Bestämmelser om hörande av huvudmannen, intressebevakaren, vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare finns i förvaltningslagen.

De allmänna förutsättningarna för hörande av parten beskrivs i anvisningen Hörande.

Mera

När intressebevakaren, vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för talan ska huvudmannen höras och när huvudmannen för talan ska intressebevakaren, vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare höras, om detta är nödvändigt

  • för huvudmannens fördel eller
  • för att saken ska kunna utredas.

Förvaltningslagen 35 §

1.1 Hörande av part som blivit förordnad en intressebevakare

1.1.1 Hörande av intressebevakaren

I ett arbetspensionsärende hörs alltid partens behöriga intressebevakare. Intressebevakarens befogenheter ska kontrolleras i intressebevakarförordnandet.

1.1.2 Hörande av huvudmannen

Innan ärendet avgörs bereds vid behov förutom intressebevakaren också huvudmannen tillfälle att klarlägga sådana uppgifter som kan inverka på avgörandet. För att bli hörd behöver huvudmannen inte vara handlingsbehörig.

Nödvändigheten att bli hörd prövas uttryckligen från huvudmannens synvinkel. Om det med hänsyn till huvudmannens intresse anses vara uppenbart nödvändigt att han blir hörd, ska huvudmannen beredas tillfälle att bli hörd, även om han inte har någon rätt att föra talan i ärendet.

Det kan vara nödvändigt att bereda parten tillfälle att bli hörd, t.ex. när de uppgifter man fått i pensionsärendet är motstridiga eller skulle leda till att pensionen dras in eller minskas. Också i ärenden som beror på prövning och kräver grundlig undersökning kan det vara nödvändigt att höra en part.

Mera

Om det är uppenbart att huvudmannen synbarligen inte förstår sakens betydelse, behöver han inte höras.

1.1.3 Parallell talerätt

Om huvudmannen har rätt att föra talan tillsammans med intressebevakaren, ska både huvudmannen och intressebevakare höras, om detta är nödvändigt

  • för huvudmannens fördel eller
  • för att saken ska kunna utredas.

Förvaltningslagen 35 §

Om således intressebevakaren sköter pensionsärendet, ska också parten själv höras, om det är nödvändigt för bevakningen av hans intresse. När parten själv för sin talan ska intressebevakaren på motsvarande sätt höras, om det anses nödvändigt.

1.1.4 I konfliktsituationer har huvudmannens intressen företräde

Huvudmannen och intressebevakaren, som sköter huvudmannens ärenden, kan ha motsatta åsikter om hur en sak ska skötas. Om de har parallell rätt att föra talan, blir huvudmannens ståndpunkt avgörande, förutsatt att han kan förstå sakens betydelse. I situationer med motstridiga uppgifter avgörs ärendet i sista hand till huvudmannens bästa. Före det måste dock bägge parter höras.

I situationer där parterna, trots ansträngningar, inte når samförstånd, avgör pensionsanstalten ärendet och meddelar ett beslut, som både huvudmannen och intressebevakaren kan överklaga.

1.1.5 Bedömningen av vad som är bäst för huvudmannen

I arbetspensionsärenden är det inte alltid obestridligt klart när ett avgörande ska anses vara till huvudmannens fördel.

Till exempel blir försäkringsavgiften lägre när FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomsten omräknas till ett lägre belopp än den tidigare fastställda arbetsinkomsten, men detta minskar också den framtida pensionen.

Tarkemmat tiedot

När en person ansöker om pension är det inte alltid klart vilket pensionsslag som med hänsyn till sökandens fördel är det bästa valet. Även om en pension är större än en annan, kan den av ett annat skäl ur sökandens synvinkel vara ofördelaktigare.

Valet av arbetspensionsslag kan också inverka på förmåner och deras belopp som en person kan få enligt andra lagar. Även om förmånerna utbetalas ur olika system, är det ur sökandens synvinkel fördelaktigast med ett så stort totalpensionsskydd som möjligt. Detta kan i vissa situationer inverka på hur parten väljer.

Pensionsanstalten överväger vad som är bäst för huvudmannen i de situationer där detta krävs och försöker finna bästa möjliga alternativ ur huvudmannens synvinkel efter att ha hört huvudmannen och intressebevakaren.

1.2 Hörande av en omyndig person

En omyndig person ska höras i ett pensionsärende, om intressebevakaren, vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för huvudmannens talan, och detta är nödvändigt

  • för den omyndiges fördel eller
  • för att saken ska kunna utredas.

1.3 Hörande av en huvudman vars ärenden sköts av en nära anhörig eller av någon annan

Om huvudmannens angelägenheter sköts av en nära anhörig eller någon annan som godkänts av pensionsanstalten ska huvudmannen beredas tillfälle att bli hörd, om detta är nödvändigt

  • för huvudmannens fördel eller
  • för att saken ska kunna utredas.

Då huvudmannens talan förs av en nära anhörig eller någon annan person kan huvudmannen när som helst självständigt börja föra sin talan i pensionsärendet. I konfliktsituationer blir huvudmannens ståndpunkt alltid avgörande, om han eller hon kan förstå sakens betydelse.

Vid behov ska en nära anhörig eller någon annan person meddela förmyndarmyndigheten om att sökanden är i behov av intressebevakning.

1.4 Hörande av en huvudman vars angelägenheter sköts av en person med fullmakt

Om huvudmannens angelägenheter av någon som har fått fullmakt för ändamålet av huvudmannen, ska huvudmannen beredas tillfälle att bli hörd, om detta är nödvändigt

  • för huvudmannens fördel eller
  • för att saken ska kunna utredas.

Huvudmannen kan när som helst återta sin fullmakt och börja sköta sitt pensionsärende på egen hand. I konfliktsituationer blir huvudmannens ståndpunkt alltid avgörande, om han eller hon kan förstå sakens betydelse.

1.5 Hörande av en huvudman vars angelägenheter sköts av en intressebevakningsfullmäktig

Om huvudmannens angelägenheter sköts av en intressebevakningsfullmäktig ska huvudmannen beredas tillfälle att bli hörd, om detta är nödvändigt

  • för huvudmannens fördel eller
  • för att saken ska kunna utredas.

Innan fullmäktigen fattar beslut i ett ärende som hör till uppdraget ska fullmäktigen ta reda på fullmaktsgivarens åsikt, om

  • ärendet kan anses vara viktigt för fullmaktsgivaren och
  • hörandet kan ske utan betydande svårigheter.

Syftet är att understryka betydelsen av samarbete mellan fullmäktigen och fullmaktsgivaren.

Det är inte nödvändigt att höra fullmaktsgivaren, om han eller hon inte kan förstå sakens betydelse.

Bestämmelsen gäller enbart det inbördes förhållandet mellan fullmäktigen och fullmaktsgivaren. En underlåtelse av fullgöra skyldigheten att höra fullmaktsgivaren påverkar inte giltigheten av den rättshandling som fullmäktigen företagit och har inte några andra direkta påföljder. (lagen om intressebevakningsfullmakt 16 § 2)