Arbetstagare och företagare har rätt till arbetspensionsrehabilitering högst till utgången av den månad då de uppnår åldersklassens lägsta pensionsålder, om de övriga villkoren för att få arbetspensionsrehabilitering uppfylls.
Åldersklassens lägsta pensionsålder bestäms enligt arbetstagarens eller företagarans födelseår.
Åldersklassens lägsta pensionsålder är
- 63 år för dem som är födda år 1954 eller tidigare
- 63 år och 3 månader för dem som är födda år 1955
- 63 år och 6 månader för dem som är födda år 1956
- 63 år och 6 månader för dem som är födda år 1957
- 64 för dem som är födda år 1958
- 64 år och 3 månader för dem som är födda år 1959
- 64 år och 6 månader för dem som är födda år 1960
- 64 år och 9 månader för dem som är födda år 1961
- 65 år för dem som är födda åren 1962—1964.
Den lägsta pensionsåldern för arbetstagare och företagare födda år 1965 anpassas till medellivslängdens förändring och fastställs genom social- och hälsovårdsministeriets förordning det år då åldersklassen fyller 62 år.
Rehabilitering som beviljas med stöd av trafik- och olycksfallsförsäkringslagar är primär i förhållande till arbetspensionsrehabilitering.
En person har inte rätt till arbetspensionsrehabilitering, om han eller hon har rätt till rehabilitering enligt bestämmelserna om rehabilitering i trafik- eller olycksfallsförsäkringen.
Om sökandens funktionsförmåga blivit nedsatt till följd av en olycka eller trafikolycka, hänvisas han eller hon alltid till att ta reda på möjligheterna till rehabilitering enligt trafik- eller olycksfallsförsäkringen. Pensionsanstalten reder ut ärendet utifrån ansökan om arbetspensionsrehabilitering eller andra utredningar som har med ärendet att göra.
När rehabiliteras en person som skadats i trafikolycka eller olycka med arbetspensionsrehabilitering?
Arbetspensionsrehabilitering kan komma i fråga
- om den arbetsoförmåga som orsakats av en olycka eller trafikolycka blir långvarig eller återkommer och trafik- och olycksfallsförsäkringsanstalten avslår ansökan om fortsatt rehabilitering eller
- om trafik- eller olycksfallsförsäkringsanstalten avslår rehabiliteringsansökan och
- om villkoren för att kunna bevilja arbetspensionsrehabilitering uppfylls (inkomstgräns, risk för arbetsoförmåga, arbetspensionsrehabiliteringens ändamålsenlighet).
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Punkten om inkomstvillkoret för återstående tid och kravet på arbetsinkomst under 36 månader i sådana situationer där bestämmelsen om tidigare grunder tillämpas vid prövningen av kraven har preciserats.
Arbetstagaren eller företagaren ska
- ha minst 41 143,38 euro (enligt 2024 års nivå) i försäkrade arbetsinkomster av arbete på under granskningstiden för återstående tid och
- ha haft arbetsinkomster försäkrade enligt arbetspensionslagarna under de 36 kalendermånader som omedelbart föregått den månad då rehabiliteringsansökan blivit anhängig eller ha vårdat sitt barn under denna tid eller en del av den. I lagen föreskrivs ingen nedre gräns för de arbetspensionsförsäkrade arbetsinkomsternas storlek i fråga om kravet på arbetsinkomster under 36 kalendermånader.
Hur prövas inkomstvillkoret om sökanden inte är pensionerad?
Om sökanden inte får invalidpension, prövar pensionsanstalten inkomstvillkoret på följande sätt:
- Vid granskningen av inkomsterna beaktas endast arbetspensionsförsäkrade inkomster som sökanden fått av arbete.
- Granskningstiden för inkomsterna är granskningstiden för återstående tid. Granskningstiden för återstående tid fastställs på samma sätt som om sökanden hade blivit arbetsoförmögen då rehabiliteringsansökan anhängiggjordes.
- Inkomsterna uppräknas med lönekoefficienten till den nivå som råder vid tidpunkten för fastställandet.
- Inget avdrag för arbetstagarens pensionsavgift görs från inkomsterna.
- Arbetsinkomsterna ska uppgå till minst 41 143,38 euro (enligt 2024 års nivå)
- Vid prövningen av inkomstvillkoret beaktas endast inkomster som arbetspensionsförsäkrats i Finland.
Hur prövas inkomstvillkoret om sökanden får invalidpension?
Om den som ansöker om rehabilitering får rehabiliteringsstöd eller invalidpension, prövar pensionsanstalten inkomstvillkoret på följande sätt:
- Vid granskningen av inkomsterna beaktar man inkomsterna för återstående tid i invalidpensionen. I granskningen av inkomsterna tas alla inkomster som ingår i inkomsten för återstående tid med, även inkomster som ligger till grund för förmåner under oavlönade perioder.
- Inkomsterna för återstående tid uppräknas med lönekoefficienten till den nivå som råder vid tidpunkten för fastställandet.
- Inkomsten för återstående tid i invalidpensionen måste vara minst 41 143,38 euro (enligt 2024 års nivå).
Krav på arbetsinkomst under 36 kalendermånader före den månad då ansökan anhängiggörs
Utöver arbetsinkomster under granskningstiden för återstående tid ska den som ansöker om rehabilitering ha arbetsinkomster försäkrade enligt arbetspensionslagarna under de 36 kalendermånader som omedelbart föregått den månad då rehabiliteringsansökan blev anhängig eller arbetsoförmågan började.
Kravet på arbetsinkomster under 36 kalendermånader uppfylls också, om den som söker rehabilitering har vårdat sitt barn under granskningstiden på 36 månader. Det har inte föreskrivits någon tidsgräns för vården av barn.
Kriteriet beträffande vård av barn undersöks endast i de fall där det enligt registeruppgifterna inte finns arbetsinkomster under de 36 kalendermånaderna före den månad då rehabiliteringsansökan blivit anhängig. Det förutsätter att
- det på basis av barnavården har betalats föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), stöd för hemvård enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) eller motsvarande stöd för hemvård av barn enligt Ålands landskapslagstiftning , eller
- rehabiliteringssökanden för pensionsanstalten lägger fram en tillräcklig utredning om att hen förhindrats från förvärvsarbete på grund av vården av sitt barn.
I kravet på arbetsinkomster under 36 månader beaktas inte följande inkomster inom den offentliga sektorn:
- arvoden till närståendevårdare enligt 2 § i lagen om stöd för närståendevård (937/2005)
- arvoden till offentliga arbetsgivares förtroendevalda
- sådana inkomster som personer som inte är verksamma som företagare har fått genom att de har ingått ett uppdrags- eller konsultavtal med en offentlig arbetsgivare eller avtalat om andra motsvarande arrangemang och denna verksamhet inte bedrivs i ett bolags eller någon annan sammanslutnings namn.
Mera
Om det till rehabiliteringssökanden inte har betalats sådan barnavårdsförmån som nämns i kriteriet, kan kriteriet anses vara uppfyllt om rehabiliteringssökanden uppger att hen vårdat sitt barn som varit yngre än 3 år. I dessa fall behöver pensionsanstalten inte utreda saken närmare eller t.ex. hänvisa sökanden till FPA för att ta reda på om hen kunde ha haft rätt till fömånen.
Kravet på barnavårdstid uppfylls också när det för barnet enligt förmånslagstiftningen kunde betalas en förmån efter 3 års ålder. Dessa situationer gäller i allmänhet endast det att adoptivföräldrars förmånsperiod kan sträcka sig längre än tills barnet fyller 3 år. Vid behov kan rehabiliteringssökanden anvisas att komplettera sin ansökan genom att kontakta FPA för att ta reda på om hen hade haft rätt till förmånen.
Vad är en tillräcklig utredning av vården av barn, om ingen förmån har betalats för den?
Pensionsanstalten kan överväga från fall till fall vad som är en tillräcklig utredning.
På blanketten för ansökan om arbetspensionsrehabilitering frågas det om vård av barn under 3 år, och i ifyllningsanvisningarna ombes rehabiliteringssökanden foga en fritt formulerad utredning av vården av barn i de fall där barnavårdsförmåner inte har betalats. Vid behov kan pensionsanstalten också kontrollera i befolkningsregisteruppgifterna eller hos rehabiliteringssökanden att sökanden under de 36 månaderna som föregick den då rehabiliteringsansökan inleddes hade ett barn under 3 års ålder.
På ansökningsblanketten frågas också om vård av adoptivbarn som fyllt 3 år. Om det inte har betalats någon barnavårdsförmån, ska rehabiliteringssökanden själv ge pensionsanstalten en utredning av vården av barn som bilaga till ansökan om arbetspensionsrehabilitering. Pensionsanstalten kan enligt övervägande be rehabiliteringssökanden om närmare uppgifter om tiden för vården av barn eller hänvisa sökanden till FPA för att utreda om hen hade haft rätt till en sådan förmån som nämns i kravet under den tid då hen vårdat ett barn över 3 år.
Utredningen kan vara fritt formulerad och det ställs inga särskilda formkrav på den i lagen eller lagmotiveringen.
Mera
Pensionsanstalten ska utreda rätten till arbetspensionsrehabilitering i samband med handläggningen av en ansökan om invalidpension. I samband med handläggningen av en ansökan om invalidpension undersöks kravet på barnavårdstid utgående från registeruppgifter som pensionsanstalten har tillgång till. Om alla andra förutsättningar för ett förhandbeslut finns, men det saknas uppgifter om förmåner för barnavårdstiden, kontaktas sökanden för att utreda barnavårdstiden. En person kan också alltid själv ansöka om rehabilitering med en separat ansökan.
Hur går man till väga om det i perioden med 36 kalendermånader ingår kalendermånader för tiden före år 2019?
Om det i 36 månaders granskningstid ingår tid före år 2019, används uppgifter om årsinkomst vid bedömningen. Kravet på arbetsinkomster under 36 månader uppfylls, om det i granskningstiden ingår tid före år 2019 och det finns arbetsinkomster under det år som kommer med i granskningen. Det har ingen betydelse under vilken månad arbetsinkomsterna har betalats. Så görs för att det i arbetspensionssystemets registeruppgifter inte finns månadsvisa uppgifter om arbetsinkomster före år 2019.
Mera
I motiven i regeringens proposition 181/2022 rd konstateras det att en övergångsbestämmelse om arbetsinkomsterna under 36 kalendermånader gör det möjligt att vid verkställigheten också i dessa situationer stödja sig på uppgifterna i arbetspensionssystemet. De behövliga uppgifterna har införts i Inkomstregistret först fr.o.m. 1.1.2019. Från tiden före år 2019 har arbetspensionsanstalterna endast tillgång till hela kalenderårets arbetsinkomster, inte månatliga uppgifter. Om rehabiliteringssökanden hade blivit arbetsoförmögen t.ex. i april 2021, skulle kravet på arbetsinkomster under 36 månader före den månad då ansökan anhängiggörs granskas under tiden 1.1.2018-31.3.2021.
Inkomstvillkoret för återstående tid och kravet på arbetsinkomst under 36 kalendermånader kan undersökas på tidigare grunder
Om rehabiliteringsansökan blir anhängig innan det gått 2 år sedan en tidigare invalidpension eller rehabiliteringspenning upphört, tillämpas bestämmelserna om pension på tidigare grunder när inkomstvillkoret för återstående tid och kravet på arbestinkomst under 36 kalendermånader undersöks.
Mera
När arbetsinkomstkravet för arbetspensionsrehabilitering undersöks kan regeln om tidigare grunder också tillämpas om en rehabiliteringsförmån ska beviljas på grund av samma sjukdom mer än 2 år efter det att den tidigare perioden med rehabiliteringspenning eller rehabiliteringstillägg upphört.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Länkarna till lagrummen har uppdaterats och den svenska texten omformulerats på en del ställen.
En förutsättning för rätt till arbetspensionsrehabilitering är att arbetstagaren eller företagaren riskerar att bli arbetsoförmögen på det sätt som avses i arbetspensionslagarna.
Av sökande som får invalidpension förutsätts att arbetsoförmågan fortgår eller att sökanden har en risk för arbetsoförmåga.
Hur bedömer pensionsanstalten risken för arbetsoförmåga?
Pensionsanstalten bedömer risken för arbetsoförmåga på samma grunder som den bedömer arbetsförmågan vid en ansökan om invalidpension. Risk för arbetsoförmåga betyder att sökanden inom de närmaste åren skulle behöva beviljas invalidpension enligt arbetspensionslagarna, om rehabiliteringsåtgärder inte vidtogs.
Mera
Om sökanden får rehabiliteringsstöd eller invalidpension, ska arbetsförmågan eller risken för arbetsoförmåga bedömas bestå så att invalidpensionen skulle fortgå eller delinvalidpension ändras till full invalidpension, om sökanden inte får rehabilitering.
Risken för arbetsoförmåga bedöms alltid enligt sökandens individuella situation. Pensionsanstalten granskar sökandens arbets- och funktionsförmåga och dess förväntade utveckling under de kommande åren.
Vid bedömningen ska pensionsanstalten beakta sökandens helhetssituation.
Risken för arbetsoförmåga ska vara verklig. Detta krav uppfylls om pensionsanstalten i sin bedömning kommer fram till att sökanden under de närmaste åren sannolikt skulle bli beviljad full invalidpension eller delinvalidpension om yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder inte vidtogs.
Sökanden behöver inte vara arbetsoförmögen så att det berättigar till pension vid tidpunkten för bedömningen, utan med de närmaste åren avses en period på ca 5 år. Dessutom förutsätts att risken för arbetsoförmåga kan elimineras eller skjutas upp genom arbetspensionsrehabiliteringen.
Sjukdom, lyte eller kroppsskada vid bedömningen av risken för arbetsoförmåga
När risken för arbetsoförmåga bedöms utgår man från sjukdomsbilden med beaktande av möjligheterna till vård och rehabilitering. Detta innebär inte att all vård och rehabilitering är slutförd. I sin bedömning beaktar pensionsanstalten den förväntade nyttan av vården och rehabiliteringen.
Sociala och ekonomiska faktorer vid bedömningen av risken för arbetsoförmåga
Utöver sjukdomen, lytet eller skadan ska pensionsanstalten vid bedömningen också beakta sociala och ekonomiska faktorer som påverkar arbetstagarens eller företagarens arbetsförmåga.
Socioekonomiska faktorer är till exempel sökandens
- tidigare utbildning
- arbetserfarenhet
- ålder och
- boendeförhållanden.
Vilka uppgifter stöder bedömningen av risken för arbetsoförmåga?
Utöver medicinska uppgifter kan pensionsanstalten vid bedömningen av risken för arbetsoförmåga använda uppgifter om
- hur sökanden klarar sig i arbetet (arbetsgivarens beskrivning av sökandens arbetsförhållanden och kapacitet)
- sökandens sjukfrånvaro
- arbetsarrangemang som gjorts på arbetsplatsen och
- tidigare medicinska åtgärder och yrkesinriktade rehabiliteringar och deras verkan.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Punkterna om etablering i arbetslivet har strukits. Kriteriet gällande det avskaffades i lagstiftningen 1.1.2023.
En förutsättning för yrkesinriktad rehabilitering som beviljas av pensionsanstalten är att den yrkesinriktade rehabiliteringen är ändamålsenlig.
Bedömningen av ändamålsenligheten är en del av helhetsbedömningen av rätten till rehabilitering.
Rätten till arbetspensionsrehabilitering, rehabiliteringsprogrammets innehåll och valet av en ändamålsenlig rehabiliteringsmetod ska studeras som en helhet.
Bedömningen av ändamålsenlighet gäller både rätten till rehabilitering och åtgärderna inom arbetspensionsrehabiliteringen.
Vid bedömningen av ändamålsenligheten beaktas
- sökandens ålder
- yrke
- tidigare sysselsättning
- utbildning
- huruvida den yrkesinriktade rehabiliteringen leder till att arbetstagarens eller företagarens hälsa blir sådan att hen kan fortsätta arbeta eller återgå i arbete och
- huruvida den yrkesinriktade rehabiliteringen skjuter upp arbetstagarens pensionering
Hur bedömer pensionsanstalten om arbetspensionsrehabilitering överhuvudtaget är en ändamålsenlig åtgärd?
Då pensionsanstalten prövar rätten till arbetspensionsrehabilitering, bedömer den rehabiliteringens ändamålsenlighet på ett allmänt plan.
Vid bedömningen av rehabiliteringens ändamålsenlighet bedömer pensionsanstalten om det överhuvudtaget finns sådana former av arbetspensionsrehabilitering som kan hjälpa sökanden att fortsätta i arbetslivet och med vilka besparingar i pensionsutgiften uppnås.
Hur bedömer pensionsanstalten vilka former av arbetspensionsrehabilitering som är ändamålsenliga?
Då pensionsanstalten bedömer rehabiliteringsplanen och ändamålsenligheten hos arbetspensionsrehabiliteringens former betonas rehabiliteringens innehåll och lämplighet med tanke på sökandens ålder, förutsättningar, funktionsförmåga och sociala situation.
Dessutom ska pensionsanstalten bedöma
- rehabiliteringsplanens sysselsättningseffekt
- sökandens intresse för den framtagna planen och
- de kostnader som planen medför i förhållande till den inbesparing av pensionsutgifter som kan förväntas.
Sjukdom, lyte eller kroppsskada vid bedömningen av ändamålsenligheten för rätten till rehabilitering
Sökandens sjukdom, handikapp eller skada inverkar på om arbetspensionsrehabiliteringen överhuvudtaget är ändamålsenlig.
Då pensionsanstalten bedömer rätten till arbetspensionsrehabilitering, är rehabiliteringen ändamålsenlig då sökanden trots sjukdom kan fortsätta i arbetslivet i ett arbete som är lämpligt för hälsan.
Arbetspensionsrehabiliteringen är inte ändamålsenlig om sjukdomen är
- en framskridande sjukdom som sannolikt leder till invalidpensionering under de närmaste åren eller
- en sjukdom vars framskridande det är svårt att förutspå.
Om behandlingen av sjukdomen fortfarande pågår och det inte är möjligt att bedöma sjukdomens framskridande, kan pensionsanstalten inte bedöma risken för arbetsoförmåga. Om pensionsanstalten inte kan uppskatta sökandens risk för arbetsoförmåga, måste pensionsanstalten ge ett avslag på ansökan om rätt till rehabilitering.
Pensionsanstalten ska i sitt beslut uppge att arbetspensionsrehabilitering kan sökas senare på nytt när det finns mera information att tillgå om sjukdomens framskridande och arbetspensionsrehabilitering är ändamålsenligt med tanke på hälsotillståndet.
Det är inte motiverat att stödja yrkesinriktad rehabilitering inom ramen för arbetspensionssystemet om arbetspensionsrehabiliteringen söks utgående från medicinska mål. Målet för arbetspensionsrehabiliteringen är alltid fortsatt arbete i ett för hälsan lämpligt arbete eller återgång till det tidigare arbetet. Pensionsanstalten kan stödja återgången till arbetet endast genom former av yrkesinriktad rehabilitering.
Mera
Yrkesinriktad rehabilitering är ändamålsenlig även då det bedöms att den som får invalidpension eller rehabiliteringsstöd har återhämtat sig så mycket att det kan anses realistiskt att med hjälp av rehabiliteringsåtgärder stödja återgången till arbetslivet, även om personen, trots återhämtningen, fortfarande riskerar att bli arbetsoförmögen.
Det är ändamålsenligt att bevilja en delinvalidpensionstagare arbetspensionsrehabilitering närmast i sådana fall, där det bedöms att hälsotillståndet har försvagats så mycket att pensionstagaren riskerar att bli pensionerad med full invalidpension, om han eller hon inte får yrkesinriktad rehabilitering.
Arbetspensionsrehabiliteringen är ändamålsenlig även i en situation där en person som får delinvalidpension med hjälp av rehabiliteringsmetoderna har möjlighet att återvända till heltidsarbete.
Sjukdom, lyte eller kroppsskada vid bedömningen av ändamålsenligheten av rehabiliteringsformerna och rehabiliteringsplanen
Om rehabiliteringsplanen och formerna av rehabilitering är ändamålsenliga leder de trots sjukdom till att sökanden kan fortsätta i arbetslivet i ett arbete som är lämpligt för hälsan.
När pensionsanstalten bedömer ändamålsenligheten av rehabiliteringsplanen och formerna av rehabilitering inverkar den sökandes sjukdom, lyte eller kroppsskada närmast på så sätt att den nya arbetsuppgiften ska vara lämplig för den sökandes resterande arbets- och funktionsförmåga.
Ålder, yrke och tidigare verksamhet vid bedömningen av ändamålsenligheten för rätten till arbetspensionsrehabilitering
Då pensionsanstalten bedömer rätten till arbetspensionsrehabilitering inverkar sökandens ålder på vilket slag av arbete bedömningen av risken för arbetsoförmåga gäller. Åldern bör beaktas när det gäller att bedöma betydelsen av exempelvis tidigare utbildning, utbildningsförutsättningarna och sysselsättningsmöjligheterna.
När äldre personer riskerar att bli arbetsoförmögna i sitt eget sedvanliga arbete eller yrke talar det mera för att rehabiliteringsåtgärder bör sättas in än om risken gäller unga personer.
När det är fråga om yngre personer eller personer som har utbildning eller arbetserfarenhet av olika slags uppgifter, bedöms risken för arbetsoförmåga förutom i förhållande till tidigare arbete även i förhållande till annat slags arbete, som man skäligen kan förutsätta att sökanden klarar av.
När man bedömer om rehabiliteringen är ändamålsenlig är principen den att man i mån av möjlighet drar nytta av den sökandes tidigare arbetserfarenhet och utbildning. Om sökanden redan har en sådan utbildning som gör det möjligt att få ett arbete eller fortsätta i ett arbete som lämpar sig bättre för hälsotillståndet, är arbetspensionsrehabilitering inte ändamålsenligt.
När man överväger om rehabilitering ska stödas beaktas det återstående yrkeslivets längd. I fråga om unga personer kan man således förbinda sig att stöda exempelvis en längre utbildningstid än i fråga om personer som väntas ha bara några år kvar i arbetslivet innan de går i ålderspension.
Ålder, yrke och tidigare verksamhet vid bedömningen av ändamålsenligheten av rehabiliteringsformerna och rehabiliteringsplanen
Då pensionsanstalten bedömer ändamålsenligheten av rehabiliteringsplanen och rehabiliteringsåtgärderna, beaktar pensionsanstalten sökandens ålder, tidigare utbildningsnivå och studiefärdigheter.
Vid bedömningen av ändamålsenligheten av formen av rehabilitering och rehabiliteringsplanen tar pensionsanstalten i beaktande längden på den återstående tiden i arbetslivet, utbildningsnivån och hur tidigare arbetserfarenheter kan möjliggöra fortsatt arbete i ett arbete som är lämpligt för hälsotillståndet.
Tidigare verksamhet har betydelse, speciellt när det är så länge sedan sökanden har fått sin yrkesutbildning att det inte längre går att dra nytta av den som sådan i den yrkesinriktade arbetspensionsrehabiliteringen.
Pensionsutgift som sparas in beaktas vid bedömningen av ändamålsenligheten för rätten till arbetspensionsrehabilitering
Då pensionsanstalten bedömer rätten till arbetspensionsrehabilitering, bedöms inbesparingen av pensionsutgiften på en allmän nivå.
Vid bedömningen beaktar pensionsanstalten beloppet av den invalidpension som arbetspensionssystemet skulle bevilja, om personen blev arbetsoförmögen. Pensionsanstalten jämför invalidpensionskostnaden med kostnaderna för rehabilitering.
Då pensionsanstalten uppskattar besparingen av pensionsutgiften, beaktas följande frågor:
- Hindrar arbetspensionsrehabiliteringen invalidpensionering?
- Senareläggs invalidpensioneringen åtminstone så att rehabiliteringsprogrammet kan anses ha återbetalat sig själv?
- Kan en arbetstagare med delinvalidpension fortsätta i arbetslivet så att pensionen inte ändras till invalidpension eller senareläggs en full invalidpensionering med hjälp av rehabilitering?
- Kan en arbetstagare eller företagare som får full invalidpension fortsätta i arbetslivet så att pensionen ändras till delinvalidpension?
Pensionsutgift som sparas in beaktas vid bedömningen av ändamålsenligheten av rehabiliteringsformerna och rehabiliteringsplanen
Då pensionsanstalten uppskattar inbesparingar av pensionsutgifterna med tanke på rehabiliteringsplanen och rehabiliteringsåtgärderna, beaktar man vid bedömningen rehabiliteringsprogrammets kostnader jämfört med den pensionsutgift som sparas in.
Mera
Exempel: En 61-årig person framlägger en rehabiliteringsplan med två års utbildning
Pensionsanstalten anser att en utbildning på två år inte är en ändamålsenlig form av arbetspensionsrehabilitering eftersom sökanden så snart uppnår den lägsta ålderspensionsåldern för sin åldersklass. Kostnaderna för rehabiliteringsprogrammet skulle vara oskäliga i jämförelse med den inbesparade pensionsutgiften.
Tillsammans med den sökanden kommer man fram till en rehabiliteringsplan, i vilken arbetstagaren fortsätter på sin egen arbetsplats med uppgifter som lämpar sig för hälsotillståndet. Arbetspensionsrehabiliteringens åtgärd är arbetsprövning på 3 månader.
Det är inte ändamålsenligt att den som får arbetslivspension rehabiliteras med arbetspensionsrehabilitering
Om en arbetstagare eller företagare beviljas arbetslivspension, är arbetspensionsrehabilitering inte ändamålsenlig.
Mera
Arbetslivspension förutsätter att arbetstagaren eller företagarens möjligheter att fortsätta arbeta har varaktigt försämrats på grund av en lång yrkesbana i ansträngande och slitsamt arbete och nedsatt arbetsförmåga.
Arbetslivspensionen beviljas alltid tills vidare och ändras till ålderspension från och med den månad som följer efter den då åldersklassens lägsta pensionsålder uppnåtts. Därför anses rehabilitering för den som får arbetslivspension inte ändamålsenligt och den skulle inte ge några större inbesparingar i arbetspensionsutgiften.
Den nedre gränsen för arbetslivspension är 63 år och arbetslivspensionen kan börja tidigast 1.2.2018.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Punkterna om deltidspension har strukits, eftersom deltidspensionen inte längre existerar. Lagrummen har uppdaterats.
Rätten till arbetspensionsrehabilitering om man får rehabiliteringsstöd
Den som får rehabiliteringsstöd har rätt till arbetspensionsrehabilitering, om kriterierna för att få arbetspensionsrehabilitering uppfylls.
För den tid då arbetspensionsrehabiliteringen pågår betalas ett rehabiliteringstillägg till rehabiliteringsstödet.
För rehabiliteringstiden kan partiellt rehabiliteringsstöd ändras till fullt rehabiliteringsstöd.
Rätten till arbetspensionsrehabilitering om man får invalidpension som beviljats tills vidare
Den som får tills vidare beviljad invalidpension har rätt till arbetspensionsrehabilitering, om kriterierna för att få arbetspensionsrehabilitering uppfylls.
För den tid då arbetspensionsrehabiliteringen pågår ett rehabiliteringstillägg till invalidpensionen.
Delinvalidpension kan ändras till full invalidpension för den tid då rehabiliteringen pågår.
Rätt till arbetspensionsrehabilitering om man får partiell ålderspension
Den som får partiell ålderspension har rätt till arbetspensionsrehabilitering, om kriterierna för att få arbetspensionsrehabilitering uppfylls.
Ingen rätt till arbetspensionsrehabilitering om man får arbetslivspension
Den som får arbetslivspension har ingen rätt till arbetspensionsrehabilitering.
Det kan inte anses vara ändamålsenligt att den som får arbetslivspension får arbetspensionsrehabilitering.
Ingen rätt till arbetspensionsrehabilitering om man får ålderspension
Den som får ålderspension har ingen rätt till arbetspensionsrehabilitering, eftersom man kan ha rätt till arbetspensionsrehabilitering högst till åldersklassens lägsta pensionsålder.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Laghänvisningarna har uppdaterats. Små textändringar.
Rehabilitering är det primära alternativet före invalidpension.
Före ett beslut om invalidpension ska pensionsanstalten
- utreda personens rätt till yrkesinriktad rehabilitering enligt arbetspensionslagarna
- se till att personens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning, t.ex. medicinsk rehabilitering, har klarlagts.
Rehabiliteringsmöjligheterna behöver inte utredas närmare, om
- det på grund av personens hälsotillstånd är klart att personen inte kan rehabiliteras för arbetslivet, t.ex. om personen har en obotlig sjukdom som gör det omöjligt att återgå i arbetslivet
- personen har en sjukdom från vilken han eller hon tillfrisknar och återfår sin arbetsförmåga under tiden med rehabiliteringsstödet och kan återgå i arbete utan rehabiliteringsåtgärder
- ålderspension beviljas i stället för invalidpension
- invalidpensionen lämnas vilande
- vilande invalidpension börjar utbetalas igen
- personen har rätt till rehabilitering enligt trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfallsförsäkring.
Skyldighet att utreda rätten till yrkesinriktad rehabilitering
Pensionsanstalten ska vid handläggningen av en invalidpensionsansökan utreda personens rätt till yrkesinriktad rehabilitering innan den fattar beslut om invalidpension.
Rätten till yrkesinriktad rehabilitering ska klargöras även om ansökan om invalidpension avslås.
Rätten till yrkesinriktad rehabilitering ska alltid utredas vid handläggningen av en
- ansökan om invalidpension (delpension och full pension) när en sådan handläggs för första gången
- ansökan om rehabiliteringsstöd (partiellt och fullt) när en sådan handläggs för första gången
- ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd
- ändring av delinvalidpension till full invalidpension
- ändring av full invalidpension till delinvalidpension
- ändring av partiellt rehabiliteringsstöd till fullt rehabiliteringsstöd
- ändring av fullt rehabiliteringsstöd till partiellt rehabiliteringsstöd
- indragning av invalidpension.
Pensionsanstalten ska klarlägga rätten till yrkesinriktad rehabilitering, även om personens rehabiliteringsmöjligheter har utretts tidigare på annat håll, t.ex. på FPA.
Även när rehabiliteringsstöd har beviljats för uppgörande av en vård- och rehabiliteringsplan, ska rätten till yrkesinriktad rehabilitering utredas i samband med ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd.
Rätten till yrkesinriktad rehabilitering prövas enligt arbetspensionslagarna på samma sätt som rätten till yrkesinriktad rehabilitering prövas när pensionsanstalten handlägger en ansökan om rehabilitering.
När meddelar pensionsanstalten ett förhandsbeslut om rehabiliteringen?
Pensionsanstalten meddelar ett förhandsbeslut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering, om kriterierna för yrkesinriktad rehabilitering uppfylls.
Förhandsbeslutet är i kraft 9 månader från det att det har vunnit laga kraft.
Rätten till rehabilitering prövas på samma sätt som i ett rehabiliteringsärende som inletts med en ansökan om rehabilitering.
Alla kriterier för att få rehabilitering ska uppfyllas:
- sjukdomen medför en överhängande risk för arbetsoförmåga/sökanden är arbetsoförmögen
- villkoret om arbetsinkomster uppfylls
- personen har inte rätt till rehabilitering enligt trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfallsförsäkring
- rehabiliteringen är ändamålsenlig.
Pensionsanstalten utfärdar förhandsbeslut utan rehabiliteringsansökan.
Ett avslag om yrkesinriktad rehabilitering meddelas inte utan rehabiliteringsansökan.
Förhandsbeslut om rätten till rehabilitering när en överklagan om invalidpension behandlas
En person kan tillhandahålla pensionsanstalten nya uppgifter medan en överklagan om invalidpension behandlas hos besvärsinstansen. Den som gjort en överklagan kan sända pensionsanstalten till exempel ett nytt läkarutlåtande om sitt hälsotillstånd eller andra uppgifter.
Pensionsanstalten bedömer rätten till rehabilitering även då när en person som fått avslag på invalidpensionsansökan sänder nya uppgifter till pensionsanstalten.
Om pensionsanstalten utifrån de nya uppgifterna bedömer att personen har rätt till rehabilitering, utfärdar pensionsanstalten ett förhandsbeslut om rehabiliteringen.
När utfärdar pensionsanstalten inget förhandsbeslut?
Förhandsbeslut om rehabilitering utfärdas inte, om
- full invalidpension beviljas tills vidare
- invalidpensionssökanden kan återgå i arbete med hjälp av annan rehabilitering, t.ex. när personen återfår sin arbetsförmåga redan under den medicinska rehabiliteringen och yrkesinriktad rehabilitering inte längre är ändamålsenlig
- risken för arbetsoförmåga eller rehabiliteringens ändamålsenlighet inte ännu kan bedömas vid handläggningen av invalidpensionsärendet, t.ex. när rehabiliteringsstöd beviljas för en längre tid än ett förhandsbeslut är i kraft
- kriterierna för att få rehabilitering inte uppfylls.
I dessa fall ska rätten till yrkesinriktad rehabilitering prövas på nytt t.ex.
- i samband men en ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd eller
-
på basis av en separat ansökan om rehabilitering.
Klarläggning av rehabiliteringsmöjligheterna enligt annan lagstiftning
Pensionsanstalten ska se till att personens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning har klarlagts.
Rehabiliteringmöjligheterna undersöks utgående från de handlingar som hänför sig till handläggningen av ansökan om invalidpension.
Uppgifter om klarläggningen av rehabiliteringsmöjligheter får man t.ex.
- i ansökan om invalidpension
- i hälsoutredningarna som bifogats ansökan om invalidpension
- arbetsgivarens beskrivning (blanketten för denna)
- övriga utredningar i samband med ansökan om invalidpension.
Pensionsanstalten prövar inte rätten till rehabilitering enligt annan lagstiftning.
Skyldigheten att hänvisa sökanden att utreda rehabiliteringsmöjligheterna
Pensionsanstalten ska hänvisa sökanden att utreda rehabiliteringsmöjligheterna, om pensionsanstalten vid handläggningen av en ansökan om invalidpension märker att möjligheterna till rehabilitering enligt annan lagstiftning inte har klarlagts tillräckligt.
Sökanden hänvisas till att utreda rehabiliteringsmöjligheterna t.ex. hos
- FPA
- företagshälsovården
- hälsovårdssystemet.
Om pensionsanstalten t.ex. i samband med ett avgörande om rehabiliteringsstöd märker att vård- och rehabiliteringsplanen är bristfällig, ska pensionsanstalten hänvisa sökanden t.ex. till hälsovården för att komplettera den bristfälliga vård- och rehabiliteringsplanen.
Även personer som länge varit arbetslösa ska pensionsanstalten hänvisa till att skaffa tillräckliga utredningar av hälsotillståndet. Vid behov ska sökanden hänvisas till arbets- och näringsbyrån. Arbets- och näringsbyrån har till uppgift att identifiera de arbetslösa vilkas arbetsförmåga ska bedömas och hänvisa personerna till en hälsokontroll.
Avslag och hänvisning till annan rehabilitering
Om ansökan om invalidpension eller yrkesinriktad rehabilitering avslås, ska pensionsanstalten se till att
- pensionssökanden får information om rehabiliteringsmöjligheterna
- pensionssökanden hänvisas till rehabilitering som motsvarar rehabiliteringsbehoven och till andra tjänster i samarbete med dem som ordnar sådana tjänster.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Från anvisningen har borttagits delen om rehabiliteringspenning som betalas under längre ferieperioder under studier som stöds med rehabilitering. I och med utbildningsreformen är studieprogrammen nu allt mer individuellt utformade och utgångspunkten är att rehabiliteringspenning betalas för hela den aktiva rehabiliteringen. Under längre ferieperioder är det meningen att rehabiliteringsklienten ska söka en arbetsplats. Arbete under ferieperioder kan stödas som arbetsprövning.
Rehabiliteringspenning
Den som genomgår rehabilitering har rätt till rehabiliteringspenning för de kalendermånader då han eller hon är hindrad att förvärvsarbeta på grund av arbetspensionsrehabiliteringen.
Rätt till rehabiliteringspenning gäller endast under den tiden då den aktiva rehabiliteringen pågår.
För längre ferieperioder under studier som utförs som arbetspensionsrehabilitering hänvisas rehabiliteringsklienten att söka en arbetsplats. Arbete under längre ferier under studierna gör det enklare för rehabiliteringsklientens att återvända till arbetslivet efter rehabiliteringen. Pensionsanstalten kan stödja arbete under ferietiden som arbetsprövning, om personen inte får avlönat arbete.
Rehabiliteringspenning efter rehabiliteringsstöd
Om en person som fått rehabiliteringsstöd inte kan anses vara arbetsoförmögen fortsätter inte utbetalningen av rehabiliteringsstödet.
Om det ändå fortfarande finns risk för arbetsoförmåga beviljar pensionsanstalten rehabiliteringspenning för den tiden då arbetspensionsrehabiliteringen pågår. Då förutsätts att risken för arbetsoförmåga kan motarbetas med arbetspensionsrehabilitering.
Rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd
Rehabiliteringsunderstödet är en förmån som beviljas efter prövning.
Pensionsanstalten kan bevilja rehabiliteringspenningen till beloppet av invalidpension som rehabiliteringsunderstöd.
Rehabiliteringsunderstöd kan beviljas
- under väntan på arbetspensionsrehabilitering
- under pauserna i arbetspensionsrehabiliteringen
- under den tid då planen för arbetspensionsrehabiliteringen görs upp.
Man har rätt till rehabiliteringsunderstöd endast då den aktiva rehabiliteringen inte är i gång och ingen lön betalas ut eller utkomsten inte är tryggad med andra förmåner, till exempel sjukdagpenning eller arbetslöshetsdagpenning.
Rehabiliteringsunderstöd för väntetiden
När det konstaterats att en person har rätt till rehabilitering, men den aktiva rehabiliteringen ännu inte har börjat, har personen rätt till prövningsbaserat rehabiliteringsunderstöd.
Rehabiliteringsunderstöd efter prövning kan också beviljas exempelvis när klienten har fått en studieplats och väntar på att få inleda sina studier. Det kan vara nödvändigt med rehabiliteringsunderstöd för väntetiden också när det med hänsyn till hälsotillståndet inte är önskvärt att personen arbetar innan rehabiliteringen inleds.
Rehabiliteringsunderstöd för tiden mellan olika rehabiliteringsperioder
Pensionsanstalten kan också bevilja rehabiliteringsunderstöd för tiden mellan olika rehabiliteringsperioder.
Rehabiliteringsunderstöd för den tiden då planen för arbetspensionsrehabilitering görs upp
Pensionsanstalten kan bevilja rehabiliteringsunderstöd för den tid då planen för arbetspensionsrehabiliteringen görs upp. Beviljandet av understöd för den tid då en rehabiliteringsplan görs upp förutsätter alltid att den som ansöker om rehabilitering har konstaterats ha rätt till yrkesinriktad rehabilitering.
Rehabiliteringsunderstöd för stödjande av sysselsättning
Enligt lagarna om pension för företagare och pensionslagen för den kommunala sektorn kan pensionsanstalten bevilja rehabiliteringsunderstöd även för att stödja sysselsättning.
För hur lång tid beviljar pensionsanstalten rehabiliteringsunderstödet?
Man har rätt till rehabiliteringsunderstöd för tre kalendermånader per kalenderår räknat separat för
- väntetiden på rehabilitering och
- tiden mellan rehabiliteringsperioderna.
När man har rätt till rehabiliteringsunderstöd för väntetiden eller för tiden mellan rehabiliteringsperioderna, betalas det för högst tre månader per kalenderår så, att tiden räknas separat för vardera understödsgrunden.
Tre månaders tid kan också tillämpas då pensionsanstalten beviljar understöd för den tid det tar att utarbeta en plan för arbetspensionsrehabilitering.
Pensionsanstalten kan bevilja rehabiliteringsunderstödet även för en längre tid än tre månader om det är motiverat med tanke på arbetspensionsrehabiliteringen.
Rehabiliteringstillägg till invalidpensionstagare
Om pensionsanstalten börjar rehabilitera en person som får invalidpension eller rehabiliteringsstöd, har personen rätt till invalidpension och rehabiliteringstillägg under den tid då arbetspensionsrehabiliteringen pågår.
I vanliga fall har man rätt till rehabiliteringstillägg endast om rehabiliteringsåtgärden pågår åtminstone en kalendermånad.
Enligt arbetspensionslagarna kan en pensionsanstalt bevilja rehabiliteringstillägg även för en tid som är kortare än en månad, om den aktiva rehabiliteringen pågår en kortare tid än en månad.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Pension enligt tilläggspensionsskydd betals inte i samband med rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg eller rehabiliteringsunderstöd.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Länkarna till lagrummen har uppdaterats.