Försäkringslön som pensionsgrundande arbetsinkomst

Försäkringslönen är den lön som skulle betalas för motsvarande arbete i Finland. Med lön som betalas för motsvarande arbete avses den lön som arbetstagaren skulle få om han eller hon utförde samma eller liknande arbete i Finland.

I och med att lönenivån i Finland tas som utgångspunkt för försäkringslönen garanteras den anställda en pensionstillväxt av finsk nivå också under utlandsarbetet. Boende- eller levnadskostnader eller beskattning i arbetslandet som eventuellt har en höjande eller sänkande effekt på lönesättningen beaktas således inte i försäkringslönen och de påverkar inte den anställdas pension.

Försäkringslönen kan vara mindre eller större än den lön som i verkligheten betalas för utlandsarbetet. Den faktiska lönen, tilläggen och förmånerna för utlandsarbetet saknar alltså betydelse när försäkringslönen fastställs.

2.1.1 Omständigheter som påverkar försäkringslönens belopp

2.1.1.1 Beaktande av kravnivån i arbetet vid fastställande av försäkringslönen

Om lönen för utlandsarbetet är högre än lönen i hemlandet t.ex. för att

• arbetet i utlandet kräver särskilda kunskaper eller färdigheter eller
• arbetet i utlandet är mera ansvarsfullt än arbetet i hemlandet,

beaktas detta i försäkringslönen.

Exempel: Pensionsskyddscentralens utlåtande 27.5.2001 (PSC 12216) Längre arbetstid och större ansvar i utlandsarbetet hade beaktats i försäkringslönen.

2.1.1.2 Naturaförmåner beaktas i försäkringslönen

Naturaförmåner som i Finland räknas som pensionsgrundande arbetsinkomst beaktas när försäkringslönen fastställs, om motsvarande naturaförmåner hör till motsvarande arbete i Finland. Arbetsgivaren anmäler naturaförmåner som beaktas i försäkringslönen också till inkomsteregistret som en del av försäkringslönen.

Exempel: Företaget anställer en person som ska arbeta som säljrepresentant i Tyskland. Arbetstagaren har tillgång till bil och arbetsgivaren ordnar också med en bostad. Också i Finland har företaget säljrepresentanter i motsvarande uppgifter och de har en bilförmån. Bilförmånen ska alltså beaktas i försäkringslönen, men inte bostadsförmånen.

Naturaförmånerna beaktas högst till de belopp som framgår av skattestyrelsens beräkningsgrunder i Finland.

Om det inte har fastställts något beskattningsvärde för naturaförmånerna, uppskattas de enligt sitt gängse värde.

2.1.1.3 Längre arbetstid kan höja försäkringslönen

Om arbetstiden utomlands är betydligt längre än den normala arbetstiden i Finland, beaktas det som en faktor som höjer försäkringslönen när försäkringslönen fastställs i förväg.

För enstaka övertidsersättningar utöver försäkringslönen betalas inte arbetspensionsförsäkringsavgifter.

2.1.1.4 Utlandstillägg och tillägg för särskilda omständigheter påverkar inte försäkringslönen

När försäkringslönen fastställs beaktas inte olika utlandstillägg och tillägg för särskilda omständigheter.

2.1.1.5 Vederlag i samband med semester vid fastställande av försäkringslönen

Semesterersättningar och andra motsvarande betalningar beaktas som en delfaktor i försäkringslönen, när den fastställs.

För semesterersättningar och motsvarande betalningar betalas inte arbetspensionsförsäkringsavgifter utöver försäkringslönen.

Semesterersättning som betalas när en visstidsanställning upphör beaktas som en delfaktor i försäkringslönen, när den fastställs.

2.1.1.6 Skatter som arbetsgivaren betalar för arbetstagaren och arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift som arbetsgivaren betalar för arbetstagaren vid fastställandet av försäkringslön

Skatter som grundar sig på lön och som arbetsgivaren betalar för arbetstagaren eller arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift som arbetsgivaren betalar för arbetstagaren beaktas inte vid fastställandet av försäkringslönen, om sådan förmån inte finns för motsvarande arbete i Finland.

Skatter som arbetsgivaren betalar på arbetstagarens vägnar anses i första hand vara vederlag för arbete och också pensionsgrundande arbetsinkomst. Om det för motsvarande arbete i Finland inte finns en sådan förmån, tas beaktas den inte när försäkringslönen fastställs.

Om arbetsgivaren och arbetstagaren på förhand har kommit överens om att arbetsgivaren betalar arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift på arbetstagarens vägnar, betraktas den som vederlag för arbete och tas i beaktande i arbetstagarens pensionsgrundande arbetsinkomst. Om det för motsvarande arbete i Finland inte finns en sådan förmån, beaktas den inte när försäkringslönen fastställs.

Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte på förhand har kommit överens om att arbetsgivaren betalar arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift på arbetstagarens vägnar och om arbetsgivaren senare blir tvungen att betala arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och inte tar ut den av arbetstagaren, gäller följande för förmånen:

• den anses inte vara vederlag för arbete
• inte heller anses den vara pensionsgrundande arbetsinkomst för arbetstagaren
• och den beaktas inte vid fastställandet av försäkringslönen.

2.1.1.7 Andra vederlag än sådana som kallas lön vid fastställande av försäkringslönen

När en arbetstagare arbetar i ett anställningsförhållande till den utsändande arbetsgivaren och får vederlag för sitt arbete, ska försäkringslönen fastställas oberoende av hur vederlaget för arbetet benämns.

Exempel: A hade arbetat som utsänd arbetstagare i Namibia och hans avtalade månadslön var 5 000 euro, vilket motsvarande avlöningen av motsvarande arbete i Finland. Till A hade betalats ca 5 000 euro så, att det i den utbetalda månatliga summan ingick både lön och dagtraktamente. Dagtraktamentenas andel av månadsinkomsten var rätt stor. Som A:s försäkringslön betraktas 5 000 euro/mån, eftersom det motsvarar den lön som skulle betalas för motsvarande arbete i Finland. Försäkringslönen är alltså inte den verkliga penninglönen. Att den verkliga avlöningen delvis består av dagtraktamenten saknar alltså betydelse när försäkringslönen fastställs.

Det spelar ingen roll vid fastställandet av försäkringslönen om löneinkomsten är skattefri.

2.1.1.8 Löneförhöjningar vid fastställande av försäkringslön

När försäkringslönen fastställs bör individuella löneförhöjningar under anställningsförhållandet i förväg uppskattas till en nivå som motsvarar parternas uppfattning om löneutvecklingen i motsvarande arbete i Finland under den tid som utsändningen gäller.

Exempel: När man avtalar om utsändningen vet man redan, att arbetstagaren kommer att arbeta länge utomlands och att lönen för motsvarande arbete i Finland kommer att stiga. Försäkringslönen ska redan från början avtalas till ett sådant belopp att det inkluderar den genomsnittliga uppskattade löneutvecklingen i Finland under utlandsåren.

2.1.1.9 Resultatpremier, bonus vid fastställande av försäkringslönen

I försäkringslönen beaktas bonusar till ett genomsnitt, som en del av den fasta försäkringslönen. Försäkringslönen fastställs från början till ett sådant belopp att den inkluderar bonusar som den anställda får under utlandsarbetet. Därför borde man redan i förväg, när försäkringslönens storlek fastställs, uppskatta bonusarna till en sådan nivå som motsvarar parternas uppfattning om bonusbeloppen under utlandsarbetet. Om bonusarna verkligen betalas ut eller inte saknar betydelse.

2.1.1.10 Hänförande av bonus vid fastställande av försäkringslönen

När en arbetstagare arbetar i Finland, är utgångspunkten att bonusar beaktas som inkomst under betalningsåret i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.

Om den anställda har haft bonuslön redan före utsändningen, beaktas bonus för det sista året i utlandsarbete eller under intjäningstiden inte i arbetsinkomsten under betalningsåret när den anställda återvänder till Finland. Bonusarna under det sista året av utlandsarbetet ska beaktas i förväg i försäkringslönen, eftersom bonusen hänför sig till den tid då den anställda arbetat utomlands.

Däremot betalas arbetspensionsförsäkringsavgifter separat för bonusar som den anställda förtjänat i Finland före utsändningen och som betalas ut medan den anställda är utomlands, eftersom bonusarna hänför sig till den tid då den anställda har arbetat i Finland. Bonusarna ger alltså pensionstillväxt utöver pensionen för försäkringslönen.

Om personen inte hade bonuslön före utsändningen, betalas det inte arbetspensionsförsäkringsavgifter separat för bonusar som betalas efter att personen har återvänt till Finland. Bonusarna har redan uppskattats och räknats med i försäkringslönen, utgående från vilken också arbetspensionsförsäkringsavgiften bestäms.

2.1.1.11 Hur bonus beskattas påverkar inte hur den beaktas vid fastställandet av försäkringslönen

En del av bonusarna kan vara skattefria i Finland och endast en del beskattas i Finland. Beskattningen spelar ingen roll för hur bonusar beaktas i försäkringslönen.

2.1.1.12 Irtisanomiskorvaus vakuutuspalkkaa määritettäessä

Uppsägningsersättning vid fastställande av försäkringslön

Om arbetstagaren blir uppsagd så att anställningen slutar med utlandsarbetet, bestäms den pensionsgrundande lönen för uppsägningstiden enligt försäkringslönen. Det förutsätter att

• anställningsförhållandet är i kraft hela uppsägningstiden
• arbetsgivaren betalar normal lön för uppsägningstiden till arbetstagaren
• arbetstagaren inte arbetar i Finland under uppsägningstiden.

2.1.1.13 Försäkringslönen för en praktikant

Om arbete utförs t.ex. som praktik, ska försäkringslönen fastställas till ett sådant belopp som skulle betalas i Finland för motsvarande praktik.

Exempel: Ett finskt företag skickar en studerande som praktikant till en tysk fabrik. Praktikanten utför uppgifter som motsvarar en ingenjörs uppgifter i Tyskland. Utgångspunkten är att försäkringslönen fastställs enligt en sådan lön som skulle betalas för motsvarande praktik i Finland. Försäkringslönen fastställs alltså till ett lägre belopp än lönen till en ingenjör med motsvarande arbete i Finland

2.1.1.14 Försäkringslönen för en au pair

För en au pair som en finsk familj anställer från Finland till sitt hushåll utomlands ska det fastställas en försäkringslön, om det finns förutsättningar att betrakta au pair-hjälpen som en utsänd arbetstagare.

Au pair-arbete motsvarar inte ett hembiträdes arbete i Finland, utan snarare arbete som en familj i Finland erbjuder en utländsk au pair-hjälp.

Försäkringslönen fastställs så att den motsvarar helhetslönen till en au pair som arbetar i Finland. I försäkringslönen beaktas alltså förutom lönen (fickpengarna) även bostads- och kostförmånen. Bostads- och kostförmånen kan fastställas enligt de beräkningsgrunder som skattestyrelsen i Finland fastställt.

2.1.1.15 Överlappande pensionsskydd som ordnats utomlands kan sänka försäkringslönen

Arbetsgivaren kan minska försäkringslönens belopp i den lagstadgade pensionsförsäkringen, om

• arbetstagarens arbete i utlandet har fortgått i två år och
• arbetsgivaren också har ordnat annat pensionsskydd för arbetstagaren under den tid som utlandsarbetet pågår.

Det andra pensionsskyddet som arbetsgivaren ordnat till sin anställda kan vara en lagstadgad pensionsförsäkring i arbetslandet eller t.ex. en frivillig försäkring som tecknats i Finland.

Försäkringslönen kan dock sänkas högst så mycket att arbetstagarens sammanlagda pensionsskydd förblir på samma nivå som pensionsskyddet skulle vara enligt den finska arbetspensionslagstiftningen.

I sista hand ska pensionsanstalten se till att pensionsskyddets nivå bibehålls och att den sänkta försäkringslönen har fastställts rätt.

Arbetsgivaren ska lägga fram en utredning av pensionsskyddet i utlandet eller annat pensionsskydd.

Den sänkta försäkringslönen är alltså inte lagenlig, om nivån av arbetstagarens sammanlagda pensionsskydd blir lägre.

2.1.2 Försäkringslönen, när det inte finns motsvarande arbete i Finland

Om det inte finns sådant arbete i Finland som motsvarar arbetet utomlands, uppskattas försäkringslönen så att den kan anses motsvara arbetet i fråga.

Försäkringslönen kan anses motsvara arbetet, när man fastställer försäkringslönen utgående från det vederlag som enligt avtal ska betalas för arbetet. Då reder man ut, vilka poster som i Finland skulle betraktas som pensionsgrundande arbetsinkomst, och fastställer försäkringslönen enligt det.

För enstaka vederlagsposter som betalats under utlandsarbetet betalas inte arbetspensionsförsäkringsavgifter separat.

2.1.2.1 Försäkringslönen för en verkställande direktör

Om en verkställande direktör redan i Finland har haft motsvarande uppgifter som de som han eller hon blir utsänd till utomlands, kan försäkringslönen fastställas utifrån de arbetsinkomster som betalats till honom eller henne i Finland.

Om verkställande direktören blir anställd för att bli utsänd utomlands, finns det inte nödvändigtvis någon sådan arbetsinkomst som betalats i Finland eller arbetsinkomst för motsvarande arbete i Finland som man kan utgå från vid fastställandet av försäkringslönen. Då fastställs försäkringslönen utgående från en uppskattning av vad som skulle betalas till verkställande direktören om han eller hon skötte en motsvarande uppgift som verkställande direktör i Finland.

Som en delfaktor vid fastställandet av försäkringslönen kan man i ett sådant särskilt fall ta den verkliga lönen som avtalats för arbetet.

Exempel: Pensionsnämndens beslut 8.6.2000 (PND 3306/99).

2.1.2.2

2.1.2.3 Försäkringslönen i utvecklingssamarbete och missionsarbete

Även i utvecklingssamarbete och missionsarbete utgår man från lönen för motsvarande arbete i Finland när försäkringslönen fastställs.

Att det är fråga om utvecklingssamarbete eller missionsarbete är inte i sig en grund för att minska försäkringslönens belopp. Om det emellertid är fråga om frivilligarbete, beaktar man vid fastställandet av försäkringslönen det som skulle betalas för motsvarande frivilligarbete i Finland.

Om det i Finland inte finns arbete som motsvarar utvecklingssamarbetet eller missionsarbetet, beaktas den lön som i verkligheten betalas till arbetstagaren. Tillägg för utlandsarbetet beaktas dock inte.

När arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om arbets- och lönevillkoren för utlandsarbetet bör de samtidigt tillsammans fastställa försäkringslönen för utlandsarbetet.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan inte sinsemellan fritt avtala om försäkringslönens belopp, utan det ska fastställas enligt ArPL 72 §.

I försäkringslönen ska ingå endast de poster och lönetillägg som också i Finland skulle vara pensionsgrundande enligt ArPL 70 §.

Försäkringslönen ska fastställas på följande sätt:

• man bestämmer den lön som skulle betalas för motsvarande arbete i Finland
• man fastställer även poster som bonus och naturaförmåner, som jämställs med lönen och som ingår i avlöningen för motsvarande arbete i Finland,
• man uppskattar om arbetet utomlands är mera krävande än motsvarande arbete i Finland eller om det är förknippat med andra särskilda krav som höjer försäkringslönen,
• man bör också tänka på om någon faktor kan ha en minskande inverkan på försäkringslönens nivå.

Efter detta fastställer arbetsgivaren och arbetstagaren tillsammans försäkringslönen för just detta arbete.

Syftet med en fastställd försäkringslön är att den pensionsgrundande arbetsinkomsten inte ska påverkas av

• avlöningssätt eller -arrangemang som är annorlunda än i arbetet i Finland
• tillägg för särskilda omständigheter i utlandsarbetet
• betalningar som närmast ska betraktas som kostnadsersättningar
• beskattningens nivå i stationeringslandet.

2.2.1 Försäkringslönen ska fastställas skriftligt

Avtal om utlandsarbete bör alltid göras skriftligt. Försäkringslönens belopp ska också alltid framgå av avtalet. Försäkringslönen uppges i euro (€/mån).

Med avtalet kan man efteråt visa på parternas gemensamma uppfattning om försäkringslönen, dvs. hur stor lön som skulle betalas i Finland för arbete som motsvarar utlandsarbetet.

Det är viktigt att arbetstagaren vet hur försäkringslönen fastställs och vilken betydelse den har. Arbetstagaren bör känna till att t.ex. lönetillägg för särskilda omständigheter i stationeringslandet inte beaktas i försäkringslönen och att de inte ger pensionstillväxt.

Det är också viktigt att den anställda vet att försäkringslönen bl.a. utgör grunden för dagpenning enligt sjukförsäkringslagen.

2.2.2 Skriftlig utredning av villkoren för anställningsförhållandet

Enligt arbetsavtalslagen ska arbetsgivaren ge en arbetstagare skriftlig information om de centrala villkoren i arbetet, om arbetsavtalet är muntligt eller om villkoren inte framgår av ett skriftligt arbetsavtal.

I fråga om utlandsarbete som varar mer än en månad ska arbetstagaren ha tillgång till informationen före utresan. Av informationen ska bl.a. framgå

• lön eller annat vederlag och
• den valuta som lönen för utlandsarbetet betalas i.

Arbetsgivaren och arbetstagaren bör också spara avtalet om utlandsarbete, där försäkringslönen har fastställts.

2.2.3 Fastställande av försäkringslönen i efterskott

Om försäkringslönen inte har nämnts i avtalet om utlandsarbete eller något annat avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller om det inte har gjorts ett skriftligt avtal, kan pensionsanstalten fastställa försäkringslönen i efterskott. Som hjälp vid uppskattningen av lönen kan man ta t.ex. genomsnittliga löner i olika arbetsuppgifter. I avsaknad av annan utredning kan man också beakta arbetsgivarens verkliga arbetsinkomst.

I försäkringslönen kan t.ex. bonusar beaktas till ett genomsnittligt belopp. Även ändringar av arbetsuppgifterna under anställningens gång och de ändringar av arbetsinkomsten som de leder till kan beaktas när försäkringslönen uppskattas i efterskott.

En uppskattning som görs i efterskott får ändå inte leda till att arbetstagaren sätts i en förmånligare eller svagare ställning än om försäkringslönen hade fastställts redan före utlandsarbetet.

Exempel: Pensionsnämndens beslut 8.6.2000 (PND 3306/99)

2.2.4 Försäkringslön som fastställts felaktigt

Om försäkringslönen skiljer sig betydligt från den inkomst som arbetstagaren skulle få för motsvarande arbete i Finland, kan försäkringslönen anses vara felaktigt fastställd och ska korrigeras.

Om det råder oenighet om försäkringslönen, kan arbetstagaren eller arbetsgivaren be pensionsanstalten om ett överklagbart beslut om den pensionsgrundande arbetsinkomsten under tiden för arbetet i utlandet.

Arbetsgivaren bör se till att försäkringslönen har fastställts skriftligt i avtalet om utlandsarbete.

Försäkringslönen borde inte ändras medan utlandsarbetet fortgår. Det kan dock ske sådana ändringar i själva arbetet på grund av vilka försäkringslönen kan uppskattas på nytt. Om t.ex. arbetsuppgifterna i utlandet ändras eller om avlöningen av motsvarande arbete i Finland ändras, kan försäkringslönen ändras på motsvarande sätt.

Genom att ändra försäkringslönen ser man till att försäkringslönen inte sackar efter lönen för motsvarande arbete i Finland.

Om försäkringslönen ändras under utlandsarbetet, bör ändringen göras skriftligt. Så undviker man eventuella oklarheter i efterskott.

2.3.1 Uppgift om ändrad försäkringslön till inkomstregistret

Arbetsgivaren ska lämna uppgifter om ändrad försäkringslön senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på ändringen av försäkringslönen.

Om försäkringslönen behöver ändras retroaktivt, ska uppgifterna om den ändrade försäkringslönen lämnas till inkomstregistret senast den femte dagen under den kalendermånad som följer då den då grunden för ändringen av försäkringslönen har framgått. Efter det ska uppgifterna om försäkringslönen lämnas månatligen på normalt sätt senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på arbetet.

2.3.2 Lönen för motsvarande arbete ändras i Finland, t.ex. generella löneförhöjningar

Försäkringslönen bör inte ändras på grund av t.ex. enskilda individuella löneförhöjningar, bonusar mm. under utlandsarbetet. Om arbetstagarens lön emellertid höjs för att

• lönen för motsvarande arbete i Finland höjs eller
• lönerna i Finland höjs på grund av generella löneförhöjningar

ska försäkringslönen ändras på motsvarande sätt.

En generell löneförhöjning som påverkar försäkringslönen kan också vara:

• en generell löneförhöjning inom bolaget
• något annat arrangemang hos arbetsgivaren som årligen höjer försäkringslönen.

Den generella förhöjningen behöver alltså inte vara riksomfattande eller bunden till kollektivavtal, utan det som har betydelse är att lönen för motsvarande arbete i Finland höjs.

2.3.3 Arbetsuppgifterna eller utlandskommenderingen ändras

Om arbetstagarens uppgifter i utlandet ändras eller det sker andra betydelsefulla ändringar i arbetskommenderingen, kan arbetsgivaren och arbetstagaren tillsammans fastställa försäkringslönen på nytt under utlandsarbetet.

Som betydelsefulla ändringar kan betraktas t.ex.:

• en ökning av arbetstagarens ansvarsområde
• en betydande förlängning av den dagliga arbetstiden.

Exempel: Hur försäkringslönen påverkas om arbetsuppgifterna ändras.

En utsänd arbetstagare som ansvarar för försäljningen i Österrike får också Schweiz som ansvarsområde. Uppgifterna och ansvaret kan då öka och då bör också försäkringslönen höjas i motsvarande grad.

Mera

 

Även om arbetsgivaren inte är skyldig att ordna lagstadgat arbetspensionsskydd i Finland, kan ett finskt företag under vissa förutsättningar frivilligt ordna pensionsskydd enligt ArPL för anställda som arbetar utomlands.

I en frivillig ArPL-försäkring utgår man från försäkringslönen som pensionsgrundande arbetsinkomst. Det är dock möjligt att minska försäkringslönens belopp på det sätt som beskrivs nedan.

Även om den anställdas arbetsgivare under utlandsarbete är ett utländskt företag, är försäkringstagaren alltid ett finskt företag (person eller samfund) som också ansvarar för arbetspensionsförsäkringsavgifterna.

I en frivillig ArPL-försäkring bestäms och tas arbetspensionsförsäkringsavgiften ut på samma sätt som en arbetspensionsförsäkringsavgift för en obligatorisk försäkring. Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift tas också ut från arbetstagarens lön på samma sätt som i lagstadgad ArPL-försäkring.

2.4.1 Minskning av försäkringslönen i en frivillig försäkring

Försäkringslönen kan minskas på grund av annat pensionsskydd som den anställda får på grundval av utlandsarbetet.

Försäkringslönen kan dock minskas endast i den mån att arbetstagarens hela pensionsskydd hålls på samma nivå som pensionsskyddet enligt den finska arbetspensionslagstiftningen.

Om den anställdas pensionsskydd har ordnats i ett annat EU- eller avtalsland och utöver det felaktigt också i Finland, kan den finska ArPL-försäkringen retroaktivt ändras till frivillig. Då kan den pension som den anställda tjänar in utomlands beaktas och försäkringslönen fastställas till ett lägre belopp än det normalt vore.

Arbetstagaren eller arbetsgivaren kan också ansöka om ett beslut enligt ArPL 75 b § 3 mom. (SITO-beslut) om försäkringslönen i en frivillig ArPL-försäkring.

Försäkringslönen i en frivillig ArPL-försäkring ska inte fastställas till ett högre belopp än försäkringslönen i en obligatorisk försäkring skulle vara.

Om försäkringslönen har minskats på grundval av pensionsskydd som tillväxer utomlands, bestäms arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt den minskade försäkringslönen. Arbetsgivaren tar ut arbetstagarens arbetspensionsavgift enligt den sänkta försäkringsavgiften från arbetstagarens lön.

Som grund för arbetsgivarens socialskyddsavgift och arbetstagarens sjukförsäkringsavgift uppges den oförminskade försäkringslönen till skattemyndigheten. Skattemyndigheten ger råd i frågan.

Arbetsgivaren lämnar uppgifterna om försäkringslön till inkomstregistret månatligen senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på arbetet. Det spelar ingen roll om det i verkligheten ännu har hunnit betalas lön till arbetstagaren under månaden i fråga. Försäkringslönen ska uppges även i dessa fall.

Försäkringslönen behöver inte separat uppges till pensionsanstalten. Pensionsanstalten får uppgifterna om försäkringslönen ur inkomstregistret.

Om försäkringslönen justeras under ett pågående utlandsuppdrag, meddelar arbetsgivaren också den justerade försäkringslönen på motsvarande sätt till inkomstregistret.

Om försäkringslönen behöver fastställas eller justeras retroaktivt, ska arbetsgivaren lämnar uppgifterna om den retroaktiva försäkringslönen senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på den då skyldigheten att fastställa eller justera försäkringslönen har framkommit.

Försäkringslönen syns på arbetspensionsutdraget som årsarbetsinkomst i anställningen. Arbetstagaren ska gärna kontrollera i arbetspensionsutdraget att arbetsgivaren har meddelat försäkringslönen rätt till inkomstregistret.

2.5.2 Arbetspensionsförsäkringsavgift och försäkringslön när lönebetalaren är ett utländskt företag

Om arbetstagarens lön för utlandsarbetet betalas av ett utländskt företag, är det sändande finska företaget ändå skyldigt att ordna arbetspensionsskydd för arbetstagaren i Finland, förutsatt att

• arbetet försäkras i Finland och
• anställningsförhållandet till det sändande finska företaget består under utlandsarbetet och
• det sändande finska företaget har centrala rättigheter och skyldigheter som tillkommer arbetsgivaren.

Även i dessa fall är försäkringslönen den pensionsgrundande arbetsinkomsten.

Det utländska företaget som betalar lön till arbetstagaren tar ut arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift från lönen. Avgiften bestäms enligt försäkringslönen. Det sändande finska företaget ser till att arbetspensionsförsäkringsavgiften betalas till pensionsanstalten.

Även arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift bestäms enligt försäkringslönen. Det sändande finska företaget ser till att arbetspensionsförsäkringsavgiften betalas till pensionsanstalten, fast lönen betalas av det utländska företaget. Det sändande finska företaget ser också till att försäkringslönen uppges till inkomstregistret.

Det är alltså den försäkringsskyldiga sändande arbetsgivaren som ensam svarar för att hela arbetspensionsförsäkringsavgiften betalas till pensionsanstalten.

Exempel: Pensionsskyddscentralens utlåtande 27.2.1997 (PSC 11916)

Försäkringslönen utgör också grunden för många andra socialförsäkringsavgifter och –förmåner.

Förmåner som betalas enligt sjukförsäkringslagen och bestäms enligt försäkringslönen är:

• sjukdagpenning
• moderskapspenning
• särskild moderskapspenning
• faderskapspenning
• föräldrapenning
• specialvårdspenning
• rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning.

Försäkringslönen är också bestämningsgrunden för följande socialförsäkringsavgifter:

• olycksfallsförsäkringspremie
• arbetslöshetsförsäkringsavgift
• grupplivförsäkringspremie
• arbetsgivares socialskyddsavgift
• arbetstagarens sjukförsäkringsavgift.

Försäkringslönen används också som bestämningsgrund för arbetsgivarens och arbetstagarens sjukförsäkringsavgifter bortsett från fall där skattefrihetsbestämmelsen enligt 77 § i inkomstskattelagen inte tillämpas på lönen för utlandsarbetet. i dem bestäms arbetsgivarens och arbetstagarens sjukförsäkringsavgift utifrån den verkliga lönen enligt 13 § i lagen om förskottsuppbörd.

Om en person som arbetar utomlands och är försäkrad i Finland är begränsat skattskyldig, bestäms arbetsgivarens och arbetstagarens sjukförsäkringsavgifter utifrån försäkringslönen.

3.1.1 Försäkringslön behöver vanligtvis inte fastställas för utlandskommenderingar som är kortare än 6 månader

Försäkringslön behöver inte fastställas separat för en kortvarig utlandskommendering, som varar mindre än sex månader, om

• någon separat lön inte har fastställts för kommenderingen,
• arbetstagarens lön fortfarande betalas från Finland på normalt sätt med tillägg av eventuella skattefria dagtraktamenten för utlandsresa och
• arbetstagarens uppgifter utomlands motsvarar det arbete som han eller hon utför i Finland.

Då bestäms den pensionsgrundande arbetsinkomsten på samma sätt som om arbetstagaren arbetade i Finland.

Avsikten med detta är att förenkla löneadministrationen i företagen vid korta utlandskommenderingar.

En försäkringslön ska fastställas retroaktivt om kommenderingen förlängs och fortgår mer än 6 månader

Om utlandskommenderingen av en oförutsedd orsak fortgår längre än 6 månader, ska försäkringslönen fastställas retroaktivt från den tidpunkt då kommenderingen började.

Arbetsgivaren ska lämna uppgifter om den retroaktiva försäkringslönen till inkomstregistret senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på den då skyldigheten att fastställa en försäkringslön har uppkommit.

Efter det ska arbetsgivaren lämna uppgifter om försäkringslönen till inkomstregistret månatligen senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på den då arbete utförts.

3.1.2 Försäkringslön behöver vanligtvis inte fastställas om arbetstagaren arbetar i flera länder för en finsk arbetsgivare en kortare tid än 6 månader

Det fastställs ingen försäkringslön, om

• arbetstagaren återkommande arbetar utomlands
• för en finsk arbetsgivare,
• de enskilda utlandskommenderingarna pågår mindre än sex månader och
• de övriga villkoren för löneutbetalning och arbetsuppgifter vid korta utlandskommenderingar uppfylls.

De pensionsgrundande arbetsinkomsterna bestäms då på samma sätt som för arbete i Finland.

Exempel:

Ett finskt företag servar pappersmaskiner i olika länder. Företagets finska anställda arbetar i Finland och dessutom korta perioder på mindre än sex månader i olika länder. De anställda utför service på pappersmaskiner utomlands efter behov. För de anställda fastställs ingen försäkringslön, utan deras pensionsgrundande arbetsinkomster för utlandsarbetet bestäms enligt de verkliga arbetsinkomsterna.

En försäkringslön ska fastställas, om

• arbetstagaren har blivit utsänd utomlands och
• arbetar för samma finska arbetsgivare i flera länder (även om lönen betalas t.ex. av ett koncernföretag)
• arbetet utomlands fortgår mer än sex månader utan avbrott.

Den pensionsgrundande arbetsinkomsten bestäms då utifrån försäkringslönen.

Exempel:

Ett finskt företag i skogsindustrin har sänt sin arbetstagare på utbildningsuppdrag till Frankrike för åtta månader. En del av arbetet utförs i Belgien. Utbildningsuppdraget i Frankrike slutförs efter fem månader men fortsätter i Belgien i tre månader till. Eftersom utlandsarbetet i två olika länder fortgår mer än sex månader utan avbrott, ska det fastställas en försäkringslön.

Om en arbetstagare har sänts t.ex. till Kina för åtta månader och arbetar sedan två månader i Finland och sedan sju månader i Frankrike fortfarande utsänd av samma arbetsgivare, bestäms den pensionsgrundande arbetsinkomsten för perioden i Finland utgående från den verkliga arbetsinkomsten. För arbetsperioderna i Kina och Frankrike ska det fastställas en försäkringslön.

3.1.3 En försäkringslön behöver vanligtvis inte fastställas när en transportarbetare är utomlands en kortare tid än 6 månader i sänder

Förare som är anställda på finska företag omfattas i allmänhet av den sociala tryggheten i Finland.

Om en förare omfattas av ArPL och är utomlands mindre än 6 månader i sänder, fastställs ingen försäkringslön. Förarens pensionsgrundande arbetsinkomster bestäms då på samma sätt som för arbete i Finland.

Om en förare omfattas av ArPL och är utomlands mer än 6 månader i sänder, fastställs en försäkringslön. Då är försäkringslönen grunden för pensionsförsäkringsavgiften och förarens pension.

3.1.4 Skatter som arbetsgivaren betalar för arbetstagaren eller arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgifter som arbetsgivaren betalar för arbetstagaren vid fastställandet av försäkringslön

Skatter som arbetsgivaren betalar för arbetstagaren betraktas i princip som vederlag för arbete och också som pensionsgrundande arbetsinkomst.

Om arbetsgivaren och arbetstagaren på förhand har kommit överens om att arbetsgivaren betalar arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift på arbetstagarens vägnar, betraktas den som vederlag för arbete och beaktas i arbetstagarens pensionsgrundande arbetsinkomst. 

Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte på förhand har kommit överens om att arbetsgivaren betalar arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift på arbetstagarens vägnar och om arbetsgivaren senare blir tvungen att betala arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och inte tar ut den av arbetstagaren, anses förmånen inte vara vare sig

• vederlag för arbete eller
• pensionsgrundande inkomst för arbetstagaren.

Skatter som arbetsgivaren betalar för arbetstagaren eller arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift  som arbetsgivaren betalar för arbetstagaren tas inte i beaktande vid fastställandet av försäkringslönen, om sådana förmåner inte finns för motsvarande arbete i Finland.

3.1.5 Arbete i flera olika EU-länder för en utländsk arbetsgivare

Personer som arbetar i sitt bosättningsland och dessutom i andra EU-länder försäkras i sitt bosättningsland, om

• de utför en betydande del av sitt arbete i bosättningslandet eller
• de arbetar som anställda hos flera arbetsgivare med hemort i flera medlemsstater.

Då ska arbetsgivaren betala de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna till arbetstagarens bosättningsland oberoende av arbetsgivarens hemort.

Avgörande av tillämplig lagstiftning

När arbetstagaren arbetar i två eller flera EU-länder, ska avgörandet om tillämplig lagstiftning i första skedet fattas av institutionen i arbetstagarens bosättningsland. I sådana fall har en arbetstagare som ska försäkras i Finland fått intyg om tillämplig lagstiftning om social trygghet från Pensionsskyddscentralen på grundval av sitt arbete i flera länder.

Mera

3.1.5.1 En utländsk arbetsgivare betalar pensionsförsäkringsavgifterna till Finland utgående från arbetstagarens verkliga arbetsinkomster

Exempel:

En i Finland bosatt läkare arbetar i Finland för en finsk arbetsgivare och arbetar under sina semestrar kortare perioder i Sverige vid ett privat sjukhus. Det svenska sjukhuset ska betala pensionsförsäkringsavgifterna till Finland. Avgifterna baserar sig inte på en försäkringslön, utan på de arbetsinkomster som också skulle vara pensionsgrundande i Finland.
 

Exempel:

Musiker som är bosatta och arbetar i Finland försäkras i Finland också i fråga om arbete som utförs under utlandsturnéer. De utländska arbetsgivarna ska betala pensionsförsäkringsavgifter till Finland på basis av musikerns faktiska arbetsinkomster.