Pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens rätt att få uppgifter

Rätt att få uppgifter från arbetsgivare för övervakning av försäkringsskyldigheten

Pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen har rätt att från en arbetsgivare få sådana uppgifter som behövs inom övervakningen och som gäller en arbetstagares arbete och andra motsvarande omständigheter

Rätt att få uppgifter från arbetsgivare för avgörande av pensionsärenden

En arbetsgivare ska utan dröjsmål meddela sin pensionsanstalt, Pensionsskyddscentralen eller den besvärsinstans som föreskrivs av lagen om de uppgifter om en arbetstagare och dennas arbete, arbetsförhållanden och andra relevanta omständigheter som behövs i ett pensions-, försäkrings- eller rehabiliteringsärende. För arbetsgivaren får uppges endast de nödvändiga uppgifter som krävs för att få de uppgifter som behövs.

Då information som behövs för att avgöra ett pensions- eller rehabiliteringsärende begärs ut av en arbetsgivare, får arbetsgivaren endast delges de konfidentiella uppgifter om arbetstagaren som behövs för att man ska kunna få ut den nödvändiga informationen.

En efterlevande makes eller makas arbetsgivare ska till förmånslåtarens pensionsanstalt lämna ut de uppgifter som behövs för fastställande av familjepension, även om den pensionsanstalt som beviljar familjepensionen är en annan än den pensionsanstalt som har försäkrat den efterlevande maken eller makan. Också förmånslåtarens arbetsgivare är skyldig att till en pensionsanstalt lämna ut de uppgifter som är nödvändiga för fastställandet av familjepension.

Rätt att få uppgifter från arbetsgivaren föreligger också i frågor som gäller exempelvis

• den arbetspensionslag som ska tillämpas på ett arbete
• behandling av SITO-beslut
• beviljande av intyg om tillämplig lagstiftning för utsända arbetstagare
• befrielse från försäkringsskyldigheten

Arbetsgivare ska lämna uppgifter också på eget initiativ

Avtalsarbetsgivare och tillfälliga arbetsgivare ska dessutom lämna de uppgifter som behövs för ordnande av arbetspensionsförsäkring till inkomstregistret.

Pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen har rätt att av skattemyndigheterna få de uppgifter som behövs för verkställigheten av arbetspensionslagarna, lagen om Pensionsskyddscentralen samt EU-förordningarna om social trygghet och överenskommelserna om social trygghet.

Uppgifter behövs t.ex. vid

• övervakning av försäkringen
• utredning av uppgifter om anställningar i efterskott och
• övervakning av pensionstagarna

Uppgifter för försäkringsövervakningen

För att kunna uppfylla sin övervakningsskyldighet har Pensionsskyddscentralen rätt att från Skatteförvaltningen få följande uppgifter om utbetalarna av lön eller motsvarande och om inkomsttagarna som massauppgifter: individualiserings- och kontaktuppgifter om betalare och inkomsttagare, bransch och uppgifter om utbetalda löner eller andra motsvarande prestationer och arbetsgivarprestationerna som hänför sig till dem.

Pensionsskyddscentralen har rätt att få ovan avsedda uppgifter, även om den i sin begäran om uppgifter inte har individualiserat de prestationsbetalare som tas upp till övervakningsbehandling som massauppgifter eller även om övervakningsbehandlingen inte ännu har inletts. För verkställigheten av övervakningsuppdraget har Pensionsskyddscentralen rätt att kombinera och behandla ovan nämnda personuppgifter. De kombinerade uppgifterna får förvaras i fem år, dock högst tills övervakningsbehandlingen avslutas. Kombinerade uppgifter får inte utlämnas vidare för annat än sådant användningsändamål som avses i denna lag.

Pensionsskyddscentralen har rätt att av Skatteförvaltningen få uppgifter som huvudentreprenören eller en annan huvudsaklig genomförare på en gemensam byggarbetsplats har lämnat in till Skatteförvaltningen om

• arbetstagare och egenföretagare som arbetar på den gemensamma byggarbetsplatsen, inklusive individualiseringsuppgifter
• arbetstagarnas uppskattade arbetstider på byggarbetsplatsen
• arbetsavtals- och uppdragsförhållandenas typ
• utländska arbetstagares försäkringar
• uppgifter om arbetsgivare och den som låter utföra hyrt arbete inklusive individualiserings- och kontaktuppgifter
• byggarbetsplatsens läge

Dessutom har Pensionsskyddscentralen rätt att från Skatteförvaltningen få uppgifter som den som beställt byggtjänster har lämnat om

• entreprenörerna inklusive individualiserings- och kontaktuppgifter
• entreprenadbelopp
• avtalsenligt start- och slutdatum för entreprenaden
• uppdragens karaktär och
• byggarbetsplatsens läge

Ovan nämnda uppgifter är uppgifter som avses i lagen om beskattningsförfarande. Enligt lagen om beskattningsförfarande är huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet på en gemensam arbetsplats skyldiga att lämna in de här nämnda uppgifterna månatligen till Skatteförvaltningen.

Ovan nämnda uppgifter kan hämtas genom en teknisk anslutning eller annars elektroniskt utan samtycke av den vars rättigheter man vill skydda genom att föreskriva sekretessplikten.

Uppgifter ur inkomstregistret

Inkomstregisterenheten förmedlar och lämnar inkomstregisterenheten ut sådana uppgifter ur inkomstregistret som pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen som uppgiftsanvändare trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter med stöd av någon annan lag har rätt att få av prestationsbetalaren eller av andra uppgiftsanvändare, som följer:

• till de pensionsanstalter som avses i 2 § i lagen om pension för arbetstagare för verkställigheten av uppdrag enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i den lagen, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och enligt för Finland bindande överenskommelser om social trygghet,
• till Sjömanspensionskassan för verkställigheten av uppdrag enligt lagen om sjömanspensioner och enligt de förordningar och de överenskommelser om social trygghet som avses i 2 punkten,
• till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt för verkställigheten av uppdrag enligt lagen om pension för lantbruksföretagare, enligt de förordningar och de överenskommelser om social trygghet som avses i 2 punkten, enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk och enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare
• till Keva för verkställigheten av uppdrag enligt pensionslagen för den offentliga sektorn och enligt de förordningar och de överenskommelser om social trygghet som avses i 2 punkten,
• till Pensionsskyddscentralen för verkställigheten av uppdrag enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare, enligt lagen om Pensionsskyddscentralen och enligt de förordningar och de överenskommelser om social trygghet som avses i 2 punkten.

Rätt att få uppgifter av den som betalat förmån för oavlönad tid

Den som betalar förmån för oavlönad tid är skyldig att till Pensionsskyddscentralen anmäla uppgifterna om förmånstagaren, tidpunkten för förmånen samt inkomsten som är grund för förmånen. Uppgifterna anmäls till intjäningssystemet under våren närmast efter betalningsåret. Förmåner som ska anmälas är

• föräldraförmåner
• alterneringsersättning
• förmåner vid arbetslöshet
• utbildningsförmåner
• rehabiliteringsförmåner
• sjukdagpenning och dagpenning vid smittsam sjukdom
• LITA-ersättningar

LITA-ersättningar anmäls också till FPA:s databas, från vilken pensionsanstalten får uppgifterna via sitt eget användargränssnitt eller LITA-tillämpningen.

Uppgifterna om oavlönade perioder i pensionsansökan jämförs med uppgifterna i intjäningssystemet. Om en oavlönad förmån av någon anledning fattas från intjäningssystemet, läggs den till i uppgifterna som en enskild begäran.

Uppgifterna behövs bl.a. för att räkna ut pensionens belopp och de inverkar på försäkringsperioderna.

Ersättningar enligt patientskadelagen (i kraft t.o.m. 31.12.2020)

Ersättningar för inkomstbortfall enligt patientskadelagen som grundar sig på eget skadefall och som beviljats personen själv eller pensioner för vilka skadefallet inträffat 1.1.2017-31.12.2020, är primära förmåner i förhållande till arbetspensionen. Ersättning för underhåll till den som är berättigad till underhåll är en primär förmån i förhållande till familjepensionen.

Ersättningar som betalas till en närstående person för omvårdnad av en skadad person är ändå inte primära förmåner. En primär förmån är inte heller en sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas enligt patientskadelagen för en egen skada till en person som får ålderspension.

Uppgifter om ersättningar enligt patientskadelagen förmedlas inte elektroniskt till arbetspensionssystemet.

Patientförsäkringscentralen reder ut vem som är arbetspensionsförsäkrare om skadefallet inträffat 1.1.2017 eller senare och meddelar till arbetspensionssystemet om ersättningen beviljas eller beloppet på den ändras för över 4 månaders tid. Uppgiften om ersättningen för inkomstbortfall anmäls till arbetspensionsförsäkraren om kunden får arbetspension eller har ansökt om det.

Ersättningar enligt patientförsäkringslagen (i kraft fr.o.m. 1.1.2021)

Pensionsanstalten har regressrätt till en del av de ersättningar för inkomstbortfall som betalats enligt patientförsäkringslagen. Pensionsanstalten kan ta ut ett belopp som motsvarar arbetspensionen från Patientförsäkringscentralen. Villkoret för regressrätten är att arbetstagarens arbetsoförmåga är en följd av ett skadefall som ska ersättas enligt patientförsäkringslagen.

Pensionsanstaltens regressrätt gäller

• ersättning för inkomstbortfall som beviljats för yrkesinriktad rehabilitering
• kostnader för yrkesinriktad rehabilitering som betalas till personen själv
• invalidpension.

Pensionsanstalten har rätt att från Patientförsäkringscentralen få sådana uppgifter som är nödvändiga för att avgöra ett ärende som är under handläggning.

Pensionsanstalten har rätt att för att utföra regressrätten från Patientförsäkringscentralen få uppgifter som gäller

• beloppet som betalas med stöd av patientförsäkringslagen och tiden för vilken ersättningen betalas
• uppgiften om att en patientskada inträffat för personen
• uppgiften om vilken dag skadefallet inträffat och
• förmånstagarens och förmånslåtarens personuppgifter.

Pensionsanstalten behöver inte uppgifter om den sökandes hälsotillstånd från Patientförsäkringscentralen. Pensionsanstalten får uppgifter om hälsotillståndet från den sökande själv eller hälsovården.

Ersättningar enligt lagen om ansvar i spårtrafik

På pensionsansökningsblanketten frågas det om ersättningar enligt lagen om ansvar i spårtrafiken. Pensionsanstalten ska själv begära om att få ersättningsuppgifterna från den som handlägger spårtrafikersättningar.

Om invalidpension, familjepension eller rehabiliteringsersättning beviljas för en tid för vilken ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om ansvar i spårtrafik har betalats, har pensionsanstalten rätt att innehålla till sig själv den andelen av arbetspensionen som den pensionssökande har fått som ersättning från en aktör enligt lagen om ansvar i spårtrafik.

Om pensionsanstalten redan har hunnit betala arbetspensionen till den sökande har pensionsanstalten rätt att av den som är ersättningsskyldig enligt lagen om ansvar i spårtrafik få tillbaka invalidpension, familjepension och rehabiliteringsstöd som pensionsanstalten betalat.

Pensionsanstalten har rätt att för att genomföra regressrätten från den som är ersättningsskyldig enligt lagen om ansvar i spårtrafik få uppgifter som gäller

• beloppet som betalas med stöd av lagen om ansvar i spårtrafik och tiden för vilken ersättningen betalas
• uppgiften om att en skada i spårtrafik inträffat för personen
• uppgiften om vilken dag skadefallet inträffat och
• förmånstagarens och förmånslåtarens personuppgifter.

Pensionsanstalten behöver inte den sökandes hälsouppgifter från aktören enligt lagen om ansvar i spårtrafik. Pensionsanstalten får uppgifter om hälsotillståndet från den sökande själv eller hälsovården. Om pensionsanstalten och den ersättningsskyldiga enligt lagen om ansvar i spårtrafik sinsemellan behöver behandla uppgifter om hälsotillståndet för den som skadats i en spårtrafikolycka, kan uppgifter lämnas ut om personen ger sitt samtycke till det. Det går att be om samtycke med den bifogade blanketten.

Eftersom bestämmelsen om regressrätt infördes i lagen i början av år 2017, kan uppgifter utbytas mellan pensionsanstalten och den som är ersättningsskyldig enligt lagen om ansvar i spårtrafik, om skadefallet inträffat 1.1.2017 eller senare.

Uppgifter från hälso- och sjukvården

Pensionsanstalterna, Pensionsskyddscentralen och en besvärsinstans enligt lagen om pension för arbetstagare har rätt att trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter

• av läkare
• av andra yrkesutbildade personer som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården
• av sådana verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård som avses i lagen om patientens ställning och rättigheter
• av den som verkställer rehabilitering
• av andra verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård (bl.a. laboratorier, enheter som utför röntgen- och ultraljudsundersökningar, de som verkställer olika slag av terapi och medicinsk rehabilitering)
• av verksamhetsenheter som verkställer rehabilitering
• av socialserviceproducenter och
• vårdinrättningar

få uppgifter som är nödvändiga för avgörandet av det pensions- eller förmånsärende som behandlas, om inte sökanden själv lämnar dem. Sådana uppgifter är:

1. utlåtanden och andra handlingar som har upprättats för ett arbetspensions- eller rehabiliteringsärende
2. B-läkarutlåtanden som har upprättats under de två åren före begäran om information

• för sjukdagpenning (även partiell sjukdagpenning),
• rehabiliteringsstöd och partiellt rehabiliteringsstöd
• invalidpension och delinvalidpension,
• arbetslivspension,
• möjligheter att fortsätta i arbetet eller yrkesinriktad rehabilitering och
• omfattande B-läkarutlåtanden som gäller arbetsförmåga

Andra än ovan nämnda uppgifter om en pensionssökandes patienthandlingar, rehabiliteringar, hälsotillstånd, behandling och arbetsförmåga.

Utgångspunkten är att förmånssökanden själv lämnar in uppgifterna. Om sökanden inte har lämnat in de uppgifter som behövs vid handläggningen av förmånsbeslutet, kan pensionsanstalten be att få dem direkt från hälsovården eller något annat ställe som nämns ovan.

Den registeransvarige för uppgifterna om hälsotillstånd ansvarar för lagenligt utlämnande av uppgifterna. I praktiken är det dock svårt för en som utlämnar uppgifter att bedöma vilka uppgifter om hälsotillståndet som är nödvändiga för att avgöra ett förmånsärende. Därför har de utlåtanden och andra handlingar som behövs vid handläggningen av ett förmånsärende definierats i lagen. Det berättigar till att få alla de uppgifter om hälsotillstånd som är nödvändiga vid handläggningen av ett förmånsärende utan sökandens samtycke.

Omfattande information är nödvändigt

Invalidpension

En arbetstagare har rätt att få invalidpension, om hans eller hennes arbetsförmågan på grund av sjukdom, lyte eller skada uppskattas vara nedsatt utan avbrott med minst två femtedelar åtminstone ett år. Sjukdagpenning är en primär förmån i förhållande till invalidpensionen.

Vid handläggningen av en ansökan om invalidpension ska pensionsanstalten reda ut sökandens rätt till yrkesinriktad rehabilitering före beslutet om invalidpension. Därför är det nödvändigt i samband med en ansökan om invalidpension att pensionsanstalten vid bedömningen av rätten till invalidpension har tillgång till alla de B-läkarutlåtanden där det har tagits ställning till sökandens arbetsförmåga och möjlighet att orka med arbetet. 
Sjukdagpenning kan betalas för flera olika perioder under en längre tid och det är vanligt att perioder med sjukdagpenning och åtgärder för att stöda återgången i arbete t.ex. genom rehabilitering förekommer om vartannat. Därför är de utlåtanden som skrivits för sjukdagpenning och rehabiliteringsförmåner nödvändiga också vid handläggningen av invalidpensionsansökan, när man t.ex. bedömer från vilken tidpunkt sjukdomen har försvagat arbetsförmågan eller om det ännu är möjligt för pensionssökanden att börja arbeta igen med hjälp av rehabilitering. Information som behövs vid bedömningen finns förutom i utlåtanden som skrivits för sjukdagpenning i läkarutlåtanden som gäller invalidpension, rehabiliteringsstöd, yrkesinriktad rehabilitering eller möjligheterna att fortsätta arbeta samt i omfattande B-läkarutlåtanden som gäller arbetsförmågan.

Definitionen av arbetsoförmåga enligt arbetspensionslagarna är mera omfattande än endast en medicinsk bedömning av arbetsförmågan. Avgörandet beträffande förmånen påverkas av många saker, som enligt praktisk erfarenhet framgår av patienthandlingarna från de senaste två åren. Det betyder att också andra utlåtanden än de som uttryckligen skrivits för ansökan om förmånen är nödvändiga vid bedömningen av rätten till förmånen.

Arbetslivspension

En förutsättning för att få arbetslivspension är att personens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom, lyte eller skada och personens möjligheter att fortsätta arbeta har försämrats varaktigt. Det förutsätts inte att arbetsförmågan är nedsatt för ett år utan avbrott eller att primärtiden för sjukdagpenning har gått ut.

I samband med ansökan om arbetslivspension ska pensionsanstalten emellertid också bedöma sökandens rätt till invalidpension. Huruvida arbetsförmågan är nedsatt på det sätt som arbetslivspension förutsätter bedöms utgående från medicinska undersökningar, undersökningsresultat och övriga utredningar på motsvarande sätt som i invalidpension- och rehabiliteringsärenden. Därför är alla B-läkarutlåtanden som under de två senaste åren skrivits för ovan nämnda ändamål nödvändiga vid avgörandet av ett arbetslivspensionsärende eller alternativt ett invalidpensionsärende.

Arbetspensionsrehabilitering

En förutsättning för rätten till arbetspensionsrehabilitering är att sökanden har en överhängande risk att bli arbetsoförmögen, vilket betyder att sökanden utan rehabiliteringsåtgärder skulle beviljas invalidpension under de närmaste åren. Rehabiliteringen är det främsta alternativet framom invalidpension. 
I rehabiliteringsärenden görs bedömningen av risken för arbetsoförmåga alltid utgående från sökandens individuella helhetssituation med hänsyn till sökandens arbets- och funktionsförmåga och hur den förmodligen kommer att utvecklas under de närmaste åren. Pensionsanstalten bedömer risken för arbetsoförmåga på samma grunder som den bedömer arbetsförmågan i fråga om invalidpension. En nödvändig del av bedömningen utgörs av de B-läkarutlåtanden som under de två senaste åren skrivits för ovannämnda ändamål.

Uppgifter som fås från andra ställen än hälsovården

Pensionsanstalterna, Pensionsskyddscentralen och besvärsinstanserna har rätt att trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter om hälsotillstånd också av försäkrings- och pensionsanstalter som verkställer lagstadgad försäkring, myndigheter och andra som omfattas av offentlighetslagen, såsom FPA, om uppgifterna är nödvändiga för avgörandet av ett försäkrings-, pensions- eller förmånsärende som handläggs.

Vilka uppgifter ska pensionssökanden lämna till pensionsanstalten?

Pensionssökanden ska bifoga ansökan den utredning som behövs för avgörandet av pensionsärendet.

I samband med ansökan om förmånen underrättar pensionsanstalten sökanden om hur de personuppgifter som samlas om sökanden kommer att behandlas.

Den som söker invalidpension ska tillställa pensionsanstalten lett B-läkarutlåtande som innehåller en vård- eller rehabiliteringsplan. Pensionsanstalten kan dock även godkänna ett läkarutlåtande av annat slag eller motsvarande utredning.

Den som ansöker om invalidpension är, om hen åläggs därtill av pensionsanstalten, skyldig att låta undersöka sig hos en  läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning.

Den som ansöker om arbetslivspension ska tillställa pensionsanstalten ett utlåtande från företagshälsovården och arbetsgivarens utlåtande om innehållet i sökandens arbete.

Vilka uppgifter ska pensiontagaren lämna till pensionsanstalten?

Pensionstagaren ska underrätta pensionsanstalten om förändringar som påverkar pensionen.

Invalidpensionstagare och de som får arbetspensionsrehabilitering ska underrätta pensionsanstalten om de har

• återfått arbetsförmågan
• börjat förvärvsarbeta
• inlett företagarverksamhet
• eller om rehabiliteringen har avbrutits.

Den som får arbetslivspension ska underrätta pensionsanstalten om hen börjar förvärvsarbeta.

Den som får efterlevandepension ska underrätta pensionsanstalten om hen ingår äktenskap eller registrerat partnerskap.

Om ett barn som får barnpension adopteras av någon annan än förmånslåtarens efterlevande make eller den efterlevande makens make, är adoptivföräldrarna skyldiga att underrätta pensionsanstalten om adoptionen.

Mera

Om vad har pensionsanstalten rätt att kräva utredning?

Bortsett från anmälningsskyldigheten, kan pensionsanstalten kräva utredning av pensionstagaren om också andra faktorer som inverkar på pensionsbeloppet och pensionsrätten. Om pensionstagaren inte lämnar in en sådan utredning till pensionsanstalten inom en av anstalten utsatt skälig tid, kan anstalten besluta att ärendet avgörs utgående från de uppgifter som är tillgängliga.

Pensionsanstalten kan avbryta pensionsutbetalningen, om den misstänker att pensionstagaren inte längre uppfyller kraven för att få pension och pensionstagaren inte har lämnat in uppgifter som sådant som anknyter till pensionens belopp eller rätten till pension.

Vilka uppgifter ska företagare lämna till pensionsanstalten?

Företagare och lantbruksföretagare har en skyldighet att lämna uppgifter om

• inledning av företagsverksamhet
• väsentliga förändringar i företagsverksamhetens art, omfattning, form eller företagarens arbetsinsats eller
• upphörande av den försäkrade företagsverksamheten.

Förändringarna kan ha en betydelse för försäkringsskyldigheten eller arbetsinkomsten.

Vilka uppgifter ska stipendiater meddela till LPA?

Stipendiater är skyldiga att lämna LPA uppgifter om arbete som inletts med stöd av ett stipendium som uppgår minst till ett visst eurobelopp och som beviljats för en arbetsperiod av minst fyra månader och om när sådant stipendiefinansierat arbete som är försäkrat upphör.

Pensionsanstaltens rätt att kräva utredning av företagare och stipendiater

Oberoende av, företagarens, lantbruksföretagarens eller stipendiatens underrättelseskyldighet kan pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen kräva att företagaren eller stipendiaten redogör för omständigheter som kan inverka på försäkringsskyldigheten, arbetspensionsförsäkringsavgiften, skötseln av försäkringen och arbetsinkomsten.

Pensionsskyddscentralens rätt att få uppgifter för forsknings-, statistik- och utvecklingsändamål

Pensionsskyddscentralen har rätt att få de uppgifter som behövs för att individualisera en person, uppgifter om arbetsinkomst samt andra uppgifter om pensionsförsäkring, pensionsskydd och övrigt socialskydd som uppgiftslämnaren ombesörjer, när uppgifterna behövs för statistisk verksamhet, forskning och utveckling inom Pensionsskyddscentralens verksamhetsområde, av följande: 

• arbetspensionsanstalter
• Ålands landskapsregering
• FPA
• Olycksfallsförsäkringscentralen
• Trafikförsäkringscentralen
• försäkringsbolag som sköter lagstadgad olycksfallsförsäkring och trafikförsäkring
• Försäkringsbranschens Rehabilitering rf (numera KK-Verve Oy)
• övriga myndigheter och institutioner som verkar inom socialförsäkringen.

Pensionsskyddscentralen har rätt att samköra och använda ovan nämnda uppgifter som den fått samt uppgifter som den fått enligt ArPL 197 och 198 §

• för forskning och statistisk verksamhet samt
• för utredningar som behövs för utvecklingen av arbetspensionsskyddet.

I 31 § i dataskyddslagen finns bestämmelser om sådan forskning som tillåter undantag från den registrerades rättigheter enligt dataskyddsförordningen.

Mera

Pensionsanstalternas rätt att få uppgifter

På pensionsanstalternas rätt att få uppgifter för vetenskaplig eller historis forskning eller statistik tillämpas de allmänna bestämmelserna i offentlighetslagen, dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. En myndighet som omfattas av offentlighetslagen ger lov att erhålla sekretessbelagda uppgifter i enskilda fall, när kriterierna uppfylls.

Den registrerades rättigheter påverkas av grunden för behandlingen. Om forsknings- eller statistikuppgiften uppfyler kraven i 31 § i dataskyddslagen, kan det göras undantag från den registrerades rättigheter enligt förordningen.

Pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen har rätt att av skattemyndigheterna få de uppgifter som behövs för verkställigheten av arbetspensionslagarna, lagen om Pensionsskyddscentralen samt EU-förordningarna om social trygghet och överenskommelserna om social trygghet.

Uppgifter behövs t.ex. vid

• övervakning av försäkringen
• utredning av uppgifter om anställningar i efterskott och
• övervakning av pensionstagarna

Uppgifter för försäkringsövervakningen

För att kunna uppfylla sin övervakningsskyldighet har Pensionsskyddscentralen rätt att från Skatteförvaltningen få följande uppgifter om utbetalarna av lön eller motsvarande och om inkomsttagarna som massauppgifter: individualiserings- och kontaktuppgifter om betalare och inkomsttagare, bransch och uppgifter om utbetalda löner eller andra motsvarande prestationer och arbetsgivarprestationerna som hänför sig till dem.

Pensionsskyddscentralen har rätt att få ovan avsedda uppgifter, även om den i sin begäran om uppgifter inte har individualiserat de prestationsbetalare som tas upp till övervakningsbehandling som massauppgifter eller även om övervakningsbehandlingen inte ännu har inletts. För verkställigheten av övervakningsuppdraget har Pensionsskyddscentralen rätt att kombinera och behandla ovan nämnda personuppgifter. De kombinerade uppgifterna får förvaras i fem år, dock högst tills övervakningsbehandlingen avslutas. Kombinerade uppgifter får inte utlämnas vidare för annat än sådant användningsändamål som avses i denna lag.

Pensionsskyddscentralen har rätt att av Skatteförvaltningen få uppgifter som huvudentreprenören eller en annan huvudsaklig genomförare på en gemensam byggarbetsplats har lämnat in till Skatteförvaltningen om

• arbetstagare och egenföretagare som arbetar på den gemensamma byggarbetsplatsen, inklusive individualiseringsuppgifter
• arbetstagarnas uppskattade arbetstider på byggarbetsplatsen
• arbetsavtals- och uppdragsförhållandenas typ
• utländska arbetstagares försäkringar
• uppgifter om arbetsgivare och den som låter utföra hyrt arbete inklusive individualiserings- och kontaktuppgifter
• byggarbetsplatsens läge

Dessutom har Pensionsskyddscentralen rätt att från Skatteförvaltningen få uppgifter som den som beställt byggtjänster har lämnat om

• entreprenörerna inklusive individualiserings- och kontaktuppgifter
• entreprenadbelopp
• avtalsenligt start- och slutdatum för entreprenaden
• uppdragens karaktär och
• byggarbetsplatsens läge

Ovan nämnda uppgifter är uppgifter som avses i lagen om beskattningsförfarande. Enligt lagen om beskattningsförfarande är huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet på en gemensam arbetsplats skyldiga att lämna in de här nämnda uppgifterna månatligen till Skatteförvaltningen.

Ovan nämnda uppgifter kan hämtas genom en teknisk anslutning eller annars elektroniskt utan samtycke av den vars rättigheter man vill skydda genom att föreskriva sekretessplikten.

Uppgifter ur inkomstregistret

Inkomstregisterenheten förmedlar och lämnar inkomstregisterenheten ut sådana uppgifter ur inkomstregistret som pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen som uppgiftsanvändare trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter med stöd av någon annan lag har rätt att få av prestationsbetalaren eller av andra uppgiftsanvändare, som följer:

• till de pensionsanstalter som avses i 2 § i lagen om pension för arbetstagare för verkställigheten av uppdrag enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i den lagen, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och enligt för Finland bindande överenskommelser om social trygghet,
• till Sjömanspensionskassan för verkställigheten av uppdrag enligt lagen om sjömanspensioner och enligt de förordningar och de överenskommelser om social trygghet som avses i 2 punkten,
• till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt för verkställigheten av uppdrag enligt lagen om pension för lantbruksföretagare, enligt de förordningar och de överenskommelser om social trygghet som avses i 2 punkten, enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk och enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare
• till Keva för verkställigheten av uppdrag enligt pensionslagen för den offentliga sektorn och enligt de förordningar och de överenskommelser om social trygghet som avses i 2 punkten,
• till Pensionsskyddscentralen för verkställigheten av uppdrag enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare, enligt lagen om Pensionsskyddscentralen och enligt de förordningar och de överenskommelser om social trygghet som avses i 2 punkten.