Brexit

På arbete i Storbritannien tillämpas Storbritanniens utträdesavtal och via det EU-förordningen om social trygghet eller handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien, beroende på när arbetet har inletts i Storbritannien. Det är av betydelse om personen har börjat arbeta i Storbritannien före eller efter 1.1.2021

1.1 Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien tillämpas på arbete som börjat 1.1.2021 eller senare

Från och med 1.1.2021 tillämpas handels- och samarbetsavtalet (TCA) mellan EU och Storbritannien på personer som åker till Storbritannien. Om personens arbete har börjat 1.1.2021 eller senare, är utgångspunkten att arbetslandet, dvs. Storbritanniens lagstiftning tillämpas på personen som arbetar i Storbritannien, om inte något av följande undantag tillämpas på personen:

• utsända arbetstagare
• utsända egenföretagare
• personer som arbetar i flera länder
• flygpersonal
• offentligt anställda
• sjöfarare

Handels- och samarbetsavtalets bestämmelser om tillämplig lagstiftning om social trygghet motsvarar till sitt innehåll bestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet.  Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien innehåller dock inga bestämmelser om undantag (dispens).Länderna kan sinsemellan komma överens om undantag från bestämmelserna om tillämplig lagstiftning om social trygghet, när det är i personens intresse och båda länderna samtycker till det. Eftersom det inte finns någon bestämmelse om undantag i avtalet kan undantag dock inte användas, om personens arbete i Storbritannien har börjat 1.1.2021 eller senare.

Anvisningarna om olika persongrupper som arbetar i EU/EES-länderna och Schweiz (nedan EU-länderna) gäller således också för arbete i Storbritannien. Anvisningarna om undantag, som endast gäller EU-länderna, kan inte följas, om personens arbete har börjat 1.1.2021 eller senare.

Se anvisningarna för EU-länderna om varje persongrupp.

Man ansöker om A1-intyg för arbete i Storbritannien hos Pensionsskyddscentralen, liksom för arbete i EU-länderna.

EES-länderna och Schweiz är inte med i handels- och samarbetsavtalet och avtalet tillämpas därför inte på personer som rör sig mellan EES-länderna/Schweiz och Storbritannien. Det finns dock en bilateral överenskommelse om social trygghet mellan Schweiz och Storbritannien. Även EES-länderna har ingått en separat överenskommelse om social trygghet med Storbritannien.  Bestämmelserna om fastställande av tillämplig lagstiftning om social trygghet i dessa överenskommelser motsvarar till stor del EU-förordningarna om social trygghet.

1.2 Utträdesavtalet tillämpas på arbete i Storbritannien som inletts före 1.1.2021

På arbete som börjat före 1.1.2021 i Storbritannien tillämpas Storbritanniens utträdesavtal och via det EU-förordningarna om social trygghet. Under övergångsperioden för utträdesavtalet 1.2.2020–31.12.2020 följde länderna bestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet.

Bestämmelserna i utträdesavtalet i fråga om samordningen av den sociala tryggheten kan fortfarande iakttas under vissa förutsättningar för arbete som inletts före den 1 januari 2021.  För att EU-förordningarna om social trygghet ska kunna tillämpas på basis av utträdesavtalet, ska personens situation enligt utträdesavtalet vara oavbruten och personen fortfarande vara i en gränsöverskridande situation. Det måste alltså finnas en anknytning till både Storbritannien och EU.

Anvisningarna om olika persongrupper som arbetar i EU-länderna gäller således också för arbete i Storbritannien som sådana. Se anvisningarna för EU-länderna om varje persongrupp. När utträdesavtalet tillämpas på en person är det också möjligt att använda undantag.

Man ansöker om A1-intyg för arbete i Storbritannien hos Pensionsskyddscentralen, liksom för arbete i EU-länderna.

Storbritanniens utträde ur EU trädde i kraft 1.2.2020. Från och med det här datumet är Storbritannien inte längre en medlemsstat av EU.

Storbritannien och EU förhandlade om ett utträdesavtal som förbinder bägge parter och utifrån vilket en övergångsperiod trädde i kraft och pågick till slutet av år 2020. Under övergångsperioden

• följde Storbritannien och EU EU:s lagstiftning
• var Storbritannien kvar på EU:s inre marknad
• fortsatte fri rörlighet för personer och tjänster.

Från och med 1.1.2021 regleras den sociala tryggheten för personer som rör sig mellan EU-länderna och Storbritannien genom utträdesavtalet av EU-förordningarna om social trygghet eller handels- och samarbetsavtalet.

2.1 Övergångsperiod

I utträdesavtalet fastställdes 1.2.2020-31.12.2020 som övergångsperiod.

Under övergångsperioden följde både EU och Storbritannien EU-lagstiftningen mellan sig. Sålunda tillämpas EU:s förordningar 883/2004 och 987/2009 om social trygghet under övergångsperioden.

Till exempel söktes och beviljades A1-intyg på normalt sätt till arbetstagare som rörde sig mellan EU-länderna och Storbritannien.

2.2 Utträdesavtalet

Fr.o.m. 1.1.2021 började utträdesavtalets bestämmelser om koordination av social trygghet att tillämpas.

Syftet med bestämmelserna i utträdesavtalet har varit att säkerställa de uppnådda socialförsäkringsrättigheterna för personer som befinner sig i en gränsöverskridande situation när övergångsperioden upphör.

2.2.1 Personkretsen för utträdesavtalet

För att en person ska kunna omfattas av EU-förordningarna om social trygghet på basis av utträdesavtalet ska hen

• utan avbrott fortfarande befinna sig i en gränsöverskridande situation mellan ett EU-land och Storbritannien och
• i en situation som omfattas av tillämpningsområdet för utträdesavtalet.

Med stöd av utträdesavtalet bibehålls alltså socialförsäkringsrättigheterna för de personer som använt sig av rätten till fri rörlighet och på dem tillämpas bestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet så länge som de omfattas av personkretsen för utträdesavtalet och fortfarande befinner sig i en gränsöverskridande situation.

Om personen omfattas av utträdesavtalet fastställs personens sociala trygghet fortfarande utifrån utträdesavtalet från och med 1.1.2021.

Kretsen för utträdesavtalet omfattar till exempel:

• Finländska arbetstagare som vid utgången av år 2020 arbetar hos en lokal arbetsgivare i Storbritannien och fortsätter arbeta där.
• Brittiska företagare som vid utgången av år 2020 är verksamma i Finland, är FöPL-försäkrade här och fortsätter med verksamheten här också efter övergångsperioden.

Utträdesavtalet tillämpas på

• EU-medborgare
• brittiska medborgare
• statslösa och flyktingar
• tredjelandsmedborgare (obs. på tredjelandsmedborgare tillämpas EU-förordningarna om social trygghet 1408/71 och 574/72.)

Dessutom tillämpas utträdesavtalet på familjemedlemmar och efterlevande till ovan nämnda personer.

2.2.2 Utträdesavtalet och tryggandet av pensionsrätterna

Utträdesavtalet tryggar också rättigheter som har grundat sig på försäkrings- eller bosättningsperioder, även om personen inte omfattas av personkretsen för utträdesavtalets tillämpningsområde.

Det här innebär bl.a. att pensionsrätterna skyddas även för dem som arbetade och tjänade in pension i Storbritannien före övergångsperioden och på pensionerna tillämpas bestämmelserna i EU:s förordningar om social trygghet. På motsvarande sätt kan en brittisk medborgare som tjänat in pension i ett EU-land under den tid som Storbritannien var medlem av EU lita på att pensionsrätten fortsättningsvis fastställs enligt EU:s förordningar om social trygghet.

2.2.3 Utträdesavtalet och elektroniskt informationsutbyte

Enligt utträdesavtalet deltar Storbritannien i användningen av EESSI. Vid tillämpningen av utträdesavtalet utbyts uppgifterna elektroniskt via EESSI-systemet.

2.3 Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien

Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien slöts i december 2020. Avtalet tillämpades på en temporär basis från och med 1.1.2021, till det att Europaparlamentet för sin del hade behandlat avtalet. Avtalet trädde slutgiltigt i kraft 1.5.2021.

På basis av handels- och samarbetsavtalet ska EU-medlemsstaterna och Storbritannien samordna sina sociala trygghetssystem i enlighet med det här protokollet.

Avtalets bestämmelser om social trygghet tillämpas på situationer som uppstår från och med 1.1.2021.

2.3.1 Delen som gäller social trygghet i handels- och samarbetsavtalet

Handels- och samarbetsavtalet innehåller ett protokoll om samordningen av social trygghet.

I protokollets bilaga 7 finns bestämmelserna om avtalets verkställighet av den sociala tryggheten.

Se separat anvisningar om hur den socialförsäkringslagstiftning som tillämpas på en person fastställs enligt handels- och samarbetsavtalet och hur handels- och samarbetsavtalet påverkar arbetspensionerna.

EES-länderna och Schweiz är inte med i handels- och samarbetsavtalet, vilket innebär att det inte tillämpas på personer som rör sig mellan EES-länderna/Schweiz och Storbritannien. Schweiz och Storbritannien har emellertid en bilateral överenskommelse om social trygghet. Även EES-länderna har ingått en separat överenskommelse om social trygghet med Storbritannien. Den tillämpas fr.o.m. 1.1.2024.

2.3.2 Allmänna principer för samordningen av den sociala tryggheten

2.3.2.1 Personkrets

Handels- och utträdesavtalets protokoll om samordning av de sociala trygghetssystemen ska tillämpas på personer som är lagligt bosatta i en medlemsstat eller i Storbritannien, förutsatt att personerna befinner sig i en situation som gäller en eller flera medlemsstater och Storbritannien.

Protokollets bestämmelser om social trygghet tillämpas således till exempel

• på EU-medborgare som arbetar eller är bosatta i Storbritannien efter 1.1.2021 samt
• på brittiska medborgare som arbetar eller är bosatta i ett EU-land efter 1.1.2021.

Av tillämpningen omfattas även statslösa personer och flyktingar, som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i en eller flera stater, samt deras familjemedlemmar och efterlevande. Handels- och samarbetsavtalet tillämpas också på tredjelandsmedborgare, om personen vistas lagligen i ett EU-land eller Storbritannien.

2.3.2.2 Sakligt tillämpningsområde

Handels- och samarbetsavtalets protokoll om samordning av den sociala tryggheten tillämpas på följande områden inom den sociala tryggheten:

• förmåner vid sjukdom
• förmåner vid moderskap och likvärdiga förmåner vid faderskap
• förmåner vid invaliditet
• förmåner vid ålderdom
• förmåner till efterlevande
• förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdom
• ersättning vid dödsfall
• förmåner vid arbetslöshet
• förtida pension

2.3.2.3 Icke-diskriminering och likabehandling

Arrangemangen för samordningen av den sociala tryggheten som fastställs i protokollet grundar sig på principen om icke-diskriminering mellan unionens medlemsländer.

Personerna som protokollet tillämpas på ska ha samma lagenliga förmåner och skyldigheter som medborgarna i landet i fråga, till den del som det är fråga om de områden inom den sociala tryggheten som ingår i protokollets sakliga tillämpningsområde.

2.3.2.4 Likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser

Protokollet förutsätter att principen om likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser tillämpas på motsvarande sätt som i EU-förordningarna om social trygghet.

Om förmånerna från det sociala trygghetssystemet och inkomsterna har vissa rättsverkningar enligt lagstiftningen i en stat, ska motsvarande förmåner eller inkomster som förvärvats enligt en annan stats lagstiftning beaktas vid tillämpningen av protokollets bestämmelser. Om vissa omständigheter eller händelser har rättsverkningar enligt lagstiftningen i ett land, ska detta land beakta liknande omständigheter eller händelser som inträffat i ett annat land som om de hade inträffat inom det egna territoriet.

2.3.2.5 Sammanräkning av försäkringsperioder

Protokollet kräver att försäkringsperioderna tas i beaktande och sammanräknas på samma sätt som i EU-förordningarna om social trygghet.

Den behöriga institutionen i en stat ska beakta försäkrings-, anställnings- eller bosättningsperioder, eller perioder som egenföretagare, som har fullgjorts i en annan stat som om de vore perioder som fullgjorts enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar, om enligt den statens lagstiftning något av följande villkoras av att perioderna har fullgjorts:

• erhållande, bibehållande, varaktighet eller återfående av rätt till förmåner.
• täckning genom annan lagstiftning eller
• tillgång till eller undantag från obligatorisk eller frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring.

2.3.3 Utbetalningen av förmåner oberoende av bosättningsort

Kontantförmåner enligt en stats lagstiftning eller enligt detta protokoll ska inte minskas, ändras, hållas inne, dras in eller förverkas med anledning av att mottagaren eller dennes familjemedlemmar är bosatta i en annan stat än den där institutionen med ansvar för betalningen är belägen

Utbetalning av förmåner oberoende av bosättningsort tillämpas inte på

• förmåner vid arbetslöshet eller
• förmåner vid invaliditet.

För arbetspensionernas del motsvarar bestämmelserna i handels- och samarbetsavtalet bestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet vad gäller ålders- och familjepensioner, men skiljer sig i fråga om invalidpensioner. Se separat anvisning om handels- och samarbetsavtalets inverkan på arbetspensionerna.

2.3.4 Samarbetet kring samordningen av den sociala tryggheten mellan EU-länderna och Storbritannien

Vid tillämpningen av bestämmelserna om social trygghet ska medlemsstaternas och Storbritanniens myndigheter och institutioner bistå varandra som om de tillämpade sin egen lagstiftning. Myndigheternas och institutionernas administrativa bistånd är i regel avgiftsfritt.

De institutioner och personer som omfattas av detta protokoll ska vara skyldiga att informera varandra och samarbeta för att säkerställa en korrekt tillämpning av detta protokoll. Institutionerna ska enligt principen om god förvaltning svara på alla förfrågningar inom rimlig tid och ska i detta sammanhang till berörda personer lämna all information som är nödvändig för att de ska kunna hävda sina rättigheter.

De berörda personerna ska vara skyldiga att så snart som möjligt informera den behöriga statens institutioner och institutionerna i bosättningsstaten om alla förändringar i sin personliga situation eller familjesituation som kan påverka deras rätt till förmåner enligt detta protokoll.

2.3.5 Den specialiserade kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen

Enligt artikel 2 i handels- och samarbetsavtalet inrättas en specialiserad kommitté för samordning av de sociala trygghetssystemen, som behandlar frågor som omfattas av protokollet om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Den specialiserade kommittén har befogenhet att bl.a.

• övervaka och granska genomförandet av och säkerställa en korrekt funktion av detta avtal eller eventuella kompletterande avtal,
• anta beslut och rekommendationer
• diskutera tekniska frågor som uppstår i samband med genomförandet av detta avtal eller eventuella kompletterande avtal
• utgöra ett forum där parterna kan utbyta information, diskutera bästa praxis och utbyta erfarenheter av genomförandet,
• inrätta, övervaka, samordna och upplösa arbetsgrupper.

2.3.6 Elektroniskt informationsutbyte

Vid tillämpningen av handels- och samarbetsavtalet är utgångspunkten elektroniskt informationsutbyte genom EESSI.

Noggrannare tillämpningsanvisningar om tillämpningen av avtalet är att vänta av den specialiserade kommittén som ska inrättas (den specialiserade kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen). Eftersom handels- och samarbetsavtalet innehåller anvisningar om samordningen av den sociala tryggheten som är separata från EU-förordningarna, kan det bli nödvändigt att göra vissa preciseringar till exempel i innehållet av de strukturerade elektroniska handlingarna (SED).

2.4 Dataskyddet för uppgifter som utbyts mellan EU-länderna och Storbritannien

Europeiska kommissionen godkände 28.6.2021 två beslut om adekvat skyddsnivå för överföring av personuppgifter till Storbritannien. Enligt avtalen kan utbyte av personuppgifter mellan EU-länderna och Storbritannien också i pensionsärenden fortsätta som tidigare. Tillämpningsområdet för besluten om adekvat skyddsnivå är omfattande och med stöd av avtalen kan det bl.a. utbytas uppgifter som gäller social trygghet och pensioner. Besluten är i kraft i fyra år från ikraftträdandet.

2.5 Den bilaterala överenskommelsen om social trygghet mellan Finland och Storbritannien

Den bilaterala överenskommelsen om social trygghet mellan Finland och Storbritannien tillämpas inte efter det att Storbritannien utträtt från EU, eftersom den sociala tryggheten för personer som rör sig mellan länderna bestäms enligt handels- och samarbetsavtalet fr.o.m. 1.1.2021.

Den bilaterala överenskommelsen kan numera endast bli tillämplig på vissa områden inom Storbritannien, på vilka EU-förordningarna om social trygghet aldrig har tillämplats (t.ex. Isle of Man).

2.6 Territoriellt tillämpningsområde för överenskommelser som gäller Storbritannien

Storbritannien har flera utomeuropeiska territorier beträffande vilka man måste separat ta reda på om utträdesavtalet, handels- och samarbetsavtalet eller den bilaterala överenskommelsen om social trygghet tillämpas på fallet. Man kan fråga om det hos myndigheterna för social trygghet i Storbritannien. Bestämmelser om det territoriella tillämpningsområdet finns t.ex. i artikel 774 i handels- och samarbetsavtalet.

2.7 Tillämpning av avtal som gäller Storbritannien på tredjelandsmedborgare

Vilka regler som tillämpas på tredjelandsmedborgare som rör sig mellan EU-länderna och Storbritannien beror på om det är fråga om en situation enligt utträdesavtalet eller en situation enligt handels- och samarbetsavtalet.

Om utträdesavtalet tillämpas på personen, tillämpas EU-förordningarna 1408/71 och 574/72 på en tredjelandsmedborgare förutsatt att kriterierna för det uppfylls.  Fastän Storbritannien tidigare vare ett EU-land, var Storbritannien inte med i förordning 1231/2010, genom vilken EU-förordningarna om social trygghet 883/2004 och 987/2009 utvidgades till att omfatta tredjelandsmedborgare 1.1.2011. Storbritannien var dock med i förordning 859/2003, genom vilken tillämpningen av EU-förordningarna om social trygghet 1408/71 och 574/72 utvidgades till att gälla tredjelandsmedborgare 1.6.2003. Handels- och samarbetsavtalet blir tillämpligt på en tredjelandsmedborgare, om utträdesavtalet inte tillämpas, personen vistas lagligt inom EU-området och är i en situation som gäller ett eller flera EU-länder och Storbritannien. I fråga om tillämpningen av handels- och samarbetsavtalet finns det således ingen begränsning som gäller medborgarskap

3.1 Hur utträdesavtalet mellan EU och Storbritannien påverkar arbetspensionerna

Utträdesavtalet mellan EU och Storbritannien gäller också efter 1.1.2021, då den s.k. övergångsperioden för Storbritanniens utträde ur EU gick ut.

Utträdesavtalet tryggar i synnerhet sådana personers rättigheter till social trygghet som vid övergångsperiodens slut 31.12.2020 var befann sig i en gränsöverskridande situation mellan något EU-land och Storbritannien.

Rättigheterna till social trygghet för de personer som ingår i utträdesavtalets personkrets bestäms enligt EU-förordningarna om social trygghet.

3.2 Utträdesavtalet och tryggandet av pensionsrättigheter

Utträdesavtalet tryggar också rättigheter som har grundat sig på försäkrings- eller bosättningsperioder, även om personen inte omfattas av personkretsen för utträdesavtalets tillämpningsområde.

Det här innebär bl.a. att pensionsrätterna skyddas även för dem som arbetade och tjänade in pension i Storbritannien före övergångsperioden och på pensionerna tillämpas bestämmelserna i EU:s förordningar om social trygghet. På motsvarande sätt kan bl.a. en brittisk medborgare som tjänat in pension i ett EU-land under den tid då Storbritannien var medlem av EU lita på att pensionsrätten fortsättningsvis fastställs enligt EU:s förordningar om social trygghet.

Med stöd av bestämmelsen ska man enligt EU-förordningarna om social trygghet

• beakta försäkrings- och bosättningsperioderna och
• tillämpa de rättigheter och skyldigheter som på basis av dem uppkommer för personer.

Vid sammanräkningen av försäkringsperioder beaktas perioder som har fullgjorts

• före övergångsperiodens utgång och
• efter övergångsperioden.

Med personer avses här

• medborgare i EU-länder
• medborgare i Storbritannien
• personer som saknar medborgarskap och flyktingar som uppehåller sig i ett EU-land eller Storbritannien
• tredjelandsmedborgare samt
• familjemedlemmar och efterlevande till ovan nämnda personer.

3.3 Förfarande för ansökan om och handläggning av pension

Enligt utträdesavtalet deltar Storbritannien i användningen av EESSI.

På ansökan om och handläggning av pension tillämpas förfarandena enligt EU-förordningen och informationsutbytet sker genom EESSI-systemet.

3.4 Hur pensionen bestäms

Utträdesavtalet förutsätter att försäkringsperioder beaktas och rättigheter som uppkommer på basis av dem beviljas enligt EU-förordningen om social trygghet. Det betyder att EU-förordningens bestämmelser om beräkning av pensionen tillämpas när pensionen fastställs.

3.4.1 Pensionsbeslut och sökande av ändring

På pensioner som beviljas med stöd av utträdesavtalet tillämpas EU-bestämmelserna om pensionsbeslut och sökande av ändring i det. Således har personerna rätt att kräva justering av pensionsbeslutet efter sammanfattningen av besluten, om pensionsbesluten från olika länders institutioner kan ha haft en negativ sammanland inverkan på deras rättigheter.

3.4.2 Utbetalning av pension

Utträdesavtalet förutsätter att pensioner betalas utan begränsningar mellan EU-länderna och Storbritannien.

Med stöd av utträdesavtalet tillämpas EU-förordningarnas bestämmelser om kvittning och återkrav också på förmåner som beviljas enligt artikel 32. Således blir EU-bestämmelserna om kvittning av pension och regress tillämpliga.

3.4.3 Ändringar i beviljad förmån

Med stöd av utträdesavtalet tillämpas också EU-förordningens bestämmelser om justering av pensioner.

3.5 Hur handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien inverkar på arbetspensionerna

Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien slöts i december 2020. Avtalet tillämpas på en temporär basis från och med 1.1.2021, till det att Europaparlamentet för sin del har behandlat avtalet. Avtalet trädde slutgiltigt i kraft 1.5.2021.

På basis av handels- och samarbetsavtalet ska EU-medlemsstaterna och Storbritannien samordna sina sociala trygghetssystem i enlighet med det här protokollet.

Avtalets bestämmelser om social trygghet tillämpas på situationer som uppstår från och med 1.1.2021.

Handels- och utträdesavtalets protokoll om samordning av de sociala trygghetssystemen ska tillämpas på personer som vistas lagligt i en medlemsstat eller i Storbritannien, förutsatt att personerna befinner sig i en situation som gäller en eller flera medlemsstater och Storbritannien.

Protokollets bestämmelser om social trygghet tillämpas således till exempel

• på EU-medborgare som arbetar eller är bosatta i Storbritannien efter 1.1.2021 samt
• på brittiska medborgare som arbetar eller är bosatta i ett EU-land efter 1.1.2021.

Av tillämpningen omfattas även statslösa personer och flyktingar, som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i en eller flera stater, samt deras familjemedlemmar och efterlevande.

3.5.1 Delen som gäller social trygghet i handels- och samarbetsavtalet

I handels- och samarbetsavtalets

• protokoll om samordning av de sociala trygghetssystemen finns också bestämmelser om pensioner
• bilaga 7 finns avtalets bestämmelser om verkställigheten av den sociala tryggheten (också pensioner).

3.5.2 Bestämmelserna om pensioner

På finska arbetspensioner (alla pensionsförmåner) tillämpas bestämmelserna i protokollets avdelning III kapitel 5 (Ålders- och efterlevandepensioner).

Bestämmelserna om verkställighet av pensioner finns i bilaga 7 kapitel 4 (Invaliditetsförmåner, ålderspension och efterlevandepension).

3.5.3 Förfarande för ansökan om och handläggning av pension

Bestämmelserna om ansökan om pension motsvarar förfarandet vid EU-pensioner i fråga om ålders- och familjepensioner.

I fråga om invalidpensioner finns det inte bestämmelser om ansökan och handläggning, eftersom handels- och samarbetsavtalet inte innehåller bestämmelser om fri export av invalidpensioner. I situationer där en person har varit försäkrad i Storbritannien endast efter 1.1.2021, betalar Storbritannien inte invalidpension till EU-länderna. Om en person i en sådan situation ansöker om invalidpension från Storbritannien, är Pensionsskyddscentralen inte behörig att förmedla ansökan om invalidpension till Storbritannien.

Bilaga 7 innehåller bestämmelser som motsvarar EU-förordningen om bl.a. var ansökningar om ålders- och familjepension ska lämnas in, när de blir anhängiga och vilka kontaktinstitutionerna är.

3.5.4 Hur pensionen bestäms

Handels- och samarbetsavtalet innehåller motsvarande bestämmelser om hur ålders- och familjepensioner bestäms som EU-förordningarna om social trygghet, såsom beaktande av försäkringsperioder, bestämmelser om pro rata-beräkning och samordning av förmåner av samma slag och förmåner av annat slag. Beaktandet och omvandlingen av försäkringsperioder bestäms också på motsvarande sätt som enligt EU-förordningarna om social trygghet.

På invalidpensioner tillämpas inte bestämmelserna om pro rata-beräkning. I fråga om invalidpensioner ska man dock beakta likställandet av försäkringsperioder enligt avtalet.

I finska arbetspensioner är utgångspunkten att invalidpensionerna bestäms enligt nationella bestämmelser. För att kriteriet för återstående tid ska uppfyllas ska försäkringsperioder fullgjorda i Storbritannien dock beaktas vid behov.

Handels- och samarbetsavtalet innehåller också motsvarande bilagebestämmelser för Finland som EU-förordningen om social trygghet.

3.5.5 Pensionsansökan och sökande av ändring

Handels- och samarbetsavtalet innehåller motsvarande bestämmelser om ålders- och familjepensionsbeslut och sökande av ändring i det som EU-förordningarna om social trygghet. Således har personerna rätt att kräva justering av pensionsbeslutet efter sammanfattningen av besluten, om pensionsbesluten från olika länders institutioner kan ha haft en negativ sammanlagd inverkan på deras rättigheter.

3.5.6 Utbetalning av pension

Ålders- och familjepensioner betalas enligt handels- och utträdesavtalet utan begränsning mellan Storbritannien och EU-länderna oberoende av var personen bor.

Utbetalning oberoende av var personen bor gäller inte förmåner vid invaliditet. Finsk nationell arbetspensionslagstiftning förutsätter dock att också förmåner vid invaliditet utbetalas utan begränsningar till alla länder.

Avtalet innehåller motsvarande bestämmelser om kvittning av förmåner, regress och återkrav som EU-förordningarna om social trygghet.

3.5.7 Ändringar i beviljade förmåner

Handels- och samarbetsavtalet innehåller motsvarande bestämmelser om justering av ålders- och familjepensioner som EU-förordningarna om social trygghet.

3.5.8 Elektroniskt informationsutbyte

Vid tillämpningen av handels- och samarbetsavtalet är utgångspunkten elektroniskt informationsutbyte genom EESSI.

Noggrannare tillämpningsanvisningar om tillämpningen av avtalet är att vänta av den specialiserade kommittén som ska inrättas (den specialiserade kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen). Eftersom handels- och samarbetsavtalet innehåller anvisningar om samordningen av den sociala tryggheten som är separata från EU-förordningarna, kan det bli nödvändigt att göra vissa preciseringar till exempel i innehållet av de strukturerade elektroniska handlingarna (SED).

3.6 Dataskyddet för uppgifter som utbyts mellan EU-länderna och Storbriannien

I handels- och samarbetsavtalet finns en överenskommelse om en tilläggstid på fyra månader, under vilken personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden fortfarande kan överföra personuppgifter till Storbritannien. Tilläggstiden på fyra månader förlängdes ännu med två månader till utgången av juni år 2021.

Europeiska kommissionen godkände 28.6.2021 besluten om adekvat skyddsnivå för personuppgifter i Storbritannien. Utbyte av personuppgifter mellan EU-länderna och Storbritannien också i pensionsärenden kan fortsätta som tidigare. Tillämpningsområdet för besluten om adekvat skyddsnivå är omfattande och bl.a. uppgifter om social trygghet och pensioner kan utbytas på basis av besluten. Besluten är i kraft i fyra år efter ikraftträdandet.