Innehållsförteckning

Överenskommelse mellan Republiken Finland och staten Israel om social trygghet (FördrS 89–90)

Israel

Lag om godkännande av vissa bestämmelser i överenskommelsen med Israel om social trygghet 16.7.1999/859 (FördrS 89/1999)

I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på det sätt som 69 § 1 mom. riksdagsordningen anger, föreskrivs:

1 §

Bestämmelserna i den i Jerusalem den 15 september 1997 mellan Republiken Finland och Staten Israel ingångna överenskommelsen om social trygghet är, för så vitt de hör till området för lagstiftningen, i kraft så som 3 § därom har avtalats.

2 §

Närmare bestämmelser om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

3 §

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

Förordning om ikraftträdande av överenskommelsen med Israel om social trygghet, samt lagen om godkännande av vissa bestämmelser i överenskommelsen 27.8.1999/860 (FördrS 90/1999)

På föredragning av social- och hälsovårdsministern stadgas:

1 §

Den i Jerusalem den 15 september 1997 mellan Republiken Finland och Staten Israel ingångna överenskommelsen om social trygghet, i vilken vissa bestämmelser godkänts genom en lag av den 16 juli 1999 (859/1999) och vilken republikens president godkänt likaså den 16 juli 1999 och beträffande vilken noterna om dess godkännande utväxlats den 23 juli 1999, träder i kraft den 1 september 1999 så som därom avtalats.

2 §

Närmare bestämmelser om verkställigheten av överenskommelsen utfärdas vid behov av vederbörande ministerium.

3 §

Lagen den 16 juli 1999 om godkännande av vissa bestämmelser i överenskommelsen med Israel om social trygghet (859/1999) och denna förordning träder i kraft den 1 september 1999.

Överenskommelse mellan Republiken Finland och staten Israel om social trygghet

Ändringar i och förklaringar till fördragen:

FördrS 112/1999

Republiken Finlands regering och staten Israels regering, som önskar reglera sina inbördes relationer inom området social trygghet, har kommit överens om följande:

Del I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Definitioner

1. I denna överenskommelse avses med

a) “fördragsslutande part” Republiken Finland och staten Israel,

b) “lagstiftning” lagar, förordningar och bestämmelser som gäller de i artikel 2 angivna sektorerna av de fördragsslutande parternas system för social trygghet,

c) “behörig myndighet” i Finland social- och hälsovårdsministeriet och i Israel arbets- och socialministern,

d) “inrättning” en myndighet eller inrättning som har till uppgift att verkställa den lagstiftning som nämns i artikel 2,

e) “behörig inrättning” en inrättning till vars uppgifter hör att bevilja förmåner enligt den lagstiftning som är tillämplig,

f) “förmån” alla kontantförmåner eller andra förmåner enligt den lagstiftning som nämns i artikel 2 inklusive alla tillägg eller förhöjningar som enligt den fördragsslutande partens lagstiftning hör till förmånen, om inte något annat bestäms i denna överenskommelse,

g) “försäkringsperiod” arbets-, betalnings- eller boendeperioder i överensstämmelse med hur de definierats eller erkänts som försäkringsperioder i den lagstiftning enligt vilken de har fullgjorts eller anses vara fullgjorda, ävensom alla de motsvarande perioder som enligt en fördragsslutande parts lagstiftning likställs med försäkringsperioder,

h) “boende” i fråga om Finland att personen i fråga har sin egentliga bostad och sitt hem i Finland och att han eller hon huvudsakligen vistas i Finland, och i fråga om Israel sådant permanent boende som är lagenligt fastställt,

i) “familjemedlem” i fråga om Finland make och barn som inte har fyllt 18 år samt barn under 25 år som studerar på heltid eller får yrkesutbildning; i fråga om Israel definieras begreppet “familjemedlem” enligt bestämmelserna i Israels tillämpliga lagstiftning.

2. Övriga begrepp och uttryck i denna överenskommelse har den betydelse de har givits i den ifrågavarande fördragsslutande partens tillämpliga lagstiftning.

Artikel 2

Tillämplig lagstiftning

1. Denna överenskommelse tillämpas på lagstiftning som

A. i Finland gäller

a) sjukförsäkring till den del det är fråga om föräldraförmåner, samt andra sjukförsäkringsförmåner och offentliga hälsovårdstjänster endast då det är fråga om tillämpning av artikel 6 stycke 2 och artiklarna 7–10,

b) folkpensionssystemet och arbetspensionssystemet,

c) försäkring mot olycksfall och yrkessjukdomar,

d) barnbidrag och moderskapsunderstöd,

e) arbetsgivares socialskyddsavgift,

B. i Israel gäller den nationella försäkringslagen (samlade versionen) 5755–1995 i fråga om följande försäkringsgrenar:

a) åldersförsäkring och efterlevandeförsäkring,

b) invalidförsäkring,

c) arbetsolycksfallsförsäkring,

d) moderskapsförsäkring,

e) barnförsäkring.

2. Om inte något annat följer av stycke 4 i denna artikel tillämpas denna överenskommelse även på sådan kommande lagstiftning som kodifierar, ersätter, ändrar eller kompletterar den lagstiftning som nämns i stycke 1.

3. När denna överenskommelse träder i kraft underrättar de behöriga myndigheterna varandra om den lagstiftning som gäller de sektorer av social trygghet som nämns i stycke 1. Därefter underrättar de behöriga myndigheterna varandra årligen före utgången av februari månad om ändringar som gjorts i lagstiftningen under föregående kalenderår.

4. Denna överenskommelse gäller inte sådan lagstiftning som utvidgar tillämpningen av den i stycke 1 nämnda lagstiftningen att omfatta nya grupper av förmånstagare, om den berörda fördragsslutande partens behöriga myndighet bestämmer och meddelar detta i samband med den årliga underrättelse som avses i stycke 3.

5. Om inte något annat bestäms i denna överenskommelse beaktas vid dess tillämpning inte sådan överstatlig rätt som är bindande för någondera fördragsslutande parten, internationella avtal som de fördragsslutande parterna ingått eller någondera fördragsslutande partens lagstiftning som följer av verkställandet av ett internationellt avtal.

Artikel 3

Personer på vilka överenskommelsen tillämpas

Om inte något annat föreskrivs tillämpas denna överenskommelse på alla dem som omfattas eller har omfattats av den lagstiftning som avses i artikel 2 samt på deras familjemedlemmar och efterlevande.

Artikel 4

Jämlik behandling

Om inte något annat bestäms i denna överenskommelse har följande personer som bor på en fördragsslutande parts territorium samma rättigheter och skyldigheter enligt denna parts lagstiftning som partens egna medborgare:

a) den andra fördragsslutande partens medborgare,

b) flyktingar som avses i konventionen av den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning och i det till konventionen anslutna protokollet av den 31 januari 1967,

c) statslösa personer som avses i konventionen av den 28 september 1954 angående statslösa personers rättsliga ställning,

d) familjemedlemmar och efterlevande till personer som anges i punkterna a–c, till den del de härleder sin rätt från dessa personer.

Artikel 5

Betalning av förmåner utomsland

1. Om inte något annat bestäms i denna överenskommelse får pensioner och andra kontantförmåner inte minskas, ändras, avbrytas eller dras in på grund av att förmånstagaren bor på den andra fördragsslutande partens territorium.

2. Bestämmelserna i stycke 1 i denna artikel tillämpas inte på finsk arbetslöshets- och deltidspension och inte heller på finskt pensionstagarbostadsbidrag.

Del II

Bestämmelser om tillämplig lagstiftning

Artikel 6

Huvudregler

1. Om inte något annat bestäms i denna överenskommelse omfattas en person på vilken denna överenskommelse tillämpas av den fördragsslutande parts lagstiftning på vars territorium han eller hon är bosatt eller, när det är fråga om sådana i artikel 2 stycke 1 avsedda socialförsäkringssektorer som inte är beroende av bosättning av den fördragsslutande parts lagstiftning på vars territorium han eller hon arbetar eller är verksam som företagare.

2. Tjänstemän och med dem jämförbara personer samt offentligt anställda personer hos någondera fördragsslutande parten omfattas av den fördragsslutande parts lagstiftning inom vars förvaltning de arbetar, om de före sin anställning omfattades av denna fördragsslutande parts lagstiftning.

Artikel 7

Undantag

1. En person som

a) står i arbetsförhållande till en sådan arbetsgivare vars hemort är belägen på den ena fördragsslutande partens territorium,

b) omfattas av denna fördragsslutande parts lagstiftning, och

c) utsänds till den andra fördragsslutande partens territorium för att för samma arbetsgivare eller för en sådan arbetsgivare som är bunden till denna arbetsgivare utföra ett arbete som varar högst tre år,

omfattas fortfarande av den förstnämnda fördragsslutande partens lagstiftning som om han eller hon fortfarande hade varit bosatt och arbetat inom dess territorium.

2. Personer som tillhör den resande personalen i transportföretag som bedriver verksamhet på bägge fördragsslutande parternas territorium omfattas av den fördragsslutande parts lagstiftning på vars territorium företaget har sin hemort.

3. Personer som arbetar på ett fartyg som seglar under en fördragsslutande parts flagg och som är bosatta inom samma fördragsslutande parts territorium omfattas av denna fördragsslutande parts lagstiftning, förutsatt att arbetsgivaren har sin hemort på partens territorium. I fråga om Israel gäller detta även när ett fartyg för en tredje stats flagga men besättningens löner betalas av ett företag med hemort i Israel eller av en person som är bosatt i Israel.

Artikel 8

Undantag till artiklarna 6 och 7

De behöriga myndigheterna eller de organ de befullmäktigat kan avtala om undantag från bestämmelserna i artiklarna 6 och 7 till förmån för vissa personer eller grupper av personer.

Artikel 9

Tillämpning av artiklarna 6–8 på familjemedlemmar

1. Medföljande familjemedlemmar som bor i samma hushåll som en sådan arbetstagare som avses i artikel 7 stycke 1 omfattas av samma fördragsslutande parts lagstiftning som arbetstagaren.

2. Medföljande familjemedlemmar som bor i samma hushåll som en sådan person som avses i artikel 6 stycke 2 omfattas av samma fördragsslutande parts lagstiftning som personen i fråga.

3. När avtal enligt artikel 8 ingås om undantag från artiklarna 6 och 7, omfattas rnedföljande personer som bor i samma hushåIl som arbetstagaren av samma fördragsslutande parts lagstiftning som den person som undantaget gäller.

4. Bestämmelserna i stycke 1, 2 och 3 tillämpas inte om en familjemedlem på grundval av sitt eget arbete omfattas av den andra fördragsslutande partens lagstiftning

Artikel 10

Försäkringspremier

Försäkringspremier som gäller en person som omfattas av denna överenskommelse betalas enligt den fördragsslutande parts lagstiftning som personen enligt denna överenskommelse omfattas av.

Del III

Särskilda bestämmelser som gäller olika grupper av förmånstagare

Föräldraförmåner

Artikel 11

Beaktande av försäkringsperioder

1. Om en person enligt den ena fördragsslutande partens lagstiftning har fullgjort försäkringsperioder som bildar en period om minst åtta veckor, skall vid behov även de försäkringsperioder som tidigare fullgjorts enligt den andra fördragsslutande partens lagstiftning beaktas vid fastställande av denna persons rätt till en förmån som om dessa perioder hade fullgjorts enligt den förstnämda fördragsslutande partens lagstiftning.

2. När en förmån räknas ut enligt stycke 1 beaktas endast den inkomst som förvärvats inom den fördragsslutande parts territorium som skall betala förmånen.

Artikel 12

Moderskapsunderstöd betalas enligt den fördragsslutande parts lagstiftning som modern vid tidpunkten för förlossningen eller adoptivföräldern vid tidpunkten för adoptionen omfattas av.

Ålders-, invalid- och familjepensioner

Artikel 13

Beviljande av pensioner

Om inte något annat bestäms i denna överenskommelse tillämpar de fördragsslutande parternas behöriga inrättningar det egna landets lagstiftning vid beviljande av pension på grundval av denna överenskommelse.

Artikel 14

Rätt till finsk folkpension

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 4 och artikel 5 stycke 1 bestäms om rätten till förmåner enligt lagstiftningen om folkpension och lagstiftningen om allmän familjepension i enlighet med denna artikel.

2. En fördragsslutande parts medborgare som är bosatt på någondera fördragsslutande partens territorium har rätt till ålderspension, om han eller hon efter att ha fyllt 16 år utan avbrott har bott minst tre år i Finland.

3. En fördragsslutande parts medborgare som är bosatt på någondera fördragsslutande partens territorium har rätt till efterlevandepension, om både den efterlevande och den avlidne sedan de fyllt 16 år bott minst tre år utan avbrott i Finland och om den avlidne var medborgare i någondera fördragsslutande parten och vid sin död bodde på någondera fördragsslutande partens territorium.

4. En fördragsslutande parts medborgare som är bosatt på någondera fördragsslutande partens territorium har rätt till barnpension, om den avlidne var medborgare i någondera fördragsslutande parten och sedan han eller hon fyllt 16 år bott minst tre år utan avbrott i Finland och vid sin död bodde på någondera fördragsslutande partens territorium.

5. Beloppen av de pensioner som betalas enligt stycke 2 och 3 relateras till det antal år som personen i fråga varit bosatt i Finland.

Artikel 15

Uträknande av finsk folkpension

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 13 skall pensioner som betalas med stöd av artikel 14 räknas ut i enlighet med denna artikel.

2. Om finsk pension betalas enbart med stöd av denna överenskommelse skall pensionsinkomst som personen i fråga har i Israel beaktas vid fastställandet av pensionen.

Artikel 16

Särskilda bestämmelser som tillämpas på arbetspensionssystemet i Finland i fråga om ålders-, invalid- och familjepensioner

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 4 och artikel 5 stycke 1 skall finsk arbetspension, inklusive ålders-, invalid- och familjepension, inte betalas till förmånstagare som är bosatta inom israeliskt territorium, om inte arbetstagaren eller företagaren har omfattats av det finska arbetspensionssystemet i minst tolv månader utan avbrott.

Tillämpning av den israeliska lagstiftningen

Artikel 17

Förmåner för åldringar och efterlevande

1. Om en fördragsslutande parts medborgare eller en person som avses i artikel 4 punkt b–d har varit försäkrad i Israel utan avbrott i minst tolv månader men inte har fullgjort tillräckliga försäkringsperioder enligt det israeliska systemet för att ha rätt till ålders- eller familjepension, skall de försäkringsperioder som fullgjorts enligt finsk lagstiftning beaktas i den mån de inte sammanfaller med israeliska försäkringsperioder. Försäkringsperioder som fullgjorts enligt finsk lagstiftning före den 1 april 1954 beaktas inte.

2. Om en förmånstagare eller hans eller hennes efterlevande har rätt till en förmån, då de försäkringsperioder som fullgjorts enligt bägge fördragsslutande parters lagstiftning sammanräknas, skall den israeliska behöriga försäkringsinrättningen fastställa förmånen enligt följande:

a) en israelisk förmån som betalas till en person som har fullgjort de försäkringsperioder som enligt israelisk lagstiftning berättigar till förmån skall betraktas som ett teoretiskt belopp,

b) försäkringsinrättningen skall utgående från nämnda teoretiska belopp beräkna den partiella förmån som utbetalas på grundval av förhållandet mellan längden av de försäkringsperioder i Israel som fullgjorts enligt israelisk lagstiftning och den sammanlagda längden av samtliga försäkringsperioder som fullgjorts enligt bägge fördragsslutande parters lagstiftning.

3. Rätten till ålderspension är beroende av att förmånstagaren varit bosatt i Israel eller Finland omedelbart innan ålderspensionsåldern uppnåddes.

4. Rätten till familjepension är beroende av att förmånstagaren och den avlidne varit bosatta i Israel eller Finland vid tidpunkten för dödsfallet och om den avlidne uppburit ålderspension omedelbart före sin död.

5. Yrkesutbildnings- och underhållsbidrag för efterlevande makar och föräldralösa betalas till personer som avses i stycke 1 endast om de är bosatta i Israel och för den tid som de faktiskt vistas i Israel.

6. Begravningsbidrag betalas inte för personer som avlidit utanför Israel och som inte var bosatta i Israel vid tidpunkten för dödsfallet.

Artikel 18

Invalidförmåner

1. En person som omfattas av denna överenskommelse är berättigad till invalidförmån om han eller hon under sin boendetid i Israel har varit försäkrad under minst tolv månader utan avbrott omedelbart innan invaliditeten inträffade.

2. Särskild service för handikappade, underhållsbidrag för en förskrads handikappade barn, yrkesutbildning för handikappade samt yrkesutbildning och underhållsbidrag för makar betalas i enlighet med vad som anges ovan under förutsättning att mottagaren är bosatt i Israel och under den tid som mottagaren faktiskt vistas i Israel.

3. En person som omfattas av denna överenskommelse och är bosatt utanför Israel och har rätt till israelisk invalidpension skall fortfarande uppbära pension som beviljats honom eller henne, även om invaliditetsgraden höjs till följd av att arbetsoförmågan förvärras eller att en ytterligare invaliditetsorsak tillkommer utomlands.

Yrkessjukdomar och olycksfall i arbetet

Artikel 19

Rätten till förmåner på grund av olycksfall i arbetet bestäms enligt den lagstiftning som var tillämplig på förmånstagaren vid tidpunkten för olycksfallet, såsom bestäms i artiklarna 6–8.

Artikel 20

1. Om en person som har fått en yrkessjukdom enligt bägge fördragsslutande parters lagstiftning har utövat sådan sysselsättning som sannolikt har förorsakat sjukdomen, skall de förmåner som personen i fråga eller hans eller hennes efterlevande kan yrka på beviljas endast på grundval av den sistnämnda fördragsslutande partens lagstiftning.

2. Om rätt till förmåner enligt den sistnämnda fördragsslutande partens lagstiftning inte föreligger, skall den behöriga inrättningen i nämnda fördragsslutande part överlåta ansökan till vederbörande inrättning i den förstnämnda parten, vilken inrättning avgör ansökan på grundval av sin egen lagstiftning.

Artikel 21

Om det enligt någondera fördragsslutande partens lagstiftning uttryckligen eller indirekt förutsätts att tidigare olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar skall beaktas när invaliditetsgraden fastställs, skall denna fördragsslutande parts behöriga inrättning även beakta tidigare olycksfall i arbetet och tidigare yrkessjukdomar som kan hänföras till arbete som utförts medan personen i fråga omfattades av den andra fördragsslutande partens lagstiftning, på samma sätt som om den förstnämnda partens lagstiftning hade varit tillämplig.

Artikel 22

Om en yrkessjukdom för vilken en person får eller har fått förmåner på grundval av någondera fördragsslutande partens lagstiftning förvärras skall följande regler iakttas:

a) Om personen i fråga under den tid som han eller hon erhållit förmån inte inom ramen för den andra fördragsslutande partens lagstiftning har arbetat i ett yrke som kan förorsaka eller förvärra sjukdomen, skall den förstnämnda partens behöriga inrättning, med hänsyn till försämringen, i enlighet med sin tillämpliga lagstiftning stå för kostnaderna på grund av förmånen.

b) Om personen i fråga under den tid som han eller hon erhållit förmån har haft sådan sysselsättning inom ramen för den andra fördragsslutande parterns lagstiftning skall den förstnämnda fördragsslutande partens behöriga inrättning utan hänsyn till försämringen stå för kostnaderna på grund av förmånen i enlighet med sin tillämpliga lagstiftning. Den andra fördragsslutande partens behöriga inrättning skall i enlighet med sin tillämpliga lagstiftning medge personen i fråga ett tillägg som motsvarar skillnaden mellan beloppet av den förmån som betalas efter försämringen och beloppet av den förmån som hade ansetts lämplig före försämringen, såsom om sjukdomen hade inträffat inom ramen för denna fördragsslutande parts lagstiftning.

Artikel 23

1. Om en person som är försäkrad på grundval av någondera fördragsslutande partens lagstiftning är i behov av omedelbar sjukvård på grund av ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom som inträffat på den andra fördragsslutande partens territorium, skall denna fördragsslutande parts inrättning tillhandahålla vården.

2. Den försäkringsinrättning som tillhandahåller vården skall stå för kostnaderna förden omedelbara sjukvård som ges med stöd av stycke 1.

Barnbidrag

Artikel 24

Betalning av förmåner

1. Barnbidrag betalas enligt den fördragsslutande parts lagstiftning som barnet omfattas av den första dagen i månaden.

2. Om den förmån som avses i stycke 1 inte till följd av tillämpningen av denna överenskommelse eller en fördragsslutande parts lagstiftning skulle betalas i någotdera landet eller om den skulle betalas i de båda länderna, skall förmånen betalas endast enligt lagstiftningen i den fördragsslutande part inom vars territorium barnet faktiskt bor.

Del IV

Särskilda bestämmelser

Artikel 25

Verkställighetsavtal och informationsutbyte

De behöriga myndigheterna

a) avtalar om förfarandet vid verkställigheten av denna överenskommelse genom ett verkställighetsavtal,

b) utbyter information om de åtgärder gällande tillämpningen av överenskommelsen som de vidtagit,

c) utbyter information om sådana ändringar i lagstiftningen som kan påverka tillämpningen av äverenskommelsen, och

d) utser kontaktorgan för att underlätta tillämpningen av denna överenskommelse och göra den snabbare.

Artikel 26

Administrativt bistånd

1. De behöriga myndigheterna och inrättningarna i bägge fördragsslutande parter skall när de tillämpar denna överenskommelse bistå varandra på samma sätt som om de tillämpade sina egna lagar. Detta administrativa bistånd är avgiftsfritt, om inte de behöriga myndigheterna avtalar om något annat beträffande ersättandet av vissa kostnader.

2. Myndigheterna och inrättningarna i bägge fördragsslutande parter kan vara i direkt kontakt med varandra och med de personer som saken gäller eller deras företrädare. Vid sådan kontakt används engelska.

Artikel 27

Datasekretess

Alla uppgifter om privatpersoner som vid tillämpningen av denna överenskommelse lämnas av den ena fördragsslutande parten till den andra är konfidentiella och de används endast vid avgörande av rätt till en i överenskommelsen avsedd och i begäran om uppgifter nämnd eller därtill ansluten förmån.

Artikel 28

Befrielse från skatter, avgifter och bestyrkande av handlingar

1. Om det i den ena fördragsslutande partens lagstiftning föreskrivs om total eller partiell befrielse från skatter, stämpelskatter, rättegångs- eller registreringsavgifter i fråga om ansökningar eller handlingar, när det gäller tillämpningen av denna fördragsslutande parts lagstiftning, skall befrielsen utsträckas att gälla även ansökningar och handlingar som in- eller utlämnas enligt den andra fördragsslutande partens lagstiftning eller enligt denna överenskommelse.

2. Handlingar och intyg som kommer i fråga vid tillämpningen av denna överenskommelse behöver inte bestyrkas av diplomatisk eller konsulär myndighet.

Artikel 29

Inlämnande av ansökningar

1. En ansökan, anmälan eller besvärsskrift som inlämnats till den ena fördragsslutande partens behöriga inrättning anses vara samtidigt inlämnad till även den andra fördragsslutande partens behöriga inrättning.

2. En ansökan om förmån som betalas med stöd av den ena fördragsslutande partens lagstiftning betraktas som en ansökan om motsvarande förmån enligt den andra fördragsslutande partens lagstiftning då personen i fråga inom sex månader från inlämnandet av ansökningsblanketten enligt den förstnämnda fördragsslutande partens lagstiftning lämnar in en ansökan om motsvarande förmån enligt den andra fördragsslutande partens lagstiftning.

3. Om det enligt den ena fördragsslutande partens lagstiftning på grund av dröjsmål vid behandlingen av en ansökan om pension eller annan förmån betalas höjning av förmånen, anses ansökan vid tillämpningen av lagstiftningen angående dröjsmålshöjning ha blivit inlämnad när den jämte nödvändiga bilagor har anlänt till denna fördragsslutande parts behöriga inrättning.

Artikel 30

Verkställande av beslut

1. Den ena fördragsslutande partens verkställbara domstolsbeslut, ävensom av den andra fördragsslutande partens myndigheter eller inrättningar utgivna verkställbara handlingar som gäller försäkringpremier eller andra anspråk erkänns även på den andra fördragsslutande partens territorium.

2. Erkännande får vägras endast om detta skulle strida mot rättsordningen i den fördragsslutande part där ansökan om erkännande görs.

3. Verkställbara beslut och handlingar som erkänts enligt stycke 1 verkstalls på den andra fördragsslutande partens territorium. Vid verkställighetsförfarandet tillämpas lagstiftningen i den fördragsslutande part där verkställigheten sker, i den mån den innehåller bestämmelser om verkställigheten av motsvarande beslut och handlingar som utfärdats inom denna parts territorium. Till beslutet eller handlingen fogas ett intyg över dess verkställbarhet.

4. Fordringar som gäller den ena fördragsslutande partens inrättnings förfallna försäkringspremier har vid verkställighet på den andra fördragsslutande partens territorium samt vid konkurs- och ackordförfarande samma förmånsrätt som motsvarande fordringar har på denna fördragsslutande parts territorium.

Artikel 31

Återkrav

1. Om en inrättning i den ena fördragsslutande parten har betalat mer i förmån till en förmånstagare än vad denna förmånstagare har rätt till, kan inrättningen inom ramen för och enligt villkoren i den lagstiftning den tillämpar begära att den andra fördragsslutande partens inrättning skall innehålla överbetalningen från det belopp som inrättningen betalar till förmånstagaren. Den innehållning som inrättningen verkställer skall ske med iakttagande av den lagstiftnrng och de villkor som inrättningen tillämpar på samma sätt som om det var fråga om återkrav av ett av denna inrättning överbetalt belopp. Inrättningen överför det innehållna beloppet till den inrättning som framställt anspråket.

2. Om den ena fördragsslutande partens inrättning har betalat förskott för den tid som förmånstagaren har rätt till förmån enligt den andra fördragsslutande partens lagstiftning, kan denna inrättning begära att den andra fördragsslutande partens inrättning innehåller ett belopp som motsvarar förskottet från det belopp som inrättningen betalar till förmånstagaren för samma tid. Den innehållning som inrättningen verkställer skall ske med iakttagande av de lagar och villkor som inrättningen tillämpar och det innehållna beloppet överförs till den inrättning som framställt anspråket.

3. Om en person har fått en socialvårdsförmån på den ena fördragsslutande partens territorium för den tid han eller hon har rätt till förmåner enligt den andra fördragsslutande partens lagstiftning, kan den inrättning som gett socialvård, om denna har rätt att återkräva betalningar, begära att den andra fördragsslutande partens inrättning innehåller ett belopp som motsvarar socialvårdsförmånen från det belopp som betalas till personen i fråga. Den innehållning som inrättningen verkställer skall ske med iakttagande av de lagar och villkor som inrättningen tillämpar och det innehållna beloppet överförs till den inrättning som framstältt anspråket.

Artikel 32

Språk som används vid tillämpningen

De fördragsslutande parternas behöriga myndigheter och inrättningar kan när de tilllämpar denna överenskommelse använda de fördragsslutande parternas officiella språk eller på det sätt som definieras i det verkställighetsavtal som nämns i artikel 25 punkt a, engelska.

Artikel 33

Valuta och betalningssätt

1. Förmåner enligt denna överenskommelse kan betalas i den fördragsslutande parts valuta vars behöriga inrättning erlägger betalningen.

2. Om någondera av de fördragsslutande parterna inför begränsningar i fråga om valutaväxling eller export, skall regeringarna i de båda fördragsslutande parterna omedebart vidta behövliga åtgärder för att säkerställa överföringen av sådana penningbelopp som betalas med stöd av denna överenskommelse.

3. Om en person som vistas på den ena fördragsslutande partens territorium medges en förmån enligt den andra fördragsslutande partens lagstiftning, skall förmånen betalas på det sätt som den senare nämnda för dragsslutande partens behöriga inrättning anser ändamålsenligt.

Artikel 34

Biläggande av tvister

1. Tvister som uppstår mellan de fördragsslutande parterna om tolkningen och tillämpningen av denna överenskommelse skall avgöras genom förhandlingar mellan de behöriga myndigheterna.

2. Om samförstånd inte kan nås på det sätt som nämns i stycke 1, kan den ena fördragsslutande parten hänskjuta tvisten till en skiljedomstol, vars sammansättning och procedurregler de fördragsslutande parterna avtalar om sinsemellan. Skiljedomarna är slutliga och bindande för parterna.

Del V

Övergångs- och slutbestämmelser

Artikel 35

Tillämpning av överenskommelsen på tiden före ikraftträdandet

1. Denna överenskommelse ger inte rätt till förmån för tiden före ikraftträdandet.

2. Försäkringsperioder som har fullgjorts innan överenskommelsen trädde i kraft beaktas vid fastställandet av rätt till förmåner enligt denna överenskommelse.

3. Överenskommelsen kan tillämpas även på försäkringsfall som inträffat före ikraftträdandet.

4. Förmåner som beviljats före överenskommelsens ikraftträdande kan på ansökan av förmånstagaren justeras så, att de motsvarar bestämmelserna i denna överenskommelse. En sådan justering i efterhand får inte leda till en minskning av beviljade förmånsbelopp.

5. En förmån som inte beviljats eller vars utbetalning avbrutits på grund av personens i fråga nationalitet eller bosättning inom den andra fördragsslutande partens territorium skall på vederbörandes ansökan beviljas eller åter utbetalas enligt denna överenskommelse från den dag då överenskommelsen träder i kraft, förutsatt att de rättigheter som fastställts tidigare inte gäller en engångsbetalning.

6. Om en i stycke 4 eller 5 avsedd ansökan lämnas in inom två år från dagen för överenskommelsens ikraftträdande skall de rättigheter som beviljats med stöd av överenskommelsen träda i kraft från och med den dagen. Om en i stycke 4 eller 5 avsedd ansökan lämnas in efter att två år förflutit från ikraftträdandet av överenskommelsen skall rättigheter som inte har förlorats eller som ännu inte är preskriberade gälla från den tidpunkt då ansökan har lämnats in, utom i det fall att förmånligare bestämmelser om saken ingår i någondera fördragsslutande partens lagstiftning.

Artikel 36

Överenskommelsens giltighet och uppsägning

1. Denna överenskommelse gäller tills vidare.

2. Vardera fördragsslutande parten kan när som helst säga upp överenskommelsen. Uppsägningen träder i kraft sex månader från den tidpunkt då uppsägningen har meddelats den andra fördragsslutande parten på diplomatisk väg.

3. Om denna överenskommelse upphör att gälla, fortsätter den rätt till förmåner som erhållits på grundval av överenskommelsen att gälla.

Artikel 37

lkraftträdande

Denna överenskommelse träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den månad då de fördragsslutande parterna på diplomatisk väg har underrättat varandra om att samtliga konstitutionella villkor som krävs för att denna överenskommelse skall träda i kraft har uppfyllts.

Upprättad i Jerusalem den 15 september 1997, som motsvarar 13th of Elul 5757, i två originalexemplar på finska, hebreiska och engelska, vilka alla texter har samma giltighet. Vid meningsskiljaktigheter om tolkningen skall den engelska texten gälla.

Ändringar och förklaringar:

Utrikesministeriets meddelande om ikraftträdande i landskapet Åland av överenskommelsen med Israel om social trygghet (FördrS 112/1999)

Utrikesministeriet meddelar, att sedan Ålands lagting för sin del gett sitt bifall till lagen den 16 juli 1999 om godkännande av vissa bestämmelser i överenskommelsen med Israel om social trygghet (859/1999), är överenskommelsen i kraft även beträffande landskapet Åland från den 1 september 1999.