Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har kompletterats med information om att från och med 1.1.2017 tas arbete i beaktande från och med kalendermånaden efter 17-årsdagen för arbetstagare och efter 18-årsdagen för företagare till och med slutet av månaden när den övre gränsen för försäkringsskyldigheten uppnås. Anvisningen har också kompletterats med instruktioner för hur ett annat EU-lands försäkringsperioder ska tas i beaktande vid beräkningen av arbetslivspension eller partiell ålderspension.
EU-länderna meddelar de
- försäkringsperioder som berättigar till pension
- försäkringsperioder som beaktas i beräkningen av pensionen
som ingår i ländernas lagstadgade system och som omfattas av grundförordningens tillämpningsområde.
De andra EU-länderna beaktar de försäkringsperioder som beaktas vid beräkningen av ett annat EU-lands pension enligt den längd som det andra landet har uppgett dem. Således, om ett annat EU-land meddelar 1 månad som pensionsgrundande tid, tas 1 månad i beaktande i beräkningen, även om tiden i verkligheten skulle ha varit 2 veckor.
Man fäster ingen uppmärksamhet på arten av de försäkringsperioder som ett annat EU-land meddelar. Försäkringsperioderna som ett annat land meddelar beaktas i beräkningen av EU-pensionen oberoende av om perioden i fråga skulle ge rätt till pension från Finland. Bosättningsperioder tas inte med i beräkningen av finländsk arbetspension, även om ett annat EU-land har meddelat att de är perioder som tas i beaktande i beräkningen.
Följande försäkringsperioder som ett annat EU-land har meddelat tas i beaktande på samma sätt som arbetsperioder:
- jämställda försäkringsperioder, t.ex. barnavårdstid eller arbetslöshetstid
- militärtjänstgöringstid eller tid enligt särskilda system för offentligt anställda, om de har meddelats som pensionsgrundande.
Om försäkringsperioderna är sammanträffande sinsemellan, följer man vid beaktandet av sammanträffande förmåner prioritetsordningen av försäkringsperioderna.
Den administrativa kommissionen har i sitt beslut H6 av 16.12.2010, beslutat om vissa principer för sammanläggning av försäkringsperioder enligt grundförordningen. Enlig beslutet uppfyller alla försäkringsperioder (både avgiftsperioder och perioder som anses motsvara försäkringsperioder) definitionen av försäkringsperiod.
Enligt principen om sammanläggning ska de perioder som andra EU-länder meddelar räknas ihop utan att ifrågasätta deras karaktär. Ett EU-land har ändå behörighet efter att ha tillämpat principen om sammanläggning att fastställa sina egna villkor för beviljande av socialförsäkringsförmåner under förutsättning att dessa villkor tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt.
Mera
När man beaktar det andra EU-landets försäkringsperioder i beräkningen av EU-pensionen, tillämpas det finländska arbetspensionssystemets tidsgränser, åldersgränser och minimitider:
- försäkringsperioder som upphört före arbetspensionslagarna trätt i kraft tas i beaktande genom att följa tidsgränserna i ikraftträdandebestämmelserna för de finländska arbetspensionslagarna
- ett annat EU-lands försäkringsperioder tas i beaktande från och med den ålder enligt vilken personen skulle tjäna in pension i Finland
- av minimitiden för försäkringsperioderna krävs samma väntetid som för längden av en anställning eller företagarverksamhet som berättigar till pension i Finland; i beräkningen av EU-pensionen beaktar man inte ett annat EU-lands perioder som har räckt en kortare tid än väntetiden som fastställts i Finlands nationella lagstiftning.
Ett annat EU-lands försäkringsperioder som grundar sig på arbete har betydelse också när man räknar andelen av förhöjd pensionstillväxt för EU-pensionen.
Arbetstid i ett annat EU-land tas i beaktande enligt samma åldersavhängiga intjäningsprocent som om personen hade arbetat i Finland. Då man beräknar andelen av den förhöjda pensionstillväxten på basis av arbete i ett annat EU-land följer man anvisningarna för förhöjd pensionstillväxt i anvisningarna för fastställande av EU-pension.
Ett annat EU-lands försäkringsperioder beaktas på så sätt att först kombinerar man perioder av samma art som följer direkt på varandra. Efter det här tar man i beaktande ett annat EU-lands försäkringsperioder enligt de
- tidsgränser
- åldersgränser och
- minimitider
som finns i den pensionslag som den pensionsanstalt som räknar ut den teoretiska pensionen tillämpar.
Minimilängden enligt APL, KAPL, KoPL och ArPL:
- 6 månader till och med 31.12.1964
- 4 månader 1.1.1965–30.6.1971
- 1 månad 1.1.1971–31.12.1997
- från och med 1.1.1998 har längden på ett annat EU-lands försäkringsperioder ingen betydelse (från och med 1.1.1998 omfattades även arbete som var kortare än en månad av den privata sektorns arbetspensionslagar och enligt ArPL som trädde i kraft år 2007 finns i lagen inget krav på anställningens minimilängd).
Försäkringsperioder som upphört före 8.7.1961 som meddelas av andra EU-länder beaktas inte. Tiden före 1.7.1962 beaktas till hälften om anställningen varit i kraft 8.7.1961 eller senare.
Minimilängder enligt KTAPL och KomPL:
- 4 månader till och med 30.6.1971
- 1 månad 1.7.1971–31.12.1997
- från och med 1.1.1998 har längden på ett annat lands försäkringsperioder ingen betydelse (från och med 1.1.1998 omfattades även arbete som var kortare än en månad av KTAPL, och i KomPL som trädde i kraft 1.8.2003 finns inget krav på anställningens minimilängd).
Minimilängder enligt StPL och StaPL:
- 4 månader till och med 31.12.1966
- 1 månad från och med 1.1.1967.
- från och med 1.1.1998 har längden på ett annat lands försäkringsperioder ingen betydelse (arbete som var kortare än en månad omfattades av StKortPL och i StaPL som trädde i kraft år 2007 finns inget krav på anställningens minimilängd).
Enligt FöPL och LFöPL är förutsättningen att
- företagarverksamheten har fortgått oavbrutet i minst fyra månader
- ett annat EU-lands företagarperioder beaktas från och med 1.1.1970
- om det inte framgår av försäkringsperioden som ett annat EU-land meddelat om den meddelade perioden (före 1.1.1970) varit företagarverksamhet, behandlas den som anställning.
När man beaktar andra EU-länders försäkringsperioder följer man dessutom följande åldersgränser för pensionstillväxten:
- i regel beaktar man inte till och med 31.12.2004 ett annat EU-lands anställningsperioder som fullgjorts före personen fyllt 23 år eller efter att personen fyllt 65 år.
- tiden 1.1.2005–31.12.2016 beaktar man arbete i regel från och med kalendermånaden efter 18-årsdagen till och med slutet av månaden när 68 års ålder uppnås
- från och med 1.1.2017 beaktar man arbete i regel från och med kalendermånaden efter 17-årsdagen för arbetstagare efter 18-årsdagen för företagare till och med slutet av månaden när den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten uppnås.
Mera
När man beräknar invalid- eller familjepension enligt EU-förordningarna om social trygghet tas det andra EU-landets försäkringsperioder i beaktande högst till
- slutet av året som föregår pensionsfallsåret om det i den finländska pensionen finns en pensionsdel för återstående tid
- slutet av pensionsfallsåret om det i den finländska pensionen inte finns en pensionsdel för återstående tid.
Arbetslivspensionen omfattas av EU-bestämmelserna om fastställande av invalidpension. Vid beräkningen av arbetslivspension ska det andra EU-landets försäkringsperioder beaktas ändå högst till och med slutet pensionsfallsåret för den finländska pensionen.
När man beräknar ålderspension enligt EU-förordningarna om social trygghet tas det andra EU-landets försäkringsperioder i beaktande högst till slutet av den finländska ålderspensionens pensionsfallsår.
När man beräknar partiell ålderspension tas det andra EU-landets försäkringsperioder i beaktande högst till slutet av det år som föregår pensionsfallsåret för den finländska partiella ålderspensionen.
När man beräknar andelen av den förhöjda pensionstillväxten för den teoretiska pensionen enligt EU-förordningarna om social trygghet tas tid som grundar sig på arbete eller företagarverksamhet i ett annat EU-land i beaktande högst
- till att arbetet eller företagarverksamheten i det andra EU-landet upphört
- enligt samma åldersavhängiga intjäningsprocent som om personen hade arbetat i Finland.
2.1 Omvandling av försäkringsperioder som uppgetts i en enhet till en annan tidsenhet
Varje EU-land uppger sina försäkringsperioder enligt den egna lagstiftningen i år, kvartal, månader, veckor eller dagar.
Grund för omvandlingen är den tidsenhet som det andra EU-landets institution har meddelat att försäkringsperioderna fullgjorts i. Reglerna för omvandlingen av försäkringsperioderna finns i tillämpningsförordningen.
I Finland används månad som tidsenhet vid beräkning av EU-pension. Om ett annat EU-land meddelar sina försäkringsperioder i en annan tidsenhet än månader, omvandlas dessa försäkringsperioder som det andra EU-landet meddelar till den tidsenhet som Finland använder.
2.1.1 Omvandling av försäkringsperioder som uppges i dagar
När man omvandlar försäkringsperioder från en tidsenhet till en annan görs det enligt följande tabell:
| System som har som grund |
1 dag motsvarar |
1 vecka motsvarar |
1 månad motsvarar |
1 kvartal motsvarar |
Dagarnas maximiantal per kalenderår |
| 5 dagar | 9 timmar | 5 dagar | 22 dagar | 66 dagar | 264 dagar |
| 6 dagar | 8 timmar | 6 dagar | 26 dagar | 78 dagar | 312 dagar |
| 7 dagar | 6 timmar | 7 dagar | 30 dagar | 90 dagar | 360 dagar |
Ett annat EU-lands institution som meddelar försäkringsperioder i dagar, ska samtidigt meddela om dess system grundar sig på 5, 6 eller 7 dagar. Dagarna ändras till månader genom att dividera dagarnas antal med motsvarande antal som ingår i en månad.
2.1.2 Omvandling av försäkringsperioder som meddelas i andra tidsenheter än dagar
Försäkringsperioder som meddelas i andra tidsenheter än dagar omvandlas enligt följande:
- 1 år motsvarar fyra kvartal, 12 månader eller 52 veckor och omvänt
- ett kvartal motsvarar 3 månader eller 13 veckor och omvänt
- veckor och månader omvandlas till dagar enligt omvandlingsreglerna för systemen som grundar sig på sex dagar i tabellen.
Om försäkringsperioderna har angetts i delar, ska de perioder som angetts i delar omvandlas till närmaste mindre hela enhet (t.ex. veckor till dagar) genom att tillämpa bestämmelserna ovan. Årets delar omvandlas till den mindre enheten månader. Om omvandlingen fortfarande resulterar i en del av en enhet, ska närmaste högre hela enhet användas som resultat.
Exempel:
Ett EU-land meddelar som försäkringstid 35,25 veckor. Eftersom försäkringstiden anges i delar och för att den ska kunna omvandlas till månader måste veckorna först omvandlas till närmaste mindre hela enhet, dvs. till dagar. När veckorna först omvandlas till dagar, använder man en omvandlingsregel som grundar sig på sex dagar. Detta innebär att 35,25 veckor ska multipliceras med 6 (35,25 x 6= 211,5 dagar). För att omvandla dagarna till månader, divideras antalet dagar 211,5 med 26 (211,5:26 = 8,135 mån). Eftersom slutresultatet fortfarande är en del av en helhet, avrundas resultatet till närmaste högre hela enhet. Således får man som försäkringstid 9 månader.
Mera
Ett helt försäkringsår i ett EU-land ska alltid motsvara det maximala årliga antalet försäkringsperioder även i andra EU-länders system. Tillämpning av omvandlingsregeln får inte resultera i att det totala antalet perioder som fullgjorts under ett år efter omvandlingen är större än antalet dagar som uppges i tabellens sista kolumn (52 veckor, 12 månader eller 4 kvartal). Å andra sidan, om ett annat EU-land meddelar det årliga maximibeloppet som sina försäkringsperioder, ska slutresultatet av omvandlingen av försäkringsperioder vara det årliga maximibeloppet enligt lagstiftningen i det land som utför omvandlingen.
Omvandlingen utförs
- som en åtgärd som omfattar alla meddelade försäkringsperioder eller
- för varje år, om perioderna meddelas per år.
2.1.3 Omvandling av ett annat EU-lands försäkringsperioder för att motsvara försäkringsperioder enligt det finländska arbetspensionssystemet
Ett annat EU-lands försäkringsperioder omvandlas till månader enligt omvandlingsreglerna i tillämpningsförordningen.
Om ett annat land meddelar dagar som försäkringsperiod och det blir kvar enskilda överloppsdagar efter det att dagarna omvandlats till perioder, samlas dessa dagar från ett land ihop till hela månader. Om det återstår överloppsdagar, ska de avrundas till närmaste högre månad.
På motsvarande sätt avrundas även de finländska försäkringsperioderna till närmaste hela högre hela enhet, dvs. månad, för beräkningen av EU-pensionen, om det totala beloppet på de finländska försäkringsperioderna blir månader och enstaka dagar.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Enligt principen om försäkring i ett land omfattas en person under en specifik tid av endast en medlemsstats lagstiftning.
I fråga om den lagstiftning som ska tillämpas kan en person ansluta sig till en frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring i ett medlemsland.
Även i den tidigare förordningen 1408/71 utgick bestämmelserna från att en person försäkras i endast ett EU-land (artikel 13). Från denna bestämmelse fanns endast ett undantag.
I bilaga VII till förordning 1408/71 fanns uppräknat de situationer i vilka medlemsländerna avvek från principen om försäkring i ett land. Finland hade i bilaga VII en bestämmelse enligt vilken en person bosatt och verksam som företagare i Finland omfattades av finländsk lagstiftning för företagsverksamheten i Finland, även om personen hade ett anställningsförhållande i ett annat EU-land. Då försäkrades personen för anställningens del i det andra EU-landet.
Mera
3.1 När kan olika EU-länders försäkringsperioder vara sinsemellan sammanträffande
EU-länders försäkringsperioder kan vara sinsemellan sammanträffande när
- de olika EU-länderna meddelar sina försäkringsperioder i olika tidsenheter
- försäkringsperioderna hänför sig till en tid när en medlemsstat inte tillämpade EU:s bestämmelser om social trygghet, och det länderna (staterna) emellan inte har funnits en överenskommelse om social trygghet
- personen har varit försäkrad samtidigt i ett annat EU-lands system för frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring.
Exempel:
Försäkringsperioder som angetts i olika tidsenheter
Sverige uppger hela året som pensionsgrundande tid, även om personen endast har arbetat en del av året där. Om personen under samma års tid har arbetat även i Finland, är de försäkringsperioder Sverige uppgett sammanträffande med perioderna i Finland.
De inkomstrelaterade försäkringsperioderna (från och med år 2005) som Finland uppgett i hela år kan vara sammanträffande med ett annat EU-lands försäkringsperioder.
Försäkringsperioderna hänför sig till en tid när EU:s bestämmelser om social trygghet eller överenskommelser om social trygghet inte tillämpades länderna emellan
Några av de nya EU-ländernas försäkringsperioder kan vara sammanträffande med de finländska försäkringsperioderna eftersom ländernas medborgare tidigare kan ha varit försäkrade i landet i fråga, även om de arbetat och varit försäkrade samtidigt i Finland.
En person har försäkrats i ett annat EU-lands frivilliga försäkringssystem
Oberoende av principen om försäkring i ett land kan olika EU-länders försäkringsperioder vara sammanträffande om en person har försäkrats i ett annat EU-lands frivilliga försäkringssystem. En person kan vara försäkrad enligt ett EU-lands frivilliga försäkring eller frivilliga fortsättningsförsäkring, även om personen samtidigt försäkrats obligatoriskt i ett annat EU-land. Förutsättning för frivillig försäkring är att personen tidigare varit försäkrad som arbetstagare eller egenföretagare i EU-landet i fråga och att lagstiftningen i detta EU-land godkänner sammanträffande av detta slag.
Mera
3.2 Hur tas sammanträffande försäkringsperioder i beaktande i beräkningen av EU-pensionen
Om försäkringsperioderna i Finland är sammanträffande med försäkringsperioderna i ett annat EU-land, tar man vid beräkningen av EU-pensionen i beaktande samtidiga försäkringsperioder endast en gång. Om försäkringsperioderna i det andra landet är helt och hållet sammanträffande med försäkringsperioderna i Finland, räknas en teoretisk pension inte ut.
I Finland iakttas följande prioritetsordning enligt tillämpningsförordningen när sammanträffande perioder utgallras:
- Arbetsperiod (obligatorisk)
- Med den jämställd period (obligatorisk)
- Frivillig försäkringsperiod (kan också vara arbete)
Sålunda:
- En obligatorisk försäkringsperiod är primär i förhållande till en frivillig period.
- En finländsk arbetsperiod är primär i förhållande till en försäkringsperiod i ett annat land, om den finländska arbetsperioden är sammanträffande i förhållande till försäkringsperioden i det andra landet.
- En arbetsperiod är primär i förhållande till en jämställd period. En jämställd försäkringsperiod kan vara t.ex. barnavårdstid eller tid med pension. Ett arbetsperiod i ett annat land är primär i förhållande till en finländsk jämställd försäkringsperiod, om en arbetsperiod som ett annat land uppger är sammanträffande med den finländska jämställda försäkringsperioden.
En jämställd period, som anses motsvara en försäkringsperiod, ska enligt lagstiftningen i två eller flera EU-länder beaktas i det land där den berörda personen har varit obligatoriskt försäkrad före det. Om personen inte har varit obligatoriskt försäkrad i ett EU-land före denna period, beaktas den här jämställda perioden i det land där personen första gången obligatoriskt försäkras efter perioden i fråga.
Om det andra EU-landets försäkringsperiod inte har definierats tidsmässigt tydligt, antar man att perioden inte är sammanträffande med de finländska perioderna. Sådana perioder ska räknas med, om de skäligen kan bestämmas och det är till den berörda personens fördel.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Formuleringen har preciserats.
4.1.1 Hur uppges försäkringsperioderna?
I EU-pensionsansökningstrafiken uppger varje EU-lands institution, som är part, till de övriga EU-länderna de perioder då personen varit pensionsförsäkrad enligt lagstiftningen i respektive land.
EU-länderna uppger försäkringsperioderna på de sätt som administrativa kommissionen godkänt:
- med blankett E 205 för intyg om försäkringsperioder eller
- med dokument P5000 dvs. med P5000 pappersSED (SED = Structured Electronic Document).
Pensionsskyddscentralen och FPA uppger försäkringsperioderna till de andra EU-länderna med olika dokument. Båda dokumenten skickas till alla länder som är parter i EU-pensionsansökningstrafiken.
Dokument som PSC och FPA använder sig av när de uppger försäkringsperioder
- Pensionsskyddscentralen uppger de försärkringsperioder som grundar sig på personens arbete i Finland på dokument P5000.
- FPA uppger de försäkringsperioder som grundar sig på personens bosättning på blankett E 205.
Dokument P5000 är en av administrativa kommissionen godkänd pappersutskrift av P5000 SED. Förkortningen SED kommer från orden Structured Electronic Document. P5000 SED-meddelandet är avsett för elektronisk meddelandeöverföring i systemet EESSI. Enligt beslut E1 av administrativa kommissionen kan medlemsländerna under övergångstiden, innan övergången till elektronisk dataöverföring, använda de nuvarande E-blanketterna eller administrativa kommissionens godkända pappersutskrifter av SED i EU-pensionsansökningstrafiken. Senare när EESSI-systemet tagits i bruk, överförs uppgifterna om försäkringsperioder elektroniskt med P5000-SED-meddelanden.
Mera
4.1.2 Hur uppger Finland arbetsperioderna?
Enligt grundförordningen uppges försäkringsperioderna enligt hur de fastställts enligt lagstiftningen i den medlemsstat där de har fullgjorts.
Som arbetsperioder uppger Finland
- den egentliga arbetstiden och företagarverksamhetstiden ända t.o.m. 31.12.2004
- tid som grundar sig på arbetsinkomster och företagarverksamhet fr.o.m. 1.1.2005
- tid som grundar sig på förmånsgrundande inkomster.
Som likvärdiga försäkringsperioder uppger Finland
- pensionsförhållandetid
- barnavårdstid som ger pensionstillväxt
- studietid som lett till examen och som ger pensionstillväxt.
Som frivilligt försäkrad tid uppger Finland
- arbetstid som försäkrats frivilligt
- tid som grundar sig på företagarverksamhet som försäkrats frivilligt.
Bildandet av försäkringsperioder som grundar sig på arbete i Finland har fördelats enligt ändringarna i den nationella arbetspensionslagstiftningen enligt följande:
- försäkringsperioder före 1.1.2005
- försäkringsperioder fr.o.m. 1.1.2005
Försäkringsperioder som grundar sig på arbete bildas med arbetspensionssystemets gemensamma tillämpning för försäkringsperioder. Programmet skapar perioderna utifrån uppgifterna i intjäningsregistret och pensionsbeslutsregistret samt uppgifter från pensionsanstalten.
Ansvar för försäkringsperiodernas riktighet:
- Pensionsanstalten svarar för riktigheten av sina registeruppgifter samt även att datum och andra uppgifter som ges i begäran om försäkringsperioder är riktiga.
- Pensionsskyddscentralen svarar för att försäkringsperioderna bildas rätt utifrån registeruppgifterna och uppgifterna som pensionsanstalten ger. Pensionsskyddscentralen startar en tilläggsutredning om försäkringsperioderna inte går att bildas automatiskt utifrån uppgifterna som pensionsanstalten gett.
Försäkringsperiodstillämpningen
P5000-försäkringsperiodstillämpningen togs i bruk 2.3.2012. Eftersom pensionsberäkningen från och med år 2005 har grundat sig på årsinkomster, har anställningens längd i regel inte längre någon betydelse vid uträkningen av pensionen. Pensionen beräknas fr.o.m. 1.1.2005 utifrån de inkomster som fåtts under varje kalenderår.
Principen i den nya försäkringsperiodstillämpningen är att försäkringsperioderna uppges med ett P5000-dokument, eftersom det elektroniska meddelandet P5000 SED kommer att användas efter att EESSI-övergångstiden upphört. Försäkringsperiodstillämpningen producerar en pappersblankett där försäkringsperioderna har bildats enligt uppgifterna i P5000 SED. I det finländska arbetspensionssystemet använder man tills EESSI-övergångstiden upphört detta P5000-dokument i pappersform.
Tidigare under försäkringsperiodstillämpningens tid, meddelades försäkringsperioderna med blankett E 205.
Mera
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Formuleringen har preciserats.
Arbets- och företagarperioderna till datumet 31.12.2004 fås från Areks intjäningsregister. Försäkringsperioderna bildas utifrån arbets- och företagarperioderna.
Arbets- och företagarperioderna tas i beaktande i enlighet med de åldersgränser som finns i lagar om försäkringsskyldighet och pensionstillväxt.
Med dokument P5000 uppges endast försäkringsperioder som är avsedda för
- beräkning av pensionsrättigheter och
- beräkning av pension.
Oavlönade perioder, som grundar sig på arbetsinkomster, uppges i försäkringsperioderna som arbetstid på samma sätt som fr.o.m. 1.1.2005. Prioritetsordningen för meddelande av perioderna fastställs på samma sätt som i försäkringsperioderna fr.o.m. 1.1.2005.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Uppgifterna om andra EU-länders försäkringsperioder grundar sig på uppgifter som i regel har insamlats under den tid som förordningarna 1408/71 och 574/72 tillämpats.
Många av EU-länderna kommer att meddela försäkringsperioderna med blankett E 205 under övergångstiden för de nya förordningarna som gäller elektroniskt informationsutbyte.
5.1.1 Norden
5.1.1.1 Sverige E 205 SE
Sverige meddelar sina försäkringsperioder som
- arbetspensionsförsäkringsperioder (1:a kolumnen, alltid hela år)
- jämställda försäkringsperioder (2:a kolumnen, alltid hela år)
- bosättningsperioder (3:e kolumnen).
1:a kolumnen: ”Försäkringsperioder som ger rätt till inkomstgrundad pension/sjukersättning”. Försäkringsperioderna som anges i kolumnen är primära försäkringsperioder.
I denna kolumn meddelar Sverige även
- arbetsperioder för personer från utlandet som fötts år 1953 och tidigare och som arbetat till sjöss åren 1960–1973
- invalidpension som betalats före år 2003 innehåller åren för återstående tid, om personen har fått pension som grundar sig på inkomster
- fr.o.m år 2003 utbetalningsår för inkomstrelaterad sjukersättning, om de totala kostnaderna överskrider inkomstgränsen som berättigar till pension under utbetalningsåret.
2:a kolumnen: ”Perioder som behandlas som försäkringsperioder”. Sverige meddelar i kolumnen endast de jämställda år som inte sammanträffar med åren i första kolumnen.
I den här kolumnen meddelar Sverige de jämställda försäkringsperioderna, som är:
- studie- och värnpliktsår
- år för vård av små barn
- de utbetalningsår av inkomstrelaterad sjukersättning, under vilka totalinkomsterna inte överskrider den inkomstgräns som ger rätt till pension under betalningsåret.
Sverige kan i vissa fall meddela ”År med omdebitering” i första och andra kolumnen. Dessa är år med företagarverksamhet.
3:e kolumnen: ”Bosättningsperioder som ger rätt till garantiersättning/garantipension”
I den här kolumnen meddelar Sverige de exakta tiderna en person varit försäkrad i det bosättninsbaserade pensionsskyddet i Sverige. Försäkringsperioderna berättar vanligtvis den verkliga bosättningstiden.
Om det till exempel gäller en sjöman som är bosatt i Finland, som arbetar ombord på ett fartyg som seglar under svensk flagg, berättar försäkringsperioderna i den tredje kolumnen den verkliga arbetstiden. Samma gäller en i Finland bosatt gränsarbetare som arbetar i Sverige. Sverige meddelar de försäkringsperioder som ska beaktas i beräkningen av garantipensionen i den tredje kolumnen.
I punkt 8.4 preciserar Sverige vid behov hur perioderna tas i beaktande i Sverige.
Exempel
- ”Åren 1970–2002 är tidigare antagna år för sjukersättning men är nu faktiska år för ålderspension (8.1).” Den här frasen använder Sverige när personen har tjänat in ny ålderspensionsrätt utifrån invalidpension med återstående tid som beviljats före år 2003 (förtidspension med antagande).
- ”Bosättningstid är jämställd tid med sjötjänstgöring på svenska fartyg (8.3)”. Den här frasen använder Sverige när personen har arbetat på fartyg under svensk flagg, men varit bosatt i Finland.
Mera
Försäkringsperioder som ska tas med i beräkningen av arbetspension
Perioder som ska beaktas vid beräkningen av arbetspensionen meddelar Sverige vanligtvis i första och andra kolumnen.
Sverige meddelar arbetspensionsförsäkringsperioder till slutet av det år till vilket beskattningen har fastställts.
Om man utifrån annan utredning kan se att personen har fortsatt arbeta längre än vad Sverige meddelat, tas de svenska försäkringsperioderna i beaktande till slutet av det år då arbetet upphört eller till att den svenska pensionen börjat.
Omvandling av försäkringsperioder
Sverige fastställer hela år på intyg om försäkringsperioder. Åren omvandlas till månader genom att multiplicera åren med 12.
5.1.1.2 Norge E 205 NO
Norge meddelar sina försäkringsperioder som
- bosättningsperioder och jämställda perioder (1:a kolumnen)
- arbetspensionsförsäkringsperioder (2:a kolumnen, alltid hela år).
1:a kolumnen: Bosättningstid och jämställda perioder enligt norsk socialförsäkringslagstiftning, ”Botid og likestilte perioder tilbakelagt etter norsk trygdelovgivning”
I den här kolumnen meddelar Norge de faktiska försäkringsperioderna, dvs. den egentliga medlemstiden av norsk social trygghet (folketrygden). Tiderna som meddelas i kolumnerna är vanligtvis bosättningsperioder. I kolumnen syns de verkliga arbetstiderna, om personen exempelvis har bott i ett annat land och samtidigt varit medlem av folketrygden på basis av endast arbete.
2:a kolumnen: År med intjänade pensionspoäng, ”År med opptjente pensjonspoäng”
I den här kolumnen meddelar Norge försäkringsåren som avlönad anställd eller som självständig yrkesutövare. Åren med intjänade pensionspoäng kan också innehålla jämställda perioder. Norge meddelar åren med pensionspoäng vanligtvis som hela år även vid punkt 8.2 ”Samlet tid etter norsk lovgivning”.
Om personens verkliga försäkringstid i den norska folketrygden (arbetstid eller bosättningstid) sammanlagt har räckt en kortare tid än ett år, kan personen inte få pension från Norge. Detta trots att Norge kan ha fastställt pensionspoäng för ett eller flera år. I dessa situationer i Norge har NAV:s avdelning för arbetsoförmåga meddelat att de 1.1.2015 tagit i bruk följande förfarande: I kolumen ”År med opptjente pensjonspoäng” antecknas också sådana år, då personen hade inkomster, men inte tillräckligt för att få pensionspoäng. Åren i fråga har märkts med stjärna och i den nedre delen av sidan vid punkten ”merknader” står det: ”År med pensjonsgivende inntekt, men ikke pensjonspoeng”. I vissa försäkringsperiodsintyg står det vid punkten samma sak på engelska ”only pensionable income”. Enligt tidigare praxis kunde kolumnen ”År med opptjente pensjonspoäng” lämnas tom i fall där personen hade inkomster i Norge, men inte tillräckligt för att få pensionspoäng.
3:e kolumnen: Den sammanlagda längden för varje period (år, månander och dagar), ”Sum av hver trygdetidsperiode”
I den här kolumnen har åren med intjänade pensionspoäng beaktats som hela år, om den verkliga medlemstiden i folketrygden varit minst 12 månader.
Punkt 8.2 Den sammanlagda försäkringsperioden enligt norsk lagstiftning, ”Samlet tid etter norsk lovgivning”
I punkt 8.2 meddelar Norge den sammanlagda försäkringsperioden. Om personens verkliga medlemstid i den norska folketrygden har räckt minst ett år har pensionspoängen här beaktats som hela.
Försäkringsperioder som beaktas i beräkningen av arbetspensionen
Åren med pensionspoäng (kolumn 2) tas i beaktande som hela år vid beräkningen av pensionen, även om personen i verkligheten arbetat mindre än ett år.
Om personens medlemstid i Norge är mindre är 12 månader, syns i punkt 8.2 den faktiska försäkringstiden. Den faktiska försäkringstiden kan vara bosättning, arbetstid eller båda. Det här är den tid som i dessa fall tas i beaktande vid EU-beräkningen av den finländska teoretiska pensionen, om det inte i pensionsbeslutet speciellt nämnts personens arbetstid i Norge. Försäkringstiden kan lämnas obeaktad, om man utifrån annat material kan avgöra att personen inte arbetat i Norge, utan endast varit bosatt där.
Norge meddelar arbetspensionsförsäkringsperioderna (på samma sätt som Sverige) till slutet av det år till vilket beskattningen har fastställts.
Om man utifrån annan utredning ser att personen har fortsatt arbeta längre än vad Norge har meddelat, tas de norska försäkringsperioderna i beaktande till slutet av året när arbetet upphör eller till att pension från Norge börjar betalas.
De norska försäkringsperioderna tas i beaktande ändå högst till slutet av den finländska pensionsfallsmånaden. Vid beräkningen av invalid- och familjepension tas försäkringsperioderna i beaktande, enligt situationen, till slutet av året som föregår pensionsfallsåret.
Omvandling av försäkringsperioder
Norge fastställer med försäkringsperiodsintyg fulla år. Åren omvandlas till månader genom att multiplicera dem med 12.
5.1.1.3 Danmark E 205 DK och ATP-avgifter
Danmark fastställer med blankett E 205 DK endast bosättningsperioder enligt sin sociallagstiftning, ”Bopaelsperioder eller dermed ligestillede perioder efter den sociale pensionslovgivning”.
Arbetsperioder utreds med hjälp av de uppgifter som ATP-huset gett. Danmark skickar en översikt av avgifterna, där det framgår de avgifter som personen betalat på månads- och årsnivå. I den allmänna översikten konstateras den avgift som personen betalat, avgiftstyp (till exempel A-del) och tiden till vilken avgiften hänför sig till.
ATP-huset har fastställt personers ATP-avgifter sedan 1.4.1964. Den största delen av dem som arbetat i Danmark (inkl. företagare) har betalat allmänna ATP-avgifter som hör till A-delen. Inom vissa branscher på den offentliga sektorn har ATP-avgifterna meddelats i B-, C-, D-, E- och F-delarna. ATP-huset fastställer olika månadsavgifter för de olika delarna.
|
Tid |
Avigt för A-delen/ mån |
Avgift för B-delen/ mån |
Avgift för C-delen/ mån |
Avgift för D-delen/ mån |
Avgift för E-delen/ mån |
Avgift för F-delen/mån |
|
01.04.1964 – 30.09.1972 |
21,60 kr |
|
|
|
|
|
|
01.10.1972 – 31.12.1981 |
36,00 kr |
|
|
|
|
|
|
01.01.1982 – 31.12.1987 |
97,20 kr |
|
|
|
|
|
|
01.01.1988 – 31.12.1989 |
145,80 kr |
97,20 kr |
|
|
|
|
|
01.01.1990 – 31.12.1995 |
194,40 kr |
97,20 kr |
|
|
|
|
|
01.01.1996 – 31.12.2005 |
223,65 kr |
97,20 kr |
126,45 kr |
|
|
|
|
01.01.2006 – 31.12.2008 |
243,90 kr |
97,20 kr |
146,70 kr |
117,45 kr |
|
|
|
01.01.2009 – |
270,00 kr |
97,20 kr |
172,80 kr |
144,00 kr |
|
|
|
01.01.2010 – |
|
|
|
|
205,20 kr |
|
|
01.01.2012 – |
|
|
|
|
|
237,60 kr |
Mera
Försäkringsperioder som beaktas vid beräkningen av arbetspension
Vid beräkningen tar man i beaktande perioder som beräknats utifrån ATP-avgifterna som ATP-huset fastställt för personen. Avgiftuppgifterna fås från ATP-husets meddelande.
Omvandling av försäkringsperioder
Försäkringstiden som motsvarar personens ATP-avgift uppskattas så att den ATP-avgift som personen betalat under ett visst år divideras med den ATP-månadsavgift (”gaeldende bidragssats”) som fastställts för året i fråga. Om man enligt den här beräkningen får mer än 12 månader per år, beaktas som danska perioder endast 12 månader. I vissa ATP-utdrag är avgiftsperioderna färdigt beräknade.
Exempel: Om personen år 1987 haft avgifter på 1069,20 kr, divideras det med 97,20 kr och på så vis får man 11 månader som försäkringstid.
5.1.1.4 Island E 205 IS
Island meddelar sina försäkringsperioder
- 1:a kolumnen: perioder inom arbetspensionssystemet som ger rätt till tilläggspension, ”Starfstimabil sem veita rétt til viobótar-lifeyrissjóoum”
- 2:a kolumnen: bosättningsperioder som ger rätt till grundpension, ”Búsetutimabil er veita rétt til grunnlifeyris”
- 3:e kolumnen: sammanlagda antalet arbetsperioder
- 4:e kolumnen: sammanlagda antalet bosättningsperioder.
Försäkringsperioder som beaktas vid beräkningen av arbetspensionen
Praxis är att alla försäkringsperioder från det isländska arbetspensionssystemet ska beaktas i beräkningen.
Omvandling av försäkringsperioder
Island meddelar sina försäkringsperioder i år, månader och dagar. Dagarna omvandlas till månader genom att dividera dagarnas antal med 30 (dagar/30). Åren omvandlas till månader genom att multiplicera dem med 12.
5.1.2 Andra EU-länder och Schweiz
5.1.2.1 Nederländerna E 205 NL
Nederländerna meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder P
- jämställda perioder G
- vapaaehtoisina kausina V.
Sociale Verzekeringsbank SVB meddelar försäkringsperioder enligt allmänna ålderspensionslagen (AOW) och den allmänna familjepensionslagen ANV (tidigare AWW). Av de försäkringsperioder som SVB meddelat framgår inte om de är arbetsperioder och/eller bosättningsperioder.
Arbetsperioder och perioder för invalidpension fastställs av Socialförsäkringsanstalten UWV GAK som administrerar invalidpensioner (WIA) och ungas invalidpensioner (WAJONG).
Försäkringsperioder som beaktas vid beräkningen av arbetspensionen
Arbetspensionsanstalten måste be om arbetsperioder skilt för ålderspension och familjepension från UWV GAK. UWW GAK fastställer arbetsperioderna och perioderna för invalidpensionen. Av perioderna som Nederländerna meddelat tar man vid beräkningen av pensionen i beaktande endast de av UWV GAK meddelade försäkringsperioder som motsvarar arbetstid.
Omvandling av försäkringsperioder
Nederländerna meddelar sina försäkringsperioder som år ”jaren”, månader ”maanden” och dagar ”dagen” (7 dagar vecka, 30 dagar månad, 12 månader år, 360 dagar år). Dagarna omvandlas till månader genom att dagarnas antal divideras med 30 (dagar/30). Åren omvandlas till månader genom att multiplicera dem med 12.
5.1.2.2 Belgien E 205 BE
Belgien meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder ”Verzekeringstijdvakken”/ ”Périodes d’assurance”
- likvärdiga perioder ”Gelijkgestelde tijdvakken”/ ”Periodes assimilées” (bl.a. värnpliktstid, arbetslöshetsperioder och arbetsoförmögenhetsperioder).
Försäkringsperioder som beaktas vid beräkningen av arbetspensionen
Alla perioder som Belgien meddelar ska beaktas i beräkningen.
Omvandling av försäkringsperioder
Belgien meddelar försäkringsperioderna som dagar (6 dagar vecka, 312 dagar år). Dagarna omvandlas till månader genom att dagarnas antal divideras med 26 (dagar/26).
5.1.2.3 Bulgarien E 205 BG
Bulgarien meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder
- jämställda perioder (bl.a. moderskaps- och barnavårdstider, tid för vård av sjukt barn, kortvariga tider av arbetsoförmåga, arbetslöshets- och värnpliktstider, oavlönade frånvarotider (30 dagar/år) samt studietider, för vilka personen själv har betalat försäkringsavgifter).
I Bulgarien finns inte sådana bosättningsperioder som avses i förordningen.
Försäkringsperioder som ska beaktas vid uträkningen av arbetspensionen
Utgångspunkten är att alla försäkringsperioder som Bulgarien meddelar ska beaktas i beräkningen.
Omvandling av försäkringsperioder
Bulgarien meddelar sina försäkringsperioder som år, månader och dagar. Dagarna omvandlas till månader genom att dagarnas antal divideras med 30 (dagar/30). Åren omvandlas till månader genom att multiplicera dem med 12.
5.1.2.4 Spanien E 205 ES
Spanien meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder
- jämställda perioder (bl.a. barnavårdstider).
Försäkringsperioder som ska beaktas vid uträkningen av arbetspensionen
Utgångspunkten är att alla försäkringsperioder som Spanien meddelar ska beaktas i beräkningen, om inte Spanien särskilt har meddelat perioder endast för pensionsrätten.
Omvandling av försäkringsperioder
Spanien meddelar sina försäkringsperioder vanligtvis som dagar ”dias” eller ibland som år ”anos” och dagar ”dias” (7 dagar vecka, 360 dagar år). Ibland meddelar Spanien 365/366 dagar om året. Dagarna ändras till månader genom att dagarnas antal divideras med 30 (dagar/30). I året finns högst 360 dagar. Åren omvandlas till månader genom att multiplicera dem med 12.
5.1.2.5 Irland E 205 IE
Irland meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder
- jämställda perioder
- frivilliga perioder V.
Försäkringsperioder som ska beaktas vid uträkningen av arbetspensionen
Alla irländska perioder är försäkringsperioder som ska beaktas i beräkningen.
Omvandling av försäkringsperioder
Irland meddelar försäkringsperioderna som veckor. Veckorna omvandlas till månader genom att multiplicera veckornas antal med 6 och dividera med 26 dvs. (veckornas antal x 6)/26.
5.1.2.6 Storbritannien E 205 UK
Storbritannien meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder
- jämställda perioder
- frivilliga perioder V.
Utöver grundpensionerna har Storbritannien ett lagstadgat tilläggspensionssystem för löntagare, State Second Pension (AP/S2P), som ersatte det föregående SERPS-tilläggspensionssystemet i april 2002. Arbetsgivare och enstaka arbetstagare har också kunnat ersätta det lagstadgade tilläggspensionsskyddet med arbetsgivarspecifika pensionsarrangemang eller personliga pensioner. Perioder enligt dessa system och arrangemang meddelas inte skilt med E 205 UK-blanketten.
Storbritannien meddelar ibland perioder som kallas för ”pre 16 credits”, ”pre entry credits”, ”pension credits” eller ”opening credits”. Dessa är försäkringsperioder från tid före personen fyllt 16 år och tas i Finland inte med i beräkningen av arbetspension.
Försäkringsperioder som ska beaktas vid uträkningen av arbetspensionen
Alla försäkringsperioder som Storbritannien meddelat ska tas med i beräkningen.
Omvandling av försäkringsperioder
Storbritannien meddelar försäkringsperioderna som veckor. Också endast en arbetsdag i veckan syns som en försäkringsavgiftsvecka. Storbritannien meddelar veckorna på så sätt att året har antingen 52 eller 53 veckor (vart sjätte år).
Veckorna omvandlas till månader genom att multiplicera veckornas antal med 6 och dividera med 26 dvs. (veckornas antal x 6)/26. Då kan ett år ändå inte innehålla mer än 52 veckor och 12 månader. Således ska veckorna omvandlas till månader på årsnivå.
5.1.2.7 Italien E 205 IT
Med blankett E 205 IT meddelar Italien försäkringsperioderna specificerade för pensionsrätten och beräkningen, försäkringsperioderna endast för beräkningen och endast för pensionsrätten.
Försäkringsperioder som ska beaktas vid uträkningen av arbetspensionen
Försäkringsperioderna som Italien meddelar är försäkringsperioder som ska beaktas i beräkningen, om inte Italien speciellt har meddelat försäkringsperioder endast för rätten till pension.
Omvandling av försäkringsperioderna
Italien meddelar försäkringsperioderna vanligtvis som veckor ”settimane” eller ”ss”. Om året meddelar Italien 52 veckor. Veckorna omvandlas till månader genom att multiplicera veckornas antal med 6 och dividera med 26 dvs. (veckornas antal x 6)/26. Året kan dock inte innehålla mer än 12 månader.
Italien meddelar försäkringsperioderna ibland som månader ”mm” (12 månader/år), kvartal ”tt” (4 kvartal/år) eller år ”aa” (360 dagar).
5.1.2.8 Österrike E 205 AT
Österrike meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder ”Versicherungszeiten”
- jämställda perioder ”Gleichgestellte Zeiten”
- frivilliga perioder “Monate der freiwilligen Versicherung”.
För meddelande om försäkringsperioder som gäller gruvverksamhet används tilläggsblad E 205 AT.
Försäkringsperioder som ska beaktas vid uträkningen av arbetspensionen
Utöver arbetsperioderna innehåller blanketten E 205 AT vanligtvis en noggrann förteckning av andra försäkringsperioder som ska tas med i pensionsberäkningen. Försäkringsperioderna för rätten till pension och för beräkningen har specificerats på blanketten.
Om det på blanketten efter försäkringsperioderna finns antecknat
- ”F”, är det fråga om frivilliga försäkringsperioder
- ”FS”, personen har själv betalat försäkringsavgifter för tiden i fråga och de beaktas i beräkningen, men inte för rätten till pension
- ”E” efter jämställd period, de tas med i beaktande i rätten till pension, men inte i beräkningen.
Omvandling av försäkringsperioder
Österrike meddelar sina försäkringsperioder som månader ”Monate”.
5.1.2.9 Grekland E 205 GR
Grekland meddelar sina försäkringsperioder som
-
försäkringsperioder
-
jämställda perioder (t.ex. barnavårdstid, perioder med arbetsoförmåga, sjukdagpennginsperioder, perioder med arbetslöshetsersättning samt värnplikt och studietider)
- frivilliga försäkringsperioder ”V”.
I Grekland sköts den sociala tryggheten i huvudsak av IKA (allmänna socialförsäkringssystemet). Utöver IKA finns även andra institutioner för social trygghet, bl.a. OGA (främst för jordbrukare och lantbrukare), NAT (grekiska sjömanspensionskassan) och TEVE (för köpmän och hantverkare).
Försäkringsperioder som ska beaktas vid uträkningen av arbetspensionen
IKA specificerar på blankett E 205 GR de försäkringsperioder som ska beaktas i beräkningen eller som behövs för rätten till pension.
Omvandling av försäkringsperioder
IKA meddelar försäkringsperioderna som dagar (300 dagar per år). Dagarna omvandlas genom att dela dagarnas antal med 25 dvs. dagar/25. (Enligt den nya förordningen verkar det inte vara möjligt att använda ett system där det finns 25 dagar i månaden. Det är ännu inte klart huruvida IKA kommer att meddela försäkringstiden på annat sätt under den nya förordningens tid.)
OGA meddelar sina försäkringsperioder som år. Åren omvandlas till månader genom att multiplicera dem med 12.
NAT meddelar sina försäkringsperioder som månader och dagar (30 dagar månad). Dagarna omvandlas till månader genom att dagarnas antal divideras med 30, dvs. dagar/30.
TEVE meddelar sina försäkringsperioder som månader.
5.1.2.10 Cypern E 205 CY
Cypern meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder
- frivilliga försäkringsperioder
- jämställda perioder (bl.a. studietid och arbetslöshetstid).
Försäkringsperioder som ska beaktas vid uträkningen av arbetspension
Alla cypriotiska försäkringsperioder är försäkringsperioder som ska beaktas i beräkningen.
Omvandling av försäkringsperioder
Cypern meddelar försäkringsperioderna som veckor. Veckorna ändras till månader genom att multiplicera veckornas antal med sex och dividera med 26 dvs. (veckornas antal x 6)/26.
5.1.2.11 Lettland E 205 LV
Lettland meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder
- jämställda perioder (t.o.m. 1991).
Perioder som ska beaktas vid beräkningen av arbetspension
Alla försäkringsperioder som Lettland uppger på blanketten är sådana som ska beaktas i beräkningen.
Omvandling av försäkringsperioder
Lettland meddelar sina försäkringsperioder ända t.o.m. 31.12.1995 som år, månader och dagar och fr.o.m. 1.1.1996 som år och månader. Dagarna ändras till månader genom att dividera dagarnas antal med 30, dvs. dagar/30. Åren ändras till månader genom att multiplicera deras antal med 12.
5.1.2.12 Litauen E 205 LT
Litauen meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder, som grundar sig på anställning eller självständig yrkesutövning
- försäkringsperioder som anses som jämställda.
Försäkringsperioder som ska beaktas vid uträkningen av arbetspensionen
Alla försäkringsperioder som Litauen meddelat på blanketten ska beaktas i beräkningen.
Omvandling av försäkringsperioder
Litauen meddelar sina försäkringsperioder som år. Även om personen endast arbetat några månader, men inkomsterna varit tillräckligt höga, meddelas 1 år som försäkringstid. Åren omvandlas till månader genom att multiplicera dem med 12.
5.1.2.13 Luxemburg E 205 LU
Försäkringsperioder som ska beaktas vid beräkningen av arbetspension
Alla försäkringsperioder som Luxemburg meddelar ska beaktas i beräkningen.
Omvandling av försäkringsperioder
Luxemburg meddelar försäkringsperiodernas sammanlagda belopp som dagar ”Jours” och månader ”Mois” (vanligtvis månader), (6 dagar per vecka, 312 dagar per år, 313 dagar för skottår). Dagarna omvandlas till månader genom att dividera dagarnas antal med 26 (dagar/26).
5.1.2.14 Malta E 205 MT
Malta meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder
- frivilliga perioder
- jämställda perioder.
Som jämställda perioder (Credits-kolumnen) meddelar Malta i veckor bland annat sjukdomstid, barnavårdstid och försäkringsavgifter som gottgjorts för arbetslöshetstid.
Enligt maltesisk socialförsäkringlagstiftning kan försäkringsavgifter gottgöras till personer i sådana fall där de inte är skyldiga att betala försäkringsavgifter bl.a. till följd av sjukdom, barnavård eller arbetslöshet.
Mera
Försäkringsperioder som ska beaktas vid beräkningen av arbetspensionen
Alla Maltas perioder ska beaktas i beräkningen.
Omvandling av försäkringsperioder
Malta meddelar försäkringsperioderna som veckor. Veckorna omvandlas till månader genom att multiplicera dem med sex och dividera med 26 dvs. (veckornas antal x 6)/26.
5.1.2.15 Portugal E 205 PT eller E 205 P
Portugal meddelar sina försäkringsperioder som
- Försäkringsperioder ”Periodos de seguro”
- jämställda försäkringsperioder ”Periodos equiparados”
- för dem som arbetat i gruvor och i motsvarande företag antecknas följande: 1 = arbete ovan jord, 2 = arbete under jord, 3 = ospecificerat arbete.
Försäkringsperioder som ska beaktas vid beräkningen av arbetspensionen
I E 205 PT versionen har försäkringsperioderna dessutom fördelats enligt försäkringsperioder för pensionsrätten och försäkringsperioderna för beräkningen.
Omvandling av försäkringsperioder
Portugal meddelar sina försäkringsperioder för tiden före 1994 som månader eller år och från och med år 1994 som år (i vissa versioner också som dagar). Åren omvandlas till månader genom att multiplicera deras antal med 12.
5.1.2.16 Polen E 205 PL
Polen meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder ”Okresy ubezpieczenia”
- jämställda försäkringsperioder ”Okresy traktowane jako ubezpieczenia”. Jämställda försäkringsperioder är bl.a. tider med barnavård, arbetsoförmåga och studier (förutsätter examen). De jämställda perioderna har preciserats i punkt 8.3 på blanketten.
- frivilliga försäkringsperioder, då ett ”D” har antecknats efter försäkringsperioderna.
För försäkringsperioder som bildats av gruvverksmahet finns tilläggsblad E 205 PL.
Försäkringsperioder som ska beaktas vid beräkningen av arbetspensionen
På blanketten specificeras försäkringsperioderna för pensionsrätt och för beräkningen var för sig. Vid beräkningen av arbetspensionen tar man i beaktande de försäkringsperioder som meddelats för beräkningen av pensionen.
Omvandling av försäkringsperioder
Polen meddelar försäkringsperioderna som månader och dagar. Dagarna omvandlas till månader på så sätt att dagarnas antal divideras med 30.
5.1.2.17 Frankrike E 205 FR
Frankrike meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder
- jämställda perioder (bl.a. barnavårdstid, tid med ersättning för sjukdom, tid med moderskapsersättning, tid med ersättning för arbetsolycksfall, arbetslöshets- och värnpliktstid)
- frivilliga perioder, märkta med ”V”.
Försäkringsperioder som ska beaktas vid beräkningen av arbetspensionen
Alla försäkringsperioder som Frankrike meddelar är försäkringsperioder som ska beaktas i beräkningen (inklusive bl.a. moderskapsbidragshöjningarna kvartalårsvis ”Majoration annuités pour mère de famille”, som Frankrike inte meddelar någon tidsmässig begynnelse- eller sluttidpunkt för).
Omvandling av försäkringsperioder
Frankrike meddelar försäkringsperioderna som kvartal ” Trimestres”. Kvartalen omvandlas till månader genom att multiplicera deras sammanlagda belopp med 3.
5.1.2.18 Rumänien E 205 RO
Rumänien meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder med koden ”O”
- frivilliga perioder med koden ”F”
- jämställda perioder med koden ”A”
- jämställda perioder är bl.a. barnavårdstider, tid för vård av sjukt barn, sjukdomstider, studier vid universitet (förutsätter examen) och värnpliktstid.
Enligt rumänsk lagstiftning finns det också vissa speciella perioder som förlänger tjänstgöringstider, men för vilka det inte betalats avgifter (t.ex. på grund av politisk förföljelse).
Försäkringsperioder som ska beaktas vid beräkningen av arbetspensionen
Alla försäkringsperioder som Rumänien meddelar ska beaktas i beräkningen. Rumänien meddelar försäkringsperioderna som år, månader och dagar.
Omvandling av försäkringsperioder
Rumänien meddelar perioderna som år, månader och dagar. Dagarna omvandlas till månader på så sätt att dagarnas antal divideras med 30. Åren omvandlas till månader genom att multiplicera dem med 12.
5.1.2.19 Tyskland E 205 DE
Tyskland meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder ”Versicherungszeiten”
- jämställda perioder ”Gleichgestellte Zeiten”
- frivilliga perioder ”Zeiten freiwilliger Versicherung”
Tyskland meddelar perioderna enligt följande försäkringssystem med en separat blankett E 205 DE
- allmänna systemet
- systemet för de offentligt anställda
- yrkesbaserat system.
Tyskland meddelar försäkringssystem med förkortningarna:
- AN = arbetstagare
- SB = företagare
- BT = offentligt anställd eller
- BV = anställd/företagare som hör till ett yrkesbaserat specialsystem fr.o.m. 1.1.2005.
I blankettens kolumner för försäkringssystem finns en förkortning som beskriver persongruppernas pensionssystem:
- ”ArV” eller ”AV” arbete före 1.1.2005
- ”RV” arbete fr.o.m. 1.1.2005
- Gruvarbetarnas perioder meddelas med förkortningen ”KnV”.
Tyskland meddelar med blankett E 205 DE-blanketten
- vid punkt 8.1.1, pensionsberättigande perioder för alla pensioners del
- vid punkt 8.1.2, perioder för förtida ålderspension för personer med lång yrkesbana (35 år)
- vid punkt 8.2, perioder för beräkningen.
Tyskland meddelar vanligtvis samma punkters siffror även i kolumnen ”Sysselsättning”. I kolumnen kan man radvis följa hur försäkringsperioderna beaktats vid ifrågavarande tidpunkter. Om det vid försäkringsperioden t.ex. står 8.1.2 och 8.2 (allmänt förekommande anteckning) tas det i beaktande i Finland vid beräkningen av pensionen. Om det endast är antecknat 8.1.2 vid försäkringsperioden, tas det i Finland inte i beaktande vid beräkningen.
Försäkringsperioder som ska beaktas vid beräkningen av arbetspensionen
I beräkningen tar man i beaktande arbetsperioder som arbetstagare, företagare eller offentligt anställd. Om det vid försäkringsperioden finns antecknat 8.1.1 och 8.2 (allmänt förekommande anteckning) tas det i beaktande i Finland vid beräkningen av pensionen. Om det endast är antecknat 8.1.2 vid försäkringsperioden, tas det inte i beaktande i Finland vid beräkningen.
Utöver arbetsperioderna tar man i beräkningen som försäkringsperioder även i beaktande bl.a.
- barnavårdstid ”Kindererziehung” (före 1.1.1992 1 år, fr.o.m. 1.1.1992 3 år/barn)
- frivillig försäkringstid ”Freiwillige Versicherungszeiten”
- jämställda försäkringsperioder, som är t.ex. graviditetstid ”Schwangerschaft”, yrkesutbildningstid ”Fachschulausbildung” (3 år) och arbetslöshetstid ”Arbeitslosigkeit”
- schablonmässig medräknad ”Pauschale Anrechnungszeit”, om antecknad med 8.2.
Beaktande av skolgång och högskolestudier som pensionsgrundande försäkringsperioder slopas i Tyskland före år 2009. Endast nämnda yrkesutbildningstid ”Fachschulausbildung” är i fortsättningen med i uträkningen som tid som ska beaktas.
Följande försäkringsperioder beaktas inte i beräkningen:
- personen har skilt sig och det mellan makarna har gjorts en utjämning vid äktenskapsskillnad ”Versorgungsausgleich”
- det mellan makarna har gjorts en fördelning av pensionsrättigheter ”Rentensplitting
- personen har arbetat lite, och har då själv inte frivilligt betalat avgifterna ”Zeiten aufgrund des geringfühigen Beschäftigungsverhältnisses ohne Zuschlag”
- personen har hemma skött en person med fortgående behov av hjälp eller ett barn till 10 års ålder till den del som det inte är egentlig försäkringstid ”Berücksichtigungszeit”.
Omvandling av försäkringsperioder
Tyskland meddelar sina försäkringsperioder som månader (Monate).
5.1.2.20 Slovakien E 205 SK
Slovakien meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder och
- jämställda perioder.
Försäkringsperioder som ska beaktas vid beräkningen av arbetspensionen
Slovakien har på blanketten E 205 SK specificerat försäkringsperioder för pensionsrätten samt försäkringsperioderna för beräkningen.
Omvandling av försäkringsperioder
Slovakien meddelar perioderna som år, månader och dagar eller endast som år. Dagarna omvandlas till månader genom att dagarnas antal divideras med 30, dvs. dagar/30. Åren omvandlas till månader genom att multiplicera dem med 12.
5.1.2.21 Slovenien E 205 SI
Slovenien meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder och
- likvärdiga perioder.
Försäkringsperioder som ska beaktas vid beräkningen av arbetspensionen
Slovenien har på blanketten E 205 SI specificerat försäkringsperioderna
- för rätten till pension (alla pensioner)
- endast för rätten till ålderspension och
- för beräkning.
Omvandling av försäkringsperioder
Slovenien meddelar försäkringsperioderna som år, månader och dagar. Dagarna omvandlas till månader genom att dagarnas antal divideras med 30 (dagar/30). Åren omvandlas till månader genom att multiplicera dem med 12.
5.1.2.22 Schweiz E 205 CH
Schweizerische Ausgleichskasse i Geneve fastställer försäkringsperioderna, som är:
- ”AHV-perioder” dvs. perioder enligt den allmänna ålders- och familjepensionsförsäkringen
- ”IV-perioder” dvs. invalidpensionsförsäkringens perioder.
På försäkringsperiodsblanketten har fem försäkringsavgiftsslag specificerats:
- löntagarnas avgifter ”Beiträge aus Arbeitnehmertätigkeit”, ”Cotisations de salariés”
- frivilliga försäkringsavgifter ”Beiträge aus freiwilliger Versicherung”, ”Cotisations d’assurance volontaire”
- företagarnas avgifter ”Beiträge aus selbständiger Tätigkeit”, ”Cotisations de non-salariés”
- avgifter för dem som inte arbetar ”Beiträge Nichterwerbstätiger”, ”Cotisations de non-actif”
- försäkringsperioder utan betalningsskyldighet ”Versicherungszeiten ohne Beitragspflicht”, ”Périodes d’assurance san obligation de cotiser”. Dessa försäkringsperioder gäller personer som varit försäkrade via makens avgifter.
Sicherheitsfonds BVG som administrerar det obligatoriska BVG-tilläggspensionssystemet fastställer inte försäkringsperioder. Om personen omfattas av det allmänna systemet omfattas han eller hon också av BVG-systemet.
Försäkringsperioder som ska beaktas vid beräkningen av arbetspensionen
Alla ovan nämnda försäkringsperioder är sådana som beaktas i beräkningen.
Omvandling av försäkringsperioder
Schweiz meddelar försäkringsperioderna som månader, ”Zahl der Monate” eller ”Nombre de mois”.
5.1.2.23 Republiken Tjeckien E 205 CZ
Republiken Tjeckien meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder ”P”
- jämställda perioder ”N”. De jämställda perioderna är perioder för vilka det inte betalats försäkringsavgifter; sådana försäkringsperioder är till exempel perioder med högskolestudier eller arbetslöshet och perioder när personens arbetsförmåga är nedsatt, invalidpensionstid, värnpliktstid, barnavårdstid och tid som närståendevårdare
- frivilliga perioder ”D”.
I republiken Tjeckien finns inga sådana bosättningsperioder som avses i förordningen.
Försäkringsperioder som ska beaktas vid beräkningen av arbetspensionen
Tjeckien har specificerat försäkringsperioderna för rätten till pension och försäkringsperioderna för beräkning. I beräkningen av arbetspensionen beaktas försäkringsperioder, som meddelats för beräkningen av pensionen.
Omvandling av försäkringsperioder
Tjeckien meddelar försäkringsperioderna och med dem jämställda perioder som dagar ”Doby pojisteni a doby postavené jim na roven” (365/366 dagar per år). Vid omvandling av dagar till månader har året högst 360 dagar. Dagarna omvandlas till månader genom att dagarnas antal divideras med 30 (dagar/30).
5.1.2.24 Ungern E 205 HU
Ungern meddelar sina försäkringsperioder som
- försäkringsperioder, försäkringsperiodens kod i kolumnen ”Tipus” är 1
- frivilliga perioder, försäkringsperiodens kod i kolumnen ”Tipus” är 2
- jämställda perioder, försäkringsperiodens kod i kolumnen ”Tipus” är 3.
Jämställda försäkringsperioder är exempelvis perioder för barnafödsel, perioder för vård av sjukt barn, perioder för akademisk utbildning samt värnplikts- och civiltjänstgöringstider.
Försäkringsperioder som ska beaktas vid beräkningen av arbetspensionen
Ungern meddelar med blankett E 205 HU försäkringsperioderna som dagar. Vid punkt 8.1 på blanketten meddelar Ungern försäkringsperiodernas sammanlagda belopp som år och dagar. Försäkringsperiodernas kod meddelar Ungern i kolumnen ”Típus”. Dessa försäkringsperioder ska beaktas i beräkningen.
Dessutom meddelar Ungern vid punkt 8.2 på blanketten försäkringsperioderna för förtida ålderspension och sänkt ålderspension.
Omvandling av försäkringsperioderna
Ungern meddelar försäkringsperiodernas sammanlagda belopp som år och dagar.
Eftersom det i ett ungerskt år enligt intygen finns 365 dagar, omvandlas dagarna till månader genom att först dividera dagarnas antal med 365 och sen multiplicera dem med 360, efter vilket man dividerar med 30. År omvandlas till månader genom att multiplicera dem med 12. (Enligt den nya förordningen är maximiantal för dagar 360 dagar. Det finns ännu ingen information om huruvida Ungern kommer att ändra sitt sätt att meddela sin försäkringstid).
5.1.2.25 Estland E 205 EE
I Estland finns inget register ur vilket det skulle framgå alla arbetsperioder. Estlands socialförsäkringsmyndighet har ett register ur vilket försäkringsperioderna efter 1.1.1999 framgår. För tid tidigare än det behöver Estland personens arbetsbok för att fastställa försäkringsperioder.
Försäkringsperioder som ska beaktas vid beräkningen av arbetspensionen
Alla försäkringsperioder som Estland meddelar ska beaktas i beräkningen. Estland fastställer sina försäringsperioder först när beskattningen har fastställts.
För Estland följs samma regler som för Norge och Sverige. Estland meddelar arbetspensionsförsäkringsperioderna till slutet av det år för vilket beskattningen fastställts. På försäkringsperiodsintyget syns den tid för vilken socialskatt betalats i Estland. På Estlands försäkringsperiodsintyg framgår den egentliga arbetstiden inte. Skattemyndigheten upprätthåller ett workers’ register med faktiska arbetstider.
Om man utifrån annan utredning ser att personen har fortsatt sitt arbete längre, beaktas de estniska försäkringsperioderna till slutet av det år arbetet upphör eller till att den estniska pensionen börjar. De estniska perioderna beaktas ändå högst till slutet av den finländska pensionsfallsmånaden eller enligt situationen till slutet av året som föregår pensionsfallsåret (om pensionsfallet inträffat 1.1.2006 eller senare).
Det kan hända att parallella perioder inte urskiljs på försäkringsperiodsintyget, och perioderna kan stanna inom ett försäkringsår. Parallella perioder kan vara moderskaps- och faderskapsperioder samt arbetslöshetsperioder. Staten betalar socialskatten under moderskaps-, faderskaps-, och arbetslöshetsperioder.
Vård av barn
Perioderna med barnavårdstid räknas på två olika sätt.
- För barnavårdstider för barn som fötts före 1.1.1991 bildas försäkringsperioder som har antecknats på det estniska försäkringsperiodsintyg.
- Barnavårdstider för barn som fötts 1.1.1991 eller senare anses inte vara försäkringsperioder, och perioderna antecknas således inte på det estniska försäkringsperiodsintyget.
Omvandling av försäkringsperioder
Estland meddelar sina försäkringsperioder för tiden innan 31.12.1998 utifrån uppgifterna i arbetsboken som år, månader och dagar. Dagarna omvandlas till månader genom att dagarnas antal divideras med 30, dvs. dagar/30. Åren omvandlas till månader genom att multiplicera dem med 12.
Från och med 1.1.1999 meddelar Estland s.k. ”försäkringsår, ”insurance years” (iy). Pensionsintjäningen beror på hur mycket socialskatt (social tax) som betalats för personen. Således kan Estland på försäkringsperiodsintyget meddela ett skatteår, även om personen endast arbetat några månader, om inkomsterna varit tillräckligt höga.
Estland meddelar ett helt skatteår med talet 1,000. Ett försäkringsår omvandlas till månader genom att multiplicera det med talet 12.
Exempel. Hur Estlands försäkringsperioder omvandlas:
Om personen endast har arbetat en del av året, meddelar Estland försäkringstiden till exempel med talet 0,512. Delar av år omvandlas till månader genom att multiplicera med talet 12. Således multipliceras 0,512 år med talet 12, och som resultat fås då 6,14 månader. Eftersom slutresultatet fortfarande är ett ofullständigt tal, avrundas slutresultatet uppåt till närmaste heltal. Således fås som försäkringstid 7 månader.
Om personen har omfattats av ett yrkesspecifikt pensionssystem eller av pensionssystemet för de offentligt anställda, meddelar Estland perioderna fortfarande som år, månader och dagar per kalenderår.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Formuleringarna har preciserats.