Pension har betalats utan grund, om den har betalats till ett större belopp än vad pensionstagaren har rätt till. Pensionsanstalten ska återkräva pension som betalats utan grund, såvida pensionen inte har preskriberats.
Pensionsanstalten kan helt eller delvis avstå från att återkräva pension som betalats utan grund, om
- det kan anses skäligt att avstå från återkrav och
- betalningen av pensionen inte kan anses ha berott på pensionstagarens eller dennes företrädares svikliga förfarande eller
- det belopp som ska återkrävas är ringa.
Vid återkrav av pension ska det tas i beaktande att det för pensionstagaren och dem som pensionstagaren försörjer reserveras ett tillräckligt belopp av pensionen per månad för levnadskostnaderna.
Tid för vilken ogrundad pension kan återkrävas
Pension som betalats utan grund kan återkrävas endast för den tid, under vilken
- pensionen har dragits in
- utbetalningen av pension har avbrutits
- pensionen har lämnats vilande
- ett felaktigt beslut har undanröjts (på basis av samtycke eller besvärsinstansens beslut)
Vid återkrav bör man därtill beakta preskriptionstiden för rätten att återkräva pension som betalats utan grund.
Ett överklagbart beslut ska ges om återkravet. Innan beslut om återkrav ges ska pensionsanstalten meddela ett lagakraftvunnet rättelsebeslut om pensionen.
Försäkringsdomstolen har i sitt beslut 1491:2010 ansett att det inte fanns förutsättningar att återkräva invalidpension.
Ett beslut om återkrav av invalidpension hade getts, fastän beslut om att avbryta eller att dra in invalidpensionen inte hade meddelats. Enligt beslutet hade invalidpension inte betalats utan grund, eftersom utbetalningen grundade sig på ett lagakraftvunnet beslut som fortfarande var gällande. Det fanns således inga lagenliga förutsättningar för återkrav.
Svikligt förfarande
I princip ska pension som betalats utan grund alltid återkrävas, om en ogrundad betalning har berott på pensionstagarens eller dennes företrädares svikliga förfarande.
En person anses ha förfarit svikligt när han eller hon genom en aktiv handling eller försummelse har bidragit till att pensionen utbetalats till fel belopp.
Aktiv handling
Då en person handlar aktivt i syfte att få en ogrundad förmån, uppfylls i allmänhet även kännetecknen på bedrägeri och det är fråga om ett brott. Om det belopp som ska återkrävas inte är ringa, återkrävs i dessa fall hela pensionen.
Vid svikligt förfarande ska även vidtagande av eventuella rättshandlingar övervägas.
Försummelse
Det är fråga om försummelse då en pensionstagare avsiktligt låter bli att uppfylla sin anmälningsskyldighet som pensionstagare. Om det belopp som ska återkrävas inte är ringa, återkrävs i dessa fall hela pensionen.
Försummelse av anmälningsskyldigheten kan t.ex. vara att en pensionstagare inte anmäler pensionsanstalten om arbete som överskrider inkomstgränserna fastän han eller hon har fått ett brev om inkomstgränserna.
Gränsdragning mellan svikligt förfarande och handlande i god tro
Gränsdragningen mellan svikligt förfarande och handlande i god tro är inte alltid klar. Inom rättspraxisen har man rätt sällan ansett att en pensionstagare förfarit svikligt.
Enbart passivt mottagande av en för stor pension har t.ex. i allmänhet inte räckt till för att påvisa att pensionstagaren skulle ha förfarit svikligt.
Då man överväger huruvida en pensionstagare har förfarit svikligt eller handlat i god tro ska även beskattningens och indexförhöjningarnas inverkan på nettopensionen beaktas.
Pensionsanstalterna informerar pensionstagarna med ett brev som skickas vid årsskiftet om hur indexförhöjningen och beskattningen inverkar på pensionsbeloppet. Trots detta kan ändringar i förskottsinnehållningen och indexförhöjningar samt eventuella andra betalningar försvåra pensionstagarens möjligheter att konstatera ett fel.
Det kan inte ställas för stora krav på en pensionstagares undersökningsplikt, eftersom pensionstagaren i allmänhet ska kunna lita på att pensionsanstaltens åtgärder och beräkningar är korrekta.
Verkningar på återkravet
Pensionsanstalten blir tvungen att bedöma en pensionstagares uppriktighet i efterskott. Om pensionsanstalten bedömer att pensionstagaren inte har förfarit svikligt då han eller hon mottagit pension till ett för stort belopp eller för en tid under vilken pension inte borde ha utbetalats, kan den avstå från att återkräva pensionen antingen helt eller delvis, om detta anses vara skäligt.
Beslutet fattas alltid från fall till fall utifrån en helhetsbedömning.
Förhandling om återkrav med pensionstagaren
Pensionsanstalten kan avtala med pensionstagaren om på vilket sätt pensionstagaren betalar tillbaka en ogrundad pension. En sjättedel av nettopensionen kan kvittas utan pensionstagarens medgivande.
Pensionsanstalten ska höra pensionstagaren innan den meddelar ett beslut om återkrav. I samband med hörandet kan pensionstagaren motivera för pensionsanstalten varför den bör avstå från återkrav eller jämka det belopp som ska återkrävas.
Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden har den 29 november 2011 2366/3006/2011 ansett att hörande per telefon inte fyller villkoren för hörande i förvaltningslagen.
Yrkesinriktad rehabilitering
Bestämmelserna om återkrav tillämpas också då en person som deltar i yrkesinriktad rehabilitering utan grund har fått
- rehabiliteringspenning
- invalidpension och rehabiliteringstillägg
- ersättning för rehabiliteringskostnader (kostnadsersättningar) eller
- rehabiliteringsunderstöd.
Återkrav från annan instans än av pensionstagaren själv
Bestämmelserna om återkrav tillämpas också då pension har betalats utan grund till en annan instans än till pensionstagaren själv.
I arbetspensionslagarna föreskrivs om den betalningsordning som tillämpas då
- pension ska betalas till en annan instans än till pensionstagaren själv och
- då två eller flera instanser har rätt till pensionen.
Andra instanser är t.ex.
- arbetsgivaren
- arbetslöshetskassan
- FPA
- socialnämnden
- kommunen
- utsökningsmyndigheterna
Registrerad tilläggsförmån
Bestämmelserna om återkrav tillämpas på en registrerad tilläggsförmån.
Frivillig tilläggsförmån
Bestämmelserna om återkrav i arbetspensionslagarna tillämpas inte på en frivillig tilläggsförmån.
Pensionsanstalten kan avstå från att återkräva pension som betalats utan grund, om det belopp som ska återkrävas är ringa.
Det belopp som ska återkrävas är ofta ringa i de fall då kostnaderna för pensionsanstaltens indrivningsverksamhet är större än det belopp som ska återkrävas. Kostnaderna för indrivningsverksamheten varierar beroende av vilket återkravsförfarande som pensionsanstalterna tillämpar.
Inom tillämpningspraxisen kan 300 euro (brutto) betraktas som ett ringa belopp. Gränsen för ringa belopp är standard. Gränsen för ringa belopp justeras inte med index.
Gränsen för ringa belopp på 300 euro iakttas också då ogrundad pension återkrävs från en annan instans, till vilken ogrundad pension betalats på basis av bestämmelserna om utbetalning av pension.
Rehabiliteringspenning som betalats till en arbetsgivare kan t.ex. återkrävas, om arbetsgivaren har betalat lön för samma tid och det senare konstateras att rehabiliteringspenning har betalats utan grund. Enligt ett beslut av tolkningsgruppen i september 2022 har gränsen för ringa belopp höjts från 200 till 300 euro. Gränsbeloppet hade inte höjts en enda gång sedan år 2013.
Pensionsanstalten avstår från återkrav utan prövning, om det belopp som ska återkrävas är ringa
Pensionsanstalten avstår alltid från att återkräva pension som betalats utan grund utan särskild prövning, om det belopp som ska återkrävas är högst 300 euro.
Då man avstår från återkrav görs ingen
- skälighetsprövning
- bedömning av om pensionstagaren förfarit svikligt eller
- bedömning av om pensionstagaren handlat i god tro.
Beslutet fattas endast på basis av beloppet av den ogrundade pensionen.
Gränsen för ringa belopp på 300 euro tillämpas inom alla pensionsslag.
Pensionsanstalten meddelar pensionstagaren om att den avstått från återkrav med ett brev eller rättelsebeslut. På pensionstagarens begäran ges ett överklagbart beslut i ärendet.
Gränsen på 300 euro tillämpas inte på arbetslöshetspension, om gamla fall fortfarande dyker upp.
Gränsen för ringa belopp på 300 euro tillämpas i alla situationer. Det har ingen betydelse om återkravet beror t.ex. på
- ett fel som pensionsanstalten gjort
- minskning av en primär förmån eller
- en uppgift som framkommit i inkomstövervakningen.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Pensionsanstalten kan avstå från att återkräva pension som betalats utan grund antingen helt eller delvis om
- det kan anses skäligt att avstå från återkrav och
- betalningen av pensionen inte kan anses ha berott på pensionstagarens eller dennes företrädares svikliga förfarande.
Helhetsbedömningen är avgörande
Beslutet om att jämka det belopp som ska återkrävas görs alltid utifrån en helhetsbedömning, i vilken man beaktar olika faktorer.
I skälighetsprövningen kan man använda olika bedömningssteg för att avstå från återkrav. Man kan exempelvis jämka det belopp som ska återkrävas så att endast 1/3, hälften eller något annan del av beloppet uppbärs.
Faktorer som ska beaktas vid skälighetsprövningen
Vid skälighetsprövningen av det belopp som ska återkrävas beaktas bland annat
- under hur lång tid pension utbetalats felaktigt
- typen av fel (fel i beslut eller utbetalningen)
- i vilken grad pensionstagarens vållat felet
- pensionstagarens ekonomiska situation
- andra faktorer som ansluter sig till pensionstagaren (t.ex. ålder, sjukdom osv.)
- vem som är skyldig till felet
I sitt betänkande har social- och hälsovårdsministeriet ansett att en förmånstagare i god tro ska skyddas särskilt i situationer, där förmånstagaren har blivit fel instruerad (ShUB 22/92).
Faktorer som stöder en jämkning
Faktorer som stöder en jämkning av det belopp som ska återkrävas är
- ett fel som pensionsanstalten begått
- felaktig utbetalning under en lång tid
- pensionstagarens svaga ekonomiska situation
- pensionstagaren grad av vållande är ringa
- pensionstagarens höga ålder
- typ av sjukdom hos pensionstagaren.
Pensionsanstaltens fel
Vid skälighetsprövningen av det belopp som ska återkrävas är det av betydelse i hur stor grad felet beror på pensionsanstalten eller pensionssystemets eget handlande.
Det belopp som ska återkrävas jämkas lättare, om det är fråga om
- ett fel som pensionsanstalten begått eller
- ett fel som begåtts av exempelvis den instans som anmält oavlönade perioder till Pensionsskyddscentralens register.
Felaktig utbetalning under en lång tid
Vid skälighetsprövningen av det belopp som ska återkrävas beaktas i allmänhet en tidsfrist om fem år, dvs. huruvida undanröjande av beslutet ännu kan sökas och för hur lång tid det är möjligt att återkräva pension som betalats utan grund.
Enligt arbetspensionslagarna ska undanröjande av beslutet sökas inom fem år från det att beslutet vunnit laga kraft. Av särskilt tvingande skäl kan beslutet undanröjas på ansökan också efter denna tidsfrist.
I skälighetsprövningen beaktas även
- om pensionstagaren själv kunnat observera felet och
- om den felaktiga utbetalningen har fortsatt så länge att pensionstagaren har motiverad orsak att anta att den egna utkomsten etablerats till en viss nivå.
Det belopp som ska återkrävas jämkas lättare, om pension har betalats utan grund under en mycket lång tid.
Om den felaktiga utbetalningen grundar sig på ett sakfel i beslutet, men beslutet varken rättas med pensionstagarens medgivande eller undanröjs med besvärsinstansens beslut, kan den ogrundade pensionen inte återkrävas.
Pensionstagarens ekonomiska situation
Vid skälighetsprövningen av det belopp som ska återkrävas beaktas pensionstagarens ekonomiska situation.
Uppgifter om pensionstagarens ekonomiska situation fås bland annat på basis av
- pensionstagarens egen redogörelse
- registeruppgifter (t.ex. uppgift om att arbetsmarknadsstöd har utbetalats)
- utkomststödets belopp
- beloppet av den lön som inte utmäts
- beloppet av det bostadsbidrag som FPA utbetalar
- socialnämndens utlåtande, om ett sådant finns att få.
Pensionsanstalten kan begära uppgifter om en pensionstagarens ekonomiska ställning från olika instanser med stöd av de bestämmelser som gäller rätten att få information i arbetspensionslagarna. Uppgifter kan begäras om bland annat
- beloppet av pensioner och andra förmåner
- eventuella förvärvsinkomster
- egendom
- skulder.
Uppgifter kan exempelvis begäras av skattemyndigheterna.
Om en pensionstagare som handlat i god tro inte har någon nämnvärd egendom och pensionstagarens inkomster ligger nära utkomststödet eller beloppet av den lön som inte utmäts, kan pensionsanstalten antingen helt eller delvis avstå från återkrav redan på denna grund.
Om man inte får några som helst uppgifter om en persons ekonomiska situation från andra instanser eller av pensionstagaren själv, finns det i allmänhet ingen grund för att jämka det belopp som ska återkrävas.
Pensionstagarens lindriga vållande
Vid skälighetsprövningen av det belopp som ska återkrävas bedöms även pensionstagarens vållande. Det är av betydelse huruvida pensionstagaren har känt till eller borde ha känt till den ogrundade betalningen. Pensionstagaren borde exempelvis vara medveten om återkrav som grundar sig t.ex. på inkomstövervakning.
Vid skälighetsprövningen av det belopp som ska återkrävas lönar det sig att utreda bland annat,
- vilka uppgifter om pensionsbeloppet och utbetalningen av pensionen som har skickats till pensionstagaren
- huruvida pensionstagaren borde ha reagerat och tagit kontakt med pensionsanstalten om pensionsbeloppet och utbetalningen av pensionen på basis av den information som skickats.
Det belopp som ska återkrävas jämkas lättare, om
- pensionstagaren efter bästa förmåga har försökt reda ut bakgrunden till återkravet, men inte har klarat av att utreda ärendet med rätt instans eller tillräckligt grundligt
- pensionstagaren har märkt felet och själv tagit initiativ till att det rättas
- pensionstagaren har bidragit till att utreda och rätta felet
- det är fråga om ett invecklat ärende, som pensionstagaren inte kan antas förstå.
Pensionstagarens ålder
Pensionstagarens ålder kan beaktas som en faktor i den totala skälighetsprövningen. Pensionstagarens höga ålder kan till exempel inverka på personens möjligheter att förstå eller sköta sina ärenden. Pensionstagarens ålder kan då vara av betydelse för jämkningen av det belopp som ska återkrävas.
Enbart hög ålder är i allmänhet inte en jämkningsgrund.
Pensionstagarens sjukdom
Pensionstagarens sjukdom och typ av sjukdom beaktas som en faktor i skälighetsprövningen.
Vid prövningen beaktas
- sjukdomens natur
- på vilket sätt sjukdomen inverkar på pensionstagarens dagliga liv
- på vilket sätt sjukdomen inverkar på pensionstagarens ekonomiska situation och om sjukdomen orsakat betydande ekonomiska påfrestningar
- huruvida sjukdomen inverkar på pensionstagarens möjligheter att själv sköta sina ärenden
- huruvida sjukdomen har bidragit till att pension har betalats utan grund (pensionstagaren har inte kunnat märka/förstå eller reagera själv)
Färre grunder för jämkning
Pensionstagaren har en omfattande anmälningsskyldighet om ändringar som inverkar på rätten till pension.
Om en pensionstagare har försummat sin anmälningsskyldighet och blir upptäckt i inkomstövervakningen, finns det färre grunder för en jämkning.
Betalningsfel
Vid skälighetsprövningen till följd av ett fel i utbetalningen beaktas samma faktorer som till följd av ett fel i beslutet. I samband med fel i utbetalningen är grunderna för att jämka det belopp som ska återkrävas eller för att avstå från återkrav i allmänhet färre än i samband med fel i beslutet.
Om det emellertid är fråga om en felaktig utbetalning som gjorts under en lång tid och som pensionstagaren själv inte hade kunnat märka, kan det belopp som ska återkrävas jämkas.
Inga grunder för jämkning
Det finns i allmänhet inga grunder för jämkning, om
- det till pensionstagaren retroaktivt betalas ett stort belopp pension på en gång och det sker ett fel i utbetalningen av pensionen som observeras genast efter utbetalning
- pensionstagaren har förfarit svikligt, dvs. pensionstagaren har känt till den felaktiga betalningen, men har inte reagerat på något sätt
- det till pensionstagaren senare beviljas pension för samma tid, för vilken det till pensionstagaren redan felaktigt betalats pension från det andra systemet.
Faktorer som ska beaktas i återkravsbeslutet
I återkravsbeslutet ska om skälighetsprövningen nämnas åtminstone
- grunderna för de faktorer som beaktats i skälighetsprövningen
- hur stor betydelse de faktorer som beaktats i skälighetsprövningen getts i beslutet
- helhetsmotiveringen till beslutet om återkrav.
Högst en sjättedel av nettopensionen kan kvittas utan pensionstagarens medgivande
Pensionsanstalten kan utan pensionstagarens medgivande kvitta högst en sjättedel av den nettopension som i varje enskilt fall ska utbetalas.
Pensionstagaren kan ge sitt medgivande till att pension som betalats utan grund
- kvittas mot mer än en sjättedel av nettopensionen
- kvittas mot vilket som helst belopp som man avtalat om
- kvittas mot hela pensionen
- överbetalningen inte kvittas mot pensionen, utan pensionstagaren betalar tillbaka överbetalningen i en eller flera poster.
Pensionstagaren kan samtycka till en större kvittning än en sjättedel t.ex. av skattemässiga orsaker.
Det belopp som ska kvittas mot pensionsposten räknas efter att skatt eller källskatt innehållits.
Sista betalande anstalt (VILMA)
Om den sista betalande anstalten (VILMA-anstalten) återkräver ogrundad pension genom kvittning, betraktas pensionsposten utgöra det sammanlagda beloppet av de pensionsposter som VILMA-anstalten utbetalar.
Kvittningen hänförs till den pension eller del av pensionen som betalats för mycket.
Kvittning mot framtida pensionsposter
Pensionsanstalten kan återkräva pension som betalats utan grund genom kvittning mot pensionstagarens framtida pensionsposter.
Om en ogrundad pension återkrävs genom kvittning mot framtida pensionsposter, ska det i beslutet om återkrav anges
- att pension som betalats utan grund kvittas mot framtida pensionsposter
- det belopp som kvittas
- pension mot vilken den ogrundade pensionen kvittas.
Om återkravsbeslutet inte innehåller någon kvittningsklausul, meddelas om kvittningen separat per brev. Om pensionstagaren så kräver, meddelas ett överklagbart beslut i ärendet.
Kvittning mot retroaktiv pension
Pensionsanstalten kan kvitta pension som betalats utan grund mot retroaktiv pension då
- pension beviljas retroaktivt eller
- pensionen höjs retroaktivt och
- pension tidigare har betalats utan grund.
En person har beviljats rehabiliteringsstöd från 1.5.2013. Genom FD:s beslut ändras tidpunkten för när rehabiliteringsstödet börjar till 1.3.2013. Den retroaktiva ökningen av rehabiliteringsstödet är 1 200 euro (netto). Personen har tidigare fått 350 euro i rehabiliteringsstöd utan grund. Pensionsanstalten kan kvitta en sjättedel av den nettopension som betalas retroaktivt, dvs. 200 euro. Resten av den pension som betalats utan grund kvittas mot framtida pensionsposter.
Om pension som betalats utan grund återkrävs genom att kvitta den mot retroaktiv pension, ska det i beslutet om återkrav anges
- att pension som betalats utan grund kvittas mot retroaktiv pension
- det belopp som kvittas
- pension mot vilken den ogrundade pensionen kvittas.
Om återkravsbeslutet inte innehåller någon kvittningsklausul, meddelas om kvittningen separat per brev. Om pensionstagaren så kräver, meddelas ett överklagbart beslut i ärendet.
Kvittning kräver inte ett lagakraftvunnet beslut om återkrav
Utgångspunkten är att en pensionsanstalt kan inleda återkrav av ogrundad pension innan beslutet om återkrav vunnit laga kraft.
Om pensionstagaren har överklagat beslutet om återkrav, lönar det sig i allmänhet för pensionsanstalten att vänta på besvärsinstansens beslut innan återkrav inleds.
Om återkravet grundar sig på ett felaktigt pensionsbeslut, ska rättelsebeslutet vinna laga kraft innan pensionsanstalten inleder återkrav. Med pensionstagarens medgivande kan återkrav emellertid inledas även om rättelsebeslutet inte vunnit laga kraft.
Exempel
En person har fått invalidpension på basis av ett lagakraftvunnet beslut. Invalidpensionen grundar sig bland annat på personens arbetsinkomster på 50 000 euro från år 2011. Man upptäcker senare att det för personen felaktigt registrerats 10 000 euro för mycket inkomster för år 2011. I verkligheten har årsinkomsterna varit 40 000 euro år 2011.
Pensionsanstalten ska ge personen ett rättelsebeslut om invalidpensionen. Beslutet om invalidpension kan rättas med personens medgivande. Om personen inte godkänner en rättelse, ska pensionsanstalten ansöka om att beslutet om invalidpension undanröjs hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Återkrav av pension som betalats utan grund kan inte inledas utan personens medgivande innan rättelsebeslutet om invalidpensionen har vunnit laga kraft.
Kvittning när pensionen ändras
Pensionsanstalten kan fortsätta kvittningen, fastän pensionstagarens pension ändras till en annan pension under den tid kvittning görs.
Pensionsanstalten kan fortsätta kvittningen, fastän pensionen däremellan skulle ha lämnats vilande, dragits in eller utbetalningen av pensionen skulle ha avbrutits. Kvittningen fortsätter i sådant fall efter att betalningen återupptagits eller mot en senare ny pension.
Pensionstagaren meddelas exempelvis per brev om att indrivningen av pensionen fortsätter från en senare pension.
Kvittning mot familjepension
Pension som betalats till förmånslåtaren till ett för stort belopp kan inte utan förmånstagarnas medgivande kvittas mot familjepension.
Indrivning av arbetspensionsförsäkringsavgifter för företagare
Arbetspensionsförsäkringsavgifter för föreagare kan utan pensionstagarens samtycke uppbäras till högst en tredjedel av den löpande FöPL-pensionens nettobelopp.
Om en företagare bedriver företagarverksamhet vid sidan av pension, kan obetalda försäkringsavgifter för företagarverksamheten inte kvittas mot löpande pension, utan först mot pension som beviljas på basis av nämnda företagarverksamhet.
En företagares arbetspensionsförsäkringsavgifter kan inte uppbäras av familjepension.
Indrivning av arbetspensionsförsäkringsavgifter för lantbruksföretagare
Arbetspensionsförsäkringsavgifter för lantbruksföretagare kan utan pensionstagarens samtycke uppbäras till högst en tredjedel av den löpande LFöPL-pensionens nettobelopp.
En lantbruksföretagares arbetspensionsförsäkringsavgifter kan inte drivas in av familjepension.
Utbetalningsordning, om flera poster ska kvittas
Från pension uppbärs först obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter, om det från samma pensionspost ska
- uppbäras obetalda företagares arbetspensionsförsäkringsavgifter eller
- uppbäras obetalda lantbruksföretagares arbetspensionsförsäkringsavgifter och
- kvittas pension som betalats utan grund.
Efter kvittningen av arbetspensionsförsäkringsavgifter kvittas pension som betalats utan grund mot den resterande pensionen. Kvittningsbeloppet på en sjättedel av nettopensionen räknas innan försäkringsavgiften innehålls.
Kvittningen av pension som betalats utan grund kan göras senare, om det skulle vara oskäligt att kvitta försäkringsavgifter och ogrundad pension samtidigt.
En pensionstagare kan få pension utan grund till följd av ett fel i pensionsbeslutet.
Ett fel i pensionsbeslutet kan t.ex. bero på att pensionsanstalten har haft felaktiga eller bristfälliga uppgifter när den avgjorde ärendet. Sådana fel är t.ex. att arbetsinkomster eller förmånsgrundande inkomster har anmälts till fel belopp. Felet kan också bero på oriktig tillämpning av en lag.
Återkrav av pension som betalats utan grund förutsätter att det felaktiga beslutet undanröjs. Ett felaktigt pensionsbeslut kan undanröjas antingen med
- pensionstagarens medgivande
- besvärsnämndens för arbetspensionsärenden beslut eller
- FD:s beslut, om besvärsnämndens för arbetspensionsärenden beslut är felaktigt.
Pensionstagarens medgivande till att beslutet undanröjs
Ett felaktigt beslut kan undanröjas, om pensionstagaren ger sitt medgivande till att beslutet undanröjs. Pensionsanstalten ber pensionstagaren eller pensionstagarens företrädare om ett medgivande Medgivandet ska vara
- skriftligt
- specificerat.
Ett specificerat medgivande ska innehålla en tydlig anteckning om att pensionstagaren samtycker till att beslutet undanröjs. Också det beslut som pensionstagaren samtycker till att ska undanröjas, ska specificeras i medgivandet.
I begäran om pensionstagarens medgivande ska pensionsanstalten uppge
- motiveringarna till varför beslutet ska undanröjas
- vilka följder undanröjandet av beslutet har (t.ex. pensionsbeloppet minskar eller återkrävs).
Ansökan om att ett beslut undanröjs
Om en pensionstagare inte samtycker till att ett felaktigt beslut undanröjs, ska pensionsanstalten ansöka om att det felaktiga beslutet undanröjs hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.
I ansökan om undanröjande ska det bland annat specificeras
- till vilken del beslutet är felaktigt
- vilka grunderna är för ansökan om undanröjande.
Pensionsanstalten kan med ett interimistiskt beslut korrigera pensionen till rätt belopp, om den ansökt om undanröjande av det felaktiga beslutet hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.
Återkravsbeslut ges efter att beslutet undanröjts och ett rättelsebeslut har getts
Efter att ett felaktigt beslut har undanröjts, ges ett rättelsebeslut om pensionen.
Beslut om återkrav kan ges först efter rättelsebeslutet.
Pension kan betalas till rätt belopp från ingången av den månad som följer på ansökan om undanröjande
Pension kan betalas till rätt belopp från ingången av den månad som följer på ansökan om undanröjande. Ansökan om undanröjande anses har lämnats den dag när ansökan har anlänt till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.
I dessa situationer ger pensionsanstalten ett interimistiskt rättelsebeslut om pensionen.
Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden undanröjer inte beslutet
Om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden inte undanröjer beslutet, ska pension betalas till det belopp som fastställs i det ursprungliga beslutet.
Till pensionstagaren ska betalas
- den pensionsdel som lämnats obetald för retroaktiv tid och
- dröjsmålsförhöjning.
Ett skrivfel förutsätter inte att beslutet undanröjs
Pensionsanstalten kan rätta ett skrivfel eller ett fel som kan jämställas med ett skrivfel utan att ansöka om att beslutet undanröjs.
I gränsfall ska ett fel i regel betraktas som ett sakfel i beslutet. Rättandet av ett sakfel förutsätter att beslutet undanröjs.
Omständigheterna förändras efter det att beslutet gavs
Pensionstagarens omständigheter kan förändras efter det att beslutet gavs så att pension inte längre borde betalas enligt det givna beslutet.
I samband med ett ändringsbeslut överväger pensionsanstalten att eventuellt återkräva pension som betalats utan grund.
Exempel på förändrade omständigheter
Ett beslut om familjepension behöver inte undanröjas om det dyker upp nya förmånstagare efter det att familjepension beviljats och de övriga förmånstagarnas pensionsandelar minskar. I samband med ett ändringsbeslut övervägs också återkrav av pension som betalats utan grund.
Då en efterlevande make som är under 50 år ingår ett nytt äktenskap betalas ett engångsbelopp till honom eller henne. Om efterlevandepension har betalats utan grund efter att det nya äktenskapet ingicks, kan återkravet skötas genom att kvitta den ogrundat utbetalda pensionen mot engångsbetalningen.
Familjepensionen upphör då
- rätten till efterlevandepension upphör på grund av att den efterlevande maken ingår nytt äktenskap eller dör
- rätten till barnpension upphör när barnet fyller 18 år eller om barnet ges för adoption till annan än förmånslåtarens efterlevande make eller maka eller hans eller hennes nya make eller maka.
Om det dessutom finns andra förmånstagare, granskas familjepensionens belopp och hur familjepensionen ska delas. Ett beslut om familjepension behöver inte undanröjas, även om familjepension skulle ha betalats efter att rätten till pension upphört.
I samband med granskningen av rätten till familjepension kan pensionsanstalten överväga att återkräva pension som betalats utan grund. Pension som betalats ut till en förmånstagare kan inte återkrävas från en annan pensionstagares pension. Om det exempelvis betalats pension utan grund till en efterlevande make, kan pensionen inte återkrävas från barnets pension.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats med en ändring av gränsbeloppet för avstående från återkrav av ett ringa pensionsbelopp som betalats utan grund. Enligt ett gemensamt beslut inom arbetspensionssektorn har gränsbeloppet höjts från 200 till 300 euro. Anvisningens svenskspråkiga rubrik har också preciserats.
En pensionstagare kan få pension utan grund till följd av ett fel i utbetalningen av pension.
Ett utbetalningsfel förutsätter inte att beslutet undanröjs
Återkrav till följd av fel i utbetalningen förutsätter inte att pensionsbeslutet undanröjs, eftersom själva pensionsbeslutet inte är felaktigt. Pensionsanstalten kan direkt ge ett beslut om återkrav i ärendet.
Det är fråga om ett utbetalningsfel t.ex. då
- en löpande pension av misstag utbetalas två gånger
- det finns ett decimalfel i det pensionsbelopp som utbetalas
- fel belopp betalas till pensionstagaren t.ex. på grund av ett it-fel, kodningsfel eller annat motsvarande fel.
Vid utbetalningsfel återkrävs pensionen i regel i sin helhet
I samband med fel i utbetalningen av pensionen är det oftare än i samband med fel i själva beslutet motiverat att helt eller delvis återkräva den pension som betalats utan grund.
Pension som betalats utan grund ska återkrävas särskilt då
- det belopp som betalats utan grund betydligt avviker från det belopp som anges i pensionsbeslutet och
- den felaktiga utbetalningen inte har fortsatt så länge att den kan betraktas som etablerad.
Om det belopp som ska återkrävas är mindre än 300 euro, återkrävs inte pension som betalats utan grund till följd av ett utbetalningsfel.
En felaktig utbetalning etableras inom fem år
En felaktig utbetalning kan anses vara etablerad när pension har utbetalats i minst fem år. Återkrav ska övervägas från fall till fall.
Vid återkrav bör man även beakta preskriptionstiderna för återkrav av pension som betalats utan grund.
Pension kan genast utbetalas till rätt belopp
Vid felaktig utbetalning kan pension betalas till rätt belopp genast från den följande utbetalningsperioden. Pensionsanstalten strävar efter att informera pensionstagaren om en ändring i utbetalningen på förhand.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Återkravsbeslutets innehåll
Om pensionsanstalten återkräver pension som betalats utan grund, ska den ge ett överklagbart beslut om återkravet.
I återkravsbeslutet ska uppges minst
- den tid för vilken pension som betalats utan grund återkrävs
- orsaken till att pension återkrävs
- varför utbetalningen av pensionen betraktas som ogrundad
- det belopp som återkrävs
- indrivningstidtabellen (en sjättedel av nettopensionen eller enligt vad som avtalats med pensionstagaren)
- en klausul om att det lagakraftvunna beslutet om återkrav får anhängiggöras på samma sätt som en lagakraftvunnen dom i ett tvisteärende.
Ett beslut om återkrav ges både när det är fråga om ett fel i beslutet och när det är fråga om ett utbetalningsfel.
Om det är fråga om pension som betalats utan grund till följd av ett fel i beslutet, kan återkravsbeslutet ges först efter att det felaktiga pensionsbeslutet har undanröjts och det getts ett rättelsebeslut om pensionen.
Pensionstagaren ska höras innan ett återkravsbeslut ges.
Återkravsbeslutet behöver inte ha vunnit laga kraft
Pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens beslut ska följas oberoende av ansökan om ändring tills ärendet har avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut.
Utgångspunkten är att pensionsanstalten kan börja återkräva pension som betalats utan grund innan återkravsbeslutet vunnit laga kraft.
Om en pensionstagare har överklagat ett återkravsbeslut, ska pensionsanstalten i allmänhet vänta på besvärsinstansens beslut innan återkrav inleds.
Det är inte skäligt att kräva att pensionstagaren ska återbetala pension som betalats utan grund, om pensionstagaren har överklagat beslutet om återkrav. Inledande av utsökningsförfarande kräver därtill att återkravsbeslutet har vunnit laga kraft.
Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden kan fastställa att verkställandet av återkravsbeslutet ska avbrytas.
Pensionsanstalten och pensionstagaren avtalar om återkrav
En pensionstagare och pensionsanstalt kan alltid avtala om återkrav av pension som betalats utan grund oberoende av om återkravsbeslutet vunnit laga kraft.
Återkravsbeslutet har avgjorts i en besvärsinstans
Om en pensionstagare överklagar ett återkravsbeslut, skjuts verkställandet av beslutet ofta fram tills det slutliga beslutet har meddelats.
Då återkravsärendet har avgjorts i en besvärsinstans, kan pensionsanstalten inte längre ge ett nytt beslut i återkravsärendet, såvida detta inte förutsätts i besvärsinstansens beslut.
Ett nytt beslut ges inte ens till den del det belopp som ska återkrävas kvittas mot framtida pensionsposter. Pensionstagaren informeras emellertid om återkravet t.ex. per brev.
Pensionsanstalten avstår från återkrav
Pensionsanstalten meddelar pensionstagaren om att den avstår från att återkräva pension som betalats utan grund, om pensionstagaren har känt till att återkravsärendet varit anhängigt.
Pensionsanstalten kan meddela om att den avstår från att återkräva pension som betalats utan grund t.ex. per brev eller med ett rättelsebeslut. Ett överklagbart beslut om att man avstått från återkrav ges endast på pensionstagarens begäran.
Om pensionsanstalten avstår från återkrav endast delvis, ska ett överklagbart beslut ges i ärendet.
Vid återkrav av pension som betalats utan grund uppbärs ingen ränta av pensionstagaren. I den allmänna räntelagen föreskrivs att räntelagen inte tillämpas på lagstadgad pensionsförsäkring.
I arbetspensionslagarna finns endast bestämmelser om pensionsanstaltens skyldighet att betala dröjsmålsförhöjning på pension eller annan förmån som betalas för sent.
Om ett återkravsärende överförs till en allmän civilprocess, avgörs räntefrågan av tingsrätten.
Dröjsmålsförhöjning eller annan förhöjning som betalats utan grund kan återkrävas på samma sätt som ogrundad pension
Dröjsmålsförhöjning eller annan förhöjning som pensionsanstalten har betalat pensionstagaren kan återkrävas på samma sätt som ogrundad pension.
Annan förhöjning kan t.ex. vara rehabiliteringstillägg.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Länkarna till lagrummen har uppdaterats.
Återkrav av pension som betalats utan grund genom fullmaktsförfarande
Pensionsanstalten och pensionstagaren kan komma överens om att pension som betalats utan grund återkrävs genom ett fullmaktsförfarande.
Pensionstagaren ger pensionsanstalten fullmakt att återkräva en ogrundad pension eller en del av den hos en annan instans, t.ex. hos en pensionsanstalt inom ett annat system eller FPA.
I situationer där man t.ex. inte tillämpar VILMA-förfarande, kan ogrundad pension med stöd av pensionstagarens fullmakt betalas direkt från den rätta pensionsanstalten till den pensionsanstalt som gjort den felaktiga utbetalningen.
Fullmakten ska innehålla åtminstone
- fullmaktsgivarens namn
- den befullmäktigade
- specificerad fullmakt om från vilken instans och till vilket belopp ogrundad pension kan återkrävas
- datering
- underskrift.
Mall för fullmakt
Fullmaktsgivaren: Sven Svensson
Den befullmäktigade Pensionsanstalt X
Fullmakt: Jag befullmäktigar Pensionsanstalt X att uppbära en pension på 500 euro som betalats till mig utan grund som en engångsbetalning från den retroaktiva folkpension som FPA utbetalar.
Esbo den 20 juni 2013
Sven Svensson
Personbeteckning: 131251-40X0
Pensionstagaren vägrar ge en fullmakt
Om pensionstagaren vägrar ge fullmakt åt den pensionsanstalt som driver in pensionen, ska den utbetalande pensionsanstalten betala pensionen till rätt belopp till pensionstagaren.
Pensionsanstalten som uppbär pension ska då försöka återkräva den ogrundade pensionen t.ex. genom att kvitta överbetalningen mot framtida pension, om pension fortfarande utbetalas. Om pension inte längre utbetalas, kan återkravet skötas på annat sätt, i sista hand genom utsökning.
VILMA-pension
Pension som omfattas av pensionsanstalterna inom den privata sektorn kan behandlas som en helhet, och en betalning från en pensionsanstalt kan betraktas som en förskottsbetalning från en annan pensionsanstalt (principen om sista betalande anstalt).
När tillämpas fullmaktförfarande inte
Fullmaktsförfarande tillämpas inte, då Fullmaktsförfarande tillämpas inte, då förmånen enligt bestämmelserna i lagen direkt kan betalas till någon annan än till pensionstagaren själv.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Om det till en person betalats pension utan grund och personen är i skuldsanering, fastställs i skuldsaneringen
- till vilken del ogrundad pension kan återkrävas
- till vilken del skulden ska efterges.
Det fastställda återbetalningsprogrammet binder pensionsanstalten
Det återbetalningsprogram som fastställts inom skuldsaneringen binder pensionsanstalten.
Pension som betalats utan grund kan inte återkrävas till ett större belopp än vad som fastställts i återbetalningsprogrammet.
En VILMA-anstalt behöver inte be om utlåtande för att avstå från återkrav
I ett skuldsaneringsärende behöver VILMA-anstalten inte be de övriga pensionsanstalterna om utlåtande att avstå från återkrav, fastän den andel som enligt återbetalningsprogrammet ska överlåtas skulle överstiga 1 000 euro.
Enligt alla de pensionssystem som omfattas av VILMA-förfarandet ska pension som betalats utan grund återkrävas. Utbetalaren kan emellertid delvis eller helt avstå från återkrav, om
- den grundlösa utbetalningen av förmånen inte kan anses vara en följd av förmånstagarens eller hans eller hennes företrädares svikliga förfarande eller om
- det belopp som ska krävas tillbaka är ringa.
Beslut om återkrav
Beslut om återkrav fattas i fråga om varje pensionssystem av respektive pensionsanstalt.
En pensionsanstalt inom den privata sektorns pensionssystem har betalat ut pension utan grund enligt den offentliga sektorns pensionssystem
Om en pensionsanstalt inom den privata sektorns pensionssystem i egenskap av VILMA-anstalt också har betalat pension utan grund enligt den offentliga sektorns pensionssystem, fattar de pensionsanstalter inom den offentliga sektorn, vilkas pension betalats ut utan grund, beslut om återkrav eller att de avstår från återkrav till den del återkravet gäller deras egna pensionsdelar.
En pensionsanstalt inom den offentliga sektorns pensionssystem har betalat ut pension utan grund enligt den privata sektorns pensionssystem
Om en pensionsanstalt inom den offentliga sektorns pensionssystem som fungerar som VILMA-anstalt även har betalat ut pension utan grund enligt den privata sektorns pensionssystem, fattar pensionsanstalterna inom den privata sektorn, vilkas pension betalats ut utan grund, beslut om återkrav eller att de avstår från återkrav till den del återkravet gäller deras egna pensionsdelar.
En VILMA-anstalt meddelar en beslutsammanställning
En VILMA-anstalt meddelar en beslutssammanställning av de förmåner som ska återkrävas och återkräver den pension som betalats utan grund av pensionstagaren.
Överbetalning av EU- eller EES-pension återkrävs inte från en registrerad tilläggsförmån.
Pensionstagaren hörs
Innan beslut om återkrav meddelas ska pensionstagaren beredas tillfälle att bli hörd. Hörandet sköts av den VILMA-anstalt som betalat pensionen.
Eftersom de pensionsanstalter, vilkas pension betalats utan grund, fattar beslut om återkrav av en ogrundad förmån till den del som gäller deras egna lagspecifika pensionsdelar, kan VILMA-anstalten i samband med hörandet inte underrätta den som fått den ogrundade förmånen om huruvida den ogrundade förmånen kommer att återkrävas.
I samband med hörandet lönar det sig endast att meddela att beslut om eventuellt återkrav ges separat.
VILMA-anstalten sköter hörandet enligt sin egen praxis.
Återkravsförfarandet när en ogrundad förmån återkrävs i sin helhet
Huvudregeln är att en förmån som betalats utan grund ska återkrävas i sin helhet.
För att underlätta återkravsförfarandet, har pensionsanstalterna kommit överens om att de instämmer i VILMA-anstaltens beslut om återkrav, om VILMA-anstalten beslutar att kräva tillbaka den ogrundade förmånen i sin helhet.
Då VILMA-anstalten återkräver en ogrundad förmån i sin helhet kan den fatta beslut om återkrav av pension från det andra systemet, utan att den behöver höra det andra systemets pensionsanstalt i saken.
Återkrav då det belopp som avstås är högst 1 000 euro per system
Pensionsanstalterna instämmer i VILMA-anstaltens beslut om att avstå från återkrav antingen helt eller delvis, om det belopp som avstås är högst 1 000 euro per system. VILMA-anstalten behöver i sådana fall inte be de andra pensionsanstalterna om beslut eller utlåtande om återkrav eller att avstå från återkrav.
Gränsbeloppet på 1 000 euro justeras inte enligt index.
Återkrav då det belopp som avstås är mer än 1 000 euro per system
Om VILMA-anstalten anser att det är motiverat att avstå från återkrav antingen helt eller delvis och det belopp som avstås är mer än 1 000 euro per system, ska VILMA-anstalten be de pensionssystem om ett utlåtande, i fråga om vilka den pension som de bekostar och som man skulle avstå från att återkräva är mer än 1 000 euro.
Exempel
VILMA-pension har betalats utan grund till ett sammanlagt belopp av 2 000 euro. Av detta belopp är 200 euro StaPL-pension, 2 000 euro ArPL-pension, 200 euro FöPL-pension och 700 euro KomPL-pension. Som VILMA-anstalt fungerar Keva, som vill återkräva endast hälften, dvs. 1 550 euro, av den pension som betalats utan grund. Man avstår således från att återkräva 100 euro av StaPL-delen, 1 000 euro av ArPL-delen, 100 euro av FöPL-delen och 350 euro av KomPL-delen.
Eftersom det belopp som inte återkrävs från det privata pensionssystemet (1 000 euro enligt ArPL och 100 euro enligt FöPL = 1 100 euro) överstiger 1 000 euro, ska VILMA-anstalten innan den fattar beslut i saken be om ett utlåtande från den sista pensionsanstalten inom det privata pensionssystemet i frågan om att avstå från återkrav. Till den del återkravet gäller pensioner enligt övriga pensionssystem behövs inget utlåtande.
Exempel
VILMA-pension har betalats utan grund till ett sammanlagt belopp av 3 100 euro. Av detta belopp är 1 100 euro StaPL-pension, 800 euro KomPL-pension och 1 200 euro ArPL-pension. ArPL-anstalten är VILMA-anstalt. ArPL-anstalten önskar avstå från återkrav i sin helhet. ArPL-anstalten ska be Keva om ett utlåtande, eftersom det belopp som avstås är över 1 000 euro då det gäller StaPL-pensionen.
Begäran om utlåtande
För begäran om utlåtande gör VILMA-anstalten en kort skriftlig utredning av situationen. Av utredningen ska framgå åtminstone
- det pensionsbelopp per lag som betalts utan grund
- orsaken till att förmån betalts utan grund
- VILMA-anstaltens förslag till vilken del man ska avstå från återkrav av en ogrundad pension.
Då utlåtande begärs lönar det sig att foga med alla uppgifter och redogörelser (t.ex. brevet om hörande) som ansluter sig till återkravet, så att den pensionsanstalt som ger utlåtandet har möjlighet att överväga ett eventuellt återkrav ur samma utgångspunkter som VILMA-anstalten.
VILMA-anstalten kan sända utredningen per e-post till den andra pensionsanstalten, t.ex. till den andra pensionsanstaltens gemensamma e-postlåda, förutsatt att e-postförbindelsen är skyddad.
Pensionsanstaltens svar till VILMA-anstalten
En pensionsanstalt som tar emot en begäran om utredning ska ge ett svar till VILMA-anstalten inom två veckor. Vid behov kan pensionsanstalten be om en förlängning av tidsfristen.
Svaret ska innehålla en klar motivering till exempelvis varför det belopp som ska återkrävas bör jämkas eller varför man vill avstå från återkrav.
Om pensionsanstalten inte lämnar sitt svar på begäran om utlåtande till VILMA-anstalten inom två veckor, anses den ha godkänt VILMA-anstaltens förslag till att avstå från återkrav.
Pensionsanstalten godkänner inte VILMA-anstaltens förslag
Om den pensionsanstalt som fått begäran om utlåtande inte godkänner VILMA-anstaltens förslag till att avstå från återkrav, ska den svara på utlåtandebegäran antingen skriftligt eller per e-post och meddela sin ståndpunkt om återkravet.
Om VILMA-anstalten
- vill stå fast vid sin egen ståndpunkt eller
- om olika pensionsanstalter skickar olika svar om till vilken del man ska avstå från återkrav av pension som betalts utan grund, förhandlar pensionsanstalterna sinsemellan om återkravet.
Om förhandlingarna inte ger resultat, avgör pensionsanstalten inom varje system själv det belopp som ska återkrävas. VILMA-anstalten ger en överklagbar beslutssammanställning av det belopp som återkrävs.
Exempel
Keva har i egenskap av VILMA-anstalt föreslagit att hälften av den VILMA-pension på 4 000 euro som betalats utan grund ska återkrävas, dvs. 2 000 euro. För det privata pensionssystemets del uppgår pensionsbeloppet som man avstår från att återkräva till 1 500 euro. För de övriga pensionssystemens del är det belopp som man avstår från att återkräva mindre än 1 000 euro.
VILMA-anstalten skickar en utlåtandebegäran i frågan om att avstå från återkrav till den sista pensionsanstalten inom den privata sektorns pensionssystem. Den sista anstalten inom den privata sektorns pensionssystem anser att man inte alls ska avstå från återkrav. Om förhandlingarna inte ger resultat, driver VILMA-anstalten in den VILMA-pension som betalats utan grund i sin helhet för det privata pensionssystemets del. För de övriga pensionssystemens del driver VILMA-anstalten in hälften av det ogrundade beloppet.
Om man beslutar att helt och hållet avstå från återkrav och pensionstagaren känt till att ett ärende om återkrav varit anhängigt, underrättas pensionstagaren om beslutet. På pensionstagarens begäran ges ett överklagbart beslut om att man avstår från återkrav.
Återkrav misslyckas
Om pension som betalats utan grund trots ansträngningar inte går att kräva tillbaka, fattar VILMA-anstalten beslut om att återkravet upphör.
Vid behov ger VILMA-anstalten fribrevsanstalten en skriftlig redogörelse om att återkravet upphört.
Fribrevsanstalten kan behöva en skriftlig redogörelse t.ex. för sin interna revision.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Länkarna till lagrummen har uppdaterats.
Utbetalningsordning för pension vid utsökning
I arbetspensionslagarna finns det bestämmelser om utbetalningsordningen av pension när det enligt lag finns flera som har rätt till pensionen.
Pensionen betalas enligt utbetalningsordningen oberoende av när
- betalningsförbudet från utsökningsmyndigheten har kommit till pensionsanstaltens kännedom eller
- utsökningsgrunden för fordran har uppstått.
Arbetspensionsanstalten har alltså rätt att driva in pension som betalats utan grund (nummer 3 i ordningen) före utsökningsfordran (nummer 12 i ordningen).
Kvittningsrätt går alltid före utsökning
Arbetspensionsanstaltens kvittningsrätt går alltid före utsökning, när pensionsanstalten redan kvittar en fordran som återkrävs när betalningsförbudet kommer till pensionsanstalten.
Arbetspensionsanstaltens kvittningsrätt går före utsökning också när pensionsanstaltens återkravsfordran uppstår först efter det att pensionen redan omfattas av ett betalningsförbud.
Arbetspensionsanstaltens kvittningsrätt går före utsökniing också i när pensionsanstaltens fordran har uppstått före betalningsförbudet, men återkravsåtgärder har vidtagits först när utmätningen redan har inletts.
Arbetspensionsanstalten ska informera utsökningsmyndigheten om att den utnyttjar sin kvittningsrätt innan kvittningen inleds.
Eventuell utmätning riktar sig till det pensionsbelopp som återstår, när 1/6 har dragits av från nettopensionen.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Ändringen av det skyddade beloppet som träder i kraft 1.1.2017 har beaktats i exemplet. Länkarna till lagrummen har uppdaterats.
Pensionsanstalten kan återkräva pension eller annan förmån som betalats utan grund genom utsökning.
Utsökning kan användas t.ex. när kvittning inte är möjligt eller man inte kan komma överens om återkravet med personen.
Pensionsanstaltens beslut om återkrav kan verkställas utan dom eller beslut genast när det har vunnit laga kraft.
Pensionsanstaltens, Pensionsskyddscentralens och besvärsnämndens för arbetspensionsärenden lagakraftvunna beslut kan verkställas på samma sätt som en lagakraftvunnen dom i ett tvistemål. Pensionsanstalten behöver inte söka en särskilt utsökningsgrund för sin fordran t.ex. hos tingsrätten.
Återkrav av en rehabiliteringsförmån genom utsökning
Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav av
- rehabiliteringspenning (också rehabiliteringsunderstöd som betalats som rehabiliteringspenning) och
- rehabiliteringstillägg
som betalats utan grund är också direkt utsökningsbart enligt lagen.
Ersättning av kostnader för yrkesinriktad rehabilitering får inte utmätas.
Ansökan om utsökning
Man ansöker om utsökning med
- en skriftlig ansökan, som lämnas in hos utmätningsmannen på svarandens bosättnings- eller hemort eller en annan lokal utsökningsmyndighet
- ett elektroniskt meddelande som sänds till en sådan lokal utsökningsmyndighet som har tillgång till ett system för mottagande av elektroniska meddelanden
- ett elektroniskt meddelande som sänds genom en teknisk anslutning till utsökningens riksomfattande informationssystem, om Riksfogdeämbetet eller den som ämbetet förordnat har beviljat sökanden tillstånd till det (informationssystemsökande). (utsökningsbalken 3:1 §)
Uppgifterna i ansökan
I ansökan om utsökning ska uppgifter lämnas om bl.a.
- sökanden och svaranden
- beloppet av sökandens fordran
- beloppen och tidpunkterna för amorteringar som gjorts efter att utsökningsgrunden getts, för ränteberäkningen (gäller endast indrivning av försäkringsavgifter). (utsökningsbalken 3:2 §)
Om någon uppgift som lämnats i ansökan ändras senare, ska sökanden utan dröjsmål meddela det till utmätningsmannen.
I samband med återkrav av pension som betalats utan grund tas det inte ut någon ränta av pensionstagaren.
I ansökan om utsökning ska pensionsanstalten lämna behövliga uppgifter och bifoga det lagakraftfunna beslutet om återkrav i original (pensionsanstaltens exemplar) eller som kopia.
Utsökningsmyndigheterna kan dessutom kräva att ett intyg om beslutets laga kraft bifogas utöver beslutet om återkrav. I praktiken skaffar pensionsanstalterna intyg om att beslutet vunnit laga kraft hos besvärsinstansen och skickar det tillsammans med beslutet om återkrav till utsökningsmyndigheten.
I pensionsanstaltens återkrav ska det nämnas att beslutet är direkt verkställbart enligt en arbetspensionslag (ArPL 136 § 2 mom., FöPL 132 § 2 mom., LFöPL 111 § 2 mom., SjPL 133 § 2 mom., OffPL 147 § 2 mom. (utsökningsbalken 3:5 §).
Utmätning
En utsökningsgrund som avser en betalningsskyldighet i pengar verkställs så att egendom som tillhör gäldenären utmäts i den mån som behövs för betalning av sökandens fordran. Den utmätta egendomen förvandlas till pengar och medlen redovisas till borgenärerna. (utsökningsbalken 4:1 §)
De vid utmätningen influtna medlen fördelas enligt den föreskrivna förmånsrättsordningen. Om en borgenär har flera fordringar med samma förmånsrätt, avräknas de influtna medlen först på den äldsta utsökningsgrunden eller den äldsta av fordringarna utan utsökningsgrund. (utsökningsbalken 6:2 §)
Pensionsanstalten ska använda de medel som influtit vid utmätningen till att amortera den äldsta fordran som inte drivits in.
Exempel: Amortering av fordran
Pensionsanstalten har utan grund betalat 300 euro i månaden till pensionstagaren under tiden 1.1–13.12.2012.Pensionsanstalten ska använda de medel som influtit vid utmätningen först till att amortera den pension som betalats utan grund i januari 2012, sedan den pension som betalats utan grund i februari osv..
Ärendet upphör att vara anhängigt
Ett utsökningsärende som gäller betalningsskyldighet upphör att vara anhängigt i och med att utmätningsmannen redovisar de influtna medlen (slutredovisning). Ärendet upphör att vara anhängigt i fråga om de belopp som har mellanredovisats. (utsökningsbalken 3:94 §)
Passivfordran
Om full betalning inte har influtit för en fordran (medellöshetshinder) eller om inte gäldenärens vistelseort heller är känd (medellöshets- och oanträffbarhetshinder) ska ett intyg över saken utfärdas för sökanden.
Utsökningsärendet upphör att vara anhängigt den dag då intyget över hinder utfärdas. (utsökningsbalken 3:95 §)
På sökandens begäran antecknas ärendet i utsökningsregistret som en passivfordran, om ett ärende som gäller betalningsskyldighet upphör att vara anhängigt på grund av antingen ett medellöshetshinder och/eller ett oanträffbarhetshinder.
Pensionsanstalten kan begära att en fordran som återkrävs antecknas som en passivfordran
- i ansökan om utsökning eller
- senare medan ärendet är anhängigt.
Begäran kan göras för den händelse att full betalning inte inflyter eller att gäldenären är oanträffbar.
Registreringen av en passivfordran är i kraft två år från datumet för intyget över hinder. (utsökningsbalken 3:102 §)
Efter en lagändring 1.6.2016 informeras sökanden inten längre om att registreringen av en passiv fordran upphör att vara i kraft, utan sökanden har en skyldighet att själv ta reda på när 2-årsfristen går ut. Borgenären informeras redan i samband med att intyget över hinder utfärdas att registreringen av en passiv fordran är i kraft 2 år efter intygets datum.
Kvittning och utsökning samtidigt
Pensionsanstalten kan återkräva en pension eller annan förmån som betalats utan grund samtidigt genom både kvittning och utsökning.
Om kvittning mot pensionen är möjlig, sköts återkravet i första hand genom kvittning. Av nettopensionen kvittas 1/6, och utöver det sänds fordran till indrivning genom utsökning.
Utsökningen görs från nettopensionen efter avdrag av kvittningsbeloppet. Om den återstående nettopensionen blir lägre än det skyddade beloppet görs ingen innehållning genom utsökning.
Exempel: Kvittning och utsökning samtidigt
Det sammanlagda nettobeloppet av ArPL- och FöPL-pensionen är 600 euro/mån, varav det kvittas 1/6, dvs. 100 euro/månad för pension som betalats utan grund. I betalningsförbudet har nettobeloppet för annan inkomst som omfattas av utmätningen angetts vara 50 euro/mån. Som arbetspension beaktas nettopensionen efter kvittningen, dvs. 600 – 100 = 500 euro. Det sammanlagda nettobeloppet är 500 + 50 = 550 euro. År 2017 är det skyddade beloppet för en enskild person 22,41 euro per dag (30 x 22,41 = 672,30 euro). Eftersom det sammanlagda nettobeloppet är lägre än det skyddade beloppet, görs ingen innehållning genom utsökning. Pension som betalats utan grund kvittas dock mot den löpande pensionen, 100 euro/mån.
Etablerat har man ansett att skyddade belopp vid utsökning och det belopp som eventuellt redovisas till utsökningen räknas utifrån nettopensionen efter pensionsanstaltens egen indrivning.
Ett sådant förfarande är förmånligare också för pensionstagaren än ett förfarande där pensionen före pensionsanstaltens kvittning betraktas som utsökningsbar nettopension.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Skatteförvaltningens anvisningar tillämpas på återkrav av pension.
Anvisningar ges i skatteförvaltningens anvisning ”Återkrav av sociala förmåner och en ny 112 a § i inkomstskattelagen”, Dnr: 1341/32/2004m, som getts 1.11.2004.
I anvisningen redogörs för
- hur återkrav av sociala förmåner inverkar på beskattningen
- för utbetalarens förskottsinnehållningsförfarande och
- för utbetalarens årsanmälningsförfarande.
En arbetspensionsanstalt kan begära bistånd för återkrav av pension som betalats utan grund från ett annat EU-land. Det förutsätter att den förmån som betalats utan grund inte till hela sitt belopp har kunnat återkrävas på annat sätt.
Om en pensionsanstalt har betalat pension utan grund, ska den i första hand försöka återkräva den genom regress från retroaktiva poster av en eventuell utländsk pension eller genom kvittning mot framtida pensionsposter i Finland.
Om regress inte kommer i fråga och ingen pension för kvittning betalas ut i Finland, är det möjligt att ansöka om kvittning mot en löpande pension som betalas från ett annat EU-land. Om inte heller kvittning leder till full betalning av fordran bör pensionsanstalten vidta alla nationella indrivningsåtgärder i Finland. Om fordran inte kan drivas in i sin helhet, kan gränsöverskridande indrivning enligt EU-förordningen tillgripas.
En arbetspensionsanstalt i Finland ber om bistånd för återkrav av pension från ett annat EU-land
Om en arbetspensionsanstalt har betalat pension utan grund och inte har kunnat återkräva den
- genom regress från retroaktiv pension från ett annat EU-land
- genom kvittning mot pension från Finland eller ett annat EU-land
- genom utsökning nationellt
kan pensionsanstalten be om bistånd för att återkräva den pension som har betalats utan grund. I dessa situationer ber man om bistånd från det EU-land där gäldenären bor. I praktiken innebär återkrav av förmån som betalats utan grund att utsökning inleds.
Arbetspensionsanstalten kan
- be om tilläggsuppgifter från ett annat EU-land om en berörd part som är en fysisk person
- begära att indrivningshandlingen delges gäldenären i ett annat EU-land
- inleda indrivningsåtgärder i ett annat land med administrativt bistånd från landet i fråga.
Hur en begäran framställs och vad den ska innehålla
Pensionsanstalten skickar återkravet direkt till det andra landets utsedda institution eller till den anstalt som betalar förmånen i fråga i det andra landet. Från indrivningshandlingen, begäran om upplysningar eller begäran om delgivning ska framgå den information som förutsätts i tillämpningsförordningen.
Förutsättningarna för begäran om bistånd
Enligt praxis får fordran som återkravet gäller
- inte vara mindre än 350 euro
- inte vara preskriberad.
Begäran ska framföras senast 5 år från och med datumet på indrivningshandlingen.
Om en fordran eller en exekutionstitel har bestridits, räknas tiden från den tidpunkt då den sökande parten bekräftar att fordran eller exekutionstiteln inte längre kan bestridas. I praktiken kan det här bland annat vara att det bestridda ärendet har avgjorts av en behörig myndighet med ett lagakraftvunnet beslut.
Formen på begäran
De elektroniska blanketterna som gjorts för indrivningsärenden är ännu inte i kraft, men det är möjligt att använda pappersblanketter som motsvarar de elektroniska blanketterna. Det är dock möjligt och önskvärt att använda dessa elektroniska dokument eftersom det då är säkert att begäran innehåller alla uppgifter som förutsätts i förordningen.
Det finns inga fastställda blanketter för återkrav av förmåner som betalats utan grund. I princip kan blankett E001 användas för begäranden. Eftersom blanketten inte har tillräckligt med utrymme för längre information, rekommenderas det att begäran görs på något annat sätt.
Under övergångsperioden till elektroniskt informationsutbyte förutsätts det inte att man använder pappersversioner av de elektroniska dokumenten. En begäran om bistånd kan också göras som ett fritt formulerat brev. Då bör man dock försäkra sig om att begäran innehåller alla de uppgifter som krävs enligt tillämpningsförordningen.
Mer om blanketterna som används i begäran finns i anvisningen Bestämmelser som tillämpas på gränsöverskridande återkrav och indrivning.
Anmodad part i ett annat EU-land
En begäran om indrivning ska i allmänhet lämnas via en utsedd institution i det andra EU-landet, om det finns en sådan. Under övergångsperioden till elektroniskt informationsutbyte finns det tills vidare ingen heltäckande lista över de utsedda institutionerna för indrivningsärenden i olika länder. Vid behov kan man fråga om kontaktuppgifterna till utsedda institutioner i andra EU-länder på Pensionsskyddscentralens avdelning för utlandstjänster.
Om man inte känner till den utsedda institutionen i det andra EU-landet, kan man skicka begäran direkt till den utländska institution som betalar pension till gäldenären. I en del länder finns inte en utsedd institution, utan flera socialförsäkringsinstitutioner är behöriga institutioner i gränsöverskridande indrivningsärenden. Det finns också länder där landets utsökningsmyndighet (t.ex. Kronofogden i Sverige) är utsedd institution. I dessa fall skickas indrivningsbegäranden direkt till utsökningsmyndigheten. Pensionsskyddscentralen reder vid behov ut den behöriga myndigheten.
Överföring av fordran
Den anmodade parten inleder indrivningsåtgärderna och överför det indrivna beloppet enligt praxis till det begärda beloppet till den finländska arbetspensionsanstalten som framfört begäran.
En socialförsäkringsinstitution i ett annat EU-land begär bistånd med återkrav av pension från Finland
Även ett annat EU-lands socialförsäkringsanstalt kan be om bistånd från Finland för att driva in förmåner som den betalat utan grund. I fråga om pensioner ges biståndet i Finland av den pensionsanstalt som betalar pension till gäldenären. Om gäldenären inte får löpande pension från Finland, är det Pensionsskyddscentralen som ger bistånd.
Prövning av en begäran om indrivning
Det andra EU-landet ska skicka en begäran om återkrav av pension som betalats utan grund till gäldenärens pensionsanstalt i Finland. Om gäldenären inte har någon pensionsanstalt i Finland, är det Pensionsskyddscentralen som svarar för att begäran om indrivning förs vidare till utsökningsmyndigheterna. På Pensionsskyddscentralen behandlas begäranden om indrivning på avdelningen för utlandstjänster.
Om en gränsöverskridande begäran om återkrav av pension som betalats utan grund kommer från utlandet, ska det först undersökas om begäran uppfyller kraven för bistånd och om den innehåller alla uppgifter som förutsätts i förordningen.
Pensionsskyddscentralen kontrollerar bland annat att
- den skuld som drivs in är över 350 euro
- exekutionstiteln för indrivning av fordran inte är äldre än 5 år.
Om den fordran som krävs är under 350 euro är den anmodade parten inte skyldig att ge bistånd enligt tillämpningsförordningen.
Närmare om förutsättningarna för begäran om indrivning i anvisningen Bestämmelser som tillämpas på gränsöverskridande återkrav och indrivning.
Indrivningsåtgärder
Om begäran om indrivning av fordran uppfyller villkoren för bistånd, behandlar pensionsanstalten begäran som om den återkrävde pension som den själv betalat utan grund enligt vår nationella lagstiftning. Om pensionsanstaltens egna indrivningsåtgärder inte leder till full betalning av fordran ska indrivningsanspråket tillställas utsökningsmyndigheterna i Finland för vidtagande av utsökningsåtgärder.
Den institution som framställt begäran ska underrättas om vilka åtgärder som har vidtagits för att driva in fordran. Om det inte är möjligt att vidta indrivningsåtgärder ska orsaken till detta meddelas till den sökande parten.
Det är också möjligt att bevilja gäldenären betalningsfrist för att driva in fordran. Om detta ska det avtalas separat med den sökande parten.
När slutresultatet av indrivningen är känt, informeras den sökande parten. Om indrivningen av fordran har lett till full eller partiell betalning, ska den indrivna summan enligt förordningen i sin helhet överföras till den sökande parten.
Om en arbetspensionsanstalt inte har fått arbetsförsäkringsavgifter av en fysisk person eller ett företag som har varit försäkringsskyldig i Finland enligt de finska arbetspensionslagarna, är det i gränsöverskridande fall möjligt att be en institution i ett annat EU-land om bistånd med att driva in arbetspensionsförsäkringsavgiftsskulderna. I dessa fall bor gäldenären (ett företag eller en privatperson) i ett annat EU-land, och finska indrivningsåtgärder kan inte effektivt riktas mot gäldenären.
För att kunna be om bistånd krävs det att arbetspensionsförsäkringsavgifter inte har kunnat återkrävas på annat sätt. Det nationella indrivningsförfarandet ska ha gåtts igenom, och de genomförda åtgärderna har inte lett till att fordran drivits in till sitt fulla belopp.
På motsvarande sätt kan ett annat EU-land be om bistånd för indrivning av obetalda försäkringsavgifter av gäldenären i Finland.
En finländsk pensionsanstalt ber om bistånd för att driva in obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter från ett annat EU-land
En finsk arbetspensionsanstalt kan be om bistånd från ett annat EU-land för att driva in obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter från en fysisk eller juridisk person. Biståndet ges då av den utsedda institutionen i det EU-land, där gäldenären är bosatt.
Hur en begäran framställs och vad den ska innehålla
Pensionsanstalten skickar begäran direkt till det andra landets utsedda institution eller till den anstalt som betalar förmånen i fråga. Från indrivningshandlingen, begäran om upplysningar eller begäran om delgivning ska det framgå den information som förutsätts i tillämpningsförordningen.
Förutsättningarna för begäran om bistånd
Praxis är att återkravet ska vara över 350 euro och det får inte grunda sig på en indrivningshandling som är äldre än fem år. Femårsfristen beräknas från den tidpunkt då exekutionstiteln för indrivning utfärdats i den sökande partens medlemsstat.
Fordran får inte vara preskriberad enligt lagstiftningen i den sökande partens land.
Om en fordran eller en exekutionstitel har bestridits, räknas tiden från den tidpunkt då den sökande parten bekräftar att fordran eller exekutionstiteln inte längre kan bestridas.
Formen på begäran
Det finns inga fastställda blanketter för indrivning av obetalda försäkringsavgifter. I princip kan blankett E001 för allmänt utbyte av information användas för begäran. Eftersom blanketten inte har tillräckligt med utrymme för längre information, rekommenderas det att begäran görs på något annat sätt.
De elektroniska dokumenten som är avsedda för indrivningsärenden har ännu inte tagits i bruk, men det är möjligt att använda pappersversioner som motsvarar de elektroniska dokumenten. Det är möjligt och önskvärt att använda dessa dokument eftersom det då är säkert att begäran innehåller alla uppgifter som förutsätts i förordningen.
Under övergångsperioden till elektroniskt informationsutbyte förutsätts det inte att man använder pappersversioner av de elektroniska dokumenten. En begäran om bistånd kan också göras som ett fritt formulerat brev. Då bör man dock försäkra sig om att begäran innehåller alla de uppgifter som krävs enligt tillämpningsförordningen.
Anmodad part i ett annat EU-land
En begäran om indrivning ska i allmänhet lämnas via en utsedd institution i det andra EU-landet, om det finns en sådan. Under övergångsperioden till elektroniskt informationsutbyte finns det tills vidare ingen heltäckande lista över de utsedda institutionerna för indrivningsärenden i olika länder. Vid behov kan man fråga om kontaktuppgifterna till utsedda institutioner i andra EU-länder från Pensionsskyddscentralens avdelning för utlandstjänster.
Om man inte känner till den utsedda institutionen i det andra EU-landet, kan man skicka begäran direkt till den utländska institution som betalar pension till gäldenären.
I vissa länder finns det flera behöriga institutioner i gränsöverskridande indrivningsärenden. Det finns också länder där landets utsökningsmyndighet (t.ex. Kronofogden i Sverige) är utsedd institution. I dessa fall skickas begäran om indrivning direkt till utsökningsmyndigheten. Pensionsskyddscentralen reder vid behov ut den behöriga myndigheten.
En socialförsäkringsinstitution i ett annat EU-land ber om bistånd med att driva in obetalda försäkringsavgifter i Finland
Pensionsskyddscentralen är utsedd institution för begäranden om obetalda försäkringsavgifter som lämnas från andra EU-länder. Pensionsskyddscentralen handlägger begäranden från andra EU-länder och förmedlar dem till utsökningsmyndigheten i Finland för att indrivningen ska komma igång.
Prövning av en begäran om indrivning
Det andra EU-landet ska skicka en begäran om indrivning av försäkringsavgifter till Pensionsskyddscentralen. På Pensionsskyddscentralen behandlas begäranden om indrivning på avdelningen för utlandstjänster.
När en gränsöverskridande begäran om indrivning inkommer på Pensionsskyddscentralen, ska det först undersökas att begäran uppfyller kraven för bistånd och innehåller alla uppgifter som förutsätts i tillämpningsförordningen.
Pensionsskyddscentralen kontrollerar bland annat att
- skulden är över 350 euro
- indrivningshandlingen inte är över 5 år gammal.
Om den fordran som krävs är under 350 euro är den anmodade parten inte skyldig att ge bistånd enligt tillämpningsförordningen.
Bistånd behöver heller inte ges om indrivningen av fordran medför allvarliga ekonomiska eller sociala problem för gäldenären i Finland.
Exekutionstiteln ska ha utfärdats högst fem år innan begäran om indrivning tas emot i Finland.
Indrivningsåtgärder
Om begäran om indrivning uppfyller villkoren för bistånd, förmedlar Pensionsskyddscentralen den till utsökningsmyndigheten i Finland för fortsatt behandling. Gäldenären och borgenären informeras om att indrivningen av fordran har gått till utsökning.
När utsökningsmyndigheten ger besked om resultatet av indrivningen, informeras institutionen i det andra EU-landet om det. I regel skickar utsökningsmyndigheten beskedet direkt till den sökande parten. Om indrivningen har lett till betalning, betalas den till institutionen i det andra EU-landet efter avdrag för redovisningsavgiften för utsökningsåtgärder (1,45 % av det indrivna beloppet, dock högst 500 €). Enligt finsk lagstiftning är redovisningsavgiften för utsökning en avgift som inte kan tas ut av gäldenären, utan ligger på borgenärens ansvar.
Om fordran inte har kunnat drivas in av gäldenären på grund av gäldenärens medellöshet eller annat hinder eller om ansökan om utsökning återkallas, tas en handläggningsavgift ut av sökanden i samband med att utsökningsärendet återsänds (10 € fr.o.m. 1.7.2013). I princip bör borgenären betala handläggningsavgiften.
Följande termer används i bestämmelserna om gränsöverskridande indrivning:
- fordran
- sökande part
- anmodad part
- utsedd institution.
Fordran
Med fordran avses
- obetalda försäkringsavgifter
- felaktigt betalda eller tillhandahållna förmåner
- avgifter och kostnader i samband med fordran i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat varifrån handräckning vid indrivning begärs.
Andra avgifter och kostnader som hänför sig till försäkringsavgifterna och förmånerna är bland annat
- räntor
- böter
- administrativa påföljder.
Sökande part
Den medlemsstats socialförsäkringsanstalt som lämnar en begära om
- information
- underrättelse
- indrivning
i anknytning till en fordran till en annan medlemsstat benämns som sökande part.
I arbetspensionssystemet kan en sökande part vara alla de arbetspensionsanstalter som skickar begäran om information, om underrättelser och om indrivning till ett annat EU-land.
Anmodad part
Anmodad part är den institution som tagit emot
- begäran om information
- begäran om delgivning
- begäran om indrivning
som gäller fordran från ett annat EU-land.
Om en begäran till Finland från ett annat EU-land gäller obetalda försäkringsavgifter är den anmodade parten Pensionsskyddscentralen. På Pensionsskyddscentralen sköts ärendet av avdelningen för utlandstjänster.
Om en begäran till Finland från ett annat land gäller arbetspensionser som betalats utan grund, är anmodade parter alla arbetspensionsanstalter och i särskilda fall Pensionsskyddscentralen.
Utsedd institution
Begäranden till andra länder ska i allmänhet lämnas via utsedda institutioner.
Pensionsskyddscentralen är utsedd institution för begäranden som gäller obetalda försäkringsavgifter som lämnas från andra EU-länder.
En anstalt i ett EU-land som har fordringar som hänför sig till
- obetalda försäkringsavgifter
- förmåner som betalats utan grund
kan under vissa förutsättningar och begränsningar be en institution i vilket annat EU-land som helst indriva fordringarna på samma sätt som i ett motsvarande nationellt indrivningsfall.
Bestämmelser om gränsöverskridande indrivning och återkrav tillämpas också på fordringar som har uppkommit redan innan de nuvarande EU-förordningarna om social trygghet trädde i kraft (1.5.2010), om de övriga villkoren för indrivning av fordran uppfylls. De tillämpas på motsvarande villkor också på sådana länders fordringar som har uppstått redan innan landet anslöt sig till EU.
Enligt bestämmelserna i tillämpningsförordningen är handlingar och beslut, som är verkställbara i ett EU-land och som gäller indrivning av obetalda försäkringsavgifter eller återkrav av förmåner som betalats utan grund, också verkställbara i ett annat medlemsland. I sådana fall tillämpas vissa förfaranden som beskrivs närmare i denna anvisning.
Bestämmelserna i EU-förordningarna om återkrav av förmåner som betalats utan grund och om indrivning av obetalda försäkringsavgifter grundar sig ursprungligen på bestämmelser om indrivning inom beskattningen.
I de tidigare gällande EU-förordningarna om social trygghet, 1408/71 och 574/72, fanns inga bestämmelser om gränsöverskridande indrivning.
Indrivningen hindras inte av att fordringen har uppstått under den tid de gamla förordringarna var i kraft.
Kvittning och regressförfarande är primära medel
I tillämpningsförordningen finns bestämmelser om återkrav av förmåner som betalats utan grund från ett annat EU-lands retroaktiva (regressförfarande) eller löpande (kvittning) förmån. Dessa förfaranden är primära medel vid indrivning av förmåner som betalats utan grund.
Om regressförfarande eller kvittning inte är möjligt eller om hela fordran inte går att driva in med dessa metoder, kan förmåner som betalats utan grund drivas in genom ett återkravsförfarande enligt tillämpningsförordningen.
Handräckning vid gränsöverskridande indrivning
En institution som har betalar en förmån utan grund eller en institution som har fordringar som hänför sig till obetalda försäkringsavgifter kan begära handräckning av en institution i ett annat EU-land för indrivning av fordran.
Handräckning ska med stöd av förordningen ges om det andra EU-landets institution
- behöver tilläggsuppgifter
- vill delge handlingar till gäldenären eller
- vill inleda indrivningsåtgärder i det andra EU-landet.
För handräckning finns vissa villkor som beskrivs närmare i den här anvisningen.
Begäran om upplysningar
I en begäran om upplysningar som sänds till ett annat land ska följande uppges:
- namnet på den fysiska eller juridiska personen
- den senast kända adressen
- andra relevanta uppgifter för identifiering av den fysiska eller juridiska personen i fråga och
- fordringsbeloppet på och typ av fordran.
Den anmodade parten ska vidarebefordra den sökande parten alla sådana uppgifter som kan vara till nytta för den sökande parten vid indrivningen av fordran och som den anmodade parten kan införskaffa enligt den egna lagstiftningen. Det kan då vara fråga om till exempel uppgifter i utsökningsregistret, som gör det möjligt att reda ut om gäldenären eventuellt har konstaterats vara medellös.
Den anmodade parten behöver inte sända det andra EU-landet uppgifter som
- den inte skulle kunna erhålla för att driva in liknande fordringar som uppkommit i det egna landet
- skulle kunna avslöja kommersiella, industriella eller professionella hemligheter
- om de avslöjas skulle kunna orsaka fara för säkerheten i landet i fråga eller
- är emot dess allmänna ordning.
En begäran om upplysningar som kommit från ett annat EU-land får ändå inte avslås utan en utredning om orsaken till avslaget.
Vid begäran om upplysningar används de elektroniska dokumenten R012 och R014. Före de elektroniska dokumenten tas i bruk kan uppgifterna som krävs uppges fritt formulerat eller med pappersversioner av de ovan nämnda dokumenten.
Begäran om delgivning
Handlingar och beslut i anslutning till indrivningen kan via den anmodade parten i det andra EU-landet delges den pensionstagare eller arbetsgivare som begäran om indrivning gäller. Delgivningen sker enligt den anmodade partens nationella lagstiftning.
I en begäran om delgivning som skickas till ett annat land ska följande uppges:
- namn
- adress
- andra relevanta uppgifter för identifiering som den sökande parten normalt har tillgång till
- vilken typ av dokument eller beslut som ska delges och vilket ärende det gäller
- relevanta uppgifter för identifieringen av gäldenären, såsom namn och adress
- fordringen som avses i handlingen eller beslutet och
- eventuella andra användbara uppgifter.
Efter delgivningen ska den anmodade parten utan dröjsmål underrätta den sökande parten
- om de åtgärder som har vidtagits med anledning av dess begäran och
- vilket datum beslutet eller instrumentet har skickats för kännedom.
I delgivningen används de elektroniska dokumenten R015 och R016. Före de elektroniska dokumenten tas i bruk kan uppgifterna som krävs uppges fritt formulerat eller med pappersversioner av de ovan nämnda dokumenten.
Tiedoksiannossa käytetään sähköisiä asiakirjoja R015 ja R016. Ennen sähköisten asiakirjojen käyttöönottoa vaadittavat tiedot voidaan ilmoittaa vapaamuotoisesti tai edellä mainittujen asiakirjojen paperiversioilla.
Begäran om indrivning
Förutsättningarna för en begäran om indrivning
En handräckning som grundar sig på EU-förordningarna kan begäras i ett annat EU-land endast om alla följande villkor uppfylls:
- fordran och/eller exekutionstiteln för indrivning av fordran bestrids inte i den sökande partens medlemsstat
- den sökande parten har i sin egen medlemsstat genomfört alla tillgängliga nationella indrivningsförfaranden och dessa åtgärder har inte lett till full betalning av fordran
- fordran har inte preskriberats enligt lagstiftningen i den sökande partens medlemsstat.
Om en fordran har bestridits i den sökande partens land, kan den begärande parten ändå begära den anmodade parten att driva in den bestridda fordran, om det är möjligt enligt den nationella lagstiftningen i den sökande partens land. En fordran som bestrids kan drivas in i den mån som lagstiftningen i den anmodade partens land medger det.
För att framföra en begäran om fordran krävs dessutom att
- storleken på fordran är 350 euro eller mer
- det får inte ha gått mer än fem år från datumet på indrivningshandlingen.
Om indrivningen av fordran på grund av gäldenärens situation skulle förorsaka allvarliga ekonomiska eller sociala problem i den anmodade partens medlemsstat, kan den anmodade parten neka till att ge bistånd. Det är ändå möjligt att neka att ge bistånd endast om det inte heller vore möjligt med indrivning i den anmodade partens stat vid indrivning av motsvarande fordringar. Om bistånd inte ges ska en orsak till att den nekas ges till den sökande parten.
I praktiken svarar den sökande parten för att kontrollera att de ovan nämnda fem villkoren uppfylls och meddela det till den anmodade parten. När en begäran om indrivning görs på SED R017, som är avsedd för ändamålet, tas det automatiskt ställning till dessa frågor. Om begäran är fritt formulerad ska det framgå av den att villkoren uppfylls. Man besvarar begäran om indrivning med det SED R018.
Uppgifter på begäran om indrivning
Från indrivningsbegäran ska det framgå
- namn och adress och andra relevanta uppgifter som behövs för identifiering av den berörda fysiska eller juridiska personen och/eller tredje man som innehar dennes tillgångar
- namn, adress och andra uppgifter som är relevanta för identifieringen av den sökande parten
- en hänvisning till den exekutionstitel för indrivning som utfärdats i den sökande partens medlemsstat
- fordrans art och belopp med beloppet angivet i den sökande och den anmodade partens valuta
- datum då den sökande och/eller den anmodade parten har delgivit handlingen eller beslutet till den pensionstagare eller arbetsgivare som indrivningen gäller
- från och med vilken dag indrivningen kan verkställas enligt lagstiftningen i den sökande partens medlemsland
- inom vilken tidsperiod indrivningen kan verkställas enligt lagstiftningen i den sökande partens medlemsland och
- övriga relevanta upplysningar.
Fordringen ska meddelas i både den sökande partens och den anmodade partens valuta. I fordran specificeras
- kapital
- ränta
- böter
- administrativa påföljder och
- andra avgifter och kostnader.
Dessutom ska begäran om indrivning åtföljas av
- officiella handlingar i original eller i form av bestyrkta kopior som behövs för indrivningen och
- den sökande partens försäkran om att alla ovan nämnda villkor är uppfyllda.
En engelsk översättning av exekutionstiteln för indrivning kan också framföras för att eventuellt snabba på ärendet. En översättning är ändå ingen förutsättning för handläggning av ärendet.
Om den sökande parten efter att ha lagt fram begäran om indrivning får nya relevanta upplysningar om ärendet, ska de nya uppgifterna utan dröjsmål sändas till den anmodade parten. En sådan upplysning kan vara till exempel att gäldenären har betalat sin skuld direkt till borgenären.
Exekutionstitel för indrivning av en fordran
En begäran om indrivning (återkrav) av en fordran ska åtföljas av en officiell eller bestyrkt kopia av den exekutionstitel för indrivning som har utfärdats i den sökande partens medlemsstat. Vid behov ska begäran åtföljas av andra handlingar i original eller i form av bestyrkt kopia som behövs för indrivningen.
Exekutionstiteln för indrivning av en fordran är den handling på grundval av vilken en skuld kan drivas in. I fråga om försäkringsavgifter kan det dokument som möjliggör indrivning vara ett försäkringsavtal och t.ex. en betalningspåminnelse som hänför sig till den.
I fråga om förmåner som betalats utan grund kan som exekutionstitel betraktas ett beslut genom vilket man har försökt återkräva den förmån som betalats utan grund av förmånstagaren och påminnelser som hänför sig till den.
Erkännande av en handling
Utgångspunkten är att en exekutionstitel för indrivning av en fordran ska erkännas i det andra EU-landet och automatiskt behandlas som en exekutionstitel för indrivning av en fordran av den anmodade partens medlemsstat.
En exekutionstitel för indrivning av en fordran kan ändå vid behov och i enlighet med gällande bestämmelser i den anmodade partens medlemsstat
- godtas
- erkännas
- kompletteras med en handling som möjliggör indrivning i landet i fråga eller
- ersättas med en handling som möjliggör indrivning i landet i fråga.
Godtagandet, erkännandet, kompletteringen eller ersättningen av handlingen ska avslutas inom tre månader från det att begäran om indrivning togs emot. Om denna tremånadersperiod överskrids, ska den anmodade parten informera den sökande parten om orsaken till det.
Betalningsarrangemang och indrivning av ränta
Fordringar ska drivas in i valutan i den anmodande partens medlemsland. Efter det överför den anmodade parten enligt praxis hela det fordringsbelopp som den har drivit in till den sökande parten.
Den anmodade parten får bevilja gäldenären en betalningsfrist eller godkänna ett avbetalningsförfarande, om det är möjligt enligt den anmodade partens egen nationella lagstiftning. Detta förutsätter ändå att den sökande parten hörs.
Den ränta som den anmodade parten eventuellt tar ut på grund av denna betalningsfrist ska överföras till den sökande parten. Även räntan som tas ut för dröjsmål överförs till den sökande parten. Vid dröjsmål med betalningen ska ränta påföras enligt de lagar och andra författningar som gäller i den anmodade partens land från och med den dag då exekutionstiteln för indrivning av fordran
- erkändes
- godkändes eller
- kompletterades
av den anmodade parten.
Tills begäran om indrivning sänds bestäms räntan enligt lagarna i den sökande partens medlemsland.
Begränsningar i fråga om bistånd
Den anmodade parten är inte skyldig att bevilja bistånd vid indrivningen, om den ursprungliga begäran om upplysningar eller om delgivning eller om indrivning avser fordringar som är äldre än fem år, räknat från den tidpunkt då exekutionstiteln för indrivning utfärdats.
I de fall då fordran eller exekutionstiteln bestrids ska tidsfristen på fem år räknas så att den börjar löpa från och med den tidpunkt då den sökande partens medlemsstat fastställer att fordran eller exekutionstiteln för indrivning av fordran inte längre får bestridas.
Det är också möjligt att vägra ge bistånd, om fordran är mindre än 350 euro.
EU:s administrativa kommission för samordning av de sociala trygghetssystemen har beslutat att den anmodade parten inte är skyldig att ge bistånd enligt tillämpningsförordningen, om det belopp som krävs är mindre än detta gränsbelopp.
Den anmodande parten behöver inte heller bistå den sökande parten vid indrivningen, om indrivningen medför allvarliga ekonomiska och sociala problem för gäldenären i den anmodade partens medlemsland. Den anmodade parten får neka bistånd bara i det fall att motsvarande indrivning inte heller är möjligt i den anmodade partens medlemsland i fråga om nationella fordringar.
Den anmodade parten ska informera den sökande parten om skälen till att den inte efterkommer en begäran om bistånd.
Kostnader som uppstår i samband med indrivningen
Den anmodade parten ska från den berörda fysiska eller juridiska personen driva in ersättning enligt den nationella lagstiftningen för alla de kostnader som är förknippade med indrivningen och som åsamkats den. I regel betalar gäldenären indrivningskostnaderna utöver fordringen. Den anmodade parten betalar enligt praxis fordringsbeloppet i sin helhet till den sökande parten.
Det ömsesidiga biståndet mellan medlemsländerna ska i regel vara kostnadsfritt. EU-ländernas institutioner ska ge varandra administrativt bistånd avgiftsfritt. Avgiftsfriheten gäller dock endast kostnaderna för de åtgärder som den anmodade parten själv utför.
Enligt prioritetsbestämmelsen om kostnader ska indrivningskostnaderna redas ut först och efter det är det möjligt att reda ut den sökandes fordringar. Om den anmodade parten inte kan ta ut indrivningskostander direkt från gäldenären på grund av den nationella lagstiftningen eller om det belopp som drivits in inte räcker för att täcka hela fordringen (inklusive indrivningskostnaderna), kan sådana kostnader dras av från det indrivna beloppet. I sådana fall betalar den anmodade parten endast det belopp som blir över.
Vid indrivningar som medför särskilda svårigheter och är förknippade med mycket stora kostnader får den sökande och den anmodade parten komma överens om särskilda former för återbetalning anpassade till de enskilda fallen. Det är bra att på förhand komma överens om särskilda former för återbetalning.
Om det indrivna beloppet inte räcker för att täcka ens indrivningskostnader eller om indrivningen är resultatlös, men om det för den anmodade parten ändå åsamkas kostnader annat än för det administrativa biståndet, ska den sökande parten ersätta dessa kostnader. Parterna kan också komma överens om särskilda former för återbetalning eller att avstå återbetalning.
Parten i det sökande landet är dock alltid skyldig att ersätta den anmodade partens EU-land alla sådana kostnader och förluster som uppkommit på grund av åtgärder som anses vara ogrundade, antingen vad gäller
- fordringens riktighet eller
- giltigheten av exekutionstiteln för indrivning av fordran som utfärdats av den sökande parten.
Ersättning av indrivningskostnader har behandlats i beslutet R1 av EU:s administrativa kommission för samordning av de sociala trygghetssystemen.
Preskription av fordran
På en fordran och en indrivningshandling tillämpas den lagstiftning som gäller i den sökande partens medlemsland. På indrivningsåtgärder som utförts i den anmodade partens land tillämpas lagstiftningen i den anmodade partens medlemsland.
Preskriptionstiden räknas i den anmodade partens medlemsland så att den börjar löpa från den tidpunkt då indrivningshandlingen erkändes. Åtgärder som vidtagits av den anmodade parten för att driva in fordringar avbryter preskriptionstiden i den sökande partens medlemsland, som om åtgärderna hade vidtagits i detta land.
Bestridande av fordran, exekutionstiteln för indrivning av fordran eller åtgärderna för att verkställa indrivning
Bestridande av fordran eller exekutionstiteln för indrivning av fordran
Om en berörd part under indrivningsförfarandet bestrider
- fordran
- exekutionstiteln för indrivning av en fordran
ska parten överlämna ärendet för behandling till en behörig myndighet i den sökande partens medlemsland i enlighet med den lagstiftning som gäller i den sökande partens medlemsland.
Den sökande parten ska utan dröjsmål underrätta den anmodade parten om bestridandet. Den berörda parten får också informera den anmodade parten om åtgärden.
När den anmodade parten har tagit emot underrättelsen om ärendet antingen från den sökande parten eller från den berörda parten, ska den skjuta upp verkställigheten i avvaktan på det beslut som den behöriga myndigheten fattar i ärendet.
Om den berörda parten i Finland bestrider debitering av arbetspensionsförsäkringsavgift eller ett beslut om indrivning av pension som betalats till ett för stort belopp, behandlas ärendet av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Den berörda parten kan söka ändring i nämndens beslut hos försäkringsdomstolen.
Trots att handlingen bestrids får indrivningen fortgå, om den sökande parten begär det. Det förutsätter dock att det är möjligt både enligt den nationella lagstiftningen i den sökande partens medlemsland och den nationella lagstiftningen i den anmodade partens medlemsland.
Enligt 136 § i lagen om pension för arbetstagare ska en pensionsanstalts och Pensionsskyddscentralens beslut iakttas trots att beslutet överklagats tills ärendet har avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut. Dessutom kan ett lagakraftvunnet beslut av en pensionsanstalt, Pensionsskyddscentralen och besvärsnämnden för arbetspensionsärenden verkställas såsom en lagakraftvunnen dom i tvistemål.
Om tvisten senare avgörs till gäldenärens fördel, ska den sökande parten ansvara för
- återbetalningen av hela det indrivna beloppet
- eventuell upplupen ersättning enligt den lagstiftning som gäller i den anmodade partens medlemsland.
Om parten som avgör ärendet anser att fordran är korrekt fastställd och således berättigad, utgör beslutet en exekutionstitel för indrivning av fordran, varvid indrivningen av fordran fortsätter med stöd av beslutet.
Bestridande av åtgärderna för att verkställa indrivning
Om en part bestrider indrivningsåtgärderna ska parten överlämna bestridandet för behandling till den behöriga myndigheten i den anmodade partens land i enlighet med den lagstiftning som gäller i den anmodade partens medlemsland.
Åtgärder för att säkerställa indrivningen av en fordran
På en motiverad begäran från den sökande parten kan den anmodade parten vidta säkerhetsåtgärder för att säkerställa indrivningen av en fordran. Det förutsätter att åtgärderna är möjliga enligt lagstiftningen i den anmodade partens medlemsland.
Om gäldenären har bestridit fordran eller indrivningshandlingen, kan den anmodade parten efter att ha fått upplysningen om bestridandet, vidta säkerhetsåtgärder för att säkerställa indrivningen. Säkerhetsåtgärderna kan vidtas om det är möjligt enligt den nationella lagstiftningen.
För säkerhetsåtgärdernas del tillämpas också i tillämpliga delar bestämmelser angående begränsningar som gäller indrivningsbegäran, exekutionstiteln för indrivning, bestridande och bistånd.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Länkarna till lagrummen har uppdaterats.
Beslut om att återkräva pension som betalats utan grund
Beslut om att återkräva pension som betalats utan grund ska ges inom fem år från den dag pensionen betalades ut.
En fordran som fastställts genom ett beslut om återkrav preskriberas inom fem år från det att beslutet gavs, förutsatt att preskriptionen inte har avbrutits före det.
Bestämmelsen om preskription av rätten att återkräva pension som betalats utan grund tillämpas också vid preskription av återkrav av ogrundad
- rehabiliteringspenning
- rehabiliteringstillägg
- kostnadsersättningar i samband med rehabiliteringen
- registrerad tilläggspension
- pension som intjänats under oavlönade perioder (inklusive studier och vård av barn som är under 3 år).
Preskriptionstiden på fem år räknas från betalningsdagen
I beslutet om återkrav kan pensionsanstalten beakta pension som betalats utan grund i fem år, räknat från den dag pensionen betalades ut. Återkravstiden börjar löpa separat för varje pensionspost som betalats utan grund, räknat från den dag den betalades ut.
Även dröjsmålsförhöjning som pensionsanstalten har betalat utan grund till en pensionstagare kan krävas tillbaka på samma sätt som pension som betalats utan grund.
Den föreskrivna preskriptionstiden på fem år för att fatta återkravsbeslut kan inte avbrytas genom särskilda avbrytande åtgärder. Preskriptionstiden kan endast avbrytas genom ett beslut om återkrav.
En person har beviljats ålderspension från och med 1.4.2013 och pensionen har från första början betalats till ett för stort belopp. Med pensionstagarens medgivande ger pensionsanstalten ett rättelsebeslut om ålderspensionen retroaktivt från 1.4.2013. Pensionsanstalten ger ett beslut om återkrav av den ogrundat utbetalda pensionen 1.7.2019.
Den pension som betalats utan grund kan krävas tillbaka från och med 1.7.2014 (fem år retroaktivt från den dag återkravsbeslutet gavs). Pension som har betalats till ett för stort belopp under tiden 1.4.2013–30.6.2014 har preskriberats till pensionsanstaltens nackdel.
Ny fem års preskriptionstid efter återkravsbeslut
Från den dag beslutet om återkrav har getts börjar en ny fem års preskriptionstid, under vilken pensionsanstalten senast ska återkräva det belopp som fastställs i återkravsbeslutet. Denna preskriptionstid räknas från det att beslutet getts.
Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav kan avbrytas.
Avbrytande av preskriptionen innebär att pensionsanstaltens fordran inte preskriberas och att den kan fortsätta att återkräva pension som betalats utan grund. Avbrytandet har verkan,
- om den avbrytande åtgärden görs innan preskriptionstiden går ut och
- pensionstagaren informeras om den avbrytande åtgärden innan preskriptionstiden går ut.
För att avbryta preskriptionen av en skuld förutsätts att borgenären specificerar skulden i den avbrytande åtgärden. Pensionsanstalten som betalat ut pension utan grund ska således specificera skulden och informera pensionstagaren om det belopp som återkrävs och grunden för det så tydligt som skäligen kan krävas, såvida pensionstagaren inte redan känner till skuldbeloppet och grunden för det.
Pensionsanstalten kan avbryta preskriptionen av en pension som betalats utan grund antingen med en icke-formbunden eller rättslig åtgärd.
Avbrytandet av preskriptionen av en skuld med en icke-formbunden åtgärd innebär att
- parterna kommer överens om betalningsarrangemang, säkerheter eller andra ändringar i villkoren för skulden eller om att preskriptionen har avbrutits
- gäldenären betalar eller på något annat sätt erkänner sin skuld till borgenären
- borgenären kräver prestation av gäldenären
- på något annat sätt påminner gäldenären om skulden.
Utsökningsmyndigheten har i vissa fall ansett att endast en bevislig påminnelse om skulden (med mottagningsbevis) är tillräcklig.
Avbrytandet av preskriptionen av en skuld med en rättslig åtgärd innebär att
- borgenären väcker talan angående fordran mot gäldenären eller i fråga om fordran framställer ett krav vid domstol eller vid något annat i lagen stadgat organ
- borgenären anmäler sin fordran utifrån en offentlig stämning som gäller gäldenären eller i gäldenärens konkurs eller i något annat insolvensförfarande eller skulden annars beaktas i samband med förfarandet
- borgenären anhängiggör ett utsökningsärende eller skulden annars beaktas i samband med ett utsökningsförfarande (FD 2945/95, FD 3394/95).
Ny fem års preskriptionstid från det att preskriptionen har avbrutits
Om preskriptionen har avbrutits på det sätt som förutsätts i arbetspensionslagarna inom fem år, räknat från den dag beslutet om återkrav gavs, börjar en ny fem års preskriptionstid löpa från det att preskriptionen avbrutits.
En person har beviljats invalidpension tills vidare från och med 1.8.2013. Pensionen har från första början betalats till ett för stort belopp. Pensionsanstalten har gett ett beslut om återkrav 22.6.2018, genom vilket den har meddelat att den kräver tillbaka ogrundad pension från och med 1.8.2013. Från den dag beslutet om återkrav gavs, 22.6.2018, börjar en fem års preskriptionstid löpa, som upphör 22.6.2023
Pensionstagaren betalar inte sin skuld, varvid pensionsanstalten skickar en påminnelse (avbrytande åtgärd) 22.1.2023 om den obetalda skulden. Från denna dag börjar en ny fem års preskriptionstid löpa, vilket innebär att pensionsanstalten kan försöka driva in sin fordran ännu fram till 22.1.2028.
Vid återkrav gäller tidsgränsen om 15 år vanligtvis också vid kvittning
Enligt utsökningsbalken preskriberas en fordran när utsökningsgrundens tidsfrist går ut. I normala fall räknas denna tidsfrist så att den är 15 år från den dag utsökningsgrunden gavs. Tidsfristen kan på vissa villkor förlängas med 10 år.
I praktiken har man gett ett beslut om utsökningsgrunden vid återkrav av pension eller så har ett avtal om saken ingåtts med pensionstagaren. En preskriberad fordran får inte drivas in.
Pensionsanstalten kan driva in sin fordran genom utsökning, om det inte är möjligt att driva in en ogrundad pension genom att kvitta den mot pension (t.ex. om pensionen har upphört eller om pensionstagaren har rikligt med andra inkomster eller egendom). Pensionsanstalten kan också driva in ogrundad pension både genom kvittning mot pension och utsökning.
Enligt utsökningsbalken gäller när preskriptionstiden för en fordran har gått ut vad som föreskrivs om preskriberade fordringar i lagen om preskription av skulder.
Enligt preskriptionslagen får en borgenär använda en preskriberad fordran för kvittning, om förutsättningarna för kvittning har funnits redan innan fordran preskriberades eller om parternas fordringar hänför sig till samma rättsförhållande. Detta kan i vissa fall leda till att överbetald pension återkrävs genom kvittning mot pension ännu efter att pensionsanstaltens fordran redan är preskriberad. (Lag om preskription av skulder 15 §)
I praktiken är det emellertid inte tillrådligt att pensionsanstalten ens i återkravssituationer driver in sin fordran genom kvittning, om utsökningsgrundens giltighetstid överskrids.
Pensionsanstalten kan således driva in sin fordran från pension genom utsökning under utsökningsgrundens giltighetstid (i allmänhet 15 år), räknat från den dag beslutet om återkrav gavs, förutsatt att preskriptionen avbryts med fem års mellanrum. Det är också ändamålsenligt att driva in en fordran genom att kvitta den mot pension inom motsvarande tidsfrist.
Preskriptionstider under övergångsperioden (2007–2012)
På preskription av rätten att återkräva pension som betalats utan grund tillämpas numera alltid gällande preskriptionstid på fem år.
På rätten att återkräva pension som betalats utan grund före år 2007 tillämpas preskriptionstiden under övergångsperioden 2007–2012. Under åren 2007 och 2008 är preskriptionstiden 10 år, år 2009 nio år, år 2010 åtta år, år 2011 sju år och år 2012 sex år.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats med en höjning av gränsen för ringa belopp från 200 till 300 euro.