Försäkring av särskilda grupper i internationella situationer

Du kan studera den här sakhelheten utgående från giltighetstiden.
Ange datum.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 8.8.2019 – tills vidarePublicerat 16.8.2019
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har ändrats för att gälla även andra personer än dem som arbetar i EU/EES-länder och Schweiz.

Arbetande pensionstagare

Arbete som pensionstagare i ett EU/EES-land, Schweiz, Quebec eller Israel

På pensionstagare som åker till ett annat EU- eller EES-land för att arbeta ska i regel socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet tillämpas.

En pensionstagare som åker utomlands för att arbeta som utsänd arbetstagare, offentligt anställd eller företagare eller som arbetar i två eller flera länder kan av Pensionsskyddscentralen beviljas ett A1-intyg förutsatt att hen kan anses vara arbetstagare eller företagare på det sätt som avses i EU-förordningen om social trygghet. Dessutom ska de övriga villkoren för att omfattas av finländsk social trygghet uppfyllas.

Som arbetstagare och offentligt anställda betraktas personer som utför arbetspensionsförsäkrat arbete. Om en person inte omfattas av arbetspensionslagstiftningen på grund av sin ålder, betraktas personen som arbetstagare eller offentligt anställd om personen omfattas av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Som företagare betraktas personer som omfattas av lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare. Om en person som arbetar som företagare och på grund av sin hälsa eller ålder inte är skyldig att FöPL/LFöPL-försäkra sitt arbete, anses hen vara en företagare om hen frivilligt försäkrat sitt arbete enligt FöPL/LFöPL eller hen har en försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL) i kraft.

Mera

Övre åldersgränser som gäller försäkringen

Arbetstagare, offentligt anställda och företagare omfattas inte av försäkringsskyldigheten efter den kalendermånad då hen

  • fyller 68 år, om hen är född år 1957 eller tidigare
  • fyller 69 år, om hen är född åren 1958-1961
  • fyller 70 år, om hen är född år 1962 eller senare.

Arbetstagare och offentligt anställda ska dock försäkras enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar oberoende av ålder.

Arbetstagare och företagare definieras också i anvisningen Centrala definitioner i EU:s förordning om social trygghet.

Om en pensionstagare som arbetar i arbetstagarställning inte kan anses vara en sådan arbetstagare, offentligt anställd eller företagare som avses i EU-förordningen om social trygghet kan Pensionsskyddscentralen inte bevilja personen ett A1-intyg. Personens rätt till den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten avgörs då av FPA.

Av avtalsländerna definierar Quebec och Israel i sina avtal arbetstagare och företagare på motsvarande sätt som EU-förordningen om social trygghet. Pensionstagare som arbetar i dessa länder kan beviljas intyg om att de omfattas av den sociala tryggheten i Finland i motsvarande situationer som pensionstagare som arbetar i EU-länder. De övriga villkoren för att omfattas av den sociala tryggheten i Finland enligt avtalet i fråga ska ändå uppfyllas.

Arbete i arbetstagarställning eller som utförs som offentligt anställd

En person som är pensionerad och arbetar i arbetstagarställning eller som offentligt anställd anses vara en sådan arbetstagare eller offentligt anställd som avses i EU-förordningen om social trygghet och Pensionsskyddscentralen kan således bevilja arbetstagaren ett A1-intyg om de andra kraven också uppfylls.

Mera

Exempel: Pensionerad arbetstagare

En finländsk arbetsgivare skickar en arbetstagare som har uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten till Sverige för en kortare tid än 24 månader. Arbetstagaren har omfattats av den sociala tryggheten i Finland före utsändningens början. Pensionsskyddscentralen beviljar på arbetsgivarens ansökan ett A1-intyg som bevis på försäkringstillhörighet i Finland. Arbetsgivaren har ändå inte längre skyldighet att arbetspensionsförsäkra personen i Finland, eftersom arbetspensionsförsäkringsskyldigheten upphör när arbetstagaren uppnår den övre åldersgränsen (som beror på födelseåret). Försäkringsskyldighet enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar fortsätter däremot oberoende av arbetstagarens ålder.

Arbete i företagarställning

Företagare som får ålderspension och inte har uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten
Företagare som är

  • ålderspensionerade och
  • inte uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten

anses vara sådana företagare som avses i EU-förordningen om social trygghet om de har en gällande frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring. Då kan Pensionsskyddscentralen bevilja företagaren ett A1-intyg om de andra kraven också uppfylls.

Mera

Exempel: Pensionerad företagare
En pensionerad företagare, 65 år, ska arbeta tillfälligt i Tyskland en kortare tid än 24 månader. Företagaren har haft en frivilligt FöPL-försäkring i kraft i Finland i 4 månader före utresan till Tyskland. Pensionsskyddscentralen kan på företagarens ansökan bevilja ett A1-intyg som bevis på försäkringstillhörighet i Finland. Företagaren ska ha den frivilliga FöPL-försäkringen i kraft så länge som arbetet i Tyskland pågår.

Företagare som får ålderspension och har uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten
Företagare som är

  • ålderspensionerade och
  • har uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten

anses vara sådana företagare som avses i EU-förordningen om social trygghet om de har en försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL) i kraft. Då kan Pensionsskyddscentralen bevilja företagaren ett A1-intyg om de andra kraven också uppfylls.

Mera

Exempel: Pensionerad företagare
En pensionerad företagare, 71 år, ska arbeta tillfälligt i Sverige en kortare tid än 24 månader. I Finland har företagaren haft företagares försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar i kraft i 4 månader före utresan till Sverige. Pensionsskyddscentralen kan på företagarens ansökan bevilja ett A1-intyg som bevis på försäkringstillhörighet i Finland. Företagaren ska ha försäkringen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar i kraft så länge som arbetet i Sverige fortgår.

Företagare som får annan pension än ålderspension

Om en person som bedriver företagarverksamhet får en annan form av pension än ålderspension (till exempel invalidpension) är personen skyldig att försäkra sitt arbete enligt FöPL/LFöPL, om de övriga villkoren (t.ex. arbetsinkomst och arbetets längd) för att omfattas av FöPL/LFöPL uppfylls. En person som försäkras enligt FöPL/LFöPL betraktas i Finland som en sådan företagare som avses i EU-förordningen om social trygghet och Pensionsskyddscentralen kan bevilja företagaren ett A1-intyg om de andra villkoren uppfylls.

Om en person som får en annan pension än ålderspension inte uppfyller förutsättningarna i FöPL/LFöPL, kan personen inte anses vara en sådan företagare som avses i EU-förordningen om social trygghet. Pensionsskyddscentralen kan då inte bevilja personen ett A1-intyg. Personens rätt till den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten avgörs då av FPA.

Arbete i ett avtalsland som pensionstagare

Om personen har uppnått den övre åldersgränsen för arbetspensionsförsäkringen och arbetar i ett annat avtalsland än Quebec eller Israel, kan personen inte beviljas intyg om socialförsäkringstillhörighet i Finland.

Till en företagare som får ålderspension kan ett intyg om socialförsäkringstillhörighet i Finland endast beviljas om företagaren har en frivillig FöPL/LFöPL-försäkring.

Som arbetstagare, offentligt anställda och företagare enligt överenskommelserna om social trygghet (förutom Quebec och Israel) betraktas endast personer som omfattas av arbetspensionslagstiftningen.

Arbete i ett icke-avtalsland som pensionstagare

När en pensionstagare som arbetar i ett icke-avtalsland arbetspensionsförsäkras följs de övre åldersgränserna för arbetspensionsförsäkring.

Personens rätt till den finländska bosättningsbaserade sociala trygghet avgörs av FPA.

Arbetstagare som är yngre än 17 år och företagare som är yngre än 18 år

Arbete i ett EU/EES-land, Schweiz, Quebec eller Israel

Om en person arbetar för en finländsk arbetsgivare och villkoren för utsändning till ett annat EU-land i övrigt uppfylls, kan ett A1-intyg beviljas till arbetstagare eller offentligt anställd som är yngre än 17 år om personen är försäkrad enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Personen jämställs då med de arbetstagare eller offentligt anställda som avses i EU-förordningen.

Företagare yngre än 18 år omfattas inte av försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för företagare, och således kan ett A1-intyg beviljas om de har en frivillig försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet om yrkessjukdomar i kraft.

Av avtalsländerna definierar Quebec och Israel i sina avtal arbetstagare och företagare på motsvarande sätt som EU-förordningen om social trygghet. Till arbetstagare som är yngre än 17 år och företagare som är yngre än 18 år och som arbetar i dessa länder kan ett intyg om försäkringstillhörighet i Finland beviljas i motsvarande situationer som till dem som arbetar i EU-länder. De övriga villkoren för att omfattas av den sociala tryggheten i Finland enligt avtalet i fråga ska ändå uppfyllas.

Arbete i ett avtalsland

Till arbetstagare eller offentligt anställda som arbetar i avtalsländer (förutom i Quebec och Israel) och är yngre än 17 år kan inte ett intyg om rätten att omfattas av den finländska sociala tryggheten beviljas. Intyget kan inte heller beviljas till företagare som är yngre än 18 år.

En persons rätt till den finländska bosättningsbaserade sociala trygghet avgörs i dessa fall av FPA.

Arbete i ett icke-avtalsland

För arbetspensionsförsäkringen för en person som arbetar i ett icke-avtalsland följs de nedre åldersgränserna för arbetspensionsförsäkringen.

En persons rätt till den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten avgörs av FPA.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

Giltighetstid 1.6.2024 – tills vidarePublicerat 31.5.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Avtalet omfattar Irland fr.o.m. 1.6.2024

Arbetstagare som distansarbetar

I vilket land en distansarbetare fysiskt arbetar har betydelse för vilket lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på distansarbetaren. Distansarbetares försäkringstillhörighet avgörs enligt samma bestämmelser som sådana arbetstagares som arbetar i arbetsgivarens lokaler. EU-förordningen om social trygghet innehåller inga separata bestämmelser om distansarbetare. Undantag är vissa EU-situationer där distansarbetare arbetar i sitt bosättningsland och i det land där arbetsgivaren har sitt säte.

Om en distansarbetare endast arbetar för en finländsk offentlig arbetsgivare, som staten eller en kommun, kan distansarbetaren under vissa förutsättningar omfattas av den sociala tryggheten i Finland som offentligt anställd.  Se anvisningarna om offentligt anställda, som tillämpas som sådana också på offentligt anställda i distansarbete.

För andra distansarbetare gäller utgångspunkten att lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetstagaren fysiskt utför sitt arbete tillämpas på arbetstagare som distansarbetar i ett EU/EES-land, Schweiz eller Storbritannien. I praktiken betyder det att t.ex. en finländsk arbetsgivare ska socialförsäkra sina distansarbetande anställda i det land där de fysiskt utför sitt arbete och inte i Finland, om inte någon av den nedan beskrivna undantagsreglerna tillämpas på distansarbetaren.

Arbetstagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land kan fortfarande omfattas av den sociala tryggheten i Finland och distansarbetaren kan betraktas som en utsänd arbetstagare enligt EU-förordningen. En arbetstagare som utför distansarbete i ett annat EU-land kan anses vara en utsänd arbetstagare från Finland om

  • distansarbetet utomlands är tillfälligt (högst 24 månader, högst 5 år med överenskommelse om undantag, s.k. dispens)
  • arbetsgivaren normalt bedriver verksamhet i Finland
  • arbetet utomlands utförs för en arbetsgivare som har verksamhet i Finland
  • arbetstagaren omedelbart före utlandsarbetet omfattas av den sociala tryggheten i Finland och
  • distansarbetaren inte blir utsänd för att ersätta en annan anställd.

Villkoren för att omfattas av den sociala tryggheten i Finland är alltså de samma som för utsända arbetstagare som arbetar utomlands i arbetsgivarens lokaler.

En distansarbetare kan betraktas som en utsänd arbetstagare enligt EU-förordningen också om distansarbetet utomlands sker på arbetstagarens eget initiativ. Arbetsgivaren måste dock ge sitt samtycke till distansarbete utomlands och till att den sociala tryggheten för distansarbetet ordnas i Finland. Arbetsgivaren ska ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen om att distansarbetaren omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Om arbetsgivaren inte ansöker om A1-intyg för arbetstagaren eller det av någon anledning inte kan beviljas, ska arbetsgivaren ordna med distansarbetarens sociala trygghet i arbetslandet.

Mera

Exempel: distansarbete i ett annat EU-land
En finländsk arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att arbetstagaren kan resa till Spanien för 4 månader och arbeta på distans i sin semesterbostad i Spanien. Arbetstagaren återvänder till Finland för att arbeta här efter perioden i Spanien. Arbetsgivaren har verksamhet i Finland och arbetstagaren har omfattats av den sociala tryggheten i Finland innan hen börjar arbeta i Spanien. Arbetsgivaren ska ansöka om ett A1-intyg för arbetstagaren hos Pensionsskyddscentralen, om arbetsgivaren vill ordna med arbetstagarens sociala trygghet i Finland och inte i Spanien.

Exempel: distansarbete i ett annat EU-land i samband med semester

En finländsk arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att arbetstagaren arbetar på distans i Spanien i 2 veckor och stannar sedan där på semester för 3 veckor. Arbetstagaren återvänder till Finland för att arbeta här efter semestern. Arbetsgivaren har verksamhet i Finland och arbetstagaren har omfattats av den sociala tryggheten i Finland innan hen börjar arbeta i Spanien. Arbetsgivaren ska ansöka om ett A1-intyg för arbetstagaren hos Pensionsskyddscentralen, om arbetsgivaren vill ordna med arbetstagarens sociala trygghet i Finland och inte i Spanien. A1-intyg ska sökas endast för den tiden då arbetstagaren distansarbetar. Under semestern behövs inget A1-intyg.

Om en distansarbetare fysiskt utför sitt arbete i flera EU-länder på distans eller i arbetsgivarens lokaler, avgörs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet enligt EU-förordningens bestämmelser om arbetstagare som arbetar i flera EU-länder. Vilken lagstiftning om social trygghet som tillämpas påverkas då bl.a. av

  • i vilket land distansarbetaren är stadigvarande bosatt,
  • om distansarbetaren utför en väsentlig del (25 % eller mer) av sitt arbete i sitt bosättningsland
  • i vilket land arbetsgivaren/arbetsgivarna som distansarbetaren arbetar för har sin verksamhet och
  • om distansarbetaren dessutom arbetar t.ex. som offentligt anställd eller företagare.

Om distansarbetaren utför en väsentlig del av sitt arbete på distans i sitt bosättningsland, omfattas arbetstagaren av lagstiftningen om social trygghet i sitt bosättningsland. Om distansarbetaren inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland eller om distansarbetaren dessutom har olika arbeten t.ex. som offentligt anställd eller företagare, bekanta dig med anvisningarna om arbete i flera EU-länder. I dem anges vilket lands lagstiftning om social trygghet som blir tillämplig i olika situationer. För en distansarbetare som arbetar i flera olika EU-länder ska det ansökas om ett A1-intyg från det land där distansarbetaren är stadigvarande bosatt. För distansarbetare som är bosatta i Finland ska A1-intyg sökas hos Pensionsskyddscentralen.

Mera

Exempel: arbete i flera EU-länder och bosättningslandets lagstiftning tillämpas
Arbetstagaren är bosatt i Storbritannien och arbetar endast för en finländsk arbetsgivare. Arbetstagaren arbetar fysiskt på distans i sitt bosättningsland Storbritannien och i arbetsgivarens lokaler i Finland. Arbetstagaren distansarbetar i sitt bosättningsland 2 dagar i veckan, vilket är en väsentlig del av arbetstiden. På arbetstagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland Storbritannien. Ett A1-intyg för arbetstagaren ska sökas i Storbritannien, där arbetstagaren är bosatt. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt lagstiftningen om social trygghet i Storbritannien.

Exempel: arbete i flera EU-länder och lagstiftningen i det land där arbetsgivaren har sitt säte tillämpas
Arbetstagaren är bosatt i Storbritannien och arbetar endast för en finländsk arbetsgivare. Arbetstagaren arbetar fysiskt på distans i sitt bosättningsland Storbritannien och i arbetsgivarens lokaler i Finland. Arbetstagaren distansarbetar från sitt bosättningsland 1 dag i veckan, vilket är mindre än en väsentlig del av arbetstiden. På arbetstagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, dvs. Finland. Ett A1-intyg för arbetstagaren ska sökas i Storbritannien, där arbetstagaren är bosatt, men Finland beviljar A1-intyget. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt lagstiftningen om social trygghet i Finland.

Vid distansarbete utomlands ska det fastställas en försäkringslön för arbetstagaren enligt samma villkor som för utsända arbetstagare. Se anvisningarna om försäkringslön.

Avtalet om distansarbete och överenskommelse om undantag (dispens) i fråga om arbetstagare som arbetar i två EU-länder

EU-förordningen om social trygghet innehåller inga separata bestämmelser om distansarbetare. En del av EU-länderna har emellertid sinsemellan ingått ett avtal med stöd av vilket den sociala tryggheten för en arbetstagare kan ordnas på ett sätt som avviker från de normala reglerna om tillämplig lagstiftning om social trygghet i EU-förordningen. Under vissa förutsättningar har arbetsgivaren och en arbetstagare som arbetar både på distans och i arbetsgivarens lokaler en möjlighet att ansöka om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, även om det är lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland som enligt bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet som borde tillämpas.    

Avtalet om distansarbete över gränserna heter  ”Framework  Agreement on the application of Article 16 (1) of Regulation (EC)  No.  883/2004 in cases of habitual cross-border telework“  och kallas nedan för avtalet om distansarbete. Avtalet om distansarbete bygger på artikel 16 (överenskommelse om undantag eller s.k. dispens) i EU-förordningen.

Avtalet om distansarbete tillämpas på distansarbetare som uppfyller vissa kriterier och som rör sig mellan länder som undertecknat avtalet. Avtalet om distansarbete gäller endast sådana arbetstagare som befinner sig i en gränsöverskridande situation så att de distansarbetar i sitt bosättningsland med hjälp av informationsteknik och arbetar resten av tiden i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Avtalet om distansarbete påverkar inte försäkringen av arbetstagare som arbetar t.ex. på byggen eller i kunders lokaliteter utomlands. Avtalet påverkar inte heller situationer där arbetstagaren endast arbetar i ett land eller arbetar som offentligt anställd.

Avtalet om distansarbete omfattar följande länder fr.o.m. 1.7.2023 :

  • Finland
  • Tyskland
  • Schweiz
  • Liechtenstein
  • Kroatien
  • Tjeckien
  • Österrike
  • Nederländerna
  • Slovakien
  • Belgien
  • Luxemburg
  • Malta
  • Norge
  • Polen
  • Portugal
  • Spanien 
  • Sverige
  • Frankrike

Avtalet omfattar också:

  • Slovenien fr.o.m. 1.9.2023
  • Italien fr.o.m. 1.1.2024
  • Litauen fr.o.m. 1.5.2024
  • Irland fr.o.m. 1.6.2024
Mera

Belgien är depositariestat för avtalet och upprätthåller listan över de länder som har ingått avtalet om distansarbete.

Om något EU-land ansluter sig senare till avtalet, träder avtalet i kraft för detta EU-lands del den första dagen i den månad som följer på den då avtalet undertecknats.

Vilket undertecknarland som helst kan säga upp sitt iakttagande av avtalet om distansarbete genom att skriftligt meddela det till Belgien tre månader i förväg.

Avtalet om distansarbete mellan länderna är i kraft fr.o.m. 1.7.2023 i fem år och förnyas automatiskt för de följande fem åren.

Avtalet om distansarbete gäller följande slag av situationer där en arbetstagare distansarbetar i sitt bosättningsland och arbetar i arbetsgivarens lokaler i det land där arbetsgivaren har sitt säte:

  • arbetstagaren bor i ett EU-land som är med i avtalet om distansarbete
  • arbetstagarens arbetsgivare har sitt säte i ett annat EU-land, som är med i avtalet om distansarbete. Arbetstagaren kan också ha flera arbetsgivare, men alla arbetsgivare måste ha sitt säte i samma land.
  • arbetstagaren distansarbetar i sitt bosättningsland och andelen arbete i bosättningslandet är 25 % eller mer men mindre än 50 % av den totala arbetstiden.
  • distansarbetet som arbetstagaren utför ska vara sådan verksamhet/sådant arbete som kan bedrivas varifrån som helst. Distansarbetaren ska sköta sina arbetsuppgifter och kontakter med arbetsgivaren och kunderna/intressegrupperna med hjälp av informationsteknik.
  • den övriga tiden, dvs. 50 % eller mer av arbetstiden, arbetar arbetstagaren i det land där arbetsgivaren har sitt säte.
  • arbetsgivaren och arbetstagaren vill avvika från de normala bestämmelserna om tillämplig lagstiftning om social trygghet och
  • omständigheterna kring arbetet kan vara temporära eller fortgå tills vidare.

Enligt bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet ska lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland normalt tillämpas i sådana situationer, eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (25 % eller mer) av sitt arbete i sitt bosättningsland. Om arbetsgivaren och arbetstagaren så vill kan arbetstagarens sociala trygghet emellertid med stöd av avtalet om distansarbete ordnas enligt lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Både arbetstagaren och arbetsgivaren ska samtycka till att man avviker från de normala reglerna. Tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte förutsätter att arbetsgivaren ansöker om A1-intyg och undantag hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte.

När de båda länderna där arbetstagaren arbetar är med i avtalet om distansarbete kan socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte bevilja A1-intyg utan uttryckligt samtycke från socialförsäkringsmyndigheterna i arbetsgivarens bosättningsland, om alla kriterier för avtalet om distansarbete uppfylls. Socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte meddelar till arbetstagarens bosättningsland att ett A1-intyg beviljats.

Enligt avtalet om distansarbete kan en arbetstagare distansarbeta i sitt bosättningsland mer än 25 % men mindre än 50 % av sin totala arbetstid och fortfarande vara försäkrad enligt lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Distansarbetarens arbetsland kan variera t.ex. veckovis eller månadsvis. Hur arbetet fördelas mellan bosättningslandet och det land där arbetsgivaren har sitt säte bedöms under en granskningstid på 12 månader. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska själva uppskatta i ansökan om A1-intyget hur arbetstagarens arbete kommer att fördelas mellan länderna under de följande 12 månaderna. Vid behov ska man lägga fram en utredning av fördelningen av arbetet för socialförsäkringsmyndigheterna.

Exempel på olika situationer i Mera-rutan.

Mera

Exempel på situationer där avtalet om distansarbete kan tillämpas:

  1. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Tyskland. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Arbetstagaren distansarbetar i sitt hem i bosättningslandet två dagar i veckan. Resten av veckan arbetar arbetstagaren i Finland på arbetsgivarens kontor. Eftersom arbetstagaren utför en betydande del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Tyskland, borde tysk lagstiftning tillämpas på arbetstagaren. Eftersom både Finland och Tyskland har undertecknat avtalet om distansarbete kan arbetsgivaren emellertid ansöka hos Pensionsskyddscentralen i Finland om A1-intyg och undantag så att arbetstagarens sociala trygghet ordnas i Finland. Undantag förutsätter arbetstagarens samtycke.
  2. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Schweiz. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Arbetsgivaren arbetar turvis på distans hemma i Schweiz och i Finland i arbetsgivarens lokaler. Arbetstagaren växlar mellan arbetsländerna så att hen turvis arbetar två veckor på distans i sitt bosättningsland och tre veckor i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Det innebär att andelen arbete som arbetstagaren utför i sitt bosättningsland är större än 25 % men mindre än 50 %. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Schweiz, borde schweizisk lagstiftning tillämpas på arbetstagaren. Eftersom både Finland och Schweiz har undertecknat avtalet om distansarbete kan arbetsgivaren ansöka hos Pensionsskyddscentralen i Finland om A1-intyg och undantag så att arbetstagarens sociala trygghet ordnas i Finland. Undantag förutsätter arbetstagarens samtycke.
  3. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Finland. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Tyskland. Arbetstagaren och arbetsgivaren har avtalat om att arbetstagaren ska arbeta minst 50 % av sin arbetstid i Tyskland. Resten av tiden arbetar arbetstagaren på distans i sitt hem i sitt bosättningsland. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Finland, borde finsk lagstiftning tillämpas på arbetstagaren. Eftersom både Finland och Tyskland har undertecknat avtalet om distansarbete kan arbetsgivaren ansöka om A1-intyg och dispens i Tyskland så att arbetstagarens sociala trygghet ordnas i Tyskland. Undantag förutsätter arbetstagarens samtycke.

Exempel på situationer där avtalet om distansarbete inte kan tillämpas:

  1. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Tyskland. Arbetstagaren har både en finsk och en tysk arbetsgivare. Arbetstagaren distansarbetar hemma i sitt bosättningsland Tyskland två dagar i veckan. Resten av veckan arbetar arbetstagaren i Finland på sin finländska arbetsgivares kontor och hos sin tyska arbetsgivares finländska kunder. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Tyskland, ska tysk lagstiftning om social trygghet tillämpas på arbetstagaren. Trots att både Finland och Tyskland har anslutit sig till avtalet om distansarbete, kan avtalet inte tillämpas, eftersom personen har arbetsgivare i olika länder. Arbetstagaren behöver ett A1-intyg som ska sökas från hens bosättningsland Tyskland. Även den finländska arbetsgivaren ska försäkra det arbete som arbetstagaren utför i Finland i Tyskland och betala de lagstadgade försäkringsavgifterna enligt tysk lagstiftning.
  2. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Belgien. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Arbetstagaren arbetar turvis i Finland i arbetsgivarens lokaler och i Belgien hos den finländska arbetsgivarens kunder i deras lokaler och på byggen. Arbetstagaren byter arbetsland månadsvis så att andelen arbete som arbetstagaren utför i sitt bosättningsland är större än 25 % men mindre än 50 %. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Belgien, ska belgisk lagstiftning om social trygghet tillämpas på arbetstagaren. Trots att både Finland och Belgien är med i avtalet om distansarbete, kan avtalet inte tillämpas, eftersom arbetstagaren inte distansarbetar i sitt bosättningsland. Arbetstagaren behöver ett A1-intyg som ska sökas i hens bosättningsland Belgien. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren i Belgien och betala lagstadgade försäkringsavgifter enligt belgisk lagstiftning.
  3. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Finland. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Schweiz. Arbetstagaren distansarbetar i sitt hem i bosättningslandet två dagar i veckan. Resten av veckan arbetar arbetstagaren i Schweiz på sin arbetsgivares kontor och i kundernas lokaler i Nederländerna och Belgien. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Finland, ska finsk lagstiftning tillämpas på arbetstagaren. Trots att såväl Finland som de övriga länder där arbetstagaren arbetar är med i avtalet om distansarbete kan avtalet inte tillämpas eftersom arbetstagaren också arbetar i andra länder än sitt bosättningsland och det land där arbetsgivaren har sitt säte. Arbetstagaren behöver ett A1-intyg som ska sökas i hens bosättningsland Finland. Den schweiziska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt finsk lagstiftning.
  4. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Tyskland. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Arbetstagaren distansarbetar hemma i sitt bosättningsland en dag i veckan. Resten av veckan arbetar arbetstagaren i Finland på arbetsgivarens kontor och i kundernas lokaler. Eftersom arbetstagaren inte utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland, ska lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte tillämpas på arbetstagaren. Avtalet om distansarbete tillämpas inte, eftersom de normala lagvalsreglerna i EU-förordningen om social trygghet medför att lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte ska tillämpas. Arbetstagaren behöver ett A1-intyg som ska sökas från hens bosättningsland Tyskland men beviljas av Finland. Den finska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt finsk lagstiftning.
  5. Arbetstagaren bor i Belgien, distansarbetar där 40 % av arbetstiden och arbetar 60 % av arbetstiden i arbetsgivarens lokaler i Nederländerna. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Avtalet om distansarbete kan inte tillämpas, eftersom arbetstagaren inte arbetar i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Lagstiftningen i arbetstagarens bosättningsland Belgien tillämpas på arbetstagaren och ett A1-intyg ska sökas för hen i Belgien. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren i Belgien och betala lagstadgade försäkringsavgifter enligt belgisk lagstiftning.
  6. Arbetstagaren och hens familj är stadigvarande bosatt i Finland. Arbetsgivaren är ett finländskt företag. Arbetstagaren arbetar mer än 25 % av sin arbetstid i Finland i arbetsgivarens lokaler och på distans. Dessutom distansarbetar arbetsgivaren från sin semesterbostad och sina farföräldrars hem i Tyskland. Avtalet om distansarbete tillämpas inte, utan finsk lagstiftning om social trygghet tillämpas på arbetstagaren enligt de normala lagvalsreglerna i EU-förordningen. Det är inte fråga om gränsöverskridande distansarbete enligt avtalet om distansarbete, eftersom arbetsgivaren har sitt säte i samma land där arbetstagaren är stadigvarande bosatt. Ett A1-intyg ska sökas för arbetstagaren hos Pensionsskyddscentralen. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt finsk lagstiftning.
  7. En företagare bor i Tyskland och distansarbetar därifrån för sitt företag som registrerats i Finland. Dessutom besöker företagaren sitt företags lokaler i Finland och arbetar där. Andelen arbete som utförs i Tyskland är mer än 25 % men mindre än 50 % av arbetstiden. Avtalet om distansarbete kan inte tillämpas, eftersom det inte alls gäller personer som arbetar i företagarställning. På företagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet Tyskland och företagaren ska ansöka om ett A1-intyg i Tyskland.

Man kan ansöka om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte fr.o.m. 1.7.2023. Enligt avtalet om distansarbete kan lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte inte tillämpas under tiden före det.

Man ska ansöka i förväg om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i Finland, där arbetsgivaren har sitt säte, och A1-intyget enligt avtalet om distansarbete kan beviljas från ansökningstidpunkten framåt. Retroaktiv tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte är möjlig endast om vissa kriterier uppfylls. Saken påverkas av till vilket land socialförsäkringsavgifterna har betalats och när arbetsgivaren och arbetstagaren lämnar in ansökan hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte.

Om kriterierna för tillämpning av avtalet om distansarbete inte uppfylls, avgörs arbetstagarens sociala trygghet enligt de normala lagvalsreglerna i EU-förordningen.

Hur ska arbetsgivaren gå till väga om arbetsgivaren och arbetstagaren vill ansöka om undantag enligt avtalet om distansarbete i Finland?

Man ska alltid ansöka om A1-intyg och undantag hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte, om arbetsgivaren och arbetstagaren vill att avtalet om distansarbete ska tillämpas på arbetstagaren. I Finland ska ansökan göras hos Pensionsskyddscentralen.

Arbetsgivaren ska lämna in ansökan via Pensionsskyddscentralens e-tjänst. Arbetsgivaren ska fylla i ansökan om A1-intyg och uppge följande i punkten för tilläggsuppgifter:

  • arbetsgivaren och arbetstagaren vill ordna arbetstagarens sociala trygghet i Finland med stöd av avtalet om distansarbete och
  • arbetstagaren arbetar endast på distans i sitt bosättningsland, 25–49 % av sin arbetstid, och arbetar resten av tiden i Finland, som är det land där arbetsgivaren har sitt säte.

Pensionsskyddscentralen kan bevilja A1-intyg enligt avtalet om distansarbete för högst 3 år i sänder. Om situationen gällande arbetstagarens arbete och bosättning är oförändrad efter det att A1-intyget gått ut, kan man ansöka om ett nytt intyg. I avtalet om distansarbete finns ingen tidsgräns för hur länge det går att göra undantag från tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet. Om det sker förändringar i arbetstagarens situation medan intyget är i kraft, ska det meddelas till Pensionsskyddscentralen.

Utgångspunkten är att man ska ansöka i förväg om tillämpning av avtalet om distansarbete. Retroaktivt kan avtalet om distansarbete tillämpas endast med vissa kriterier.

Distansarbete i ett EU-land som inte är med i avtalet om distansarbete

Avtalet om distansarbete gäller endast de länder som har undertecknat avtalet.

Pensionsskyddscentralen kan emellertid ansöka om undantag enligt artikel 16.1 i EU-förordningen om socia trygghet också i det fall att arbetstagarens bosättningsland inte är med i avtalet om distansarbete, om de övriga kriterierna enligt avtalet om distansarbete uppfylls. I fråga om dessa länder förutsätter undantag från normala lagvalsregler och försäkring i det land där arbetsgivaren har sitt säte att också det andra EU-landet samtycker till förfarande enligt artikel 16.1. Det är alltså inte säkert att lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte kommer att tillämpas, såsom i fallet med länder som är med i avtalet om distansarbete.

Man ansöker dock om A1-intyg och undantag på samma sätt som i fråga om länder som är med i avtalet om distansarbete.

Företagare och stipendietagare som distansarbetar

I vilket land en företagare eller stipendietagare fysiskt utför sitt arbete påverkar vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen. Frågan om vilket lands socialförsäkring en distansarbetande företagare eller stipendietagare omfattas av avgörs enligt samma bestämmelser som gäller för företagare eller stipendietagare som arbetar s.a.s. på ort och ställe.

För andra distansarbetare gäller utgångspunkten att personer som distansarbetar i ett EU/EES-land, Schweiz eller Storbritannien omfattas av socialförsäkringslagstiftningen i det land där personen fysiskt utför sitt arbete. Det innebär i praktiken att t.ex. en finländsk företagare ska ordna med sin sociala trygghet och sin företagarpensionsförsäkring i det land där hen fysiskt arbetar och inte i Finland, om inte någon undantagsbestämmelse kan tillämpas på företagaren.

Under vissa förutsättningar kan en företagare eller stipendietagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land fortfarande omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Se separata anvisningar om utsända företagare och stipendietagare. För att en företagare eller stipendietagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land kan omfattas av den sociala tryggheten i sitt utgångsland Finland, ska företagaren eller stipendietagaren själv ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Om personen inte ansöker om ett A1-intyg om att hen omfattas av den sociala tryggheten i Finland, ska hens sociala trygghet ordnas i arbetslandet.

Om en företagare eller stipendietagare fysiskt utför sitt arbete i flera EU-länder, avgörs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet enligt EU-förordningens bestämmelser om personer som arbetar i flera EU-länder. Vilken lagstiftning om social trygghet som tillämpas påverkas då bl.a. av

  • i vilket land personen är stadigvarande bosatt
  • om personen utför en väsentlig del av sitt arbete i bosättningslandet
  • var företagarens eller stipendietagarens verksamhet har sina huvudsakliga intressen och
  • om personen dessutom arbetar t.ex. som offentligt anställd eller arbetstagare.

Se närmare i anvisningarna om arbete i flera EU-länder vilket lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas i respektive situation. En företagare eller stipendietagare som arbetar i flera EU-länder ska ansöka om ett A1-intyg i det land där hen är stadigvarande bosatt. För dem som är bosatta i Finland ska A1-intyg sökas hos Pensionsskyddscentralen.

Avtalet om distansarbete som vissa EU-länder ingått gäller inte företagare eller stipendietagare.



Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

Giltighetstid 13.5.2014 – tills vidarePublicerat 20.2.2024

Personer som är anställda av EU omfattas antingen av EU:s eget socialförsäkringssystem eller socialförsäkringen i det land där de arbetar. Vissa grupper av anställda kan också ha rätt att välja om de omfattas av

  • lagstiftningen i arbetslandet
  • den medlemsstats lagstiftning som senast har tillämpats på dem
  • lagstiftningen enligt sin nationalitet.

Inom EU arbetar både tjänstemän och annan personal. EU fastställer själv i EU:s personalregler vilken ställning en anställd har och var den sociala tryggheten således ska ordnas för den anställda.

EU har ett eget pensionssystem som möjliggör överföring av vissa personers pensionsrätt från det nationella pensionssystemet till EU:s pensionssystem.

Giltighetstid 13.5.2014 – tills vidarePublicerat 20.2.2024

I EU-bestämmelserna om social trygghet finns inga särskilda regler för personer som är anställda av internationella organisationer i EU-med-lemsländerna. Huvudregeln är att det är arbetslandets lagstiftning som tillämpas.

Huvudkvartersavtal

Om sysselsättningslandet  har ingått ett s.k. huvudkvartersavtal med den internationella organisationen, försäkras inte de personer som är anställda av organisationen i arbetslandet, utan organisationen ser själv till deras sociala trygghet genom en egen pensionsordning.

Personalen vid den internationella organisationen omfattas då inte heller av lagstiftningen i stationeringslandet i den bemärkelse som avses i EU-förordningen om social trygghet, om stationeringslandet genom en överenskommelse har avstått från att tillämpa landets lagar på organisationen och dess anställda.

I regel kan anställda inom internationella organisationer inte betraktas som utsända arbetstagare, eftersom deras arbetsgivare är organisationen i fråga och det finns ingen utsändande finländsk arbetsgivare.

Tarkemmat tiedot

Exempel: Anställning i Finland och inom en internationell organisation

En finländare har ingått ett arbetsavtal med en internationell organisation. Organisationen har ett huvudkvartersavtal. Personen bor i Finland och har också ett anställningsförhållande till en finländsk arbetsgivare. Arbetet i Finland försäkras i Finland och anställningen hos den internationella organisationen försäkras enligt organisationens egna regler.

Om personen har blivit utsänd från Finland, tillämpas nationell finsk lagstiftning som om hen hade blivit utsänd till ett icke-avtalsland.

Bosättningsbaserad social trygghet

Anställda inom internationella organisationer kan inte omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten i Finland. I allmänhet har sådana organisationer ett egen system för social trygghet, som personen har möjlighet att omfattas av. I vissa fall kan anställda inom mellanstatliga organisationer dock fortfarande omfattas av lagstiftningen om social trygghet, om deras uppgifter hänför sig till utvecklingssamarbete.Asumisperusteinen sosiaaliturva

Giltighetstid 7.10.2024 – tills vidarePublicerat 6.11.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Terminologin och strukturen har uppdaterats.

Personer som arbetar i förtroendeuppdrag i Finland betraktas som arbetstagare enligt EU-förordningarna om social trygghet, om

  • personen har försäkrats frivilligt eller obligatoriskt enligt arbetspensionslagarna eller
  • personen omfattas av sjukförsäkringslagen i egenskap av arbetstagare på grundval av inkomster av förtroendeuppdraget.

Personer som arbetar i förtroendeuppdrag i företagarställning är egenföretagare enligt EU-förordningen, om de är försäkrade enligt FöPL.

Arbetspensionsförsäkring av förtroendeuppdrag

I Finland är det frivilligt att arbetspensionsförsäkra ett förtroendeuppdrag inom privata sektorn, om den som sköter förtroendeuppdraget inte samtidigt är anställd hos den som betalar arvodet för uppdraget. Om den förtroendevalda samtidigt står i ett anställningsförhållande till den som betalar arvodet för förtroendeuppdraget, är arbetspensionsförsäkringen obligatorisk. För arbetspensionsförsäkringen för förtroendeuppdrag gäller samma ålders- och inkomstgränser som för ArPL-försäkringen i övrigt. Arbetet i ett förtroendeuppdrag kan i en del situationer anses ske i företagarställning, om skötsel av förtroendeuppdrag uttryckligen ingår i personens företagarverksamhet. Då är arbetspensionsförsäkringen obligatorisk om kriterierna i lagen om pension för företagare (FöPL) uppfylls.

Inom offentliga sektorn är det under vissa förutsättningar obligatoriskt att arbetspensionsförsäkra förtroendeuppdrag.

Se separata anvisningar för att få en närmare beskrivning av förutsättningarna för arbetspensionsförsäkring av förtroendeuppdrag enligt nationell lagstiftning.

Förtroendeuppdrag som försäkras obligatoriskt eller frivilligt enligt ArPL betraktas som arbete som anställd enligt EU-förordningen. Förtroendeuppdrag som försäkras enligt FöPL betraktas i sin tur som arbete som egenföretagare enligt EU-förordningen.

Om förtroendeuppdraget inte arbetspensionsförsäkras

Om en person som arbetar i förtroendeuppdrag inom privata sektorn varken har arbetspensionsförsäkrats frivilligt eller arbetar som företagare, kan hen betraktas som anställd enligt EU-förordningarna om social trygghet, om hens arbetsinkomster överstiger den inkomstgräns som avses i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall. Inkomstgränsen varierar årligen. Från och med år 2023 är inkomstgränsen 800,02 €/mån. Kontrollera den aktuella gränsen på FPA:s webbplats.

Tarkemmat tiedot

Mera

Ett förtroendeuppdrag betraktas som ”annat anställningsförhållande” enligt 3 § i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall. När inkomstgränsen överskrids tillämpas lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall och därmed sjukförsäkringslagen på personer som arbetar i förtroendeuppdrag.

Som arbetstagare enligt EU-förordningarna om social trygghet betraktas personer som utför arbete som betraktas som arbete som anställd i den medlemsstats socialförsäkringslagstiftning där denna verksamhet utövas eller motsvarande situation råder. Arbetet i Finland ska alltså vara arbete som ska försäkras som en anställning enligt lagstiftningen om något område av den sociala tryggheten , såsom arbetspensionslagstiftningen, lagstiftningen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller sjukförsäkringslagstiftningen, för att personen ska betraktas som arbetstagare enligt EU-förordningarna.

Förtroendeuppdrag omfattas inte av tillämpningsförordningen för lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, och därför kan arbete i ett förtroendeuppdrag inte uppfattas som arbete som anställd genom lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Vilket lands socialförsäkringslagstiftning tillämpas på personer som arbetar i förtroendeuppdrag inom EU-området?

Vilket lands socialförsäkringslagstiftning som tillämpas på personer som arbetar i förtroendeuppdrag i ett EU/EES-land eller Schweiz (nedan EU-land) beror bl.a. på

  • om förtroendeuppdraget är verksamhet som anställd eller egenföretagare enligt EU-förordningarna om social trygghet eller om förtroendeuppdraget är sådant att det inte betraktas som någondera enligt EU-förordningarna om social trygghet
  • i vilket land/vilka länder personen arbetar och
  • om personen som arbetar somi förtroendeuppdrag utöver det har annat arbete som arbetstagare/egenföretagare/offentligt anställd.

Om personen arbetar i ett förtroendeuppdrag i Finland och arbetet kan betraktas som arbete som anställd eller egenföretagare enligt EU-förordningarna om social trygghet, avgörs vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på personen enligt bestämmelserna om anställda eller egenföretagare i EU-förordningarnsa om social trygghet. Se separata anvisningar om försäkring av arbetstagare och egenföretagare i olika situationer. Om en sådan person arbetar i ett annat EU-land eller flera EU-länder, ska personen ansöka om ett A1-intyg. I Finland ansöker man om A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Närmare information om ansökan om A1-intyg finns i en separat anvisning.

Personen betraktas inte som arbetstagare enligt enligt EU-förordningarnsa om social trygghet, om hen arbetar i förtroendeuppdrag i Finland och

  • inte är frivilligt eller obligatoriskt arbetspensionsförsäkrad och
  • hens inkomster understiger den inkomstgräns som krävs.

Då kan EU-förordningens bestämmelser om anställda/egenföretagare inte tillämpas på personen. Om personen inte bedriver arbete som anställd eller som företagare enligt enligt EU-förordningarna om social trygghet bestäms den tillämpliga socialförsäkringslagstiftningen i princip utgående från var personen är bosatt. Pensionsskyddscentralen kan inte utfärda ett A1-intyg, om personen enbart är verksam i ett sådant förtroendeuppdrag. Personens rätt till bosättningsbaserad social trygghet i Finland avgörs då av FPA.

I fråga om arbete i förtroendeuppdrag i ett annat land avgör arbetslandet i fråga om personen anses utföra arbetet som

  • anställd eller
  • egenföretagare eller
  • om förtroendeuppdraget är sådant att det inte betraktas som någondera av dessa enligt EU-förordningarna om social trygghet.

Se nedan exempel på fall där arbete i förtroendeuppdrag i Finland betraktas som arbete som anställd enligt EU-förordningarna om social trygghet

Mera

Exempel 1. Personen bor i Finland och arbetar i Finland i förtroendeuppdrag inom privata sektorn. Förtroendeuppdraget har arbetspensionsförsäkrats med en frivillig ArPL-försäkring. Dessutom besöker personen regelbundet Sverige och arbetar där i ett förtroendeuppdrag hos en svensk aktör. Sverige betraktar arbetet i förtroendeuppdraget som arbete som anställd.

  • Vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på personen avgörs då enligt bestämmelserna om personer som arbetar i flera EU-länder. Avgörandet påverkas av hur personens arbete fysiskt fördelas mellan länderna. Se separat anvisning om arbete i flera EU-länder. Om finsk socialförsäkringslagstiftning tillämpas, utfärdar Pensionsskyddscentralen ett A1-intyg till personen. Den svenska aktören kan i så fall, om den så önskar, försäkra arbetet i förtroendeuppdraget med en frivillig ArPL-försäkring.

Exempel 2. Personen bor i Finland och arbetar i Finland i förtroendeuppdrag inom privata sektorn. Förtroendeuppdraget har inte arbetspensionsförsäkrats med en frivillig ArPL-försäkring, och det är inte möjligt att teckna en ArPL-försäkring, eftersom personens ålder överstiger den övre åldersgränsen för ArPL-försäkringen. Personens inkomster av förtroendeuppdraget överstiger ändå inkomstgränsen. Dessutom besöker personen regelbundet Sverige och arbetar där i ett förtroendeuppdrag hos en svensk aktör. Sverige betraktar arbetet i förtroendeuppdraget som arbete som anställd.

  • Vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på personen avgörs då enligt bestämmelserna om personer som arbetar i flera EU-länder. Avgörandet påverkas av hur personens arbete fysiskt fördelas mellan länderna. Se separat anvisning om arbete i flera EU-länder. Om finsk socialförsäkringslagstiftning tillämpas, utfärdar Pensionsskyddscentralen ett A1-intyg till personen. Den svenska aktören kan i så fall, om den så önskar, försäkra arbetet i förtroendeuppdraget med en frivillig ArPL-försäkring.

Exempel 3. Personen bor i Danmark och arbetar där i ett förtroendeuppdrag hos en dansk aktör. Danmark betraktar arbetet i förtroendeuppdrag som verksamhet som egenföretagare. Dessutom arbetar personen i Finland inom privata sektorn i ett förtroendeuppdrag hos en finsk aktör och besöker Finland regelbundet för att sköta uppgifter som ingår i förtroendeuppdraget. Arbetet i Finland arbetspensionsförsäkras inte med en frivillig ArPL-försäkring, men inkomsterna av förtroendeuppdraget överstiger inkomstgränsen.

  • Vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på personen avgörs då enligt bestämmelserna om personer som arbetar i flera EU-länder. På personen tillämpas finsk socialförsäkringslagstiftning med stöd av artikel 13.3 i EU-förordningen, om arbetet i Finland inte kan anses vara av liten omfattning. Personen ska ansöka om ett A1-intyg hos socialförsäkringsmyndigheterna i sitt bosättningsland, men A1-intyget beviljas av Pensionsskyddscentralen, när finsk socialförsäkringslagstiftning blir tillämplig.

Se nedan exempel på fall där arbete i förtroendeuppdrag i Finland inte betraktas som arbete som anställd enligt EU-förordningen.

Mera

Exempel 1. Personen bor i Finland och arbetar i Finland i förtroendeuppdrag inom privata sektorn. Förtroendeuppdraget har inte arbetspensionsförsäkrats med en frivillig ArPL-försäkring och inkomsterna understiger inkomstgränsen. Dessutom besöker personen regelbundet Sverige och arbetar där i ett förtroendeuppdrag hos en svensk aktör. Sverige betraktar arbetet i förtroendeuppdraget som arbete som anställd.

  • Personen betraktas inte som arbetstagare enligt EU-förordningen i fråga om arbetet i Finland. Personen anses således arbeta som arbetstagare endast i Sverige. Svensk socialförsäkringslagstiftning tillämpas på personen till den del hen arbetar där. Rätten till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner för övrig tid avgörs av FPA.

Exempel 2. Personen bor i Danmark och arbetar där i ett förtroendeuppdrag hos en dansk aktör. Danmark betraktar arbetet i förtroendeuppdrag som verksamhet som egenföretagare. Dessutom arbetar personen i Finland inom privata sektorn i ett förtroendeuppdrag hos en finsk aktör. Förtroendeuppdraget har inte arbetspensionsförsäkrats med en frivillig ArPL-försäkring och inkomsterna understiger inkomstgränsen.

  • Personen betraktas inte som arbetstagare enligt EU-förordningen i fråga om arbetet i Finland. Personen anses således arbeta som egenföretagare enbart i Danmark. Dansk socialförsäkringslagstiftning tillämpas på personen till den del hen arbetar där.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.2.2022 – tills vidarePublicerat 28.7.2022
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har uppdaterats i fråga om familjemedlemmar som anställts på ort och ställe när arbetsgivaren är ett koncernföretag. Information om bestämmelserna i överenskommelsen med Japan har också lagts till.

Försäkring av familjemedlemmar

Familjemedlem arbetar inte utomlands

FPA avgör om en familjemedlem till en utsänd arbetstagare eller företagare kan omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten. Familjemedlemmar till utsända arbetstagare och utsända företagare ska hos FPA ansöka om att omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten.

Mera

Som familjemedlemmar betraktas personens make och personens eller makens barn under 18 år; med makar jämställs två personer som fortlöpande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden.

I praktiken fortsätter familjemedlemmar till utsända arbetstagare och företagare att omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten i Finland.

Vissa överenskommelser om social trygghet innehåller bestämmelser om medföljande familjemedlemmar som inte arbetar. T.ex. enligt överenskommelsen om social trygghet med Japan tillämpas Japans lagstiftning om folkpension inte på medföljande familjemedlemmar till utsända arbetstagare, om familjemedlemmen inte själv ber att folkpensionssystemet i Japan tillämpas.

Familjemedlem inleder arbete som arbetstagare i ett EU-land eller ett land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet

Om en familjemedlem till en utsänd arbetstagare eller företagare börjar arbeta under utlandsvistelsen bedöms familjemedlemmens situation utifrån arbetet. Familjemedlemmens arbete i ett EU- eller avtalsland leder vanligtvis till att familjemedlemmen inte längre omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten.

Om en familjemedlem till en utsänd arbetstagare börjar arbeta tillfälligt för en finländsk arbetsgivare i ett EU- eller avtalsland, kan Pensionsskyddscentralen på ansökan bevilja familjemedlemmen ett intyg om rätten att fortfarande omfattas av den finländska sociala tryggheten. Det förutsätter att

  • familjemedlemmen har omfattats av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten innan arbetet inleds,
  • arbetet är tillfälligt och
  • arbetsgivaren uppfyller kriterierna som gäller för utsändande arbetsgivare.

Vad som anses tillfälligt eller vad som krävs av en finländsk arbetsgivare, beror på i vilket land arbetet utförs. Se närmare i anvisningarna som gäller för utsända arbetstagare i EU-länder eller anvisningarna för avtalslandet i fråga.

Om en finländsk arbetsgivare inte ansöker om intyg från Pensionsskyddscentralen eller det av någon anledning inte kan beviljas, försäkras familjemedlemmen på det sätt som förutsätts enligt socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet.

Om familjemedlemmens arbetsgivare är ett utländskt dotterbolag till ett finländskt företag eller en annan utländsk arbetsgivare, som inte är verksam i Finland, kan familjemedlemmen inte omfattas av den finländska sociala tryggheten utan familjemedlemmen försäkras enligt huvudregeln i arbetslandet. Enligt vissa överenskommelser om social trygghet kan en familjemedlem som anställts i utlandet dock betraktas som en utsänd arbetstagare och således omfattas av den sociala tryggheten i Finlnand i fråga om de socialförsäkringsförmåner som överenskommelsen täcker, även om den arbetsrättsliga arbetsgivaren är ett lokalt företag. En förutsättning då är att familjemedlemmen ingår ett anställningsförhållande med ett finländskt företags koncernföretag och det finländska företaget svarar för de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna. Dessutom förutsätts att arbetet är tillfälligt och att familjemedlemmen har omfattats av den sociala tryggheten i Finland innan arbetet inleds. En sådan bestämmelse finns i följande överenskommelser om social trygghet: Japan, USA, Australien, Indien, Kanada, Quebec, Israel och Chile. Läs närmare om förutsättningarna i anvisningarna om utsända arbetstagare till landet i fråga.

Om familjemedlemmen inleder arbete i flera EU-länder, fastställs försäkringen för familjemedlemmen enligt grundförordningens bestämmelser om personer som normalt arbetar i flera EU-länder. Se separat anvisning om ärendet.

Familjemedlem inleder arbete som företagare i ett EU-land eller ett land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet

En familjemedlem som inleder företagarverksamhet i ett EU- eller avtalsland försäkras utgångsmässigt i arbetslandet.

Utsända arbetstagares familjemedlemmar som arbetar som företagare kan omfattas av den sociala tryggheten i Finland endast genom ett dispensförfarande. Man ansöker om dispens hos Pensionsskdydscentralen. Pensionsskyddscentralen undersöker förutsättningarna för dispens fall för fall.  Vid prövningen har det betydelse t.ex. om familjemedlemmen har bedrivit samma företagarverksamhet i Finland innan arbetet utomlands och under vilken tid familjemedlemmen tidigare har haft en försäkring enligt FöPL. Företagarverksamheten utomlands ska också vara tillfällig.

Familjemedlem inleder arbete som arbetstagare i ett land utan överenskommelse om social trygghet

Om en familjemedlem som vistas utomlands inleder arbete i ett land utan avtal, avgör FPA om familjemedlemmen fortfarande kan omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten.

En arbetsgivare är inte skyldig att ordna pensionsskydd enligt ArPL för en familjemedlem som en arbetsgivare anställer i ett icke-avtalsland för ett arbete som ska utföras där. Det är inte obligatoriskt att ordna pensionsskydd enligt ArPL för familjemedlemmar som anställts på ort och ställe även om familjemedlemmen vid den tidpunkt då arbetet inleds omfattas av bosättningsbaserad social trygghet.

Om en familjemedlem som anställts på ort och ställe omfattas av den finländska lagstiftningen om social trygghet när anställningen börjar, kan den finländska arbetsgivaren teckna en frivillig arbetspensionsförsäkring för familjemedlemmen.

Familjemedlem inleder arbete som företagare i ett land utan överenskommelse om social trygghet

Om en familjemedlem som vistas utomlands inleder arbete som företagare i ett land utan avtal, avgör FPA om familjemedlemmen fortfarande kan omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten.

En familjemedlem som inleder företagarverksamhet utomlands kan inte ordna försäkring enligt FöPL i Finland.

Försäkring av studerande

En studerande som inte arbetar utomlands

FPA avgör om en person som studerar utomlands kan omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten. En person som åker utomlands som studerande ska ansöka hos FPA om att omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten.

Studerande som inleder arbete som arbetstagare eller företagare utomlands

Om en studerande inleder arbete när han eller hon vistas utomlands, bedöms situationen för den studerande utifrån arbetet. Försäkringen för en studerande bestäms på samma sätt som för en familjemedlem som anställs på ort och ställe.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

Giltighetstid 8.4.2024 – tills vidarePublicerat 7.8.2024

Närståendevårdare

På närståendevårdare enligt lagen om stöd för närståendevård tillämpas OffPL, trots att närståendevårdaren inte står i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen till välfärdsområdet. Välfärdsområdet betalar stöd för närståendevård till en närståendevårdare som tar hand om en äldre, handikappad eller sjuk närstående.  Om ordnandet av närståendevård ingås ett uppdragsavtal mellan vårdaren och det välfärdsområde som svarar för ordnandet av vården.

I ett fall med gränsöverskridande arbete betraktas en OffPL-försäkrad närståendevårdare enligt EU-förordning 883/2004 om social trygghet som en arbetstagare, och det välfärdsområde som betalar stödet för närståendevård anses vara närståendevårdarens arbetsgivare.

Familjevårdare

Familjevård är vård av eller annan omsorg om en person under en del av dygnet eller dygnet runt i familjevårdarens privathem eller i den vårdbehövandes hem. T.ex. fosterföräldrar kan vara sådana familjevårdare. På familjevårdare enligt familjevårdslagen (263/2015) tillämpas OffPL, trots att familjevårdaren inte står i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen till välfärdsområdet. Familjevårdaren och välfärdsområdet ingår ett uppdragsavtal.

I ett fall med gränsöverskridande arbete betraktas en OffPL-försäkrad familjevårdare enligt EU-förordning 883/2004 om social trygghet som en arbetstagare, och det välfärdsområde med vilket familjevårdaren har ett uppdragsavtal betraktas som familjevårdarens arbetsgivare..

Välfärdsområdet kan skaffa familjevård också som köpt tjänst av ett företag som ordnar familjevård. Personer som arbetar i ett sådant företag kan vara företagare eller arbetstagare.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.10.2024 – tills vidarePublicerat 8.11.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Terminologin och anvisningens innehåll har preciserats.

Med gränsarbetare avses

  • en anställd arbetstagare eller en egenföretagare
  • som arbetar i en medlemsstat
  • och är bosatt i en annan medlemsstat, dit personen som regel återvänder dagligen eller åtminstone en gång i veckan.

På gränsarbetare tillämpas lagvalsbestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet. Utgångspunkten i EU-förordningarna om social trygghet är att arbetet försäkras i arbetslandet. En gränsarbetare kan dock exempelvis vara en person som regelbundet arbetar i två olika medlemsstater eller bedriver företagarverksamhet i en medlemsstat och är anställd i en annan. Även i dessa fall tillämpas endast ett EU-lands lagstiftning om social trygghet på personen. Den tillämpliga lagstiftningen avgörs enligt reglerna för arbete i flera länder.

För lagvalet har det ingen betydelse om personen anses vara gränsarbetare. Definitionen gränsarbetare är dock väsentlig när det gäller utkomstskyddet för arbetslösa samt vissa sociala förmåner för gränsarbetare. Exempelvis kan en gränsarbetare som bor i Finland och arbetar utolmlands ha rätt till vissa sociala förmåner som FPA betalar. Närmare information om förmåner till gränsarbetare ges av FPA.

Mera

Exempel: Gränsarbetare

Personen är anställd av en offentlig arbetsgivare i Sverige och arbetar dessutom för en arbetsgivare på den privata sektorn i Finland varje vecka. Personen bor i Finland. Hen omfattas av den svenska lagstiftningen om social trygghet och tjänar in pension endast i Sverige. Om Folkpensionsanstalten emellertid anser att personen är en gränsarbetare enligt definitionen ovan har personen till exempel rätt till hälsovård och sjukvårdsersättningar från Finland. En gränsarbetare kan alltså få vissa förmåner enligt eget val antingen från sitt bosättningsland eller från det land vars lagstiftning tillämpas. Närmare information om förmåner för gränsarbetare ges av Folkpensionsanstalten.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

Giltighetstid 1.1.2023 – tills vidarePublicerat 21.2.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Päivitetty ansioraja vuoden 2023 tasoon.

Lagidrottare

Personer som arbetar som lagidrottare i Finland betraktas som anställda enligt EU-förordningen, om

  • personen har försäkrats enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare eller
  • omfattas av sjukförsäkringslagen på grundval av inkomster av idrott i egenskap av arbetstagare.

Det finns en separat anvisning om förutsättningarna för pensions- och olycksfallsförsäkringen för lagidrottare. Lagidrottare ska bland annat uppfylla vissa kriterier beträffande inkomster och ålder för att arbetet ska försäkras enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare.

Om en person som arbetar som lagidrottare inte har försäkrats enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare, kan hen betraktas som arbetstagare enligt EU-förordningen, om hens arbetsinkomster överstiger den inkomstgräns som avses i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall. Inkomstgränsen varierar årligen. Från och med år 2023 är inkomstgränsen 800,02 €/mån.

Tarkemmat tiedot

När inkomstgränsen överskrids tillämpas lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall och därmed sjukförsäkringslagen på personer som arbetar som idrottsutövare.

Som arbetstagare enligt EU-förordningen betraktas personer som utför arbete som betraktas som arbete som anställd i den medlemsstats socialförsäkringslagstiftning där denna verksamhet utövas eller motsvarande situation råder. Arbetet i Finland ska alltså vara arbete som ska försäkras som en anställning enligt någon socialförsäkringslagstiftning, såsom arbetspensionslagstiftningen, lagstiftningen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller sjukförsäkringslagstiftningen, för att personen ska betraktas som arbetstagare enligt EU-förordningen.

Vilket lands socialförsäkringslagstiftning tillämpas på personer som arbetar som lagidrottare inom EU-området?

Vilket lands socialförsäkringslagstiftning som tillämpas på en person som arbetar som lagidrottare inom EU-området beror bl.a. på

  • om utövandet av lagidrott betraktas som verksamhet i egenskap av anställd enligt EU-förordningen eller om det är fråga om sådant utövande av lagidrott som inte betraktas som arbete som anställd enligt EU-förordningen,
  • i vilket land/vilka länder personen arbetar och
  • om personen som arbetar som lagidrottare utöver det har annat arbete som arbetstagare/företagare/offentligt anställd.

Om personen arbetar som lagidrottare i Finland och arbetet kan betraktas som arbete i egenskap av anställd enligt EU-förordningen, avgörs försäkringstillhörigheten enligt EU-förordningens bestämmelser om arbetstagare. Se separata anvisningar om försäkring av arbetstagare i olika situationer. Om en sådan person arbetar i ett annat EU-land eller flera EU-länder, ska personen ansöka om ett A1-intyg. I Finland ansöker man om A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Närmare information om ansökan om A1-intyg finns i en separat anvisning.

Personen betraktas inte som arbetstagare enligt EU-förordningen, om hen arbetar som lagidrottare i Finland och

  • inte är försäkrad enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottare och
  • hens inkomster understiger den inkomstgräns som krävs.

Då kan EU-förordningens bestämmelser om arbetstagare inte tillämpas på personen. Om personen inte bedriver arbete som anställd eller som egenföretagare enligt EU-förordningen, bestäms den tillämpliga socialförsäkringslagstiftningen i princip utgående från var personen är bosatt. Pensionsskyddscentralen kan inte utfärda ett A1-intyg, om personen är verksam som lagidrottare enbart på detta sätt. Personens rätt till bosättningsbaserad social trygghet i Finland avgörs då av FPA.

I fråga om arbete som lagidrottare i ett annat land avgör landet i fråga om det anses att personen arbetar som

  • anställd eller
  • företagare eller
  • om utövandet av lagidrotten är sådant att verksamheten som lagidrottare inte betraktas som arbete som anställd eller egenföretagare enligt EU-förordningen.

Exempel på försäkring av lagidrottare, när lagidrottaren betraktas som anställd enligt EU-förordningen

  1. Personen bor i Sverige och arbetar i Finland enbart som lagidrottare. Personen försäkras enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare.
  • Enligt huvudregeln i EU-förordningen om social trygghet, dvs. försäkring i arbetslandet, tillämpas finsk socialförsäkringslagstiftning på personen.  Om personen behöver ett A1-intyg t.ex. för sitt bosättningsland, beviljar Pensionsskyddscentralen ett A1-intyg på ansökan.

2.  Personen bor i Finland och arbetar som lagidrottare i Finland. Utövandet av lagidrott har försäkrats enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare. Dessutom besöker personen regelbundet Sverige och arbetar där som anställd hos en svensk privat arbetsgivare.

  • Vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på personen avgörs då enligt bestämmelserna om personer som arbetar i flera EU-länder. Avgörandet påverkas av hur personens arbete fysiskt fördelas mellan länderna. Se separat anvisning om arbete i flera EU-länder. Om finsk socialförsäkringslagstiftning tillämpas, beviljar Pensionsskyddscentralen ett A1-intyg till personen.

3.  Personen bor i Finland och arbetar som lagidrottare i Finland. Utövandet av lagidrott försäkras inte enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare för att inkomsterna är små, men inkomsterna överstiger ändå inkomstgränsen enligt lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall.  Dessutom besöker personen regelbundet Sverige och arbetar där som anställd hos en svensk arbetsgivare.

  • Vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på personen avgörs då enligt bestämmelserna om personer som arbetar i flera EU-länder. Avgörandet påverkas av hur personens arbete fysiskt fördelas mellan länderna. Se separat anvisning om arbete i flera EU-länder. Om finsk socialförsäkringslagstiftning tillämpas, beviljar Pensionsskyddscentralen ett A1-intyg till personen.

Exempel på fall där arbete som lagidrottare i Finland inte betraktas som arbete som anställd enligt EU-förordningen

  1. Personen bor i Finland och arbetar som lagidrottare i Finland. Utövandet av lagidrott försäkras inte enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare för att inkomsterna av det är små, och inkomsterna understiger också inkomstgränsen i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall. Dessutom besöker personen regelbundet Sverige och arbetar där som anställd hos en svensk arbetsgivare.
  • Personen betraktas inte som arbetstagare enligt EU-förordningen i fråga om utövandet av lagidrott i Finland. Personen anses således arbeta som anställd endast i Sverige. Svensk socialförsäkringslagstiftning tillämpas på personen till den del hen arbetar där. Rätten till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner för övrig tid avgörs av FPA.
  1. Personen bor i Finland och arbetar som lagidrottare i Finland. Utövandet av lagidrott försäkras inte enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare för att inkomsterna av det är små, och inkomsterna understiger också inkomstgränsen i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall. Dessutom är personen verksam som FöPL-försäkrad företagare i Finland och som anställd hos ett svenskt företag i Sverige.
  • Arbetet som lagidrottare i Finland beaktas inte vid avgörandet av vilket lands socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på personen. Enligt artikel 13.3 EU-förordningen om social trygghet, som gäller arbete i flera EU-länder, tillämpas anställningslandet Sveriges socialförsäkringslagstiftning på personen. Sverige utfärdar ett A1-intyg till personen.

Idrottare i individuella grenar

I Finland betraktas personer som arbetar som idrottare i individuella grenar som företagare enligt förordningen, om personen är försäkrad enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare.

Det finns en separat anvisning om förutsättningarna för pensions- och olycksfallsförsäkringen för idrottare i individuella grenar.

Vilket lands socialförsäkringslagstiftning tillämpas på personer som arbetar som idrottare i individuella grenar inom EU-området

Vilket lands socialförsäkringslagstiftning som tillämpas på personer som arbetar som idrottare i individuella grenar inom EU-området beror bl.a. på

  • om verksamheten som idrottare i en individuell gren bedrivs i egenskap av egenföretagare eller om den är av en sådan karaktär att den inte betraktas som arbete som egenföretagare enligt EU-förordningen,
  • i vilket land/vilka länder personen arbetar och
  • om den person som arbetar som idrottare i en individuell gren dessutom har annat arbete som arbetstagare/företagare/offentligt anställd.

Om personen arbetar som idrottare i en individuell gren i Finland och arbetet kan betraktas som arbete i egenskap av egenföretagare enligt EU-förordningen, dvs. arbetet ska försäkras enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare, avgörs vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på personen enligt EU-förordningens bestämmelser om egenföretagare, Se de separata anvisningarna om försäkring av företagare i olika situationer. Om en sådan person arbetar i ett annat EU-land eller flera EU-länder, ska personen ansöka om ett A1-intyg. I Finland ansöker man om A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Närmare information om ansökan om A1-intyg finns i en separat anvisning.

En person som arbetar som idrottare i en individuell gren betraktas inte som egenföretagare enligt EU-förordningen, om hen inte har försäkrats enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare. Då kan EU-förordningens bestämmelser om företagare inte tillämpas på personen. Om personen inte bedriver arbete som anställd eller som egenföretagare enligt EU-förordningen, bestäms den tillämpliga socialförsäkringslagstiftningen i princip utgående från var personen är bosatt. Pensionsskyddscentralen kan inte utfärda ett A1-intyg, om personen är verksam som idrottare i en individuell gren endast på detta sätt. Personens rätt till bosättningsbaserad social trygghet i Finland avgörs då av FPA.

En idrottare i en individuell gren kan inte betraktas som anställd enligt EU-förordningen, även om hens inkomster överstiger inkomstgränsen i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall.

I fråga om arbete som idrottare i en individuell gren i ett annat land avgör det landet om personen anses arbeta som

  • anställd eller
  • företagare eller
  • om verksamheten som idrottare i en individuell gren är av en sådan karaktär att den inte betraktas som arbete som anställd eller egenföretagare enligt EU-förordningen.

Exempel på försäkring av idrottare i en individuell gren, när hen betraktas som egenföretagare enligt EU-förordningen

  1. Personen bor i Sverige och arbetar i Finland endast som idrottare i en individuell gren. Personen försäkras enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare.
  • Enligt huvudregeln i EU-förordningen om social trygghet, dvs. försäkring i arbetslandet, tillämpas finsk socialförsäkringslagstiftning på personen.  Om personen behöver ett A1-intyg t.ex. för sitt bosättningsland, beviljar Pensionsskyddscentralen ett A1-intyg på ansökan.
  1. Personen bor i Finland och arbetar i Finland som idrottare i en individuell gren. Idrottsutövningen i den individuella grenen har försäkrats enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare. Dessutom besöker personen Sverige regelbundet för att arbeta som företagare i sitt eget företag.
  • Vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på personen avgörs då enligt bestämmelserna om personer som arbetar i flera EU-länder. Avgörandet påverkas av hur personens arbete fysiskt fördelas mellan länderna. Se separat anvisning om arbete i flera EU-länder. Om finsk socialförsäkringslagstiftning tillämpas, beviljar Pensionsskyddscentralen ett A1-intyg till personen.

Exempel på försäkring av idrottare i en individuell gren, när hen inte betraktas som egenföretagare enligt EU-förordningen

  1. Personen bor i Finland och arbetar i Finland som idrottare i en individuell gren. Idrottsutövningen i den individuella grenen försäkras inte enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare på grund av att inkomsterna är låga. Dessutom besöker personen regelbundet Sverige och arbetar där som anställd hos en svensk arbetsgivare.
  • Personen betraktas inte som egenföretagare enligt EU-förordningen i fråga om arbetet i Finland. Personen anses således arbeta som anställd endast i Sverige. Svensk socialförsäkringslagstiftning tillämpas på personen till den del hen arbetar där. Rätten till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner för övrig tid avgörs av FPA.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 7.10.2022 – tills vidarePublicerat 4.1.2024

Arbete i annat EU-land under tjänstledighet

En offentligt anställd som är tjänstledig utan lön försäkras enligt huvudregeln i EU:s förordningar om social trygghet i arbetslandet om han eller hon

  • är tjänstledig eller partiellt tjänstledig från sin anställning hos en finsk offentlig arbetsgivare
  • inte alls arbetar fysiskt i Finland
  • åker för att arbeta i ett annat EU-land och
  • ingår där ett arbetsavtal med en lokal arbetsgivare som betalar lönen och
  • inte alls arbetar för sin finländska offentliga arbetsgivare under utlandsarbetet.

En person kan inte anses vara en offentligt anställd som omfattas av den sociala tryggheten i Finland om han eller hon endast får reseersättningar eller andra förmåner som kan betraktas som kostnadsersättningar och personen i fråga är anställd av en lokal arbetsgivare i ett annat land.

Personens sociala trygghet ordnas enligt socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet också om

  • personen är på semester från sin offentliga anställning i Finland och får semesterlö från sin offentliga arbetsgivare i Finland
  • personen ålder till ett annat EU-land för att arbeta i en lokal arbetsgivares tjänst
  • personen inte de facto arbetar för sin finländska offentliga arbetsgivare under utlandsarbetet och
  • det är fråga om ett enskilt utlandsarbete under en semester.

Även om socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet då tillämpas på personen under utlandsarbetet, arbetspensionsförsäkras semesterlönen i Finland. Se den separata anvisningen Lön som ska betalas efter att en arbetstagare flyttat från Finland utomlands.

Om en person återkommande arbetar utomlands under sina semestrar eller tjänstledigheter avgörs vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på personen enligt bestämmelserna om personer som arbetar i flera EU-länder.

Tjänstledighetsperioder och arbete i flera länder

En persons sociala trygghet avgörs dock enligt bestämmelserna om personer som arbetar i flera länder om vederbörande

  • har återkommande tjänstledighetsperioder (t.ex. under på varandra följande år) under vilka vederbörande arbetar för en lokal arbetsgivare utomlands och
  • mellan tjänstledighetsperioderna arbetar för en finsk offentlig arbetsgivare i Finland och
  • arbetet kan anses vara alternerande i två eller flera EU-länder under en 12 månaders granskningsperiod.

Om personen arbetar normalt i flera länder ska personen ansöka om ett A1-intyg från sitt bosättningsland.

Om en person kan anses arbeta i flera länder omfattas personen under tjänstledighetsperioder på vissa villkor av den sociala tryggheten i Finland även för de tjänstledighetsperioder som personen arbetar i ett annat EU-land.

Exempel 1: Återkommande arbete som arbetstagare i ett annat land under tjänstledighet

En person arbetar som offentligt anställd hos en finsk offentlig arbetsgivare i Finland. Dessutom har personen kommit överens om 3 tjänstledighetsperioder under de följande 12 månaderna. Perioderna varar i 1–2 månader. Under dessa arbetar personen som arbetstagare för en lokal privat arbetsgivare i Tyskland. Under tjänstledighetsperioderna får personen ingen lön alls från Finland. Den övriga tiden arbetar personen i Finland. Eftersom personen kan anses normalt arbeta som offentligt anställd i Finland och som arbetstagare i Tyskland ska också arbetet för den tyska arbetsgivaren försäkras i Finland, där arbetstagaren är offentligt anställd.

Exempel 2: Arbete som offentligt anställd i ett annat land under tjänstledighet

En person bor i Finland och arbetar här som offentligt anställd hos en finsk offentlig arbetsgivare. Dessutom har personen kommit överens om 2 tjänstledighetsperioder under de följande 12 månaderna. Vardera perioden varar i 3 månader. Under dessa arbetar personen som offentligt anställd för en svensk arbetsgivare i Sverige. Eftersom personen kan anses normalt arbeta i flera EU-länder och utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland omfattas personen av den sociala tryggheten i sitt bosättningsland Finland. Den svenska offentliga arbetsgivaren är alltså skyldig att ordna personens sociala trygghet i Finland.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).