Besvär är ett ordinärt rättsmedel som står till parternas förfogande inom utsatt tid i försäkrings- och pensionsärenden.
Den som inte är nöjd med ett överklagbart beslut eller en överklagbar beslutssammanställning som en pensionsanstalt eller Pensionsskyddscentralen utfärdat kan söka ändring hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Ändring i besvärsnämndens beslut kan sökas hos försäkringsdomstolen.
På sökande av ändring tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden utöver arbetspensionslagarna.
I regel söks ändring i försäkrings- och pensionsbeslut inom den offentliga sektorn också på ovan beskrivna sätt, dvs. ändring i Kevas beslut söks hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och ändring i besvärsnämndens beslut söks hos försäkringsdomstolen. Undantag utgörs av den ortodoxa kyrkans pensioner. Rättelse av beslut som utfärdats av ortodoxa kyrkans centralfond ska yrkas hos kyrkostyrelsen, varefter det beslut som utfärdats på basis av rättelseyrkandet kan överklagas hos förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolens beslut kan överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Förfarandet för sökande av ändring är annorlunda också i fråga om pensioner för Ålands landskapsregerings personal. Ändring i pensionsbeslut som utfärdats av Ålands landskapsregering söks direkt hos försäkringsdomstolen. Pensionsbeslut som utfärdas av ortodoxa kyrkans centralfond eller Ålands landskapsregering bereds i praktiken av Keva.
Skadeersättningskrav på grund av t.ex. en felaktig pensionsberäkning eller felaktiga råd är en annan process än sökande av ändring i det egentliga pensionsbeslutet. Därför behandlas eventuella skadeersättningskrav i de allmänna domstolarna, dvs. i första instans i tingsrätten.
Av tabellen nedan framgår var ändring ska sökas i olika beslut om arbetspensionsärenden, vilken instans som juridiskt utfärdar beslutet och vem som i praktiken bereder ärendet.
Pension |
Första besvärsinstans |
Andra besvärsinstans |
Beslutet utfärdas juridiskt av |
Beslutet bereds i praktiken av |
---|---|---|---|---|
Pensioner inom den privata sektorn | Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden | Försäkringsdomstolen | Pensionsanstalten inom den privata sektorn | Pensionsanstalten inom den privata sektorn |
Statens pensioner | Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden | Försäkringsdomstolen | Keva |
Keva |
Kommunala pensioner | Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden | Försäkringsdomstolen | Keva |
Keva |
Evangelisk-lutherska kyrkans pensioner | Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden | Försäkringsdomstolen | Keva | Keva |
FPA:s personal- pensioner |
Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden | Försäkringsdomstolen | Keva | Keva |
Finlands Banks pensioner | Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden | Försäkringsdomstolen | Keva | Keva |
Ortodoxa kyrkans pensioner |
Rättelseyrkande hos kyrkostyrelsen Besvär hos förvaltningsdomstolen |
HFD | Ortodoxa kyrkans centralfond |
Keva |
Landskapet Ålands personalpensioner | Försäkringsdomstolen | – | Ålands landskapsregering | Keva |
Pensioner för riksdagsledamöter, medlemmar i statsrådet och finländska ledamöter i Europaparlamentet |
Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden | Försäkringsdomstolen | Keva | Keva |
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Till anvisningen har tillagts att grundbesvär kan anföras också över försummelseavgift. Lagrumshänvisningarna har uppdaterats
Grundbesvär är ett ordinarie rättsmedel som står till parternas förfogande inom utsatt tid i försäkrings- och försummelseavgiftsärenden.
Vad kan man överklaga genom grundbesvär?
Om en part anser att en debitering av arbetspensionsförsäkringsavgift som fastställts av en pensionsanstalt eller arbetsgivarens innehållning av arbetstagares arbetspensionsförsäkringsavgift strider mot lag eller avtal, får parten anföra grundbesvär över debiteringen. Parten får också anföra grundbesvär över en av Statsrådet förordnad och av pensionsanstalten debiterad försummelseavgift.
Genom grundbesvär kan man överklaga att
- arbetspensionsförsäkringsavgiften har debiterats i strid med lag eller avtal eller
- arbetstagares arbetspensionsförsäkringsavgift har innehållits i strid med lag eller avtal.
- försummelseavgift har debiterats i strid med lag eller avtal.
Det meddelas inte något särskilt beslut om debitering av försäkringsavgift, utan debiteringen sker genom att skicka en faktura på försäkringsavgiften till den betalningsskyldiga.
Om innehållning av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift meddelas det inte heller något särskilt beslut, utan arbetsgivaren tar ut arbetstagarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften i samband med löneutbetalningen och betalar både sin egen och arbetstagarens andel av avgiften till pensionsanstalten.
Vem kan anföra grundbesvär
Grundbesvär kan anföras av den som är skyldig att betala arbetspensionsförsäkringsavgift. Också den som är subsidiärt betalningsskyldig kan anföra grundbesvär, om indrivningsåtgärder riktas mot honom eller henne.
Också arbetstagaren kan anföra grundbesvär om han eller hon inte är nöjd med den arbetspensionsförsäkringsavgift som arbetsgivaren innehållit på lönen.
Besvärsinstansen kan i samband med grundbesvären bestämma att arbetsgivaren betalar tillbaka den arbetspensionsförsäkringsavgift som innehållits utan grund till arbetstagaren.
Hur grundbesvär anförs
Grundbesvär ska anföras skriftligt och lämnas in direkt hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.
Till grundbesvären ska fogas en kopia av fakturan på arbetspensionsförsäkringsavgiften. Om ändringssökanden inte har lämnat in en kopia av fakturan, lämnar pensionsanstalten in den hos besvärsnämnden i samband med sitt utlåtande.
Till grundbesvär över arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift ska fogas en kopia av lönespecifikationen.
Besvärstiden
Grundbesvär ska anföras senast inom 2 år från ingången av året närmast efter det då fordran har påförts eller debiterats.
Som debiteringsdag betraktas arbetspensionsförsäkringsavgiftens förfallodag. Om debiteringen gäller både en primär och en subsidiär betalare, räknas besvärstiden separat för dem båda.
I ärenden som gäller innehållning av arbetstagares arbetspensionsförsäkringsavgift är debiteringsdagen den dag då försäkringsavgiften har innehållits.
Besvärsnämnden för arbetspensionsärendens beslut i grundbesvärsärenden kan överklagas hos försäkringsdomstolen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.
Grundbesvär som inkommit efter att besvärstiden gått ut
Om grundbesvären har inkommit till pensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, besvärsnämnden eller försäkringsdomstolen när besvärstiden har gått ut, kan besvären trots det upptas till prövning, om det har funnits vägande skäl till förseningen.
Besvärsinstansen prövar om det har funnits vägande skäl till förseningen. Ändringssökanden är i regel skyldig att bevisa att det har funnits vägande skäl till att besvären har inkommit för sent.
Exempel: Vägande och icke-vägande skäl till att besvär inkommer för sent
En person som vistades i Sverige utan stadigvarande bostad ansågs ha haft vägande skäl och besvären prövades fast de inkommit för sent.
En besvärsskrift som skickats som rekommenderat brev och anlänt för sent på grund av strejk prövades.
Advokatens långsamma agerande betraktades inte som vägande skäl till att besvärsskrivelsen inkommit för sent.
Som vägande skäl till att besvären inlämnats för sent betraktades inte heller bristande språkkunskaper då ärendet gällde en person som bedrev företagsverksamhet i Finland och besvärsärendet gällde skötseln av lagstadgade skyldigheter i samband med hans verksamhet (PND 3509/02 och 3510/02, beslutssammanställningarna finns inte i Författningstjänsten).
Grundbesvär på grund av utmätning
Om grundbesvär anförs på grund av utmätning, tillämpas också bestämmelserna om grundbesvär i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (706/2007).
Grundbevärens inverkan på indrivning av försäkringsavgift
Anhängiga grundbesvär avbryter inte indrivningen av arbetspensionsförsäkringsavgifter, utan avgifterna ska betalas trots besvären.
Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen kan förbjuda verkställigheten eller bestämma att verkställigheten avbryts när grundbesvär har anförts.
Grundbesvär över arbetspensionsförsäkringsavgift inom den offentliga sektorn
Begäran om omprövning av och besvär över arbetstagarens pensionsavgift
En arbetstagare kan begära omprövning av en pensionsavgift som arbetsgivaren tar ut av hen.
Omprövning ska begäras hos Keva senast inom fem år från ingången av året efter förfallodagen för den slutliga avgiften.
Kevas beslut om omprövningsbegäran kan överklagas hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och besvärsnämndens beslut hos försäkringsdomstolen. Tiden för sökande av ändring är 30 dagar från den dag då parten har fått del av Kevas eller besvärsnämndens beslut.
Besvär över debitering av pensionsavgift som påförts arbetsgivaren
Kevas medlemssamfund kan söka ändring i debiteringen av en pensionsavgift hos Helsingfors förvaltningsdomstol på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Dagen för delfåendet medräknas inte i besvärstiden. Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.
En part får anföra grundbesvär angående debiteringen av pensionsavgiften, om parten anser att en debitering som Keva påfört en statlig arbetsgivare strider mot lag. Grundbesvär ska anföras skriftligen hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden inom två år från ingången av året efter det år under vilket fordran fastställdes eller debiterades.
En part får anföra grundbesvär angående debiteringen av pensionsavgiften, om parten anser att en debitering som Keva påfört en kyrklig arbetsgivare strider mot lag. Grundbesvär ska anföras skriftligen hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden inom två år från ingången av året efter det år under vilket fordran fastställdes eller debiterades.
Grundbesvär på grund av utmätning
Om grundbesvär anförs på grund av utmätning, tillämpas också bestämmelserna om grundbesvär i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (706/2007).
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Laghänvisningen i anvisningarna har uppdaterats.
För att besvären ska prövas, förutsätts följande:
- det beslut som besvären gäller är överklagbart
- ändringssökanden har rätt att anföra besvär
- besvären har anförts formellt riktigt, d.v.s. inom besvärstiden, i rätt form, med rätt innehåll och inlämnats till rätt ställe.
Pensionsanstalten undersöker om förutsättningarna för besvär föreligger och ber vid behov ändringssökanden komplettera besvärsskriften. Även om förutsättningarna för besvär är bristfälliga, ska pensionsanstalten överföra ärendet till besvärsinstansen.
Även besvär som inkommit efter besvärstiden ska överföras till besvärsinstansen. Undantag utgör dock besvär som inkommit efter att besvärstiden gått ut, som pensionsanstalten kan ompröva utan att överföra ärendet till besvärsinstansen. Parten får då besvärsrätt på grundval av omprövningsbeslutet.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningarna har uppdaterats med avsnitt och laghänvisningar om automatiska beslut
När är ett beslut överklagbart?
För att ett beslut ska vara överklagbart förutsätts att
- ett ärende har avgjorts genom beslutet eller
- ett ärende har lämnats utan prövning genom beslutet och
- det inte i lag har bestämts om besvärsförbud.
När ett beslut är överklagbart, föreligger besvärsrätt vid både positiva och negativa avgöranden. Besvärsrätt föreligger också när beslutet till fullo motsvarar sökandens yrkanden.
Enbart beslutets motiveringar kan inte överklagas, utan ändring måste sökas också i beslutets slutresultat.
Till ett överklagbart beslut ska fogas besvärsanvisningar. Om det är förbjudet att överklaga beslutet med stöd av en särskild bestämmelse, ska det i beslutet anges vilken bestämmelse förbudet grundar sig på.
Delvis överklagbart beslut
Ett beslut kan vara endast delvis överklagbart. Om rätten att överklaga har begränsats, ska begränsningen framgå av beslutet. I övrigt är beslutet överklagbart och besvärsanvisningar fogas till beslutet.
En felaktig besvärsanvisning varken ger upphov till besvärsrätt eller upphäver de restriktioner som gäller för besvärsrätt.
Exempel: Beslutets överklagbarhet
-
Enbart besvärsinstansens beslut om återförvisning eller beslut om överföring får inte överklagas, eftersom ett sådant beslut inte innehåller ett avgörande i sak.
-
Ett interimistiskt beslut som pensionsanstalten utfärdat i samband med en omprövningsbegäran är inte överklagbart.
-
När besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (ArPN) har avslagit ett yrkande om beviljande av full invalidpension och hållit i kraft pensionsanstaltens beslut om beviljande av delinvalidpension, men återförvisat ärendet till pensionsanstalten för utredning av pensionens belopp, får ArPN:s beslut överklagas i övrigt utom i fråga om återförvisningen av ärendet. När pensionsanstalten har gett ett eget beslut efter återförvisningen, får beslutet överklagas endast i fråga om pensionens belopp.
-
När försäkringsdomstolen i sitt beslut har tagit ställning till rätten till invalidpension, men inte uttalat sig om pensionens belopp, återförvisas ärendet till pensionsanstalten, som ger ett beslut om pensionens belopp. Eftersom rätten till pension har avgjorts med laga kraft genom försäkringsdomstolens beslut, får pensionsanstaltens beslut överklagas endast i fråga om avgörandet om pensionens belopp.
- Meddelande om att förvägra tjänsteverksamhet som inte var myndighetsverksamhet innehöll inte ett sådant beslut i förvaltningsärende vilket kan överklagas på grundval av 1 §, 4 § och 5 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen. Således upphävde och undanröjde HFD förvaltningsdomstolens beslut och lämnade besvären till förvaltningsdomstolen utan prövning. (HFD:2000:3410, beslutssammanfattningen finns inte i Författningstjänsten)
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Socialnämnden, som nämns i anvisningen, har ändrats till välfärdsområde.
Vem har rätt att söka ändring?
Vem har rätt att söka ändring?
Rätt att söka ändring i pensionsanstaltens, Pensionsskyddscentralens och Besvärsnämnden för arbetspensionsärendens beslut har den som beslutet avser, dvs. den som
- genom beslutet uttryckligen har beviljats en förmån eller rättighet
- har pålagts en skyldighet, en begränsning eller ett förbud
- helt eller delvis har förvägrats en förmån eller rättighet.
Rätt att söka ändring har också den vars rättighet, skyldighet eller intresse direkt påverkas av beslutet, om som beslutet inte direkt avser.
Den ovan framförda definierar generellt vem som betraktas som part och vem som i egenskap av part har rätt att söka ändring.
Ändring i ett beslut får också sökas av den vars besvärsrätt särskilt föreskrivs i lag.
Dessutom får myndigheter söka ändring i beslut om ett allmänt intresse som myndigheten övervakar så kräver.
Dessutom har den myndighet som har fattat ett ursprungligt förvaltningsbeslut rätt att anföra besvär över ett sådant beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket domstolen har upphävt myndighetens beslut eller ändrat det.
En myndighets besvärsrätt kan alltså grunda sig på
- partsställning
- en uttrycklig bestämmelse i lagen
- att ett allmänt intresse som myndigheten övervakar så kräver
- att förvaltningsdomstolen har upphävt eller ändrat myndighetens beslut.
Arbetspensionslagarna för den privata sektorn innehåller inga uttryckliga bestämmelser om pensionsanstaltens besvärsrätt.
Mera
Rätten att söka ändring i pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens beslut bestäms enligt 7 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden och rätten att söka ändring i Besvärsnämnden för arbetspensionsärendens beslut enligt 109 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
Pensionssökandes, pensionstagares och försäkrades besvärsrätt
Besvärsrätt som part har
- pensionssökanden och pensionstagaren över pensionsbeslut
- en försäkrad företagare eller företagare som ansökt om försäkring över beslutet om arbetsinkomst
- arbetstagaren över ett beslut som gäller utredning av anställningsuppgifter (s.k. sito-beslut) och innehållning av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift.
Dödsbons besvärsrätt
Besvärsrätt över ett pensionsbeslut har i allmänhet pensionssökanden och pensionstagaren själv. Ett dödsbo har besvärsrätt om pensionssökanden har avlidit under behandlingen av en pensionsansökan eller medan besvär varit anhängiga.
Dödsboet kan ha en ett rättsligt intresse att bevaka också när det är fråga om familjepension. Alla delägare i dödsboet har besvärsrätt. De övriga delägarna ska höras med anledning av besvären.
Mera
Exempel: Dödsboets besvärsrätt
En person hade ansökt om invalidpension och överklagat avslagsbeslutet hos pensionsnämnden. Efter hans död överklagade den efterlevande maken pensionsnämndens beslut hos försäkringsdomstolen. Försäkringsdomstolen ansåg den efterlevande maken vara part i ärendet och upptog besvären till prövning.
Dödsboet har inte rätt att kräva pension som förmånslåtaren hade haft rätt till, men som han inte ansökt om. Förmånslåtarens efterlevande make eller dödsboets delägare kan efter förmånslåtarens död inte heller begära omprövning av förmånslåtarens egen pension, om beslutet redan har vunnit laga kraft och förmånslåtaren själv inte hade begärt omprövning.
Arbetsgivares besvärsrätt
rbetsgivaren har som part rätt att överklaga bland annat:
- debitering av arbetspensionsförsäkringsavgift
- Pensionsskyddscentralens beslut om tillämpningsområdet (ArPL 10 §)
- beslut om tvångsförsäkring (ArPL 186 §)
- beslut om befrielse från betalning av retroaktiv arbetspensionsförsäkringsavgift (ArPL 155 §)
- beslut om befriande av en utländsk arbetsgivare från försäkringsskyldigheten (ArPL 149 §)
- beslut om befrielse från skyldigheten att försäkra en arbetstagare som arbetar utomlands (ArPL 150 § 1 mom.).
Mera
Beslutet gäller en grupp av arbetstagare, vilket innebär att en enskild arbetstagare inte får överklaga beslutet. Pensionsanstalten har inte heller besvärsrätt. Arbetstagaren och pensionsanstalten kan se till att saken tas upp till behandling genom att ansöka om Pensionsskyddscentralens tillämpningsavgörande (ArPL 10 §).
- beslut om arbetsinkomster som ligger till grund för försäkring (ArPL 151 §)
- beslut om utredning av anställningsuppgifter (sito-beslut, ArPL 75 b 3 mom.).
Mera
Om utredningen av anställningsuppgifter inte leder till att en ny anställning fastställs eller till att uppgifterna om de anställningar som redan finns i registret ändras, har arbetsgivaren varken partsställning eller besvärsrätt.
Arbetsgivaren har i allmänhet inte ansetts ha rätt att överklaga beslut om invalidpension.
Mera
I avgöranden om invalidpension har storarbetsgivare inte ansetts ha något omedelbart rättsligt intresse att bevaka och har således inte heller rätt att överklaga avgörandet.
I ett avgörande av ett olycksfallsförsäkringsärende har FSD dock ansett att en storarbetsgivare har rätt att överklaga ett beslut om olycksfallspension för en anställd som skadats i ett arbetsolycksfall. I fallet hade arbetsgivaren en lagstadgad olycksfallsförsäkring, där ersättningar som betalades enligt försäkringen hade en direkt inverkan på försäkringspremierna som berörde arbetsgivaren. FSD ansåg att arbetsgivaren på grund av den direkta inverkan på försäkringspremierna hade ett omedelbart rättsligt intresse i ersättningsärendet och sålunda var part enligt lagen om olycksfallsförsäkring.
Även högsta domstolen har i ett avgörande om ett olycksfallsförsäkringsärende ansett att arbetsgivaren har partsställning (HD 2001:112, beslutssammanfattningen finns inte i Författningstjänsten). I fallet hade försäkringsanstalten betalat ersättning på grund av A:s yrkessjukdom som uppkommit i hans sista anställning. Olycksfallsförsäkringsnämnden ansåg att arbetsgivaren i detta fall inte var i behov av rättsskydd och lämnade besvären utan prövning. Arbetsgivaren överklagade saken hos försäkringsdomstolen och ansåg sig ha partsställning. FSD förkastade besvären med samma motivering som olycksfallsförsäkringsnämnden. HD beviljade besvärsrätt. Arbetsgivaren ansågs vara part i ärendet och ansågs ha ett direkt rättsligt intresse av huruvida A:s yrkessjukdom orsakats av arbetet i bolaget eller inte, eftersom avgörandet i denna fråga bestämde fastställandet av de försäkringsavgifter som arbetsgivaren skulle svara för.
Intressebevakares, ombuds, nära anhörigas eller motsvarandes besvärsrätt
Även en intressebevakare, ett ombud som en part befullmäktigat, en nära anhörig eller motsvarande har rätt att söka ändring under vissa förutsättningar.
Pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens besvärsrätt
Pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens besvärsrätt kan grunda sig på partsställning.
Pensionsanstalten har partsställning när den har ett omedelbart intresse att bevaka i ärendet.
Pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen kan också ha en partsställning på grund av karaktären av sina uppgifter inom arbetspensionssystemet, t.ex. i ärendet som gäller avgörande av tillämpningsområde. I praktiken söker pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen ändring i besvärsnämndens beslut närmast i principiella lagtolkningsfrågor, t.ex. frågan om ett arbete omfattas av ArPL eller FöPL.
Pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen har besvärsrätt också när Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden har upphävt eller ändrat pensionsanstaltens eller Pensionsskyddscentralens beslut.
Mera
Besvärsrätten behövs i synnerhet när den fråga som besvären avser gäller ärenden som behandlas på pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen i större utsträckning och det inte ännu finns rättspraxis beträffande den. Besvärsrätten kan också behövas för att trygga jämlik behandling när det finns oenhetlig praxis kring samma fråga inom förvaltningen eller i rättspraxis.
Dens besvärsrätt till vilken pension betalas i stället för pensionstagaren
Partsställning och besvärsrätt har också den till vilken pensionen betalas i stället för till pensionstagaren eller den som har ansökt om att pensionen ska betalas till den själv.
Till exempel välfärdsområdet har besvärsrätt när frågan gäller utbetalning av pension till välfärdsområdet. I avgöranden om arbetstagarens rätt till pension har välfärdsområdet dock inte besvärsrätt.
Kevas medlemssamfunds besvärsrätt
Besvärsrätt över Kevas beslut i ärenden som gäller annat än pensionsrätt har förutom parten också ett medlemssamfund. Kevas medlemssamfund definieras i 3 § i lagen om Keva.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Ett exempel på hur tiden för sökande av ändring räknas, när beslutet har delgivits genom vanlig elektronisk delgivning, har lagts till.
Tiden för sökande av ändring är 30 dagar
Tiden för sökande av ändring är 30 dagar från den dag då parten har fått del av pensionsanstaltens, Pensionsskyddscentralens eller Besvärsnämnden för arbetspensionsärendens beslut.
När anses en part har fått del av beslutet?
En part anses ha fått del av beslutet den sjunde (7) dagen efter den dag då beslutet postades till den adress som parten har uppgett, om det inte visas något annat i samband med sökandet av ändring.
Om beslutet har delgivits genom vanlig elektronisk delgivning, anses parten ha fått del av beslutet den tredje (3) dagen efter den då meddelandet sändes, om det inte visas något annat. Delgivningsdagen räknas inte med i tiden för delfående.
Om delgivning genom mottagningsbevis, mellanhandsdelgivning eller offentlig delgivning finns det egna bestämmelser.
En enskild parts meddelande om ett tidigare delfåendedatum än den lagstadgade saknar betydelse vid bedömningen av tidpunkten för delfåendet. T.ex. vid vanlig delgivning anses en enskild part ha fått del av beslutet den 7:e dagen och vid vanlig elektronisk delgivning den 3:e dagen, även om parten har meddelat att hen har fått del av beslutet redan tidigare.
Parten kan emellertid påvisa att hen har tagit del av handlingen senare än delgivningstiden enligt bestämmelserna. Då ska parten lägga fram en motiverad redogörelse och också på något sätt verifiera att tidpunkten för delfåendet senarelagts (t.ex. resebiljetter, sjukhusräkning, logguppgifter i en elektronisk tjänst).
Mera
Utlandsvistelse och det att beslutet skickats till en felaktig adress senarelade tidpunkten för delfåendet.
På postförsändelser till utlandet kan antagandet om 7 dagars delfåendetid, som grundar sig på lagen, inte tillämpas, om det finns skäl att misstänka att postgången är långsammare (VakO 2082/2016/3582, TELK/3553/3000/2018, beslutssammanfattningarna finns inte i Författningstjänsten).
Parten kan också påvisa att hen inte alls har fått del av beslutet. I så fall sänder man till parten en ny handling med besvärsanvisningar, varvid tiden för sökande av ändring börjar löpa först från delfåendet av de nya besvärsanvisningarna.
Mera
En part ansågs ha fått del av ett beslut som sänts till honom till en poste restante-adress den 7:e dagen efter den då beslutet hade postats, när posten inte hade återsänt beslutet till avsändaren (HD 2008:26, beslutssammanfattningen finns inte i Författningstjänsten).
För att tiden för sökande av ändring ska börja löpa, förutsätts det också att beslutet delges rätt mottagare.
Mera
Personen hade vid rättelseyrkandeförfarandet anlitat en advokat som ombud. Ombudet hade i rättelseyrkandet bett att beslutet sänds till honom. Beslutet hade emellertid sänts till parten och inte till ombudet. Tiden för sökande av ändring började inte löpa från det att huvudmannen delgavs beslutet, utan från det att ombudet delgavs beslutet (HFD 2003 T 3024, beslutssammanfattningen finns inte i Författningstjänsten).
En myndighet anses ha tagit del av ett beslut den dagen då beslutet inkommit. Således anses en pensionsanstalt ha fått del av ett beslut den dagen då beslutet inkommit.
Om beslutet har har skickats med ett vanligt elektroniskt meddelande anses pensionsanstalten ha fått del av beslutet den 3:e dagen efter att meddelandet skickats, om inte annat kan påvisas.
Mera
Om en handling delges med ett vanligt elektroniskt meddelande, tillämpas på myndighetens delfående lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet 19 §. I kommunikationslagen föreskrivs inte särskilt om myndigheternas delgivande av information annorlunda än vad förvaltningslagen föreskriver om vanlig delgivning av information. Därför ses en handling som skickats med ett vanligt elektroniskt meddelande som delgiven 3 dagar efter att meddelandet skickats också åt en myndighet, om inte annat kan påvisas. (KHO: 2020: 132)
Hur tiden för sökande av ändring räknas
Vid beräkning av tiden för sökande av ändring iakttas i tillämpliga delar lagen om beräknande av laga tid (LagatidL 150/1930).
Fastän tiden för sökande av ändring börjar löpa från delfåendet av beslutet, räknas dagen för delfåendet inte med i tiden för sökande av ändring, utan tiden för sökande av ändring börjar den dag som följer på dagen för delfåendet (LagatidL 2 §).
Om den sista dagen av tiden för sökande av ändring är
- en helgdag
- självständighetsdagen
- Första maj
- jul- eller midsommarafton eller
- en helgfri lördag
får besvären enligt lagrummet lämnas in ännu den första vardagen därpå (LagatidL 5 §).
Mera
Tiden om beräknande av laga tid tillämpas inte på beräkningen av tiden för delfående. Tiden för sökande av ändring kan inte förlängas så att säga två gånger genom att förskjuta både delfåendet och tidsfristen för ändringssökandet enligt lagen om beräknande av laga tid, till exempel över veckoslutet till följande vardag.
Enligt etablerad rättspraxis ska besvärsskriften vara framme senast på tidsfristens sista dag under öppethållningstiden (LagatidL 6 §).
Besvärsskriften ska vara framme senast på besvärstidens sista dag under öppethållningstiden (LagatidL 6 §), om besvärsskriften lämnas in på annat sätt än elektroniskt. En besvärsskrift som lämnas in elektroniskt ska vara framme senast under besvärstidens sista dag.
Mera
Exempel: Hur tiden för sökande av ändring räknas när beslutet har delgivits per post genom vanlig delgivning
Pensionsanstalten hade skickat beslutet till parten 2.2.2016.
Parten anses ha fått del av beslutet 9.2.2016 om det inte visas något annat.
Tidsfristen för sökande av ändring, 30 dagar, börjar räknas 10.2.2016.
Besvären ska inkomma senast 10.3.2016 före öppethållningstidens slut. Om besvären lämnas in elektroniskt räcker det med att de inkommer under 10.3.2016.
En besvärsskrift anses ha inkommit inom tidsfristen när den lämnats in elektroniskt under besvärstidens sista dag
FSD ansåg i ett beslut av 15.11.2018 att en besvärsskrift som lämnats in till en elektronisk ärendetjänst klockan 21.48 under besvärstidens sista dag hade inkommit inom tidsfristen.
Enligt motiveringarna till FSD:s beslut finns det i lagen om beräknande av laga tid inte direkt föreskrivet något om sådana situationer i vilka myndigheternas elektroniska ärendetjänster kan användas också efter kontorens öppettider. Inlämnande av en besvärsskrift via en elektronisk ärendetjänst är inte entydigt en sådan hos myndighet utförd åtgärd i 6 § i lagen om beräknande av laga tid, som kan anses ha avsetts när lagen stiftades.
Enligt tidigare avgörandepraxis var kravet att också elektroniskt inlämnade besvärsskrifter måste inkomma senast under besvärstidens sista dag före slutet av öppettiden.
Exempel: Hur tiden för sökande av ändring räknas när beslutet har delgivits genom vanlig elektronisk delgivning
Pensionsanstalten sänder beslutet elektroniskt till parten 27.11.2023. Parten meddelar samma dag att hen fått beslutet.
Parten anses ha fått del av beslutet först den 3:e dagen efter det att meddelandet skickats, dvs. 30.11.2023.
Tiden för sökande av ändring, 30 dagar, börjar räknas 1.12.2023.
Den 30:e dagen under tiden för sökande av ändring är en lördag, och därför kan besvären lämnas in den första vardagen. Eftersom måndagen 1.1.2024 är en helgdag, ska besvären komma fram senast tisdagen 2.1.2024 före öppettidens slut. Om besvären lämnas in elektroniskt, ska besvären vara framme under 2.1.2024.
Besvärsinstansen kan pröva besvär som inkommit efter besvärstidens utgång av vägande skäl
Om besvären har inkommit till pensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen efter att besvärstiden gått ut, kan besvären trots det upptas till prövning, om det har funnits vägande skäl till förseningen.
Besvärsinstansen prövar om det har funnits vägande skäl till förseningen. Ändringssökanden är i regel skyldig att bevisa att det har funnits vägande skäl till att besvären har inkommit för sent.
Mera
Exempel: Vägande och icke-vägande skäl till att besvär inkommer för sent
En person som vistades i Sverige utan stadigvarande bostad ansågs ha haft vägande skäl och besvären prövades fast de inkommit för sent.
En besvärsskrift som skickats som rekommenderat brev och anlänt för sent på grund av strejk prövades.
Sjukdom godkändes inte som vägande skäl och besvär som inkommit för sent lämnades utan prövning.
Advokatens långsamma agerande betraktades inte som vägande skäl till att besvärsskrivelsen inkommit för sent.
Som vägande skäl till att besvären inlämnats för sent betraktades inte heller bristande språkkunskaper då ärendet gällde en person som bedrev företagsverksamhet i Finland och besvärsärendet gällde skötseln av lagstadgade skyldigheter i samband med hans verksamhet (PND 3509/02 och 3510/02, beslutssammanställningarna finns inte i Författningstjänsten).
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats, eftersom lagen om rättegång i förvaltningsärenden har ersatt förvaltningsprocesslagen
Besvär ska anföras skriftligt
Ett elektroniskt dokument uppfyller också kravet på skriftlig form.
Mera
Som skriftliga besvär betraktas således också besvär som har sänts in
- som telekopia (fax)
- genom en teletjänst, såsom ett elektroniskt formulär
- per e-post
- genom användarrättighet i ett elektroniskt datasystem
- genom någon annan metod som grundar sig på elektronisk teknik och där informationen förmedlas genom en trådlös förbindelse eller kabel (dock inte som telefonsamtal) och vid behov kan sparas i en skriftlig form
Besvärsskriftens innehåll
I besvärsskriften ska anges
- det beslut i vilket ändring söks
Mera
Beslutet individualiseras genom att ange namnet på pensionsanstalten som gett beslutet och beslutsdatum, samt om möjligt med beslutsnumret eller någon annan individualiserande uppgift.
- till vilka delar ändring söks i beslutet
- vilka ändringar i beslutet som yrkas
- de grunder på vilka ändring yrkas.
- grunderna för rätten att överklaga, om överklagan rör ett beslut som riktar sig mot någon annan än personen som överklagar.
För att ärendet ska behandlas som besvär krävs något slag av ändringsyrkande eller åtminstone ett meddelande som kan tolkas som ett sådant. Besvärsskriften kan i praktiken vara ett brev där ändringssökanden meddelar att hen är missnöjd med beslutet. För att ärendet skall kunna handläggas och avgöras är det i varje fall viktigt att ändringssökanden tillräckligt klart också framför de faktiska skäl som yrkandet grundar sig på. Det är bra att styrka motiveringen av ändringskraven med dokument.
I besvärsskriften ska anges ändringssökandens namn och kontaktuppgifter
I besvärsskriften ska meddelas följande uppgifter:
- ändringssökandens namn och kontaktuppgifter
- kontaktuppgifter till laglig företrädare eller ombud, om denne för talan i ärendet.
- postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress)
Med kontaktuppgifter avses postadress, telefonnummer och andra nödvändiga kontaktuppgifter så som e-postadress.
Om kontaktuppgifterna förändras medan besvären är anhängiga, ska förändringen utan dröjsmål meddelas till besvärsinstansen.
I vissa ärenden kan det för individualisering av besvären också behövas mera detaljerade uppgifter, till exempel uppgifter om förmånslåtaren i familjepensionsfall.
Besvärsskriften behöver inte undertecknas Om besvärsskriften innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet behöver pensionsanstalten inte skicka besvären tillbaka för att kompletteras med en egenhändig eller elektronisk underskrift. Det här rör besvärsskrifter som skickats både elektroniskt och på andra sätt.
Mera
Med autenticitet avses kännedom om avsändaren och med integritet att dokumenten har hållits oförändrat.
Bilagor till besvärsskriften
Till besvärsskriften ska fogas
- Det överklagade beslutet med besvärsanvisningen
Hela beslutet ska fogas till skrivelsen, även om besvären gäller endast en viss del av beslutet.
Beslutet med besvärsanvisningen kan bifogas antingen som original eller i kopia.
- de handlingar som ändringssökanden åberopar som stöd för sitt yrkande, om de inte redan tidigare har tillställts pensionsanstalten
Om myndigheten redan tagit del av de utredningar som besvären stöder sig på, räcker det med att sökanden hänvisar till dem.
- en fullmakt i vissa fall
Om ändringssökanden anlitar ett ombud, ska fullmakten till ombudet i regel fogas till besvären. Om ombudet är en advokat, ett offentligt rättsbiträde eller ett rättegångsbiträde med tillstånd (s.k. tillståndsjurist), behöver ombudet inte lägga fram en fullmakt, om det inte särskilt bestäms om det. Fullmakten behöver i princip inte heller bifogas i sådana fall då ombudet fungerat som ombud under ärendets tidigare behandlingsskede i ett förvaltningsförfarande eller en besvärsinstans.
Om besvären lämnas i elektroniskt och dokumentet innehåller en utredning över ombudets behörighet, behöver ombudet inte lämna in en fullmakt. Pensionsanstalten kan dock bestämma att en fullmakt ska lämnas in, om det finns anledning att betvivla ombudets behörighet eller behörighetens omfattning.
- en utredning om när ändringssökanden har fått del av beslutet eller någon annan utredning över den tidpunkt då besvärstiden börjar löpa.
Om ändringssökanden anser sig ha fått del av det överklagade beslutet senare än vid den lagstadgade tiden för delfåendet, är det bra att foga en utredning över saken till besvärsskriften. Detsamma gäller i fall där parten lämnar in besvären för sent, men anser att det finns en vägande orsak till det. Tilläggsutredningar kan också lämnas in senare.
Det är bra om pensionsanstalten sparar det kuvert i vilket besvären har lämnats in. Om det material som parten lämnat in innefattar det kuvert i vilket parten fick del av beslutet, är det bra att spara också detta kuvert. Med hjälp av datum på kuvertens poststämpel kan man vid behov utreda tidpunkten för delfåendet och inlämnandet av besvärsskriften. Kuverten ska fogas till handlingarna och lämnas in i samband med besvärsärendet till besvärsinstansen.
Förfarande för komplettering av en bristfällig besvärsskrift
Om besvärsskriften är bristfällig, ska besvärsinstansen bereda ändringssökanden tillfälle att komplettera den, om en komplettering inte saknar betydelse för behandlingen av ärendet.
Besvärsinstansen ger ändringssökanden en skälig frist för att komplettera besvären och upplyser hen om på vilket sätt besvären är bristfälliga och vilka följder försummelse att komplettera dem kan få.
Mera
När en pensionsanstalt uppmanar en ändringssökande att komplettera besvären, tillämpas 22 § i förvaltningslagen.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Bestämmelsehänvisningarna har uppdaterats
Parten, hens lagliga företrädare eller hans eller hennes ombud ska lämna in besvären inom besvärstiden hos den pensionsanstalt som fattat det överklagade beslutet. Om ändring söks i Pensionsskyddscentralens beslut, ska besvärsskriften lämnas in hos Pensionsskyddscentralen.
Besvär över besvärsnämndens för arbetspensionsärenden beslut ska lämnas in hos den pensionsanstalt som meddelat ett beslut i ärendet eller hos Pensionsskyddscentralen.
På vilka sätt kan man lämna in besvärsskriften?
Besvärsskriften kan lämnas in på följande sätt:
- personligen
- per post
- genom bud
- elektroniskt.
När har besvärsskriften lämnats in på rätt ställe?
Besvären anses ha lämnats in i tid och på rätt ställe även när den inom utsatt till har inkommit hos en besvärsinstans som behandlar arbetspensionsärenden eller till något av vissa ställen där pensionsansökningar tas emot. Således anses besvären ha inkommit i tid, om de har lämnats in på något av följande ställen:
- en besvärsinstans som behandlar arbetspensionsärenden (besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, försäkringsdomstolen)
- Pensionsskyddscentralen
- en pensionsanstalt inom det privata eller det offentliga pensionssystemet
- ett försäkringsbolag eller betjäningsställe som tillsammans med pensionsanstalten hör till samma koncern eller ekonomiska sammanslutning
- LPA:s ombud.
Mera: En servicebyrå jämställs inte med de ovan nämnda, och därför anses besvär som lämnats in på en servicebyrå inte ha blivit anhängiga. Servicebyrån ska vidarebefordra besvären till någon av de ovan nämnda mottagningsställena för besvär. Ett besvär som lämnats till Fpa anses inte helller ha blivit anhängigt.
Enligt rättspraxis anses en besvärsskrift också ha lämnats in hos myndigheten när den har lämnats i myndighetens postbox (HFD 1956 I 14, beslutssammanfattningen finns inte i Författningtjänsten).
När besvären har lämnats in på något av ovan nämnda ställen har besvären blivit anhängiga inom alla pensionssystem vars förmåner den överklagade beslutssammanställningen gäller. Den som tagit emot besvären sänder den ursprungliga besvärsskriften omedelbart till den pensionsanstalt som fattade beslutet.
Besvär anförda på elektronisk väg anses ha lämnats in hos myndigheten när meddelandet finns tillgängligt för myndigheten i en mottagaranordning eller ett datasystem på ett sådant sätt att meddelandet kan behandlas. Om ankomsttidpunkten för ett elektroniskt meddelande inte kan utredas på grund av att myndighetens elektroniska dataöverföringsmetod varit i olag eller ur bruk eller utredning inte kan läggas fram av någon annan jämförbar orsak, anses meddelandet ha kommit in vid den tidpunkt då det har avsänts.
När en pensionsanstalt eller Pensionsskyddscentralen överklagar ett beslut av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, lämnas besvärsskriften direkt in hos försäkringsdomstolen.
Ändringssökanden har ansvaret för att lämna in besvären
Ändringssökanden lämnar alltid in besvärsskriften på sitt eget ansvar. Detta betyder ansvar bland annat för att besvären lämnas in i tid och till rätt ställe. Också då besvären lämnas in som ett elektroniskt meddelande sker det på avsändarens ansvar. Avsändaren ansvarar bland annat för att rätta kontaktuppgifter till den i besvärsanvisningen nämnda myndigheten har använts vid anförande av besvären.
Registreringen av besvären på pensionsanstalten
Den pensionsanstalt som fattat beslutet för in besvären som anhängiga i sitt register.
När besvären tagits emot av någon annan än den pensionsanstalt som fattat beslutet, inför denna instans inte besvären som anhängiga i sitt eget register utan sänder besvären till den pensionsanstalt som fattat beslutet. Den pensionsanstalt som fattat beslutet antecknar besvären som inkomna den dag då besvären ursprungligen togs emot.
Försäkringsdomstolen meddelar om att besvär blivit anhängiga vid försäkringsdomstolen
När besvär blir anhängiga vid försäkringsdomstolen, ger försäkringsdomstolen ändringssökanden ett meddelande som innehåller
- besked om att ärendet blivit anhängigt vid försäkringsdomstolen
- en uppskattning av den genomsnittliga handläggningstiden
- uppgifter om hur skriftlig och muntlig utredning beaktas vid behandlingen av ärendet
- anvisningar om hur man lämnar in eventuella tilläggsuppgifter
- en uppgift om till vilken tidpunkt nya uppgifter beaktas vid behandlingen av ärendet.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningens formuleringar och laghänvisningar har uppdaterats eftersom lagen om rättegång i förvaltningsärenden har ersatt den gamla förvaltningsprocesslagen
Komplettering och ändring av besvär samt framläggande av biyrkanden
Ändringssökanden ska i regel lägga fram sina egentliga yrkanden under besvärstiden.
Däremot får sökanden framföra nya grunder som stöd för sina tidigare yrkanden också efter besvärstiden, förutsatt att detta inte leder till att saken blir en annan.
Dessutom får ändringssökanden efter att besvärstiden tagit slut i det anhängiga ärendet lägga fram:
- ett nytt yrkande som grundar sig på förändrade omständigheter (något som den ändringssökande inte har kunnat ta i beaktande under besvärstidens gång)
- ett nytt yrkande som grundar sig på en omständighet som kommit till den sökandes vetskap efter besvärstidens utgång
- ett biyrkande om förbud mot eller avbrytande av verkställighet
- ett biyrkande om ersättning av rättegångskostnader
- ett biyrkande om muntlig behandling eller
- något annat biyrkande som hänför sig till rättegången, så som en begäran om förhandsbeslut från Europeiska unionens domstol.
Några andra nya yrkanden är besvärsmyndigheten som första instans inte skyldig att pröva.
Mera
Pensionsanstalten prövade inte ändringssökandens biyrkanden, som ändringssökanden lade fram i sitt yttrande med anledning av pensionsanstaltens bemötande.
Om ändringssökanden kompletterar sina besvär eller lägger fram ett biyrkande, ska hen lämna in ny utredning och biyrkandena hos pensionsanstalten.
Om ändringssökanden redan när besvären anförs vet att tilläggsutredningar kommer att sändas i ett senare skede, är det bra att ange detta i besvärsskriften.
Ändringar av besvären ska göras skriftligt.
Återtagande av besvär
Om pensionsanstalten inte ännu har överfört besvären till besvärsinstansen, kan pensionsanstalten själv låta besvären förfalla. Pensionsanstalten kan låta besvären förfalla oberoende av om de har återtagits under eller efter besvärstiden.
Om ändringssökanden vill återta sina besvär ska han eller hon göra det skriftligt.
Pensionsanstalten informerar parten i ett brev om att behandlingen av besvärsärendet har förfallit. Det finns ingen rätt att söka ändring i att ett besvärsärende förfaller, eftersom själva ärendet inte avgörs därigenom.
Pensionsskyddscentralen kan också låta besvär som gäller PSC:s beslut förfalla, om ändringssökanden återtar sina besvär och de inte ännu har överförts till besvärsinstansen.
Om ändringssökanden vill återta återtagandet av en tidigare besvärsskrift, ska återtagandet av återtagandet göras inom besvärstiden enligt etablerad rättspraxis.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningens formuleringar har specificerats och laghänvisningar uppdaterats eftersom lagen om rättegång i förvaltningseränden ersatt rättsprocesslagen.
Besvärsinstansen lämnar inte besvären utan prövning, om besvären har anförts genom ett felaktigt förfarande för att
- besvärsanvisningen har saknats eller
- besvärsanvisningen har varit felaktig.
En felaktig besvärsanvisning varken medför besvärsrätt eller upphäver de begränsningar som gäller för besvärsrätten.
Om besvärsanvisningen har varit felaktig och felet inte har varit uppenbart, har det enligt rättspraxis ansetts att besvären har anförts eller bemötandet med anledning av dem getts på rätt sätt, förutsatt att parten har följt antingen anvisningarna eller lagbestämmelserna om saken.
Mera
Försäkringsdomstolen ansåg att besvärsanvisningen som fogats till besvärsnämndens för arbetspensionsärenden beslut, när besvärsanvisningen inte innehöll information om möjligheten att lämna in besvärsskriften elektroniskt och inte heller kontaktinformation för inlämnande av besvären elektroniskt. Eftersom den felaktiga besvärsanvisningen hade kunnat bidra till att besvären inkom för sent, lämnade försäkringsdomstolen besvären inte utan prövning trots att den hade inkommit för sent.
Eftersom det besvärsanvisningen inte innehöll information enligt EkomL 7 § 2 mom. om möjligheten att anföra besvär även elektroniskt, var besvärsanvisningen felaktig. Eftersom besvären inkom för sent av annan orsak än bristfällig besvärsanvisning var det inte fråga om ett fall enligt 30 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen, där besvär inte lämnas utan prövning, även om besvären har anförts enligt fel förfarande. (HFD:2007:58), beslutssammanfattningen finns inte i Författningstjänsten)
I nedan nämnda fall har försäkringsdomstolen dock ansett att besvärsanvisningen inte var felaktig, fast den saknade omnämnande av möjligheten att lämna in besvären elektroniskt.
Försäkringsdomstolen ansåg inte att besvärsanvisningen som fogats till ett beslut av besvärsnämnden för olycksfallsärenden var felaktig, fast den saknade omnämnande av möjligheten att lämna in besvär elektroniskt. Försäkringsdomstolen lämnade besvären utan prövning eftersom de hade inkommit för sent. I sitt beslut konstaterade försäkringsdomstolen att EkomL förpliktar myndigheten att eftersträva att erbjuda möjlighet att sköta ärenden elektroniskt, men inte en ovillkorligt skyldighet att göra det. Myndigheten har rätt att pröva i vilken omfattning den erbjuder möjlighet att sköta ärenden elektroniskt (avgörande efter omröstning 11–3).
Besvärsskriften ska överföras till den rätta myndigheten eller besvärsinstansen
Om besvären på grund av en felaktig eller saknad besvärshänvisning har skickats till fel myndighet eller besvärsinstans, ska myndigheten och besvärsinstansen överföra besvärsskriften till den behöriga myndigheten eller besvärsinstansen.
Den ändringssökande bör meddelas om besvärsskriftens överförande.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Det är inte alltid klart om en skrivelse som en part sänt till en pensionsanstalt är besvär, begäran om omprövning av ett lagakraftvunnet beslut eller en begäran om undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut.
Behandlas som besvär
Om en skrivelse som rubricerats eller avsetts som besvär inkommer under besvärstiden, behandlar pensionsanstalten den som besvär.
Behandlas som omprövning av lagakraftvunnet beslut eller som besvär
Om en skrivelse som rubricerats som besvär inkommer efter besvärstiden, behandlar pensionsanstalten den i första hand som en begäran om omprövning av ett lagakraftvunnet beslut. Om pensionsanstalten inte kan ompröva beslutet, behandlas skrivelsen som besvär.
Som begäran om omprövning av ett lagakraftvunnet beslut behandlar pensionsanstalten också en skrivelse som inkommit efter besvärstiden och som inte har rubricerats som besvär, men innehåller ett yttrande om missnöje med pensionsanstaltens beslut. Om pensionsanstalten inte kan ompröva beslutet, behandlas skrivelsen som besvär.
Som begäran om omprövning av ett lagakraftvunnet beslut behandlar pensionsanstalten också en skrivelse som inkommit efter besvärstiden och som har rubricerats eller kan tolkas som en begäran om omprövning av ett lagakraftvunnet beslut.
Ansökan om undanröjande av beslut
En skrivelse som inkommer för sent kan också vara avsedd som en ansökan om undanröjande av ett beslut.
Oklara fall
I oklara fall tar pensionsanstalten kontakt med parten och frågar i vilket syfte handlingen har sänts in. I sista hand är det dock besvärsinstansen som avgör om det är fråga om besvär som inkommit efter besvärstidens utgång eller om en ansökan om undanröjande av beslut eller om pensionsanstalten borde ha behandlats ärendet som en begäran om omprövning av ett lagakraftvunnet beslut.
Anmälan om ändring av arbetsinkomst
Ovan nämnda principer gäller också anmälningar om ändring av arbetsinkomsten.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Länkarna till lagrummen har uppdaterats och den svenska terminologin preciserats.
När pensionsanstalten har tagit emot besvären, undersöker den om den själv kan rätta beslutet. Om pensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i besvärsskriften, ska den meddela ett överklagbart rättelsebeslut i ärendet.
Ett rättelsebeslut ska helst ges först när besvärstiden gått ut. Genom det undviker man att det samtidigt finns två besvär anhängiga om samma ärende, om en part bestämde sig att också överklaga rättelsebeslutet.
När det med anledning av besvär meddelas ett nytt beslut eller en beslutssammanställning efter rättelse, upphör behandlingen av ärendet och handlingarna sänds inte till besvärsmyndigheten.
Ett rättelsebeslut och en beslutssammanställning efter rättelse får överklagas genom besvär.
Rättelse av beslut, när en pensionsanstalt inom den privata sektorn är VILMA-anstalt och besvären enbart gäller bedömningen av arbetsförmågan
Om en pensionsanstalt inom den privata sektorn är VILMA-anstalt, kan den ge en överklagbar beslutssammanställning efter rättelse endast när
- besvären över beslutssammanställningen enbart gäller bedömningen av arbetsförmågan och
- pensionsanstalten som VILMA-anstalt godkänner alla yrkanden i besvären.
Rättelse av beslut, när en pensionsanstalt inom den privata sektorn är VILMA-anstalt och besvären gäller annat än bedömning av arbetsförmågan
Om en pensionsanstalt inom den privata sektorn är VILMA-anstalt och besvären gäller något annat än bedömningen av arbetsförmågan, ska VILMA-anstalten be Keva om ett utlåtande till den del besvären gäller pensionsskydd som sköts av Keva. Om både VILMA-anstalten och Keva godkänner yrkandena i besvären till alla delar, utfärdar VILMA-anstalten en beslutssammanställning efter omprövningen.
Som VILMA-anstalt är pensionsanstalten inom den privata sektorn bunden till de ställningstaganden som Keva gör i sitt utlåtande.
Rättelse av beslut, när besvär om pensionsbeslut gäller ett anställningsförhållande som ligger till grund för pensionen
Om pensionsanstalten eller VILMA-anstalten har meddelat ett beviljande pensionsbeslut och besvären gäller ett pensionsgrundande anställningsförhållande som har försäkrats i någon annan pensionsanstalt än den som meddelat pensionsbeslutet, ska den pensionsanstalt som meddelat pensionsbeslutet be om ett utlåtande av den pensionsanstalt som försäkrat anställningsförhållandet. Om den pensionsanstalt som försäkrat anställningsförhållandet i sitt utlåtande godkänner ändringssökandens yrkanden till alla delar, ska den pensionsanstalt som meddelat beslutet meddela ett rättelsebeslut.
När har ändringssökandens yrkanden godkänts till alla delar?
Ibland kan det lämna utrymme för tolkning om ändringssökandens yrkanden har godkänts till alla delar. I t.ex. ett invalidpensionsärende anses yrkandena ha godkänts till alla delar, när arbetsoförmågan anses ha inträtt vid den tidpunkt som sökanden uppgett och sökanden beviljas full invalidpension eller delinvalidpension enligt hans eller hennes yrkande.
Däremot har yrkandena inte godkänts till alla delar t.ex. när
- arbetsoförmågan enligt ett läkarutlåtande som bifogats besvären fortgår tills vidare och pensionsanstalten endast beviljar pensionen på viss tid
- yrkandena godkänns i fråga om huvudärendet, men t.ex. rättegångskostnader inte ersätts fast sökanden yrkat det.
Om pensionsanstalten inte kan godkänna alla ändringssökandens yrkanden, ska den överföra ärendet till besvärsinstansen.
Ett ärende ska överföras till besvärsinstansen också när det i ärendet finns flera parter, vilkas yrkanden är motstridiga eller skiljer sig från varandra. Det kan vara fallet t.ex. när arbetsgivaren och arbetstagare är av olika åsikt om den pensionsgrundande arbetsinkomsten i ett sito-ärende
I förvaltningsärenden svarar parterna för sina egna kostnader. Om ändringssökanden yrkar ersättning för kostnader som ett förvaltningsärende (inte ändringssökande) medfört, lämnas yrkandet utan prövning med motiveringen att ersättning för handläggningskostnader inte ingår i pensionsanstaltens behörighet.
Om ändringssökanden också har lagt fram andra yrkanden och dessa godkänns, överförs ärendet inte till besvärsinstansen, utan ändringssökanden har rätt att överklaga pensionsanstaltens omprövade beslut och beslut om att lämna ärendet utan prövning.
Interimistiskt beslut, om yrkandena godkänns delvis
Om pensionsanstalten godkänner ändringssökandens yrkanden endast delvis, ska den meddela ett interimistiskt beslut i ärendet och hänskjuta ärendet till besvärsinstansen. Ändring får inte sökas i det interimistiska beslutet.
Vad betyder förbud mot reformatio in pejus?
Förbud mot reformatio in pejus innebär att pensionsanstalten inte kan godkänna ändringssökandens yrkande, om det skulle leda till ett slutresultat som är sämre för ändringssökanden än tidigare. Principen gäller uttryckligen slutresultatet, och därför är det väsentligt om avgörandet i sin helhet ändras till ändringssökandens nackdel. Om ändringssökandens besvär skulle leda till ett sämre slutresultat för honom eller henne än tidigare, ska pensionsanstalten överföra besvären till besvärsinstansen.
Förbudet mot reformation in pejus gäller dock inte omprövning av ett felaktigt beslut om arbetsinkomst. När ändringssökanden som stöd för sina besvär företer tillräckliga grunder för att arbetsinkomsten har fastställts felaktigt, meddelar pensionsanstalten ett rättelsebeslut. I sådana fall behöver pensionsanstalten inte göra en förmånlighetsjämförelse med tanke på vad företagaren kan få i pension senare.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Till anvisningen har tillagts att lagen om beräknande av laga tid 5 § tillämpas på 30 och 60 dagars tidsramen för inlämning av besvär.
Pensionsanstaltens skyldighet att skaffa tilläggsutredning innan besvären överförs till besvärsinstansen
Pensionsanstalten ska se till att all tilläggsutredning som väsentligt påverkar ärendet inhämtas. Om det i besvären nämns nya saker om vilka tilläggsutredning behöver skaffas och tilläggsutredningen kan fås genom rimliga åtgärder, skaffar pensionsanstalten den.
Pensionsanstalten kan också uppmana ändringssökanden att lämna in utredning som ändringssökanden har åberopat i sin besvärsskrift. Då ska pensionsanstalten utan dröjsmål underrätta ändringssökanden om vilken tilläggsutredning ändringssökanden förutsätts skaffa. Även om parten har anlitat ombud vid anförandet av besvären, kan tilläggsutredning begäras också av parten, om det är motiverat för utredning av ärendet.
Pensionsanstalten är inte skyldig att skaffa avgiftsbelagd tilläggsutredning, utan ändringssökanden ska själv skaffa den. Om pensionsanstalten förpliktigar pensionssökanden att genomgå undersökningar för att utreda arbetsförmågan, ersätter pensionsanstalten dock kostnaderna för undersökningarna.
I vilka situationer och inom vilken tid ska pensionsanstalten överföra besvären till besvärsinstansen?
Om pensionsanstalten inte godkänner ändringssökandens yrkanden till alla delar, ska pensionsanstalten sända besvärsskriften och sitt utlåtande om den till besvärsinstansen.
Pensionsanstalten ska överföra besvären till besvärsinstansen i följande situationer:
- pensionsanstalten omprövar inte alls sitt beslut
- pensionsanstalten omprövar sitt beslut endast delvis
- pensionsanstalten anser att besvären bör lämnas utan prövning
- godkännande av ändringssökandens yrkande skulle leda till ett sämre slutresultat för ändringssökanden.
Besvären ska i regel överföras till besvärsinstansen inom 30 dagar
Pensionsanstalten ska överföra besvärshandlingarna och sitt eget utlåtande om besvären till besvärsnämnen för arbetspensionsärenden inom 30 dagar från utgången av besvärstiden.
Om besvären gäller besvärsnämndens beslut ska pensionsanstalten sända besvärshandlingarna och sitt utlåtande till försäkringsdomstolen inom 30 dagar.
Även en VILMA-anstalt som gett en beslutssammanställning ska överföra ärendet till besvärsinstansen inom 30 dagar när besvären angående beslutssammanställningen enbart gäller bedömningen av arbetsförmågan och pensionsanstalten inom den privata sektorn som VILMA-anstalt inte godkänner alla yrkanden i besvären som inlämnats till den.
Om den utsatta tidens sista dag infaller bestämd dag eller sista dagen av bestämd tid på helgdag, självständighetsdagen, första maj, julaftonen, midsommaraftonen eller söckenlördag, må fullgörandet kunna ske första söckendagen därefter. (Lag om beräknande av laga tid 5 § 1 mom)
Undantagsvis kan besvären överföras till besvärsinstansen inom 60 dagar
Pensionsanstalten kan göra undantag från 30-dagarsfristen endast om inhämtandet av tilläggsutredning som behövs för behandlingen av besvären förutsätter det. Då ska besvärsskriften och utlåtandet lämnas in hos besvärsinstansen senast inom 60 dagar från utgången av besvärstiden. Denna 60-dagarsfrist är ovillkorlig. Ändringssökanden ska utan dröjsmål informeras om att tilläggsutredning skaffas.
Om en pensionsanstalt inom den privata sektorn i egenskap av VILMA-anstalt har meddelat en beslutssammanställning och med anledning av besvär bett Keva om ett utlåtande om det pensionsskydd som Keva sköter, men beslutet inte omprövas enligt ändringssökandens yrkanden, ska VILMA-anstalten lämna in besvären och utlåtandena om dem till besvärsinstansen inom 60 dagar från utgången av besvärstiden.
Pensionsanstalten ska överföra besvären och sitt utlåtande till besvärsinstansen inom 60 dagar också i det fall att pensionsanstalten inte hinner få den tilläggsutredning den behöver och exempelvis inte kan ta ställning till yrkandena i besvären. Då uppger pensionsanstalten i sitt utlåtande att den kommer att ge ett tilläggsutlåtande när den har fått utredningen. Det är också bra att i utlåtandet ange för besvärsinstansen hurdan utredning pensionsanstalten har begärt och när den sannolikt får den.
Tidsfristerna för överföring av besvär är ovillkorliga
Riksdagens justitieombudsman har i flera ställningstaganden konstaterat att de ovan nämnda fristerna 30 och 60 dagar är ovillkorliga och att undantag inte får göras från den ens på ändringssökandens begäran.
Tidsfristerna gäller dock inte situationer där besvärsinstansen har ålagt pensionsanstalten att skaffa tilläggsutredning eller återförvisat ärendet till pensionsanstalten för inhämtande av tilläggsutredning.
Vad ska pensionsanstalten skriva i ett utlåtande till en besvärsinstans?
I ett utlåtande till en besvärsinstans ska pensionsanstalten ange bl.a.
- pensionsanstaltens ståndpunkt i besvärsärendet
- den juridiska motiveringen för ståndpunkten (också om nya krav)
- faktamotivering för ståndpunkten (också om nya krav)
- ställningstagandet till muntlig förhandling, om en part har yrkat på muntlig förhandling
- ställningstagandet till rättegångskostnader (i fråga om både grund och belopp), om en part har yrkat på ersättning för rättegångskostnader
- namn på och telefonnumret till den handläggare som behandlat ärendet i pensionsanstalten
- vem (den försäkrade, FPA, en vårdinrättning, arbetsgivaren, någon annan) som har lämnat in vilken handling till pensionsanstalten och vid förekommande fall en uppgift om att pensionsanstalten själv har skaffat någon handling
- den dag då besvären inkommit
- huruvida pensionsanstalten anser att det inte finns förutsättningar att pröva besvären (t.ex. för att besvären har inkommit efter besvärstiden).
Om besvären har inkommit efter besvärstiden, ska dessutom följande anges i utlåtandet:
- den dag då parten har fått del av beslutet (den sjunde dagen efter postningsdagen vid vanlig delgivning, om annat inte har visats)
- den dag då besvärstiden har gått ut
- den dag då besvären har anhängiggjorts
- orsaken till förseningen (om den har angetts)
- uppgift om risken för att ärendet lämnas utan prövning, om det inte läggs fram en vägande orsak för förseningen.
Även om pensionsanstalten anser att besvären inte bör prövas för att de inkommit för sent, är det bra att pensionsanstalten i sitt utlåtande också tar ställning till själva ärendet för den händelse att besvärsinstansen anser att det funnits vägande orsaker till förseningen och prövar besvären.
När ovan nämnda anges i utlåtandet, behöver besvärsinstansen inte separat höra ändringssökanden om dem.
Vilka handlingar ska pensionsanstalten tillställa besvärsinstansen?
Pensionsanstalten ska tillställa besvärsinstansen följande handlingar:
- besvärsskriften
- bilagorna till besvärsskriften
- pensionsanstaltens utlåtande
- övriga handlingar som gäller ärendet
- om besvärsskriften har lämnats in som bilaga till ett e-brev, sänds också e-brevet till besvärsinstansen
Inga anteckningar får göras i handlingarna
Pensionsanstaltens handläggare får inte göra några som helst anteckningar (strecka under eller över något mm.) i läkarutlåtandena och andra handlingar som ingår i besvärshandlingarna, eftersom handlingarna är rättegångshandlingar vid sökandet av ändring.
Inlämning av pensionsanstaltens interna dokument till besvärsinstansen
Pensionsanstalten överväger själv om den fogar sina interna handlingar till de handlingar som sänds till besvärsinstansen. Besvärsinstanserna har dock framfört önskemålet att pensionsanstalterna inte ska foga interna handlingar och promemorior till handlingarna.
Om pensionsanstalten dock fogar en intern promemoria eller annat motsvarande till handlingarna, har besvärsinstanserna önskat att pensionsanstalten ska höra parten i fråga om dem. Parten kan höras i samband med att han eller hon underrättas om att besvären överförs till besvärsinstansen.
Pensionsanstaltens sakkunnigläkare deltar tillsammans med andra sakkunniga i att göra en helhetsbedömning av partens arbetsförmåga. Till helhetsbedömningen medverkar utöver de medicinska faktorerna de övriga omständigheter som räknas upp i lagen. Pensionsanstaltens läkare fungerar som en del av pensionsanstaltens prövningsprocess och parten behöver inte höras separat om pensionsanstaltens läkares bedömning.
Ändringssökanden informeras om att besvären överförs till besvärsinstansen
Om pensionsanstalten inte kan ompröva sitt beslut, informerar pensionsanstalten ändringssökanden om det i ett brev. I samma brev meddelar pensionsanstalten till ändringssökanden också att besvären har överförts till besvärsinstansen.
Om besvären har anförts via ombud, är det ombudet som får meddelandet. Vid behov kan meddelandet också sändas till parten. Det är bra att meddela om överföringen också till parten utöver ombudet åtminstone när ombudet inte är advokat eller offentligt rättsbiträde.
Till brevet fogas en kopia av pensionsanstaltens utlåtande.
Om pensionsanstalten efter att ha tagit emot besvären har skaffat tilläggsutredning, t.ex. läkarutlåtanden eller skatteuppgifter, eller om pensionsanstalten avser att sända interna handläggningsdokument till besvärsnämnden, fogas också kopior av dessa dokument till brevet om överföringen, om pensionsanstalten inte har redogjort för dokumentens innehåll i sitt utlåtande. Ändringssökanden ska också höras om uppgifter ur handelsregistret, men om uppgifterna i andra myndighetsregister, såsom förvärvsarbetsutdrag eller FPA-uppgifter, behöver ändringssökanden inte höras.
I brevet om överföring informeras ändringssökanden om att han eller hon har rätt att yttra sig om pensionsanstaltens utlåtande och de bifogade handlingarna till besvärsinstansen inom 30 dagar från brevets datum. Bilagorna ska också individualiseras i brevet, t.ex. ett utlåtande som begärts från en annan pensionsanstalt i en VILMA-situation.
Det är också bra att i brevet uppge kontaktinformationen till besvärsinstansen dit besvären överförs. I brevet är det också bra att uppge den uppskattade handläggningstiden i besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och telefontjänsttiden på nämndens kontor, när besvären överförs till besvärsnämnden. Uppgifter om handläggningstiden och byråns telefontjänsttid finns på besvärsnämndens webbplats.
En kopia av brevet och bilagorna sänds till besvärsinstansen så att besvärsinstansen vet om vilka dokument parten har hörts.
Hur går man till väga, om pensionsanstalten får tilläggsutredningar när besvären redan har överförts?
Pensionsanstalten ger ett tilläggsutlåtande om tilläggsutredningen till besvärsinstansen
Tilläggsutredningarna sänds till den pensionsanstalt som meddelat beslutet (till VILMA-anstalten om besvären gäller en beslutssammanställning) även om besvärsärendet redan har överförts till besvärsinstansen. Pensionsanstalten ger ett tilläggsutlåtande om ärendet utgående från tilläggsutredningen.
En kopia av tilläggsutredningen bör omgående också sändas till besvärsinstansen, så att också besvärsinstansen har en möjlighet att genast sätta sig in i tilläggsutredningen. Samtidigt bör pensionsanstalten meddela till besvärsinstansen att pensionsanstalten kommer att ge ett tilläggsutlåtande i ärendet.
Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen kan låta bli att beakta en skriftlig eller muntlig utredning, om utredningen inkommer till besvärsinstansen den dag då ärendet avgörs eller senare. Sådan utredning fogas inte till rättegångshandlingarna.
Med den dag då ärendet avgörs avses den dag då ärendet har avgjorts i ett sammanträde. Om ärendet har avgjorts utan ett egentligt sammanträde, är dagen för avgörandet den dag så ärendet har protokollförts som avgjort.
I tilläggsutlåtandet ska pensionsanstalten specificera vilken tilläggsutredning utlåtandet avser.
Om tilläggsutredningen inte innehåller något nytt och pensionsanstalten inte har för avsikt att ge ett tilläggsutlåtande, bör pensionsanstalten meddela besvärsinstansen till besvärsinstansens officiella e-post att pensionsanstalten inte kommer att ge ett tilläggsutlåtande.
Pensionsanstalten hör parten om sitt tilläggsutlåtande
Parten hörs om pensionsanstaltens tilläggsutlåtande på samma sätt som om det egentliga utlåtandet. Då räcker det emellertid att ändringssökanden ges 14 dagar tid att svara. Om tilläggsutlåtandet ges med anledning av tilläggsutredning som pensionsanstalten själv begärt, är det dock bra att ge 30 dagar tid att svara.
Pensionsanstalten behöver inte höra ändringssökanden om sitt meddelande till besvärsinstansen om att inte ge ett tilläggsutlåtande.
Hur går man till väga, om pensionsanstalten godkänner besvären efter överföringen?
Om pensionsanstalten godkänner yrkandena i besvären helt eller delvis efter att besvärsskriften har sänts till besvärsinstansen, kan pensionsanstalten meddela ett interimististk beslut i ärendet. Besvärsinstansen ska utan dröjsmål underrättas om det interimistiska beslutet. Ändring får inte sökas i det interimistiska beslutet.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats till den del som handlar om en ny ansökan om förmån medan besvär är anhängiga.
Ny ansökan om förmån under tiden för sökande av ändring
Om sökanden har fått beslut om avslag på sin ansökan om en förmån, kan han eller hon under besvärstiden lämna in en ny ansökan om samma förmån och inte egentliga besvär. I sådana fall är det bra om pensionsanstalten frågar parten om partens avsikt har varit att söka ändring eller inte.
Om parten meddelar att han eller hon inte söker ändring, behandlar pensionsanstalten ansökan när besvärstiden har gått ut.
Om personens avsikt har varit att söka ändring och pensionsanstalten godkänner sökandens yrkanden, meddelar pensionsanstalten ett rättelsebeslut med besvärsanvisningar, när besvärstiden har gått ut. Om pensionsanstalten inte godkänner sökandens yrkanden eller godkänner dem endast delvis, sänder pensionsanstalten ansökan till besvärsinstansen för att prövar som besvär och meddelar ett interimistiskt beslut till de delar den har godkänt yrkandena.
Det är nödvändigt att fråga vilken partens avsikt har varit, eftersom besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen har haft olika syn på ansökans karaktär i fall av det här slaget.
Pensionsnämnden lämnade en ny förmånsansökan utan prövning som besvär, eftersom ansökan inte kunde betraktas som besvär över pensionsanstaltens beslut i och med att ansökan i sig inte innehöll yrkanden i fråga om pensionsanstaltens beslut. Enligt 23 § förvaltningslagen ska det i besvärsskriften som riktas till besvärsinstansen anges det beslut i vilket ändring söks, till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas och de grunder på vilka ändring yrkas. (PND 1085/03, beslutssammanfattningen finns inte i Författningstjänsten)
Försäkringsdomstolen behandlade en ny förmånsansökan som inkommit inom besvärstiden efter pensionsnämndens slut som besvär.
Försäkringsdomstolen har dock inte behandlat något ärende som handlat om huruvida ett beslut av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden varit lagenligt till den del som besvärsnämnden med stöd av 23 § i förvaltningslagen inte har behandlat en ny förmånsansökan som inkommit under besvärstiden som besvär.
Ny ansökan medan besvär är anhängiga
Om personen medan besvären är anhängiga har ansökt om en annan förmån med en ny ansökan, meddelar pensionsansökan ett beslut om den nya ansökan. Beslutet åtföljs av besvärsanvisningar.
Om personen medan besvären är anhängiga har ansökt om samma förmån med en ny ansökan, är det bra att ta reda på om ansökan är avsedd som tilläggsutredning till besvärsärendet. Medan besvär är anhängiga meddelas det inte ett nytt överklagbart beslut om samma ärende.
Om personen emellertid har ansökt om delinvalidpension och ansöker om full invalidpension medan besvär över beslutet om delinvalidpensionen är anhängiga, meddelar pensionsanstalten ett beslut om full invalidpension och fogar besvärsanvisningar till beslutet.
Personen har rätt att få sitt ärende om full invalidpension prövat, eftersom personens rätt till full invalidpension inte har prövats i beslutet om delinvalidpension.
Ny ansökan om förmån efter besvärstiden
Om parten ansöker om samma förmån med en ny ansökan efter besvärstidens utgång, meddelar pensionsanstalten ett nytt beslut.
Om det i ansökan tydligt begärs rättelse av det tidigare förmånsbeslutet, behandlar pensionsärendet som rättelse av ett lagakraftvunnet beslut och meddelar ett beslut enligt det.
Ny arbetsinkomstansökan under tiden för sökande av ändring eller medan besvär är anhängiga
Om en företagare under besvärstiden för ett arbetsinkomstbeslut eller medan besvär är anhängiga lämnar in en ansökan om justering av arbetsinkomsten hos pensionsanstalten och på ansökan tydligt ansöker om justering av arbetsinkomsten från och med anmälningstidpunkten, behandlar pensionsanstalten ärendet normalt som en ansökan om justering och meddelar ett överklagbart beslut när besvärstiden för det tidigare arbetsinkomstbeslutet har gått ut
Ny arbetsinkomstansökan efter tiden för sökande av ändring
Om en arbetsinkomstansökan inkommer efter besvärstiden, behandlas den som en ansökan om justering, som besvär eller som ansökan om undanröjande av beslut i enlighet med företagarens avsikt.
I oklara fall frågar pensionsanstalten företagaren vad han eller hon har avsett. Företagaren kan ha lämnat in en ansökan om justering av arbetsinkomst eller grundbesvär över arbetspensionsförsäkringsavgiften, fast hans eller hennes avsikt har varit att begära att hela försäkringen annulleras eller arbetsinkomsten minskas från den tidpunkt då försäkringen börjat.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats med ett stycke om verkställighet av debitering och indrivning av försummelseavgift samt att förbjuda eller avbryta verkställigheten. Anvisningen har dessutom uppdaterats eftersom lagen om rättegång i förvaltningsärenden har ersatt förvaltningsprocesslagen.
Verkställighet av beslut
Pensionsanstaltens beslut ska iakttas trots sökande av ändring, tills ärendet har avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut. Detsamma gäller en VILMA-beslutssammanställning. Det betyder att pensionsanstalternas beslut kan verkställas, fast de inte ännu har vunnit laga kraft.
När pensionsanstaltens beslut har vunnit laga kraft, får det verkställas såsom en lagakraftvunnen dom i ett tvistemål. Även ett lagakraftvunnet beslut av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden får verkställas såsom en lagakraftvunnen dom i ett tvistemål.
I praktiken verkställs dock beslut om återkrav i allmänhet inte förrän de vunnit laga kraft.
Förbud mot och avbrytande av verkställigheten av ett beslut
Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen kan i samband med egentligt ändringssökande förbjuda att beslutet verkställs eller bestämma att verkställigheten ska avbrytas trots att beslutet med stöd av en särskild bestämmelse kan verkställas omedelbart
Besvärsinstansernas rätt att ingripa i verkställigheten grundar sig på den allmänna bestämmelsen om behörighet i 123 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden, enligt vilken en besvärsinstans kan
- förbjuda att beslutet verkställs
- bestämma att verkställigheten ska avbrytas
- föreskriva något annat om verkställigheten, när besvär har anförts.
Om beslutet i sig inte ställer en förpliktelse som kan verkställas genom tvångsmedel, kan bestämmelsen om förbud mot eller avbrytande av verkställigheten av ett beslut inte tillämpas på det. Ett exempel på detta är beslut om avslag av ansökan om att en utländsk arbetsgivare befrias från försäkringsskyldigheten enligt ArPL 149 §. (TELK/609/3099/2009, beslutssammanfattningen finns inte i Författningstjänsten)
Besvärsinstansen kan förbjuda eller avbryta verkställigheten först när besvär har anförts. En begäran om förbud mot eller avbrytande av verkställigheten kan läggas fram på samma gång som de egentliga besvären lämnas in eller senare medan besvären är anhängiga.
I allmänhet är det en part som begär förbud mot eller avbrytande av verkställigheten, men även besvärsinstansen har behörighet att ta initiativ i ärendet. Av besvärshandlingarna eller även annars kan det framgå att det är motiverat att förbjuda eller avbryta verkställigheten för att syftet med besvären ska uppnås. Besvärsinstanserna behandlar ansökningar om förbud och avbrytande i brådskande ordning.
Ett förordnande om förbud mot eller avbrytande av verkställigheten är överklagbart i samband med huvudärendet (Lagen om rättegång i förvaltningsärenden 108 § 1 mom), om det inte är förbjudet att överklaga avgörandet av huvudärendet (lagen om rättegång i förvaltningsärenden 107 § 2 mom).
Besvärsinstansen bestämmer hur länge förordnandet om verkställighetsförbud är i kraft (lagen om rättegång i förvaltningsärenden 124 §). Om ikraftvarandet inte framgår ur förordnandet eller inte har bestämts separat är förordnandet i princip i kraft fram tills att ett nytt förordnande ges i ärendet eller tills ett avgörande beslut ges i huvudärendet.
Förbud mot eller avbrytande av verkställigheten av ett beslut vid extraordinärt ändringssökande
Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen kan ge förordnanden om verkställigheten, då dessa instanser behandlar ett ärende som berör upphävande av ett beslut med laga kraft. I sådana fall kan besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen till exempel förbjuda eller avbryta verkställigheten av beslutet.
FSD ansåg i ett beslut genom omröstning 4.4.2019 att den kunde pröva ett yrkande på avbrytande av verkställigheten som framställts i ett ansökningsärende gällande undanröjande av beslut (VakO 1386/2019). Avgörandet grundar sig på 19 § 1 mom. i lagen om rättegång i försäkringsdomstolen och 32 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen.
Bestämmelsen som motsvarar 32 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen hittas i 123 § 1 mom i den år 2020 ikraftträdda lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
Högsta förvaltningsdomstolen kan bestämma om verkställigheten enligt 123 § i förvaltningsprocesslagen när den behandlar ett ärende som gäller undanröjande av försäkringsdomstolens beslut. Således kan högsta förvaltningsdomstolen t.ex. förbjuda eller avbryta verkställigheten av ett beslut.
Verkställigheten av utsökning och debitering av arbetspensionsförsäkringsavgift
Arbetspensionsförsäkringsavgifter och förhöjda arbetspensionsförsäkringsavgifter, dvs. försummelseförhöjning (även vid tvångsförsäkring), med dröjsmålsränta är direkt utsökningsbara.
Bestämmelser om indrivning av arbetspensionsförsäkringsavgifter och förhöjda arbetspensionsförsäkringsavgifter finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007.) Bestämmelser om indrivning av fordran finns också i lagen om indrivning av fordran (513/1999).
Arbetspensionsavgiften får utmätas, även om debiteringen inte ännu har vunnit laga kraft (L om verkställighet av skatter och avgifter, 4 §). Grundbesvär leder alltså inte heller att indrivningen av arbetspensionsförsäkringsavgifterna avbryts, utan avgifterna ska betalas trots besvären.
Förbud mot eller avbrytande av verkställighet av utsökning och debitering av arbetspensionsförsäkringsavgift
En besvärsinstans som behandlar besvär eller grundbesvär över påförande eller debitering av arbetspensionsförsäkringsavgift ska på begäran eller självmant förbjuda utsökning av fordran eller förordna om avbrytande av utsökningen. Arbetsgivaren eller företagaren kan begära avbrytande av eller förbud mot indrivningen hos den besvärsinstans som behandlar besvären. En förutsättning är att besvären eller begäran om omprövning är uppenbart obefogade. (12 § och 15 § i lagen om verkställighet av skatter och avgifter)-
Försäkringsdomstolen har ansett att den i samband med extraordinärt ändringssökande inte har behörighet att behandla en ansökan som gäller förbud mot eller avbrytande av utsökning.
X hade ansökt om undanröjande av ett LFöPL-beslut och samtidigt begärt att utsökningen skulle avbrytas. FSD lämnade ansökan om avbrytande utan prövning för att ärendet inte ingick i FSD:s behörighetsområde. (FSD2065/2002, sammanfattningen finns inte i Författningstjänsten.)
Om arbetspensionförsäkringsavgiften inte ännu har gått till utsökning, kan debiteringen av arbetspensionsföräkringsavgiften förbjudas eller avbrytas med stöd av bestämmelser i förvaltningsprocesslagen (se punkten Förbud mot och avbrytande av verkställigheten av ett beslut).
Pensionsanstaltens behörighet att förbjuda och avbryta verkställigheten av ett beslut och av debitering av arbetspensionsförsäkringsavgift
Pensionsanstalten kan avbryta verkställigheten av ett beslut samtidigt som den
- godkänner ändringssökandens besvär
- godkänner ett yrkande på rättelse av ett lagakraftvunnet beslut eller
- behandlar rättelse av ett sak- eller skrivfel.
- söker om undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut
Pensionsanstalten kan tillfälligt avbryta verkställigheten, när den hänskjuter besvären till besvärsinstansen.
Om pensionsanstalten avbryter verkställigheten av ett beslut, är det bra att nämna avbrytandet i utlåtandet till besvärsinstansen.
Avbrytande av indrivning av arbetspensionsförsäkringsavgift på pensionsanstalten
Om en företagare söker ändring i ett beslut om indrivning av arbetspensionsförsäkringsavgift enligt FöPL, kan pensionsanstalten avbryta debiteringen av arbetspensionsförsäkringsavgiften tills ändringssökandet har behandlats, om besvärsinstansens avgörande kan inverka på arbetspensionsförsäkringsavgiften.
Om företagaren ansöker om pension kan pensionsanstalten likaså avbryta indrivningen av arbetspensionsförsäkringsavgiften, tills pensionsansökan har avgjorts, om avgörandet kan inverka på arbetspensionsförsäkringsavgiften.
Verkställighet av debitering och indrivning av försummelseavgift samt att förbjuda eller avbryta verkställigheten
Pensionsanstalten ska debitera försummelseavgiften som påförts av Statskontoret utan dröjsmål när beslutet om försummelseavgift vunnit laga kraft. Således ska försummelseavgiften debiteras inom ca 2 månader från att Statskontorets beslut vunnit laga kraft.
Även ett lagakraftvunnet beslut av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden får verkställas såsom en lagakraftvunnen dom i ett tvistemål.
Dröjsmålsavgiften jämte dröjsmålsränta är direkt utsökbar.
Dröjsmålsavgiften och dröjsmålsräntan regleras av lagen om verkställighet av skatter och utgifter (706/2007) och av lagen om indrivning av fodringar (513/1999).
Försummelseavgiften jämte dröjsmålsränta får utmätas, även om debiteringen inte ännu har vunnit laga kraft (L om verkställighet av skatter och avgifter, 4 §). Grundbesvär avbryter således inte indrivningen av försummelseavgiften.
Om en arbetsgivare eller företagare söker om ändring i debiteringen av försummelseavgift, får arbetsgivaren eller företagaren samtidigt begära av besvärsinstansen eller utmätningsmannen att indrivningen av försummelseavgiften förbjuds eller avbryts. ( 12 § och 15 § i lagen om verkställighet av skatter och avgifter)
Om försummelseavgiften inte ännu har gått till utmätning, får besvärsinstansen i samband med grundbesvären förbjuda eller avbryta debiteringen av försummelseavgiften enligt lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
Om en företagare söker ändring i ett beslut som utfärdats med stöd av FöPL, kan pensionsanstalten avbryta debiteringen av försummelseavgiften tills ändringsansökan har behandlats, om besvärsinstansens avgörande kan inverka på försummelseavgiften. Om företagaren ansöker om pension, kan pensionsanstalten avbryta indrivningen av försummelseavgiften tills pensionsansökan är avgjord om avgörandet kan ha en inverkan på försummelseavgiften.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Länkarna till lagrummen har uppdaterats.
Sökanden har rätt att söka ändring i beslut om arbetspensionsrehabilitering.
Bestämmelserna om sökande av ändring i pensionsärenden tillämpas också på sökande av ändring i beslut som gäller arbetspensionsrehabilitering.
Sökanden kan överklaga beslut som gäller
- rätten till arbetspensionsrehabilitering
- ändamålsenligheten av den planerade rehabiliteringsåtgärden (rehabiliteringens innehåll)
- rehabiliteringspenningen eller rehabiliteringstillägget (rätten att överklaga gäller både förmånens belopp och betalningstid)
- rätten till rehabiliteringsunderstöd
- beloppet på rehabiliteringstillägget
- ersättning av rehabiliteringskostnaderna.
Besvären lämnas in till den pensionsanstalt som fattat beslutet om arbetspensionsrehabiliteringen. Även besvär gällande beslutet från besvärsnämnden för arbetspensionsärenden lämnas in till den pensionsanstalt som fattat beslutet om arbetspensionsrehabiliteringen
Hur gör man, om pensionsanstalten godkänner de yrkanden som framställs i besvären till alla delar?
Om pensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i besvärsskriften, ska pensionsanstalten ge ett överklagbart rättelsebeslut i ärendet. Ett rättelsebeslut ska helst ges först när besvärstiden gått ut. Ärendet överförs inte till besvärsinstansen.
Om pensionsanstalten anser att sökanden, på grundval av nya uppgifter i besvärsskriften, har rätt till yrkesinriktad rehabilitering, men ännu inte har en genomförbar rehabiliteringsplan, ger pensionsanstalten rättelsebeslutet i form av ett förhandsbeslut.
Om pensionsanstalten delvis godkänner de yrkanden som framställts i besvärsskriften, ska pensionsanstalten ge interimistiskt beslut i ärendet och överföra ärendet till besvärsinstansen. Pensionsanstalten bifogar sitt utlåtande i ärendet och meddelar besvärsinstansen om sitt interimistiska beslut.
Om det under besvärsprocessen på basis av den nya utredningen konstateras att den sökande har rätt till arbetspensionsrehabilitering och den planerade rehabiliteringsåtgärden är ändamålsenlig, ges ett interimistiskt beslut i ärendet. Pensionsskyddscentralen meddelar besvärsinstansen om sitt interimistiska beslut.
Om det konstateras att sökanden har rätt till yrkesinriktad rehabilitering, men planen inte är ändamålsenlig, frågar man sökanden om han eller hon vill lägga fram en ny plan. Om sökanden lägger fram en ny plan, ger pensionsanstalten ett interimistiskt beslut i ärendet och meddelar om beslutet till besvärsinstansen.
Pensionsanstalten ger ett interimistiskt beslut om godkännandet av planen när sökanden har framlagt en ny plan. Pensionsanstalten meddelar besvärsinstansen om sitt interimistiska beslut.
Hur gör man, om pensionsanstalten inte godkänner yrkandena i besvärsskriften?
Om pensionsanstalten inte godkänner de yrkanden eller inte godkänner dem till alla delar, som framställts i besvärsskriften hänskjuter pensionsanstalten ärendet till besvärsinstansen och bifogar sitt utlåtande (bemötande) till ärendet.
I sitt utlåtande framför pensionsanstalten sin ståndpunkt till ändringssökandens yrkanden.
Besvär över pensionsanstaltens beslut hänskjuts till besvärsnämnden för pensionsärenden och besvär över nämndens beslut till försäkringsdomstolen.
Hur gör man, om pensionsanstalten gett avslag endast med motiveringen att risk för arbetsoförmåga inte föreligger?
När pensionsanstalten har avslagit ansökan om arbetspensionsrehabilitering enbart av den anledningen att sökanden inte riskerar att bli arbetsoförmögen, har pensionsanstalten i sitt beslut inte tagit ställning till om rehabiliteringen är ändamålsenlig.
I samband med besvären kan sådan ny utredning om ändringssökandens hälsotillstånd komma upp utifrån vilken besvärsinstansen kan anse att kriterierna för risk för arbetsoförmåga uppfylls. Pensionsanstalten bör i sitt utlåtande till besvärsinstansen ta ställning till både risken för arbetsoförmåga och rehabiliteringens ändamålsenlighet. Det är bra om pensionsanstalten i sitt bemötande uppger sin ställning till huruvida rehabiliteringen är ändamålsenlig, eftersom besvärsinstansen då inte särskilt behöver fråga om ett tilläggsbemötande i detta ärende.
Sökande av ändring i fråga om rehabiliteringens innehåll
Om sökanden har beviljats rätt till arbetspensionsrehabilitering men den planerade rehabiliteringsåtgärden inte har ansetts ändamålsenlig, meddelar pensionsanstalten i sitt utlåtande till besvärsinstansen varför innehållet i den ansökta rehabiliteringen inte är ändamålsenlig.
I utlåtandet är det också bra att föra fram vilka typer av rehabiliteringsåtgärder pensionsanstalten anser är ändamålsenliga för den sökande.
Sökanden har redan i avgörandeskedet getts anvisningar om utarbetandet av en ändamålsenlig rehabiliteringsplan, men en gemensam plan uppnåddes inte.
Exempel:Pensionsanstalten har med sitt beslut beviljat rätt till arbetspensionsrehabilitering men gett avslag på innehållet i rehabiliteringen.
- Pensionsanstalten meddelar i sitt bemötande att sökanden uppfyller kriterierna för rehabilitering så besvären är ogrundade till den delen.
- Dessutom måste pensionsanstalten meddela, varför den ansökta rehabiliteringens innehåll inte anses ändamålsenlig.
- I dessa fall är det också bra att föra fram i bemötandet hurudana rehabiliteringsåtgärder pensions-anstalten anser är ändamålsenliga för den sökande.
Sökande av ändring i fråga om både rätten till arbetspensionsrehabilitering och arbetspensionsrehabiliteringens innehåll
Då avgörandet av förutsättningarna för att få rehabilitering och avgörandet om rehabiliteringens innehåll har meddelats genom samma beslut och sökanden överklagar hela beslutet, meddelar pensionsanstalten i sitt bemötande sin ställning till båda ärendena.
Sökande av ändring i fråga om kostnadsersättningar
Besvärsrätten gäller också beslut om kostnadsersättning.
Pensionsanstalten anger i sitt bemötande vilka rekommendationer ersättningarna baserar sig på och varför pensionsanstalten inte har bifallit sökandens yrkanden.
Hur gör man, om personen lägger fram ny utredning när ärendet redan har hänskjutits till besvärsinstansen?
Det kan hända att sökanden lämnar in en ny utredning efter det att ärendet har hänskjutits till besvärsinstansen.
På basis av den nya utredningen ger pensionsanstalten ett tilläggsbemötande till besvärsinstansen. Om pensionsanstalten, på grundval av den nya utredningen, godkänner de yrkanden som framställts i besvärsskriften, ger pensionsanstalten ett interimistiskt beslut och meddelar besvärsinstansen om det interimistiska beslutet.
Om sökanden under besvärsprocessen lägger fram en ny rehabiliteringsplan och pensionsanstalten anser att den är ändamålsenlig, ger pensionsanstalten ett interimistiskt beslut om rehabiliteringens innehåll och meddelar besvärsinstansen om beslutet.
Om pensionsanstalten anser att rehabiliteringen, trots den nya rehabiliteringsplanen, fortfarande inte är ändamålsenlig, behandlar pensionsanstalten ärendet som ett tilläggsyrkande till besvären och ger ett tilläggsbemötande till besvärsinstansen.
Verkställande av besvärsinstansens beslut
Om besvärsinstansen har ändrat pensionsanstaltens beslut och har beviljat sökanden rätt till rehabilitering, måste besvärsinstansens beslut anses som ett förhandsbeslut.
I så fall ger pensionsanstalten inte ett nytt förhandsbeslut i ärendet. Pensionsanstalten sänder ett brev till sökanden med uppgift om hur länge förhandsbeslutet är i kraft. Tiden på 9 månader räknas från den dag besvärsinstansens beslut vunnit laga kraft.
Om besvärsinstansen i sitt beslut anser att ändringssökanden riskerar att bli arbetsoförmögen på det sätt som avses i lagen, men den i beslutet inte har tagit ställning till frågan om huruvida rehabilitering är ändamålsenligt i sökandens fall, återförvisar den ärendet i denna fråga till pensionsanstalten för behandling. Pensionsanstalten ska ge ett överklagbart beslut om rehabiliteringsåtgärdens ändamålsenlighet.
Om besvärsinstansen har ändrat pensionsanstaltens beslut om rehabiliteringens innehåll och tagit ställning till rehabiliteringens åtgärder, ger pensionsanstalten inte längre något nytt överklagbart beslut.
Pensionsanstalten sänder ett brev till sökanden med uppgift om förfarandet vid verkställandet av besvärsinstansens beslut. Ett nytt överklagbart beslut ges ändå om de ärenden besvärsinstansen i sitt avgörande inte tagit ställning till.
Exempel: Besvärsinstansen tar ställning till rehabiliteringens innehåll
- Pensionsanstalten ansåg arbetsprövning som ändamålsenligt innehåll i rehabiliteringen.
- Den ändringssökande krävde att rehabiliteringen skulle bestå av läroavtalsutbildning.
- Besvärsinstansen har i sitt avgörande tagit ställning till rehabiliteringens innehåll.
- Besvärsinstansen konstaterade i sitt beslut att läroavtalsutbildning är en ändamålsenlig rehabiliteringsåtgärd.
Pensionsanstalten ger inget nytt överklagbart beslut om rehabiliteringens innehåll. Beslut måste ändå ges till exempel om ersättning av de nödvändiga och behövliga kostnaderna.
Om besvärsinstansen i sitt beslut har tagit ställning till förmånens belopp eller betaltid, ger pensionsanstalten inget nytt beslut i ärendet.
Om besvärsinstansen returnerar ärendet till pensionsanstalten för behandling och inte tar ställning till förmånens belopp eller betaltid, ger pensionsanstalten ett nytt överklagbart beslut i ärendet.
Besvär angående förhandsbeslut som meddelats i samband med handläggningen av ansökan om invalidpension
Ett förhandsbeslut om rätt till yrkesinriktad rehabilitering som meddelats under handläggningen av ansökan om invalidpension innebär att sökanden har rätt till yrkesinriktad rehabilitering, men förpliktar inte personen att skrida till åtgärder. I allmänhet har den som fått ett beviljande förhandsbeslut inget intresse att anföra besvär över den rätt som beviljats.
Om sökanden emellertid anför besvär över beslutet ska ärendet hänskjutas till besvärsinstansen för avgörande. Pensionsanstalten konstaterar i sitt bemötande att besvären saknar grund. Beslutet om sökandens rätt till yrkesinriktad rehabilitering har beviljats, eftersom pensionsanstalten vid handläggningen av ansökan om invalidpension har utrett sökandens rätt till yrkesinriktad rehabilitering.
För att rehabilitering ska kunna inledas ska alltid en rehabiliteringsplan framläggas. Beträffande rehabiliteringsåtgärder meddelas ett separat överklagbart beslut.
Vid handläggningen av ansökan om invalidpension meddelas inte avslag på rätten till rehabilitering
Ett avslag på ansökan om rätt till yrkesinriktad rehabilitering meddelas inte utan särskild rehabiliteringsansökan.
Om en person som fått beslut om invalidpension tar kontakt med pensionsanstalten för att höra sig för om ett beslut beträffande rehabilitering, förklarar pensionsanstalten för sökanden vad utredning av rätten till rehabilitering vid handläggningen av ett invalidpensionsärende innebär.
Om sökanden yrkar på ett överklagbart beslut om sin rätt till yrkesinriktad rehabilitering, ska personen lämna en särskild ansökan om rehabilitering
Medan besvär över invalidpensionsbeslut behandlas framläggs ny utredning på basis av vilken sökanden konstateras ha rätt till yrkesinriktad rehabilitering
Om det under besvärstiden framkommer ny utredning utifrån vilken pensionsanstalten konstaterar att sökanden har rätt till yrkesinriktad rehabilitering, meddelar pensionsanstalten ett förhandsbeslut om rehabilitering.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats med uppgifter om ett nytt tillvägagångssätt enligt vilket FPA sänder arbetspensionsanstalten de läkarutlåtanden som inkommit under ändringssökandet, om arbetspensionsärendet är anhängigt som besvär i en besvärsinstans eller en ansökan är anhängig hos arbetspensionsanstalten.
Beslut om invalidpension kan överklagas hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Besvärsnämndens beslut kan överklagas hos Försäkringsdomstolen
Hur gör man om det kommer in en ny pensionsansökan och/eller ett nytt läkarutlåtande under besvärstiden
Efter att ha fått ett avslag på sin ansökan om invalidpension kan sökanden ansöka om invalidpension på nytt genom att skicka in en ny ansökan eller ett nytt läkarutlåtande under besvärstiden.
Pensionsanstalten kan genast ge ett rättelsebeslut med besvärsanvisning om pensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i den nya utredningen.
En pensionsansökan ses inte i sig som en besvärsskrift
En pensionsansökan innehåller inte yrkanden som gäller pensionsanstaltens beslut och en pensionsansökan kan därför inte betraktas som besvär över pensionsanstaltens beslut (PND 1085/03, 15.9.2003).
Om de yrkanden som sökanden framställt under besvärstiden genom att skicka in en ny ansökan om invalidpension eller ett nytt läkarutlåtande inte kan godkännas till alla delar ska pensionsanstalten höra sig för om sökanden ämnar söka ändring.
Om sökanden meddelar att han eller hon har för avsikt att söka ändring ber pensionsanstalten sökanden komplettera sitt yrkande. När pensionsanstalten fått kompletteringen skickar den pensionsansökan/läkarutlåtandet med tilläggsutredning som ett besvär till besvärsinstansen för utredning.
I övriga fall handläggs ansökan om invalidpension när besvärstiden gått ut.
Hur gör man, om ett läkarutlåtande inkommer till pensionsanstalten efter besvärstiden?
Efter ett lagkraftvunnet beslut om avslag på en ansökan om invalidpension kan sökanden skicka in ett nytt läkarutlåtande till pensionsanstalten.
- Utlåtandet kan godkännas som en ny ansökan om invalidpension förutsatt att utlåtandet har kommit inom en rätt kort tid, ca ett halvt år, från att beslutet vunnit laga kraft.
- Om ett nytt läkarutlåtande har tillställts pensionsanstalten efter en något längre tid än ett halvt år, kan pensionsanstalten enligt egen prövning godkänna det som en ny ansökan eller be sökanden fylla i en ansökan om pension.
Interimistiskt beslut
Om pensionssökandens arbetsoförmåga och rätt till pension har klarlagts innan pensionens slutliga belopp har kunnat räknas ut, kan pensionsanstalten betala sökanden pension genom ett interimistiskt beslut. Till ett intermistiskt beslut fogas inga anvisningar om sökande av ändring.
När invalidpension har beviljats som rehabiliteringsstöd och sökanden har överklagat pensionens tidsbegränsning, ges ett interimistiskt beslut om fortsatt pension. I det interimistiska beslutet antecknas att det slutliga beslutet med anvisningar för sökande av ändring utfärdas när besvärsinstansen har avgjort besvären över pensionens tidsbegränsning genom ett lagakraftvunnet beslut.
Om rehabiliteringsstödets belopp har överklagats, fogas anvisningar om sökande av ändring till beslutet om fortsatt rehabiliteringsstöd.
Rättelsebeslut i samband med besvär meddelas som interimistiskt beslut
Ett interimistiskt beslut meddelas, när pensionsanstalten med anledning av besvär endast delvis rättar sitt beslut om invalidpension på det sätt som sökanden yrkar, t.ex.
- beviljar delinvalidpension när ansökan har gällt full invalidpension eller
- beviljar pension som inte innehåller återstående tid.
Om besvären redan har tillställts besvärsinstansen och pensionsanstalten är färdig att godkänna ändringssökandens yrkanden efter att den fått ny utredning, kan pensionsanstalten per telefon höra sig för i vilket skede handläggningen av ändringsansökan är och genast meddela besvärsinstansen om sitt interimistiska beslut.
När sänder FPA läkarutlåtanden som inkommit under ändringssökandet till arbetspensionsanstalten?
FPA sänder arbetspensionsanstalten de läkarutlåtanden som inkommit under ändringssökandet, om arbetspensionsärendet är anhängigt som besvär i en besvärsinstans eller en ansökan är anhängig hos arbetspensionsanstalten.
Läkarutlåtandena sänds inte, om inget ärende är anhängigt hos arbetspensionsanstalten. Läkarutlåtandena sänds inte heller om kunden uttryckligen har förbjudit sändandet av dem.
När sänder arbetspensionsanstalten läkarutlåtanden som den tagit emot under ändringssökandet till FPA?
Arbetspensionsanstalten sänder FPA utlåtanden som under ändringssökandet inkommit till pensionsanstalten, om ärendet är anhängigt som besvär i FPA:s besvärsinstans eller en ansökan är anhängig hos FPA.
Läkarutlåtandena sänds inte, om inget ärende är anhängigt hos FPA. Läkarutlåtandena sänds inte heller om kunden uttryckligen har förbjudit sändandet av dem.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Textavsnittet har kompletterats med uppgifter som redan fanns i tabellen.