Brexit

På den sociala tryggheten för personer som åker till Storbritannien tillämpas Storbritanniens utträdesavtal och via det EU-förordningen om social trygghet eller handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien, beroende på när personens vistelse eller arbete har inletts i Storbritannien.

Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien trädde i kraft 1.1.2021

Från och med 1.1.2021 tillämpas handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien på arbetstagare som åker till Storbritannien. I avtalet finns bestämmelser gällande bland annat  

•     utsända arbetstagare
•     utsända egenföretagare
•     i flera länder arbetande personer
•     flygpersonal
•     offentligt anställda samt
•     sjömän

För de ovan nämnda persongrupperna finns det i avtalet bestämmelser över vilket lands socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på arbete i andra länder i olika situationer. Utgångspunkten är att på personer som sänds från Finland till Storbritannien tillämpas bestämmelserna i handels- och samarbetsavtalet fr.o.m. 1.1.2021.

Mera

Till exempel en utsänd arbetstagare som arbetar högst 2 år i Storbritannien för en finländsk arbetsgivare kan fortfarande omfattas av den finländska sociala tryggheten. För en utsänd arbetstagare till Storbritannien söks A1-intyget fortfarande från Pensionsskyddscentralen med en e-ansökan så som tidigare. Om villkoren i avtalet uppfylls, beviljar Pensionsskyddscentralen den som åker till Storbritannien ett intyg om att den finländska socialförsäkringslagstiftningen tillämpas.

I handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien finns delvis samma lagvalsbestämmelser för olika persongrupper som i EU-förordningen om social trygghet.

I handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien finns däremot inte bestämmelser   om dispens. Om t.ex. en utsänd arbetstagares arbete i Storbritannien fortgår mer än 2 år, kan man inte ansöka om dispens, utan då tillämpas arbetslandet Storbritanniens lagstiftning om social trygghet på arbetstagaren.

Storbritanniens utträdesavtal tillämpas fortfarande

Under övergångsperioden 1.2.2020 – 31.12.2020 enligt utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU följde länderna bestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet. Det här innebär att på en person som sänds ut från Finland till Storbritannien? tillämpas under den här tiden bestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet. ?

Efter övergångsperioden, från och med 1.1.2021, kan bestämmelserna i utträdesavtalet som gäller för koordineringen av den sociala tryggheten följas under vissa förutsättningar. Utifrån utträdesavtalet tillämpas reglerna i EU-förordningarna om social trygghet om tillämplig lagstiftning på en person som omfattas av utträdesavtalet så länge som personens situation är oavbruten i enlighet med utträdesavtalet och hen fortfarande befinner sig i en gränsöverskridande situation, dvs. i en situation med anknytning till både Storbritannien och EU.

Mera

A1-intyg till Storbritannien

På personer som åker till Storbritannien tillämpas Storbritanniens utträdesavtal och via det EU-förordningen om social trygghet eller handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien, beroende på när personens vistelse eller arbete har inletts i Storbritannien. Det beror på avtalet hurudant A1-intyg som kan beviljas till Storbritannien och för hur länge.

A1-intyg som beviljats före 1.1.2021

Med stöd av Storbritanniens och EU:s utträdesavtal är de A1-intyg som beviljats före övergångsperiodens slut i kraft den tid som antecknats på A1-intygen.
Till en arbetstagare som blir utsänd till Storbritannien kan ett A1-intyg som visar tillämplig lagstiftning fortfarande beviljas på ansökan efter övergångsperioden om villkoren uppfylls. Ett A1-intyg kan beviljas att fortsätta även för tiden efter övergångsperioden.

Om det har ansökts om intyg för arbete som börjar före 31.12.2020, kan ett A1-intyg beviljas om kraven uppfylls och intyget är då i kraft till och med slutdatumet. Det går också att ansöka om A1-intyg retroaktivt, även om arbetet har börjat före 31.12.2020.

Om det sker förändringar i utlandsarbetet (t.ex. anställningen eller utlandsarbetet upphör) ska de meddelas till Pensionsskyddscentralen eftersom förändringarna kan inverka på A1-intygets giltighet.

A1-intyg som beviljas efter 1.1.2021

Om A1-intyg söks för arbete som börjar efter 1.1.2021 beror avgörandet på om utträdesavtalet eller handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien ska tillämpas. På arbete som inleds för första gången i Storbritannien efter 1.1.2021 tillämpas handels- och samarbetsavtalet och dess lagvalsbestämmelser.

Exempel: En utsänd arbetstagares utsändning i Storbritannien fortsätter år 2021

En finländsk arbetstagare har varit en utsänd arbetstagare i Storbritannien från och med 1.8.2019. A1-intyget går ut 31.7.2021. A1-intyget kan med stöd av utträdesavtalet vara i kraft till och med 31.7.2021. Arbetstagaren fortsätter ändå att arbeta i Storbritannien och dispens ansöks om ända till och med 31.12.2022. Om kraven i EU-förordningen om social trygghet uppfylls och myndigheterna i Storbritannien samtycker till dispens, beviljas arbetstagaren ett A1-intyg till och med 31.12.2022. Arbetstagaren kan få ett nytt intyg på basis av utträdesavtalet eftersom hen utan avbrott befunnit sig i en gränsöverskridande situation mellan Storbritannien och Finland när övergångsperioden upphörde.

Exempel: En utsänd arbetstagare inleder arbete i flera EU-länder

Personen har varit en utsänd arbetstagare från Finland till Storbritannien men börjar efter övergångsperioden arbeta i både Storbritannien och Frankrike. EU-bestämmelserna om social trygghet kan fortfarande tillämpas på personens arbete även om arbetsländerna ändras, eftersom personen oavbrutet befunnit sig i en gränsöverskridande situation.

Exempel: En gränsöverskridande situation avbryts

En arbetstagare utsänd från Finland till Storbritannien återvänder till Finland för att arbeta efter övergångsperioden. Om arbetstagaren efter det här sänds på nytt till Storbritannien, tillämpas inte EU-förordningarna om social trygghet på arbetstagaren längre utifrån utträdesavtalet utan handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien, eftersom arbetstagaren inte befunnit sig i en gränsöverskridande situation oavbrutet. För en ny utsändning kan ett intyg för utsänd arbetstagare beviljas om villkoren i handels- och samarbetsavtalet uppfylls.  

Exempel: A1-intyg beviljat från Storbritannien

A1-intyg som beviljats från Storbritannien till Finland är i kraft den tid som antecknats på intyget. Hör ändå med den behöriga myndigheten i Storbritannien, HM Revenue and Customs, vad som gäller för giltigheten av de A1-intyg som Storbritannien beviljat.

Storbritanniens utträde ur EU trädde i kraft 1.2.2020. Från och med det här datumet är Storbritannien inte längre en medlemsstat av EU. 

Storbritannien och EU förhandlade om ett utträdesavtal som förbinder bägge parter och utifrån vilket en övergångsperiod trädde i kraft och pågick till slutet av år 2020. Under övergångsperioden 

• följer Storbritannien och EU EU:s lagstiftning
• är Storbritannien kvar på EU:s inre marknad
• fortsätter fri rörlighet för personer och tjänster.

Övergångsperiod

I utträdesavtalet fastställs 1.2.2020-31.12.2020 som övergångsperiod.

Under övergångsperioden följer både EU och Storbritannien EU-lagstiftningen mellan sig. Sålunda tillämpas EU:s förordningar 883/2004 och 987/2009 om social trygghet under övergångsperioden.

Till exempel ansöks och beviljas A1-intyg på normalt sätt till arbetstagare som rör sig mellan EU-länderna och Storbritannien.

Utträdesavtalet

Fr.o.m. 1.1.2021 börjar utträdesavtalets bestämmelser om koordination av social trygghet att tillämpas.

Syftet med bestämmelserna i utträdesavtalet har varit att säkerställda de uppnådda socialförsäkringsrättigheterna för personer som befinner sig i en gränsöverskridande situation när övergångsperioden upphör.

Personkrets för utträdesavtalet

För att personen ska kunna omfattas av EU-förordningarna om social trygghet på basis av utträdesavtalet ska hen

• utan avbrott fortfarande befinna sig i en gränsöverskridande situation mellan ett EU-land och Storbritannien och
• i en situation som omfattas av tillämpningsområdet för utträdesavtalet.

Med stöd av utträdesavtalet bibehålls alltså socialförsäkringsrättigheterna för de personer som använt sig av rätten till fri rörlighet och på dem tillämpas bestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet så länge som de omfattas av personkretsen för utträdesavtalet och fortfarande befinner sig i en gränsöverskridande situation.

Om personen omfattas av utträdesavtalet fastställs personens sociala trygghet fortfarande utifrån utträdesavtalet från och med 1.1.2021.

Kretsen för utträdesavtalet omfattar till exempel:

• Finländska arbetstagare som vid utgången av år 2020 arbetar hos en lokal arbetsgivare i Storbritannien och fortsätter arbeta där.
• Brittiska företagare som vid utgången av år 2020 är verksamma i Finland, är FöPL-försäkrade här och fortsätter med verksamheten här också efter övergångsperioden.

Utträdesavtalet och tryggandet av pensionsrätterna

Utträdesavtalet tryggar också rättigheter som har grundat sig på försäkrings- eller bosättningsperioder, även om personen inte omfattas av personkretsen för utträdesavtalets tillämpningsområde.

Det här innebär bl.a. att pensionsrätterna skyddas även för dem som arbetade och tjänade in pension i Storbritannien före övergångsperioden och på pensionerna tillämpas bestämmelserna i EU:s förordningar om social trygghet. På motsvarande sätt kan en brittisk medborgare som tjänat in pension i ett EU-land under den tid som Storbritannien var medlem av EU lita på att pensionsrätten fortsättningsvis fastställs enligt EU:s förordningar om social trygghet.

Utträdesavtalet och elektroniskt informationsutbyte

Enligt utträdesavtalet deltar Storbritannien i användningen av EESSI. Vid tillämpningen av utträdesavtalet utbyts uppgifterna elektroniskt via EESSI-systemet. 

Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien

Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien slöts i december 2020. Avtalet tillämpades på en temporär basis från och med 1.1.2021, till det att Europaparlamentet för sin del hade behandlat avtalet. Avtalet trädde slutgiltigt i kraft 1.5.2021.

På basis av handels- och samarbetsavtalet ska EU-medlemsstaterna och Storbritannien samordna sina sociala trygghetssystem i enlighet med det här protokollet.

Avtalets bestämmelser om social trygghet tillämpas på situationer som uppstår från och med 1.1.2021.

Delen som gäller social trygghet i handels- och samarbetsavtalet

Handels- och samarbetsavtalet innehåller ett protokoll om samordningen av social trygghet.

I protokollets bilaga 7 finns bestämmelserna om avtalets verkställighet av den sociala tryggheten.

Allmänna principer för samordningen av den sociala tryggheten

Personer som omfattas

Handels- och utträdesavtalets protokoll om samordning av de sociala trygghetssystemen ska tillämpas på personer som är lagligt bosatta i en medlemsstat eller i Storbritannien, förutsatt att personerna befinner sig i en situation som gäller en eller flera medlemsstater och Storbritannien.

Protokollets bestämmelser om social trygghet tillämpas således till exempel

• på EU-medborgare som arbetar eller är bosatta i Storbritannien efter 1.1.2021 samt
• på brittiska medborgare som arbetar eller är bosatta i ett EU-land efter 1.1.2021.

Av tillämpningen omfattas även statslösa personer och flyktingar, som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i en eller flera stater, samt deras familjemedlemmar och efterlevande.

Sakligt tillämpningsområde

Handels- och samarbetsavtalets protokoll om samordning av den sociala tryggheten tillämpas på följande områden inom den sociala tryggheten:

• förmåner vid sjukdom
• förmåner vid moderskap och likvärdiga förmåner vid faderskap
• förmåner vid invaliditet
• förmåner vid ålderdom
• förmåner till efterlevande
• förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdom
• ersättning vid dödsfall
• förmåner vid arbetslöshet
• förtida pension

Icke-diskriminering och likabehandling

Arrangemangen för samordningen av den sociala tryggheten som fastställs i protokollet grundar sig på principen om icke-diskriminering mellan unionens medlemsländer.

Personerna, på vilka protokollet tillämpas, ska ha samma lagenliga förmåner och skyldigheter som medborgarna i landet i fråga, till den del som det är fråga om de områden inom den sociala tryggheten som ingår i protokollets sakliga tillämpningsområde.

Likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser

Protokollet förutsätter att principen om likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser tillämpas på motsvarande sätt som i EU-förordningarna om social trygghet.

Om förmånerna från det sociala trygghetssystemet och inkomsterna har vissa rättsverkningar enligt lagstiftningen i en stat, ska motsvarande förmåner eller inkomster som förvärvats enligt en annan stats lagstiftning beaktas vid tillämpningen av protokollets bestämmelser. Om vissa omständigheter eller händelser har rättsverkningar enligt lagstiftningen i ett land, ska detta land beakta liknande omständigheter eller händelser som inträffat i ett annat land som om de hade inträffat inom det egna territoriet. 

Sammanräkning av försäkringsperioder

Protokollet kräver att försäkringsperioderna tas i beaktande och sammanräknas på samma sätt som i EU-förordningarna om social trygghet.

Den behöriga institutionen i en stat ska beakta försäkrings-, anställnings- eller bosättningsperioder, eller perioder som egenföretagare, som har fullgjorts i en annan stat som om de vore perioder som fullgjorts enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar, om enligt den statens lagstiftning något av följande villkoras av att perioderna har fullgjorts:

• Erhållande, bibehållande, varaktighet eller återfående av rätt till förmåner.
• Täckning genom annan lagstiftning eller
• Tillgång till eller undantag från obligatorisk eller frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring.

Utbetalningen av förmåner oberoende av bosättningsort

Kontantförmåner enligt en stats lagstiftning eller enligt detta protokoll ska inte minskas, ändras, hållas inne, dras in eller förverkas med anledning av att mottagaren eller dennes familjemedlemmar är bosatta i en annan stat än den där institutionen med ansvar för betalningen är belägen

Utbetalning av förmåner oberoende av bosättningsort tillämpas inte på

• förmåner vid arbetslöshet eller
• förmåner vid invaliditet.

Samarbetet kring samordningen av den sociala tryggheten mellan EU-länderna och Storbritannien

Vid tillämpningen av bestämmelserna om social trygghet ska medlemsstaternas och Storbritanniens myndigheter och institutioner bistå varandra som om de tillämpade sin egen lagstiftning.  Myndigheternas och institutionernas administrativa bistånd är i regel avgiftsfritt.

De institutioner och personer som omfattas av detta protokoll ska vara skyldiga att informera varandra och samarbeta för att säkerställa en korrekt tillämpning av detta protokoll. Institutionerna ska enligt principen om god förvaltning svara på alla förfrågningar inom rimlig tid och ska i detta sammanhang till berörda personer lämna all information som är nödvändig för att de ska kunna hävda sina rättigheter.

De berörda personerna ska vara skyldiga att så snart som möjligt informera den behöriga statens institutioner och institutionerna i bosättningsstaten om alla förändringar i sin personliga situation eller familjesituation som kan påverka deras rätt till förmåner enligt detta protokoll.

Den specialiserade kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen

Enligt artikel 2 i handels- och samarbetsavtalet inrättas en specialiserad kommitté för samordning av de sociala trygghetssystemen, som behandlar frågor som omfattas av protokollet om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Den specialiserade kommittén har befogenhet att bl.a.

• övervaka och granska genomförandet av och säkerställa en korrekt funktion av detta avtal eller eventuella kompletterande avtal,
• anta beslut och rekommendationer
• diskutera tekniska frågor som uppstår i samband med genomförandet av detta avtal eller eventuella kompletterande avtal
• utgöra ett forum där parterna kan utbyta information, diskutera bästa praxis och utbyta erfarenheter av genomförandet,
• inrätta, övervaka, samordna och upplösa arbetsgrupper.

Elektroniskt informationsutbyte

Vid tillämpningen av handels- och samarbetsavtalet är utgångspunkten elektroniskt informationsutbyte genom EESSI.

Noggrannare tillämpningsanvisningar om tillämpningen av avtalet är att vänta av den specialiserade kommittén som ska inrättas (den specialiserade kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen). Eftersom handels- och samarbetsavtalet innehåller anvisningar om samordningen av den sociala tryggheten som är separata från EU-förordningarna, kan det bli nödvändigt att göra vissa preciseringar till exempel i innehållet av de strukturerade elektroniska handlingarna (SED).

Mera

I avtalets bilaga 7 konstateras att alla formulär och handlingar som utfärdas av de behöriga institutionerna omedelbart innan avtalet och protokollet om samordning av de sociala trygghetssystemen träder i kraft ska fortsätta gälla.

Dessa formulär ska vid behov fortsätta att användas för informationsutbyte mellan behöriga institutioner under en övergångsperiod, vars slutdatum ska fastställas av den specialiserade kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen. Alla sådana formulär och handlingar som utfärdas före och under denna övergångsperiod ska vara giltiga tills de löper ut eller annulleras.

Dataskyddet för uppgifter som utbyts mellan EU-länderna och Storbritannien

I handels- och samarbetsavtalet finns en överenskommelse om en tilläggstid på fyra månader, under vilken personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden fortfarande kunde överföra personuppgifter till Storbritannien. Tilläggstiden förlängdes med två månader till utgången av juni 2021.

Europeiska kommissionen godkände 28.6.2021 två beslut om adekvat skyddsnivå för överföring av personuppgifter till Storbritannien. Enligt avtalen kan utbyte av personuppgifter mellan EU-länderna och Storbritannien också i pensionsärenden fortsätta som tidigare. Tillämpningsområdet för besluten om adekvat skyddsnivå är omfattande och med stöd av avtalen kan det bl.a. utbytas uppgifter som gäller social trygghet och pensioner. Besluten är i kraft i fyra år från ikraftträdandet.