Under den första tiden då det lagstadgade arbetspensionssystemet för den privata sektorn var i kraft blev den målsatta nivån för grundpensionen ofta låg av flera orsaker. I de frivilliga arrangemangen som fanns innan det lagstadgade arbetspensionssystemet trädde i kraft var den målsatta nivån ofta högre. Därför infördes det i det lagstadgade pensionssystemet för den privata sektorn en möjlighet att ordna ett bättre grundpensionsskydd genom ett frivilligt registrerat tilläggspensionssystem.
Tilläggspensionsskyddet hörde nära ihop med den lagstadgade grundpensionen och motsvarade i hög grad grundpensionen till sin struktur och villkoren för beviljande av pension.
APL-tilläggspensionsskydd är en gruppensionsförsäkring. Till förmånerna hör antingen kvantitativ tilläggspension eller en sänkt pensionsålder eller bådadera. Försäkringen kunde omfatta kvantitativ tilläggspension till ålders-, invalid- och arbetslöshetspensionen. Om kvantitativ tilläggspension ingick i förmånerna, gällde försäkringen alltid de ovan nämnda pensionsslagen.
En eventuell kvantitativ tilläggspension till familjepensionen och eventuella utvidgade villkor för att få familjepension kunde ingå separat i försäkringen. Det var även möjligt att inkludera begravningsbidrag i försäkringen. Pensionsåldern kan som lägst vara 55 år. Arbetsgivaren svarade för hela försäkringsavgiften för tilläggspensionsskyddet. I försäkringsavgiften kan det också ingå en egen avgiftsandel för arbetstagaren. I situationer där arbetsgivaren avbröt den registrerade tilläggspensionsförsäkringen innan arbetstagaren nådde pensionsåldern enligt tilläggspensionsförsäkringen hade arbetstagaren under vissa förutsättningar rätt att själv fortsätta med försäkringen. Då svarade arbetstagaren själv också helt och hållet för försäkringsavgifterna.
När det lagstadgade pensionssystemet hade varit i kraft en längre tid, steg nivån på grundpensionsskyddet och också den målsatta nivån på det hade höjts. Därför minskade behovet av tilläggspensionsskydd väsentligt och det registrerade tilläggspensionsbeståndet minskade. Därför blev det också aktuellt att stänga systemet med registrerat tilläggspensionsskydd, vilket gjordes i slutet av år 2000. Nya tilläggspensionsförsäkringar kunde såldes inte längre tecknas från och med år 2001.
De tilläggspensionsförsäkringar som var i kraft vid stängningstidpunkten fortsatte ändå att gälla, men inga nya personer kunde anslutas till dem. I samband med arbetspensionsreformen år 2005 fixerades de kvantitativa tilläggspensionerna till målpensioner till ett visst eurobelopp enligt nivån vid utgången av år 2004 och försäkringarna fortsatte att gälla enligt den fixerade målpensionen.
Försäkringen av FöPL-tilläggspension upphörde i slutet av år 2010 efter en övergångsperiod.
Försäkringen av APL-tilläggspensionsskydd upphörde i slutet av år 2016. Orsakerna som ledde till upphörandet var att det registrerade tilläggspensionsskyddet inte längre hade den samma betydelse för arbetstagarnas pensionsskydd som ursprungligen när APL-tilläggspensionsskyddet stiftades. En annan orsak var att det låga antalet registrerade tilläggspensionsförsäkringar och tilläggspensionernas låga eurobelopp i förhållande till eurobeloppet för arbetstagarnas totalpension och dessa belopps minskning skulle ha lett till att omkostnaderna för APL-tilläggspensionssystemet blivit orimligt höga i jämförelse med det tilläggspensionsskydd som betalades ut.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats angående försäkringens upphörande 31.12.2016.
2.1.1.1 Försäkringen upphörde 31.12.2016
Registrerat APL-tilläggspensionssystem upphörde i enlighet med 30 b § 1 mom. i InfArPL (1210/2013) den 31.12.2016 och alla pågående APL-tilläggspensionsförsäkringar avslutades då. Av de pensioner som tjänats in till och med slutdatumet bildades ett fribrev som motsvarar en ålder för ålderspension på 65 år.
För sina arbetstagare kunde arbetsgivaren vid sluttidpunkten för försäkringen 31.12.2016 under vissa förutsättningar med en engångsavgift köpa ålderspension samt eventuell höjning av beloppet på eventuell familjepension och begravningsbidrag.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
I försäkringsavtalet om APL-tilläggspensionsskydd eller i pensionskassans eller pensionsstiftelsens stadgar ska följande anges pensionsgruppsvis:
- de kvantitativa förmåner som tilläggspensionsskyddet innehåller
- pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet
- uppgift om huruvida det i tilläggspensionsskyddet ingår en möjlighet att vid ålderspensionens början få en tilläggspension som bekostas med en engångspremie.
I försäkringsavtalet eller en bilaga till det ska det finnas en förteckning över de personer som omfattas av APL-tilläggspensionsskyddet pensionsgruppsvis. För varje person ska beloppet på målförmånen enligt förmånsslag och pensionsåldern uppges.
I slutet av år 2004 fixerades
- målet för ålders-, invalid- och familjepensionen samt ålderspensionens tilläggsdel (fixerad målpension) och
- målbeloppet för begravningsbidrag (fixerat målbelopp för begravningsbidrag)
enligt APL-tilläggspensionsskyddet.
Målbeloppet för pensionen och begravningsbidraget fixerades som eurobelopp som årligen justeras med lönekoefficienten.
2.1.3.1 Fixerad målpension
Målpensionen för ålders-, invalid-, och familjepensionens och ålderspensionens tilläggsdel räknades enligt stadgarna, försäkringsavtalet samt anställningsuppgifterna som gällde vid utgången av år 2004. Den på detta sätt uträknade målpensionen fixerades och den tillväxer årligen på så sätt att hela målpensionen har tjänats in vid pensionsåldern enligt APL-tilläggspensionsskyddet.
Om arbetstagaren blir vårdledig först efter år 2004 och återvänder från vårdledigheten omedelbart till samma anställning, som omfattas av tilläggspensionsskyddet, dras den tilläggspension som tjänats in i anställningen före den oavlönade perioden av den i slutet av år 2004 fixerade målpensionens belopp efter justering med lönekoefficienten till nivån för det år då arbetstagaren återgår i arbete.
Om arbetstagaren invalidpensioneras efter år 2004 och omedelbart efter pensionen återvänder till samma anställning, som omfattas av tilläggspensionsskyddet, är målpensionen den i slutet av år 2004 fixerade målpensionen efter justering med lönekoefficienten till nivån för det år då arbetstagaren återgår i arbete och efter avdrag för den tilläggspension som intjänats under anställningen före arbetsoförmågan och under pensionsförhållandet.
2.1.3.2 Fixerat målbelopp för begravningsbidrag
Det fixerade målbeloppet för begravningsbidraget är detsamma som beloppet eller det två- eller trefaldiga beloppet av den pensionsgrundande lön som räknats vid utgången av år 2004 enligt det försäkringsavtal som gällde vid den tidpunkten för den anställning till vilken tilläggspensionen hörde.
Det fixerade målbeloppet för begravningsbidraget tjänas in till sitt fulla belopp
- i pensionsåldern för APL-tilläggspensionsskyddet eller
- när tilläggspensionsskyddet upphör i och med en ålderspension eller deltidspension som börjar före pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet.
Före år 2004 räknades målpensionens belopp årligen enligt de stadgar, försäkringsavtal och anställningsuppgifter som gällde vid utgången av året. Målpensionens belopp ändrades alltså årligen och var beroende bl.a. av löneutvecklingen i anställningen. I och med att målpensionens belopp fixerades i slutet av år 2004, inverkar löneutvecklingen efter år 2004 inte längre på det målsatta beloppet. Den fixerade målpensionen justeras endast med lönekoefficienten.
Den fixerade målpensionens belopp räknades på annat sätt än det ovan beskrivna, om arbetstagaren
- vid utgången av år 2004 var vårdledig eller på annan oavlönad period så att anställningen som omfattades av tilläggspensionsskyddet hade avslutats och
- arbetstagaren omedelbart efter vårdledigheten eller den oavlönade perioden återvände till samma anställning, som omfattades av tilläggspensionsskyddet.
Den fixerade målpensionens belopp räknades så att
- målpensionen vid den tidpunkt då anställningsförhållandet före den oavlönade perioden upphörde justerades med APL-halvvägsindex till nivån för år 2004
- målpensionen enligt 2004 års nivå justerades med lönekoefficienten till nivån för det år då arbetstagaren återgick i arbete
- den tilläggspension som tjänats in i anställningen före den oavlönade perioden drogs av från den på detta sätt beräknade målpensionen
- den målpension som erhållits på detta sätt utgör beloppet för den fixerade målpensionen.
Beloppet på den fixerade målpensionen räknades på ett annat sätt än det ovan beskrivna också om
- arbetstagaren var invalidpensionerad vid utgången av år 2004, när en APL-anställning som omfattades av tilläggspensionsskyddet hade upphört dagen före arbetsoförmågans inträde
- arbetstagaren efter att invalidpensionen upphört omedelbart återvände till samma tilläggspensionsskyddsförsäkrade anställning.
Den fixerade målpensionens belopp räknades så att
- beloppet på den fixerade målpensionen för den APL-anställning som avslutats på grund av arbetsoförmågan justerades enligt APL-halvvägsindex till nivån vid utgången av år 2004
- målpensionen enligt 2004 års nivå justerades med lönekoefficienten till nivån för det år då arbetstagaren återgick i arbete
- från målpensionens belopp drogs den tilläggspension av som tjänats in till tidpunkten för arbetsoförmågans inträde och under pensionsförhållandet.
Mera
Arbetstagaren har för arbetstagaren kunnat ordna en tilläggsdel till ålderspensionen som vid pensionsfallstidpunkten bekostas med en engångspremie, när arbetstagaren går i förtida ålderspension. En sådan förmån har kunnat ordnas pensionsgruppsvis. Då måste pensionsskyddet för en pensionsgrupp som definierats före år 2001 ha innehållit kvantitativ tilläggspension och rätten till en tilläggsdel.
Till en förtida ålderspension kan man ansluta en tilläggsdel som betalas tills den försäkrade fyller 65 år och som motsvarar de pensioner som börjar vid fyllda 65 eller minskningar som föranleds av dessa.
Det har varit möjligt för arbetsgivaren att vid pensionsfallet för ålderspension med en engångspremie ordna med kvantitativ tilläggspension till ålderspensionen i situationer där pensionstagaren har haft rätt att gå i ålderspension vid en lägre, med en månads noggrannhet fastställd, pensionsålder än pensionsgruppens pensionsålder. En sådan rätt kan ingå i pensionsskyddet för pensionsgrupper som fastställts före år 2001 och den måste vara fastställd pensionsgruppsvis.
För dem som hör till pensionsgruppen fixeras ett målbelopp enligt den pensionsålder som fastställts för gruppen i slutet av år 2004. Om en försäkrad går i ålderspension i en lägre pensionsålder än den som har fastställts för gruppen, köper arbetsgivaren i samband med pensionsfallet ett tillägg till ålderspensionen med en engångspremie.
På samma gång är det möjligt att med engångspremie köpa en motsvarande tilläggsdel till familjepensionen eller begravningsbidraget, om dessa förmåner ingår i tilläggspensionsskyddet.
Arbetsgivaren har i samband med en ålderspension som börjar genast kunnat ordna kvantitativ tilläggspension till framtida familjepension och begravningsbidrag förutsatt att de nämnda förmånerna ingår i tilläggspensionsskyddet.
Det har varit möjligt för arbetsgivare att ordna med en kvantitativ tilläggspension som täcker skillnaden mellan pensionsskyddet enligt lagen om statens pensioner och arbetstagarens intjänade pensionsskydd. Då har det varit fråga om APL-tilläggspension som fastställts pensionsgruppsvis och för vilken arbetsgivaren vid pensionsfallet för ålderspensionen betalar en engångspremie.
Det förutsätter att det för arbetstagarna i särskilda lagar om bolagisering av statliga inrättningar eller i pensionsstadgor eller överenskommelser som bygger på separata avtal har garanterats pensionsskydd som följer nivån på pensioner enligt lagen om statens pensioner. Vilka arbetstagare som omfattas av denna pensionsgrupp har definierats senast vid utgången av år 2000.
Skillnaden mellan pensionen enligt en nivå som följer lagen om statens pensioner och arbetstagarens verkliga intjänade pension kan räknas först vid den tidpunkt då arbetstagaren går i pension.
Arbetsgivare har haft möjlighet att ordna kvantitativ tilläggspension till ålderspensionen, om arbetstagarens totala pension annars skulle bli mindre än garantipensionen enligt lagen om jämställande av frivilliga tilläggspensionsarrangemang. Då har det varit fråga om APL-tilläggspension som fastställts pensionsgruppsvis och för vilken arbetsgivaren vid pensionsfallet för ålderspensionen betalar en engångspremie.
Arbetsgivare har haft möjlighet att ordna kvantitativ tilläggspension till ålderspensionen för arbetstagarna i samband med pensionsreformen år 2005. Då har det varit fråga om APL-tilläggspension som fastställts pensionsgruppsvis och för vilken arbetsgivaren vid pensionsfallet för ålderspensionen har betalat en engångspremie. Det har varit möjligt att ordna sådant skydd, om arbetstagarens totalpension annars på grund av fixeringen av målpensionen skulle bli mindre än den totala pensionsnivå som definierats i det försäkringsavtal som gällde i slutet av år 2004. Pensionsgruppen måste fastställas senast vid utgången av år 2005.
2.1.5.1 Fribrev på ålders- och invalidpension
Beloppet på fribrev på ålders- och invalidpension enligt APL-tilläggspensionsskyddet är den pension som tjänats in tills tilläggspensionsskyddet upphör. Fribrevet på ålders- och invalidpension motsvarar 65 års pensionsålder.
Fribrevet på en tidsbunden tilläggsdel till ålderspensionen kombineras med fribrevet på ålders- och invalidpension vid 65 års ålder enligt tilläggspensionsskyddet.
2.1.5.2 Fribrev på familjepension
Beloppet på fribrev på familjepension enligt APL-tilläggspensionsskyddet är det dubbla beloppet av den efterlevandepension som tjänats in tills tilläggspensionsskyddet upphörde.
2.1.5.3 Fribrev på begravningsbidrag
Beloppet på ett begravningsbidrag enligt APL-tilläggspensionsskyddet är den förmån som tjänats in tills tilläggspensionsskyddet upphör.
2.1.5.4 Fribrev, när pensionsåldern är lägre än 65 år
Om en pensionsålder enligt APL-tilläggspensionsskyddet är lägre än 65 år, växer tilläggspensionen enligt den lägre pensionsåldern. När fribrev bildas ändras den intjänade pensionen som motsvarar den lägre pensionsåldern att motsvara 65 års pensionsålder.
Bestämmelser om bildande av fribrev finns i villkoren och grunderna för frivilliga tilläggsförmåner enligt arbetspensionslagarna som fastställts av social- och hälsovårdsministeriet 28.12.2004.
Försäkringen av FöPL-tilläggspension upphörde i slutet av år 2006. De företagare som uppnådde pensionsåldern enligt försäkringsavtalet för FöPL-tilläggspensionsskyddet före utgången av år 2010 fick fortsätta med försäkringen ända till sin pensionsålder. Förutsättningen var att deras företagarverksamhet fortgick ända till pensionsåldern.
I samband med ändringen behöll företagarna rätten att gå i pension vid en lägre pensionsålder enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet, om deras företagarverksamhet upphör högst fyra månader innan pensionsåldern. Tilläggspensionen beviljas då som fribrev.
FöPL-tilläggspensionssystemet stängdes vid utgången av år 2000. Nya tilläggspensionsförsäkringar kunde inte längre tecknas år 2001. De FöPL-tilläggspensionsförsäkringar som gällde vid stängningstidpunkten fick ändå fortsätta ända tills försäkringen av FöPL-tilläggspensionsskydd upphörde vid utgången av år 2006.
Mera
Alla försäkringar inom systemet för LFöPL-tilläggspensionsskydd har upphört.
Om uppgifter som inverkar på det registrerade tilläggspensionsskyddet ändras retroaktivt, ändras tilläggspensionsskyddets målförmåner, intjänade förmåner och fribrevens belopp endast om ändringen gäller uppgifter under det innevarande året och de sex föregående kalenderåren.
Pensionsanstalten rättar ändå utan tidsgräns till eventuella felaktigheter som beror på anstaltens egen verksamhet.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen ha preciserats med att försäkrandet upphörde 31.12.2016.
3.1.1.1 Ålderspension enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet
En arbetstagare har rätt till ålderspension enligt villkoren för APL-tilläggspensionsskyddet om försäkringen av tilläggspensionsskyddet i enlighet med lagen har upphört 31.12.2016 och det från att försäkringen har upphört har gått högst 4 månader sedan arbetstagaren omfattades av tilläggspensionsskyddet när han eller hon uppnår pensionsåldern enligt tilläggspensionen eller en ålderspension som börjat före pensionsåldern enligt tilläggspensionen börjar.
3.1.1.2 Ålderspension som finansieras med engångspremie
Arbetstagaren har 31.12.2016 rätt till ålderspension som finansieras med engångsbelopp när han eller hon går i ålderspension enligt tilläggspensionsskyddet.
3.1.1.3 Ålderspension enligt pensionsåldern för tilläggspensionsskyddet efter 31.12.2016
Arbetstagaren har efter 31.12.2016 rätt att få sin ålderspension som ett fribrev i pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet eller den fortsatta försäkringen om de var i kraft 31.12.2016, även om den nedre gränsen för ålderspensionen enligt ArPL är högre än pensionsåldern för tilläggspensionsskyddet eller den fortsatta försäkringen vid den tidpunkten då arbetstagaren går i ålderspension.
Arbetstagaren har också rätt att få pension enligt grundpensionsskyddet minskad samt fribrevspension enligt den privata sektorn vid samma ålder. Om personen har rätt till ålderspension enligt arbetspensionslagarna för den privatta sektorn i en ålder enligt APL-tilläggspensionsskyddet, har personen rätt att från samma tidpunkt också få pension enligt pensionslagen för den offentliga sektorn. Om personen har rätt till ålderspension enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn i en ålder enligt APL-tilläggspensionsskyddet, har personen rätt att från samma tidpunkt också till pension enligt pensionslagen för den offentliga sektorn.
För att få ålderspension förutsätts att
- arbetstagarens anställning till arbetsgivaren som ordnat tilläggspensionsskyddet fortgår ända till den ovan nämnda ålderspensionsåldern eller upphör tidigast fyra månader innan den ovan nämnda pensionsåldern uppnås.
- arbetstagaren har när den arbetsrättsliga anställningen fortsatt, övergått från en arbetsgivare till en annan och behållit tilläggsskyddet och anställningen till den eftervarande arbetsgivaren fortgår ända till pensionsåldern eller upphör tidigast fyra månader innan den nämnda pensionsåldern uppnås.
- arbetstagaren inte längre är anställd i den anställning till vilken tilläggspensionsskyddet hänför sig.
3.1.1.4 Ålderspensionens belopp för en arbetslös 62-åring
Arbetslösa arbetstagare som är födda före år 1958 har rätt att få ålderspension enligt grundpensionsskyddet utan förtidsminskning vid 62 års ålder, om de får dagpenning för tilläggsdagar enligt lagen om utkomststöd för arbetslösa. Om arbetstagaren har rätt att få ålderspension enligt grundpensionsskyddet vid 62 års ålder utan förtidsminskning, har han eller hon rätt att få ålderspension enligt tilläggspensionsskyddet vid 62 års ålder. Pension enligt tilläggspensionsskyddet omvandlas till att motsvara pensioneringsåldern.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har kompletterats med tilläggspensionsgruppens ståndpunkt från 24.8.2016 om att när pensionsåldern är nedsatt i FöPL-T så att den är under 60 år, kan pension som tjänats för tidigare fribrev ansökas vid 60 års ålder eller senare på samma gång när pensionen enligt FöPL-grundpensionsskyddet ansöks. Bestämmelsen i lagen möjliggör den här tolkningen.
3.1.2.1 Enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet
Företagare har rätt till ålderspension enligt villkoren för FöPL-tilläggspensionsskyddet från ingången av månaden efter den då företagaren uppnår pensionsåldern enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet, om tilläggspensionsskyddet har upphört tidigast 4 månader före pensionsåldern enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet.
3.1.2.2 Beviljas som fribrev
Företagare har rätt till ålderspension som beviljas som fribrev enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet i pensionsåldern enligt det försäkringsavtal om FöPL-tilläggspensionsskydd som gällde vid utgången av år 2006, om
- företagarens FöPL-försäkring fortgår utan avbrott efter år 2006 och
- det har gått högst 4 månader sedan försäkringen har upphört när företagaren uppnår pensionsåldern enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet.
3.1.2.3 Övriga intjänade pensioner och fribrev
När en företagare beviljas ålderspension enligt villkoren för FöPL-tilläggspensionsskyddet, har han eller hon från samma tidpunkt också rätt till pension enligt den privata sektorns pensionslagar som tjänats in innan ålderspensionen börjar och fribrev på ålders- och invalidpension enligt det registrerade tilläggspensionsskyddet.
Om det i FöPL-T finns en nedsatt pensionsålder som är lägre än 60 år och företagaren uppnår pensionsåldern enligt FöPL-T 1.1.2017 eller senare, kan man från och med början av år 2017 avböja tidigare fribrev när man tar ut ålderspension enligt FöPL-T, eftersom förtidsminskningen är striktare än tidigare (0,4 % från den egna lägsta pensionsåldern till och med pensioneringsåldern). Pension som tjänats in för tidigare fribrev kan ansökas vid 60 års ålder eller efter det på samma gång när man ansöker om att pensionen enligt FöPL-grundpensionsskyddet ska börja betalas ut.
Rätt till fribrev enligt pensionslagen för den offentliga sektorn finns från och med åldersklassens lägsta pensionsålder.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Ohjeeseen on tehty täydennys liittyen vakuuttamisen päättämiseen 31.12.2016. Kompletterad med uppgifter om när försäkringen upphör 31.12.2016.
Arbetstagaren har rätt till invalidpension enligt APL-tilläggspensionsskyddet om han eller hon har rätt till invalidpension enligt lagen om pension för arbetstagare.
3.2.1.1 Enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet
Arbetstagare har rätt till invalidpension enligt APL-tilläggspensionsskyddets villkor förutsatt att tilläggspensionsskyddets pensionsålder inte uppnåtts vid pensionsfallet för invalidpensionen. Dessutom förutsätts det att det har gått högst 4 månader från det att personen omfattats av det nämnda tilläggspensionsskyddet när arbetsoförmågan inträder.
3.2.1.2 Beviljas som fribrev
Om det har gått mer än 4 månader sedan arbetstagaren omfattats av tilläggspensionsskyddet när invalidpensionen börjar, har arbetstagaren rätt till invalidpension som beviljas som fribrev enligt APL-tilläggspensionsskyddet.
3.2.1.3 Flera olika pensionsordningar
Om arbetstagaren när invalidpensionen börjar omfattas av flera olika registrerade tilläggspensionsordningar och pensionsåldrarna i försäkringsavtalen skiljer sig från varandra, beviljas pensionen skilt från varje pensionsordning enligt det avtal om APL-tilläggspensionsskydd som det hänför sig till.
3.2.1.4 När försäkringen upphör 31.12.2016
Arbetstagaren har rätt till invalidpension enligt villkoren för APL-tilläggspensionsskydd, då försäkringen av tilläggspensionsskydd i enlighet med lagen upphört 31.12.2016 och gått högst fyra månader från att försäkringen upphört då arbetsoförmågan börjar.
Företagare har rätt till invalidpension som beviljas som fribrev enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet, om de har rätt till invalidpension enligt lagen om pension för företagare.
De anhöriga till förmånslåtaren har rätt till begravningsbidrag enligt APL-tilläggspensionsskyddet på samma villkor som förmånstagarna har rätt till familjepension förutsatt att begravningsbidragsförmånen ingår i APL-tilläggspensionsskyddet. Mottagarna av begravningsbidraget kan ändå vara andra personer än i familjepensionen, eftersom mottagarna av begravningsbidraget är de anhöriga. Med anhöriga avses förmånslåtarens make och arvingar enligt ärvdabalken (40/1965). Om det inte finns anhöriga, har den som har betalat kostnaderna för förmånslåtarens begravning rätt till begravningsbidraget.
3.3.1.1 Enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet
De anhöriga till förmånslåtaren har rätt till begravningsbidrag enligt villkoren för APL-tilläggspensionsskydd under motsvarande förutsättningar, som de anhöriga har rätt till familjepension, förutsatt dessutom att
- APL-tilläggspensionsskyddet innehåller begravningsbidrag och
- APL-tilläggspensionsskyddet inte har ersatts med en fritt formad gruppensionsförsäkring, i vilken det ingår begravningsbidrag.
3.3.1.2 Beviljas som fribrev
Om begravningsbidrag inte kan beviljas enligt villkoren för APL-tilläggspensionsskyddet, beviljas begravningsbidraget som ett fribrev enligt APL-tilläggspensionsskyddet.
Om FöPL-tilläggspensionsskyddet innehåller ett begravningsbidrag, har förmånslåtarens anhöriga rätt till begravningsbidrag enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet på samma villkor som förmånstagarna har rätt till familjepension. Mottagarna av begravningsbidraget kan ändå vara andra personer än i familjepensionen, eftersom mottagarna av begravningsbidraget är de anhöriga. Med anhöriga avses förmånslåtarens make och arvingar enligt ärvdabalken (40/1965). Om det inte finns anhöriga, har den som har betalat kostnaderna för förmånslåtarens begravning rätt till begravningsbidraget.
3.3.2.1 Enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet
De anhöriga till förmånslåtaren har rätt till begravningsbidrag enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet på motsvarande villkor som förmånstagarna har rätt till familjepension.
3.3.2.2 Beviljas som fribrev
Om begravningsbidrag inte kan beviljas enligt villkoren för FöPL-tilläggspensionsskyddet, beviljas begravningsbidraget som fribrev enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet.
Pension enligt tilläggspensionsskydd betals inte i samband med rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg eller rehabiliteringsunderstöd.
4.1 Ansökan om pension
Pensionen söks med en ansökningsblankett som fastställts av Pensionsskyddscentralen.
Ansökan kan lämnas in till
- en pensionsanstalt
- Pensionsskyddscentralen
- Folkpensionsanstaltens byråer
- ett ombud som pensionsanstalten befullmäktigat
- ett försäkringsbolag som hör till samma koncern eller ekonomiska sammanslutning som pensionsanstalten.
För ansökan om registrerat tilläggspensionsskydd behövs ingen egen blankett utan den behandlas automatiskt i samband med grundpensionsansökan.
4.2 Ansökan om begravningsbidrag
Begravningsbidrag som hör till registrerat tilläggspensionsskydd kan sökas antingen med familjepensionsansökan eller en fritt formulerad ansökan. Om familjepension söks på samma gång behövs ingen separat ansökan för begravningsbidraget.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
I anvisningen ingår nu specifikare information om vem som avgör begravningsbidraget.
Rätten till registrerad tilläggspension avgörs vanligtvis av den pensionsanstalt som avgör ansökan om grundpensionen. Om ansökan om grundpension avgörs av en VILMA-anstalt, avgör denna också den sökandes rätt till registrerad tilläggspension. Om VILMA-förfarande inte tillämpas, kan det finnas flera pensionsanstalter som avgör ärendet. Då avgörs den sökandes rätt till tilläggspension av den avgörande pensionsanstalten inom den privata sektorn, som vanligtvis är den pensionsanstalt som försäkrat tilläggspensionsskyddet.
Om den sökande ska beviljas pension enligt villkoren för tilläggspensionsskydd och VILMA-anstalten är någon annan anstalt än den som försäkrat tilläggspensionsskyddet, kan anstalterna komma överens om att VILMA-förfarande inte tillämpas, om det med tanke på handläggningen av pensionsansökan är ändamålsenligt.
Keva och den avgörande pensionsanstalten inom den privata sektorn kan avtala om att avstå från VILMA-förfarandet, om Keva skulle bestämmas som VILMA-anstalt och sökanden omfattas av en lägre pensionsålder enligt APL.
Mera
Rätten till begravningsbidrag avgörs alltid av den pensionsanstalt som försäkrat begravningsbidraget.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Länkarna till lagrummen har uppdaterats och texten ändrats enligt ändringarna av lagen om preskription av skulder.
Rätten att få pension som har beviljats med stöd av arbetspensionslagarna preskriberas inom fem år från den dag då pensionen borde ha betalats ut
Bestämmelsen om preskription av pension tillämpas också på preskription av utbetalning av
- rehabiliteringspenning
- rehabiliteringstillägg
- rehabiliteringsunderstöd
- registrerad tilläggspension
- pension som har tjänats in på basis av oavlönade tider (inklusive studier och vård av barn under tre år).
6.1 Fem års preskriptionstid
Rätten att få pension preskriberas inom fem år efter den dag då pensionen borde ha betalats ut, såvida preskriptionen inte har avbrutits innan dess.
Preskriptionen avbryts enligt lagen om preskription av skulder (728/2003, preskriptionslagen) antingen genom icke-formbundna åtgärder i enlighet med 10 § eller rättsliga åtgärder i enlighet med 11 §.
Avbrytande av preskriptionen av en skuld förutsätter att förmånstagaren preciserar skulden i den avbrytande åtgärden. Förmånstagaren ska sålunda precisera skulden och meddela pensionsanstalten beloppet på och grunden för sitt krav på det sätt som skäligen kan krävas, såvida pensionsanstalten inte känner till beloppet på och grunden för skulden.
6.1.1 Icke-formbundna avbrytande åtgärder
Med avbrytande av preskription av en skuld genom en icke-formbunden avbrytande åtgärd avses exempelvis att
- förmånstagaren kräver betalning eller på något annat sätt påminner pensionsanstalten om betalningen
- pensionsanstalten betalar eller på något annat sätt erkänner fordran
- parterna kommer överens exempelvis om hur fordran ska betalas.
6.1.2 Rättsliga avbrytande åtgärder
Avbrytande av preskription genom en rättslig avbrytande åtgärd innebär att
- borgenären väcker talan angående fordran mot gäldenären eller i fråga om fordran framställer ett krav vid domstol, konsumenttvistenämnden eller vid något annat lagstadgat organ eller i ett förfarande där ett avgörande eller en rekommendation i ärendet kan meddelas, eller vid ett organ som har anmälts till Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 20.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG,
- borgenären anmäler sin fordran utifrån en offentlig stämning som gäller gäldenären eller i gäldenärens konkurs eller i något annat insolvensförfarande eller skulden annars beaktas i samband med förfarandet
- borgenären anhängiggör ett utsökningsärende eller skulden annars beaktas i samband med ett utsökningsförfarande. (VakO 2945/95, VakO 3394/95)
- fordran tas till behandling vid medling i domstol eller vid ett sådant medlingsförfarande där förlikningen kan stadfästas så att den blir verkställbar på det sätt som föreskrivs i lagen om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar (394/2011).
Preskriptionstiden på fem år för utbetalning av pension kan förlängas med ett år i enlighet med 11 § 3 mom. i preskriptionslagen.
Om borgenären återkallar sin ansökan eller handläggningen av ett ärende avslutas av någon annan orsak utan att en delgivning eller något annat i lagen förutsatt meddelande om borgenärens krav har tillställts gäldenären, anses preskriptionstiden inte ha avbrutits. Då preskriberas skulden dock tidigast inom ett år efter att förfarandet avslutades. Preskriptionstiden kan förlängas på detta sätt endast en gång (11 § 3 mom. i preskriptionslagen).
Mera
Preskriptionstiden börjar löpa separat för varje pensionspost räknat från den dag när pensionsposten borde ha betalats ut.
Utbetalningsdagen fastställs för pensionstagaren i pensionsbeslutet. Därefter är den utbetalningsdag som har fastställts i pensionsbeslutet bindande förfallodag för pensionsanstalten.
Preskriptionstiden avbryts i de situationer som nämns i 11 § 2 mom. i lagen om preskription av skulder. Preskriptionstiden anses ha avbrutits den dag då en lagakraftvunnen dom har avgivits eller behandlingen av ärendet i övrigt upphört.
6.2 Fordran som grundar sig på pensionsbeslut
En fordran som grundar sig på ett pensionsbeslut kan ha uppkommit exempelvis om
- pensionsanstalten av någon anledning har betalat den beviljade pensionen till ett för litet belopp
- en pensionspost på grund av ett fel i samband med pensionsutbetalningen har blivit helt och hållet obetald
- en post som hör ihop med pensionen felaktigt inte har utbetalats till en person, t.ex. rehabiliteringstillägg till invalidpension.
En pensionstagares rätt att retroaktivt få ett pensionstillägg eller något annat förmånstillägg (t.ex. rehabiliteringstillägg) preskriberas inom fem år efter den dag då pensionen eller förmånen borde ha betalats ut. Om pensionsanstalten så önskar kan den också betala ut en preskriberad pensionspost.
Exempel Preskription av tillägg till en pension
En person har beviljats invalidpension från och med 1.11.2013 tills vidare. Enligt pensionsbeslutet betalas pensionen ut den första bankdagen varje månad.
På grund av ett betalningsfel har pensionsanstalten från första början betalat ut pensionen till ett för litet belopp. Felet upptäcks 20.11.2019. Pensionsanstalten är skyldig att betala pensionsskillnaden med dröjsmålsränta retroaktivt för fem år (räknat från den dag ärendet blev anhängigt), dvs. från 1.12.2014.
Utbetalningen av pensionstillägget för tiden 1.11.2013–30.11.2014 har preskriberats, eftersom det obetalda pensionstillägget för november månad 2014 (1.11.2014) borde ha betalats eller preskriptionen borde ha avbrutits senast 1.11.2019 och felet upptäcktes först 20.11.2019.
Om pensionsanstalten så önskar kan den också betala ut skillnaden för den preskriberade tiden.
Mera
Det är fråga om en fordran som baserar sig på ett pensionsbeslut också om för pensionstagaren läggs till pensionsgrundande arbetsinkomster efter det att pensionsbeslutet utfärdades.
Pensionsbeslutet rättas så att de inkomster som saknas beaktas i pensionens belopp från första början. Rätten att retroaktivt få ett tillägg till pensionen på basis av dessa inkomster preskriberas dock inom fem år efter den dag då pensionen borde ha betalats ut.
Exempel Retroaktivt tillägg till en pension på grund av inkomster som saknas
En person har beviljats invalidpension från och med 1.7.2014. Efter beslutet får pensionsanstalten 1.8.2020 en utredning som visar att personen har haft pensionsgrundande arbetsinkomster år 2012.
Pensionsbeslutet rättas så att de saknade arbetsinkomsterna beaktas i pensionens belopp från första början, dvs. från och med 1.7.2014.
Pensionstagarens rätt att få tillägg till pensionen har preskriberats för tiden före 1.8.2015 (fem år bakåt från den dag då utredningen lades fram). Pensionstagaren får således inte något tillägg till pensionen för tiden 1.7.2014–31.7.2015.
Om pensionsanstalten så önskar kan den betala pensionstagaren pensionstillägget också för den preskriberade tiden.
Mera
6.3 Ny fem års preskriptionstid från avbrytande av preskription
Den femåriga preskriptionstiden för respektive pensionspost räknas från den dag då pensionen borde ha betalats ut enligt pensionsbeslutet. Om preskriptionen avbryts under den femåriga tidsfristen börjar en ny fem års preskriptionstid löpa från avbrytandet.
Avbrytande av preskriptionen innebär att pensionstagarens rätt till betalning inte preskriberas om den avbrytande åtgärden vidtas innan preskriptionstiden går ut.
För att avbrytandet ska ha någon verkan måste pensionsanstalten informeras om den avbrytande åtgärden innan preskriptionstiden går ut.
Preskriptionen avbryts genom icke-formbundna avbrytande åtgärder enligt 10 § respektive rättsliga avbrytande åtgärder enligt 11 § i preskriptionslagen.
En person har beviljats invalidpension från och med 1.6.2013 tills vidare. Pensionen har betalats till ett för litet belopp från första början. Pensionstagaren upptäcker felet 15.5.2018 och kräver betalning av pensionsanstalten.
Pensionstagarens rätt att få pensionstillägg till den pensionspost som betalades 1.6.2013 skulle ha preskriberats 1.6.2018, men eftersom en ny fem års preskriptionstid börjar löpa från den dag preskriptionen avbryts, dvs. från 15.5.2018, kommer pensionstagarens rätt att få tillägg till pensionen att preskriberas först 15.5.2023.
Mera
6.4 Preskriptionsverkningar
Om en fordran har preskriberats med stöd av preskriptionsbestämmelserna i arbetspensionslagarna är pensionsanstalten inte skyldig att betala en preskriberad pensionspost eller förmån till pensionstagaren.
Om pensionsanstalten så önskar kan den dock betala pensionstagaren också sådana pensioner eller förmåner som har preskriberats.
6.5 Preskription av pensionsrätten
Pensionsrätten i sig preskriberas inte utan den som är berättigad till pension kan ansöka om sin pension hur sent som helst. Arbetspensionslagarna innehåller dock särskilda bestämmelser om för hur lång tid pension kan beviljas retroaktivt från och med ansökan om pension.
Bestämmelsen om preskription av betalning av pension tillämpas inte i följande fall:
- Pensionssökanden har lämnat in en pensionsansökan, men av någon orsak har pensionsanstalten inte utfärdat något pensionsbeslut. Pensionen betalas från den tidpunkt när den egentligen borde ha betalats ut enligt det avtal som i tiden ingåtts om den..
- Pensionsanstalten har avslagit en ansökan om exempelvis invalidpension flera gånger, men vid senare anförda besvär fås en utredning med stöd av vilken pension beviljas enligt den ursprungliga ansökan. Pensionen ska betalas med stöd av den ursprungliga ansökan med eventuell dröjsmålsförhöjning från första början.
6.6 Preskriptionstiderna under övergångsperioden 2007–2012
Preskriptionstiden för pensioner som betalades ut före 2007 har förkortats stegvis från tio till fem år så att den nuvarande preskriptionstiden på fem år har tillämpats från och med 2013..
Preskriptionstiderna under övergångsperioden 2007–2012 är under åren 2007 och 2008 tio år, år 2009 nio år, år 2010 åtta år, år 2011 sju år och år 2012 sex år.
Mera
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Den pensionsanstalt som behandlar en pensionstagares ansökan om grundpension behandlar också ansökan om registrerad tilläggspension.
7.1.1 Tilläggspensionen beviljas enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet
Om tilläggspensionen beviljas enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet, fås de uppgifter som behövs för beviljandet av pension ur registren hos den pensionsanstalt som försäkrat tilläggspensionsskyddet eller ur försäkringsavtalet. För beviljande av pensionen behövs uppgifter om
- personkretsen för tilläggspensionsskyddet
- förmånerna enligt försäkringsavtalet
- den fixerade målpensionen
- den intjänade pensionen samt
- eventuell rätt till tilläggspension som bekostas med en engångspremie vid pensionsfallet för ålderspensionen.
Vanligtvis är det bara den pensionsanstalt som försäkrat tilläggspensionsskyddet som handlägger pensioner som beviljas enligt villkoren för tilläggspensionsskydd.
7.1.2 Tilläggspensionen beviljas som fribrev
Om tilläggspensionen beviljas som fribrev, fås uppgifterna för beräkningen av pensionen från intjäningssystemet genom ett anställningsmeddelande.
Den pensionsanstalt som utfärdar beslutet om pensionstagarens grundpension ger på samma gång också ett beslut om tilläggspensionen. Om en ansökan ges det endast ett överklagbart beslut, som innehåller beslut om både grundpensionen och tilläggspensionen. Den sökande har rätt att ansöka om ändring i fråga om tilläggspensionen på samma sätt som i fråga om grundpensionen.
Om VILMA-förfarande inte tillämpas på pensionen, är det den sista pensionsanstalten inom den privata sektorn som fattar beslut om tilläggspensionen.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Punkten om tilläggsdel efter invalidpension har preciserats.
8.1.1.1 Ålderspension enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet
Om en ålderspension enligt villkoren för APL-tilläggspensionsskydd börjar
- vid ingången av den månad som följer på den då den försäkrade uppnår pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet, beviljas ålderspensionen enligt beloppet på den intjänade pensionen; tidigare bildade tilläggspensionsfribrev på ålders- och invalidpension omräknas till att motsvara pensioneringsåldern
- från en annan tidpunkt än ingången av den månad som följer på den försäkrade når pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet, omräknas den intjänade tilläggspensionen och tidigare bildade tilläggspensionsfribrev på ålders- och invalidpension till att motsvara den ålder då den försäkrade går i pension.
Om en person går i pension i en lägre pensionsålder enligt APL-tilläggspensionsskyddet, minskas pensionen enligt grundpensionsskyddet med 0,4 procent för varje månad då pensionen tas ut i förtid före den månad som följer på den då personen uppnår pensionsåldern för sin egen åldersgrupp.
8.1.1.2 Invalidpension för en samtidig anställning
Om en anställd beviljas ålderspension enligt villkoren för APL-tilläggspensionsskydd och invalidpension enligt APL-tilläggspensionsskydd för en samtidig anställning som fortgår när ålderspensionen börjar, omräknas de tidigare bildade tilläggspensionsfribreven på ålders- och invalidpension till att motsvara den ålder då den anställda går i ålderspension.
Det görs ingen omräkning när en invalid- eller arbetslöshetspension ändras till ålderspension.
8.1.1.3 Ålderspension som beviljas som fribrev
Man har rätt till ålderspension som beviljas som fribrev tidigast när man uppnår den lägsta pensionsåldern för sin egen åldersgrupp.
Om en ålderspension som beviljas som fribrev enligt APL-tilläggspensionsskyddet eller en fortsatt försäkring börjar
- vid ingången av månaden efter den då den försäkrade har fyllt 65 år, är beloppet på ålderspensionen lika stort som tilläggspensionsfribreven på ålders- och invalidpension
- från en annan tidpunkt än ingången av månaden efter den då den försäkrade har fyllt 65, omräknas tilläggspensionsfribreven på ålders- och invalidpension till att motsvara den ålder då den försäkrade går i pension.
Fribreven finns i registret och motsvarar 65 års pensionsålder.
Det görs ingen omräkning när en invalid- eller arbetslöshetspension ändras till ålderspension.
Om personen tidigare har haft pension enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet och hen har blivit frisk och börjat arbeta igen, kan hen ha tjänat in pension på grundval av den tidigare pensionen (befrielse från avgifter) till utgången av år 2016.
8.1.1.4 Den sista anställningen omfattas av flera tilläggspensionsförsäkringar
Om pensionstagarens sista anställning har omfattats av flera tilläggspensionsförsäkringar, omräknas pensionen enligt villkoren för tilläggsskyddet
- först för varje periods del till att motsvara pensionsåldern enligt den sista perioden med koefficienterna för respektive periods sluttidpunkt
- sedan för varje periods del till den ålder då personen går i pension med de koefficienter som gäller vid utgången av den månad som föregår den då pensionen börjar.
Pension som betalas som fribrev omräknas från beloppen enligt 65 års pensioneringsålder direkt till att motsvara den ålder då personen går i pension enligt de koefficienter som gäller vid utgången av den månad som föregår den då pensionen börjar
8.1.1.5 Tidsbunden tilläggsdel till ålderspension enligt APL-tilläggspensionsskydd
8.1.1.5.1 Tilläggsdelens storlek
Om ålderspensionen börjar
- i början av månaden efter den då den försäkrade uppnår pensionsåldern enligt APL-tilläggsskyddet, är den tidsbundna tilläggsdelen lika stor som den intjänade pensionen
- från en annan tidpunkt än i början av månaden efter den då den försäkrade uppnår pensionsåldern, omräknas den tidsbegränsade tilläggsdelen till att motsvara den ålder då den försäkrade går i pension.
8.1.1.5.2 Tilläggsdel efter invalidpension
Fr.o.m. 1.1.2014 utbetalas ålderspensionens tilläggsdel först när invalidpensionen enligt tilläggspensionsskyddet ändras till ålderspension ( i de flesta fall vid 63 års ålder). Tilläggsdelen betalas i första hand livet ut och på den pensionssökandes begäran tidsbegränsat i åldern 63–65 år. Om pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet är 64 år, betalas tilläggsdelen också från 63 års ålder, omräknas från pensionsåldern 64 till att motsvara pensionsåldern 63 och betalas också ut i första hand livet ut.
Om personen emellertid omfattas av skyddsbestämmelserna i lagreformen 1.1.2014, dvs. får delinvalidpension och pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet är lägre än 63 år, betalas tilläggsdelen tidsbegränsat från pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet fram till 65 års ålder. På pensionstagarens begäran kan tilläggsdelen omräknas till att betalas livet ut.
Också om personen får invalidpension enligt tilläggspensionsskyddet enligt 2004 års bestämmelser, betalas tilläggsdelen från den tidpunkt då pensionen ändras till ålderspension. I dessa situationer ändras invalidpensionen till ålderspension för både grund- och tilläggspensionsskyddets del vid ålderspensionen för tilläggspensionsskyddet. Om pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet är lägre än 63 år, betalas tilläggsdelen i första hand tidsbegränsat och på den pensionssökandes begäran livet ut. Om pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet är lägre än 63 eller 64 år, betalas tilläggsdelen i första hand livet ut och på den pensionssökandes begäran tidsbegränsat.
8.1.1.5.3 Tilläggsdel i fribrevspension
Om ålderspensionen enligt APL-tilläggspensionsskyddet beviljas som fribrev, ingår den tidsbundna tilläggsdelen till ålderspension i fribrevet på ålders- och invalidpension.
8.1.1.5.4 När försäkringen upphör 31.12.2016
När beloppet på en kompletterande pension enligt ett sådant tilläggspensionsskydd som 31.12.2016 bekostats med engångspremie i anslutning till ändringen år 2005, används som pensionsfallstidpunkt 31.12.2016. Inkomsten för återstående tid beräknas utifrån inkomsterna för de fem år som föregår pensionsfallstidpunkten, dvs. enligt inkomsterna för år 2011-2015.
8.1.1.5.5 Ålderspension till arbetslösa som fyllt 62 år
Arbetslösa arbetstagare som är födda före år 1958 har rätt att få ålderspension enligt grundpensionsskyddet utan förtidsminskning vid 62 års ålder, om de får dagpenning för tilläggsdagar enligt lagen om utkomststöd för arbetslösa. Om arbetstagaren har rätt att få ålderspension enligt grundpensionsskyddet vid 62 års ålder utan förtidsminskning, har han eller hon rätt att få ålderspension enligt tilläggspensionsskyddet vid 62 års ålder. Pension enligt tilläggspensionsskyddet omvandlas till att motsvara pensioneringsåldern.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
8.1.2.1 Ålderspension enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet
Om en företagare beviljas ålderspension enligt villkoren för FöPL-tilläggspensionsskyddet omräknas den pension som tjänats in enligt tilläggspensionsskyddet och de tidigare bildade tilläggspensionsfribreven på ålders- och invalidpension till att motsvara den ålder då företagaren går i pension.
Det görs ingen omräkning när en invalid- eller arbetslöshetspension ändras till ålderspension.
8.1.2.1.1 Ålderspension som beviljas som fribrev
Om ålderspensionen som beviljas som fribrev enligt FöPL-tilläggspensionsskydd börjar
- vid ingången av månaden efter den då den försäkrade fyller 65, är beloppet på ålderspensionen lika stort som tilläggspensionsfribreven på ålders- och invalidpension.
- från en annan tidpunkt än ingången av månaden efter den då den försäkrade fyller 65, omräknas fribreven på ålders- och invalidpension till att motsvara den ålder då den försäkrade går i pension.
Det görs ingen omräkning när en invalid- eller arbetslöshetspension ändras till ålderspension.
8.1.2.1.2 Uppskjuten pension
Om personen går i pension enligt tilläggspensionsskyddet senare än i pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet, skjuts pensionen upp. Då beräknas en uppskovsförhöjning för hela uppskovstiden med de kapitalvärdeskoefficienter som gäller i slutet av månaden före den då pensionen börjar.
8.1.2.2 Belopp på den tidsbegränsade tilläggsdelen till ålderspension enligt FöPL-tilläggspensionen
8.1.2.2.1 Tilläggsdelen som fribrev
Om en ålderspension enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet beviljas som fribrev, ingår ålderspensionens tidsbegränsade tilläggsdel i fribrevet på ålders- och invalidpension enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet.
8.1.2.2.2 Begränsning av tilläggsdelen
Om företagaren beviljas en invalidpension enligt FöPL efter att han eller hon uppnått pensionsåldern för FöPL-tilläggspensionsskyddet, begränsas tilläggsdelarna till ålderspension enligt villkoren för FöPL-tilläggspensionsskyddet. Begränsning av en tilläggsdel innebär att invalidpensionen enligt FöPL och FöPL-tilläggspensionen sammanlagt högst kan vara beloppet av det sammanräknade beloppet av ålderspension enligt FöPL och FöPL-tilläggspensionsskyddet som börjar från samma tidpunkt.
Tilläggsdelarna begränsas inte i ålderspension enligt FöPL-tilläggspensionsskydd som betalas på basis av fribrev.
8.2.1.1 Invalidpension enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet
Om arbetstagaren har rätt till invalidpension enligt villkoren för APL-tilläggspensionsskyddet, är invalidpensionen lika stor som målpensionen. Tilläggspensionsfribrev på ålders- och invalidpension som bildats tidigare omräknas till att motsvara pensionsåldern enligt försäkringsavtalet för APL-tilläggspensionsskydd.
Om arbetstagaren beviljas invalidpension enligt villkoren för APL-tilläggspensionsskydd för samtidiga anställningar med APL-tilläggspensionsordningar, omräknas tilläggspensionsfribrev på ålders- och invalidpension till att motsvara den högsta pensionsåldern enligt dessa samtidiga pensionsordningar.
8.2.1.2 Invalidpension som beviljas som fribrev
Invalidpension som beviljas arbetstagaren som ett fribrev enligt APL-tilläggspensionsskyddet är lika stort som tilläggspensionsfribreven på ålders- och invalidpension.
8.2.1.3 Delinvalidpension
Beloppet på delinvalidpensionen är hälften av full invalidpension.
Invalidpension som beviljas arbetstagaren som ett fribrev enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet är lika stor som tilläggspensionsfribreven på ålders- och invalidpension.
Enligt villkoren för FöPL-tilläggspensionsskyddet är det inte längre möjligt att bevilja invalidpension, eftersom försäkringarna inte längre är i kraft.
Beloppet på delinvalidpensionen är hälften av full invalidpension.
8.3.1.1 Grunden för familjepension
Beloppet på familjepensionen uträknas med hjälp av grunden för familjepension.
8.3.1.1.1 Enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet
Om familjepensionen beviljas enligt villkoren för APL-tilläggspensionsskyddet, och
- förmånslåtaren inte var pensionerad vid sin död
- förmånslåtaren vid sin död fick sådan deltidspension som var knuten till ett sådant deltidsarbete för vilket det hade försäkrats kvantitativ tilläggspension eller
- förmånslåtaren vid sin död fick invalid- eller arbetslöshetspension enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet eller en ålderspension som följde efter dem,
är grunden för familjepensionen det dubbla beloppet av det målsatta beloppet för familjepensionen.
Om förmånslåtaren inte fick pension vid sin död, fås grunden för familjepensionen genom att justera målpensionen vid den tidpunkt då tilläggspensionsskyddet upphör med lönekoefficienten till nivån för familjepensionens begynnelseår. För tiden före år 2005 används ett APL-halvvägsindex för personer som var under 65 år och ett APL-index för personer i pensionsåldern för personer över 65 år.
Om familjepensionen beviljas enligt villkoren för APL-tilläggspensionsskyddet och
- förmånslåtaren vid sin död fick ålderspension eller
- förmånslåtaren vid sin död hade rätt till ålderspension,
är förmånsgrunden för familjepensionen det dubbla beloppet av den intjänade pensionen.
Om familjepensionen beviljas enligt villkoren för APL-tilläggspensionsskyddet, läggs tidigare bildade tilläggspensionsfribrev för familjepension till grunden för familjepensionen.
8.3.1.1.2 Beviljas som fribrev
Om familjepensionen beviljas som fribrev enligt APL-tilläggspensionsskyddet, är grunden för familjepensionen det sammanlagda beloppet av tilläggspensionsfribreven för familjepension.
För att storleken på förmånsgrunden för familjepensionen ska kunna fastställas beräknas grunden för familjepension separat för de tilläggspensionsordningar där både den efterlevande maken och barnen är förmånstagare och de tilläggspensionsförordningar där endast barnen är förmånstagare.
8.3.1.2 Beloppet på familjepensionen
Beloppet på efterlevandepensionen och barnpensionen fås av grunden för familjepensionen på motsvarande sätt som vid familjepension enligt ArPL.
8.3.2.1 Grunden för familjepension
Perhe-eläkkeen määrä lasketaan perhe-eläkkeen perusteen avulla.
8.3.2.1.1 Enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet
Om familjepensionen beviljas enligt villkoren för FöPL-tilläggspensionsskyddet och
- förmånslåtaren vid sin död inte var pensionerad eller
- förmånslåtaren vid sin död fick invalid- eller arbetslöshetspension enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet eller en ålderspension som följde efter dem,
är grunden för familjepension av det nämnda FöPL-tilläggspensionsskyddet det dubbla beloppet av målpensionerna för familjepension och tilläggsdelarna till den.
Familjepensionens tilläggsdelar betalas ändå inte om förmånslåtaren vid sin död fick eller hade rätt att få sådan invalid- eller ålderspension enligt grundskyddet eller ålderspension efter dessa som börjat före pensionsåldern för FöPL-tilläggspensionsskyddet.
Om familjepensionen beviljas efter en sådan förmånslåtare som vid sin död fick ålderspension enligt villkoren för FöPL-tilläggspensionsskyddet efter ålderspension, är grunden för familjepensionen enligt det nämnda FöPL-tilläggspensionsskyddet det dubbla beloppet av familjepensionen och familjepensionernas tilläggsdelar som tjänats in före den tidpunkt då FöPL-tilläggspensionsskyddet upphörde.
Om familjepensionen beviljas enligt villkoren för FöPL-tilläggspensionsskyddet, läggs de tidigare bildade tilläggspensionsfribreven för familjepension till grunden för familjepensionen.
8.3.2.1.2 Beviljas som fribrev
Om familjepensionen beviljas som ett fribrev enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet, är grunden för familjepensionen det sammanlagda beloppet av tilläggspensionsfribrev för familjepension.
8.3.2.2 Beloppet på familjepensionen
Beloppet på efterlevandepensionen och barnpensionen fås utifrån grunden för familjepensionen på samma sätt som motsvarande familjepension enligt FöPL.
Om förmånslåtaren fick ålderspension enligt LFöPL-tilläggspensionsskyddet, beräknas den efterlevande makens och barnens familjepension på samma sätt som familjepension för FöPL-tilläggspensionsskyddet.
Om förmånslåtaren är försäkrad enligt en arbetsgivarförsäkring och arrangemanget innehåller familjepension, räknas den efterlevande makens och barnens familjepension på samma sätt som familjepension enligt APL-tilläggspensionsskyddet.
8.4.1.1 Enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet
Begravningsbidrag enligt villkoren för APL-tilläggspensionsskydd beviljas
- till beloppet av den intjänade förmånen för den anställningen, för vilken förmånslåtaren vid sin död får eller är berättigad till
- ålderspension enligt villkoren för APL-tilläggspensionsskyddet
- ålderspension, förtida ålderspension eller deltidspension enligt grundskyddet och
- i övrigt enligt målbeloppet.
Till begravningsbidraget läggs tidigare bildade fribrev på begravningsbidrag.
8.4.1.2 Beviljas som fribrev
Begravningsbidrag som beviljas som fribrev enligt APL-tilläggspensionsskyddet har beloppet de sammanlagda fribreven på begravningsbidrag.
8.4.1.3 Fördelning av begravningsbidrag
Begravningsbidraget fördelas mellan förmånslåtarens arvingar enligt ärvdabalkens bestämmelser om deras rätt till arv. Således, om begravningsbidraget ska fördelas mellan förmånslåtarens make och arvingar, får både maken och bröstarvingarna hälften av begravningsbidraget. Om det inte finns några bröstarvingar, betalas begravningsbidraget till maken. Om det inte finns någon make, betalas begravningsbidraget till arvingarna.
Om det inte finns några arvingar, betalas begravningsbidraget till den som har stått för begravningskostnaderna.
8.4.2.1 Enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet
Begravningsbidraget enligt försäkringsavtalet om FöPL-tilläggspensionsskydd är lika stort som målbeloppet efter
- invalidpension
- arbetslöshetspension eller
- ålderspension som följt på dem
och lika stort som den intjänade förmånen efter ålderspension. Till detta läggs tidigare bildade fribrev på begravningsbidrag.
8.4.2.2 Beviljas som fribrev
Begravningsbidrag som beviljas som fribrev enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet har beloppet av fribreven på begravningsbidrag.
8.4.2.3 Fördelning av begravningsbidrag
Om begravningsbidraget ska fördelas mellan förmånslåtarens make och bröstarvingar, får både maken och bröstarvingarna hälften av begravningsbidraget. Om det inte finns några bröstarvingar, betalas begravningsbidraget till maken. Om det inte finns någon make, betalas begravningsbidraget till arvingarna. Begravningsbidraget fördelas mellan arvingar enligt ärvdabalkens bestämmelser om deras rätt till arv.
Om det inte finns några arvingar, betalas begravningsbidraget till den som har stått för begravningskostnaderna.
Om pensionstagaren får invalidpension enligt villkoren för tilläggspension, tas inga försäkringspremier för tilläggspensionsskyddet ut av arbetsgivaren medan invalidpensionen löper (tid med premiebefrielse). För tiden med invalidpension tillväxer det ny pension medan arbetsgivaren är befriad från premiebetalningen. Pension tillväxer från pensionsfallstidpunkten till slutet av den månad då pensionen upphör, under de månader då pensionstagaren har rätt till invalidpension.
Det tillväxer pension på basis av skillnaden mellan målpensionen efter justering med lönekoefficienten och den intjänade pensionen. Den intjänade pensionen införs i pensionsregistret.
Den försäkrade eller pensionstagarna har rätt till pension som tjänats in under den premiefria tiden, om den försäkrade eller hans eller hennes förmånstagare beviljas ny pension på nya grunder.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats med att i en situation där förmånslåtaren först har fått partiell förtida ålderspension och som ändrats till ålderspension före familjepensionen, indexeras förmånslåtarens pension med lönekoefficienten till nivån enligt ålderspensionens början och därifrån vidare till nivån enligt året familjepensionen börjar med arbetspensionsindex.
De registrerade tilläggspensionsförmånerna justeras årligen med arbetspensionsindex på samma sätt som ArPL- och FöPL-pensioner.
De fixerade målpensionerna och begravningsbidragets målsatta belopp justeras årligen med lönekoefficienten.
8.6.1 Justering av tilläggsförmånens belopp till nivån för förmånens begynnelseår
8.6.1.1 Ålders- och invalidpension
Fribrev, intjänade pensioner och målpensioner enligt det registrerade tilläggspensionsskyddet justeras först med lönekoefficienten från nivån vid den tidpunkt då tilläggsskyddet som innehåller ålders- och invalidpension upphört till nivån för pensionens begynnelseår. Efter det omvandlas de att motsvara pensioneringsåldern med koefficienter som har fastställts så att det försäkringsmatematiska kapitalvärdet för pensionen inte ändras.
I social- och hälsovårdsministeriets förordning om uträkning av arbetspensionen i vissa fall (1148/2004) finns noggrannare bestämmelser om hur pensionen omvandlas.
Exempel: Invalidpension till ålderspension
Personen beviljas invalidpension år 2010 och pensionsfallet är år 2009. Pensionen ändras till ålderspension år 2012.
Ålderspensionens tilläggsdel indexeras med lönekoefficienten från 2009 års nivå till 2012 års nivå. Då är den person som blivit arbetsoförmögen i samma ställning som en sådan person som skulle ha gått direkt i ålderspension vad beträffar indexeringen av tilläggsdelen. Tilläggsdelen är sett till invalidpensionen en ny pensionsdel, som börjar betalas först i när pensionsåldern uppnåtts.
Mera
8.6.1.2 Familjepension
Om förmånslåtaren inte var pensionerad vid sin död, justeras fribreven för tilläggsfamiljepension, de intjänade pensionerna och målpensionerna med lönekoefficienten från nivån vid den tidpunkt då tilläggsskyddet som innehåller familjepension upphör till nivån för det år då familjepensionen börjar.
Om förmånslåtaren var pensionerad vid sin död, justeras fribreven för tilläggsfamiljepensionen, de intjänade pensionerna och målpensionerna först med lönekoefficienten till nivån för det år då förmånslåtarens första egna pension började. Därifrån framåt justeras de med arbetspensionsindex till nivån för det år då familjepensionen börjar. För tid med deltidspension justeras beloppen med lönekoefficienten.
8.6.1.3 Begravningsbidrag
Om förmånslåtaren vid sin död inte var pensionerad, justeras begravningsbidragets fribrev, de intjänade beloppen och målbeloppens samt tilläggsdelen från nivån vid den tidpunkt då tilläggspensionsskyddet med begravningsbidraget upphörde med lönekoefficienten till nivån för förmånslåtarens dödsår.
Om förmånslåtaren var pensionerad vid sin död, justeras fribreven, de intjänade beloppen och målbeloppen för begravningsbidraget först med lönekoefficienten till nivån för det år förmånslåtarens första egna pension började. Därefter justeras de med arbetspensionsindex till nivån för det år då förmånslåtaren dör. För tid med deltidspension justeras begravningsbidragets belopp med lönekoefficienten.
Om begravningsbidrag beviljas efter en förmånslåtare som fick ålders-, invalid- eller arbetslöshetspension, fås begravningsbidraget som ska beviljas genom att justera begravningsbidraget som räknats när tilläggsskyddet upphörde med lönekoefficienten till nivån enligt begynnelseåret för förmånslåtarens egen pension och därifrån med arbetspensionsindex till nivån enligt dödsfallsåret för begravningsbidraget. För tiden med deltidspension justeras begravningsbidraget med lönekoefficienten. För tiden före år 2005 används för dem under 65 års ålder APL-halvvägsindex och för dem äldre än 65 år APL-index för personer i pensionsåldern.
8.6.1.4 Indexering efter partiell förtida ålderspension och arbetslivspension
Efter partiell ålderspension görs indexeringen av familjepension och begravningsbidrag med lönekoefficienten. På samma sätt indexeras ålderspension efter partiell ålderspension.
I en situation där förmånslåtaren först har varit på partiell förtida ålderspension och som redan ändrats till ålderspension före familjepensionen, indexeras förmånslåtarens pension med lönekoefficienten till nivån enligt ålderspensionens begynnelseår och därifrån vidare till nivån enligt familjepensionens begynnelseår med arbetspensionsindex.
När en person först får partiell ålderspension och efter det ansöker om ålderspension, räknas fribrevet för tilläggspensionsskyddet till ålderspensionen som om beloppet på tilläggspensionsskyddet skulle ha indexerats med lönekoefficienten från tidpunkten när fribrevet bildades till pensionens begynnelsetidpunkt och omvandlats från nivån vid 65 års ålder som uppskjuten eller som förtida till åldern för ålderspensionering. Till exempel om personen har gått i partiell ålderspension vid 66 års och 9 månaders ålder och därefter går i ålderspension vid 67 års och 10 månaders ålder, skulle personens fribrev enligt tilläggspensionsskyddet i ålderspensionen ha skjutits upp från nivån vid 65 års ålder till 67 år och 10 mån.
Vid beräkningen av arbetslivspension har beloppet på tilläggspensionen i pensionsberäkningsprogrammet Yhella ändrats redan färdigt enligt nivån för den lägsta allmänna pensionsåldern. Vid beräkningen av ålderspensionen efter arbetslivspensionen sker indexeringen med arbetspensionsindex från arbetslivspensionens begynnelsetidpunkt och framåt. På samma sätt indexeras tiden med arbetslivspension med arbetspensionsindex i familjepensionssituationer.
8.6.1.5 Fribrev och förmåner som bildats före år 2004
Tilläggspensionsfribrev, intjänade förmåner och målförmåner från före år 2004 justeras för beräkningen av pensionen eller begravningsbidraget först till nivån för år 2004 med APL-halvvägsindex och därefter med lönekoefficienten.
8.6.2 Beräkning av pension enligt 2004 års bestämmelser
När pension räknas enligt 2004 års bestämmelser används
- APL-halvvägsindex för personer under 65 år och
- arbetspensionsindex för dem som fyllt 65 år.
Den privata sektorns registrerade tilläggspension räknas alltid justerad med lönekoefficienten när pensionsfallet inträffat efter år 2004, så också i de fall där en pension enligt grundtryggheten som grundar sig på samma pensionsfall fastställs enligt 2004 års bestämmelser.
8.6.2.1 Ändring av indexserie
I indexeringen var år 1995 ”år noll”, varefter det kom en ny indexserie. Pensionen indexeras genom nivån år 1995 på samma sätt som indexeringen görs genom år 2004 i 2005 års reform.
Till exempel indexering från år 1992 med arbetspensionsindex till år 2017 sker för fribrev på 100 euro enligt följande:
100 € x (1712/1682) x (2534/1712).
8.6.3 Indexgottgörelse i APL-tilläggspensionsskyddet
I början av år 1994 gjordes en engångsartad nedskärning av indexnivån. Detta gottgörs i förmånerna enligt APL-tilläggspensionsskyddet och de fortsatta försäkringarna. Gottgörelsen görs så att tilläggspensioner som tjänats in och fribrev som bildats före år 1996 höjs med 1,3 procent.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
8.7.1 Avdrag från ålders- och invalidpension
Om en person som får ålders- eller invalidpension också får en primär förmån, dvs. en förmån enligt trafikförsäkringslagen, lagen om olycksfallsförsäkring eller lagen om olycksfall i militärtjänst (LITA-förmån), dras den i första hand av från grundpensionernas sammanlagda belopp. Om beloppet på den primära förmånen överskrider grundpensionernas sammanlagda belopp, dras den överskridande delen av från pensionen som betalas enligt tilläggspensionsskyddet.
Vid behov omräknas tilläggspensionen först till att motsvara pensioneringsåldern med en omräkningskoefficient och avdraget av LITA-förmånen görs från pensionen efter omräkningen.
8.7.2 Avdrag från familjepension
Om förmånstagaren beviljas en familjepension eller en ersättning som motsvarar LITA-förmåner, dras den i första hand av det sammanlagda beloppet av familjepensioner enligt grundpensionsskyddet. Familjepensioner enligt grundpensionsskyddet beaktas utan att minskning av efterlevandepension har gjorts. Om beloppet på den primära förmånen överskrider beloppet på familjepensionerna enligt grundskyddet, dras den överskjutande delen av från familjepensionen enligt tilläggspensionsskyddet.
Vid behov omräknas tilläggsfamiljepensionen först med en omräkningskoefficient och LITA-förmånen dras av efter omräkningen.
8.7.3 Minskar inte begravningsbidraget
LITA-förmåner minskar inte på begravningsbidrag som betalas utifrån tilläggspensionsskyddet.
Registrerad tilläggspension betalas inte till rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg eller rehabiliteringsunderstöd. Tilläggspension tillväxer inte under den tid då den försäkrade får dessa förmåner.
Pension enligt tilläggspensionsskyddet börjar alltid från samma tidpunkt som den grundpension med vilken tilläggspensionen betalas.
För att ålderspensionen ska kunna börja ska den anställning eller företagarverksamhet, till vilken tilläggspensionsskyddets försäkring hänför sig, ha upphört.
Full invalidpension föregås vanligtvis av sjukdagpenningens primärtid.
Familjepensionen betalas från början av månaden efter förmånslåtarens död.
10.1 Utbetalning av tilläggspension
Tilläggspension betalas alltid tillsammans med arbetspensionen. Således betalas alltså inte endast tilläggspension om inte resten av arbetspensionen betalas. Vid utbetalningen av pensionen följs bestämmelserna i ArPL och FöPL i tillämpliga delar.
Om utbetalningen av pensionen fördröjs, betalar pensionsanstalten pensionen förhöjd med en dröjsmålsränta enligt räntelagen så som bestäms i ArPL och FöPL.
10.2 Utbetalning av begravningsbidrag
Om den försäkrade avlider betalas begravningsbidrag till hans eller hennes anhöriga eller, om inte anhöriga finns, till den som haft hand om begravningskostnaderna. Med anhöriga avses förmånslåtarens make och arvingar enligt ärvdabalken (40/1965). Begravningsbidraget fördelas mellan de anhöriga enligt försäkringsvillkoren.
10.3 Utbetalning av ålderspensionens tilläggsdel
10.3.1 APL-tilläggspensionsskydd
Om ålderspensionen enligt APL-tilläggspensionsskyddet börjar
Jos TEL-lisäeläketurvan vanhuuseläke alkaa:
- vid 63 års ålder eller senare, betalas ålderspensionens tidsbegränsade tilläggsdel som ålderspension för resten av livet. På pensionstagarens begäran kan pensionen också betalas som en tidsbegränsad tilläggsdel till ålderspensionen. Då upphör den vid 65 års ålder.
- Före 63 års ålder, varvid ålderspensionens tidsbegränsade tilläggsdel betalas som en tidsbegränsad tilläggspension som upphör vid 65 års ålder. På pensionssökandens begäran kan pensionen betalas också som en livslång ålderspension.
10.3.2 FöPL-tilläggspensionsskydd
Om en företagare beviljas ålderspension enligt villkoren för FöPL-tilläggspensionsskydd, betalas ålderspensionens tidsbegränsade tilläggsdel resten av livet.
På pensionssökandens begäran kan en tidsbegränsad tilläggsdel betalas också från det att pensionen börjar till 60 års ålder. Uppskovsförhöjningen betalas då resten av livet.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Texten har preciserats i fråga om hur invalidpension enligt tilläggspensionsskyddet ändras till ålderspension.
Invalidpension enligt villkoren tilläggspensionsskyddet som beviljats som fribrevspension enligt tilläggspensionsskyddet ändras till en lika stor ålderspension i regel vid den ålder då pensionen enligt grundpensionsskyddet enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare ändras till ålderspension.
Regeln gäller pensioner som beviljats enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) samt också de pensioner som beviljats enligt lagen om pension för arbetstagare (APL) i vilka pensionsfallet inträffar år 2006, dvs. pensioner som för grundpensionsskyddets del har beviljats enligt 2005 års bestämmelser.
Invalidpensioner som beviljats efter 2017 års pensionsreform (pensionsfall 1.1.2017 eller senare) ändras för både tilläggspensionsskyddets och grundpensionsskyddets del till ålderspension vid den lägsta pensionsåldern för pensionstagarens åldersgrupp.
Om pensionsfallet inträffar 1.1.2017-30.4.2017 kan invalidpension eller delinvalidpension enligt villkoren för tilläggspensionsskyddet fortfarande börja. Då har grundpensionsskyddet redan beviljats enligt 2017 års bestämmelser, men invalid- eller delinvalidpension enligt tilläggspensionsskyddet ändras till ålderspension vid pensionsåldern för tilläggspensionsskyddet, om den är lägre än den lägsta pensionsåldern för pensionstagarens åldersgrupp.
Om APL-tilläggspensionsskyddet innehåller
- en tidsbegränsad tilläggsdel till ålderspensionen och
- arbetstagaren beviljas invalidpension enligt villkoren för APL-tilläggspensionsskydd,
betalas tilläggsdelen i ålderspensionen efter invalidpensionen. Tilläggsdelen betalas i ålderspensionen som följer efter invalidpensionen även då när pensionen enligt tilläggsskyddet ändras till en lika stor ålderspension vid pensionsåldern för grundpensionen, och pensionsåldern är en annan än pensionsåldern för tilläggspensionen.
Tilläggsdelen betalas till beloppet av den målsatta pensionen och omräknas till att motsvara den ålder då personen går i ålderspension enligt bestämmelserna i social- och hälsovårdsministeriets förordning.
Om familjepension beviljas efter ålders-, invalid- eller arbetslöshetspension, fås familjepensionens belopp på följande sätt:
- först justeras den målsatta familjepensionen med lönekoefficienten vid den tidpunkt då tilläggspensionsskyddet upphör till nivån för det år då den pension som föregick familjepensionen började
- sedan justeras den målsatta familjepensionen med arbetspensionsindex till nivån för det år då familjepensionen börjar.
För tid med deltidspension justeras den målsatta familjepensionen med lönekoefficienten. För tiden före år 2005 används APL-halvvägsindex för personer som är under 65 år och APL-index för personer i pensionsåldern för personer över 65 år.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
12.1 Den första tiden med tilläggspensionsskydd
Under den första tiden som det lagstadgade arbetspensionssystemet för den privata sektorn var i kraft blev den målsatta nivån för grundpensionen ofta låg av flera orsaker. I början var nivån 42 procent av den pensionsgrundande lönen. Samtidigt var den målsatta nivån 60 procent i många av de frivilliga pensionsarrangemang som fanns inom den privata sektorn innan lagen om pension (APL) trädde i kraft. Inom den offentliga sektorns lagstadgade pensionssystem var pensionens målsatta nivå 66 procent. Därför ansågs det motiverat att i det lagstadgade pensionssystemet för den privata sektorn införa en möjlighet att ordna ett bättre pensionsskydd än grundpensionsskyddet genom ett frivilligt registrerat tilläggspensionssystem.
Inom systemet hör tilläggspensionsskyddet nära ihop med det lagstadgade grundpensionsskyddet och motsvarar till sin struktur och villkoren för beviljande av pension grundpensionsskyddet i hög grad. Med en registrerad tilläggspensionsförsäkring kunde arbetsgivaren erbjuda sina anställda ett bättre pensionsskydd än grundpensionen, som blev låg för att den trädde etappvis i kraft.
Bestämmelserna om tilläggspensionssystemet fanns i APL 11 § (APL-tilläggspensionsskydd). Enligt dessa bestämmelser blev det möjligt för arbetsgivaren att ordna både grund- och tilläggspensionsskydd inom ett enda pensionssystem för de anställda. Social- och hälsovårdsministeriet fastställde noggrannare villkor om registrering av tilläggspensionsskyddet hos Pensionsskyddscentralen.
12.2 Förmånerna inom tilläggspensionsskyddet
APL-tilläggspensionsskyddet är en gruppensionsförsäkring. När tilläggspensionsskydd ordnades skulle personkretsen definieras objektivt gruppvis. En grupp fick inte bestå av en utsedd eller på annat sätt individuellt fastställd person. Med hjälp av APL-tilläggspensionsskyddet kunde nivån på det totala pensionsskyddet höjas till 60-66 procent. Till tilläggspensionsskyddet kunde man också ansluta en pensionsålder som var lägre än 65 år. Som lägst kunde pensionsåldern vara 55 år.
Tilläggspensionsskyddet kunde innehålla kvantitativ tilläggspension. Om kvantitativ tilläggspension ingick i ålderspensionen, skulle sådan alltid också ingå i invalidpensions- och arbetslöshetspensionsförsäkringen. Det var också möjligt att försäkringen omfattade kvantitativ tilläggspension till familjepensionen, begravningsbidrag samt tilläggspension som skulle betalas vid pensionsfallet som ett engångsbelopp.
Om en försäkring som gällde tilläggspension upphörde eller en anställning för en arbetstagare som omfattades av försäkringen upphörde före pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet, bildades ett fribrev av den tilläggspension som tjänats in tills försäkringen eller anställningen upphörde. Vid bildandet av fribrevet omräknades förmånen till att motsvara 65 års ålder.
Arbetsgivaren svarade för försäkringspremien för tilläggspensionsskyddet antingen helt och hållet eller delvis. Om det ingick en arbetstagardel i premien för tilläggspensionsskyddet, fick denna del inte överstiga 50 procent av avgiften, om inte arbetsgivaren och de anställda inte separat hade avtalat om annat. I situationer där arbetsgivaren avbröt den registrerade tilläggspensionsförsäkringen innan arbetstagaren nådde pensionsåldern enligt tilläggspensionsförsäkringen hade arbetstagaren under vissa förutsättningar rätt att själv fortsätta med försäkringen. Då svarade arbetstagaren själv också helt och hållet för försäkringspremierna.
Efter att lagen om pension för företagare (FöPL) och lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL) trätt i kraft 1970 kunde förmåner som motsvarade det registrerade APL-tilläggspensionsskyddet anslutas också till företagarnas och lantbruksföretagarnas grundpensionsförsäkringar. Bestämmelserna om registerat FöPL- och LFöPL-tilläggspensionssystem fanns i 11 § i FöPL och 11 § i LFöPL (FöPL- och LFöPL-tilläggspensionsskydd).
12.3 Det förbättrade grundpensionsskyddets inverkan
Nivån på grundpensionen steg efter att det lagstadgade pensionssystemet för den privata sektorn varit i kraft en längre tid och den målsatta nivån för grundpensionsskyddet hade höjts (till exempel år 1975 höjdes den målsatta nivån för grundpensionen från 42 procent till 60 procent). Därför minskade behovet av tilläggspensionsskydd väsentligt och det registrerade tilläggspensionsbeståndet minskade. Detta innebar också att premieinkomsten för tilläggspensionsförsäkringarna minskade i motsvarande grad.
Ändringarna i arbetspensionslagstiftningen hade också lett till att det registrerade tilläggspensionssystemet hade blivit invecklat, svårt att verkställa och dyrt att upprätthålla i jämförelse till försäkringarnas antal. Dessutom räckte inte tilläggspensionsförsäkringarnas premieinkomster till att täcka utgifterna för tilläggspensionsskyddet. För att täcka utgifterna användes i allt större utsträckning pengar från utjämningssystemet, som skapats för pensionsanstalternas gemensamma kostnader.
Av dessa orsaker ansågs det motiverat att stänga det registrerade tilläggspensionssystemet i slutet av år 2000, så att inga nya tilläggspensionsförsäkringar längre kunde tecknas från och med år 2001. De tilläggspensionsförsäkringar som var i kraft vid stängningstidpunkten kunde ändå fortsätta, men nya försäkrade kunde inte längre inkluderas i dem.
12.4 Reformen år 2005 och framåt
I samband med pensionsreformen år 2005 fixerades de registrerade beloppsmässiga tilläggspensionerna som målpensioner till ett visst eurobelopp vid utgången av år 2004. Dessutom slopades arbetstagarens möjlighet att fortsätta med en försäkring för registrerad tilläggspension som i tiderna tecknats av arbetsgivaren. Även de utvidgade villkoren för familjepensionerna slopades från tilläggspensionsförsäkringarna i reformen.
I arbetspensionsreformen blev pensionsåldern för tilläggspensionerna oförändrad, då man kunde gå flexibelt ålderspension i åldern 63–68 enligt grundpensionsskyddet. I de flesta tilläggspensionsförsäkringar är pensionsåldern 65 år, men den kan också vara lägre, ändå minst 55 år.
I reformen bibehölls rätten för arbetstagarna och företagarna att även få sin pension enligt grundpensionsskyddet vid pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet. Rätten gällde alla pensioner enligt grundskyddet utom pensioner inom den offentliga sektorn. Pensioner enligt lagen om kommunala pensioner (KomPL) kunde tas ut som förtida ålderspension vid 62 års ålder och de övriga pensionerna inom den offentliga sektorn vid 60 års ålder.
I början av år 2007 trädde den nya lagen om pension för arbetstagare (ArPL), lagen om pension för företagare (FöPL) och lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL) och dessas införandelagar i kraft. På samma gång upphävdes APL, FöPL och LFöPL som gällt tidigare. I samband med detta överfördes bestämmelserna om APL- och FöPL-tilläggspensionsskydd till lagarna om införande av ArPL och FöPL, förutom bestämmelserna om finansieringen av APL-tilläggspensionsskyddet.
Det registrerade FöPL-tilläggspensionssystemet lades ner vid ingången av år 2007 på så sätt att de sista FöPL-tilläggspensionsförsäkringarna upphörde att gälla vid utgången av år 2010 efter en övergångsperiod. Företagarna bibehöll ändå fortfarande rätten till ålderspension i pensionsåldern enligt sin tilläggsförsäkring. Förutsättningen var att företagarverksamheten fortgick ända till pensionsåldern eller upphörde tidigast fyra månader före den. En företagare kunde tidigast vid 60 års ålder få pension enligt grundpensionsskyddet för fortlöpande företagarverksamhet.
Eftersom registrerade LFöPL-tilläggspensionsförsäkringar inte fanns kvar som fortlöpande år 2007, togs inga bestämmelser om LFöPL-tilläggspensionssystemet med i LFöPL och inte heller i lagen om införande av LFöPL. Således upphörde bestämmelserna om LFöPL-tilläggspensionssystemet att gälla i och med att gamla LFöPL upphävdes och LFöPL-tilläggspensionssystemet upphörde.
12.5 Finansieringen av registrerat tilläggspensionsskydd
APL-tilläggspensionsskyddet har från början finansierats genom försäkringspremier som tagits ut antingen av endast de arbetsgivare som ordnade tilläggspensionsskydd eller gemensamt av arbetsgivarna och de arbetstagare som omfattades av tilläggspensionsskyddet. Högst hälften av den totala försäkringspremien för APL-tilläggspensionsskyddet har kunnat tas ut av arbetstagarna. Arbetsgivarna har varit ansvariga för att betala hela försäkringspremien till pensionsanstalten och de har betalat premien också för sina anställdas del till arbetspensionsförsäkringsbolaget, pensionskassan eller pensionsstiftelsen.
Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt beräkningsgrunderna för försäkringsavgiften för APL-tilläggspensionsskyddet för arbetspensionsförsäkringsbolagen och pensionskassorna samt beräkningsgrunderna för ansvarsskulden på pensionsanstalternas ansökan. Till en början utfärdades beräkningsgrunderna för pensionsstiftelsernas pensionsansvar som social- och hälsovårdsministeriets föreskrifter, senare som social- och hälsovårdsministeriets förordningar.
Nivån på den årliga försäkringsavgiften för APL-tilläggspensionsskyddet har fastställts så att den enligt försäkringsmatematiska principer i genomsnitt ska räcka till för att finansiera den förmån som tjänats in under ett år, med indexförhöjning. Vid fastställandet av avgiften beaktas den förväntade avkastningen på placeringar. Försäkringspremien har bestått av premiedelar som fonderas, en premieförlustdel, en utjämningsdel och en omkostnadsdel.
Med de premiedelar som fonderas har man täckt kostnaderna för den årliga ökningen av förmånernas fonderade del. Utjämningsdelens har dimensionerats så att den tillsammans med avgiftens fonderade del ska täcka de framtida pensionsutgifterna. Med omkostnadsdelen täcks pensionsanstaltens kostnader för skötseln av tilläggspensionsskyddet. Med premieförlustdelen täcks kostnaderna för premieförluster.
Den pension som årligen tjänats in enligt APL-tilläggspensionsskyddet finansieras så att pensionen fonderas i pensionsförsäkringsbolagets eller kassans ansvarsskuld eller pensionsstiftelsens pensionsansvar under den tid som arbetstagaren arbetar. Pensionsanstaltens ansvarsskuld för APL-tilläggspensionsskyddet bildas av premieansvaret, ersättningsansvaret och utjämningsbeloppet.
För pensionsanstalter som försäkrar APL-tilläggspensionsskydd fastställs också en ansvarsfördelningsstorhet i beräkningsgrunderna för tilläggspensionsskyddet. Pensionsanstalten deltar i kostnaderna för ArPL:s och SjPL:s gemensamma utjämningssystem för APL-tilläggspensionsskyddet del med beloppet av ansvarsfördelningsstorheten. Ansvarsfördelningsstorheten är det totala beloppet av utjämningsdelarna av pensionsanstaltens APL-tilläggspensionsskyddspremier och den beräknade ränteintäkten på tilläggspensionsfonderna.
12.6 De delar av tilläggspensionerna som bekostas gemensamt
Pensionsanstalten har ansvarat för APL-tilläggspensionsskyddet till den del som förmånen motsvarar de försäkringspremier som betalats till pensionsanstalten eller det pensionsansvar som räknas för pensionsstiftelsen. Den utgift som överskrider detta bekostas gemensamt av ArPL- och SjPL-pensionsanstalterna.
Inom pensionssystemet för den privata sektorn fördelas en del av kostnaderna för grundpensionsskyddet till att bekostas gemensamt av pensionsanstalterna genom pensionsanstalternas gemensamma utjämningssystem för ArPL och SjPL och APL-tilläggspensionsskyddet. Även en del av det registrerade tilläggspensionsskyddet bekostas genom utjämningssystemet.
I den pensionsutgift som bekostas gemensamt genom utjämningssystemet ingår bland annat pensionsutgift som orsakas av indexbundenheten och delvis också tilläggspensionsskydd som tillvuxit under sådan tid då arbetsgivaren varit befriad från att betala premier (till exempel vid invalid- och arbetslöshetspension). För att bekosta dessa pensionsutgifter för tilläggspensioner används på ovan beskrivna sätt tilläggspensionspremiens utjämningsdel och placeringsavkastningen på tilläggspensionsförsäkringens ansvarsskuld motsvarande skillnaden mellan beräkningsräntan och fondräntan. Man har försökt dimensionera premiens utjämningsdel så att de ovan nämnda intäkterna sammanlagt räcker till de nämnda utgifterna. Då har man varit tvungen att utgå från antaganden bland annat om utvecklingen av index och räntenivån för årtionden framåt.
Betraktat i efterhand har det visat sig att utjämningsdelen i premien för registrerade APL-tilläggsförsäkringar ända till början av 2000-talet åtminstone tidvis varit underdimensionerad. Det här berodde på att indexutvecklingen varierade stort under 1970- och 1980-talen. Som högst var indexhöjningarna så stora att man inte kunnat förutse det när försäkringspremierna fastställdes på 1960- och 1970-talet. När det registrerade tilläggspensionsbeståndet minskade blev också premieunderlaget mindre. Från och med år 2000 höjdes nivån på utjämningsdelen ändå betydligt. Efter det har tilläggspensionsförsäkringspremiens nivå enligt beräkningsgrunderna ansetts tillräcklig.
Eftersom nivån på APL-tilläggspensionsförsäkringspremien i tiderna var för låg, har det skapat en kostnadsbelastning för ArPL- och SjPL-pensionsanstalternas gemensamma utjämningssystem för årtionden framåt. Från och med 1997 har kostnaderna för APL-tilläggspensionsskyddet täckts till 60-70 procent med pengar avsedda för ArPL- och SjPL-pensionsanstalternas gemensamma utjämningssystem.
Också kostnaderna för pensioner enligt systemet för registrerad FöPL-tilläggspension bekostas genom ett gemensamt utjämningssystem för de pensionsanstalter som verkställer FöPL-pensionsskyddet.
12.7 Situationen år 2014
År 2014 trädde en lagändring i kraft enligt vilken APL-tilläggspensionsförsäkringarna avslutas direkt med stöd av lag senast 31.12.2016. Lagändringen hänförde sig i synnerhet till att APL-tilläggspensionsförsäkringsbeståndet hade minskat kraftigt, de försäkrade hade blivit äldre och skötseln av tilläggspensionsförsäkringen hade blivit jämförelsevis invecklad och dyr i förhållande till det minskande försäkringsbeståndet.
Försäkringsbeståndet hade minskat till följd av pensioneringar och avslutade anställningar. Dessutom hade försäkringarna i ökande grad ersatts med frivillig grupplivförsäkringar i livförsäkringsbolag efter att stängningen av tilläggspensionsordningar hade trätt i kraft år 2001.
I slutet av år 2011 omfattades ca 10 600 arbetstagare av APL-tilläggspensionsskyddet. Ca 3 600 personer av dessa hade en APL-tilläggsförsäkring som enbart omfattade begravningsbidrag och ingen kvantitativ tilläggspension. En stor del i synnerhet av yngre arbetstagare fick i praktiken endast begravningsbidrag enligt den registrerade tilläggspensionsförsäkringen, utan någon egen kvantitativ tilläggspension.
Avgörandena i exemplen 1-4 grundar sig på följande regel: Tilläggsskydd som tjänats in före år 1996 höjs med en indexgottgörelse på 1,3 % procent. Detta görs på fribrev, intjänade pensioner eller målpensioner. Idén är att indexgottgörelse i något skede görs på alla tilläggspensionsskydd som tjänats in före 1996.
I följande exempel (punkterna 1-4) kontrolleras om indexgottgörelsen ska göras när förmånen beviljas.
13.1.1 1. Fribrev på APL-tilläggspensionsskydd bildats före år 1996
På pension enligt tilläggspensionsskyddet som senare ska beviljas som fribrev görs en indexgottgörelse. Eftersom det är fråga om fribrev, finns det ingen rätt till begravningsbidrag.
13.1.2 2. Pensioner, i vilka pensionsfallet inträffar före 1996 och som börjar 1995 eller senare
Indexgottgörelsen görs vid årsskiftet 1.1.1996 eller senare när pensionen börjar. Också på framtida pensioner och förmåner (inklusive begravningsbidrag) görs en indexgottgörelse.
13.1.3 3. APL-tilläggspensionsskyddsförsäkringar som fortgår över årsskiftet 1995-1996
Indexgottgörelse görs inte på pensionen och inte på framtida förmåner när de beviljas, eftersom den har gjorts på pensionen som tjänats in före år 1996, när målpensionen har uträknats.
13.1.4 4. APL-tilläggspensionsskyddsförsäkringen upphör före 1.1.1996 till följd av arbetsoförmåga eller arbetslöshet
Avgörandena i punkterna 4 A)-D) grundar sig i huvudsak på ändringen av beräkningsgrunden här nedan:
Ändringen av beräkningsgrunden av APL-tilläggspensionsskyddet 28.12.1995 Dnr 256/411/95:
”Det 11 momentet i ikraftträdandebestämmelsen av lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (1482/95) beaktas genom att pensioner som tjänats in t.o.m. 31.12.1995 höjs med 1,3 procent. De målsatta tilläggspensionerna höjs med 1,3 procent vid beräkningen av ökningen av den intjänade pensionen under tid med premiebefrielse som börjat 31.12.1995 eller tidigare och fortgår den dagen. På motsvarande sätt höjs sådana pensioner som börjat och framtida förmåner som hör till dem och vars pensionsfall har inträffat före 1.1.1996 med 1,3 procent 1.1.1996 eller senare från pensionens begynnelsetidpunkt. Höjningen görs inte på sådana pensioner och deras framtida förmåner som hör till försäkringsavtal som träder i kraft 1.1.1996.”
A)
Den målpension som beräknats när tilläggspensionsskyddet upphört beviljas och indexgottgörs. Även eventuella familjepensioner och begravningsbidrag indexgottgörs.
B)
Eftersom det finns ett avbrott mellan anställningens upphörande och pensionsfallet, beräknas en ny målpension för pensionsfallstidpunkten. Målpensionen beviljas och indexgottgörs. Även eventuella familjepensioner och begravningsbidrag indexgottgörs.
C)
Eftersom pensionsfallet och således den perioden med premiebefrielse börjar år 1996, indexgottgörs den intjänade pensionen, men inte målpensionen.
D)
Avgörs på samma sätt som punkt 2, dvs. invalid- eller arbetslöshetspensionen och eventuell familjepension och eventuellt begravningsbidrag indexgottgörs.
13.2.1 Grunduppgifter
- Arbetstagaren (man) är född 13.10.1956
- Senaste anställningen har börjat 1.5.1997
- Han har tidigare fribrev enligt APL-grundpensionsskyddet, även sådant som innehåller tilläggspensionsskydd enligt vilket pensionsåldern är 60
- Pensionsfallet för delinvalidpension inträffar 8.1.2014
- Personens ålder vid pensionsfallstidpunkten är 57 år 2 månader
- Pensionen börjar 1.3.2014
- Delinvalidpensionen ändras till ålderspension för grundskyddets del vid 63 års ålder 1.11.2019 och för tilläggspensionsskyddets del vid 60 års ålder 1.11.2016
- Uppskattade index som använts här: arbetspensionsindex 2589/år 2016 och 2738/år 2019
13.2.2
13.2.3 Uppgifter om det intjänade pensionsskyddet
a) beloppet på fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet är 50,00 euro/mån (w65) (ind 1791/år 1997)
b) beloppet på fribrevet enligt APL-tilläggspensionsskyddet är 20,00 euro/mån (w65) (ind 1791/år 1997)
c) beloppet på 2004-fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet är 900,00 euro/mån (w65) (ind 2151/år 2004, lönekoefficient 1,000/år 2004)
d) beloppet på pensionen enligt APL-grundpensionsskyddet som tjänats in för tiden 1.1.2005–31.12.2006 är 150,00 euro/mån (w63-68) (lönekoefficient 1,063/år 2006)
e) beloppet på ArPL-pensionen för återstående tid som tjänats in efter 1.1.2007 före pensionsfallet är 600,00 euro/mån (w63-68) (lönekoefficient 1,350/år 2016)
f) målpensionen enligt APL-tilläggspensionsskyddet för det fortgående tilläggspensionsskyddet är 150,00 euro/mån (w60) (lönekoefficient 1,350/år 2014)
13.2.4 Delinvalidpension från och med 1.11.2014 per pension
a) Beloppet på fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet motsvarande 65 års ålder justeras med APL-halvvägsindex till nivån för år 2004 och vidare med lönekoefficienten till nivån enligt år 2014 då pensionen börjar:
50,00 euro/mån x 2151/1791 x 1,350/1,000 = 81,07 euro/mån
b)
beloppet på fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet motsvarande 65 års pensionsålder justeras med APL-halvvägsindex till nivån för år 2004 och vidare med lönekoefficienten för år 2014 då pensionen börjar:
20,00 euro/mån x 2151/1791 x 1,350/1,000 = 32,43 euro/mån.
Den indexjusterade pensionen omräknas till att motsvara pensionsåldern på 60 år enligt det senaste tilläggspensionsskyddet:
32,62 euro/mån / 1,32889 = 24,40 euro/mån.
c)
beloppet på 2004-fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet motsvarande 65 års pensionsålder höjs med lönekoefficienten till nivån för pensionens begynnelseår 2014:
900,00 euro/mån x 1,350/1,000 = 1 215,00 euro/mån.
d)
pension som tjänats in enligt APL-grundpensionsskyddet efter 1.1.2005 höjs med lönekoefficienten till nivån för pensionens begynnelseår:
150,00 euro/mån x 1,350/1,063 = 190,50 euro/mån.
e)
ArPL-pension som tjänats in efter 1.1.2007 = 600,00 euro/mån.
f)
Målpension för det fortgående APL-tilläggspensionsskyddet motsvarande pensionsåldern på 60 år = 150,00 euro/mån.
Delinvalidpension som ska betalas fr.o.m. 1.11.2014 = (81,55 + 24,55 + 1 222,20 + 191,63 + 600,00 + 150,00) euro/mån = 1 130,49 euro/mån.
13.2.5 Pensionens belopp från och med 1.11.2016
Delinvalidpensionen ändras för tilläggspensionsskyddets del till dubbel ålderspension vid 60 års ålder fr.o.m. 1.11.2016 och fortsätter för grundpensionsskyddets del som delinvalidpension.
Pension som ska betalas fr.o.m. 1.11.2016 = (24,40 + 150,00 + (81,07 + 1 215,00 + 190,50 + 600,00)/2) euro/mån x 2589/2509 = 1 256,51 euro/mån,
varav beloppet på delinvalidpensionen enligt grundpensionsskyddet = 1 076,55 euro/mån och beloppet på ålderspensionen enligt tilläggspensionsskyddet = 179,97 euro/mån.
13.2.6 Beloppet på pensionen fr.o.m. 1.11.2019
Delinvalidpensionen ändras för grundpensionsskyddets del till dubbel ålderspension vid 63 års ålder fr.o.m. 1.11.2019.
Ålderspensionen som ska betalas fr.o.m. 1.11.2019 = (2 x 1 076,55 + 179,97) euro/mån x 2738/2589 = 2 467,34 euro/mån.
13.3.1 Grunduppgifter
- Arbetstagaren (man) är född 13.10.1956
- Den senaste anställningen har börjat 1.5.1997
- Han har tidigare APL- och FöPL-fribrev, vilka innehåller tilläggspensionsskydd
- Invalidpensionsfallet inträffar 8.1.2014
- Personens ålder vid pensionsfallstidpunkten är 57 år och 2 månader
- Invalidpensionen börjar 1.11.2014
- Invalidpensionen ändras till ålderspension vid 63 års ålder 1.11.2019
- Uppskattade index som använts här: arbetspensionsindex 2738/år 2019
13.3.2 Uppgifter om det intjänade pensionsskyddet
a) beloppet på fribrevet för APL-grundpensionsskyddet är 50,00 euro/mån (w65) (ind 1481/år 1990)
b) beloppet på fribrevet för APL-tilläggspensionsskyddet är 20,00 euro/mån (w65) (ind 1481/år 1990)
c) beloppet på fribrevet för FöPL-grundpensionsskyddet är 30,00 euro/mån (w65) (ind 1791/år 1997)
d) beloppet på fribrevet för FöPL-tilläggspensionsskyddet är 10,00 euro/mån (w65) (ind 1791/år 1997)
e) beloppet på 2004-fribrevet för APL-grundpensionsskyddet är 900,00 euro/mån (w65) (ind 2151/år 2004, lönekoefficient 1,000/år 2004)
f) beloppet på APL-grundpensionsskyddet som tjänats in 1.1.2005-31.12.2006 är 150,00 euro/mån (w63-68) (lönekoefficient 1,063/år 2006)
g) beloppet på pensionen för återstående tid enligt ArPL som tjänats in efter 1.1.2007 är 600,00 euro/mån (w63-68) (lönekoefficient 1,350/år 2014)
h) målpensionen enligt APL-tilläggspensionsskyddet för det fortsatta tilläggspensionsskyddet 150,00 euro/mån (w60) (lönekoefficient 1,350/år 2014)
13.3.3 Invalidpension fr.o.m. 1.11.2014 per pensionsslag
a)
Beloppet på fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet motsvarande 65 års ålder justeras med APL-halvvägsindex till nivån enligt år 2004 och vidare med lönekoefficienten för år 2014 då pensionen börjar:
50,00 euro/mån x 2151/1481 x 1,350/1,000 = 98,04 euro/mån.
b)
Beloppet på fribrevet enligt APL-tilläggspensionsskyddet motsvarande 65 års ålder justeras med APL-halvvägsindex till nivån enligt år 2004 och vidare med lönekoefficienten för år 2014 då pensionen börjar:
20,00 euro/mån x 2151/1481 x 1,350/1,000 = 39,21 euro/mån.
Den indexjusterade pensionen omräknas till att motsvara pensionsåldern enligt det senaste tilläggspensionsskyddet, dvs. 60 år:
39,21 euro/mån / 1,32889 = 29,51 euro/mån.
c)
Beloppet på fribrevet enligt FöPL-grundpensionsskyddet motsvarande 65 års ålder justeras med APL-halvvägsindex till nivån enligt år 2004 och vidare med lönekoefficienten för år 2014 då pensionen börjar:
30,00 euro/mån x 2151/1791 x 1,350/1,000 = 48,64 euro/mån.
d)
Beloppet på fribrevet enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet motsvarande 65 års ålder justeras med APL-halvvägsindex till nivån enligt år 2004 och vidare med lönekoefficienten för år 2014 då pensionen börjar:
10,00 euro/mån x 2151/1791 x 1,350/1,000 = 16,21 euro/mån.
Den indexjusterade pensionen omräknas till att motsvara pensionsåldern på 60 år enligt det senaste tilläggspensionsskyddet:
16,31 euro/mån x 0,72477 = 11,75 euro/mån.
e)
Beloppet på 2004-fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet motsvarande 65 års ålder höjs med lönekoefficienten till nivån enligt pensionens begynnelseår 2014:
900,00 euro/mån x 1,350/1,000 = 1 215,00 euro/mån.
f)
Pensionen enligt APL-grundpensionsskyddet som tjänats in efter 1.1.2005 höjs med lönekoefficienten till nivån för pensionens begynnelseår:
150,00 euro/mån x 1,350/1,063 = 190,50 euro/mån.
g)
ArPL-pension som tjänats in efter 1.1.2007 = 600,00 euro/mån.
h)
Målpension motsvarande pensionsåldern 60 år enligt fortsatt APL-tilläggspensionsskydd = 150,00 euro/mån.
Invalidpension som ska betalas fr.o.m. 1.11.2014 = (98,62 + 29,69 + 48,93 + 11,82 + 1 222,20 + 191,63 + 600,00 + 150,00) euro/mån = 2 343,44 euro/mån.
Invalidpensionen ändras för grundpensionsskyddets och tilläggspensionsskyddets del till lika stor ålderspension vid 63 års ålder fr.o.m. 1.11.2019:
Ålderspensionen som ska betalas vid 63 års ålder fr.o.m. 1.11.2019 = 2 343,44 euro/mån x 2738/2509 = 2 557,33 euro/mån.
13.4.1 Grunduppgifter
- Arbetstagaren (kvinna) är född 13.10.1956
- Den senaste anställningen har börjat 1.5.1997
- Hon har ett tidigare fribrev enligt APL-grundpensionsskyddet, som också innehåller tilläggspensionsskydd
- Invalidpensionsfallet inträffar 8.1.2014
- Personens ålder vid pensionsfallstidpunkten är 57 år och 2 månader
- Invalidpensionen börjar 1.11.2014
- Invalidpensionen ändras till ålderspension vid 63 års ålder 1.11.2019
- Uppskattade index som använts här: arbetspensionsindex 2738/år 2019
13.4.2 Uppgifter om det intjänade pensionsskyddet
a) beloppet på fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet är 100,00 euro/mån (w65) (ind 1791/år 1997)
b) beloppet på fribrevet enligt APL-tilläggspensionsskyddet är 20,00 euro/mån (w65) (ind 1791/år 1997)
c) beloppet på 2004-fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet är 900,00 euro/mån (w65) (ind 2151/år 2004;lönekoefficient 1,000/år 2004)
d) beloppet på pensionen enligt APL-grundpensionsskyddet som tjänats in under tiden 1.1.2005–31.12.2006 är 150,00 euro/mån (w63-68) (lönekoefficient 1,063/år 2006)
e) beloppet på ArPL-pensionen som tjänats in efter 1.1.2007 är 600,00 euro/mån (w63-68) (lönekoefficient 1,350/år 2014)
13.4.3 Invalidpension efter 1.11.2014 per pension
a)
Beloppet på fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet motsvarande 65 års ålder justeras med APL-halvvägsindex till nivån för år 2004 och vidare med lönekoefficienten för år 2014 då pensionen börjar: 100,00 euro/mån x 2151/1791 x 1,350/1,000 = 162,14 euro/mån.
b)
Beloppet på fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet motsvarande 65 års pensionsålder justeras med APL-halvvägsindex till nivån för år 2004 och vidare med lönekoefficienten för år 2014 då pensionen börjar:
20,00 euro/mån x 2151/1791 x 1,350/1,000 = 32,43 euro/mån.
c)
Beloppet på 2004-fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet motsvarande 65 års pensionsålder höjs med lönekoefficienten till nivån enligt pensionens begynnelseår 2014:
900,00 euro/mån x 1,350/1,000 = 1 215,00 euro/mån.
d)
Pension som tjänats in enligt APL-grundpensionsskyddet efter 1.1.2005 höjs med lönekoefficienten till nivån för pensionens begynnelseår:
150,00 euro/mån x 1,350/1,063 = 190,50 euro/mån.
e)
ArPL-pension som tjänats in efter 1.1.2007 = 600,00 euro/mån.
Invalidpension som betalas ut fr.o.m. 1.11.2014 = (163,10 + 32,62 + 1 222,20 + 191,63 + 600,00) euro/mån = 2 200,07 euro/mån.
Invalidpension ändras för grundpensionsskyddets och tilläggspensionsskyddets del till en lika stor ålderspension vid 63 års ålder fr.o.m. 1.11.2019.
Ålderspension att betala vid 63 års ålder fr.o.m. 1.11.2019 = 2 209,55 euro/mån x 2738/2509 = 2 400,87 euro/mån.
13.5.1 Grunduppgifter
- Företagaren (man) är född 13.10.1956
- Företagarverksamheten har börjat 1.5.1985
- Han har tidigare fribrev
- Företagaren har enligt övergångsbestämmelsen för 2007 års lagändring rätt till FöPL-tilläggspensionsskydd till sin pension samt till tidigare fribrev enligt den sänkta pensionsåldern för tilläggspensionsskyddet
- Han går i ålderspension vid 58 års ålder 1.11.2014
-
Uppskattade index som använts här:
År Arbetspensionsindex Lönekoefficient 2016 2589 1,388 2019 2738 1,507
13.5.2
13.5.3 Uppgifter om det intjänade pensionsskyddet
a) beloppet på fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet är 100,00 euro/mån (w65) (ind 915/år 1983)
b) beloppet på KomPL-fribrevet är 80,00 euro/mån (w65) (ind 1088/år 1985)
c) beloppet på 2004-fribrevet enligt FöPL-grundpensionsskyddet är 1 200,00 euro/mån (w65) (ind 2151/år 2004;lönekoefficient 1,000/år 2004)
d) beloppet på FöPL-pensionen som tjänats in efter 1.1.2005 är 600,00 euro/mån (w63-68) (lönekoefficient 1,350/år 2014)
e) beloppet på fribrevet enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet är 300,00 euro/mån (w65) (lönekoefficient 1,063/år 2006). Fribrevet har bildats enligt lagen 31.12.2006, när försäkringen upphörde
13.5.4 Ålderspension vid 58 års ålder per pensionsslag
a)
Beloppet på fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet motsvarande 65 års ålder justeras med APL-halvvägsindex till nivån för år 2004 och vidare med lönekoefficienten för år 2014 då pensionen börjar: 100,00 euro/mån x 2151/915 x 1,350/1,000 = 319,24 euro/mån.
Den indexjusterade pensionen omräknas till att motsvara pensioneringsåldern 58 år:
(319,24 euro/mån – (7,2/100 x 319,48 euro/mån)) x 1,078/1,391 = 228,24 euro/mån.
e)
Beloppet på fribrevet enligt FöPL-tilläggspensionsskyddet motsvarande 65 års ålder höjs med lönekoefficienten till nivån för pensionens begynnelseår 2014: 300,00 euro/mån x 1,350/1,063 = 381,00 euro/mån.
Den indexjusterade pensionen omräknas till att motsvara pensioneringsåldern 58 år:
383,25 euro/mån x 0,62828 = 239,37 euro/mån.
Ålderspensionen som ska betalas vid 58 års ålder 1.11.2014 = 228,24 euro/mån + 239,37 euro/mån = 467,61 euro/mån.
13.5.5 Ålderspension vid 60 års ålder
Pension för fortgående FöPL-verksamhet beviljas vid 60 års ålder fr.o.m. 1.11.2016.
c)
beloppet på 2004-fribrevet enligt FöPL-grundpensionsskyddet motsvarande 65 års ålder höjs med lönekoefficienten till nivån för pensionens begynnelseår 2016: 1 200 euro/mån x 1,388/1,000 = 1 665,60 euro/mån.
Den indexjusterade pensionen omräknas till att motsvara pensioneringsåldern 60 år:
(1 665,60 euro/mån – (7,2/100 x 1 665,60 euro/mån)) x 1,078/1,276 = 1 305,83 euro/mån.
d)
FöPL-pension på 600,00 som tjänats in efter 1.1.2005 omvandlas för att motsvara pensioneringsåldern 60 år: (600,00 euro/mån – (7,2/100 x 600,00 euro/mån)) x 1,078/1,276 = 470,40 euro/mån.
Ålderspensionen som ska betalas vid 60 års ålder 1.11.2016 = 467,61 euro/mån x 2589/2509 + 1 340,64 euro/mån + 470,40 euro/mån x 1,388/1,350 = 2 271,99 euro/mån.
13.5.6 Ålderspension vid 63 års ålder
KomPL-fribrev beviljas pensionstagaren vid 63 års ålder fr.o.m. 1.11.2019 som sådan utan omräkning.
b)
Beloppet på KomPL-fribrevet motsvarande 65 års ålder justeras med APL-halvvägsindex till 2004 års nivå och vidare med lönekoefficienten för år 2019 då pensionen börjar:
80,00 euro/mån x 2151/1088 x 1,507/1,000 = 238,35 euro/mån.
Ålderspensionen som ska betalas vid 63 års ålder 1.11.2019 = 2 271,99 euro/mån x 2738/2589 + 238,35 = 2 641,10 euro/mån.
13.6.1 Grunduppgifter
- Arbetstagaren (kvinna) är född 13.10.1956
- Den senaste anställningen har börjat 1.5.1997; till den hör APL-tilläggspensionsskydd med en pensioneringsålder vid 58 år.
- Hon har tidigare fribrev
- Arbetstagaren har enligt övergångsbestämmelserna för 2005 års lagändring rätt att få sina pensioner enligt grund- och tilläggspensionsskyddet i den sänkta pensionsåldern enligt tilläggspensionsskyddet
- StaPL- och KyPL-fribreven får hon vid 60 års ålder
- Hon går i ålderspension vid 58 års ålder 1.11.2014
- Uppskattade index som används här:
-
År Arbetspensionsindex Lönekoefficient 2016 2589 1,388 2019 2738 1,507
13.6.2 Uppgifter om det intjänade pensionsskyddet
a) beloppet på StaPL-fribrevet är 10,00 euro/mån (w65) (ind 915/år 1983)
b) beloppet på KyPL-fribrevet är 50,00 euro/mån (w65) (ind 1387/år 1989)
c) beloppet på fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet är 80,48 euro/mån (w65) (ind 1791/år 1997)
d) beloppet på fribrevet enligt APL-tilläggspensionsskyddet är 20,00 euro/mån (w65) (ind 1791/år 1997)
e) beloppet på 2004-fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet är 1 500,00 euro/mån (w65) (ind 2151/år 2004;lönekoefficient 1,000/år 2004)
f) beloppet på APL-grundpensionsskyddet som tjänats in 1.1.2005-31.12.2006 är 200,00 euro/mån (w63-68) (lönekoefficient 1,063/år 2006)
g) beloppet på pensionen för återstående tid enligt ArPL som tjänats in efter 1.1.2007 är 500,00 euro/mån (w63-68) (lönekoefficient 1,350/år 2014)
h) beloppet på den intjänade pensionen enligt APL-tilläggspensionsskyddet motsvarande 58 års pensionsålder är 150,00 euro/mån (w58) (lönekoefficient 1,350/år 2014)
13.6.3 Ålderspension vid 58 års ålder per pension
c)
Beloppet i fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet motsvarande 65 års ålder justeras med APL-halvvägsindex till nivån för år 2004 och vidare med lönekoefficienten för år 2014 då pensionen börjar:
80,48 euro/mån x 2151/1791 x 1,350/1,000 = 130,48 euro/mån.
Den indexjusterade pensionen omräknas till att motsvara pensioneringsåldern 58 år:
(130,48 – (7,2/100 x 130,48)) euro/mån x 1,078/1,391 = 93,28 euro/mån.
d)
beloppet på fribrevet enligt APL-tilläggspensionsskyddet motsvarande 65 års ålder justeras med APL-halvvägsindex till nivån för år 2004 och vidare med lönekoefficienten för år 2014 då pensionen börjar:
20,00 euro/mån x 2151/1791 x 1,350/1,000 = 32,43 euro/mån.
Den indexjusterade pensionen omräknas till att motsvara pensioneringsåldern 58 år:
32,62 euro/mån / 1,41729 = 22,88 euro/mån.
e)
beloppet på 2004-fribrevet enligt APL-grundpensionsskyddet motsvarande 65 års pensioneringsålder höjs med lönekoefficienten till nivån enligt år 2014 när pensionen börjar:
1 500,00 euro/mån x 1,350/1,000 = 2 025,00 euro/mån.
Den indexjusterade pensionen omräknas till att motsvara pensioneringsåldern 58 år:
(2 025,00 – (7,2/100 x 2 025,00)) euro/mån x 1,078/1,391 = 1 456,35 euro/mån.
f)
APL-pension som tjänats in efter 1.1.2005 höjs med lönekoefficienten till nivån för pensionens begynnelseår: 200,00 euro/mån x 1,350/1,063 = 254,00 euro/mån.
Den indexjusterade pensionen omräknas till att motsvara pensioneringsåldern 58 år:
(254,00 – (7,2/100 x 254,00)) euro/mån x 1,078/1,391 = 182,67 euro/mån.
g)
ArPL-pension på 500,00 euro/mån som tjänats in efter 1.1.2007 omräknas till att motsvara pensioneringsåldern 58 år: (500,00 – (7,2/100 x 500,00)) euro/mån x 1,078/1,391 = 359,59 euro/mån.
h)
intjänad pension enligt APL-tilläggspensionsskyddet = 150,00 euro/mån.
Ålderspension som ska betalas vid 58 års ålder fr.o.m. 1.11.2014 = (93,28 + 22,88 + 1 456,35 +182,67 + 359,59 + 150,00) euro/mån = 2 264,77 euro/mån.
13.6.4 Ålderspension vid 60 års ålder
StaPL- och KyPL-fribrev beviljas en pensionstagare vid 60 års ålder från och med 1.11.2016.
a)
Beloppet på StaPL-fribrev motsvarande 65 års ålder justeras med APL-halvvägsindex till nivån för år 2004 och vidare med lönekoefficienten för år 2016 då pensionen börjar:
10,00 euro/mån x 2151/915 x 1,388/1,000 = 32,63 euro/mån.
Den indexjusterade pensionen omräknas till att motsvara pensioneringsåldern på 60 år genom att förtidsminska den med 0,6 procent per månad från 63 års ålder:
(33,50 – ((36×0,6)/100 x 33,50)) euro/mån = 25,58 euro/mån.
b)
Beloppet på KyPL-fribrevet motsvarande en pensioneringsålder på 65 år justeras med APL-halvvägsindex till nivån för år 2004 och vidare med lönekoefficienten för år 2016 då pensionen börjar:
50,00 euro/mån x 2151/1387 x 1,388/1,000 = 107,63 euro/mån.
Den indexjusterade pensionen omräknas till att motsvara pensioneringsåldern på 60 år genom att förtidsminska den från 63 års ålder med 0,6 procent för varje månad:
(110,50 – ((36×0,6)/100 x 110,50)) euro/mån = 84,38 euro/mån.
Ålderspensionen som ska betalas vid 60 års ålder fr.o.m. 1.11.2016 = (2 264,77 x 2589/2509 + 25,58 + 84,38) euro/mån = 2 446,94 euro/mån.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats vad gäller försäkringens upphörande.