Rätt till invalidpension

Sjukdagpenningen kompenserar för inkomstbortfall på grund av arbetsoförmåga under kortare tid än ett år.

Sjukdagpenning betalas för högst 300 vardagar. Sjukdagpenning betalas efter en självrisktid.

Sjukdagpenningen är en primär förmån i förhållande till invalidpensionen.

Mera

Hur bestäms sjukdagpenningen?

Sjukdagpenningen bestäms enligt årsinkomsten. I arbetstagares årsinkomst beaktas de löneinkomster vilkas utbetalningsdag infaller inom granskningstiden. I FöPL- eller LFöPL-företagares årsinkomst beaktas FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsten under 12 månaders granskningstid för den tid då arbetsinkomsten varit i kraft.

Mera

Sjukdagpenningen är en primär förmån i förhållande till invalidpension

Sjukdagpenningen är en primär förmån i förhållande till invalidpension. Det innebär att sökanden först har rätt till sjukdagpenningen under ett års tid och först efter ett år kan invalidpensionen börja. Denna tid kallas för primärtid.

När en ansökan om arbetspension behandlas måste man känna till primärtiden. Primärtiden fastställs för bestämningen av den tidpunkt när full invalidpension börjar betalas.

Full invalidpension börjar betalas efter att primärtiden har löpt ut.

Mera

Primärtiden påverkar varken definitionen av arbetsoförmåga eller tidpunkten för när arbetsoförmågan anses ha inträtt, dvs. fastställandet av pensionsfallet.

Primärtidens utgångsdatum binder pensionsanstalten.

Sjukdagpenning som betalas efter primärtidens utgång är en sekundär förmån i förhållande till invalidpension

Sjukdagpenning som betalas efter primärtiden är en sekundär förmån i förhållande till invalidpension, såvida det inte går att fastställa en ny primärtid för sjukdagpenningen.

Utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenningen är en primär förmån i förhållande till invalidpension

En utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenningen är primär i högst ett års tid, även om den utländska förmånen som motsvarar sjukdagpenningen betalas för en längre tid.

Om en arbetstagare har rätt till en utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenningen beaktas den utländska förmånen på samma sätt som sjukdagpenning när invalidpensionens begynnelsetidpunkt fastställs.

Eventuella avbrott i en utländsk förmån som motsvarar sjukdagpenning beaktas inte, utan perioden med utländsk dagpenning betraktas som sammanhängande.

Till skillnad från sjukdagpenning som betalas i Finland fastställs ingen primärtid för en motsvarande förmån från utlandet.

Fastställande av sjukdagpenningens primärtid och maximitid

När sjukdagpenningen har beviljats för 150 dagar fastställer FPA eller arbetsplatskassan i förväg den dag då primärtiden löper ut.

Sjukdagpenningens primärtid är en period som omfattar

• de första 150 dagarna av sjukdagpenningens maximitid och
• de därpå följande fem hela kalendermånaderna.

Mera

Primärtiden löper ut vid utgången av den fjärde kalendermånaden, om också maximitiden med utbetald sjukdagpenning vid utbetalning av sjukdagpenning utan avbrott upphör då.

Fortsatt sjukdagpenning efter primärtiden

Sjukdagpenningen kan fortsätta efter primärtiden, såvida sjukdagpenningen inte betalas ut utan avbrott efter 150 dagar (maximitiden).

I maximitiden inräknas alla dagar under vilka personen har haft rätt till sjukdagpenning under de föregående två åren.

Mera

När fastställs ingen primärtid för sjukdagpenningen?

Ingen primärtid för sjukdagpenningen fastställs för den som fyller eller redan har fyllt sin åldersklass lägsta pensionsålder när maximitiden på 150 utbetalningsdagar nås (12 kap. 3 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen).

När fastställs en ny primärtid för sjukdagpenningen?

En ny primärtid kan fastställas när det har gått över sex månader från det att den föregående primärtiden löpte ut.

Rätt till sjukdagpenning för tilläggsdagar efter maximitiden

Efter maximitiden kan sjukdagpenning beviljas på basis av samma sjukdom för högst 50 vardagar.

Sjukdagpenning kan beviljas efter maximitiden om

• personen återgår till arbetet och
• samma sjukdom återkommer efter det att personen har arbetat i minst 30 dagar utan avbrott.

Mera

Sjukdagpenning kan beviljas för en eller flera perioder. När sjukdagpenning beviljas ska självrisktiderna enligt sjukförsäkringslagen iakttas.

När har en person rätt till ny sjukdagpenning?

Om den försäkrade efter maximitidens utgång har fått sjukdagpenning för 50 vardagar, förutsätts för att den försäkrade ska kunna få rätt till sjukdagpenning på basis av samma sjukdom på nytt att han eller hon har varit arbetsför i tolv månader utan avbrott.

På basis av en ny sjukdom kan rätten till sjukdagpenning uppkomma redan tidigare.

Mera

Rätt till sjukdagpenning för tilläggsdagar efter rehabiliteringsstöd

En försäkrad som har fått sjukdagpenning för maximitiden och därefter tidsbegränsat rehabiliteringsstöd kan vara berättigad till sjukdagpenning för 50 tilläggsdagar. En förutsättning är att den försäkrade efter pensionens utgång återgår till arbetet för minst 30 dagar.

Pensionsanstalterna ser uppgifterna om sjukdagpenning för tilläggsdagar i registret

Pensionsanstalterna kan se registeruppgifter om sjukdagpenning som beviljats för tilläggsdagar. Uppgifterna syns via FPA:s användargränssnitt.

Sjukdagpenningsrätten för arbetande pensionstagare

I princip har en person som inte har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder rätt till sjukdagpenning.

Personen har rätt till sjukdagpenning före åldersklassens lägsta pensionsålder om

• pensionstagaren arbetar efter sin pensionering och
• personen förlorar sin förmåga att utföra det aktuella arbetet.

En pensionstagare som har fått sjukdagpenning för maximitiden har rätt till sjukdagpenningen först efter att pensionstagaren under tiden med invalidpension har arbetat i tolv månader utan avbrott före arbetsoförmågans inträde. Om det är fråga om en ny sjukdom, kan rätten till dagpenning uppkomma tidigare.

Om en pensionstagare på basis av arbete vid sidan av pensionen får dagpenning för maximitiden och därefter återgår till arbetet för 30 dagar, har han eller hon rätt till dagpenning för ytterligare 50 dagar.

Ansökan om sjukdagpenning

Sjukdagpenning ska sökas inom två månader från det att arbetsoförmågan har börjat.

Utbetalning av sjukdagpenning

Sjukdagpenning betalas för vardagar. Sjukdagpenning betalas högst fram till utgången av den kalendermånad som föregår den månad under vilken 300 dagar med sjukdagpenning nås.

Utbetalning efter 90 dagar förutsätter ett utlåtande från företagshälsovården

För att sjukdagpenning ska betalas efter 90 dagar med sjukdagpenning förutsätts att arbetstagaren lämnar in ett utlåtande från företagshälsovården till FPA eller arbetsplatskassan.

Utlåtandet från företagshälsovården ska lämnas in senast efter 90 dagar med sjukdagpenning. Det kan också lämnas in tidigare.

Företagshälsovårdens utlåtande innehåller en uppskattning av

• en bedömning av arbetstagarens återstående arbetsförmåga och
• en utredning av arbetstagarens möjlighet att fortsätta arbeta.

Mera

Sjukdagpenning kan beviljas för mer än 90 dagar åt gången

Sjukdagpenning kan beviljas för mer än 90 dagar åt gången. Även om sjukdagpenningen har beviljats för mer än 90 dagar förutsätter utbetalning efter 90 dagar ett utlåtande från företagshälsovården.

De 90 dagarna med sjukdagpenning kan följa på varandra eller bestå av korta separata perioder.

Dagar med partiell sjukdagpenning räknas inte in i de 90 dagarna med sjukdagpenning

Dagar med partiell sjukdagpenning räknas inte in i de 90 dagarna med sjukdagpenning.

Avbrytande av utbetalning av sjukdagpenning efter 90 dagar

Utbetalningen av sjukdagpenningen avbryts om arbetstagaren inte lämnar in ett utlåtande från företagshälsovården efter 90 dagar med sjukdagpenning.

Utbetalningen av sjukdagpenningen avbryts ändå inte om

• utlåtandet har uteblivit av en orsak som inte beror på arbetstagaren eller
• det i övrigt vore uppenbart oskäligt att avbryta utbetalningen.

Om utbetalningen av sjukdagpenning har avbrutits kan sjukdagpenningen fortsättningsvis betalas ut retroaktivt från avbrottstidpunkten, om arbetstagaren senare lämnar in företagshälsovårdens utlåtande till FPA.

Primärtidens inverkan på invalidpensionen om utbetalningen av sjukdagpenningen har avbrutits

Den primärtid, som FPA fastställt förblir i kraft även om sjukdagpenning inte längre betalas efter 90 dagar på grund av att ett utlåtande från företagshälsovården saknas. Pensionen beviljas i så fall från början av den månad som följer efter det att primärtiden har löpt ut.

Mera

Partiell sjukdagpenning

Partiell sjukdagpenning beviljas en arbetsoförmögen arbetstagare eller företagare. Partiell sjukdagpenning kan beviljas för 12–120 vardagar. Vid beräkningen av maximitiden för sjukdagpenning beaktas samtliga dagar med partiell sjukdagpenning under de två föregående åren.

Beviljande av partiell sjukdagpenning förutsätter att arbetstagaren har kommit överens om deltidsarbete med sin arbetsgivare. Arbetstiden och lönen ska minska med 40–60 procent jämfört med tidigare. Partiell sjukdagpenning kan beviljas endast arbetstagare som har arbetat heltid omedelbart före arbetsoförmågans inträde.

Mera

Om en arbetstagare arbetar samtidigt i två eller flera anställningsförhållanden, förutsätts för beviljande av partiell sjukdagpenning att arbetstagaren kommer överens med sina arbetsgivare om att utföra sitt arbete på deltid så att den sammanlagda arbetstiden minskar till 40–60 procent jämfört med tidigare.

Självrisktid vid partiell sjukdagpenning

Partiell sjukdagpenning betalas utan självrisktid om den partiella sjukdagpenningen beviljas omedelbart efter sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning.

På partiell sjukdagpenning tillämpas en självrisktid om partiell sjukdagpenning söks utan föregående sjukdagpenning.

Partiell sjukdagpenning påverkar varken primärtiden eller maximitiden

Utbetalning av partiell sjukdagpenning påverkar varken primärtiden eller maximitiden för sjukdagpenningen.

Partiell sjukdagpenning påverkar inte arbetsoförmågans begynnelsetidpunkt

Partiell sjukdagpenning påverkar inte arbetsoförmågans begynnelsetidpunkt enligt arbetspensionslagarna.

Ålderskriteriet för invalidpension

Invalidpension kan beviljas en pensionssökande som har

• fyllt 17 år men
• inte har uppnått den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass.

Det förutsätter att pensionssökanden uppfyller kriterierna för att få invalidpension.

Enligt arbetspensionslagarna inom den privata sektorn beviljas invalidpension inte den som har blivit arbetsoförmögen vid den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass eller därefter.

Förutsättningar för beviljande av invalidpension enligt den allmänna definitionen av arbetsoförmåga

Invalidpension kan beviljas förutsatt att

• arbetstagarens arbetsförmåga har på grund av sjukdom, lyte eller skada nedsatts med minst två femtedelar och
• arbetsoförmågan har fortgått eller bedöms fortgå i minst ett år utan avbrott.

Tiden på ett år räknas från arbetsoförmågans början.

När det bedöms i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt beaktas arbetstagarens återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som han eller hon skäligen kan förutsättas utföra.

När skäligheten bedöms beaktas

• pensionssökandens utbildning
• tidigare verksamhet
• ålder
• boningsort och
• andra därmed jämförbara omständigheter.

För beviljande av invalidpension räcker det inte att pensionssökanden har blivit oförmögen att utföra sitt tidigare arbete. Den allmänna definitionen av arbetsoförmåga utgår från att även om en pensionssökande inte längre klarar av att utföra sitt tidigare arbete kan pensionssökanden ta emot annat arbete som han eller hon skäligen kan förutsättas utföra.

Avgörandet om invalidpension grundar sig på medicinsk utredning

Ett beslut om invalidpension grundar sig alltid på en sådan bedömning av i vilken mån funktionsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom som baserar sig på medicinska undersökningar och undersökningsresultaten.

Det avgörande är

• symtomens samverkan med avseende på pensionssökandens funktionsförmåga och
• funktionsförmågans förhållande till de krav som pensionssökandens eget arbete eller sådana arbeten som pensionssökanden skäligen kan förutsättas utföra ställer.

Bedömningen av arbetsförmågan och rehabiliteringsmöjligheterna utgår från utredningar om pensionssökandens hälsotillstånd. Pensionssökanden ska lämna pensionsanstalten ett läkarutlåtande om sitt hälsotillstånd som innehåller en vård- och rehabiliteringsplan.

Ingen vård- eller rehabiliteringsplan förutsätts om

• den sökande konstateras vara bestående arbetsoförmögen och pension beviljas tills vidare
• en utomlands bosatt pensionssökande beviljas en till beloppet liten pension.

Det läkarutlåtande som ska bifogas pensionsansökan är vanligen ett B-läkarutlåtande. Pensionsanstalten kan godkänna också ett annat läkarutlåtande eller en motsvarande utredning.

Pensionsanstalten kan också på egen bekostnad skaffa ett läkarutlåtande, om pensionssökanden är intagen på sjukhus eller det föreligger något annat särskilt skäl till detta.

Uppgifter i ett läkarutlåtande

Av ett läkarutlåtande ska framgå

• de sjukdomar som påverkar pensionssökandens arbetsförmåga
• klinisk status
• bedömning av pensionssökandens funktionsförmåga
• en enligt vård- och rehabiliteringsplanen angiven bedömning av om pensionssökandens arbetsförmåga kan återställas genom behandling, medicinsk rehabilitering eller yrkesinriktad rehabilitering
• symtomens konsekvenser för pensionssökandens funktionsförmåga
• en bedömning av de krav som pensionssökandens arbete ställer på hälsotillståndet och prestationsförmågan
• en bedömning av de svårigheter som pensionssökandens sjukdom orsakar pensionssökanden i arbetet.

Vad gör man om uppgifterna om hälsotillståndet är bristfälliga?

Beslut om pension kan inte tas om de uppgifter som behövs är bristfälliga. För att avhjälpa bristfälligheter kan pensionsanstalten

• sända ett bristfälligt läkarutlåtande eller en bristfällig vård- och rehabiliteringsplan till den behandlande läkaren för att kompletteras
• hänvisa pensionssökanden till företagshälsovården, om sådan står till buds och ett läkarutlåtande som fåtts på annat håll är bristfälligt
• sända pensionssökanden för att undersökas av en specialist
• sända pensionssökanden till en rehabiliteringsundersökningsenhet för utarbetande av en vård- och rehabiliteringsplan eller för en ny utredning av arbetsförmågan och rehabiliteringsmöjligheterna
• skaffa kopior av befintliga sjukjournaler.

I vissa fall kan pensionssökanden beviljas rehabiliteringsstöd för den tid en vård- och rehabiliteringsplan utarbetas. Detta förutsätter att pensionssökanden är arbetsoförmögen och att arbetsoförmågan bedöms fortgå i minst ett år.

Avgörandet ofta uppenbart utgående från den medicinska utredningen

I praktiken kan en stor del av pensionsansökningarna avgöras direkt utgående från den medicinska utredningen. Att utreda de sociala omständigheterna är onödigt om sjukdomen, lytet eller skadan i fråga med all sannolikhet orsakar sökanden arbetsoförmåga i enlighet med arbetspensionslagarna.

När det inte går att fatta beslut om en pensionsansökan enbart utgående från den medicinska utredningen, ska i arbets- och rehabiliteringsbedömningen beaktas de i definitionen av arbetsoförmåga angivna sociala faktorerna, dvs.

• pensionssökandens utbildning
• tidigare verksamhet
• ålder
• bosättningsort och
• andra därmed jämförbara omständigheter.

Pensionsanstalten skaffar de uppgifter som behövs, om det i samband med pensionsansökan inte har framlagts en tillräcklig utredning om de sociala omständigheterna, såsom pensionssökandens arbete.

Sociala faktorer som beaktas vid avgörandet om invalidpension

När det inte går att fatta beslut om en pensionsansökan enbart utgående från den medicinska utredningen, ska i arbets- och rehabiliteringsbedömningen beaktas de i definitionen av arbetsoförmåga angivna sociala faktorerna, dvs.

• pensionssökandens utbildning
• tidigare verksamhet
• ålder
• boningsort och
• andra därmed jämförbara omständigheter.

Om arbetsförmågan varierar, beaktas personens årliga arbetsinkomster.

Hur inverkar utbildning, tidigare verksamhet och ålder på prövningen av rätten till invalidpension?

En bred och mångsidig grundutbildning och arbetserfarenhet ger vanligen pensionssökanden möjlighet att övergå till nya uppgifter.

En ung pensionssökande kan i allmänhet omplaceras i nya uppgifter även om utbildningsbakgrunden och arbetserfarenheten är knappa.

En äldre pensionssökande förutsätts vanligen inte övergå till nya uppgifter, om pensionssökanden har snäv utbildning eller yrkesfärdighet i en specialbransch. Detsamma gäller om pensionssökanden har arbetat länge i samma uppgift.

Hur inverkar boningsort och till buds stående arbete på prövningen av rätten till invalidpension?

På bedömningen av rätten till pension inverkar

• pensionssökandens boningsort
• det till buds stående arbetet på boningsorten eller i närområdet
• pensionssökandens faktiska möjligheter att få arbete.

Det till buds stående arbetet måste i allmänhet finnas på pensionssökandens egen boningsort eller i närområdet.

Växlingarna i arbetskonjunkturen borde inte få påverka bedömningen av det till buds stående arbetet.

En ung pensionssökande kan vanligen förutsättas ta emot ett arbete utanför sin boningsort eller dess närområde.

En äldre pensionssökande förutsätts vanligen inte flytta till en främmande ort.

Vid bedömningen av rätten till pension ska inte beaktas sådant arbete som pensionssökanden saknar faktiska möjligheter att få med hänsyn till pensionssökandens ålder, utbildning och tidigare arbetserfarenhet.

Vid bedömningen av rätten till pension kan inte förutsättas att det på orten finns en lämplig ledig arbetsplats med avseende på pensionssökandens arbetsförmåga. Det räcker med att det på arbetsmarknaden överlag finns arbete som lämpar sig för pensionssökanden.

Säkerställ att möjligheterna till arbetsarrangemang på sökandens arbetsplats har utretts

Innan pensionsanstalten fattar ett pensionsbeslut ska pensionsanstalten försäkra sig om att man på pensionssökandens arbetsplats har rett ut möjligheterna till att anpassa arbetsuppgifterna till pensionssökandens arbetsförmåga. På arbetsplatsen bör man också reda ut möjligheterna till deltidsarbete.

Vanligen framgår arbetsarrangemangen på pensionssökandens arbetsplats av blanketten ETK 7111r med arbetsgivarens beskrivning av pensionssökandens arbete.

Säkerställ att möjligheterna till arbetsarrangemang i sökandens företagsverksamhet har utretts

För företagare utreds om företagaren kan fortsätta arbeta genom ändring av exempelvis produktionen, arbetsförhållandena eller arbetsfördelningen. I detta fall ska skälighetsaspekterna beaktas.

Sakkunnigläkarens ställning vid pensionsavgöranden

Sakkunnigläkarens sakkunskap är nödvändig vid avgörande av

• ärenden som gäller arbetsoförmåga
• rehabiliteringsärenden och
• andra ärenden som inbegriper medicinska frågor.

En eller flera sakkunnigläkare deltar tillsammans med andra sakkunniga i beslutsberedningen som en del av pensionsanstaltens beslutsprocess. Sakkunnigläkarna har vanligen lång erfarenhet av att bedöma arbetsförmåga och goda försäkringsmedicinska insikter.

Den behandlande läkaren får inte delta som sakkunnigläkare i beslutsberedningen. Pensionsanstaltens sakkunnigläkare har en annan roll och andra uppgifter än den behandlande läkaren.

Sakkunnigläkarens ställningstagande

Sakkunnigläkaren ska ta ställning till centrala och väsentliga hälso- och behandlingsuppgifter som gäller förmånssökandens sjukdom eller skada och som finns i de handlingar som tillställts pensionsanstalten.

Sakkunnigläkaren ska i handlingarna anteckna sin motiverade bedömning och sina slutsatser om de centrala fynd och observationer som framgår av journalhandlingarna. I ställningstagarendet ska i synnerhet antecknas de omständigheter enligt kriterierna i lagen som gäller förmånen i fråga på vilka den medicinska bedömningen till sina centrala delar baserar sig. Information av betydelse är bl.a.

• uppgifter om händelser och omständigheter
• undersökningsfynd och slutsatser på basis av dem.

Anteckningarna ska göras tydligt och med hjälp av allmänt kända begrepp så att de kan användas när pensionsanstaltens beslut motiveras. Medicinska specialtermer ska undvikas.

En klar motivering av sakkunnigläkaren hjälper den som ska författa den slutliga beslutstexten att formulera den medicinska motiveringen. Det är viktigt med tanke på de övriga sakkunniga som deltar i avgörandet att sakkunnigläkaren motiverar sina slutsatser och sin motiverade bedömning på ett begripligt sätt i synnerhet när det är fråga om avslag.

I ett pensionsbeslut ska det alltid motiveras tillräckligt tydligt, begripligt för mottagaren och sakligt varför man har kommit fram till avgörandet.

Bestyrkning av ställningstagandet

Sakkunnigläkaren ska bestyrka sitt ställningstagande med orden ”i enlighet med befintlig information, min sakkunskap och mitt samvete”.

Vilka är sakkunnigläkarens uppgifter vid avgörandet av rätten till invalidpension?

Sakkunnigläkaren har i uppgift att

• utifrån sin sakkunskap göra en helhetsbedömning av nedgången i pensionssökandens arbetsförmåga enligt arbetspensionslagarna och av den återstående förmågan att skaffa sig förvärvsinkomster
• ur försäkringsmedicinsk synvinkel bedöma pensionssökandens möjligheter att fortsätta arbeta
• ställa ett enskilt fall i relation till helheten och till den allmänna besluts- och rättspraxisen.

Ansökningarna om invalidpension avgörs i första hand på basis av ett försäkringsmedicinskt sakkunnigutlåtande. Sakkunnigutlåtandet grundar sig på

• en medicinsk utredning
• uppgifter om sökandens arbete
• uppgifter om de krav som arbetet ställer och
• sociala omständigheter.

Helhetsbedömningen av arbetsförmågan kan inte delas upp i en medicinsk respektive annan bedömning, utan bedömningen påverkas av såväl medicinska som andra omständigheter som anges i lagen.

Eftersom sakkunnigläkaren deltar i beslutsberedningen som en av de sakkunniga hörs ingen part separat om sakkunnigläkarens bedömning.

Hur gör man vid gränsfall, där det finns faktorer som talar för och emot invalidpension?

Om det finns lika många faktorer som talar för respektive emot beviljandet av invalidpension (gränsfall) kan man försöka träffa ett avgörande genom att

• flera sakkunnigläkare bedömer ansökan
• ansökan behandlas på ett sakkunnigläkarmöte
• ansökan behandlas på ett gemensamt möte med sakkunnigläkare och andra sakkunniga
• man skaffar en bedömning som kartlägger pensionssökandens funktionsförmåga (genom t.ex. PCA-metoden).

Vad är besvärsinstansernas avvikande avgöranden i gränsfall?

Vid bedömningen av arbetsförmågan kan sannolikt som s.k. gränsfall betraktas sådana situationer där besvärsinstanserna har träffat olika avgöranden på basis av samma utredningar. Ofta kan besluten ha avgjorts genom omröstning.

Om en besvärsinstans inom ett annat system, såsom folkpensionssystemet, redan har träffat ett avgörande har det motstridiga avgörandet förmodligen övervägts grundligt. Vid bedömningen av arbetsförmågan kan det ena systemet ha lagt mer vikt vid vissa omständigheter än det andra. Då kan det hända att instanserna i sina avgöranden har kommit fram till olika ståndpunkter.

När beviljas full invalidpension respektive delinvalidpension?

Full invalidpension beviljas om en arbetstagares arbetsförmåga har nedsatts med minst 3/5.

För beviljandet av full invalidpension förutsätts dessutom att pensionssökandens inkomster har minskat med minst 3/5, dvs. med 60 procent, från den tidigare stabiliserade genomsnittliga inkomsten.

Delinvalidpension beviljas om en arbetstagares arbetsförmåga har nedsatts med minst 2/5.

För beviljandet av delinvalidpension förutsätts dessutom att pensionssökandens inkomster har minskat med minst 2/5, dvs. med 40 procent, från den tidigare stabiliserade genomsnittliga inkomsten.

Delinvalidpension kan beviljas en pensionssökande som delvis ännu fortsätter arbeta men som på grund av sjukdom inte längre förmår prestera en full arbetsinsats.

Delinvalidpension kan beviljas även en pensionssökande som inte arbetar. Ett villkor är att pensionssökanden trots sin sjukdom har tillräcklig arbetsförmåga kvar för att klara av ett deltidsarbete och faktiska möjligheter att sysselsättas.

Om arbetstagarens arbetsförmåga varierar, beaktas arbetstagarens årsinkomst.

Partiell sjukpension finns inte i folkpensionslagen.

Hur bedöms nedgången i inkomstnivån?

Vid bedömningen av rätten till invalidpension granskas pensionssökandens inkomstnivå och nedgången i inkomstnivån som en helhet. Inkomsterna av allt samtidigt arbete beaktas. Majoriteten av pensionssökandena slutar arbeta helt och hållet på grund av insjuknandet.

En pensionssökandes inkomster kan ha varierat i den grad att någon tydlig stabiliserad inkomstnivå inte har uppstått. Då kan det vara svårt att bedöma nedgången i inkomstnivån.

Förändringen i inkomstnivån är svår att bedöma om pensionssökanden inte har arbetat när han eller hon ansöker om invalidpension. Då kan det vara svårt att sluta sig till om pensionssökandens frånvaro från arbetslivet har berott på sjukdom eller någon annan orsak.

Vad utreds, när pensionsanstalten gör en bedömning av en företagares arbetsförmåga?

Vid bedömningen av en företagares arbetsförmåga utreds bl.a.

• hur sjukdomen i fråga påverkar företagarens möjligheter att fortsätta företagsverksamheten
• huruvida företagsverksamheten har förändrats
• huruvida företagsverksamheten har inskränkts
• huruvida andra delägare utför företagarens arbeten
• huruvida extra arbetskraft har anställts i företaget.

För företagare krävs vid behov förutom en medicinsk utredning dessutom en utredning om huruvida företagarens arbetsinsats har minskat väsentligt eller företagsverksamheten har upphört helt och hållet.

När används den stabiliserade genomsnittliga inkomsten som jämförelsegrund?

För en pensionssökande som fortfarande arbetar jämförs pensionssökandens nuvarande inkomstnivå med den stabiliserade genomsnittliga inkomsten. Pensionssökanden kan på grund av sjukdom ha bytt arbetsuppgifter eller börjat deltidsarbeta, varvid inkomstnivån kan ha sjunkit.

Vid fastställandet av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten beaktas bl.a.

• pensionssökandens yrke och bransch
• pensionssökandens yrkesutveckling
• pensionssökandens sammanlagda yrkesverksamma tid
• eventuella avbrott under pensionssökandens yrkesbana.

Inkomsten för återstående tid är i allmänhet den stabiliserade genomsnittliga inkomsten

Vanligen utgörs den stabiliserade genomsnittliga inkomsten av inkomsten för återstående tid. Inkomsten för återstående tid fastställs utgående från inkomsterna under de fem kalenderår som har föregått pensionsfallsåret. Denna tid kallas för granskningstid.

Inkomsterna under granskningstiden justeras med lönekoefficienten.

När består den stabiliserade genomsnittliga inkomsten av något annat än inkomsten för återstående tid?

Den stabiliserade genomsnittliga inkomsten kan bestå av någon annan inkomst än inkomst för återstående tid, om inkomsten för återstående tid inte motsvarar inkomstnivån under pensionssökandens tidigare yrkesbana.

Den genomsnittliga nivån kan vara den inkomst utifrån vilka invalidpensionen har fastställts

Den stabiliserade genomsnittliga inkomsten kan utgöras av den genomsnittliga inkomst med stöd av vilken invalidpensionen har fastställts. Den stabiliserade genomsnittliga inkomsten fastställs på detta sätt om pensionssökandens inkomstnivå varierar från år till år så att inkomsten inte har stabiliserats på en viss nivå.

Pensionsfallet är den tidpunkt då arbetsoförmågan inträdde

I fråga om invalidpensioner betraktas tidpunkten för arbetsoförmågans inträde som pensionsfall. Tidpunkten för arbetsoförmågans inträde grundar sig i huvudsak på medicinska faktorer.

Det att pensionen börjar utbetalas och det att arbetsoförmågan inträder är olika saker. Pensionsfallet inträffar i allmänhet den dagen då den medicinska arbetsoförmågan inträder och det kan inte flyttas till någon annan tidpunkt utan medicinska bevis. Pensionsfallet kan t.ex. inte skjutas upp bara för att personen har fått rehabiliteringspenning medan hen ansökt om pension, om hen har varit arbetsoförmögen redan när rehabiliteringspenningen började eller före det.

Tidpunkten för arbetsoförmågans inträde kan också grunda sig på andra omständigheter, framför allt tidpunkten för när pensionssökanden har slutat arbeta.

För pensionssökande som deltidsarbetar är en tillräcklig nedgång i inkomstnivån av avgörande betydelse när tidpunkten för arbetsoförmågans inträde fastställs.

Som tidpunkt för arbetsoförmågans inträde kan betraktas den sista dagen i den månad under vilken heltidsarbetet har upphört om

• en arbetande pensionssökande beviljas delinvalidpension och
• pensionssökandens heltidsarbete upphör den sista dagen i månaden.

Då kan delinvalidpension börja betalas från och med samma tidpunkt vid vilken deltidsarbetet börjar.

Om tidpunkten för arbetsoförmågans inträde lämnar rum för tolkning ska avgörandet i mån av möjlighet träffas så att den pension som beviljas står i rätt proportion till pensionssökandens yrkesverksamma tid och arbetsinkomster.

I vissa fall kan tidpunkten för arbetsoförmågans inträde förläggas flera år tillbaka i tiden, om den medicinska utredningen och utredningen om arbetet stöder ett sådant avgörande.

Pensionsfallet är den tidpunkt då den första sjukdomen inträder

Arbetsoförmågan anses ha fortsatt utan avbrott i över ett års tid om

• pensionssökanden har varit arbetsoförmögen först på grund av en viss sjukdom under kortare tid än ett år och
• därefter på grund av en ny sjukdom så länge att arbetsoförmågan sammanlagt varar över ett år.

Arbetsoförmågan anses då ha inträtt när den första sjukdomen började

Pensionsfallet är skadedagen för person som skadats i ett olycksfall

För en person som skadats i ett olycksfall eller en olycka är pensionsfallsdagen vanligtvis den dag som olycksfallet inträffat, om olycksfallet orsakar en arbetsoförmåga enligt arbetspensionslagarna.

När kan pensionsfallet inte slås fast?

Ett pensionsfall kan i allmänhet inte slås fast om

• det trots uppenbar arbetsoförmåga inte går att konstatera att pensionssökandens arbetsförmåga har förändrats under pensionssökandens yrkesbana
• grunden för arbetsoförmågan utgörs av en personlighetsstörning som har börjat redan i tidig vuxenålder

En pensionssökande kan inte anses ha blivit arbetsoförmögen enbart på basis av en personlighetsstörning, om pensionssökanden trots personlighetsstörningen har varit arbetsför i sina anställningar. Som bevis på ett pensionsfall förutsätts en förändring i hälsotillståndet, vanligtvis också någon annan symtomdiagnos.

När beviljas invalidpension tills vidare?

En pensionssökande beviljas invalidpension tills vidare om

• pensionssökanden uppfyller villkoren för att få invalidpension
• det är sannolikt att pensionssökanden trots vård och behandling eller rehabilitering inte kommer att kunna återgå till arbetslivet.

Pensionssökande som närmar sig åldern för ålderspension beviljas vanligen invalidpension tills vidare

När beviljas invalidpension som rehabiliteringsstöd på viss tid?

En pensionssökande har rätt att få rehabiliteringsstöd för att återställa sin arbetsförmåga för så lång tid som pensionssökanden bedöms vara arbetsoförmögen i enlighet med arbetspensionslagarna. Rehabiliteringsstödet är en tidsbegränsad invalidpension.

Ett villkor är att pensionssökandens arbetsförmåga har nedsatts för en begränsad tid om minst ett år.

Rehabiliteringsstöd och fortsatt rehabiliteringsstöd beviljas en pensionssökande vars funktionsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada har nedgått så att

• pensionssökandens funktionsförmåga med hjälp av behandling eller medicinsk rehabilitering förmodligen kan förbättras så att pensionssökanden efter perioden med rehabiliteringsstöd sannolikt kan återgå till sina tidigare arbetsuppgifter eller arbetsuppgifter som motsvarar de tidigare arbetsuppgifterna
• pensionssökanden med hjälp av yrkesinriktad rehabilitering sannolikt kan fortsätta utöva ett arbete som lämpar sig för pensionssökandens hälsotillstånd efter perioden med rehabiliteringsstöd (bedömning av den yrkesinriktade rehabiliteringens ändamålsenlighet).

Vid beviljande av rehabiliteringsstöd ska pensionsanstalten försäkra sig om att en vård- eller rehabiliteringsplan har utarbetats för pensionssökanden. Vid beslut om rehabiliteringsstöd ska uppmärksamhet fästas vid huruvida den framlagda rehabiliteringsplanen är realistisk.

Rehabiliteringsstöd kan också beviljas för den tid en vård- eller rehabiliteringsplan utarbetas. Detta förutsätter att pensionssökanden är arbetsoförmögen och att arbetsoförmågan bedöms fortgå i minst ett år.

Den första perioden med rehabiliteringsstöd

Den första perioden med rehabiliteringsstöd och den föregående bedömningen av arbetsförmågan är viktiga, eftersom det normalt inte finns fog för att avslå en ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd om pensionssökandens hälsotillstånd förblir oförändrat.

Vid den första bedömningen av arbetsförmågan har behandlingen av pensionssökandens sjukdom ofta inte slutförts; därför finns inga exakta uppgifter om behandlingens effekt.

Det är svårt att bedöma arbetsoförmågans beständighet, eftersom behandlingsmetoderna har utvecklats och funktionsförmågan allt oftare kan förbättras. I sådana fall ska pensionssökanden beviljas rehabiliteringsstöd.

Motivering av beslut om rehabiliteringsstöd

Ett beslut om rehabiliteringsstöd förutsätter ingen särskild motivering, om beslutet är positivt och följer den vård- eller rehabiliteringsplan som har utarbetats för sökanden.

Ett beslut om rehabiliteringsstöd kan motiveras, om pensionsanstalten önskar ge den som får rehabiliteringsstöd anvisningar om att mottagaren förutsätts vidta vissa aktiva åtgärder under perioden med rehabiliteringsstöd.

Ett beslut om rehabiliteringsstöd bör motiveras om

• pensionsanstaltens beslut väsentligt avviker från den behandlande läkarens bedömning
• rehabiliteringsstöd har beviljats för utarbetande av en plan för yrkesinriktad rehabilitering
• rehabiliteringsstöd har beviljats för en period med yrkesinriktad rehabilitering
• rehabiliteringsstöd har beviljats för en kort tid som stöd för återgång till arbetet
• avsikten är att det är fråga om ett sista beslut om rehabiliteringsstöd.

Om pensionsanstaltens beslut väsentligt avviker från den behandlande läkarens bedömning ska i motiveringen anges varför pensionsanstalten har träffat ett annat avgörande än den behandlande läkaren.

Beslutet om rehabiliteringsstöd ska motiveras så att pensionstagaren förstår att rehabiliteringsstöd inte längre är avsett att betalas efter den beviljade perioden med rehabiliteringsstöd om

• rehabiliteringsstöd har beviljats för en kort tid som stöd för återgång till arbetet
• avsikten är att det är fråga om ett sista beslut om rehabiliteringsstöd.

När är det bra att ta kontakt med den som får rehabiliteringsstöd?

I vissa fall kan pensionsanstalten exempelvis per telefon kontakta den som får rehabiliteringsstöd för att förklara varför pensionsanstalten har beviljat tidsbegränsat rehabiliteringsstöd. Pensionstagaren ska upplysas om vilka åtgärder pensionstagaren ska vidta framöver.

När avslås invalidpensionen?

En pensionsansökan avslås om pensionsanstalten med stöd av den inkomna utredningen bedömer att det saknas förutsättningar för att bevilja invalidpension. Ett beslut om avslag ska motiveras individuellt.

En pensionsansökan kan inte avslås enbart därför att pensionssökanden nekar till behandling. Om en sjukdom går att bota enligt rekommendationerna om god medicinsk praxis kan vägran av behandling dock vid helhetsbedömningen leda till avslag på ansökan.

Vilka är förutsättningarna för beviljande av invalidpension för personer som fyllt 60 år?

Arbetsoförmågans yrkesrelaterade karaktär betonas när rätten till invalidpension för personer som har fyllt 60 år bedöms. Arbetspensionslagarnas specialbestämmelse om betonandet av den yrkesrelaterade karaktären tillämpas om förutsättningarna för beviljande av invalidpension inte uppfylls enligt den allmänna definitionen.

Vid tillämpningen av den specialbestämmelse som betonar arbetsoförmågans yrkesrelaterade karaktär hos en pensionssökande som har fyllt 60 år utgår bedömningen från huruvida pensionssökandens arbetsförmåga har nedgått med minst två femtedelar respektive tre femtedelar. Arbetsoförmågans yrkesrelaterade karaktär understryks om

• yrkesbanan är lång och
• påfrestningarna och slitsamheten i arbetet
• i kombination med åldersbetingade faktorer

gör det oskäligt att fortsätta arbeta (RP 45/2002 rd).

Rätten till invalidpension bedöms enligt den allmänna definitionen av arbetsoförmåga om den yrkesverksamma tiden för en person som har fyllt 60 år har varit kort. En yrkesverksam tid på mindre än tio år kan anses vara kort.

Vad betyder  en ”lång tid i förvärvsarbete” vid bedömningen av arbetsförmågan hos en person som fyllt 60 år?

Vid bedömningen av yrkesbanans långvarighet utgår man från pensionssökandens hela yrkesverksamma tid före ansökan om pension. Som långvarig kan betraktas en yrkesbana på minst tio år.

Den yrkesverksamma tiden kan omfatta avbrott på grund av

• arbetslöshet
• sjukledigheter eller
• barnavård.

Ett arbete kan också vara säsongbetonat eller utföras på deltid.

Avbrott i anställningen, anställningens säsongbetonade karaktär eller deltidsarbete hindrar inte i sig att den yrkesverksamma tiden betraktas som långvarig.

Arbete utomlands jämställs med arbete i Finland.

Vad fäster man uppmärksamhet vid när man bedömer åldersbetingade faktorer? 

Vid bedömningen av åldersbetingade faktorer fästs uppmärksamhet vid sådana egenskaper som

• kan vara av betydelse i pensionssökandens eget arbete
• eventuellt försvårar pensionssökandens möjligheter att jämfört med andra i samma ålder klara av arbetet, såsom försämrad precision eller minskad fysisk och psykisk tålighet.

Vad innebär påfrestning och slitsamhet i arbetet?

Vid bedömningen av påfrestningen eller slitsamheten i arbetet ska följande faktorer beaktas:

• arbetsbördan och obekväma arbetsställningar
• arbetstidens längd och oregelbundenhet samt
• påfrestningen till följd av arbetstidsarrangemangen.

Påfrestningen kan förstärkas på grund av exempelvis

• svåra människorelationer i arbetet
• ständig brådska i arbetet
• ensamarbete.

Också väsentliga omställningar i förhållandena eller arbetsmetoderna kan medföra påfrestning.

Av arbetet orsakad påfrestning och slitsamhet kan yppa sig som exempelvis

• symtom i rörelseapparaten
• trötthet
• psykiska symtom
• ökad sjukfrånvaro eller
• olika problem på arbetsplatsen

Pensionsanstalten kan få uppgifter om hur påfrestande och slitsamt pensionssökandens arbete är exempelvis

• med stöd av utredningar om arbetet och arbetsförhållandena, såsom blankett ETK 7111r med arbetsgivarens beskrivning av arbetet
• via arbetarskyddsfullmäktige
• via företagshälsovården
• via förtroendemannen eller
• via pensionssökanden själv.

Vad innebär yrkesrelaterad betoning?

Enligt den allmänna definitionen av arbetsoförmåga beaktas vid bedömningen av nedgången i arbetsförmågan yrkesrelaterade kriterier, såsom

• utbildning
• tidigare verksamhet och
• andra därmed jämförbara omständigheter.

Vid bedömningen av arbetsförmågan tillmäts de yrkesrelaterade kriterierna allt större betydelse ju äldre en pensionssökande är. Vid bedömningen av arbetsförmågan hos en pensionssökande som har fyllt 60 år beaktas dessutom pensionssökandens återstående funktionsförmåga i relation till hans eller hennes eget arbete. Om en pensionssökande har varit arbetslös före en period med sjukdagpenning ställs funktionsförmågan i huvudsak i relation till pensionssökandens senaste arbete.

För en deltidsarbetande pensionssökande som har fyllt 60 år bedöms pensionssökandens förmåga att klara av deltidsarbetet. Om en pensionssökande har övergått till deltidsarbete för mindre än ett år sedan, bedöms arbetsförmågan i relation till pensionssökandens tidigare heltidsarbete.

Vanligen utgår bedömningen från det arbete som pensionssökanden har utfört under tiden med pension. Arbetsförmågan bedöms med avseende på det arbete som pensionssökanden har utfört under pensioneringen, om pensionssökanden redan får

• avträdelsestöd eller
• delinvalidpension.

Inom den offentliga sektorn används både den allmänna och den yrkesrelaterade definitionen av arbetsoförmåga

Arbetspensionslagarna inom den offentliga sektorn omfattar både

• en allmän definition av arbetsoförmåga och
• en så kallad yrkesrelaterad definition av arbetsoförmåga.

Den allmänna definitionen av arbetsoförmåga tillämpas vid arbetsoförmåga som börjar efter det att en anställning har upphört. Den allmänna definitionen av arbetsoförmåga har samma innehåll som definitionen av arbetsoförmåga i arbetspensionslagarna för den privata sektorn.

Definitionen tillämpas på den offentliga sektorn enligt samma principer som inom den privata sektorn.

Den yrkesrelaterade definitionen av arbetsoförmåga tillämpas vid arbetsoförmåga som börjar under anställningstiden. I sådana fall bedöms om den anställda på grund av sjukdom, lyte eller skada har blivit oförmögen att sköta sin tjänst eller sitt arbete under minst ett års tid.

Enligt den yrkesrelaterade definitionen av arbetsoförmåga bedöms pensionssökandens arbetsförmåga således i relation till sökandens eget arbete.

Inom den offentliga sektorn granskas arbetsoförmågan också hos personer som har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder och som har ansökt om invalidpension.

Enligt arbetspensionslagarna inom den offentliga sektorn granskas förutsättningarna för att få invalidpension och beräknas pensionen som invalidpension, men beviljas invalidpensionen som ålderspension från början av den månad som följer den då sökanden uppnått ålderklassens lägsta pensionsålder, om

• pensionssökanden uppnår åldersklassens lägsta pensionsålder innan primärtiden enligt sjukförsäkringslagen löper ut eller
• för pensionssökanden inte fastställs någon primärtid enligt sjukförsäkringslagen, eftersom pensionssökanden uppnår åldersklassens lägsta pensionsålder före den maximala tiden på 150 utbetalningsdagar.

Inom den privata sektorn prövas invalidpension inte i sådana fall. Pensionsanstalterna inom den privata sektorn behandlar pensionsansökan som ansökan om ålderspension. Pensionsanstalterna inom den offentliga sektorn behandlar pensionsansökan som ansökan om invalidpension.

Om pensionssökanden har varit såväl offentligt som privat anställd på så sätt att han eller hon senast har arbetat inom den privata sektorn, ska pensionsanstalten inom den privata sektorn lämna pensionsansökan till pensionsanstalten inom den offentliga sektorn för bedömning av arbetsförmågan.

Det kan hända att en person som får ålderspension ska beviljas invalidpension.

Åldern för ålderspension enligt pensionslagarna inom den offentliga sektorn kan vara lägre än åldersklassens lägsta pensionsålder. Också inom den privata sektorn kan en person ha rätt till ålderspension i en pensionsålder som är lägre än åldersklassens lägsta pensionsålder.

Personer som får ålderspension enligt pensionslagarna inom den offentliga sektorn

En person beviljas invalidpension enligt pensionslagarna inom den privata sektorn om

• han eller hon är yngre än den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass, får ålderspension enligt pensionslagarna inom den offentliga sektorn och arbetar inom den privata sektorn och
• han eller hon blir arbetsoförmögen före sin åldersklass lägsta pensionsålder.

Mera

Personer som får ålderspension enligt pensionslagarna inom den privata sektorn

En person beviljas invalidpension enligt pensionslagarna inom den offentliga sektorn om

• han eller hon blivit pensionerad med ålderspension enligt pensionslagarna inom den privata sektorn före sin åldersklass lägsta pensionsålder och arbetar inom den offentliga sektorn och
• blir arbetsoförmögen innan han eller hon når sin åldersklass lägsta pensionsålder.

 

Rehabilitering är det primära alternativet före invalidpension.

Före ett beslut om invalidpension ska pensionsanstalten

• utreda personens rätt till yrkesinriktad rehabilitering enligt arbetspensionslagarna
• se till att personens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning, t.ex. medicinsk rehabilitering, har klarlagts.

Rehabiliteringsmöjligheterna behöver inte utredas närmare, om

• det på grund av personens hälsotillstånd är klart att personen inte kan rehabiliteras för arbetslivet, t.ex. om personen har en obotlig sjukdom som gör det omöjligt att återgå i arbetslivet
• personen har en sjukdom från vilken han eller hon tillfrisknar och återfår sin arbetsförmåga under tiden med rehabiliteringsstödet och kan återgå i arbete utan rehabiliteringsåtgärder
• ålderspension beviljas i stället för invalidpension
• invalidpensionen lämnas vilande
• vilande invalidpension börjar utbetalas igen
• personen har rätt till rehabilitering enligt trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfallsförsäkring.

Skyldighet att utreda rätten till yrkesinriktad rehabilitering

Pensionsanstalten ska vid handläggningen av en invalidpensionsansökan utreda personens rätt till yrkesinriktad rehabilitering innan den fattar beslut om invalidpension.

Rätten till yrkesinriktad rehabilitering ska klargöras även om ansökan om invalidpension avslås.

Rätten till yrkesinriktad rehabilitering ska alltid utredas vid handläggningen av en

• ansökan om invalidpension (delpension och full pension) när en sådan handläggs för första gången
• ansökan om rehabiliteringsstöd (partiellt och fullt) när en sådan handläggs för första gången
• ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd
• ändring av delinvalidpension till full invalidpension
• ändring av full invalidpension till delinvalidpension
• ändring av partiellt rehabiliteringsstöd till fullt rehabiliteringsstöd
• ändring av fullt rehabiliteringsstöd till partiellt rehabiliteringsstöd
• indragning av invalidpension.

Mera

Rätten till yrkesinriktad rehabilitering prövas enligt arbetspensionslagarna på samma sätt som rätten till yrkesinriktad rehabilitering prövas när pensionsanstalten handlägger en ansökan om rehabilitering.

När meddelar pensionsanstalten ett förhandsbeslut om rehabiliteringen?

Pensionsanstalten meddelar ett förhandsbeslut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering, om kriterierna för yrkesinriktad rehabilitering uppfylls.

Förhandsbeslutet är i kraft 9 månader från det att det har vunnit laga kraft.

Mera

Pensionsanstalten utfärdar förhandsbeslut utan rehabiliteringsansökan.

Ett avslag om yrkesinriktad rehabilitering meddelas inte utan rehabiliteringsansökan.

Mera

När utfärdar pensionsanstalten inget förhandsbeslut?

Förhandsbeslut om rehabilitering utfärdas inte, om

• full invalidpension beviljas tills vidare
• invalidpensionssökanden kan återgå i arbete med hjälp av annan rehabilitering, t.ex. när personen återfår sin arbetsförmåga redan under den medicinska rehabiliteringen och yrkesinriktad rehabilitering inte längre är ändamålsenlig
• risken för arbetsoförmåga eller rehabiliteringens ändamålsenlighet inte ännu kan bedömas vid handläggningen av invalidpensionsärendet, t.ex. när rehabiliteringsstöd beviljas för en längre tid än ett förhandsbeslut är i kraft
• kriterierna för att få rehabilitering inte uppfylls.

Mera

Klarläggning av rehabiliteringsmöjligheterna enligt annan lagstiftning

Pensionsanstalten ska se till att personens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning har klarlagts.

Rehabiliteringmöjligheterna undersöks utgående från de handlingar som hänför sig till handläggningen av ansökan om invalidpension.

Uppgifter om klarläggningen av rehabiliteringsmöjligheter får man t.ex.

• i ansökan om invalidpension
• i hälsoutredningarna som bifogats ansökan om invalidpension
• arbetsgivarens beskrivning (blanketten för denna)
• övriga utredningar i samband med ansökan om invalidpension.

Pensionsanstalten prövar inte rätten till rehabilitering enligt annan lagstiftning.

Skyldigheten att hänvisa sökanden att utreda rehabiliteringsmöjligheterna

Pensionsanstalten ska hänvisa sökanden att utreda rehabiliteringsmöjligheterna, om pensionsanstalten vid handläggningen av en ansökan om invalidpension märker att möjligheterna till rehabilitering enligt annan lagstiftning inte har klarlagts tillräckligt.

Sökanden hänvisas till att utreda rehabiliteringsmöjligheterna t.ex. hos

• FPA
• företagshälsovården
• hälsovårdssystemet.

Mera

Avslag och hänvisning till annan rehabilitering

Om ansökan om invalidpension eller yrkesinriktad rehabilitering avslås, ska pensionsanstalten se till att

• pensionssökanden får information om rehabiliteringsmöjligheterna
• pensionssökanden hänvisas till rehabilitering som motsvarar rehabiliteringsbehoven och till andra tjänster i samarbete med dem som ordnar sådana tjänster.

Avträdelsestöd

LFöPL-försäkrade lantbruksföretagare beviljades avträdelsestöd under vissa förutsättningar, om de upphörde med lanbtruket senast i slutet av år 2018, då avträdelsestödssystemet upphörde. Avträdelsestöd betalas av LPA.

Avträdelsesystemets giltighetstid har fortsatt i perioder av olika längd från och med år 1995. Förutsättningarna för att få avträdelsestöd (bl.a. åldersgränsen för avträdaren) har varierat under olika perioder.

En del av de beviljade avträdelsestöden börjar betalas först efter att systemet har upphört och de löpande avträdelsestöden fortsätter så länge som villkoren för utbetalning av avträdelsestöd uppfylls för respektive stödtagare.

Avträdelsestöd och invalidpension

Vilken pensionsanstalt är avgörande pensionsanstalt för invalidpensionen i en avträdelsestödssituation?

Invalidpensionsansökan handläggs hos LPA om sökanden har beviljats avträdelsestöd (även om utbetalningen av avträdelsestödet ännu inte har börjat).

LPA är dock inte VILMA-anstalt eller avgörande pensionsanstalt inom den privata sektorn, om

• sökanden har blivit arbetsoförmögen under en fortgående anställning inom den offentliga sektorn (Keva tillämpar yrkesbaserad bedömning av arbetsförmågan)
• arbetstagaren har bibehållit rätten till tilläggspension eller personlig pensionsålder enligt pensionslagen för den offentliga sektorn
• avgörandet gäller delinvalidpension och pensionssökandens pensionsskydd vid tidpunkten för pensionsfallet har ordnats enligt pensionslagen för den offentliga sektorn
• sökanden har rätt att gå i ålderspension vid en sänkt pensionsålder enligt SjPL.

I de ovan nämnda situationerna ska man före beslutet fattas kontakta LPA för att reda ut om den pensionssökandes pensionsärende inverkar på avträdelsestödet eller om avträdelsestödsärendet inverkar på handläggningen av pensionsärendet.

Beviljande av invalidpension när utbetalningen av det beviljade avträdelsestödet inte har börjat

Om en person som berättigats avträdelsestöd blir arbetsoförmögen i det skedet när utbetalningen av avträdelsestödet ännu inte börjat, kan invalidpension beviljas också på basis av LFöPL.

LFöPL-invalidpensionen beviljas tills utbetalningen av avträdelsestödet börjar och LFöPL-invalidpensionen ändras till avträdelsestödets grundbelopp. Utbetalningen av invalidpension som betalas enligt andra arbetspensionslagar fortsätter vid sidan av avträdelsestödet om den som får avträdelsestöd har rätt till invalidpension även efter att utbetalningen av avträdelsestödet har börjat.

Beviljande av invalidpension när utbetalningen av det beviljade avträdelsestödet har börjat

Om den som får avträdelsestöd blir arbetsoförmögen under tiden med avträdelsestöd, kan invalidpension beviljas på basis av andra arbetspensionslagar än LFöPL. Den tid för vilken avträdaren betalas avträdelsestöd finns ingen rätt till LFöPL-pension.

Om den som får avträdelsestöd beviljas full invalidpension, dras avträdelsestödets kompletteringsdel in. Utbetalningen av avträdelsestödets grundbelopp fortsätter som tidigare. Kompletteringsdelen dras in från den tidpunkt då invalidpensionen börjar. Om invalidpensionen som beviljats avträdelsestödtagaren dras in, inleds utbetalningen av kompletteringsdelen på nytt från och med början av den månad som följer på den då pensionen upphört.

Rätt till arbetslivspension om avträdelsestöd har beviljats

Det finns ingen bestämmelse i lagen som förhindrar att arbetslivspensionen beviljas till den som får avträdelsestöd. I praktiken torde det inte finnas rätt till arbetslivspension, eftersom villkoren för beviljande av arbetslivspensionen vanligtvis inte längre uppfylls. Det har exempelvis gått mer än ett år sedan det ansträngande och slitsamma arbetet upphörde.

Vilken pensionsanstalt är avgörande pensionsanstalt för ansökan om arbetslivspension när den sökande får avträdelsestöd?

Om den som får avträdelsestöd ansöker om arbetslivspension, fastställs den avgörande pensionsanstalten på samma sätt som vid invalidpension. Det år som ansökan om arbetslivspension inletts jämställs i granskningen med arbetsoförmågans begynnelseår.

Om avträdelsestödtagaren har rätt till arbetslivspension leder det till att kompletteringsdelen som eventuellt betalas i avträdelsestödet dras in.

Den som söker invalidpension har blivit arbetsoförmögen före åldersklassens lägsta pensionsålder

En person som har ansökt om invalidpension beviljas ålderspension i början av månaden efter den då hen uppnått den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass, om

• sökanden uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass innan primärtiden enligt sjukförsäkringslagen går ut
• ingen primärtid fastställs för sökanden, eftersom hen uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass innan maximitiden enligt sjukförsäkringslagen, 150 betalningsdagar, går ut.

Utgångspunkten är att personen får sjukdagpenning när hen uppnår den lägsta pensionsåldern.

Ålderspensionen börjar i dessa fall alltid i början av den månad som följer på den då personen uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass. Ålderspensionen börjar i början av månaden efter det, även om det arbetsrättsliga anställningsförhållandet fortgår vid denna tidpunkt.

När prövas arbetsförmågan inte?

Pensionsanstalterna inom den privata sektorn prövar inte sökandens rätt till invalidpension. Pensionen räknas och beviljas som ålderspension. I dessa fall är pensionsfallet för ålderspensionen den sista dagen i månaden innan pensionen börjar.

Keva prövar inte sökandens rätt till invalidpension, om sökanden inte har rätt till tilläggspension enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn. Pensionen beviljas som ålderspension. Om personen är född före år 1960 och om personen har arbetat på den offentliga sektorn före år 1995, normeras grundpensionen.

När prövar Keva arbetsoförmågan?

Om sökanden har rätt till tilläggspension enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn, prövar Keva sökandens arbetsoförmåga.

Om Keva anser att sökanden är arbetsoförmögen, beviljas ålderspension. Grundpensionen normeras inte och tilläggspensionsandelen är med i pensionen.

Om personen inte är arbetsoförmögen, beviljas grundpensionen som ålderspension. Om personen är född före år 1960 och personen har arbetat inom den offentliga sektorn före år 1995, normeras pensionen.

Den som ansöker om invalidpension har uppnått den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass när hen blir arbetsoförmögen

Enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn beviljas den som söker invalidpension och har uppnått den lägsta åldern för sin åldersklass ålderspension utan att kraven för invalidpension prövas. Pensionen räknas också som ålderspension.

För beviljande av ålderspension, dess begynnelse och retroaktiv betalning gäller samma regler som när ålderspension beviljas normalt . Bland annat ska anställningen ha upphört innan ålderspensionen kan beviljas.

Den som ansöker om invalidpension har uppnått sin pensionsålder enligt 2004 eller 2005 års bestämmelser under den månad då rehabiliteringsstödet upphör och hen är fortfarande arbetsoförmögen

Om rehabiliteringsstöd som beviljats personen upphör i slutet av den månad då personen uppnår sin pensionsålder enligt 2004 eller 2005 års bestämmelser så attrehabiliteringsstödet inte hinner ändras till ålderspension, beviljas personen ålderspension i stället för rehabiliteringsstöd, om personen fortfarande är arbetsoförmögen.

Om personen senare återfår sin arbetsförmåga, kan ålderspensionen på ansökan av pensionstagaren dras in vid den tidpunkt då arbetsoförmågan har upphört.