Pensionsgrundande arbetsinkomster

Pension tillväxer på basis av arbetstagarens arbetsinkomster eller företagarens totalarbetsinkomst. Pension tillväxer med 1,5 procent av arbetsinkomster som utbetalats från början av den månad som följer på den då personen fyllt 17 år till slutet av den månad då hen uppnår den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. Företagare tjänar in pension med 1,5 procent av totalarbetsinkomsten från företagarverksamheten från början av den kalendermånad som följer på den då företagaren fyller 18 år till slutet av den månad då hen uppnår den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten.

Om en företagare har förfallna obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter inverkar de ändå minskande på företagarens pensionsskydd genom att den arbetspensionsförsäkringsavgift som inte betalats gör att pensionsintjäningen för året i fråga blir mindre eller uteblir.

Till slutet av år 2025 tjänar arbetstagare och företagare årligen in pension med 1,7 procent av arbetsinkomster som har utbetalats från början av den kalendermånad som följer på den då arbetstagaren eller företagaren har fyllt 53 år till slutet av den kalendermånad då hen fyller 63 år. För att ha rätt till den högre intjäningsprocenten på 1,7 procent krävs det att man inte har fått avträdelsestöd enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare eller annan förmån på basis av eget arbete enligt arbetspensionslagarna. Deltidspension eller partiell ålderspension förhindrar inte en högre pensionstillväxt.

Om intjäningsprocenten ändras under kalenderåret, bestäms intjäningen av pension enligt den genomsnittliga intjäningsprocentsatsen av andra arbetsinkomster än sådana som personen har förtjänat efter att ha börjat få ålderspension. Den genomsnittliga intjäningsprocenten räknas genom att beakta procentsatserna för pensionstillväxten i förhållande till det antal kalendermånader som de hänför sig till under ett kalenderår.

Då man tjänar in pension med 1,5 procent per år för att man redan får pension, betraktas det som pension som tillväxer under tiden med pension. Då tjänar man inte in någon pension alls för oavlönade perioder. Om det inte finns något hinder för en högre pensionstillväxt, tjänar man in pension även för oavlönade perioder. Då talar man om åldersrelaterad intjäningsprocent.

När pensionen beräknas justeras årsarbetsinkomsterna med  lönekoefficienten

När man räknar ut den intjänade pensionen, justeras inkomsterna och totalarbetsinkomsten för företagsverksamhet (årsinkomsterna) för varje år med lönekoefficienten till den nivå som pensionen har när den börjar löpa.

Årsinkomsterna periodiseras ett sådant år då procentsatserna för pensionstillväxten ändras

Till slutet av år 2025 är intjäningsprocenten  1,7 om året av de arbetsinkomster som har utbetalats från början av den kalendermånad som följer på den då arbetstagaren har fyllt 53 år till slutet av den kalendermånad då hen fyller 63 år. Efter det här sjunker intjäningsprocentsatsen till 1,5 procent, vilket gäller till slutet av den månad då arbetstagaren uppnår den övre åldersgränsen.

Den genomsnittliga intjäningsprocentsatsen räknas i praktiken så att årsinkomsterna periodiseras på de olika intjäningsperioderna med en månads noggrannhet. Årsinkomsterna periodiseras så att procentsatserna för pensionstillväxten beaktas i förhållande till det antal kalendermånader som de hänför sig till under ett kalenderår. För de inkomster som periodiserats på olika intjäningsperioder beräknas pensionen enligt intjäningsprocenten i fråga.

Exempel: Periodisering av arbetsinkomsterna det år då personen fyller 53 år

• Personen fyller 53 år 17.5.2019.
• Personen anställning upphörde 31.10.2019.
• Årsinkomsterna är 24 000 euro.

Pension som tillväxer med 1,5 procent

Tiden med en pensionstillväxt på 1,5 % är 1.1.2019–31.5.2019, dvs. fem månader.
1,5 % intjäningsperiodens inkomst är 24 000 x 5/12 = 10 000 euro.

Pension som tillväxer med 1,7 procent

Tiden med en pensionstillväxt på 1,7 % är 1.6.2019–31.12.2019, dvs. sju månader.
1,7 % intjäningsperiodens inkomst är 24 000 x 7/12 = 14 000 euro.

Årsinkomst och pension

Årsinkomsten är 24 000,00 euro.

Den intjänade pensionen för denna årsinkomst är:
24 000,00 x  5/12 = 10 000,00 euro
24 000,00 x  7/12 = 14 000,00 euro

(10 000 x 1,5 %) / 12 = 12,50 euro/mån.
(14 000 x 1,7 %) / 12 = 19,83 euro/mån.

Den totala pensionen som intjänats år 2019 är 12,50 + 19,83 = 32,33 euro/mån

Beaktande av arbetsinkomster vid övergång i ålderspension

Vid beräkning av ålderspensionen beaktas de arbetsinkomster som utbetalats före den tidpunkt då ålderspensionen börjar. I praktiken betyder det att det som beaktas är den arbetsinkomst som betalats före utgången av den månad som föregår den då ålderspensionen börjar.

Mera

Exempel: Ålderspensionen börjar det år då personen fyller 63 år.

Personen har fyllt 63 år i juli 2018. Ålderspensionen börjar i november vid åldersklassens lägsta pensionsålder, 63 år och 3 månader. För de årsarbetsinkomster som personen år 2018 förtjänat före ålderspensionens början tillväxer ålderspension enligt 1,7 procent för 7 månader och enligt 1,5 procent för 3 månader.

Intjäning av ny pension på basis av arbetsinkomster under det år då en invalidpensionsperiod börjar eller slutar

En invalidpensionsperiod kan börja antingen

• i början av pensionsfallsåret, om det är fråga om pension för återstående tid eller
• i början av kalendermånaden efter pensionsfallet, om pensionen inte innehåller återstående tid eller
• vid den tidpunkt då pensionen börjar, om det är fråga om pension som beviljas på tidigare grunder.

Invalidpensionsperioden upphör när rätten till pension upphör.

När det är fråga om pension för återstående tid som beviljats på nya grunder, börjar pensionsperioden i början av pensionsfallsåret och det finns inget ofullständigt begynnelseår. Då kan pension intjänas enligt den åldersrelaterade procentsatsen under det år då pensionsperioden upphör.

När det är fråga om pension som beviljas på tidigare grunder eller sådan pension som beviljats på nya grunder som inte innehåller återstående tid, kan pensionsperioden börja under årets lopp. Om pensionen under invalidpensionsperiodens begynnelseår inte har fortgått hela begynnelseåret, tillväxer ny pension på arbetsinkomster det året enligt åldern antingen med 1,5 eller 1,7 procent om året.

Inkomsterna för slutåret periodiseras för hela året på samma sätt som då pension inte har betalats ut. Detsamma görs om det är fråga om slutåret för en invalidpensionsperiod.

Arbetslivspensionen är en förmån av samma typ som invalidpensionen, vilket innebär att intjäningsprocenterna räknas på samma sätt som i invalidpension under sådana år då pensionsperioden börjar och intjäningsprocenten ändras under årets lopp. Under arbetslivspensionens begynnelseår (pensionstagaren har fyllt 63 år) tillväxer ålderspension enligt både 1,7 procent (för månaderna före 63 års ålder) och 1,5 procent (från fyllda 63). Inkomsterna periodiseras på månader med olika intjäningsprocent jämnt över hela året, även om de i verkligheten infaller under pensionstiden. Om ålderspensionen börjar samma år, beaktas arbetsinkomster fram till ålderspensionens början.

Exempel: Intjäning av pension under det år då invalidpensionen upphör

Personen har fyllt 53 år i juli och pensionen upphör vid utgången av juni. Personen tjänar in pension för 7 månader enligt 1,5 procent och för 5 månader enligt 1,7 procent.

Intjäning av pension för arbete vid sidan av pensionen

Pension tillväxer i regel med 1,5 procent om året för arbete som utförs vid sidan av pensionen. Pension tillväxer för arbete vid sidan av pensionen (tidigast från och med år 2005) oberoende av när pensionen har börjat. Pensionstillväxten för arbetet under tiden med pension börjar i början av det år som följer på pensionsfallsåret för invalidpensionen.

Mera

På pension som tjänats in för arbete vid sidan av pension tillämpas livslängdskoefficienten om pensionstagaren är född år 1948 eller senare.

På ny pension som tjänats in vid sidan av pension uppstår ingen återstående tid, om pension redan betalas enligt någon arbetspensionslag.

Intjäning av pension för arbete vid sidan av ålderspensionen

Pensionstillväxten för arbete efter att den första ålderspensionen enligt arbetspensionslagarna börjat är alltid 1,5 procent. Om en arbetstagare har samtidiga anställningar och söker ålderspension för endast en del av dem, ändras pensionstillväxten för den fortgående anställningen till 1,5 procent i början av den månad då ålderspensionen börjar.

Intjäning av pension för arbete vid sidan av invalidpension

Pension tillväxer med 1,5 procent om året under de år som invalidpensionen eller arbetslivspensionen har fortgått under hela kalenderåret.

Om invalidpensionen inte har fortgått hela kalenderåret, tillväxer ny pension för kalenderåret enligt den åldersrelaterade intjäningsprocenten.

Även för arbete vid sidan av avträdelsestöd för lantbruksföretagare tillväxer pension på samma sätt som för tid med invalidpension.

Intjäning av pension för arbete under tiden med deltidspension och partiell ålderspension

Pension tillväxer enligt åldersrelaterade intjäningsprocenter för arbete vid sidan av deltidspension och partiell ålderspension.

Om pensionstagaren endast får folkpension eller utländsk pension

Om pensionstagaren endast får folkpension och arbetar vid sidan av den, tjänar hen in pension normalt enligt ålder. Inte heller pension som betalas från utlandet hindrar pensionstillväxt enligt åldersrelaterade intjäningsprocenter.

Pensionstillväxten under sådan tid då invalidpension enligt arbetspensionslagarna har lämnats vilande

Pension som lämnats vilande betraktas som fortgående med tanke på intjäningsprocenten. Pensionstillväxten för arbete medan pensionen är vilande är 1,5 procent om året.

Om pensionstagaren inte kräver att den vilande invalidpensionen börjar betalas ut på nytt inom två år från att den lämnades vilande, dras invalidpensionen in från den tidpunkt då den lämnades vilande. Då tillväxer pension av arbetsinkomsterna åldersrelaterat från och med det år då pensionen drogs in.

Intjäning av pension vid sidan av en pension som betalas som ett engångsbelopp

Den som har fått pension som ett engångsbelopp anses inte vara pensionerad vad gäller pensionsintjäning. Pensionstillväxten under en invalid- och ålderspension som betalats som ett engångsbelopp är åldersrelaterad. Även för tider med förmåner under oavlönade perioder tillväxer pensionen med 1,5 procent om året.

Arbete vid sidan av rehabiliteringspenning

Rehabiliteringspenning är inte en pension utan den jämställs med sociala förmåner. Arbete vid sidan av rehabiliteringspenning är pensionsgrundande enligt åldersrelaterade intjäningsprocenter.

Om rehabiliteringsstöd beviljas på tidigare grunder efter rehabiliteringspenningen, beaktas tiden med rehabiliteringspenning som pensionstid. Inkomsterna under rehabiliteringspenningens begynnelseår jämställs med pensionsfallsårets inkomster och ingen pension tjänas in för dem.

Mera

Pensionsfallsåret för invalidpensionen

Pension tillväxer inte för arbetsinkomster under pensionsfallsåret för en invalidpension med återstående tid. Pensionsdelen för återstående tid beräknas från början av pensionsfallsåret. Den ersätter pensionstillväxten för arbetsinkomsterna under pensionsfallsåret. Detta gäller allt arbete som utförs under pensionsfallsåret. Om det inte finns någon pensionsdel för återstående tid, tillväxer pension till slutet av pensionsfallsmånaden.

Om pensionstagaren senare beviljas pension på nya grunder, tillväxer pensionen för pensionsfallsåret på basis av det tidigare pensionsförhållandet med invalidpension. På samma sätt tillväxer pension endast på basis av pensionsförhållandet, om rehabiliteringsstöd betalas för en kortare tid än ett år. Om den tidigare invalidpensionen inte innehöll en pensionsdel för återstående tid, finns inget pensionsgrundande pensionsförhållande. Då tjänar man in ny pension för arbetsinkomster för det tidigare pensionsfallsåret.

Pensionsgrundande inkomst är ersättning för arbete i form av

• lön
• resultatpremier eller
• annat vederlag.

Löner och lönetillägg är pensionsgrundande arbetsinkomst också när de är underkastade källskattelagen eller när de på grund av ett litet belopp eller av någon annan orsak inte är underkastade förskottsinnehållning (t.ex. lön till studerande eller lön som betalas av ett privat hushåll).

Utgångspunkten är att en prestation (penninglön, naturaförmån) som skattemyndigheterna betraktar som lön är vederlag för arbete, eftersom prestationer som skattemyndigheterna betraktar som lön alltid grundar sig på arbete. Det finns dock vissa skillnader. Skattemyndigheterna betraktar t.ex. också styrelsearvoden och föreläsningsarvoden som lön, men de är inte nödvändigtvis pensionsgrundande inkomst.

Ett sådant vederlag betraktas som pensionsgrundande arbetsinkomst också när den i stället för arbetsgivaren (ställföreträdande betalare) betalas av

• ett konkursbo,
• en myndighet som enligt lagen om lönegaranti (866/1998) ansvarar för lönegarantin eller
• någon annan betalare (t.ex. ett försäkringsbolag eller en kommun).

Grundlön är pensionsgrundande arbetsinkomst

Till den pensionsgrundande arbetsinkomsten hör arbetstagarens grundlön, som kan bestämmas enligt

• tiden (t.ex. månads- eller timlön)
• arbetsprestationen (t.ex. ackordlön eller premielön) eller
• både tiden och arbetsprestationen.

Grundlönen är pensionsgrundande arbetsinkomst, oberoende av om den har förtjänats genom regelbundet arbete, övertidsarbete, nödarbete eller utgör exempelvis lön för sjukdomstid.

Även uppsägningstidens lön hör till de pensionsgrundande arbetsinkomsterna, eftersom den betalas då anställningsförhållandet ännu inte har upphört.

Grundlönen kan bestå av en arbets- eller uppgiftsbaserad, en prestationsbaserad och en personlig lönedel. De beaktas alla på samma sätt när pensionen och försäkringsavgifterna bestäms.

Lönetillägg och -förhöjningar är pensionsgrundande arbetsinkomst

Pensionsgrundande arbetsinkomst är bl.a. följande lönetillägg och -förhöjningar:

• provision eller bonus som grundar sig på arbetsprestationen
• ålderstillägg, tjänsteårsersättning
• miljötillägg, dyrortstillägg, fjärrortstillägg
• skifttillägg
• kvälls- och nattarbetstillägg
• s.k. godmanstillägg
• övertidsförhöjning
• söndagsförhöjning
• ersättning för veckovila
• förhöjning för utryckningsarbete
• förhöjning för driftstoppsarbete.
• övriga motsvarande lönetillägg och förhöjningar
• olika slags beredskapsersättningar
• helg- eller fridagsersättningar
• penningersättningar som betalas för att ledigheter som avtalats för förkortning av arbetstiden (s.k. Pekkanen-dagar) inte har kunnat tas ut
• avtalsenliga eller sedvanliga extra löneposter som betalats arbetstagare (olika slags gåvo- och jubileumspengar, t.ex. julpeng eller lön för 13:e månad)
• ersättning eller gåva som betalats på basis av ett visst antal tjänstgöringsår och som inte är att betrakta som sedvanlig
• avtalad lön som uteblivit på grund av arbetsgivarens insolvens, om den har styrkts på ett tillförlitligt sätt, t.ex. i en konkursdom eller i ett skuldsaneringsprogram.
• kompensation för friturer som inte tagits ut förrän anställningen upphör (baserar sig på kollektivavtal och är motprestation för arbete enligt arbetsavtalet).

Mera

Skattefria kostnadserättnignar är inte pensionsgrundande arbetsinkomst

Skattefria kostnadsersättningar är inte pensionsgrundande arbetsinkomst. Skattepliktig kostnadsersättning är i regel pensionsgrundande arbetsinkomst. Här nedan finns en uppräkning av exempel på kostnadsersättningar.

Skattefria kostnadsersättningar som betalas på grund av en arbetsresa är inte pensionsgrundande arbetsinkomst. Skattefria ersättningar för resekostnader kan vara till exempel dagtraktamenten, måltidsersättningar, nattresepenningar, färdkostnadsersättningar och logiersättning.

Till den del en utbildning som bekostas av arbetsgivaren eller ersättningar för resekostnader som hänför sig till en utbildning är skattefri inkomst, är det inte pensionsgrundande arbetsinkomster. Skattepliktig inkomst uppkommer inte när en arbetsgivare bekostar sådan utbildning för en arbetstagare som ligger i arbetsgivarens eller i en till samma koncern hörande arbetsgivares intresse.

Till följd av en ändring av inkomstskattelagen i början av år 2020 utgör 50 procent av de flyttnings- och resekostnader för arbetstagaren och hans eller hennes familjemedlemmar som arbetsgivaren betalar och som betraktas som levnadskostnader skattepliktig förvärvsinkomst, om arbetsställets placering är orsaken till att arbetstagaren flyttar.  Den skattefria delen av ersättningen för flyttningskostnaderna är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.

Skattepliktiga kostnadsersättningar i anknytning till utlandsarbetet kan vara till exempel flytt- och resekostnader, sedvanlig tjänstepersonal som bekostas av arbetsgivaren och barnens utbildning. Inom skatte- och rättspraxisen har reseförsäkringen för utlandskommendering som anknyter till utlandsarbetet allmänt ansetts som skattefri flytt- och resekostnad. Som pensionsgrundande arbetsinkomst för en arbetstagare som sänts utomlands för att arbeta betraktas ofta försäkringslönen. Därför har de skattefria kostnadsersättningarna betydelse vid fastställandet av den pensionsgrundande arbetsinkomsten endast då när försäkringslönen inte behöver fastställas.

När en arbetstagare kommer från utlandet till Finland för att arbeta och arbetet försäkras enligt de finländska arbetspensionslagarna, betraktas skattefria kostnadsersättningar inte som pensionsgrundande arbetsinkomster. Skattefriheten för resekostnadsersättningarna bestäms då med stöd av de allmänna bestämmelserna för arbetsresor. För språkkurser, kulturutbildning och reseförsäkring för utlandskommendering som bekostas av arbetsgivaren uppstår det i vanliga fall inte skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren, och de är således inte heller pensionsgrundande arbetsinkomst. Relocationtjänster som finansieras av arbetsgivaren (sökande efter bostad åt arbetstagaren och dagvårdsplats åt barn, öppnande av bankkonto, skatteanmälningstjänst, görande av flyttanmälan mm.) är i beskattningen ersättning av arbetstagarens levnadskostnader och de kan därför vanligtvis inte anses vara skattefria kostnadsersättningar. Relocationtjänster är alltså pensionsgrundande arbetsinkomst. Om en del av de av arbetsgivaren finansierade relocationtjänsterna i beskattningen betraktas som skattefria kostnadsersättningar, står den här delen också utanför de pensionsgrundande arbetsinkomsterna.

Till den pensionsgrundande arbetsinkomsten hör naturaförmåner som betraktas som vederlag för arbete. Med naturaförmån avses förmåner som arbetstagaren får i annan form än i pengar.

Naturaförmånerna beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst också vid avbrott i arbetet på grund av alterneringsledighet eller någon annan oavlönad period.

När pensionen och försäkringsavgifterna fastställs beaktas naturaförmånerna enligt de grunder som skattestyrelsen årligen fastställer. De naturaförmåner, vilkas värde skattestyrelsen inte fastställer, värderas enligt det gängse värdet. Med gängse värde avses beloppet av de kostnader som förorsakas arbetsgivaren av att förmånen ges.

Även penningersättning för uteblivna naturaförmåner räknas som pensionsgrundande arbetsinkomst.

Om arbetstagaren betalar en självrisk eller ersättning för naturaförmånen, är skillnaden mellan naturaförmånens värde och självrisken eller ersättningen, dvs. den del för vilken arbetstagaren inte betalar,  pensionsgrundande arbetsinkomst.

Mera

Skillnaden mellan en naturaförmån och en personalförmån är att naturaförmånen anses vara vederlag för arbete. Personalförmåner får man däremot på grundval av arbetsförhållandet men inte som vederlag för arbete.

Typiska naturaförmåner är:

• Bostadsförmån

Mera

• Bilförmån

Mera

• Telefonförmån

Mera

• Kostförmån

Mera

• Övriga naturaförmåner kan utgöras av t.ex. en fritidsbostad, en motor- eller segelbåt, en rekreationsresa, en bredbandsförmån, en hemvårdsförmån, en garageförmån eller förmån av helpension som arbetsgivaren bekostar.

Personalförmåner betraktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomster, om de är kollektiva, dvs. de gäller företagets hela personal eller åtminstone sådana arbetstagare som inte är korttidsanställda.

Med personalförmån avses förmåner som arbetsgivaren erbjuder sina anställda i annan form än i pengar och som i allmänhet är avsedda att vara fortlöpande förmåner, som vanligtvis inte ingår i anställningsvillkoren.

Om förmånen gäller endast vissa personer i företaget, är det inte fråga om personalförmån, utan om vederlag för arbete och således en förmån som räknas som pensionsgrundande arbetsinkomst.

Personalförmåner eller förmåner av samma typ är bl.a.

• personalrabatter på arbetsgivarens produkter
• resor som trafikidkande företag ger sin personal gratis eller till nedsatt pris
• personallån till nedsatt ränta (ränteförmån)
• aktieemissioner som arbetsgivaren riktar till de anställda, om största delen av personalen har rätt att teckna aktier eller andelar i sammanslutningen till ett lägre pris än det gängse priset
• rekreations- och hobbyverksamhet för de anställda som arbetsgivaren subventionerar
• gratis hälsovård som arbetsgivaren ordnar
• sjukkostnadsförsäkring som arbetsgivaren ordnar och behandlingar som ersätts enligt den
• gemensam transport mellan bostaden och arbetsplatsen som arbetsgivaren ordnar
• dagvård eller vård av sjukt barn som arbetsgivaren ordnar för de anställdas barn
• förmåner som arbetstagaren får på grund av bonuspoäng för flyg

Personalförmåner kan delvis vara skattepliktig inkomst. Skattepliktigheten är dock inte avgörande för om personalförmånerna beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst. Vid tillämpningen av arbetspensionslagarna fäster man uppmärksamhet vid om förmånerna är avsedda att vara vederlag för arbetstagarens arbetsinsats.

Vederlag för arbete är pensionsgrundande arbetsinkomst också när det betalas av en ställföreträdande betalare i stället för arbetsgivaren.

Det är fråga om en situation med ställföreträdande betalare som stöder sig på lag, när lönen eller annat vederlag betalas till arbetstagaren i stället för av arbetsgivaren, dvs. av

• ett konkursbo
• en myndighet som enligt lagen om lönegaranti ansvarar för lönegarantin eller
• någon annan betalare.

Som ställföreträdande betalare fungerar i allmänhet utsökningsbyråer, kommuner, städer, FPA, arbets- och näringscentraler och konkursbon. En ställföreträdande betalare kan också t.ex. vara en borgensman för arbetsgivaren, om denne råkat ut för ekonomiska svårigheter, en borgenär eller någon annan betalare.

Mera

Konkursbo

Lönefordran som uppstått före konkursen

En lönefordran som har uppstått före konkursen och som betalas av konkursboet är pensionsgrundande arbetsinkomst.

Lön som har uteblivit på grund av arbetsgivarens insolvens är pensionsgrundande arbetsinkomst, om lönefordran har styrkts på ett tillförlitligt sätt. Det kan grunda sig på t.ex. en konkursdom eller fördelningslängd som domstolen fastställt. En förutsättning är att fordran har blivit godkänd vid konkursförfarandet, dvs. har inte ogillats, lämnats utan prövning eller bestridits.

Om konkursen förfaller i brist på medel, bekräftas fordran inte vid konkursförfarande. Då ska annat tillförlitligt bevis på lönefordran läggas fram för att den skall kunna beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.

Mera

Lönefordringar som uppstått efter att konkursen inletts

Även lönefordringar som uppstått efter att konkursen inletts och som konkursboet betalar som arbetsgivare beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst. Ett konkursbo kan fungera som arbetsgivare, om det konkursdrabbade företagets verksamhet fortsätter i konkursboets regi.

Mera

Lönegaranti

Vederlag för arbete som betalas genom lönegarantin är pensionsgrundande arbetsinkomst. Som pensionsgrundande arbetsinkomst beaktas endast den del av lönegarantibeloppet som är vederlag för arbete.

Lönegarantisystemet tryggar betalningen av arbetstagarnas fordringar som grundar sig på anställningsförhållandet i händelse av arbetsgivarens konkurs eller annan insolvens.

Lönegarantimyndigheten betalar lönen eller vederlaget som ställföreträdande betalare i stället för arbetsgivaren. Lönegarantifordringarna betalas minskade med arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift.

Lönegarantin ombesörjs av arbets- och näringsministeriet samt närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna).

Det belopp som ska räknas som pensionsgrundande arbetsinkomst kan emellertid vara större än det belopp som betalats enligt lönegarantin, eftersom endast sådana lönefordringar som förfallit tidigast tre månader innan ansökan om lönegaranti lämnades in kan betalas enligt lönegarantilagen. Lön som uteblivit på grund av arbetsgivarens insolvens beaktas i sin helhet som pensionsgrundande arbetsinkomst, om tillförlitliga bevis på fordran har fåtts till exempel i konkursdomen.

Genom lönegarantin kan det utöver lön, semesterersättning eller provisioner betalas t.ex. kostnadsersättningar och lön för väntetid, som inte är pensionsgrundande arbetsinkomst.

Mera

Kommuner

Frivillig brandkår

Kommunen kan fungera som ställföreträdande betalare t.ex. när den betalar jourersättning och andra vederlag för arbete till brandmän inom en frivillig brandkår.

En förening som bedriver frivillig brandkårsverksamhet fungerar som brandmännens arbetsgivare, men av praktiska skäl är löneutbetalningen oftast ordnad så att brandmännens arvoden betalas av kommunen. Därför bestäms de frivilliga brandkåristernas pensionsskydd inte enligt KomPL, utan enligt ArPL.

Personliga assistenter för handikappade personer

Kommunen kan fungera som ställföreträdande betalare också när den betalar lönen direkt till en gravt handikappad persons personliga assistent, som inte arbetar i anställningsförhållande till kommunen.

Vederlag som betalas till en handikappad persons hjälpare är i allmänhet pensionsgrundande arbetsinkomst.

Mera

Tolktjänster för hörselskadade

Vilken arbetspensionslag som ska tillämpas på tolkens arbete beror på hos vem arbetstagaren (tolken) är anställd och om arbetstagaren och anställningsförhållandet uppfyller kraven för att omfattas av den arbetspensionslag som gäller anställda hos arbetsgivaren i fråga. Teckenspråkstolkar kan således omfattas av StaPL, KomPL eller ArPL. En tolk kan också omfattas av FöPL.

Enligt lagen och förordningen om service och stöd på grund av handikapp ska kommunen bland annat ordna tolktjänst för en gravt handikappad som på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom nödvändigt behöver sådan service för att klara de funktioner som hör till normal livsföring.

I praktiken kan kommunen fullgöra denna skyldighet genom att anställa en tolk, köpa tjänster av en tolk eller en tolkförmedling eller genom att betala den hörselskadade ersättning för skäliga kostnader för anlitande av tolk. Den hörselskadade kan också själv anställa en tolk som hjälpare eller köpa tolktjänster av en tolkförmedling.

För gravt handikappade är tolktjänsterna avgiftsfria. Som gravt handikappade betraktas personer som är svårt hörselskadade, hörsel- och synskadade eller personer med talskada.

Ansvaret för att ordna tolktjänster för handikappade övergick från kommunerna till FPA 1.9.2010. Klienternas rättighet att anlita tolk ändras inte i samband med överföringen.

Enligt ett beslut av försäkringsdomstolen 4.9.2003 (5089/2001) kunde föräldrarna till en minderårig hörselskadad person dock inte betraktas som arbetsgivare till en person som verkade som den hörselskadades tolk och lärare. I detta fall kunde kommunen inte fungera som ställföreträdande betalare av lönen, eftersom det inte fanns en sådan instans som kunde betraktas som arbetsgivare, på vars vägnar kommunen kunde ha betalat lönen.

Även besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (dåvarande pensionsnämnden) gav hösten 2004 ett beslut enligt vilket en myndig hörselskadad person inte betraktades som arbetsgivare till en person som fungerat som hans tolk. Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden motiverade sitt avgörande med att den hörselskadade enligt annan lagstiftning hade rätt att få tolktjänsterna avgiftsfritt och sålunda inte var skyldig att betala lön till tolken. Kommunen kunde således inte fungera som ställföreträdande betalare i fråga om den hörselskadades skyldighet att betala lön.

Betjäningsavgifter och penninggåvor av allmänheten

Den pensionsgrundande arbetsinkomsten inkluderar sådana betjäningsavgifter och penninggåvor som är vederlag för arbete enligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Serviceavgifterna och penningsgåvorna (s.k. dricks) bildar en del av en restaurangportiers totala inkomst. Portierer har enligt etablerad praxis ansetts stå i ett anställningsförhållande till restaurangägaren.

Missionärer kan ha ett särskilt ”stödkonto”, dit allmänheten kan skänka medel som missionären kan använda. Evangelister och predikanter kan arbeta som anställda och deras lön kan bestå av frivilliga gåvor från församlingsmedlemmarna. Även sådant vederlag för arbete som består av dylika frivilliga gåvor är pensionsgrundande arbetsinkomst.

Också inom vissa andra branscher, såsom restaurangbranschen, hör det till arbetets karaktär att personalen kan få penninggåvor av kunderna. Även servitörer som får betjäningsavgifter har vedertaget ansetts stå i anställningsförhållande till restaurangägaren.

Betjäningsavgifter och drickspengar som allmänheten betalar beaktas som pensionsgrundande inkomst till samma belopp som i den senast verkställda beskattningen, om annan utredning inte företes. En arbetstagare som får betjäningsavgifter av allmänheten ska meddela det till arbetsgivaren, som i sin tur skall meddela det betjäningsavgiftsbelopp som ligger till grund för skatten till pensionsanstalten. Utgående från beloppet tar arbetsgivaren månatligen ut arbetstagares pensionsavgift av arbetstagaren.

Mera

Kompletteringsdagpenning från sjukkassa eller arbetsplatskassa

Kompletteringsdagpenning är pensionsgrundande arbetsinkomst.

Det är ett sätt att betala lön för sjukdomstid. Kompletteringsdagpenning är inte en socialförsäkringsförmån, utan det är fråga om att arbetsgivaren sköter sin skyldighet att betala lön för sjukdomstid på detta sätt.

Om arbetsplatskassan samtidigt betalar också dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, betraktas endast den del (skillnaden) som betalas som kompletterande dagpenning som pensionsgrundande arbetsinkomst. Den del som betalats som sjukdagpenning ger rätt till pension på basis av den förmånsgrundande inkomsten.

Mera

Stöd för privat vård av barn från FPA

Stöd för privat vård av barn är pensionsgrundande arbetsinkomst.

Enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn betalas stöd för privat vård av barn direkt till en privat dagvårdsproducent som föräldern väljer för att ordna privat dagvård för sitt barn.

Dagvårdsproducenten kan vara en familjedagvårdare som verkar som företagare, ett daghem eller en person med vilken en stödberättigad förälder har ingått ett skriftligt arbetsavtal om dagvård för minst en månad.

FPA kan betala vårdpenning och inkomstrelaterat vårdtillägg direkt till en privat dagvårdsproducent som barnets föräldrar har valt, och dessa betalningar kan betraktas som lön i arbetsavtalslagens bemärkelse som familjen har betalat vårdproducenten.

Som den pensionsgrundande arbetsinkomsten för en anställd dagvårdare betraktas det sammanlagda beloppet av det stöd för privat vård som FPA betalar direkt till dagvårdaren och den lön som familjen eventuellt också betalar till dagvårdaren.

Om vårdarens lön enligt avtal betalas så att en del av den består av stöd för privat vård av barn och ett kommunalt tillägg, betraktas även det kommunala tillägget som pensionsgrundande arbetsinkomst, även om kommunen betalar det direkt till den anställda. Det kommunala tillägget kan betalas av kommunen direkt eller via FPA.

När dagvårdaren arbetar som anställd kan stödet för privat vård på grund av sin natur betraktas som i arbetsavtalslagen avsedd lön, som familjen betalar till vårdproducenten, men som tekniskt betalas genom FPA.

FPA betalar stödet för privat vård direkt till den anställda dagvårdaren och innehåller förskottsskatten på stödet. Den familj som anställt dagvårdaren innehåller förskottsskatten på den del av lönen som familjen betalar och betalar i egenskap av arbetsgivare socialskyddsavgifterna för hela lönesumman, också för den andel av stödet som FPA betalat. Familjen betalar socialförsäkringsavgifterna för hela lönen, även stödet från FPA, i egenskap av arbetsgivare.

FPA innehåller inte arbetstagarens andel av pensionsavgiften från det stöd som den betalar ut. Arbetsgivarfamiljen ansvarar för arbetspensionsförsäkringsavgiften för både den lön som den själv betalar och för det stöd som Folkpensionsanstalten betalar.

Om familjen betalar lön till dagvårdaren utöver stödet, innehålls också arbetstagarens andel av avgiften till den del som bestäms enligt stödet från denna lön. Om vårdarens lön enbart består av stödet från FPA, kan arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift inte tas ut av arbetstagaren, eftersom FPA inte har rätt att ta ut den. Då bekostar arbetsgivarföräldern hela pensionsförsäkringsavgiften. Arbetstagares arbetspensionsavgift innehålls på motsvarande sätt också för kommunalt tillägg, som kommunen själv eller FPA betalar.

Mera

Vederlag för arbete är pensionsgrundande arbetsinkomst också när det betalas av en ställföreträdande betalare i stället för arbetsgivaren.

Ställföreträdande betalare är i allmänhet

• utsökningsbyråer
• kommuner
• städer
• Folkpensionsanstalten
• närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen)
• konkursbon
• arbetsgivarens borgensman
• arbetsgivarens borgenär
• eller annan betalare.

I en situation med ställföreträdande betalare finns det en arbetsgivare, som är skyldig att betala vederlaget för arbetet och för vilkens räkning den ställföreträdande betalaren betalar vederlaget. Om det inte finns någon som har skyldighet att betala lön i egenskap av arbetsgivare, kan det inte heller finnas någon ställföreträdande betalare. Då handlar det inte om en prestation som betalas på grundval av en anställning, och betalningen är inte pensionsgrundande arbetsinkomst. Den ställföreträdande utbetalaren är inte arbetsgivaren.

Mera

Konkursbo som ställföreträdande betalare

Lönefordran som uppstått före konkursen

En lönefordran som har uppstått före konkursen och som betalas av konkursboet är pensionsgrundande arbetsinkomst.

Lön som har uteblivit på grund av arbetsgivarens insolvens är pensionsgrundande arbetsinkomst, om lönefordran har styrkts på ett tillförlitligt sätt. Det kan grunda sig på t.ex. en konkursdom eller fördelningslängd som domstolen fastställt. En förutsättning är att fordran har blivit godkänd vid konkursförfarandet, dvs. har inte ogillats, lämnats utan prövning eller bestridits.

Om konkursen förfaller i brist på medel, bekräftas fordran inte vid konkursförfarande. Då ska annat tillförlitligt bevis på lönefordran läggas fram för att den ska kunna beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.

Mera

Lönefordran som uppstått efter att konkursen inletts

Även lönefordringar som uppstått efter att konkursen inletts och som konkursboet betalar som arbetsgivare är pensionsgrundande arbetsinkomst. Ett konkursbo kan fungera som arbetsgivare, om det konkursdrabbade företagets verksamhet fortsätter i konkursboets regi.

Mera

Lönegaranti

Vederlag för arbete som betalas genom lönegarantin är pensionsgrundande arbetsinkomst. Som pensionsgrundande arbetsinkomst beaktas endast den del av lönegarantibeloppet som är vederlag för arbete.

Lönegarantisystemet tryggar betalningen av arbetstagarnas fordringar som grundar sig på anställningsförhållandet i händelse av arbetsgivarens konkurs eller annan insolvens.

Lönegarantimyndigheten betalar lönen eller vederlaget som ställföreträdande betalare i stället för arbetsgivaren. Lönegarantifordringarna betalas minskade med arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift.

Lönegarantin ombesörjs av arbets- och näringsministeriet samt närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna). NTM-centralen i Nyland sköter centraliserat alla lönegarantiärenden i Finland.

Det belopp som ska räknas som pensionsgrundande arbetsinkomst kan emellertid vara större än det belopp som betalats enligt lönegarantin, eftersom endast sådana lönefordringar som förfallit tidigast tre månader innan ansökan om lönegaranti lämnades in kan betalas enligt lönegarantilagen. Lön som uteblivit på grund av arbetsgivarens insolvens beaktas i sin helhet som pensionsgrundande arbetsinkomst, om tillförlitliga bevis på fordran har fåtts till exempel i konkursdomen.

Genom lönegarantin kan det utöver lön, semesterersättning eller provisioner betalas t.ex. kostnadsersättningar och lön för väntetid, som inte är pensionsgrundande arbetsinkomst.

Mera

Kommunen som ställföreträdande betalare

Frivillig brandkår

Kommunen kan fungera som ställföreträdande betalare t.ex. när den betalar jourersättning och andra vederlag för arbete till brandmän inom en frivillig brandkår.

En förening som bedriver frivillig brandkårsverksamhet fungerar som brandmännens arbetsgivare, men av praktiska skäl är löneutbetalningen oftast ordnad så att brandmännens arvoden betalas av kommunen. Därför bestäms de frivilliga brandkåristernas pensionsskydd inte enligt OffPL, utan enligt ArPL.

Personliga assistenter för handikappade personer

Kommunen kan fungera som ställföreträdande betalare också när den betalar lönen direkt till en gravt handikappad persons personliga assistent, som inte arbetar i anställningsförhållande till kommunen.

Vederlag som betalas till en handikappad persons assistent är i allmänhet pensionsgrundande arbetsinkomst.

Mera

Tolktjänster för hörselskadade

Vilken arbetspensionslag som ska tillämpas på tolkens arbete beror på hos vem arbetstagaren (tolken) är anställd och om arbetstagaren och anställningsförhållandet uppfyller kraven för att omfattas av den arbetspensionslag som gäller anställda hos arbetsgivaren i fråga. Teckenspråkstolkar kan således omfattas av OffPL, ArPL eller FöPL.

Ansvaret för att ordna tolktjänster för handikappade personer övergick från kommunerna till FPA 1.9.2010. Enligt lagen och förordningen om service och stöd på grund av handikapp ska kommunen bland annat ordna tolktjänst för en gravt handikappad som på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom nödvändigt behöver sådan service för att klara de funktioner som hör till normal livsföring. Enligt lagen om grundläggande utbildning ansvarar kommunen för att ordna med tolktjänst.

Enligt ett beslut av försäkringsdomstolen 4.9.2003 (5089/2001) kunde föräldrarna till en minderårig hörselskadad person dock inte betraktas som arbetsgivare till en person som verkade som den hörselskadades tolk och lärare. I detta fall kunde kommunen inte fungera som ställföreträdande betalare av lönen, eftersom det inte fanns en sådan instans som kunde betraktas som arbetsgivare, på vars vägnar kommunen kunde ha betalat lönen.

Även besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (dåvarande pensionsnämnden) gav hösten 2004 ett beslut enligt vilket en myndig hörselskadad person inte betraktades som arbetsgivare till en person som fungerat som hans tolk. Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden motiverade sitt avgörande med att den hörselskadade enligt annan lagstiftning hade rätt att få tolktjänsterna avgiftsfritt och sålunda inte var skyldig att betala lön till tolken. Kommunen kunde således inte fungera som ställföreträdande betalare i fråga om den hörselskadades skyldighet att betala lön.

Betjäningsavgifter och penninggåvor från allmänheten är pensionsgrundande arbetsinkomst

Den pensionsgrundande arbetsinkomsten inkluderar sådana betjäningsavgifter och penninggåvor som är vederlag för arbete enligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Betjäningsavgifterna och penninggåvorna (s.k. dricks) bildar en del av en restaurangportiers totala inkomst. Portierer har enligt etablerad praxis ansetts stå i ett anställningsförhållande till restaurangägaren.

Missionärer kan ha ett särskilt ”stödkonto”, dit allmänheten kan skänka medel som missionären kan använda. Evangelister och predikanter kan arbeta som anställda och deras lön kan bestå av frivilliga gåvor från församlingsmedlemmarna. Även sådant vederlag för arbete som består av dylika frivilliga gåvor är pensionsgrundande arbetsinkomst.

Också inom vissa andra branscher, såsom restaurangbranschen, hör det till arbetets karaktär att personalen kan få penninggåvor av kunderna. Även servitörer som får betjäningsavgifter har vedertaget ansetts stå i anställningsförhållande till restaurangägaren.

Betjäningsavgifter och drickspengar som allmänheten betalar beaktas som pensionsgrundande inkomst till samma belopp som i den senast verkställda beskattningen, om annan utredning inte företes. En arbetstagare som får betjäningsavgifter av allmänheten ska meddela det till arbetsgivaren, som i sin tur skall meddela det betjäningsavgiftsbelopp som ligger till grund för skatten till pensionsanstalten. Utgående från beloppet tar arbetsgivaren månatligen ut arbetstagares pensionsavgift av arbetstagaren.

Kunden kan tänkas betala den för personalen avsedda betjäningsavgiften också med ett betalkort. Då debiteras betjäningsavgiften av kunden i samband med att det egentliga köpet faktureras och pengarna kommer in på arbetsgivarföretagets bankkonto. Arbetsgivaren redovisar dem i sin tur senare till arbetstagaren. Betjäningsavgifter, som är vederlag för arbete, är pensionsgrundande arbetsinkomst oberoende av på vilket sätt de betalas till arbetstagaren.

Mera

Kompletteringsdagpenning från sjukkassa eller arbetsplatskassa är lön för sjukdomstid som betalats av en ställföreträdande betalare

Kompletteringsdagpenning är pensionsgrundande arbetsinkomst.

Det är ett sätt att betala lön för sjukdomstid. Kompletteringsdagpenning är inte en socialförsäkringsförmån, utan det är fråga om att arbetsgivaren sköter sin skyldighet att betala lön för sjukdomstid på detta sätt.

Om arbetsplatskassan samtidigt betalar också dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, betraktas endast den del (skillnaden) som betalas som kompletterande dagpenning som pensionsgrundande arbetsinkomst. Den del som betalats som sjukdagpenning ger rätt till pension på basis av den förmånsgrundande inkomsten.

Mera

Stöd för privat vård av barn

Stöd för privat vård av barn är pensionsgrundande arbetsinkomst.

Enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn betalas stöd för privat vård av barn direkt till en privat dagvårdsproducent som föräldern väljer för att ordna privat dagvård för sitt barn.

Dagvårdsproducenten kan vara en familjedagvårdare som verkar som företagare, ett daghem eller en person med vilken en stödberättigad förälder har ingått ett skriftligt arbetsavtal om dagvård för minst en månad.

FPA kan betala vårdpenning och inkomstrelaterat vårdtillägg direkt till en privat dagvårdsproducent som barnets föräldrar har valt, och dessa betalningar kan betraktas som lön i arbetsavtalslagens bemärkelse som familjen har betalat vårdproducenten.

Som den pensionsgrundande arbetsinkomsten för en anställd dagvårdare betraktas det sammanlagda beloppet av det stöd för privat vård som FPA betalar direkt till dagvårdaren och den lön som familjen eventuellt också betalar till dagvårdaren.

Om vårdarens lön enligt avtal betalas så att en del av den består av stöd för privat vård av barn och ett kommunalt tillägg, betraktas även det kommunala tillägget som pensionsgrundande arbetsinkomst, även om kommunen betalar det direkt till den anställda. Det kommunala tillägget kan betalas av kommunen direkt eller via FPA.

När dagvårdaren arbetar som anställd kan stödet för privat vård på grund av sin natur betraktas som i arbetsavtalslagen avsedd lön, som familjen betalar till vårdproducenten, men som tekniskt betalas genom FPA.

FPA betalar stödet för privat vård direkt till den anställda dagvårdaren och innehåller förskottsskatten på stödet. Den familj som anställt dagvårdaren innehåller förskottsskatten på den del av lönen som familjen betalar. Familjen betalar socialförsäkringsavgifterna för hela lönen, även stödet från FPA, i egenskap av arbetsgivare.

FPA innehåller inte arbetstagarens andel av pensionsavgiften från det stöd som den betalar ut. Arbetsgivarfamiljen ansvarar för arbetspensionsförsäkringsavgiften för både den lön som den själv betalar och för det stöd som Folkpensionsanstalten betalar.

Om familjen utöver stödet betalar lön till vårdaren, ska också arbetstagaravgiften som bestäms enligt stödet tas ut från denna lön. Om vårdarens lön enbart utgörs av FPA-stödet, kan arbetstagarens arbetspensionsavgift inte tas ut av arbetstagaren, eftersom FPA inte har rätt att ta ut den. Då måste föräldern som arbetsgivare bekosta hela pensionsförsäkringsavgiften. Arbetstagarens arbetspensionsavgift ska tas ut på motsvarande sätt också i fråga om det kommunala tillägget, som kan betalas av FPA eller kommunen.

Mera

Pensionsgrundande arbetsinkomst är:

• semesterlön
• semesterersättning (se undantag)
• ersättning för outtagen sparad ledighet
• semesterpenning
• semesterpremie
• semesterpeng
• förhöjning av semesterlön och
• annan motsvarande förmån.

Semesterlön är pensionsgrundande arbetsinkomst

Lön som betalas för semestertid är pensionsgrundande arbetsinkomst.

Det gäller även när arbetsgivaren går i pension genast efter semestern eller när en anställning upphör så att arbetstagaren har semester i slutet av uppsägningstiden.

Semesterersättning

Semesterersättningen räknas som pensionsgrundande arbetsinkomst, oberoende av om den betalas medan anställningen pågår eller när den upphör.

Semesterersättningen är pensionsgrundande arbetsinkomst till det belopp som bestämts i lag eller kollektivavtal.

Om semesterersättningen överstiger det belopp som den uppgår till enligt lagen eller kollektivavtalet och om den överskjutande delen inte kan tolkas som vederlag för arbete, är det fråga om en post som har karaktären av skadestånd, som inte räknas som pensionsgrundande arbetsinkomst.

mera

Semesterersättning för uppsägningstid

Arbetstagaren tjänar in semester också för uppsägningstiden och kan ha rätt till semesterersättning för uppsägningstiden. Semesterersättningen räknas som pensionsgrundande arbetsinkomst till den del som den hänför sig till den semesterrätt som arbetstagaren har tjänat in under uppsägningstiden.

Uppsägningstidens lön beaktas inte i den pensionsgrundande arbetsinkomsten för en längre tid än den maximitid som anges i arbetsavtalslagen, dvs.sex månader, om arbetstagaren de facto inte arbetar under uppsägningstiden. Semesterersättningar beaktas således inte heller till den del som de gäller semester som tjänats in för en längre tid än sex månader.

Mera

Semesterersättning för permitteringstid

Arbetstagare som är permitterade så att de inte är i arbete under semestern kan få rätt till semesterersättning för de 30 första permitteringsdagarna. En sådan semesterersättning är pensionsgrundande arbetsinkomst till det belopp som det bestäms till enligt semesterlagen (7 § i semesterlagen).

Som pensionsgrundande arbetsinkomst betraktas inte ersättning som motsvarar lön för uppsägningstid och som permitterade arbetstagare som sägs upp har rätt till (5 kap. 7 § i arbetsavtalslagen). Semesterersättning som bestäms enligt den räknas inte heller med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.

Semesterersättning till verkställande direktör

Semesterlagen tillämpas inte på en verkställande direktör, eftersom han eller hon inte arbetar i ett anställningsförhållande. En verkställande direktör har således inte semesterrätt som baserar sig på lag och inte heller rätt till lön för semestertid, semesterpenning eller ersättning för outtagen semester, om det inte uttryckligen avtalats om detta i direktörsavtalet.

Om den verkställande direktören och det bolag han eller hon företräder har avtalat om rätt till semester samt löneförmåner och ersättningar i anslutning till detta, räknas dessa förmåner som pensionsgrundande arbetsinkomster på samma grunder som för arbetstagare i anställningsförhållande.

Ersättning för outtagen sparad ledighet är pensionsgrundande arbetsinkomst

Även ersättning som betalas för sparad ledighet, som ännu inte tagits ut när anställningen upphör, räknas med i de pensionsgrundande arbetsinkomsterna.

Mera

Semesterpenning och motsvarande prestationer är pensionsgrundande arbetsinkomst

Semesterpenningen eller motsvarande ersättning är vederlag för arbete enligt arbetsavtalet och den räknas med i de pensionsgrundande arbetsinkomsterna också när den betalas då anställningen upphör.

Semesterpenningen är en förmån som grundar sig på kollektivavtal. I de olika branschernas kollektivavtal kan en förmån som motsvarar semesterpenning gå under benämningen semesterpremie, semesterpeng och semesterlöneförhöjning.

Ersättning som betalas för extra lediga dagar som kompletterar semestern enligt 7 a § i semesterlagen är inte pensionsgrundande arbetsinkomst

Ersättning som betalas för extra lediga dagar som kompletterar semestern enligt 7 a § i semesterlagen är inte vederlag för arbete och räknas inte med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.

Mera

Arbetsgivaren kan komplettera arbetstagarnas obligatoriska pensionsskydd med olika kollektiva och individuella tilläggspensioner samt sparlivförsäkringar och långsiktiga sparavtal.

Kollektiv tilläggspensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat

Som pensionsgrundande arbetsinkomst räknas inte försäkringsavgifter för tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren ordnat för hela personalen eller en viss personalgrupp (kollektiv tilläggspension).

Om arbetsgivaren ordnar tilläggspensionsskydd endast för en viss grupp av de anställda och arrangemanget inte uppfyller kriterierna för ett kollektivt tilläggspensionsskydd, är avgifterna för tilläggspensionsskyddet vederlag för arbete och en del av arbetstagarens totala lön, som räknas med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.

Mera

 Tiilläggspensionsskyddet enligt arbetspensionssystemet har avslutats

Det stängda tilläggspensionsskyddet inom arbetspensionssystemet avslutades 31.12.2016. Eftersom tilläggspensionsförsäkring som arbetsgivaren ordnat kollektivt inte genererar förmån som räknas som pensionsgrundande arbetsinkomst för arbetstagarna, är inte heller förmåner som arbetsgivaren erbjuder arbetstagaren som ersättning för den förlorade tilläggspensionsförmånen pensionsgrundande arbetsinkomst. Ett undantag från detta är kompensation som enligt bestående avtal ges som löneförhöjning, som är pensionsgrundande arbetsinkomst.

Mera

Avgifter för individuell tilläggspensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat är pensionsgrundande arbetsinkomst till den del de är skattepliktiga

Försäkringsavgifterna för en frivillig individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat är arbetstagarens pensionsgrundande arbetsinkomster till den del som avgifterna betraktas vid beskattningen som arbetstagarens skattepliktiga förvärvsinkomst.

Enligt 68 § i inkomstskattelagen är avgifterna för frivillig individuell pensionsförsäkring, som arbetsgivaren betalat, skattepliktig förvärvsinkomst för den försäkrade till den del som avgifternas sammanlagda belopp under skatteåret överstiger 8 500 euro.

Om flera arbetsgivare betalar försäkringsavgifter, räknas avgifterna ihop vid beskattningen och det belopp som överstiger 8 500 euro beskattas som lön.

En förutsättning för skattefria försäkringsavgifter upp till 8 500 euro är dock att ålderspension börjar betalas till den försäkrade tidigast när han eller hon uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten enligt ArPL (68-70 år). På tilläggspensionsförsäkringar som börjat före 1.1.2013 tillämpas den åldersgräns som bestäms i 54 d § 2 mom. i inkomstskattelagen och som beroende på avtalstidpunkten är 63-68 år.

Om arbetstagaren får skattepåföljder på grund av den individuella pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat och arbetsgivaren betalar den skatt som arbetstagaren förorsakats på grund av ”för höga” avgifter, är en dylik post som arbetsgivaren betalat lön, som beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.

Om arbetsgivaren betalar avgifterna för en pensionsförsäkring som arbetstagaren har tecknat, betraktas avgiftsbeloppet i beskattningen i sin helhet som lön. En sådan betalning betraktas som vederlag för arbete och beaktas också som pensionsgrundande arbetsinkomst.

Med frivillig individuell pensionsförsäkring avses sådan ålders- och familjepensionsförsäkring samt därtill ansluten invalid- och arbetslöshetsförsäkring, där pensionen på basis av dem är avsedd att betalas i regelbundet återkommande poster.

Sparlivförsäkring

Försäkringsavgifterna för en sparlivförsäkring, som arbetsgivaren tecknat för sin arbetstagare, räknas som arbetstagarens pensionsgrundande arbetsinkomst.

Sparlivförsäkringen skiljer sig från individuell pensionsförsäkring närmast genom att hela försäkringssumman betalas som ett engångsbelopp och inte som regelbundet återkommande pensionsposter.

Försäkringsersättning som försäkringsbolaget betalar (sparsumman) är inte pensionsgrundande arbetsinkomst, eftersom den baserar sig på en tecknad försäkring och är alltså inte direkt vederlag för arbete.

Mera

Inbetalningar till långsiktigt sparavtal är pensionsgrundande arbetsinkomst

Arbetsgivarens inbetalningar till arbetstagarens långsiktiga sparavtal är pensionsgrundande arbetsinkomst.

Ett långsiktigt sparavtal är ett avtal mellan spararen och tjänsteleverantören på basis av vilket spararen gör insättningar på ett konto för långsiktigt sparande. Inbesparingarna kan tas ut när den som har rätt till dem har uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten enligt ArPL (68-70 år).
 

Mera

Lön som betalats för lagstadgad uppsägningstid är pensionsgrundande arbetsinkomst

Under uppsägningstiden

• är arbetstagarens anställningsförhållande i kraft och
• har arbetstagaren i regel en skyldighet att arbeta.

Lön som betalats för lagstadgad uppsägningstid i en anställning är pensionsgrundande arbetsinkomst.

Lön som betalats för lagstadgad uppsägningstid är pensionsgrundande arbetsinkomst oberoende av

• om arbetsgivaren sysselsätter arbetstagaren under uppsägningstiden
• om arbetstagaren börjar arbeta hos en annan arbetsgivare under uppsägningstiden
• om lönen för uppsägningstiden betalas i normal löneutbetalningsrytm t.ex. månatligen eller som en engångsbetalning eller
• vilkendera av avtalsparterna som säger upp arbetsavtalet.

Mera

Lön för uppsägningstid när man har avtalat om att anställningen upphöra tidigare än den lagstadgade uppsägningstiden

Parterna i ett anställningsförhållande kan avtala om att anställningen upphör vid en tidigare tidpunkt än vad den skulle göra enligt uppsägningstiden i arbetsavtalslagen.

Endast sådana betalningsposter som har förtjänats under anställningstiden kan räknas med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.

Mera

Lön för uppsägningstid när man har avtalat om en uppsägningstid som är längre än den lagstadgade

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om en uppsägningstid som är längre än den lagstadgade uppsägningstiden. Lön som betalats för den på det här sättet avtalade uppsägningstiden räknas som pensionsgrundande arbetsinkomst.

Mera

Arbetsgivaren kan befria arbetstagaren från skyldigheten att arbeta under uppsägningstiden. Om arbetstagaren inte arbetar och inte är skyldig att arbeta under uppsägningstiden, kan lönen för högst sex månaders uppsägningstid räknas med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.

Mera

Lön för uppsägningstid när man har avtalat om att anställningstiden upphör efter en längre tid än sex månaders uppsägningstid

Parterna i ett anställningsförhållande kan avtala om att anställningen upphör efter en längre tid än den maximala sex månaders uppsägningstiden enligt arbetsavtalslagen. Lönen för den avtalade längre uppsägningstiden räknas som pensionsgrundande arbetsinkomst, om

• anställningsförhållandet är i kraft och
• arbetstagaren arbetar.

Mera

Lön för uppsägningstid och pensionsgrundande arbetsinkomst vid särskild uppsägningstid i konkurs- och saneringsfall

När det i arbetsavtalslagen har definierats en särskild uppsägningstid, beräknas i regel endast lönen för den särskilda uppsägningstiden enligt lagen till den pensionsgrundande arbetsinkomsten. En särskild uppsägningstid har bestämts för t.ex. konkurs- och saneringsfall.

Om arbetsgivaren betalar lön för en längre tid än den lagenliga särskilda uppsägningstiden, räknas lönen med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten endast om

• arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om att anställningen är i kraft medan lön betalas och
• arbetstagaren faktiskt arbetar under hela den förlängda tid för vilken lön betalas.

Om arbetstagaren inte arbetar efter den särskilda uppsägningstiden, är ersättning som betalas efter det inte vederlag för arbete, utan en prestation av skadeståndsnatur, som inte räknas med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.

Mera

Annan ersättning som betalats under benämningen lön för uppsägningstiden

I den pensionsgrundande arbetsinkomsten medräknas inte betalningar (eller delar av betalningar) som i verkligheten inte är lön för uppsägningstid. Av omständigheterna kan det framgå att betalningen i verkligheten är någon annan prestation som grundar sig på anställningsförhållandet än vederlag för arbete. 

Huruvida betalningen hör till den pensionsgrundande arbetsinkomsten avgörs i sista hand utifrån en helhetsbedömning av varje enskilt fall.

Betalningar som inte hör till den pensionsgrundande arbetsinkomsten är t.ex. ersättning för avslutandet av anställningsförhållanden och prestation som motsvarar utebliven lön för uppsägningstid enligt arbetsavtalslagen (5 kap. 7 § i arbetsavtalslagen). Dessa betalningar är inte vederlag för arbete och beaktas därför inte i den pensionsgrundande arbetsinkomsten, även om de betalas ut under benämningen uppsägningslön.

Lön för uppsägningstid till verkställande direktör

Verkställande direktören betraktas som ett bolagsorgan, vilket innebär att verkställande direktören inte står i ett arbetsrättsligt anställningsförhållande till bolaget. Verkställande direktören har inte en i lagen tryggad rätt till uppsägningstid och lön för uppsägningstid. Verkställande direktörens arbetsvillkor bestäms enligt direktörsavtalet.

Lön för uppsägningstid som betalas till en verkställande direktör beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst, om

• det i avtalet uttryckligen har avtalats om betalningen och
• betalningen faktiskt är lön för uppsägningstid.

I direktörsavtalet kan man avtala om uppsägningstid och lön för uppsägningstid på motsvarande sätt som i ett arbetsavtal. Om det i avtalet uttryckligen har avtalats om uppsägningstid och lön för uppsägningstid, beaktas dessa vid tillämpningen av arbetspensionslagarna på samma sätt som i fråga om arbetstagare i anställningsförhållande.

Huruvida lön för uppsägningstid som betalas till en verkställande direktör beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst avgörs utifrån en helhetsbedömning. Det som beaktas är vd-avtalet och de avtalade arrangemangen kring upphörandet av anställningen som en helhet.

Det kan hända att man i direktörsavtal som avfattats på främmande språk har använt olika benämningar för lönen för uppsägningstid. När det fastställs om en betalning till verkställande direktören när anställningen upphör ska räknas med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten, är det inte avgörande vad betalningen kallas utan om den till sin natur motsvarar lön för uppsägningstid som betalas till en arbetstagare när en anställning upphör.

Som pensionsgrundande arbetsinkomst beaktas inte betalningar som i verkligheten inte är lön för uppsägningstid, även om de kallas så.

Mera

Arbetsgivaren säger upp en s.k. helt permitterad arbetstagare

Med uppsägning av en helt permitterad arbetstagare avses här fall där

• arbetstagaren är permitterad så att han eller hon inte arbetar under permitteringstiden och
• arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet så att det upphör under samma permitteringsperiod utan att arbetstagaren återgår i arbete innan anställningen upphör.

Då har arbetstagaren ingen skyldighet att arbeta och arbetsgivaren ingen skyldighet att betala lön under permitteringstiden.

När arbetsgivaren säger upp en s.k. helt permitterad arbetstagare, har arbetstagaren enligt arbetsavtalslagen rätt att få sin lön för uppsägningstiden (AAL 5:7). Fastän det i arbetsavtalslagen talas om lön, är betalningen inte vederlag för arbete. Vid tillämpningen av arbetspensionslagarna betraktas den som en post av skadeståndsnatur och beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.

Mera

Permitterad arbetstagare säger upp sig

Arbetstagaren kan säga upp sitt arbetsavtal under permitteringstiden utan att iaktta uppsägningstiden. När arbetstagaren säger upp sitt arbetsavtal med omedelbar verkan, har han eller hon i allmänhet inte rätt att få någon ersättning för uppsägningstidens lön som han eller hon då gått miste om. Men om arbetstagarens permittering har varat utan avbrott i minst 200 dagar (s.k. permittering på obestämd tid), har arbetstagaren förutom rätt att säga upp sitt arbetsavtal med omedelbar verkan också rätt att med stöd av arbetsavtalslagen få ersättning för uppsägningstidens lön. Lönen för uppsägningstiden bestäms då enligt den uppsägningstid som arbetsgivaren skulle ha varit skyldig att iaktta, om arbetsgivaren hade sagt upp arbetsavtalet.

Även om arbetsavtalslagen föreskriver om lön, är betalningen inte vederlag för arbete, utan en prestation av skadeståndsnatur, som inte beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst. Också i de fall där en permitterad arbetstagares anställning upphör på grund av att arbetstagaren själv säger upp arbetsavtalet, är det fråga om en betalning som inte räknas som pensionsgrundande arbetsinkomst.

Anställningen upphör genom uppsägning efter permitteringstiden

Efter permitteringen återgår arbetstagaren i arbete. När permitteringen upphör, återställs anställningen i sitt normala läge och arbetstagaren har en skyldighet att arbeta och arbetsgivaren en skyldighet att betala lön.

Om arbetsgivaren senare efter permitteringens slut säger upp arbetsavtalet och uppsägningstiden, som pågår tills anställningen upphör, börjar, har arbetstagaren i princip en skyldighet att arbeta under uppsägningstiden. Anställningen är i kraft under uppsägningstiden. Lön för uppsägningstid som betalats för den lagstadgade uppsägningstiden i en anställning är pensionsgrundande arbetsinkomst.

Mera

Arbetsgivaren säger upp en arbetstagare som har blivit permitterad genom att förkorta arbetstiden (s.k. partiell permittering)

En permittering kan genomföras som partiell så att arbetstagarens arbetstid förkortas. Arbetstagaren kan t.ex. ha en kortare daglig arbetstid eller vara permitterad en dag i veckan.

Vid partiell permittering har arbetstagaren en partiell arbetsskyldighet och arbetsgivaren en motsvarande skyldighet att betala lön. När arbetstagaren arbetar enligt ett partiellt permitteringsarrangemang, är lönen för deltidsarbetet pensionsgrundande arbetsinkomst.

Om arbetsgivaren säger upp en partiellt permitterad arbetstagares anställning att upphöra efter den lagstadgade uppsägningstiden så att det partiella permitteringsarrangemanget är i kraft tills anställningen upphör, arbetar arbetstagaren ända till anställningens slut enligt det partiella permitteringsarrangemanget. Då är lönen för deltidsarbetet och lönen för uppsägningstiden pensionsgrundande arbetsinkomst.

Mera

Lön för väntetid är inte pensionsgrundande arbetsinkomst. Det är inte vederlag för arbete utan har karaktären av ränta.

Enligt arbetsavtalslagen har arbetstagaren utöver dröjsmålsräntan rätt till s.k. lön för väntetid, om betalningen av lön eller någon annan fordran som grundar sig på anställningen dröjer när anställningen upphör.

Betalningsprincipen som huvudregel

Huvudregeln vid hänförande av arbetsinkomster är betalningsprincipen. Enligt betalningsprincipen betraktas arbetsinkomst som inkomst under den kalendermånad då den har betalats ut.

I vissa fall kan man avvika från betalningsprincipen och arbetsinkomsterna hänföras till intjäningstiden enligt intjäningsprincipen.

Hänförandet av arbetsinkomster kan påverka bl.a.

• försäkringsskyldigheten (åldersgränserna 17 år och den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten)
• arbetspensionsförsäkringsavgiften och procentsatsen för arbetstagarens avgift och pensionstillväxten (53–62 år)
• utbetalningstidpunkten för den intjänade pensionen
• rätten att få pension och bibehållandet av rätten till pension (t.ex. inkomstkriterierna för arbetspensionsrehabilitering, återstående tid).

Denna anvisning gäller hänförande av arbetsinkomster vid beräkning av pensionens och försäkringsavgiftens storlek. Här behandlas inte hänförande av inkomsterna vid avgörande av om det föreligger rätt till pension eller inkomsternas inverkan på arbetstagarens rätt att få någon pension.

Betalningstidpunktens inverkan på arbetspensionsförsäkringsavgiften

Arbetspensionsförsäkringsavgiften bestäms i princip enligt avgiftsgrunderna vid betalningstidpunkten. Detta gäller både den arbetspensionsförsäkringsavgift som pensionsanstalten tar ut av arbetsgivaren och arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift, som arbetsgivaren tar ut från arbetstagarens lön vid löneutbetalningen.

Om arbetsinkomsten hänförs till intjäningstiden, bestäms arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift enligt intjäningstiden. Även då bestäms emellertid arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift enligt betalningstidpunkten.

Mera

De nedan beskrivna arbetsinkomster som betalas ut under den månad då ålderspensionen börjar hänförs inte i intjäningsregistret, även om pensionen som tillvuxit av dem beaktas vid beräkningen av den första ålderspensionen. Eftersom det här inte handlar om hänförande av inkomster, betalas försäkringsavgiften enligt utbetalningstidpunkten.

Undantag från betalningsprincipen

Arbetsinkomster som utbetalats under ålderspensionens begynnelsemånad

På grund av inkomstregistret har betalningsprincipen i arbetspensionslagarna stärkts ytterligare. Tidigare praxis för hänförande av slutlikviden har 1.1.2019 ersatts med en ny bestämmelse om arbetsinkomster som betalas under ålderspensionens begynnelsemånad. Pension som tillvuxit av arbetsinkomster som betalats ut under begynnelsemånaden för den första enligt ArPL beviljade ålderspensionen beaktas retroaktivt från begynnelsen av den första enligt ArPL beviljade ålderspensionen. Det förutsätter att den utbetalda arbetsinkomsten grundar sig på sådant arbete som har upphört innan ålderspensionen börjar. 

Bestämmelsen tillämpas på arbetsinkomster som betalas 1.1.2019 eller senare. Pensionsfallstidpunkten saknar betydelse.

Arbetsinkomster som ska beaktas under ålderspensionens begynnelsemånad är t.ex. prestationer som ingår i den s.k. slutlikviden och som har förtjänats innan anställningen upphörde men ofta betalats först efter det. Sådana är t.ex. övertidsersättningar, semesterpenning, semesterersättning, ersättning för outtagna ledigheter för förkortad arbetstid och andra prestationer av motsvarande typ. Sådana arbetsinkomster är också andra arbetsinkomster som fås i efterskott för en avslutad anställning, t.ex. resultatpremier.

Arbetsinkomster som utbetalats under ålderspensionens begynnelsemånad uppges till inkomstregistret enligt utbetalningstidpunkten och de överförs därifrån som inkomster enligt utbetalningstidpunkten också till intjäningsregistret. I intjäningsregistret hänförs de inte till tiden före ålderspensionens begynnelse, utan de endast beaktas vid beräkningen av pensionen (bortsett från arbetsinkomster som utbetalats efter den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten, se nedan.) I dessa fall betalas också försäkringsavgiften enligt betalningsprincipen.

Arbetstagaren slutar arbeta vid den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten

Arbetsinkomster som utbetalats under den första ålderspensionens begynnelsemånad beaktas i den beviljade ålderspensionen också när arbetstagarens anställning upphör och ålderspensionen börjar i början av den månad som följer på den då arbetstagaren uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. Det innebär att arbetsinkomst som hänför sig till den avslutade anställningen och som betalas under ålderspensionens begynnelsemånad och den månad som följer på den då arbetstagaren uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten beaktas i ålderspensionens belopp från ålderspensionens början. I intjäningsregistret hänförs arbetsinkomsten till den månad då anställningen upphör och arbetspensionsförsäkringsavgiften betalas enligt den tidpunkten.

Arbetsinkomst hänförs till intjänandetiden, om pensionens belopp snedvrids

Om tillämpning av betalningsprincipen snedvrider pensionens belopp, kan intjäningsprincipen tillämpas. Enligt intjäningsprincipen betraktas arbetsinkomst som inkomst under den kalendermånad då den har förtjänats. Intjäningsprincipen är ett undantag från betalningsprincipen, som är huvudregel, och kan tillämpas endast under vissa förutsättningar.

Enligt lagmotiveringen (RP 45/2005) anses snedvridning innebära en väsentlig skillnad i pensionsbeloppet. Pensionens belopp kan anses bli snedvridet, om den arbetsinkomst som ska hänföras är större än det femfaldiga beloppet av den månatliga pension som ska betalas till pensionstagaren. I den månatliga pensionens belopp beaktas alla lagstadgade arbetspensioner som beviljats pensionstagaren. Som den månatliga pensionen betraktas sålunda alla pensioner som betalas för samma månad oberoende av om de har beviljats genom olika pensionsbeslut.

Mera

Om det finns förutsättningar för att tillämpa intjäningsprincipen och arbetsinkomsterna har förtjänats under flera kalenderår, betraktas de som inkomster under respektive kalenderår som jämnstora poster, om inget annat framförs.

Bestämmelsen tillämpas inte på arbetsinkomster som betalas ut under ålderspensionens begynnelsemånad. De beaktas i ålderspensionens belopp enligt 12 § 2 mom. i ArPL som beskrivits ovan.

Mera

Arbetsinkomster som utbetalas efter personens död hänförs till intjäningstiden

Arbetsinkomster som utbetalas efter personens död hänförs till intjäningstiden också efter det att inkomstregistret tagits i bruk. Då snedvrids inte beloppet på eventuell familjepension.

Mera

Försäkring av arbetsinkomster när det inte är aktuellt med pension

När arbetsinkomster försäkras känner man inte ännu till beloppet av arbetstagarens pension. Därför kan man då inte ännu bedöma, om tillämpningen av betalningsprincipen kommer att medföra en snedvridning av pensionsbeloppet. Den pensionsgrundande arbetsinkomsten betraktas som arbetsinkomster för den kalendermånad då den betalas ut.

Arbetsinkomsterna registreras enligt betalningsprincipen också i det fall att anställningsförhållandet redan har upphört vid betalningstidpunkten.

Om arbetsinkomsterna hänförs utgående andra uppgifter än arbetsgivarens anmälan (t.ex. skatteuppgifter) och betalningsdagen inte är känd, hänförs de i princip till december det år då de betalats ut. Större poster fördelas på december och juni. Om det är säkert att verksamheten har upphört t.ex. i augusti (arbetsgivaren har gått i konkurs eller slutdatumet för anställningen annars klart framgår ur handlingarna), hänförs arbetsinkomsterna till månaden i fråga, dvs. augusti i detta exempel.

Lön som betalats av en ställföreträdande betalare betraktas som arbetsinkomst vid betalningstidpunkten

Prestationer som betalas av en ställföreträdande betalare försäkras enligt betalningsprincipen, även om anställningen vid betalningstidpunkten redan har upphört.

Den ställföreträdande betalaren kan vara t.ex. ett konkursbo, en myndighet som sköter lönegaranti enligt lönegarantilagen eller någon annan betalare.

Betalningsprincipen tillämpas på prestationer som betalats som lönegaranti och ingår i de pensionsgrundande arbetsinkomsterna också i det fall att arbetsgivarens ArPL-försäkring redan har avslutats vid anställningens slut, före beslutet om lönegaranti. Även då beaktas lönegarantiprestationerna som arbetsinkomster enligt betalningstidpunkten och försäkringsavgiften för dem tas ut enligt avgiftsgrunderna vid betalningstidpunkten.

Arbetsinkomsterna kan anslutas till en avslutad försäkring, om arbetsgivaren vid betalningstidpunkten inte alls har en ArPL-försäkring i kraft och om betalningen av arbetsinkomsterna grundar sig på arbete som utförts medan försäkringen har varit i kraft. I ovan nämnda fall behöver ärendet inte behandlas som försummelse av försäkringen, vilket skulle förutsätta tvångsförsäkring av arbetsgivaren. Ett sådant förfarande förenklar i synnerhet försäkringen av arbetsinkomster som betalats enligt lönegarantin och bidrar till att ArPL kan verkställas smidigt.

Vid konkurs och lönegarantifall kan arbetsinkomsten också efter en längre tid hänföras retroaktivt till själva intjäningstiden och/eller en tid då arbetsgivaren har haft en arbetspensionsförsäkring i kraft.

Mera

Resultatpremier betraktas i regel som arbetsinkomst vid tidpunkten för utbetalningen

Resultatpremier betraktas som inkomst vid betalningstidpunkten enligt betalningsprincipen, fastän de baserar sig på tidigare års uppnådda resultatmål och alltså på arbete som utförts under tidigare år.
Resultatpremier beaktas enligt betalningsprincipen också när den anställning på basis av vilken resultatpremien betalas har upphört före den tidpunkt då resultatpremien betalas.
Även arbetsgivarens och arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgifter för resultatpremien tas ut enligt betalningstidpunkten.
En resultatpremie kan hänföras till intjäningstiden endast om det gäller ett pensionsfall och om resultatpremiens belopp är mer än femfaldigt jämfört med den månatliga pensionen.
 

Mera

Om det finns förutsättningar för att tillämpa intjäningsprincipen och arbetsinkomsterna har förtjänats under flera kalenderår, betraktas de som inkomster under respektive kalenderår som jämnstora poster, om inget annat framförs.

Mera

Resultatpremier för utlandsarbete

När en arbetstagare blir utsänd från Finland för att arbeta utomlands eller blir anställd utomlands så att han eller hon omfattas av ArPL, bestäms den pensionsgrundande arbetsinkomsten utgående från den s.k. försäkringslönen.

Om arbetstagaren har arbetat utomlands under den tid då resultatpremien kan anses ha tjänats in, beaktas inte den faktiska utbetalade resultatpremien över huvud taget som pensionsgrundande arbetsinkomst, eftersom den anses ingå i försäkringslönen.

Om en arbetstagare arbetar utomlands och får sådana resultatpremier som har tjänats in redan före utlandskommenderingen, räknas de med i de pensionsgrundande arbetsinkomsterna för utbetalningsåret utöver försäkringslönen.

Lön som betalas efter det att arbetet upphört eller i förskott, när personen har bytt arbetsland

Lön som betalas i efterskott eller i förskott till en arbetstagare försäkras i det land där det arbete som ligger till grund för lönen försäkras, även om personen har flyttat till ett annat land vid den tidpunkt då lönen betalas. Arbetsinkomsten försäkras enligt betalningsprincipen.

Se närmare uppgifter och exempel i anvisningarna

• Lön som ska betalas när personen har farit utomlands från Finland
• Lön som ska betalas när personen har kommit från utlandet till Finland

Vid beräkning av invalidpension är det i allmänhet inte motiverat att avvika från betalningsprincipen

När en invalidpension räknas ut beaktas de pensionsgrundande arbetsinkomsterna som grund för den intjänade pensionens belopp och för inkomsten för återstående tid.

Inkomst för återstående tid

Vid beräkning av inkomsten för återstående tid är det i allmänhet inte motiverat att hänföra arbetsinkomsterna under de kalenderår som ingår i granskningstiden på något sätt som avviker från betalningsprincipen. Om intjäningsprincipen tillämpades på arbetsinkomster som betalats för ett enskilt kalenderår kunde det leda till att man måste hänföra arbetsinkomster som betalats under det givna intjänandeåret på nytt, vilket gör beräkningen av inkomsten för återstående tid onödigt krånglig.

När inkomsten för återstående räknas ut beaktas arbetsinkomster från en rätt lång tid, och betalningar av samma typ (t.ex. resultatpremier) behandlas i allmänhet konsekvent under olika kalenderår. Därför kan man inte bedöma att tillämpningen av betalningsprincipen medför en sådan snedvridning i beräkningen av inkomsten för återstående tid att pensionens belopp i allmänhet ändras väsentligt.

Arbetsinkomster under det år då arbetsoförmågan inträder

Om arbetsinkomsterna under det år då arbetsoförmågan inträder inte beaktas i inkomsten för återstående tid, kan arbetsinkomster som betalas under det år då arbetsoförmågan börjar hänföras till intjäningstiden, om denna skiljer sig från betalningsåret och om den arbetsinkomst som betalas under det år då arbetsoförmågan börjar är större än den månatliga pensionens femfaldiga belopp.

Mera

Uppgift om arbetsinkomst som ska hänföras kommer fram vid pensionsfallet

Den anstalt som beviljar pensionen kan få kännedom om en omständighet som snedvrider pensionens belopp genom att pensionssökanden eller pensionstagaren meddelar om det.

Meddelandet kan göras i pensionsansökan, om man då har kännedom om någon lönepost som betalas efter pensionsfallet och som sökanden önskar ska hänföras till tiden före pensioneringen.

Om lönepostens belopp inte är känt (t.ex. resultatpremie) när ansökan om pension lämnas in, kan pensionstagaren efter det att pensionsbeslutet har getts och löneposten har betalats ut ställa krav på hur beloppet ska hänföras genom ett fritt formulerat bevisligt meddelande eller en fritt formulerad bevislig ansökan till pensionsanstalten.

Beslut om rättelse

Pensionsbeslutet som meddelats till personen kan redan ha vunnit laga kraft, när pensionsanstalten får kännedom om arbetsinkomst som ska hänföras. Pensionsanstalten meddelar ett beslut om rättelse till pensionstagaren, om det är möjligt att hänföra arbetsinkomsten till intjäningstiden.

Begreppet pensionsgrundande arbetsinkomst enligt arbetspensionslagarna är snävare än begreppet inkomst underkastad förskottsinnehållning av skatt

Begreppen anställningsförhållande och pensionsgrundande arbetsinkomst som används vid tillämpningen av arbetspensionslagarna är annorlunda än begreppen anställningsförhållande och lön som är underkastad förskottsinnehållning enligt lagen om förskottsuppbörd.

Begreppet pensionsgrundande arbetsinkomst enligt arbetspensionslagarna är snävare än begreppet inkomst underkastad förskottsinnehållning av skatt.

I princip räknas alla vederlag för arbete som baserar sig på arbetsavtal till den pensionsgrundande arbetsinkomsten. Prestationer som inte är vederlag för arbete och som betalats till en arbetstagare i anställningsförhållande eller på basis av en anställning är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.

Enligt lagen om förskottsuppbörd avses med lön varje slag av lön och förmån som fås i anställnings- eller tjänsteförhållande.

Den pensionsgrundande arbetsinkomsten är inte bunden till skyldigheten till förskottsinnehållning av skatt. Avgöranden som gäller förskottsinnehållning är inte av bindande betydelse när man avgör om en betalning är pensionsgrundande arbetsinkomst vid tillämpning av arbetspensionslagarna.

Lön enligt lagen om förskottsuppbörd                                    

Begreppet lön i samband med förskottsinnehållningen definieras i 13 § i lagen om förskottsuppbörd. Enligt den avses med lön:

• varje slag av lön, arvode, förmån och ersättning som fås i anställnings- eller tjänsteförhållande
• mötesarvoden
• personliga föreläsnings- och föredragsarvoden
• arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan
• verkställande direktörs arvode
• lön som bolagsmän i öppna bolag och kommanditbolag tar ut och
• ersättning för förtroendeuppdrag.

Också utbetalningar som enligt arbetspensionslagarna eller vid tillämpningen av arbetspensionslagarna inte betraktas som vederlag för arbete (t.ex. personalförmån) kan vara lön som är underkastad förskottsinnehållning av skatt. Förskottsinnehållningsskyldigheten kan också gälla prestationer som enligt arbetspensionslagarna betraktas som ersättning för arbete som utförts i egenskap av företagare (t.ex. engångsersättning för en enskild expertföreläsning).

Mera

Arbetsersättning eller bruksavgift enligt lagen om förskottsuppbörd   

Som arbetsersättning betraktas ersättning som betalas för ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst i annan form än lön.

Med bruksersättning avses ersättning för nyttjande av eller nyttjanderätt till upphovsrätt, rätt till fotografisk bild och industriella rättigheter (såsom patent och varumärke) eller för försäljning av nyttjanderätt. Som bruksersättning betraktas också ersättning för information om industriella, kommersiella och vetenskapliga erfarenheter.

Även om betalningen enligt lagen om förskottsuppbörd inte betraktas som lön, har den som betalar ut arbetsersättning eller bruksavgift enligt 25 § i lagen om förskottsuppbörd en skyldighet att verkställa förskottsinnehållning, om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret.

Mera

Kostnadsersättningar vid förskottsinnehållningen

Förskottsinnehållning verkställs inte på ersättningar för direkta kostnader som betalats löntagaren, om ersättningen inte överstiger det utredda eller uppskattade beloppet av kostnaderna. Som sådana kostnader får vid förskottsinnehållningen beaktas

• utgifter för arbetsredskap, material och förnödenheter
• rese- och representationsutgifter
• samt andra utgifter vilka direkt åsamkats löntagaren för att utföra arbetet.

Ersättningar för resekostnader fastställs vanligtvis på basis av kollektiv- eller tjänstekollektivavtal. Beskattningen av ersättningar avgörs med stöd av inkomstskattelagen och skattestyrelsens kostnadsbeslut.

Mera

Kostnadsersättningar vid tillämpningen av arbetspensionslagarna

Dagtraktamenten för arbetsresor eller ersättningar för andra kostnader som föranletts av arbetet

• är inte pensionsgrundande arbetsinkomst till den del som de är skattefria
• är i regel pensionsgrundande arbetsinkomst till den del de är skattepliktiga.

I första hand fäster man uppmärksamhet vid om betalningen anses vara skattefri i förskottsuppbörden. Skattebeslut om förskottsuppbörd är inte bindande med tanke på den slutliga beskattningen, vilket innebär att den slutliga beskattningen kan inverka på om betalningen räknas med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.

Utgångspunkten för resekostnadsersättningar är de dagtraktaments-, kilometersersättnings- och övriga ersättningsbelopp som skattestyrelsen fastställt i sitt kostnadsbeslut och som arbetsgivaren kan betala en arbetstagare skattefritt, när de villkor som fastställts i beslutet uppfylls. Till den del arbetsgivaren betalar arbetstagaren kostnadsersättningar som överstiger det skattefria beloppet, betraktas det överskjutande beloppet som lön vid förskottsinnehållningen och vid tillämpningen av arbetspensionslagarna som arbetsinkomst.

Mera

Kostnadsersättningar som grundar sig på kollektivavtal   

När en ersättning grundar sig på kollektivavtal, påverkar ersättningens storlek och grund för betalningen hur ersättningen beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.

Kostnadsersättningar som grundar sig på kollektivavtal är skattepliktiga och också pensionsgrundande arbetsinkomst till den del de till sitt belopp överstiger maximibeloppen för skattefria ersättningar enligt skatteförvaltningens kostnadsbeslut.

Kostnadsersättningar som grundar sig på kollektivavtal och som enligt 72 a § i inkomstskattelagen är skattepliktiga efter en tidsfrist som skattemyndigheten satt ut (2 eller 3 år) är pensionsgrundande arbetsinkomst till den del de är skattepliktiga.

Pensionsgrundande arbetsinkomst är inte sådana kollektivsavtalsenliga kostnadsersättningar som betalas på lindrigare grunder än skatteförvaltningens kostnadsbeslut och till sitt belopp inte överstiger maximibeloppen för skattefria betalningar enligt skatteförvaltningens kostnadsbeslut.

Sådana ersättningar står utanför den pensionsgrundande arbetsinkomsten, även om betalningarna i beskattningen betraktas som skattepliktig inkomst som läggs till penninglönen.

Mera

Försäkringsdomstolen meddelade 2.10.2008 beslutet Dnr 2480/2007, enligt vilket det faktum att en betalning fastställts som kostnadsersättning i kollektivavtalet i och för sig inte innebär att betalningen inte räknas med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten vid tillämpningen av arbetspensionslagarna.

I det fall som försäkringsdomstolen avgjorde hade kostnadsersättningarna betalats på basis av bestämmelserna i kollektivavtalet till ett belopp som översteg maximibeloppen i kostnadsbeslutet.

Enligt försäkringsdomstolens beslut skulle kollektivavtalsenliga kostnadsersättningar, som i 2000 års efterbeskattning hade lagts till en pensionstagares inkomst, beaktas som arbetsinkomst vid beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten. Försäkringsdomstolen konstaterade att till den del som kostnadsersättningarna har överstigit de skattefria ersättningsbeloppen, har de i regel räknats med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten. Försäkringsdomstolen ansåg att denna princip inte kunde frångås enbart på grund av att de skattepliktiga kostnadsersättningarna har betalats på grund av bestämmelserna i kollektivavtalet.

Försäkringsdomstolens beslut gäller belopp som betalats före 2005. Ställningstagandet kan också tillämpas när det gäller att bestämma om senare betalda kostnadsersättningar ska räknas med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.

Enligt APL 7 e §, som gällde före år 2005, bestämdes den arbetsinkomst som beaktades vid beräkningen av den pensionsgrundande lönen på samma grunder som vid förskottsinnehållning av skatt. Exempelvis dagtraktamente som hade betalats för arbetsresa räknades således inte med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten eller annan kostnadsersättning till den del som ersättningen var skattefri.

Sedan ingången av år 2005 har fastställandet av den pensionsgrundande inkomsten enligt APL inte längre varit bunden till förskottsinnehållningen av skatt. I lagen slopades en hänvisning till förskottsinnehållningen. Av regeringens proposition (RP 39/2004) framgår i fråga om motiveringen till APL 7 § att avsikten dock inte var att ändra etablerad praxis, utan att precisera lagens ordalydelse så att den motsvarar tillämpningspraxis. I motiveringen till propositionen konstateras bl.a. att:” dagtraktamente som betalats för arbetsresa eller annan kostnadsersättning ska inte räknas med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten till den del ersättningen är skattefri”. ”Som pensionsgrundande arbetsförtjänst räknas inte dagtraktamente som betalats för arbetsresa eller annan kostnadsersättning till den del som ersättningen är skattefri”.

Kostnadsersättningar kan genom kollektivavtal också betalas på lindrigare grunder än vad som bestämts i skattestyrelsens kostnadsbeslut. I fråga om betalningar enligt kollektivavtal på lindrigare grunder än Skattestyrelsens kostnadsbeslut tillämpas ett förfarande som innebär att dessa prestationer inte räknas med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten, fastän de i beskattningen betraktas som skattepliktig inkomst som läggs till penninglönen.

Försäkringsdomstolen har 31.5.2017 meddelat beslutet Dnr 4389/2015/2671 som handlade om kostnadsersättningar som betalats enligt kollektivavtal och på lindrigare grunder än i skatteförvaltningens kostnadsbeslut. I målet hade arbetsgivaren betalat arbetstagare i kommenderingsarbete både skattefria och skattepliktiga dagtraktamenten. Försäkringsdomstolen ansåg att dagtraktamentena enligt den utredning som lagts fram i ärendet inte hade betalats som ersättning för arbete och kunde därför inte beaktas vid fastställandet av den pensionsgrundande arbetsinkomsten.

Exempel på ersättningar som grundar sig på kollektivavtal och som har betalats på lindrigare grunder: Arbetsgivaren betalar en anställd dagtraktamente enligt kollektivavtalet för sju dagar i veckan, varav dagtraktamentet för två dagar är skattepliktig inkomst. De utbetalda dagtraktamentena överstiger inte de skattefria belopp som fastställts av skattestyrelsen. Eftersom det i kollektivavtalet har avtalats om ersättning av kostnader och kostnadsersättningarna inte överstiger de skattefria ersättningsbeloppen, ska dagtraktamentena inte till någon del beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.

Enligt kollektivavtalet kan arbetsgivaren vara skyldig att t.ex. betala dagtraktamente även när arbetstagarens huvudsakliga arbete på arbetsstället i fråga har fortgått mer än 2 eller 3 år så att ersättningarna enligt 72 § § i inkomstskattelagen är skattepliktiga. När arbetet på något arbetsställe fortgår mer än 2 eller 3 år, är det inte längre fråga om ett speciellt arbetsställe. Det finns inte längre grund för att betala skattefria ersättningar för arbetsresekostnader.

Vid tillämpningen av arbetspensionslagarna är skattepliktiga kostnadsersättningar efter den tidsfrist som skattemyndigheterna bestämt (2 eller 3 år) med stöd av 72 a § i inkomstskattelagen vederlag för arbete, som till den del som de är skattepliktiga räknas med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten. Betalningarna är inte sådana kollektivavtalsbaserade prestationer som betalats på lindrigare grunder än skatteförvaltningens kostnadsbeslut och som står utanför den pensionsgrundande arbetsinkomsten.

 Tarkemmat tiedot – loppu 

Beslut om pensionsgrundande arbetsinkomst

Arbetsgivaren har en arbetspensionsförsäkring

För utredningen av de pensionsgrundande inkomsterna ansvarar den pensionsanstalt där anställningen är försäkrad.

Om arbetet inte har försäkrats alls, ankommer utredningen på den pensionsanstalt där arbetsgivaren har en försäkring som arbetet skulle omfattas av.

Pensionsanstalten ska på arbetsgivarens ansökan utfärda ett överklagbart beslut om huruvida lön eller annat vederlag till arbetstagaren är sådan arbetsinkomst, för vilken arbetsgivaren ska ordna pensionsskydd. Enligt ArPL 151 § meddelas beslutet av en pensionsanstalt där arbetsgivaren har ordnat eller avser att ordna sina anställdas pensionsskydd enligt denna lag. (ArPL 151 §)

Arbetstagaren har rätt att få ett beslut av pensionsanstalten om pensionsgrundande inkomster enligt ArPL 75 b § (s.k. sito-beslut). Om en pensionsansökan redan är anhängig, avgör pensionsanstalten de pensionsgrundande arbetsinkomsterna i pensionsbeslutet.

Arbetsgivaren har ingen arbetspensionsförsäkring

Om arbetsgivaren inte har någon försäkring i någon pensionsanstalt, ansvarar Pensionsskyddscentralen för utredningen. Pensionsskyddscentralen utfärdar ett beslut om de pensionsgrundande inkomsterna, om ärendet hänför sig till ett avgörande om tillämpningsområde.

Om det inte gäller tillämpningsområdet, men betalningen skulle vara pensionsgrundande inkomst, uppmanar Pensionsskyddscentralen arbetsgivaren att teckna en pensionsförsäkring och vid behov tvångsförsäkrar arbetsgivaren. Pensionsskyddscentralen hänskjuter ärendet om pensionsgrundande arbetsinkomst till att utredas och besvaras av den pensionsanstalt där arbetsgivaren har tecknat en pensionsförsäkring eller där Pensionsskyddscentralen har tecknat tvångsförsäkringen.

Pensionsskyddscentralens utlåtande om pensionsgrundande arbetsinkomst

På begäran av en part kan Pensionsskyddscentralen ge ett utlåtande om den pensionsgrundande inkomsten. Pensionsskyddscentralen utfärdar inte beslut om pensionsgrundande inkomster, om ärendet inte gäller arbetspensionslagarnas tillämpningsområde.

Pensionsskyddscentralens beslut om tillämpningsområde

Pensionsskyddscentralen kan ge ett överklagbart beslut om tillämpningsområde, om det är oklart vilken arbetspensionslag som ska tillämpas på arbetet. Pensionsskyddscentralen hör alla parterna innan ett beslut fattas.

Den pensionsgrundande arbetsinkomsten enligt lagen om sjömanspensioner bestäms enligt samma principer som i lagen om pension för arbetstagare.

Bestämmelserna om hänförande av arbetsinkomst enligt SjPL överensstämmer med ArPL.

Inom sjömanspensionssystemet finns dessutom en särskild bestämmelse om hänförande av sådan arbetsinkomst som sjömannen kunde ha lyft på kalenderårets sista dag, men som har betalats i januari under följande kalenderår.

Den pensionsgrundande arbetsinkomsten för pensionerna inom den offentliga sektorn bestäms enligt samma principer som den pensionsgrundande arbetsinkomsten enligt lagen om pension för arbetstagare. I denna anvisning har redogjorts för vissa undantag.

Förtroendevalda

En kommunalt förtroendevald intjänar pension av ersättningar för inkomstbortfall och av för viss tid utbetalda arvoden, t.ex. årsarvoden. Av mötesarvoden intjänas inte pension.

En förtroendevald hos staten intjänar pension av alla arvoden.

Kommunalveterinärer

I de pensionsgrundande arbetsinkomsterna beaktas förutom den lön som kommunen betalar, de avgifter enligt 19 § i veterinärvårdslagen som veterinären tar ut av djurets ägare eller innehavare. Dessa beaktas till det belopp som kommunens organ fastställer årligen. Beloppet får dock inte överstiga det dubbla beloppet av den slutlön enligt den lägsta grundlönen som har överenskommits för veterinärer i det kommunala tjänstekollektivavtalet och som gällde vid ingången av året.

År 2014 är arvodenas maximala belopp 50 105,28 euro.

Till vilken tidpunkt hänförs arbetsinkomsten

I StaPL och KomPL har inte uttryckligen föreskrivits om till vilken tid det för arbetet betalda vederlaget ska hänföras vid bestämningen av pension. I dessa pensionslagar för den offentliga sektorn har föreskrivits att pensionen tillväxer av de pensionsgrundande arbetsinkomsterna varje år. Vid tillämpningen av dessa pensionslagar hänförs inkomsterna alltså inte till någon bestämd anställning. Arbetsinkomsten anses ge upphov till pensionsintjäning under betalningsåret.

I KomPL och StaPL finns också en bestämmelse som avviker från ArPL när de gäller de arbetsinkomster som ska beaktas under året för pensionsfallet. De faktiska inkomsterna under året för pensionsfallet är i regel inte som sådana pensionsgrundande, i princip används som inkomster under året för pensionsfallet inkomsterna under det år som föregår pensionsfallsåret (duplicering av inkomster). Denna bestämmelse minskar i praktiken sådana situationer då det vore nödvändigt att hänföra arbetsinkomster till året för pensionsfallet.

Ifall som inkomster under året för pensionsfallet då villkoren uppfylls inte betraktas sådana inkomster som ”duplicerats” från det föregående året, intjänas pensionen enligt dessa lagar under året för pensionsfallet utifrån de inkomster som betalats fram till pensionsfallet. Betalningsprincipen har alltså i en sådan situation föreskrivits som det enda alternativet.

Närmare uppgifter