddes.
Även på invalidpensionen för en person som omfattas av militärpensionssystemet tillämpas livslängdskoefficienten på ovan beskrivna sätt.
Mera
Livslängdskoefficienten inverkan är lindrigare på invalidpension än på ålderspension. Livslängdskoefficienten har ändå desto större inverkan på invalidpensionens belopp ju närmare pensionsåldern personen är när han eller hon blir arbetsoförmögen.
Om personen blir arbetsoförmögen före det år då hen fyller 62 år, bestäms koefficienten inte enligt den förutspådda livslängdsökningen för hens egen årskull, utan för en äldre årskull. Om livslängden fortsätter att växa, så som det har förutspåtts, skulle koefficienten för invalidpensionstagarens egen årskull ta mer av pensionen.
Livslängdskoefficienten börjar tillämpas på hela invalidpensionen, dvs. också på pensionsdelen för återstående tid, när åskullens lägsta pensionsålder knyts till den förväntade livslängden. Den lägsta pensionsåldern stiger utifrån den förväntade livslängden med början från dem som föddes år 1965. Samtidigt ändras beräkningssättet för livslängdskoefficienten så att den minskande effekten mildras. Den första gången då hela invalidpensionen justeras med livslängdskoefficienten är när pensionsfallet sker år 2027.
Exempel: Tillämpning av livslängdskoefficienten på invalidpension
- födelseår 1967
- pensionsfallet för invalidpensionen inträffar år 2017
- livslängdskoefficienten 0,962 (uppskattning)
- den intjänade pensionen fram till utgången av året närmast före pensionsfallsåret är 1 000 euro/mån
- pensionen för återstående tid är 1 300 euro/mån.
Invalidpension:
1 000 euro/mån x 0,962 + 1 300 euro/mån = 2262,00 euro/mån.
Då det har gått fem kalenderår sedan pensionen började, läggs en engångsförhöjning till pensionen. Om pensionen fortsätter till pensionsåldern, ändras den till en lika stor ålderspension, och pensionen justeras inte på nytt med livslängdskoefficienten. Om pensionstagaren har arbetat medan hen varit pensionerad, läggs den pension som tjänats in för det arbetet till invalidpensionen. Pensionstagaren måste ansöka om det. Den pension som tjänats in under tiden med pension justeras med den livslängdskoeifficient som fastställts för årskullen i fråga.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats vad gäller beräkningen av pension som tjänas in för oavlönade perioder, när invalidpensionen inte innehåller återstående tid.