Vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personer som rör sig mellan EU/EES-länderna och Schweiz (nedan EU-länderna) avgörs enligt bestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet. Att ett visst EU-lands lagstiftning om social trygghet tillämpas betyder att skyldigheten att betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter för en persons arbete bestäms enligt den nationella lagstiftningen i EU-landet i fråga. Även personens rätt att få sociala förmåner bestäms enligt lagstiftningen i samma EU-land.
Det EU-land vars lagstiftning om social trygghet tillämpas bestämmer
- vilka lagstadgade socialförsäkringsavgifter en anställd, arbetsgivare eller egenföretagare ska betala och under vilka förutsättningar
- i vilka situationer och under vilka förutsättningar en person får sociala förmåner.
Tillämpningen av ett visst EU-lands lagstiftning om social trygghet ger alltså inte automatiskt rätt till förmåner från EU-landet i fråga, utan rätten till förmåner bestäms enligt den nationella lagstiftningen i landet.
När det fastställs vilket EU-lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på en person använder man i praktiken ofta begreppet ”försäkringstillhörighet” eller ”i vilket EU-land personen ska försäkras” i samma betydelse.
1.1 Principen om försäkring i ett EU-land
På personer som rör sig mellan EU-länder tillämpas alltid endast ett EU-lands lagstiftning om social trygghet åt gången. En person försäkras således alltid enligt lagstiftningen om social trygghet i endast ett EU-land. Detta innebär i praktiken att arbetsgivaren och den anställda eller egenföretagaren betalar lagstadgade socialförsäkringsavgifter och den anställda eller egenföretagaren får sina sociala förmåner enligt lagstiftningen om social trygghet i endast ett EU-land. Lagstadgade socialförsäkringsavgifter får inte betalas samtidigt till flera olika EU-länder.
1.2 Principen om försäkring i arbetslandet
På en person som arbetar i ett EU-land tillämpas i princip lagstiftningen om social trygghet i arbetslandet. Inom EU-området ordnas anställdas och egenföretagarnas sociala trygghet i regel i arbetslandet (principen om arbetsland = lex loci laboris-principen). Som arbetsland betraktas det land där personens arbete fysiskt sker. T.ex. vid distansarbete betraktas det land där arbetet utförs fysiskt som arbetsland, inte det land där arbetsgivaren har sitt säte.
Utgångspunkten är att de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna betalas i arbetslandet. Detta innebär t.ex. att alla lagstadgade socialförsäkringsavgifter för en anställd som kommer till Finland från ett annat EU-land för att arbeta ska betalas i Finland genast från arbetets början. Om en anställd eller egenföretagare lämnar Finland för att arbeta i ett annat EU-land, ska den anställdas och eller egenföretagarens sociala trygghet i sin tur ordnas i enlighet med lagstiftningen om social trygghet i arbetslandet, och lagstadgade socialförsäkringsavgifter får inte längre betalas till Finland. I en sådan situation har den utlandsarbetande anställda, arbetsgivaren eller egenföretagaren en skyldighet att ta reda på hur de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna ska skötas i arbetslandet.
När principen om försäkring i arbetslandet tillämpas på en anställd eller egenföretagare, är utgångspunkten att den anställda, arbetsgivaren eller företagaren inte behöver ansöka om A1-intyg.
Mera
Exempel: Arbetstagaren bor utomlands och arbetar endast i Finland
En arbetstagare från Estland arbetar i Finland anställd av en finländsk arbetsgivare och har inget A1-intyg från ett annat EU-land. Den finländska arbetsgivaren försäkrar sin estniska arbetstagare i Finland enligt Finlands lagstiftning.
Exempel:Egenföretagare arbetar i Finland
En person som är bosatt i Sverige bedriver företagarverksamhet i Finland i 3 månader. Personen är inte en utsänd företagare och har inget A1-intyg från ett annat EU-land. Enligt principen om arbetsland ska Finlands lagstiftning tillämpas på personen. Fastän finsk lagstiftning om social trygghet tillämpas på egenföretagaren, kan företagarverksamheten inte försäkras i Finland enligt lagen om pension för företagare (FöPL), eftersom en av förutsättningarna för att företagarverksamhet ska försäkras i Finland är att den ska pågå i minst 4 månader. Det innebär att finsk lagstiftning om social trygghet tillämpas på personen, men i och med tillämpning av nationell lagstiftning försäkras arbetet inte i Finland.
Exempel: Arbetstagare som bor i Finland åker utomlands för att arbeta för en utländsk arbetsgivare
En person som bor i Finland åker till Tyskland för att arbeta för en tysk arbetsgivare i fyra månader. Eftersom personen inte har en utsändande finländsk arbetsgivare, kan personen inte vara en utsänd arbetstagare eller få ett A1-intyg från Finland. Enligt principen om arbetsland blir tysk lagstiftning tillämplig. Personen ska tillsammans med arbetsgivaren vända sig till socialförsäkringsmyndigheten i Tyskland för att ta reda på hur arbetet ska försäkras i Tyskland.
Undantag från principen om försäkring i arbetslandet är
- Utsända arbetstagare
- Utsända egenföretagare
- Personer som arbetar i två eller flera EU-länder
- Offentligt anställda
- Personer som får en penningförmån
- Sjöfarare
- Flygpersonal
- Valrätten för extraanställda vid Europeiska gemenskaperna
- Undantag (dispens)
Se separata anvisningar om vilket EU-lands lagstiftning om social trygghet som tillämpas på dessa persongrupper.
Principen om försäkring i arbetslandet tillämpas inte på följande personer:
- Personer som får arbetslöshetsförmåner
- Icke-aktiva personer, familjemedlemmar
- Personer som är inkallade eller återinkallade till militärtjänstgöring eller civiltjänstgöring i ett EU-land
Personer som står utanför arbetslivet kan inte ansöka om A1-intyg. Personer som står utanför arbetslivet och som åker utomlands ska i första hand kontakta FPA, som i dessa situationer är behörig att avgöra vilken lagstiftning om social trygghet som tillämpas på personen.
Mera
Personer som får arbetslöshetsförmåner
En person som får arbetslöshetsförmåner med stöd av lagstiftningen i sitt bosättningsland i enlighet med artikel 65 i EU-förordningen om social trygghet 883/2004 (grundförordningen), omfattas av lagstiftningen i EU-landet i fråga.
Icke-aktiva personer, familjemedlemmar
På icke-aktiva personer, t.ex. en anställds eller egenföretagares familjemedlemmar som själva inte arbetar, tillämpas i princip lagstiftningen om social trygghet i personens bosättningsland. Denna bestämmelse i EU-förordningarna om social trygghet begränsar ändå inte andra bestämmelser i förordningen i vilka en icke-aktiv person garanteras förmåner enligt en eller flera andra EU-länders lagstiftning.
Personer som är inkallade eller återinkallade till militärtjänstgöring eller civiltjänstgöring i ett EU-land
På personer som fullgör militärtjänst eller civiltjänst tillämpas lagstiftningen om social trygghet i det EU-land där personen fullgör denna tjänst.
Principen om arbetsland tillämpas inte heller på följande grupper:
- Personer som får arbetslöshetsförmån
- Icke-aktiv personer, familjemedlemmar
Personer som står utanför arbetslivet omfattas i princip av socialförsäkringslagstiftningen i sitt bosättningsland. Personer som står utanför arbetslivet kan inte ansöka om A1-intyg. De ska främst kontakta FPA, som är behörig att avgöra vilken socialförsäkringslagstiftning som tillämpas på en person.
Mera
Icke-aktiva personer, familjemedlemmar
För icke-aktiva personer, till exempel familjemedlemmar till en arbetstagare eller företagare, är utgångspunkten att de försäkras i bosättningslandet. Denna bestämmelse i grundförordningen begränsar ändå inte förordningens andra bestämmelser, i vilka en icke-aktiv person garanteras förmåner enligt en eller flera andra medlemsstaters lagstiftning.
Personer som får arbetslöshetsförmån
En person som får arbetslöshetsförmåner med stöd av lagstiftningen i sitt bosättningsland i enlighet med artikel 65 i förordningen, omfattas av lagstiftningen i medlemsstaten i fråga.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Den svenska språkdräkten har preciserats.
En egenföretagare ska ordna sitt pensionsskydd och annan social trygghet enligt lagstiftningen i sitt arbetsland. Lagstadgade socialförsäkringsavgifter betalas på det sätt som förutsätts i arbetslandet. Lagstadgade socialförsäkringsavgifter betalas endast till ett land i sänder.
2.1.1 Företagarverksamheten sker tillfälligt i ett annat EU-land
En egenföretagare som tillfälligt flyttar sin företagarverksamhet till ett annat EU-land kan fortfarande omfattas av den sociala tryggheten i Finland, om kriterierna för att betraktas som s.k. utsänd företagare uppfylls.
Utsänd företagare är en person som normalt bedriver verksamhet som företagare i Finland och tillfälligt åker
- till ett annat EU-land
- till ett EES-land eller
- till Schweiz
för att utföra likartat arbete.
I anvisningen Förutsättningarna för att försäkra en företagare i Finland i EU-fall finns närmare information om de kriterier enligt vilka en företagare som tillfälligt arbetar i ett annat EU-land kan omfattas av den sociala tryggheten i Finland.
2.1.2 Företagare som arbetar i ett EU-land parallellt som företagare och i anställnings- eller tjänsteförhållande
En företagare kan inte anses vara en sådan utsänd företagare från Finland som omfattas av den sociala tryggheten i Finland om
- företagaren inleder parallellt arbete som arbetstagare eller offentligt anställd eller
- företagaren inleder företagarverksamhet i sitt arbetsland som inte är likartad som det arbetet som företagaren har bedrivit innan sin avresa från Finland.
När företagaren inte kan anses vara en utsänd företagare tillämpas lagstiftningen i arbetslandet.
Om företagaren arbetar tillfälligt utomlands för en finländsk arbetsgivare och bedriver företagarverksamhet kan företagaren fortfarande omfattas av den sociala tryggheten i Finland om villkoren för utsändning uppfylls både i företagarverksamheten och i arbetet som anställd.
Mera
Exempel: Utsänd företagare och utsänd arbetstagare
Personen åker till Sverige för att arbeta där tillfälligt i mindre än 2 år. Personen arbetar som egenföretagare och dessutom som anställd hos en privat arbetsgivare med verksamhet i Finland. Det har avtalats om att personen efter det tillfälliga arbetet i Sverige återvänder till Finland. Personen har bedrivit likartad företagarverksamhet i Finland före utresan och uppfyller också de övriga kriterierna för utsänd företagare och utsänd arbetstagare. På personen tillämpas finsk lagstiftning om social trygghet och Pensionsskyddscentralen beviljar personen A1-intyg på ansökan.
2.1.3 Företagarverksamhet i flera EU-länder
En företagare som bedriver företagarverksamhet samtidigt eller växelvis i flera EU-länder kan under vissa förutsättningar omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Se separat anvisning.
2.1.4 A1-intyg till utsända företagare och företagare som arbetar i flera EU-länder
Pensionsskyddscentralen beviljar företagaren A1-intyg på ansökan om kriterierna för att omfattas av den sociala tryggheten i Finland uppfylls. Med A1-intyget undviker företagaren arbetslandets lagstadgade socialförsäkringsavgifter. Under A1-intygets giltighetstid betalar företagaren de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna till Finland och omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Att omfattas av den sociala tryggheten i Finland innebär att
- företagaren tjänar in pension i Finland och
- företagaren får sina socialförsäkringsförmåner, till exempel eventuella sjukdagpenningar, enligt finsk lagstiftning.
En företagare som bedriver företagarverksamhet normalt och regelbundet i flera EU-länder ska ansöka om ett A1-intyg även för korta utlandsarbetsperioder som pågår bara några dagar. A1-intyget beviljas då för den period då företagaren arbetar i flera länder, men dock för högst 2 år i sänder.
Ansökan om A1-intyg ska göras i god tid innan utlandsarbetet börjar. Pensionsskyddscentralen kan ändå bevilja A-intyget även retroaktivt om företagarens arbete utomlands uppfyller kriterierna för att omattas av den sociala tryggheten i Finland.
Om företagaren inte har ett A1-intyg ska företagaren ordna sin sociala trygghet enligt arbetslandets lagstiftning. I praktiken ska företagaren alltså betala socialförsäkringsavgifterna till landet i fråga. Då kan företagaren inte få socialförsäkringsförmåner från Finland.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen är en kombination av de tidigare fristående anvisningarna Likartad företagarverksamhet i Finland och ett annat EU-land och Längden på utsända företagares utlandsarbete i EU-situationer.
En utsänd företagare kan omfattas av den sociala tryggheten i Finland under sitt utlandsarbete. Som utsänd företagare anses företagare som
- normalt bedriver företagarverksamhet i Finland
- företagarverksamheten har bedrivits i Finland före utresan
- bedriver likadan företagsverksamhet i utlandet som i Finland och
- arbetar i ett annat EU-land tillfälligt mindre än 24 månader.
2.2.1 Företagaren ska ha bedrivit företagarverksamhet i Finland innan utlandsarbetet i ett annat EU-land börjar
Företagaren ska ha bedrivit sin företagarverksamhet normalt i Finland redan under en viss tid innan utlandsvistelsen för att företagaren ska kunna fortsätta omfattas av den finländska sociala tryggheten tillfälligt i ett annat EU-land.
I praktiken förutsätts av företagare att
- företagaren har bedrivit sin verksamhet i Finland och
- företagaren har en pensionsförsäkring enligt FöPL eller LFöPL i kraft minst 4 månader före utresan.
Dessutom ska företagaren bevara förutsättningarna för att fortsätta sin företagarverksamhet i Finland efter att utlandsarbetet upphört.
När man reder ut om en företagare normalt bedriver verksamhet i Finland och om företagaren bevarar förutsättningarna för att fortsätta företagarverksamheten i Finland ska man ta hänsyn till huruvida företagaren
- har lokaler i Finland
- betalar skatt till Finland
- har mervärdesskatteregisternummer i Finland (moms-nummer eller FO-nummer) och
- är medlem i en handelskammare eller branschorganisationer i Finland.
När man avgör huruvida ovan nämnda villkor uppfylls ska man beakta den samlade karaktären hos företagarens verksamhet.
Om en företagare inte är FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldig, kan företagaren dock omfattas av den finländska sociala tryggheten om de andra villkoren uppfylls och företagaren minst fyra månader före utresan har en gällande
- frivillig FöPL-försäkring
- försäkring för arbetstiden för företagare enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL)
- frivillig LFöPL-försäkring eller
- frivillig OFLA-arbetsskadeförsäkring och OFLA-försäkring för olycksfall på fritiden enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar.
2.2.1.1 FöPL-försäkringen är i kraft mindre än 4 månader innan utlandsarbetet börjar
Även om en FöPL-försäkring inte har varit i kraft i fyra månader före utlandsarbetet kan en företagare ha rätt till den finska sociala tryggheten när vederbörande arbetar utomlands. Vid den samlade bedömningen kan då beaktas huruvida
- företagaren har tidigare FöPL-försäkringsperioder som anknyter till motsvarande verksamhet även om den nuvarande FöPL-försäkringen inte har hunnit vara i kraft i fyra månader omedelbart före utresan och
- företagaren arbetar en mycket kort tidsperiod utomlands och därefter återvänder för att permanent fortsätta företagarverksamheten i Finland
Om en person har åkt utomlands för att arbeta som utsänd arbetstagare och omställningar i företagets ägarförhållanden senare medfört att lagarna om pension för företagare framledes ska tillämpas på personen, kan personen på ansökan beviljas ett nytt A1-intyg om rätten till social trygghet från Finland.
Exempel: FöPL-försäkringen är i kraft mindre än 4 månader innan utlandsarbetet börjar
En företagares FöPL-försäkring har varit i kraft i tre månader innan företagaren åker för att tillfälligt bedriva företagarverksamhet i Estland. Företagarens tidigare FöPL-försäkring har upphört för ett år sedan. Företagarverksamheten i Estland varar i några månader, varefter företagaren återvänder för att fortsätta sin verksamhet i Finland. Företagaren ansöker om ett A1-intyg om att omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Eftersom arbetsperioden utomlands är mycket kort och företagaren därefter permanent fortsätter sin företagarverksamhet i Finland kan man utifrån den samlade bedömningen utfärda ett A1-intyg för arbetet i Estland.
Exempel: Ingen FöPL-försäkring före utlandsarbetet, men personen har varit utsänd arbetstagare
En person arbetar som utsänd arbetstagare i Sverige. Under utlandsarbetet förändras det utsändande företagets ägarförhållanden så att FöPL ska tillämpas på personen. Utlandsarbetet i Sverige fortsätter. Därför ansöker personen i egenskap av företagare om förlängning av A1-intyget hos Pensionsskyddscentralen. Personen kan beviljas ett A1-intyg utan föregående fyra månaders FöPL-försäkring eftersom personen alltjämt arbetar för samma finska företag och fortsätter med samma arbetsuppgifter som under det tidigare A1-intygets giltighetstid.
Mera
2.2.2 Företagarverksamheten ska vara likartad i Finland och det andra EU-landet
Den som bedriver företagarverksamhet i Finland kan tillfälligt åka för att utföra ett likartat arbete i ett annat EU-land och alltjämt omfattas av den finska sociala tryggheten.
Då man fastställer huruvida en företagares arbete utomlands är likartat med det arbete som företagaren normalt utför utgår man från arbetets faktiska karaktär. Huruvida arbetet i ett annat EU-land betraktas som lönearbete eller arbete som utförs av en självständig yrkesutövare saknar betydelse.
Normalt betraktas ett arbete som en företagare utför inom samma bransch som likartat arbete. Ett arbete inom samma bransch kan också vara mycket olikartat; därför går det inte alltid att tillämpa denna allmänna regel.
Exempel: olikartat arbete
En person arbetar som restaurangföretagare i Finland och flyttar tillfälligt till Estland för att arbeta som slaktarföretagare. Personen anses inte utföra likartat arbete, eftersom arbetet i Estland inte påminner om arbetet i Finland. Således kan personen inte omfattas av den finska sociala tryggheten som utsänd företagare.
Exempel: Likartat arbete
Personen är en självständig yrkesutövare som arbetar som advokat och har specialiserat sig på den finska strafflagstiftningen. Advokaten får ett svenskt uppdrag som består i att ge ett storföretag rådgivning inom ägarstyrning. Eftersom advokaten alltjämt arbetar med juridik kan advokaten verka som utsänd företagare i Sverige och kvarstå inom den finska sociala tryggheten, om utsändningsförutsättningarna i övrigt uppfylls.
Mera
2.2.3 Arbetet utomlands ska vara tillfälligt
Arbetet utomlands ska alltid vara tillfälligt för att företagaren ska kunna anses vara en utsänd företagare.
En utsänd företagare kan bedriva företagarverksamhet utomlands och omfattas av den sociala tryggheten i Finland i högst 24 månader.
Om en utsänd företagare arbetar i samma land oavbrutet i över 24 månaders tid, men ändå fortfarande tillfälligt, kan företagaren omfattas av den finländska sociala tryggheten med dispens, om det finns förutsättningar för att bevilja dispens.
Pensionsskyddscentralen kan bevilja företagaren flera på varandra följande intyg om rätten att omfattas av den finländska sociala tryggheten om den totala tiden utomlands i samma land är högst 24 månader.
En ny utlandsarbetsperiod till samma land gör att en ny period på 24 månader börjar räknas. Som ny arbetsperiod till det tidigare arbetslandet kan man normalt anse sådant arbete som börjar när det gått minst två månader sedan den tidigare utlandsarbetsperioden till samma land avslutats.
Exempel på byte av arbetsland:
En i Finland bosatt företagare åker tillfälligt för att i 18 månader bedriva samma företagarverksamhet i Sverige. Efter arbetet i Sverige åker personen ännu för 10 månader till Norge för att utvidga sin företagarverksamhet. Efter det här återvänder personen till Finland för att fortsätta sin företagarverksamhet från Finland. Företagaren ansöker om A1-intyg från Pensionsskyddscentralen för båda arbetsperioderna som bevis på rätten till den finländska sociala tryggheten. Företagaren kan beviljas A1-intyg till Sverige för 18 månader och efter det ännu till Norge för 10 månader.
Mera
Se närmare om dispensförfarande i anvisningarna Dispens i EU-fall.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Den tidigare versionen finns inte på svenska. (Ohjeen sisältöä siirretty ja täsmennetty ohjeessa Apurahansaajan Suomessa vakuuttamisen edellytykset EU-tilanteissa.)
Som företagare enligt EU-förordningarna betraktas också sådana stipendiater som avses i LFÖPL.
På stipendiater tillämpas företagarbestämmelserna i grundförordningen, även om stipendiater inte är företagare i traditionell mening. På stipendiater som tillfälligt arbetar utomlands tillämpas sålunda samma bestämmelser som på företagare som tillfälligt arbetar utomlands.
En stipendiat som arbetar i ett annat EU-land kan teckna en LFöPL-försäkring för den tid utlandsarbetet varar, om han eller hon har ett A1-intyg som utfärdats av Pensionsskyddscentralen.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Det finns ingen tidigare version på svenska. (Ohjetta edellytyksistä tarkennettu ja täydennetty.)
3.2.1 Stipendiater som tillfälligt arbetar i ett annat land
En stipendiat som åker till ett annat EU-land för högst 24 månader kan fortsättningsvis omfattas av den finska sociala tryggheten, om han eller hon
- uppfyller förutsättningarna för LFöPL-försäkring
- har omfattats av den finska sociala tryggheten omedelbart före avresan utomlands.
Att en person före stipendiearbetets början har omfattats av den finska sociala tryggheten innebär i praktiken att personen har omfattats av den finska sociala tryggheten med stöd av antingen arbete eller bosättning.
I praktiken räcker det att personen har arbetat i Finland i minst en månad omedelbart före utlandsarbetets början.
Om en person med stöd av sitt arbete inte har omfattats av den finska sociala tryggheten uppfylls förutsättningen för omfattning av den finska sociala tryggheten också genom att personen har omfattats av den finska bosättningsbaserade sociala tryggheten (det s.k. FPA-skyddet) i minst en månad innan det tillfälliga utlandsarbetets början.
För den som inte har omfattats av den finska sociala tryggheten under minimitiden på en månad före utlandsarbetets början bedöms förutsättningarna för försäkring i Finland från fall till fall.
3.2.2 Dispensgrunder i EU-fall
Myndigheterna i EU-länderna kan sinsemellan avtala om dispens i fråga om alla bestämmelser om försäkring. Om en stipendiat exempelvis arbetar utomlands över 24 månader kan han eller hon alltjämt kvarstå inom den finska sociala tryggheten med stöd av dispens.
3.2.3 Stipendiater som normalt arbetar i flera länder
Vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på en stipendiat som normalt arbetar i flera EU-länder avgörs utifrån samma bestämmelser som ska tillämpas på företagare som arbetar i flera EU-länder.
När en stipendiat har för avsikt att åka utomlands för att arbeta med stöd av ett stipendium ska stipendiaten
- till LPA lämna in en ansökan om försäkring enligt LFöPL och
- till Pensionsskyddscentralen lämna in en ansökan om att omfattas av den finska sociala tryggheten under arbete utomlands.
Också FPA får automatiskt kännedom om en ansökan som har lämnats in till Pensionsskyddscentralen.
Om en stipendiat normalt arbetar i flera EU-länder avgörs försäkringsfrågan enligt samma bestämmelser som för företagare som arbetar i flera EU-länder.
Om en person arbetar som stipendiat i ett EU-land och som arbetstagare i ett annat, avgörs försäkringsfrågan på samma sätt som för företagare som också arbetar som arbetstagare.
Om en person arbetar som stipendiat i ett EU-land och som offentligt anställd i att annat EU-land avgörs försäkringsfrågan enligt egna bestämmelser.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Avtalet omfattar Irland fr.o.m. 1.6.2024
4.1 Arbetstagare som distansarbetar
I vilket land en distansarbetare fysiskt arbetar har betydelse för vilket lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på distansarbetaren. Distansarbetares försäkringstillhörighet avgörs enligt samma bestämmelser som sådana arbetstagares som arbetar i arbetsgivarens lokaler. EU-förordningen om social trygghet innehåller inga separata bestämmelser om distansarbetare. Undantag är vissa EU-situationer där distansarbetare arbetar i sitt bosättningsland och i det land där arbetsgivaren har sitt säte.
Om en distansarbetare endast arbetar för en finländsk offentlig arbetsgivare, som staten eller en kommun, kan distansarbetaren under vissa förutsättningar omfattas av den sociala tryggheten i Finland som offentligt anställd. Se anvisningarna om offentligt anställda, som tillämpas som sådana också på offentligt anställda i distansarbete.
För andra distansarbetare gäller utgångspunkten att lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetstagaren fysiskt utför sitt arbete tillämpas på arbetstagare som distansarbetar i ett EU/EES-land, Schweiz eller Storbritannien. I praktiken betyder det att t.ex. en finländsk arbetsgivare ska socialförsäkra sina distansarbetande anställda i det land där de fysiskt utför sitt arbete och inte i Finland, om inte någon av den nedan beskrivna undantagsreglerna tillämpas på distansarbetaren.
Arbetstagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land kan fortfarande omfattas av den sociala tryggheten i Finland och distansarbetaren kan betraktas som en utsänd arbetstagare enligt EU-förordningen. En arbetstagare som utför distansarbete i ett annat EU-land kan anses vara en utsänd arbetstagare från Finland om
- distansarbetet utomlands är tillfälligt (högst 24 månader, högst 5 år med överenskommelse om undantag, s.k. dispens)
- arbetsgivaren normalt bedriver verksamhet i Finland
- arbetet utomlands utförs för en arbetsgivare som har verksamhet i Finland
- arbetstagaren omedelbart före utlandsarbetet omfattas av den sociala tryggheten i Finland och
- distansarbetaren inte blir utsänd för att ersätta en annan anställd.
Villkoren för att omfattas av den sociala tryggheten i Finland är alltså de samma som för utsända arbetstagare som arbetar utomlands i arbetsgivarens lokaler.
En distansarbetare kan betraktas som en utsänd arbetstagare enligt EU-förordningen också om distansarbetet utomlands sker på arbetstagarens eget initiativ. Arbetsgivaren måste dock ge sitt samtycke till distansarbete utomlands och till att den sociala tryggheten för distansarbetet ordnas i Finland. Arbetsgivaren ska ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen om att distansarbetaren omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Om arbetsgivaren inte ansöker om A1-intyg för arbetstagaren eller det av någon anledning inte kan beviljas, ska arbetsgivaren ordna med distansarbetarens sociala trygghet i arbetslandet.
Mera
Exempel: distansarbete i ett annat EU-land
En finländsk arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att arbetstagaren kan resa till Spanien för 4 månader och arbeta på distans i sin semesterbostad i Spanien. Arbetstagaren återvänder till Finland för att arbeta här efter perioden i Spanien. Arbetsgivaren har verksamhet i Finland och arbetstagaren har omfattats av den sociala tryggheten i Finland innan hen börjar arbeta i Spanien. Arbetsgivaren ska ansöka om ett A1-intyg för arbetstagaren hos Pensionsskyddscentralen, om arbetsgivaren vill ordna med arbetstagarens sociala trygghet i Finland och inte i Spanien.
Exempel: distansarbete i ett annat EU-land i samband med semester
En finländsk arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att arbetstagaren arbetar på distans i Spanien i 2 veckor och stannar sedan där på semester för 3 veckor. Arbetstagaren återvänder till Finland för att arbeta här efter semestern. Arbetsgivaren har verksamhet i Finland och arbetstagaren har omfattats av den sociala tryggheten i Finland innan hen börjar arbeta i Spanien. Arbetsgivaren ska ansöka om ett A1-intyg för arbetstagaren hos Pensionsskyddscentralen, om arbetsgivaren vill ordna med arbetstagarens sociala trygghet i Finland och inte i Spanien. A1-intyg ska sökas endast för den tiden då arbetstagaren distansarbetar. Under semestern behövs inget A1-intyg.
Om en distansarbetare fysiskt utför sitt arbete i flera EU-länder på distans eller i arbetsgivarens lokaler, avgörs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet enligt EU-förordningens bestämmelser om arbetstagare som arbetar i flera EU-länder. Vilken lagstiftning om social trygghet som tillämpas påverkas då bl.a. av
- i vilket land distansarbetaren är stadigvarande bosatt,
- om distansarbetaren utför en väsentlig del (25 % eller mer) av sitt arbete i sitt bosättningsland
- i vilket land arbetsgivaren/arbetsgivarna som distansarbetaren arbetar för har sin verksamhet och
- om distansarbetaren dessutom arbetar t.ex. som offentligt anställd eller företagare.
Om distansarbetaren utför en väsentlig del av sitt arbete på distans i sitt bosättningsland, omfattas arbetstagaren av lagstiftningen om social trygghet i sitt bosättningsland. Om distansarbetaren inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland eller om distansarbetaren dessutom har olika arbeten t.ex. som offentligt anställd eller företagare, bekanta dig med anvisningarna om arbete i flera EU-länder. I dem anges vilket lands lagstiftning om social trygghet som blir tillämplig i olika situationer. För en distansarbetare som arbetar i flera olika EU-länder ska det ansökas om ett A1-intyg från det land där distansarbetaren är stadigvarande bosatt. För distansarbetare som är bosatta i Finland ska A1-intyg sökas hos Pensionsskyddscentralen.
Mera
Exempel: arbete i flera EU-länder och bosättningslandets lagstiftning tillämpas
Arbetstagaren är bosatt i Storbritannien och arbetar endast för en finländsk arbetsgivare. Arbetstagaren arbetar fysiskt på distans i sitt bosättningsland Storbritannien och i arbetsgivarens lokaler i Finland. Arbetstagaren distansarbetar i sitt bosättningsland 2 dagar i veckan, vilket är en väsentlig del av arbetstiden. På arbetstagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland Storbritannien. Ett A1-intyg för arbetstagaren ska sökas i Storbritannien, där arbetstagaren är bosatt. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt lagstiftningen om social trygghet i Storbritannien.
Exempel: arbete i flera EU-länder och lagstiftningen i det land där arbetsgivaren har sitt säte tillämpas
Arbetstagaren är bosatt i Storbritannien och arbetar endast för en finländsk arbetsgivare. Arbetstagaren arbetar fysiskt på distans i sitt bosättningsland Storbritannien och i arbetsgivarens lokaler i Finland. Arbetstagaren distansarbetar från sitt bosättningsland 1 dag i veckan, vilket är mindre än en väsentlig del av arbetstiden. På arbetstagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, dvs. Finland. Ett A1-intyg för arbetstagaren ska sökas i Storbritannien, där arbetstagaren är bosatt, men Finland beviljar A1-intyget. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt lagstiftningen om social trygghet i Finland.
Vid distansarbete utomlands ska det fastställas en försäkringslön för arbetstagaren enligt samma villkor som för utsända arbetstagare. Se anvisningarna om försäkringslön.
4.1.1 Avtalet om distansarbete och överenskommelse om undantag (dispens) i fråga om arbetstagare som arbetar i två EU-länder
EU-förordningen om social trygghet innehåller inga separata bestämmelser om distansarbetare. En del av EU-länderna har emellertid sinsemellan ingått ett avtal med stöd av vilket den sociala tryggheten för en arbetstagare kan ordnas på ett sätt som avviker från de normala reglerna om tillämplig lagstiftning om social trygghet i EU-förordningen. Under vissa förutsättningar har arbetsgivaren och en arbetstagare som arbetar både på distans och i arbetsgivarens lokaler en möjlighet att ansöka om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, även om det är lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland som enligt bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet som borde tillämpas.
Avtalet om distansarbete över gränserna heter ”Framework Agreement on the application of Article 16 (1) of Regulation (EC) No. 883/2004 in cases of habitual cross-border telework“ och kallas nedan för avtalet om distansarbete. Avtalet om distansarbete bygger på artikel 16 (överenskommelse om undantag eller s.k. dispens) i EU-förordningen.
Avtalet om distansarbete tillämpas på distansarbetare som uppfyller vissa kriterier och som rör sig mellan länder som undertecknat avtalet. Avtalet om distansarbete gäller endast sådana arbetstagare som befinner sig i en gränsöverskridande situation så att de distansarbetar i sitt bosättningsland med hjälp av informationsteknik och arbetar resten av tiden i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Avtalet om distansarbete påverkar inte försäkringen av arbetstagare som arbetar t.ex. på byggen eller i kunders lokaliteter utomlands. Avtalet påverkar inte heller situationer där arbetstagaren endast arbetar i ett land eller arbetar som offentligt anställd.
Avtalet om distansarbete omfattar följande länder fr.o.m. 1.7.2023 :
- Finland
- Tyskland
- Schweiz
- Liechtenstein
- Kroatien
- Tjeckien
- Österrike
- Nederländerna
- Slovakien
- Belgien
- Luxemburg
- Malta
- Norge
- Polen
- Portugal
- Spanien
- Sverige
- Frankrike
Avtalet omfattar också:
- Slovenien fr.o.m. 1.9.2023
- Italien fr.o.m. 1.1.2024
- Litauen fr.o.m. 1.5.2024
- Irland fr.o.m. 1.6.2024
Mera
Belgien är depositariestat för avtalet och upprätthåller listan över de länder som har ingått avtalet om distansarbete.
Om något EU-land ansluter sig senare till avtalet, träder avtalet i kraft för detta EU-lands del den första dagen i den månad som följer på den då avtalet undertecknats.
Vilket undertecknarland som helst kan säga upp sitt iakttagande av avtalet om distansarbete genom att skriftligt meddela det till Belgien tre månader i förväg.
Avtalet om distansarbete mellan länderna är i kraft fr.o.m. 1.7.2023 i fem år och förnyas automatiskt för de följande fem åren.
Avtalet om distansarbete gäller följande slag av situationer där en arbetstagare distansarbetar i sitt bosättningsland och arbetar i arbetsgivarens lokaler i det land där arbetsgivaren har sitt säte:
- arbetstagaren bor i ett EU-land som är med i avtalet om distansarbete
- arbetstagarens arbetsgivare har sitt säte i ett annat EU-land, som är med i avtalet om distansarbete. Arbetstagaren kan också ha flera arbetsgivare, men alla arbetsgivare måste ha sitt säte i samma land.
- arbetstagaren distansarbetar i sitt bosättningsland och andelen arbete i bosättningslandet är 25 % eller mer men mindre än 50 % av den totala arbetstiden.
- distansarbetet som arbetstagaren utför ska vara sådan verksamhet/sådant arbete som kan bedrivas varifrån som helst. Distansarbetaren ska sköta sina arbetsuppgifter och kontakter med arbetsgivaren och kunderna/intressegrupperna med hjälp av informationsteknik.
- den övriga tiden, dvs. 50 % eller mer av arbetstiden, arbetar arbetstagaren i det land där arbetsgivaren har sitt säte.
- arbetsgivaren och arbetstagaren vill avvika från de normala bestämmelserna om tillämplig lagstiftning om social trygghet och
- omständigheterna kring arbetet kan vara temporära eller fortgå tills vidare.
Enligt bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet ska lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland normalt tillämpas i sådana situationer, eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (25 % eller mer) av sitt arbete i sitt bosättningsland. Om arbetsgivaren och arbetstagaren så vill kan arbetstagarens sociala trygghet emellertid med stöd av avtalet om distansarbete ordnas enligt lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Både arbetstagaren och arbetsgivaren ska samtycka till att man avviker från de normala reglerna. Tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte förutsätter att arbetsgivaren ansöker om A1-intyg och undantag hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte.
När de båda länderna där arbetstagaren arbetar är med i avtalet om distansarbete kan socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte bevilja A1-intyg utan uttryckligt samtycke från socialförsäkringsmyndigheterna i arbetsgivarens bosättningsland, om alla kriterier för avtalet om distansarbete uppfylls. Socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte meddelar till arbetstagarens bosättningsland att ett A1-intyg beviljats.
Enligt avtalet om distansarbete kan en arbetstagare distansarbeta i sitt bosättningsland mer än 25 % men mindre än 50 % av sin totala arbetstid och fortfarande vara försäkrad enligt lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Distansarbetarens arbetsland kan variera t.ex. veckovis eller månadsvis. Hur arbetet fördelas mellan bosättningslandet och det land där arbetsgivaren har sitt säte bedöms under en granskningstid på 12 månader. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska själva uppskatta i ansökan om A1-intyget hur arbetstagarens arbete kommer att fördelas mellan länderna under de följande 12 månaderna. Vid behov ska man lägga fram en utredning av fördelningen av arbetet för socialförsäkringsmyndigheterna.
Exempel på olika situationer i Mera-rutan.
Mera
Exempel på situationer där avtalet om distansarbete kan tillämpas:
- Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Tyskland. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Arbetstagaren distansarbetar i sitt hem i bosättningslandet två dagar i veckan. Resten av veckan arbetar arbetstagaren i Finland på arbetsgivarens kontor. Eftersom arbetstagaren utför en betydande del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Tyskland, borde tysk lagstiftning tillämpas på arbetstagaren. Eftersom både Finland och Tyskland har undertecknat avtalet om distansarbete kan arbetsgivaren emellertid ansöka hos Pensionsskyddscentralen i Finland om A1-intyg och undantag så att arbetstagarens sociala trygghet ordnas i Finland. Undantag förutsätter arbetstagarens samtycke.
- Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Schweiz. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Arbetsgivaren arbetar turvis på distans hemma i Schweiz och i Finland i arbetsgivarens lokaler. Arbetstagaren växlar mellan arbetsländerna så att hen turvis arbetar två veckor på distans i sitt bosättningsland och tre veckor i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Det innebär att andelen arbete som arbetstagaren utför i sitt bosättningsland är större än 25 % men mindre än 50 %. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Schweiz, borde schweizisk lagstiftning tillämpas på arbetstagaren. Eftersom både Finland och Schweiz har undertecknat avtalet om distansarbete kan arbetsgivaren ansöka hos Pensionsskyddscentralen i Finland om A1-intyg och undantag så att arbetstagarens sociala trygghet ordnas i Finland. Undantag förutsätter arbetstagarens samtycke.
- Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Finland. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Tyskland. Arbetstagaren och arbetsgivaren har avtalat om att arbetstagaren ska arbeta minst 50 % av sin arbetstid i Tyskland. Resten av tiden arbetar arbetstagaren på distans i sitt hem i sitt bosättningsland. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Finland, borde finsk lagstiftning tillämpas på arbetstagaren. Eftersom både Finland och Tyskland har undertecknat avtalet om distansarbete kan arbetsgivaren ansöka om A1-intyg och dispens i Tyskland så att arbetstagarens sociala trygghet ordnas i Tyskland. Undantag förutsätter arbetstagarens samtycke.
Exempel på situationer där avtalet om distansarbete inte kan tillämpas:
- Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Tyskland. Arbetstagaren har både en finsk och en tysk arbetsgivare. Arbetstagaren distansarbetar hemma i sitt bosättningsland Tyskland två dagar i veckan. Resten av veckan arbetar arbetstagaren i Finland på sin finländska arbetsgivares kontor och hos sin tyska arbetsgivares finländska kunder. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Tyskland, ska tysk lagstiftning om social trygghet tillämpas på arbetstagaren. Trots att både Finland och Tyskland har anslutit sig till avtalet om distansarbete, kan avtalet inte tillämpas, eftersom personen har arbetsgivare i olika länder. Arbetstagaren behöver ett A1-intyg som ska sökas från hens bosättningsland Tyskland. Även den finländska arbetsgivaren ska försäkra det arbete som arbetstagaren utför i Finland i Tyskland och betala de lagstadgade försäkringsavgifterna enligt tysk lagstiftning.
- Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Belgien. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Arbetstagaren arbetar turvis i Finland i arbetsgivarens lokaler och i Belgien hos den finländska arbetsgivarens kunder i deras lokaler och på byggen. Arbetstagaren byter arbetsland månadsvis så att andelen arbete som arbetstagaren utför i sitt bosättningsland är större än 25 % men mindre än 50 %. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Belgien, ska belgisk lagstiftning om social trygghet tillämpas på arbetstagaren. Trots att både Finland och Belgien är med i avtalet om distansarbete, kan avtalet inte tillämpas, eftersom arbetstagaren inte distansarbetar i sitt bosättningsland. Arbetstagaren behöver ett A1-intyg som ska sökas i hens bosättningsland Belgien. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren i Belgien och betala lagstadgade försäkringsavgifter enligt belgisk lagstiftning.
- Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Finland. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Schweiz. Arbetstagaren distansarbetar i sitt hem i bosättningslandet två dagar i veckan. Resten av veckan arbetar arbetstagaren i Schweiz på sin arbetsgivares kontor och i kundernas lokaler i Nederländerna och Belgien. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Finland, ska finsk lagstiftning tillämpas på arbetstagaren. Trots att såväl Finland som de övriga länder där arbetstagaren arbetar är med i avtalet om distansarbete kan avtalet inte tillämpas eftersom arbetstagaren också arbetar i andra länder än sitt bosättningsland och det land där arbetsgivaren har sitt säte. Arbetstagaren behöver ett A1-intyg som ska sökas i hens bosättningsland Finland. Den schweiziska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt finsk lagstiftning.
- Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Tyskland. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Arbetstagaren distansarbetar hemma i sitt bosättningsland en dag i veckan. Resten av veckan arbetar arbetstagaren i Finland på arbetsgivarens kontor och i kundernas lokaler. Eftersom arbetstagaren inte utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland, ska lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte tillämpas på arbetstagaren. Avtalet om distansarbete tillämpas inte, eftersom de normala lagvalsreglerna i EU-förordningen om social trygghet medför att lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte ska tillämpas. Arbetstagaren behöver ett A1-intyg som ska sökas från hens bosättningsland Tyskland men beviljas av Finland. Den finska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt finsk lagstiftning.
- Arbetstagaren bor i Belgien, distansarbetar där 40 % av arbetstiden och arbetar 60 % av arbetstiden i arbetsgivarens lokaler i Nederländerna. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Avtalet om distansarbete kan inte tillämpas, eftersom arbetstagaren inte arbetar i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Lagstiftningen i arbetstagarens bosättningsland Belgien tillämpas på arbetstagaren och ett A1-intyg ska sökas för hen i Belgien. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren i Belgien och betala lagstadgade försäkringsavgifter enligt belgisk lagstiftning.
- Arbetstagaren och hens familj är stadigvarande bosatt i Finland. Arbetsgivaren är ett finländskt företag. Arbetstagaren arbetar mer än 25 % av sin arbetstid i Finland i arbetsgivarens lokaler och på distans. Dessutom distansarbetar arbetsgivaren från sin semesterbostad och sina farföräldrars hem i Tyskland. Avtalet om distansarbete tillämpas inte, utan finsk lagstiftning om social trygghet tillämpas på arbetstagaren enligt de normala lagvalsreglerna i EU-förordningen. Det är inte fråga om gränsöverskridande distansarbete enligt avtalet om distansarbete, eftersom arbetsgivaren har sitt säte i samma land där arbetstagaren är stadigvarande bosatt. Ett A1-intyg ska sökas för arbetstagaren hos Pensionsskyddscentralen. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt finsk lagstiftning.
- En företagare bor i Tyskland och distansarbetar därifrån för sitt företag som registrerats i Finland. Dessutom besöker företagaren sitt företags lokaler i Finland och arbetar där. Andelen arbete som utförs i Tyskland är mer än 25 % men mindre än 50 % av arbetstiden. Avtalet om distansarbete kan inte tillämpas, eftersom det inte alls gäller personer som arbetar i företagarställning. På företagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet Tyskland och företagaren ska ansöka om ett A1-intyg i Tyskland.
Man kan ansöka om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte fr.o.m. 1.7.2023. Enligt avtalet om distansarbete kan lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte inte tillämpas under tiden före det.
Man ska ansöka i förväg om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i Finland, där arbetsgivaren har sitt säte, och A1-intyget enligt avtalet om distansarbete kan beviljas från ansökningstidpunkten framåt. Retroaktiv tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte är möjlig endast om vissa kriterier uppfylls. Saken påverkas av till vilket land socialförsäkringsavgifterna har betalats och när arbetsgivaren och arbetstagaren lämnar in ansökan hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte.
Om kriterierna för tillämpning av avtalet om distansarbete inte uppfylls, avgörs arbetstagarens sociala trygghet enligt de normala lagvalsreglerna i EU-förordningen.
4.1.1.1 Hur ska arbetsgivaren gå till väga om arbetsgivaren och arbetstagaren vill ansöka om undantag enligt avtalet om distansarbete i Finland?
Man ska alltid ansöka om A1-intyg och undantag hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte, om arbetsgivaren och arbetstagaren vill att avtalet om distansarbete ska tillämpas på arbetstagaren. I Finland ska ansökan göras hos Pensionsskyddscentralen.
Arbetsgivaren ska lämna in ansökan via Pensionsskyddscentralens e-tjänst. Arbetsgivaren ska fylla i ansökan om A1-intyg och uppge följande i punkten för tilläggsuppgifter:
- arbetsgivaren och arbetstagaren vill ordna arbetstagarens sociala trygghet i Finland med stöd av avtalet om distansarbete och
- arbetstagaren arbetar endast på distans i sitt bosättningsland, 25–49 % av sin arbetstid, och arbetar resten av tiden i Finland, som är det land där arbetsgivaren har sitt säte.
Pensionsskyddscentralen kan bevilja A1-intyg enligt avtalet om distansarbete för högst 3 år i sänder. Om situationen gällande arbetstagarens arbete och bosättning är oförändrad efter det att A1-intyget gått ut, kan man ansöka om ett nytt intyg. I avtalet om distansarbete finns ingen tidsgräns för hur länge det går att göra undantag från tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet. Om det sker förändringar i arbetstagarens situation medan intyget är i kraft, ska det meddelas till Pensionsskyddscentralen.
Utgångspunkten är att man ska ansöka i förväg om tillämpning av avtalet om distansarbete. Retroaktivt kan avtalet om distansarbete tillämpas endast med vissa kriterier.
4.1.1.2 Distansarbete i ett EU-land som inte är med i avtalet om distansarbete
Avtalet om distansarbete gäller endast de länder som har undertecknat avtalet.
Pensionsskyddscentralen kan emellertid ansöka om undantag enligt artikel 16.1 i EU-förordningen om socia trygghet också i det fall att arbetstagarens bosättningsland inte är med i avtalet om distansarbete, om de övriga kriterierna enligt avtalet om distansarbete uppfylls. I fråga om dessa länder förutsätter undantag från normala lagvalsregler och försäkring i det land där arbetsgivaren har sitt säte att också det andra EU-landet samtycker till förfarande enligt artikel 16.1. Det är alltså inte säkert att lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte kommer att tillämpas, såsom i fallet med länder som är med i avtalet om distansarbete.
Man ansöker dock om A1-intyg och undantag på samma sätt som i fråga om länder som är med i avtalet om distansarbete.
4.2 Företagare och stipendietagare som distansarbetar
I vilket land en företagare eller stipendietagare fysiskt utför sitt arbete påverkar vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen. Frågan om vilket lands socialförsäkring en distansarbetande företagare eller stipendietagare omfattas av avgörs enligt samma bestämmelser som gäller för företagare eller stipendietagare som arbetar s.a.s. på ort och ställe.
För andra distansarbetare gäller utgångspunkten att personer som distansarbetar i ett EU/EES-land, Schweiz eller Storbritannien omfattas av socialförsäkringslagstiftningen i det land där personen fysiskt utför sitt arbete. Det innebär i praktiken att t.ex. en finländsk företagare ska ordna med sin sociala trygghet och sin företagarpensionsförsäkring i det land där hen fysiskt arbetar och inte i Finland, om inte någon undantagsbestämmelse kan tillämpas på företagaren.
Under vissa förutsättningar kan en företagare eller stipendietagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land fortfarande omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Se separata anvisningar om utsända företagare och stipendietagare. För att en företagare eller stipendietagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land kan omfattas av den sociala tryggheten i sitt utgångsland Finland, ska företagaren eller stipendietagaren själv ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Om personen inte ansöker om ett A1-intyg om att hen omfattas av den sociala tryggheten i Finland, ska hens sociala trygghet ordnas i arbetslandet.
Om en företagare eller stipendietagare fysiskt utför sitt arbete i flera EU-länder, avgörs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet enligt EU-förordningens bestämmelser om personer som arbetar i flera EU-länder. Vilken lagstiftning om social trygghet som tillämpas påverkas då bl.a. av
- i vilket land personen är stadigvarande bosatt
- om personen utför en väsentlig del av sitt arbete i bosättningslandet
- var företagarens eller stipendietagarens verksamhet har sina huvudsakliga intressen och
- om personen dessutom arbetar t.ex. som offentligt anställd eller arbetstagare.
Se närmare i anvisningarna om arbete i flera EU-länder vilket lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas i respektive situation. En företagare eller stipendietagare som arbetar i flera EU-länder ska ansöka om ett A1-intyg i det land där hen är stadigvarande bosatt. För dem som är bosatta i Finland ska A1-intyg sökas hos Pensionsskyddscentralen.
Avtalet om distansarbete som vissa EU-länder ingått gäller inte företagare eller stipendietagare.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Innehållet har preciserats och utvidgats.