Rehabiliteringspenningens belopp fastställs utifrån
- tidpunkten när rehabiliteringsansökan blivit anhängig eller
- den första sjukledighetsdagen.
Rehabiliteringspenningen räknas som om personen hade blivit arbetsoförmögen då rehabiliteringsansökan blev anhängig eller vid sjukledighetens begynnelsetidpunkt.
När rehabiliteringspenningen fastställs beaktas personens hela arbetspensionsskydd. Registrerad tilläggspension inom den privata sektorn beaktas inte.
Om en LITA-förmån dras av från rehabiliteringspenningen, räknas först grundpensionen och rehabiliteringstillägget ut, dvs. rehabiliteringspenningen i sin helhet, och från detta avdras LITA-förmånen.
När används ansökans anhängiggörandedatum och när sjukledighetens begynnelsetidpunkt vid beräkningen av rehabiliteringspenningen?
I regel används ansökans anhängiggörandedatum vid beräkningen av rehabiliteringspenning.
Om en arbetstagare har blivit sjukskriven under en anställning eller en företagare direkt från sin företagarverksamhet och rehabiliteringsbehovet fanns vid sjukledighetens begynnelsetidpunkt, beräknas rehabiliteringspenningen som om sökanden hade blivit arbetsoförmögen då sjukledigheten började. Förutsättningen för att kunna använda tidpunkten för sjukledighetens begynnelsetidpunkt vid beräkningen av rehabiliteringspenningen är att det inte leder till en mindre rehabiliteringspenning än om rehabiliteringspenningen fastställs på basis av ansökans anhängiggörandedatum.
Rehabiliteringspenningen bestäms i regel enligt ansökans anhängiggörandedatum. Vid beräkningen av rehabiliteringspenningen används sjukledighetens begynnelsetidpunkt i de fall det fanns ett rehabiliteringsbehov när sjukledigheten började och rehabiliteringspenningen vore större om den räknades på basis av sjukledighetens begynnelsetidpunkt än om rehabiliteringsansökans anhängiggörandedatum användes vid beräkningen.
ArPN har i sitt beslut ansett att sjukledighetens begynnelsetidpunkt inte kan användas vid beräkningen av rehabiliteringspenningen om den har en förminskande inverkan på rehabiliteringspenningen (TELK/4646/3099/2016, 20.6.2017).
I motiveringen till regeringsproposition RP 197/2006 konstateras att med regeln med vilken rehabiliteringspenningen beräknas enligt sjukledighetens begynnelsedatum säkerställs att en sjukledighet före rehabiliteringens början inte minskar rehabiliteringspenningens belopp. Dessutom säkerställer bestämmelsen att rehabiliteringspenningen till sitt belopp inte blir lägre än den invalidpension som personen skulle få om han eller hon i stället för rehabiliteringen skulle konstateras vara arbetsoförmögen.
Full rehabiliteringspenning
Rehabiliteringspenningens belopp är lika stort som arbetstagarens invalidpension höjd med 33 procent.
Rehabiliteringspenningen betalas till fullt belopp,
- om rehabiliteringsklienten inte alls förvärvsarbetar under den tid den aktiva rehabiliteringen pågår
- om rehabiliteringsklienten arbetar, men lönen är högst hälften av den stabiliserade inkomsten. Som stabiliserad inkomst betraktas inkomsten för återstående tid för pensionen eller rehabiliteringspenningen.
Exempel: Rehabiliteringspenningen när rehabiliteringsklienten arbetar
Rehabiliteringsklientens inkomst för återstående tid är 2 697,60 euro/mån. Hälften av inkomsterna är 1 348,80 euro/mån.
För rehabiliteringstiden betalas lön. Lönebeloppet med tillägg är 1 324,93 euro/mån.
Eftersom lönen är mindre än hälften av den stabiliserade inkomsten, beviljas rehabiliteringspenningen till fullt belopp för rehabiliteringstiden.
Partiell rehabiliteringspenning
Beloppet på partiell rehabiliteringspenning är hälften av beloppet på full rehabiliteringspenning.
Rehabiliteringspenning betalas som partiell rehabiliteringspenning, om rehabiliteringsklienten i sitt förvärvsarbete under den aktiva rehabiliteringen förtjänar över hälften av den stabiliserade inkomsten. Som stabiliserad inkomst betraktas inkomsten för återstående tid för pensionen eller rehabiliteringspenningen.
Rehabiliteringspenning för en tid kortare än en månad
Rehabiliteringspenning kan betalas också för en kortare tid än en månad. Då divideras rehabiliteringspenningens belopp med 30 och multipliceras med antalet utbetalningsdagar.
Exempel: Rehabiliteringspenningens belopp
- Personen har beviljats rehabiliteringspenning för rehabilitering som genomförs 15.3–30.6.2017
- Rehabiliteringsansökan har blivit anhängig 25.1.2017
- Rehabiliteringspenningen räknas som om personen hade blivit arbetsoförmögen den dag då rehabiliteringsansökan blev anhängig. Invalidpensionens belopp är 1 800 euro/mån.
Rehabiliteringspenningens belopp är invalidpensionens belopp höjt med 33 procent:
1 800 x 1,33 = 2 394 euro/mån.
I mars betalas rehabiliteringspenning för 17 dagar 15–31.3.2017.
För tiden 15-31.3.2013 är rehabiliteringspenningens belopp 2 394 / 30 x 17 = 1 356,60
När rehabiliteringspenning betalas för ofullständiga månader till exempel för tiden 15-31.3.2017, förfar man på följande sätt:
- Förmånen per dag får man genom att använda månadspensionens belopp, i vilken man beaktar 30 dagar/månad.
- Om rehabiliteringspenning betalas för en tid som är kortare än en månad, betalas rehabiliteringspenningen för de dagar som man deltar i rehabiliteringen, även för månadens 31 dag.
- Den månatliga rehabiliteringspenningen kan inte ha över 30 utbetalningsdagar (beloppet på månadspension).
- I mars betalas rehabiliteringspenning för 17 dagar.
Rehabiliteringspenning för företagare
Om en företagare fortsätter med sin företagarverksamhet under den aktiva rehabiliteringen, får han eller hon full rehabiliteringspenning eller partiell rehabiliteringspenning beroende på i vilken utsträckning företagarens arbetsinsats i företagarverksamheten och således också arbetsinkomsterna minskar.
Om företagaren kan bevisa att arbetsinsatsen och arbetsinkomsterna har minskat så att de är mindre än hälften av den tidigare stabiliserade nivån, beviljas full rehabiliteringspenning.
Om arbetsinkomsten och arbetsinsatsen har minskat med mindre än hälften av den stabiliserade inkomsten, har företagaren rätt till partiell rehabiliteringspenning.
Engångsförhöjning och rehabiliteringspenning
På rehabiliteringspenningen räknas en engångsförhöjning på samma sätt som på invalidpension. Förhöjningen görs på hela rehabiliteringspenningens belopp.
Exempel: Rehabiliteringspenning på tidigare grunder och engångsförhöjning
- Personens rehabiliteringsansökan har blivit anhängig vid 35 års ålder år 2014.
- Rehabiliteringspenningen har börjat vid begynnelsetidpunkten för den aktiva rehabiliteringen vid 36 års ålder 1.7.2015.
- Rehabiliteringspenning har betalats först för 4 års tid till och med 30.6.2019.
- Rehabiliteringspenning beviljas på nytt på tidigare grunder fr.o.m. 1.2.2021.
Fem kalenderår från det att den första rehabiliteringspenningen börjat uppfylls 1.7.2012. Personen är i början av nästa år (1.1.2021) 41 år, och engångsförhöjningen är då 15 %. Engångsförhöjningen läggs till rehabiliteringspenningen som beviljas på tidigare grunder 1.2.2021.
Beloppet på rehabiliteringspenningen (beloppet på invalidpensionen förhöjd med 33 procent) är efter indexjusteringarna 1 817,85 euro/mån år 2021.
Efter engångsförhöjningen är beloppet på rehabiliteringspenningen 1 817,85 + (1 817,85 x 0,15) = 2 090,53 euro/mån fr.o.m. 1.2.2021.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Punkten om beviljande av rehabiliteringspenning på tidigare grunder har preciserats i fråga om situationer där rehabiliteringssökanden har arbetat mer än 2 år efter det att den tidigare perioden med rehabiliteringspenning eller rehabiliteringstillägg har avslutats.
På rehabiliteringspenningen tillämpas bestämmelserna om invalidpension på tidigare grunder.
Rehabiliteringspenningen beviljas på tidigare grunder:
- om en person som har fått rehabiliteringspenning tidigare beviljas rehabiliteringspenning på nytt för ny rehabilitering innan det har gått 2 år sedan den tidigare penningen upphörde.
- om det har gått över 2 år sedan den tidigare rehabiliteringspenningsperioden upphörde, om risken för arbetsoförmåga beror på samma sjukdom som tidigare.
- om rehabiliteringspenningen har betalats som rehabiliteringsunderstöd enligt prövning och rehabiliteringspenning beviljas efter att rehabiliteringsunderstödet upphört. Rehabiliteringspenningen beviljas på tidigare grunder efter rehabiliteringsunderstöd även om den egentliga rehabiliteringen inte har startat.
- om en person som tidigare har fått invalidpension beviljas rehabiliteringspenning inom 2 år från att invalidpensionen upphört.
- om risken för arbetsoförmåga orsakas av samma sjukdom som den tidigare invalidpensionen har beviljats för, även om det har gått mer än 2 år från att invalidpensionen har upphört.
Rehabiliteringspenningen beviljas på tidigare grunder även om den tidigare invalidpensionen inte innehåller en pensionsdel för återstående tid.
Då rehabiliteringspenning beviljas på tidigare grunder, höjs beloppet på den tidigare rehabiliteringspenningen eller invalidpensionen med arbetspensionsindex till nivån enligt den nya rehabiliteringspenningsperiodens begynnelseår.
Mera
Att rehabiliteringspenning beviljas på tidigare grunder leder inte nödvändigtvis till ett bättre resultat ur förmånssökandens synvinkel. Det är möjligt att sökanden efter det att den föregående rehabiliteringsförmånen upphört har arbetat så länge, att hens inkomstnivå kan anses ha stabiliserats på en ny nivå. Ju längre tid det har gått sedan den tidigare förmånen upphörde, desto osannolikare är det att det är fråga om ett återfall av samma sjukdom.
Om rehabiliteringspenning beviljas på grund av samma sjukdom som den först beviljade rehabiliteringen mer än 2 år efter det att den första rehabiliteringspenningen upphörde, jämför arbetspensionsanstalten hur stor förmånen blir om den beviljas på tidigare eller på nya grunder. Sökanden beviljas förmånen antingen på tidigare grunder eller på nya grunder utgående från en helhetsbedömning.
Exempel Personen har arbetat efter rehabiliteringen och får återfall av samma sjukdom.
- Rehabiliteringsansökan har lämnats in 8.8.2022.
- Personen har tidigare betalats rehabiliteringspenning så att den upphörde 22.12.2019.
- Personen har varit sjukskriven fr.o.m. 6.3.2022. Orsaken till sjukdomen är densamma som år 2019.
- Enligt pensionsanstaltens beräkning skulle rehabiliteringspenningen på tidigare grunder vara 1 800 euro i månaden och 2400 euro på nya grunder.
- Efter det att den tidigare rehabiliteringspenningen upphörde har personen arbetat utan långa avbrott i 2 år och 9 månader.
Rehabiliteringspenningen bör beviljas på nya grunder, eftersom personen har arbetat ganska länge efter den tidigare rehabiliteringspenningen och hens inkomstnivå har stabiliserat sig på en annan nivå.
Exempel: Rehabiliteringspenning efter invalidpension
- Personen är född år 1971
- Rehabiliteringsstöd har beviljats för perioden 1.1.2012–31.8.2016
- Rehabiliteringsstödets belopp har varit 2 150 euro/mån, varav pensionen enligt grundskyddet utgör 2 100 euro och den registrerade tilläggspensionen inom den privata sektorn 50 euro
- Rehabiliteringspenning beviljas för rehabilitering under tiden 1.5–31.7.2017
Rehabiliteringspenningen beviljas på tidigare grunder efter rehabiliteringsstödet, eftersom rehabiliteringspenningen beviljas innan det gått två år sedan rehabiliteringsstödet upphört.
Rehabiliteringsstödets belopp justeras med arbetspensionsindex till nivån enligt rehabiliteringspenningens begynnelseår. År 2016 är arbetspensionsindex 2519 och för år 2017 är uppskattningen 2535.
Registrerade tilläggspensioner inom den privata sektorn beaktas inte.
Beloppet på rehabiliteringspenningen är 2 100 euro/mån x 2535/2519 x 1,33 = 2 810,74 euro/mån.
Engångsförhöjningen läggs till rehabiliteringspenningen när den börjar, eftersom det 1.1.2013 har gått fem kalenderår från det att den första pensionen började. Personen är 45 år 1.1.2017, således är engångsförhöjningen 11 %.
Efter engångsförhöjningen är rehabiliteringspenningens belopp 2 810,74 x 1,11 = 3 119,92 euro/mån.
Exempel: Rehabiliteringspenning efter tidigare rehabiliteringspenning
- En person född 1969 har tidigare beviljats rehabiliteringspenning för tiden 1.1.2011–31.12.2015
- Rehabiliteringspenningens belopp var 2 500 euro/mån när den upphörde.
- Rehabiliteringspenning beviljas på nytt för rehabilitering under tiden 1.9–31.12.2017
Rehabiliteringspenning beviljas på tidigare grunder efter den tidigare rehabiliteringspenningen, eftersom rehabiliteringspenningen beviljas innan det gått två år sedan den tidigare rehabiliteringspenningen upphört.
Den tidigare rehabiliteringspenningens belopp justeras med arbetspensionsindex till nivån enligt den nya rehabiliteringspenningens begynnelseår.
Rehabiliteringspenningens belopp är 2 500 x 2545/2519 = 2 525,80 euro/mån.
När rehabiliteringspenningen inleds engångsförhöjs den, eftersom rehabiliteringspenning har betalats i över fem kalenderår 1.1.2012.
Personen är 46 år 1.1.2016, och engångsförhöjningen är då 10 procent.
Efter engångsförhöjningen är beloppet på rehabiliteringspenningen 2 525,80 x 1,1 = 2 778,38 euro/mån.
Hur en ny förmån bestäms efter flera perioder mer invalidpension och/eller rehabiliteringspenning
I situationer där invalidpension beviljas retroaktivt helt eller delvis överlappande med rehabiliteringspenning eller vice versa, blir båda perioderna kvar i registret så att de överlappar varandra.
Det beror på pensionsfallet om en förmån av annat slag som beviljas retroaktivt överlappande med den först beviljade förmånen fastställs på nya eller på tidigare grunder. Om pensionsfallet för den förmån som beviljas senare litter före pensionsfallet för den först beviljade förmånen, fastställs förmånen av annat slag på nya grunder. Om däremot pensionsfallet för den förmån som beviljats retroaktivt överlappande med den första förmånen ligger efter eller samtidigt som pensionsfallet för den först beviljade förmånen, kommer förmånen av det andra slaget att fastställas på tidigare grunder.
Förutsättningarna för beviljande på tidigare grunder undersöks
- mellan invalidpensioner, även om det har beviljats rehabiliteringspenning mellan dem
- mellan rehabiliteringspenningar, även om det har beviljats invalidpension mellan dem
- i fråga om en omedelbart föregående förmån av annat slag, om det inte finns förutsättningar för beviljande på tidigare grunder i de ovan nämnda situationerna.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Laghänvisningarna har uppdaterats.
På rehabiliteringspenning och tidsbundet rehabiliteringsstöd som ligger till grund för rehabiliteringstillägg tillämpas livslängdskoefficienten på samma sätt som på invalidpension.
Rehabiliteringspenning
Vid beräkningen av rehabiliteringspenningen multipliceras den intjänade pensionen med livslängdskoefficienten för det år då rehabiliteringsansökan anhängiggjorts.
Rehabiliteringstillägg
På rehabiliteringstillägget tillämpas livslängdskoefficienten inte skilt. Livslängdskoefficienten har tillämpats på det rehabiliteringsstöd på vilket rehabiliteringstillägget räknas. Livslängdskoefficienten inverkar på så sätt på rehabiliteringstillägget genom rehabiliteringststödet som ligger till grund. Pensionen som tjänats in till rehabiliteringsstödet multipliceras med pensionsfallets livslängdskoefficient.
Förmån på nya eller tidigare grunder
Om rehabiliteringsstödet beviljas på nya grunder tillämpas livslängdskoefficienten för pensionsfallsåret för rehabiliteringsstödet som beviljas på nya grunder. På rehabiliteringspenningen tillämpas livslängdskoefficienten för det år då rehabiliteringsansökan blivit anhängig.
Om rehabiliteringspenningen eller rehabiliteringsstödet beviljas på tidigare grunder, är livslängdskoefficienten i kedjan av pensioner som beviljats på tidigare grunder fortfarande på den nivå som gällde då pensionsfallet för den först beviljade pensionen inträffade.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Laghänvisningarna har uppdaterats.
För den tid en invalidpensionstagare deltar i yrkesinriktad rehabilitering betalas utöver invalidpensionen ett rehabiliteringstillägg.
Rehabiliteringstilläggets belopp är 33 procent av den löpande arbetspensionen. Varje arbetspensionsanstalt som betalar rehabiliteringsstöd eller invalidpension betalar en höjning på 33 procent på den pension som den betalar ut.
Vid beräkningen av rehabiliteringstillägg beaktas pensionerna från den privata sektorn till beloppet av grundpensionen, vilket innebär att tilläggspensioner inte beaktas.
Om en del av rehabiliteringsstöden eller pensionerna har betalats som engångsbelopp, räknas inget rehabiliteringstillägg till dem.
Rehabiliteringstillägg till delinvalidpensionstagare
När en person som får delinvalidpension börjar genomgå rehabilitering, är rehabiliteringstilläggets belopp 33 procent av delinvalidpensionen.
Om delinvalidpension betalas för rehabiliteringstiden till beloppet av full invalidpension, räknas rehabiliteringstillägget på beloppet av full pension.
LITA-avdrag och rehabiliteringstillägg
Om rehabiliteringsstödets eller pensionens belopp ändras på grund av LITA-avdrag, ändras också beloppet på rehabiliteringstillägget. Om pensionens belopp sjunker till 0 euro, är också rehabiliteringstillägget 0 euro.
Så kan det gå till exempel om den som får en arbetspensionsrehabiliteringsförmån blir skadad i trafiken. I sådana situationer avbryts eller upphör rehabiliteringen ofta. Ansvaret för rehabiliteringen kan också gå över till trafikförsäkringsbolaget. I vissa fall kan arbetspensionsrehabiliteringen ändå fortsätta efter en tid, om skadan inte förhindrar arbetspensionsrehabilitering.
Engångsförhöjning och rehabiliteringstillägg
Om det till pensionen vid tidpunkten för engångsförhöjningen betalas rehabiliteringstillägg, höjs inte rehabiliteringstillägget med engångsförhöjningen.
Om rehabiliteringen börjar efter en engångsförhöjning, räknas rehabiliteringstillägget utifrån pensionen som innehåller engångsförhöjning.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Laghänvisningarna har uppdaterats. Anvisningen har korrigerats med att registrerat tilläggspensionsskydd inte beaktas i beloppet för rehabiliteringsunderstöd.
Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning kan beviljas för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början samt för tiden som rehabiliteringsplanen utarbetas.
Rehabiliteringsunderstödet har samma belopp som invalidpensionen.
I rehabiliteringsunderstödet beaktar man inte registrerade tilläggspensioner från den privata sektorn.
Rehabiliteringsunderstödet kan också beviljas som partiellt. Beloppet på partiellt understöd är hälften av fullt understöd.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Laghänvisningarna har uppdaterats.
Rehabiliteringsklienten får ersättning för behövliga och nödvändiga kostnader som den yrkesinriktade rehabiliteringen inom arbetspensionssystemet medför.
Behövliga och nödvändiga kostnader är till exempel studie- och resekostnader.
Ersättningen betalas enligt Arbetspensionsförsäkrarna TELA:s rekommendationer i form av en normersättning.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Registrerad tilläggspension betalas inte till rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg eller rehabiliteringsunderstöd. Tilläggspension tillväxer inte under den tid då den försäkrade får dessa förmåner.
Rehabiliteringspenning beräknas alltid på nya grunder efter partiell ålderspension. Rehabiliteringspenningens belopp är lika stort som invalidpensionen efter partiell ålderspension höjd med 33 procent. Den invalidpension utifrån vilken förhöjningen beräknas innehåller alltså också den löpande förtida ålderspensionen.
Rehabiliteringspenning efter partiell ålderspension beräknas som om arbetstagaren hade blivit arbetsoförmögen då rehabiliteringsansökan blev anhängig. Om arbetstagaren har blivit sjukskriven under en anställning och rehabiliteringsbehovet fanns när sjukledigheten inleddes, beräknas rehabiliteringspenningen som om sökanden hade blivit arbetsoförmögen då sjukledigheten började.
Under tiden med partiell ålderspension före rehabiliteringspenningen har pension kunnat tillväxa för eventuella arbetsinkomster och oavlönade perioder. Tiden med partiell ålderspension utgör ingen pensionsgrundande period.
När rehabiliteringspenningen fastställs beaktas personens hela arbetspensionsskydd. Registrerad tilläggspension inom den privata sektorn beaktas inte.
Partiell rehabiliteringspenning efter partiell ålderspension
Beloppet på partiell rehabiliteringspenning är hälften av beloppet av full rehabiliteringspenning.
Livslängdskoefficient
Livslängdskoefficienten hålls oförändrad i den partiella ålderspensionens andel.
Sparandelen och den intjänade pensionen justeras
- med den livslängdskoefficient som fastställts för personens egen åldersklass, om rehabiliteringsansökan görs under det år då personen fyller 62 år eller senare
- med den livslängdskoefficient som fastställs för det år då rehabiliteringsansökan lämnas in, om det görs före det år då personen fyller 62 år.
Pensionen för återstående tid justeras inte med livslängdskoefficienten.
Livslängdskoefficienten kommer att börja tillämpas också på pensionsdelen för återstående tid från och med år 2027, när åldersklassens lägsta pensionsålder knyts till den förväntade livslängden.
Indexering
Partiell ålderspension uppräknas med arbetspensionsindex till det år då rehabiliteringspenningen börjar. Sparandelen och den pension som intjänats under den partiella ålderspensionens begynnelseår och efter det uppräknas med lönekoefficienten till nivån för rehabiliteringspenningens begynnelseår.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har kompletterats med ett exempel om rehabiliteringspenningen och engångsförhöjning.