Lag om pension för lantbruksföretagare
Se ändringsförslag RP 88/2024.
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Lagens syfte
Lagens syfte
I denna lag föreskrivs om den rätt till ålderspension, partiell förtida ålderspension, rehabilitering, invalidpension och arbetslivspension som lantbruksföretagare har samt om den rätt till familjepension och grupplivförsäkringsersättning som lantbruksföretagares förmånstagare har. (29.1.2016/75)
Lantbruksföretagare som är bosatt och verksam i Finland skall försäkra sig i Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt för ålderdom, invaliditet och dödsfall såsom föreskrivs i denna lag. Bosättning i Finland förutsätts dock inte om lantbruksföretagaren är bosatt i ett EU- eller EES-land.
(19.12.2008/990) Tillämpning av lagen på stipendiater
I denna lag föreskrivs det också om den rätt till pensioner och rehabilitering enligt 1 § 1 mom. som de stipendiater har som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet och om den rätt till familjepension och grupplivförsäkringsersättning som stipendiaters förmånstagare har.
Stipendiater som är bosatta i Finland och som arbetar med stöd av stipendium från Finland ska försäkra sig i Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt för ålderdom, arbetsoförmåga och dödsfall såsom föreskrivs i denna lag.
Centrala definitioner
I denna lag avses med
1) pensionsanstalt Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt samt pensionsanstalter som avses i 2 § 1 mom. 1 punkten i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) då de behandlar ett pensionsärende enligt denna lag,
2) den lägsta åldern för ålderspension den ålder för ålderspension som fastställs utifrån lantbruksföretagarens födelseår och som avses i 31 § 2 och 3 mom.,
3) arbetspensionslag de lagar som avses i 3 § i lagen om pension för arbetstagare,
4) arbetspension pension enligt arbetspensionslagarna,
5) arbetsinkomst den årliga arbetsinkomst som fastställts för en lantbruksföretagare i enlighet med 14 § och för en stipendiat i enlighet med 21 a §,
6) total arbetsinkomst den pensionsgrundande arbetsinkomst som avses i 73 §, i vilken beaktats obetald arbetspensionsförsäkringsavgift,
7) arbetsförtjänst de totala arbetsinkomster som avses i denna lag och i lagen om pension för företagare (1272/2006) samt arbetsförtjänster enligt andra arbetspensionslagar,
8) oavlönad tid den tid som avses i 2 § 1 mom. 4 punkten i lagen om pension för arbetstagare,
9) intjänad pension pension som har intjänats på basis av den totala arbetsinkomsten enligt denna lag, på basis av tid med pension som upphört och på basis av sådan oavlönad tid som avses i 8 punkten samt förmån som har intjänats på basis av lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003),
10) primär förmån en förmån som avses i 92 och 93 § i lagen om pension för arbetstagare och som oberoende av arbetspensionens belopp betalas till fullt belopp och dras av från en förmån enligt denna lag,
11) EU:s grundförordning om social trygghet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen,
12) dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning),
13) EU- och EES-land ett land som tillämpar EU:s grundförordning om social trygghet eller rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen,
14) överenskommelse om social trygghet en internationell överenskommelse om social trygghet som är förpliktande för Finland,
15) teoretisk pension en kalkylerad pension; när denna pension fastställs betraktas den tid i arbete i ett EU- och EES-land som omfattas av arbetspensionslagarna som tid i arbete enligt denna lag,
16) efterlevande make den som ingått äktenskap med förmånslåtaren samt den som utan att ha ingått äktenskap levt i gemensamt hushåll med förmånslåtaren.
I denna lag avses med pensionsfall
1) den sista dagen i kalendermånaden före ålderspensionens begynnelsetidpunkt,
2) den sista dagen i kalendermånaden före den partiella förtida ålderspensionens begynnelsetidpunkt,
3) inträde av arbetsoförmåga på det sätt som avses i 47 § 1 mom.,
4) uppfyllande av villkoren för erhållande av arbetslivspension i enlighet med 59 a §, eller
5) förmånslåtarens död.
Lagens tillämpningsområde
(8.7.2022/574) Tillämpning i landskapet Åland
Vad som i denna lag föreskrivs om välfärdsområden tillämpas när det gäller landskapet Åland på kommunerna i landskapet Åland.
Lantbruksföretagare
Med lantbruksföretagare avses
1) gårdsbruksidkare som för egen eller gemensam räkning bedriver gårdsbruk på en brukningsenhet med minst fem hektar jordbruksmark och själv deltar i arbetet,
2) fiskare, som utan att stå i anställningsförhållande bedriver yrkesmässigt fiske,
3) renägare, som för egen, familjemedlems eller renbeteslags räkning arbetar med renskötsel,
4) den som utför i 1, 2 eller 3 punkten nämnt arbete såsom lantbruksföretagares familjemedlem,
5) den som utför i 1, 2 eller 3 punkten nämnt arbete och fortgående lever tillsammans med en lantbruksföretagare som avses i 1, 2 eller 3 punkten eller i 5 § 4 mom. i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden (sambo), (21.12.2010/1191)
6) den som bedriver sådan verksamhet som avses i 1, 2 eller 3 punkten i ett aktiebolag eller annat företag så som föreskrivs i 5 §.
Lantbruksföretagares familjemedlem
Med lantbruksföretagares familjemedlem avses den som
1) varaktigt lever i en i 3 § 1, 2 eller 3 punkten eller i 5 § 4 mom. avsedd lantbruksföretagares hushåll och som är släkt med lantbruksföretagaren eller med lantbruksföretagarens make i rätt upp- eller nedstigande led eller som är make till en sådan person, (21.12.2010/1191)
2) bor på den brukningsenhet där gårdsbruksidkaren är bosatt och som är släkting eller make enligt 1 punkten eller bror eller syster till gårdsbruksidkaren eller dennes förälder, eller barn till gårdsbruksidkarens bror eller syster, eller
3) är bosatt på brukningsenheten eller i närheten av den samt regelbundet och huvudsakligen är sysselsatt i gårdsbruksarbete på brukningsenheten, och som är barn eller förälder till gårdsbruksidkaren eller make till en sådan person.
(21.12.2010/1191) Lantbruksföretagare i ett aktiebolag eller i en annan sammanslutning
Såsom lantbruksföretagare betraktas en sådan delägare som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag som bedriver gårdsbruk, fiske eller renskötsel eller en sådan person som arbetar i ledande ställning i en annan sammanslutning som bedriver ovannämnda verksamhet och som utför i 3 § 1, 2 eller 3 punkten avsett arbete, om
1) delägaren i aktiebolaget ensam innehar mer än 30 procent av bolagets aktiekapital eller av det röstetal som aktierna medför i bolaget,
2) delägaren i aktiebolaget tillsammans med sin make eller sambo eller en i samma hushåll bosatt person som är släkt med delägaren i rätt upp- eller nedstigande led innehar mer än 50 procent av bolagets aktiekapital eller av det röstetal som aktierna medför i bolaget, eller
3) den som arbetar i ledande ställning i en annan sammanslutning har sådan motsvarande bestämmanderätt i sammanslutningen som avses i 1 eller 2 punkten.
Med ledande ställning avses verksamhet som verkställande direktör eller styrelsemedlem eller annan motsvarande ställning eller motsvarande faktisk bestämmanderätt i aktiebolaget eller i en annan sammanslutning.
Vid beräkning av ägarandelen beaktas även ett indirekt ägande via andra företag eller sammanslutningar, om en person som arbetar i ledande ställning i aktiebolaget eller i en annan sammanslutning ensam eller tillsammans med sin make eller sambo eller en i samma hushåll bosatt person som är släkt med honom eller henne i rätt upp- eller nedstigande led äger mer än 50 procent av det andra företaget eller den andra sammanslutningen eller har motsvarande bestämmanderätt.
Som lantbruksföretagare betraktas även en bolagsman i ett öppet bolag som bedriver gårdsbruk, fiske eller renskötsel, eller en sådan delägare eller bolagsman i ett annat företag eller i en annan sammanslutning som är personligen ansvarig för företagets eller sammanslutningens förpliktelser och åtaganden.
Brukningsenhet
I denna lag avses med brukningsenhet en sådan, av en eller flera lägenheter eller lägenhetsdelar bestående enhet för bedrivande av gårdsbruk som förvaltas såsom en helhet.
Vid tillämpningen av denna lag anses såsom jordbruksmark den i brukningsenheten ingående lägenhetens eller lägenhetsdelens åker och trädgård (odlad jordbruksmark), ökad, om lägenheten eller lägenhetsdelen är belägen i södra Finland, med 1/10, om den är belägen i mellersta Finland, med 1/15 och, om den är belägen i norra Finland, med 1/20 av dess växtliga skogsmark. Om gränserna för här avsedda områden föreskrivs genom förordning av statsrådet.
3 mom. har upphävts genom L 7.12.2007/1170. (7.12.2007/1170)
Lantbruksföretagarverksamhet som faller utanför lagens tillämpningsområde
Denna lag gäller inte
1) lantbruksföretagarens verksamhet före ingången av den kalendermånad som följer efter uppnådd 18 års ålder eller verksamhet som fortgår efter den kalendermånad då en lantbruksföretagare som är född 1957 eller tidigare fyller 68 år, en lantbruksföretagare som är född 1958–1961 fyller 69 år och en lantbruksföretagare som är född 1962 eller senare fyller 70 år (den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten), (29.1.2016/75)
2) lantbruksföretagarens verksamhet som efter ingången av den kalendermånad som följer efter uppnådd 18 års ålder inte har fortgått minst fyra månader utan avbrott,
3) lantbruksföretagarens verksamhet som har börjat eller fortgått efter det att företagaren har avgått med ålderspension enligt arbetspensionslagarna,
4) lantbruksföretagare vars arbetsinkomst av lantbruksföretagarverksamhet enligt denna lag skall uppskattas till ett lägre belopp än 2 752,07 euro per år,
5) verksamhet som bedrivs i samband med gårdsbruk, fiske eller renskötsel och som skall betraktas som ett särskilt företag,
6) förvärvsarbete på basis av vilket lantbruksföretagaren har rätt till pension enligt en annan arbetspensionslag, eller
7) lantbruksföretagare på vilken finsk lagstiftning inte tillämpas på grund av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s grundförordning om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet. (14.5.2010/357)
Lantbruksföretagarverksamhet utomlands
Denna lag gäller också lantbruksföretagare som arbetar utomlands och på vilka finsk lagstiftning tillämpas på basis av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s grundförordning om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet, om villkoren för att omfattas av denna lags tillämpningsområde i övrigt är uppfyllda. (14.5.2010/357)
En lantbruksföretagare som försäkrats i enlighet med denna lag och som under högst ett år bedriver lantbruksföretagarverksamhet i ett annat land än ett EU- eller EES-land eller ett land med vilket överenskommelse om social trygghet har ingåtts kan hålla i denna lag avsedd försäkring i kraft under nämnda tid, om han eller hon är bosatt i Finland.
(19.12.2008/990) Stipendiat
I denna lag avses med stipendiat en i Finland bosatt person som utan att stå i anställningsförhållande till den som beviljat stipendiet bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet i Finland med stöd av ett personligen beviljat stipendium från Finland. Detsamma gäller en person som på motsvarande sätt utan att stå i anställningsförhållande arbetar i en forskar- eller konstnärsgrupp som beviljats stipendium. Som en ovan avsedd stipendiat betraktas också en person som medan han eller hon står i anställningsförhållande eller bedriver företagarverksamhet får stipendium för forskning eller konstnärlig verksamhet som bedrivs separat från anställningsförhållandet eller företagarverksamheten. Bosättning i Finland krävs ändå inte av en stipendiat på vilken den finska lagstiftningen om social trygghet är tillämplig på basis av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s grundförordning om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet. (14.5.2010/357)
Med vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som bedrivs i Finland jämställs forskning eller konstnärlig verksamhet som bedrivs utomlands, om stipendiet från Finland har beviljats för forskning eller konstnärlig verksamhet som bedrivs någon annanstans än i Finland.
Som bedrivande av ovan avsedd vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet betraktas inte studier eller lärdomsprov i anknytning till yrkesinriktad grundexamen, yrkeshögskoleexamen eller lägre eller högre högskoleexamen.
(19.12.2008/990) Stipendiatarbete som faller utanför lagens tillämpningsområde
Denna lag gäller inte stipendiatarbete
1) före ingången av den kalendermånad som följer efter uppnådd 18 års ålder eller arbete som fortgår efter den kalendermånad då en stipendiat som är född 1957 eller tidigare fyller 68 år, en stipendiat som är född 1958–1961 fyller 69 år och en stipendiat som är född 1962 eller senare fyller 70 år (den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten), (29.1.2016/75)
2) som efter ingången av den kalendermånad som följer efter uppnådd 18 års ålder inte har fortgått minst fyra månader utan avbrott,
3) som har börjat eller fortgått efter det att stipendiaten har avgått med ålderspension enligt arbetspensionslagarna,
4) för tid under vilken stipendiatens uppskattade årliga arbetsinkomst är lägre än 2 752,07 euro,
5) om den finska lagstiftningen om social trygghet inte tillämpas på stipendiaten på basis av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s grundförordning om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet. (14.5.2010/357)
(22.12.2011/1459) Avgörande om tillämpningen av lagen
Om det är oklart huruvida denna lag ska tillämpas på ett arbete, avgörs saken av Pensionsskyddscentralen på ansökan av den som låter utföra arbetet, den som utför arbetet eller pensionsanstalten.
(29.1.2016/75) Bestämmelser som gäller stipendiater
Stipendiaters rätt till ålderspension, partiell förtida ålderspension, rehabilitering, invalidpension och arbetslivspension samt stipendiaters förmånstagares rätt till familjepension och grupplivförsäkringsersättning bestäms på samma sätt som i fråga om lantbruksföretagare och lantbruksföretagares förmånstagare. Vad som i denna lag, lagen om införande av lagen om pension för lantbruksföretagare (1281/2006) och lagen om införande av lagen om ändring av lagen om pension för lantbruksföretagare (77/2016) föreskrivs om lantbruksföretagare och lantbruksföretagarverksamhet gäller på motsvarande sätt också stipendiater och stipendiefinansierat arbete, om inte något annat föreskrivs särskilt om stipendiater och stipendiefinansierat arbete.
För stipendiater och stipendiefinansierat arbete gäller dock inte det som föreskrivs i denna lags
1) 3 § om lantbruksföretagare, 4 § om lantbruksföretagares familjemedlem, 5 § om lantbruksföretagare i aktiebolag eller annat företag, 6 § om brukningsenhet, 7 § om lantbruksföretagarverksamhet som faller utanför lagens tillämpningsområde, 8 § om lantbruksföretagarverksamhet utomlands, 10 § om att teckna försäkring för lantbruksföretagare, 12 § om pensionsanstaltens skyldighet att utöva tillsyn samt tvångsförsäkring för lantbruksföretagare, 13 § om försäkring när lantbruksföretagaren inte uppfyller nedre gränsen för försäkring eller när lantbruksföretagaren får ålderspension, 14 § om fastställande och justering av arbetsinkomsten, 15 § om brukningsenhetens arbetsinkomst, 16 § om arbetsinkomsten av odlad jordbruksmark, 17 § om arbetsinkomsten av växtlig skogsmark, 18 § om fördelning av arbetsinkomsten från brukningsenheten, 19 § om arbetsinkomsten för lantbruksföretagares familjemedlem, 20 § om renägares arbetsinkomst och 21 § om arbetsinkomsten för lantbruksföretagare som får invalidpension,
2) 24 § om försummelseavgift och 26 § 2–4 mom. om lantbruksföretagarens ansvar för arbetspensionsförsäkringsavgifterna, och (19.12.2018/1271)
3) 115 § om Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts uppgifter i anslutning till företagshälsovården för lantbruksföretagare, 141 § om lantbruksföretagarnas skyldighet att lämna uppgifter och 144 § om gårdsbesöksregister för företagshälsovården för lantbruksföretagare.
BESTÄMMELSER OM FÖRSÄKRING
Ordnande av pensionsskydd
Att teckna försäkring och tillsynen över detta
Att teckna försäkring för lantbruksföretagare (19.12.2008/990)
En lantbruksföretagare är skyldig att teckna i 1 § avsedd försäkring inom sex månader från det att en i denna lag avsedd lantbruksföretagarverksamhet inleddes. Lantbruksföretagaren ansluts samtidigt även till grupplivförsäkringen för lantbruksföretagare.
Försäkringen börjar räknat från den tidpunkt lantbruksföretagarverksamheten enligt denna lag började. Försäkring kan inte upptas retroaktivt för längre tid än för det pågående kalenderåret och de tre närmast föregående kalenderåren. Har försäkringsskyldigheten försummats för tid som föregår denna tid, är rätten till pension enligt denna lag till denna del förverkad. En lantbruksföretagares sambo försäkras dock först från och med den dag som följer på ansökan.
Försäkringen upphör att gälla om det på basis av lantbruksföretagarens meddelande eller någon annan utredning framgår att lantbruksföretagaren har upphört med sin i denna lag avsedda lantbruksföretagarverksamhet eller om han eller hon i övrigt inte längre är försäkringsskyldig. Efter att ha fått utredning kan Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt avsluta försäkringen retroaktivt från den tidpunkt vid vilken villkoren för försäkring inte längre uppfylls.
(19.12.2008/990) Att teckna försäkring för stipendiater
En stipendiat är skyldig att teckna i 1 a § avsedd försäkring när han eller hon har beviljats ett stipendium från Finland med stöd av vilket stipendiaten arbetar minst fyra månader utan avbrott i Finland och stipendiebeloppet omvandlat till årlig arbetsinkomst enligt 21 a § är minst 2 752,07 euro per år. Stipendiaten ansluts även till grupplivförsäkringen enligt denna lag.
Stipendiaten är skyldig att teckna i 1 mom. avsedd försäkring i Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt inom tre månader från det att det stipendiefinansierade arbetet inleddes. Pensionsanstalten fastställer försäkringen på grundval av det stipendiebeslut som stipendiaten visar upp eller anmälan enligt 141 b § från den som beviljat stipendiet. Beloppet av stipendiatens personliga stipendium ska framgå av stipendiebeslutet eller andra uppgifter som ska visas upp utöver det eller av anmälan enligt 141 b §.
Det stipendiefinansierade arbetet anses börja och sluta i enlighet med den arbetsperiod som nämns i stipendiebeslutet eller i den anmälan som avses i 141 b §. I annat fall anses arbetet börja den begynnelsedag som stipendiaten uppger och fortsätta till den slutdag som stipendiaten uppger. Arbetet kan dock anses ha börjat tidigast från och med tidpunkten för beslutet om att stipendium beviljas. Försäkringen fastställs för den arbetsperiod som avses ovan.
Försäkringen kan inte fastställas retroaktivt för längre tid än för det pågående kalenderåret och det närmast föregående kalenderåret. Har försäkringsskyldigheten försummats för tid som föregår den som avses ovan, är rätten till pension enligt denna lag till denna del förverkad.
(20.2.2015/146) Giltighet för stipendiatens försäkring samt avbrytande och upphörande av den
En försäkring som avses i 10 a § fortsätter att gälla högst fem år oberoende av stipendiatens bosättning och arbete i ett annat land än ett EU- eller EES-land eller ett land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet, om de övriga förutsättningar för tecknande av försäkring som föreskrivs i denna lag fortsättningsvis är uppfyllda. Försäkringen fortsätter också att gälla trots stipendiatens bosättning och arbete i ett EU- eller EES-land eller ett land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet, om den finska lagstiftningen om social trygghet tillämpas på stipendiaten med stöd av bestämmelserna i EU:s grundförordning om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet. (11.1.2019/30)
Om det arbete som beaktats i en försäkring som fastställts för en stipendiat i enlighet med 10 a § avbryts för minst fyra månader på grund av annat förvärvsarbete som stipendiaten utför eller stipendiatens sjukdom, rehabilitering, barnafödsel, vård av ett barn under tre år, värnplikt, civiltjänstgöring eller av någon annan orsak som kan jämföras med dessa, kan försäkringen avbrytas på stipendiatens ansökan. Försäkringen kan avbrytas även om det stipendiefinansierade arbetet inte har fortgått minst fyra månader utan avbrott. För att försäkringen ska avbrytas krävs det dessutom att
1) stipendiaten har underrättat den som beviljat stipendiet om att arbetet avbryts och denna skriftligen har godkänt att arbetet avbryts, och
2) det återstår minst fyra månader av försäkringens giltighetstid räknat från den tidpunkt då försäkringen enligt 3 mom. ska avbrytas.
När de förutsättningar som anges i 2 mom. uppfylls avbryts försäkringen från ingången av kalendermånaden efter den då det stipendiefinansierade arbetet avbryts. Om det stipendiefinansierade arbetet dock avbryts innan det har fortgått minst fyra månader utan avbrott, avbryts försäkringen fyra månader efter det att försäkringen började.
Försäkringen upphör att gälla tidigare än den slutdag som avses i 10 a § 3 mom., om det på grundval av stipendiatens anmälan eller andra uppgifter framgår att stipendiaten har avslutat det arbete som avses i 10 a § eller om stipendiaten annars inte längre är skyldig att ordna med försäkring. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt kan efter att ha fått uppgifterna ändra det beslut som fattats med stöd av 10 a § 3 mom. så att försäkringen retroaktivt upphör den dag då förutsättningar för försäkring inte längre finns.
(20.2.2015/146) Förfarandet för att avbryta stipendiatens försäkring
Stipendiaten ska ansöka om avbrytande av försäkringen hos Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. I ansökan ska uppges orsaken till att det stipendiefinansierade arbetet avbryts och en uppskattning av den tidpunkt då stipendiaten fortsätter med det arbete som beaktats i försäkringen. I samband med ansökan ska stipendiaten också visa upp ett skriftligt meddelande där den som beviljat stipendiet godkänner att stipendiaten avbryter arbetet.
Stipendiaten ska omedelbart underrätta Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt när han eller hon har återupptagit det avbrutna arbetet. Efter att ha fått underrättelsen förlänger Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt den avbrutna försäkringens giltighetstid från det att arbetet börjar för en tid som motsvarar den återstående arbetsperioden enligt den ursprungliga försäkringen. På stipendiatens ansökan kan hans eller hennes arbetsinkomst vid en förlängning av försäkringens giltighetstid justeras i enlighet med 10 g §, om förutsättningarna enligt den paragrafen uppfylls. (8.12.2023/1091)
Om en försäkring enligt 10 a § ännu inte har hunnit fastställas, men förutsättningarna enligt 10 b § 2 mom. för att avbryta försäkringen i övrigt uppfylls och stipendiaten har ansökt om avbrytande i enlighet med 1 mom. i denna paragraf, kan Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt när den meddelar försäkringsbeslutet enligt 10 a § direkt beakta även avbrott i arbetet i enlighet med 10 b § 2 och 3 mom. I försäkringsbeslutet ska det då även anges den återstående arbetsperiod som kan försäkras efter avbrottet.
(20.2.2015/146) Stipendiefinansierat arbete som förenas med en fastställd försäkring
Med en försäkring som fastställts för stipendiaten i enlighet med 10 a § kan på stipendiatens ansökan förenas arbete som finansieras med ett stipendium som beviljats samma dag som det stipendium som redan beaktats i försäkringen eller som beviljats efter det, om
1) det stipendium som ska förenas har beviljats av den som beviljat det stipendium som redan beaktats i försäkringen och stipendiet har beviljats för samma vetenskapliga forskning eller konstnärliga verksamhet som det stipendium som redan beaktats i försäkringen,
2) det arbete som finansieras med det stipendium som ska förenas fortsätter utan avbrott på det sätt som följer av 10 a § 3 mom. i förhållande till det arbete som redan beaktats i försäkringen, eller utförs fortlöpande helt eller delvis under samma tid som det arbete som redan beaktats i försäkringen,
3) det arbete som finansieras med det stipendium som ska förenas pågår fortlöpande på det sätt som följer av 10 a § 3 mom. minst en månad och den årliga arbetsinkomst som bestäms för stipendiaten i enlighet med 2 mom. i denna paragraf är minst 2 752,07 euro under hela försäkringstiden och arbetet i övrigt uppfyller de förutsättningar för försäkring som föreskrivs i denna lag, och
4) det på basis av arbete som finansieras med det stipendium som ska förenas inte separat kan fastställas en försäkring enligt 10 a § på grund av det som föreskrivs i 8 b § 2 och 4 punkten.
Om de ovan angivna förutsättningarna för förenande uppfylls, ändrar Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt den försäkring som enligt 10 a § fastställts för stipendiaten i fråga om arbetsinkomsten tidigast från den dag det stipendium som ska förenas beviljades, så att det i försäkringen beaktas den i enlighet med 21 a § 1 och 2 mom. fastställda årliga arbetsinkomsten av det stipendium som ska förenas, med iakttagande av det som föreskrivs i 10 a § 3 mom. i fråga om arbetsperioden. Efter förenandet börjar försäkringen samma dag som den försäkring som fastställts i enlighet med 10 a § och upphör den dag då det arbete som finansieras med det stipendium som ska förenas slutar.
På stipendiatens ansökan kan hans eller hennes arbetsinkomst efter det förenande som avses i 1 mom. justeras i enlighet med 10 g §, om förutsättningarna enligt den paragrafen uppfylls. (8.12.2023/1091)
(20.2.2015/146) Förfarandet vid förenande
Stipendiaten ska ansöka om förenande enligt 10 d § hos Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt innan det arbete som finansieras med det stipendium som ska förenas har slutat. Ansökan ska innehålla beslutet om beviljande av det stipendium som ska förenas samt utredning om arbetsperioden och om att stipendiet hänför sig till samma arbete som i den försäkring som fastställts i enlighet med 10 a §.
Om försäkringen enligt 10 a § ännu inte har hunnit fastställas men förutsättningarna för förenande i övrigt uppfylls, kan Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt direkt fastställa en försäkring för stipendiaten där det stipendium som ska förenas har beaktats på det sätt som föreskrivs i 10 d § 2 mom., om
1) stipendiaten först har beviljats ett stipendium utifrån vilket arbetet kan försäkras i enlighet med 10 a §,
2) förutsättningarna för förenande uppfylls i enlighet med 10 d §, om försäkringen enligt 10 a § för det stipendium som avses i 1 punkten skulle fastställas först, och
3) stipendiaten har ansökt om förenande i enlighet med 1 mom.
(20.2.2015/146) Att teckna försäkring för stipendiater som bedriver lantbruksföretagarverksamhet
Om en lantbruksföretagare också utför arbete som omfattas av denna lag i egenskap av stipendiat ska försäkringen för lantbruksföretagarverksamheten och försäkringen för arbetet som stipendiat fastställas var för sig.
(8.12.2023/1091) Justering av arbetsinkomsten för stipendiater
Om det för en stipendiat har fastställts en försäkring enligt 10 a § för minst 12 månader, kan den arbetsinkomst som genom försäkringsbeslutet fastställts för stipendiaten justeras på ansökan av stipendiaten, om stipendiatens arbetsinsats i det arbete som utförs med stöd av stipendiet förändras för en oavbruten period på minst fyra månader från det att ansökan blev anhängig. Arbetsinkomsten justeras inte retroaktivt. En justering av arbetsinkomsten förutsätter dessutom att
1) förändringen i arbetsinsatsen är minst 20 procent och arbetsinkomsten även efter justeringen till sitt belopp uppfyller villkoren för försäkring enligt 10 a §,
2) det när ansökan om justering blir anhängig återstår minst en månad av den försäkringstid som fastställts genom det föregående försäkringsbeslutet, och
3) stipendiaten till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt lämnar en redogörelse för att den som beviljat stipendiet godkänner den föreslagna ändringen av arbetsperioden och arbetsinsatsen.
Den arbetsinkomst som fastställts för stipendiaten justeras så att den procentuellt motsvarar den förändrade arbetsinsatsen i ett förhållande som motsvarar förhållandet mellan den förändrade arbetsinsatsen och den arbetsinsats på basis av vilken stipendiatens arbetsinkomst senast fastställdes.
I samband med justeringen av arbetsinkomsten ändras också den vid justeringstidpunkten återstående försäkringstiden enligt det föregående försäkringsbeslutet på basis av den justerade arbetsinkomsten. Försäkringstiden ändras genom att den ovan avsedda återstående försäkringstiden multipliceras med förhållandet mellan stipendiatens föregående fastställda arbetsinkomst och den för stipendiaten justerade arbetsinkomsten.
Om det för stipendiaten har fastställts flera försäkringar enligt 10 a § för samma eller delvis samma arbetsperiod, justeras den årliga arbetsinkomsten separat för varje försäkring. De förutsättningar för justering av arbetsinkomsten som anges i 1 mom. ska uppfyllas separat för varje försäkring.
Villkoren för grupplivförsäkringen
Villkoren för grupplivförsäkringen för lantbruksföretagare fastställs av social- och hälsovårdsministeriet på förslag av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, och de skall alltid följa gällande villkor för grupplivförsäkringen för arbetstagare. Ministeriet kan dock då det fastställer villkoren avvika från villkoren för grupplivförsäkringen för arbetstagare, om avvikelsen är liten och beror på lantbruksföretagarverksamhetens speciella karaktär.
Villkoren för den grupplivförsäkring som avses i 1 mom. tillämpas också på stipendiater som är försäkrade enligt 10 a §. Det som villkoren föreskriver om lantbruksföretagare gäller på motsvarande sätt även stipendiater. (19.12.2008/990)
(19.12.2018/1271) Pensionsanstaltens skyldighet att utöva tillsyn samt tvångsförsäkring för lantbruksföretagare
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt övervakar att lantbruksföretagarna fullgör sin skyldighet att ordna med försäkring enligt denna lag och att en lantbruksföretagare som har försäkrats enligt denna lag fullgör sina anmälnings- och försäkringsskyldigheter enligt denna lag. En lantbruksföretagare är skyldig att lämna pensionsanstalten uppgifter enligt 141 §.
Om en lantbruksföretagare har försummat att teckna försäkring enligt denna lag, ska pensionsanstalten uppmana företagaren att rätta till försummelsen. Rättar lantbruksföretagaren inte till försummelsen inom en tid som pensionsanstalten bestämmer, försäkrar pensionsanstalten företagaren i enlighet med denna lag (tvångsförsäkring).
När lantbruksföretagaren tvångsförsäkras tillämpas i fråga om försäkringens början och rätten till pension för den retroaktiva tiden vad som föreskrivs i 10 § 2 mom. I samband med tvångsförsäkrandet fastställer pensionsanstalten en arbetsinkomst för lantbruksföretagaren på grundval av inhämtad utredning eller, om sådan saknas, enligt uppskattning och tar ut arbetspensionsförsäkringsavgiften. Pensionsanstalten fastställer arbetsinkomst från det att lantbruksföretagarverksamheten började, dock inte för tiden före tvångsförsäkrandet.
När pensionsanstalten försäkrar en lantbruksföretagare på grundval av 2 mom. är lantbruksföretagaren skyldig att betala försummelseavgift enligt 24 §.
(19.12.2008/990) Pensionsanstaltens skyldighet att utöva tillsyn samt tvångsförsäkring för stipendiater
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt övervakar att stipendiaterna fullgör sin skyldighet att ordna med försäkring enligt denna lag. En stipendiat är skyldig att lämna pensionsanstalten uppgifter enligt 141 a §.
Har en stipendiat försummat att teckna försäkring enligt denna lag ska pensionsanstalten uppmana stipendiaten att rätta till försummelsen. Rättar stipendiaten inte till försummelsen inom en tid som pensionsanstalten föreskriver, försäkrar pensionsanstalten stipendiaten i enlighet med denna lag (tvångsförsäkring).
När stipendiaten tvångsförsäkras tillämpas i fråga om försäkringens början och rätten till pension för den retroaktiva tiden vad som föreskrivs i 10 a § 3 och 4 mom. I samband med tvångsförsäkrandet fastställer pensionsanstalten en arbetsinkomst för stipendiaten på grundval av inhämtad utredning eller, om sådan saknas, enligt uppskattning och tar ut arbetspensionsförsäkringsavgiften.
(19.12.2008/990) Kringgående av skyldigheten att ordna med försäkring
Om en rättshandling för att skyldigheten att ordna med försäkring enligt denna lag ska kunna kringgås eller av något annat liknande skäl har getts ett sådant innehåll som inte motsvarar sakens faktiska natur eller syfte ska, när försäkringsavgiften fastställs eller när ärendet behandlas, förfaras enligt sakens faktiska natur och syfte.
Försäkring när lantbruksföretagaren inte uppfyller nedre gränsen för försäkring eller när företagaren får ålderspension
En lantbruksföretagare vars brukningsenhet är mindre än fem hektar jordbruksmark eller vars arbetsinkomst är mindre än 2 752,07 euro per år, men som annars uppfyller villkoren enligt denna lag, har rätt att på ansökan och på villkor som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet få i denna lag avsedd försäkring.
En person som får ålderspension enligt arbetspensionslagarna och som annars uppfyller villkoren enligt denna lag och samtidigt bedriver i denna lag avsedd lantbruksföretagarverksamhet har rätt att på ansökan få försäkring som avses i 1 mom.
Vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. tillämpas även på lantbruksföretagares familjemedlem som deltar i gårdsbruksarbetet utan lön.
Om en i enlighet med 10 § försäkrad lantbruksföretagares brukningsenhets areal efter det försäkringen börjat har blivit mindre än fem hektar jordbruksmark och hade lantbruksföretagaren kunnat ta försäkring enligt 1 mom., kan försäkringen enligt 10 § hållas i kraft till den tidpunkt från vilken det är möjligt att bevilja sådan försäkring som avses i 1 mom.
En försäkring som avses i 1–3 mom. beviljas inte retroaktivt. En lantbruksföretagare som försäkras på grundval av 1–3 mom. ansluts inte till grupplivförsäkringen för lantbruksföretagare.
Arbetsinkomst
Se L om rundradioskatt 484/2012.
Fastställande och justering av arbetsinkomsten för lantbruksföretagare (19.12.2008/990)
När försäkringen börjar fastställer Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt en årlig arbetsinkomst för lantbruksföretagaren. För lantbruksföretagaren fastställs den arbetsinkomst som skäligen kan uppskattas fortgående motsvara hans eller hennes arbetsinsats i lantbruksföretagarverksamhet som faller under denna lag. (19.12.2008/990)
Om de omständigheter som inverkar på arbetsinkomsten senare förändras väsentligt, justeras den på ansökan. Pensionsanstalten kan även justera arbetsinkomsten på eget initiativ. Arbetsinkomsten får inte ändras retroaktivt.
Brukningsenhetens arbetsinkomst
Vid gårdsbruk är brukningsenhetens årliga arbetsinkomst summan av de årliga arbetsinkomster som bestäms på basis av den odlade jordbruksmarken och den växtliga skogsmarken.
När arbetsinkomsten bestäms ska den odlade jordbruksmarkens och den växtliga skogsmarkens areal beräknas med en hektars noggrannhet. Kan avrundning ske åt bägge hållen, ska den göras uppåt. (7.12.2007/1170)
Arbetsinkomsten av odlad jordbruksmark
När den årliga arbetsinkomsten av odlad jordbruksmark fastställs anses basarbetsinkomsten per hektar vara följande:
| euro | |
| de första 12 hektaren | 1175,30 |
| de följande 10 hektaren | 477,48 |
| de följande 10 hektaren | 321,34 |
| de följande 30 hektaren | 101,00 |
| de överskjutande hektaren | 18,34 |
Det normala arbetsinkomstområdet är högst 130 procent och minst 85 procent av basarbetsinkomsten. Om det endast finns en gårdsbruksidkare som arbetsinkomst bestäms för, är nämnda procenttal 115 och 70.
Den årliga arbetsinkomsten av odlad jordbruksmark är den arbetsinkomst som gårdsbruksidkarna föreslår inom det i 2 mom. angivna normala arbetsinkomstområdet. Om en sådan arbetsinkomst inte föreslås eller om det föreslagna beloppet står i uppenbar strid med de faktiska omständigheterna på brukningsenheten, är arbetsinkomsten lika stor som basarbetsinkomsten.
Den årliga arbetsinkomsten av odlad jordbruksmark kan med avvikelse från 1–3 mom. fastställas till ett högre eller lägre belopp, om odlingsmetoderna eller andra produktionsmetoder, antalet i arbetet deltagande gårdsbruksidkare, deras familjemedlemmar eller avlönade arbetstagare på enheten, brukningsenhetens produktivitet eller någon annan jämförbar omständighet förutsätter det.
Arbetsinkomsten av växtlig skogsmark
När den årliga arbetsinkomsten av växtlig skogsmark bestäms anses basarbetsinkomsten per hektar vara följande:
| euro | |
| i södra Finland för de första 120 hektaren | 45,86 |
| för de följande 280 hektaren | 22,93 |
| i mellersta Finland för de första 150 hektaren | 36,69 |
| för de följande 350 hektaren | 18,34 |
| i norra Finland för de första 200 hektaren | 27,52 |
| för de följande 500 hektaren | 13,76 |
Arbetsinkomsten av den växtliga skogsmarken skall bestämmas till ett högre belopp än den i 1 mom. avsedda basarbetsinkomsten, om gårdsbruksidkaren i större omfattning än normalt deltar i skogsavverkningsarbete, har specialiserat sig på bedrivande av skogsbruk, satsar mer än normalt på skogsvård eller gårdsbruksidkarens arbetsinsats i skogsbruket i övrigt är större än normalt eller om någon annan med dessa jämförbar orsak förutsätter det.
Arbetsinkomsten skall bestämmas till ett lägre belopp än den i 1 mom. avsedda basarbetsinkomsten, om skogsvårdsarbetet genom avtal eller på något annat sätt har anförtrotts andra, gårdsbruksidkaren arbetar oregelbundet i skogen, gårdsbruksidkaren är bosatt på långt avstånd från lägenheten eller skogen på grund av sitt läge ger synnerligen dålig avkastning eller om någon annan med dessa jämförbar orsak förutsätter det.
Fördelning av arbetsinkomsten från brukningsenheten
Av makars eller sambors gemensamma arbetsinkomst anses en tredjedel tillfalla vardera maken eller sambon. Till övriga delar fördelas arbetsinkomsten på det sätt de har föreslagit eller, om ett sådant förslag inte har gjorts, jämnt mellan dem. Av särskilda skäl kan arbetsinkomsten fördelas på annat sätt mellan makar eller sambor. Arbetsinkomsten från brukningsenheten fördelas mellan andra gårdsbruksidkare än makar eller sambor i proportion till hur de deltar i arbetet på enheten.
Arbetsinkomsten för lantbruksföretagares familjemedlem
Såsom arbetsinkomst för lantbruksföretagares familjemedlem som deltar i gårdsbruksarbetet anses den lön som han eller hon betalas.
Renägares arbetsinkomst
En renägares årliga arbetsinkomst är 22,06 euro för varje i 5 § i renskötsellagen (848/1990) avsedd inräknad ren som han eller hon äger ökat med 44,11 euro för varje arbetsdag som han eller hon fullgör i sådant renskötselarbete som omfattas av denna lag. Till en renägares arbetsinkomst fogas arvodena för det arbete som han eller hon utfört som i renskötsellagen avsedd renvärd eller kassör i ett renbeteslag.
(29.1.2016/75) Arbetsinkomsten för lantbruksföretagare som får invalidpension
Som arbetsinkomst för en lantbruksföretagare som är berättigad till invalidpension fastställs räknat från pensionsfallet den arbetsinkomst som svarar mot hans eller hennes lantbruksföretagarverksamhet enligt denna lag.
(19.12.2008/990) Fastställande av arbetsinkomsten för stipendiater
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt fastställer från och med det att arbete som avses i 10 a § börjar en årlig arbetsinkomst för stipendiaten för den arbetsperiod som avses i 10 a § 3 mom. Stipendiatens årliga arbetsinkomst bestäms så att det stipendium som han eller hon beviljats för arbetet divideras med antalet dagar som ingår i stipendieperioden och det erhållna beloppet multipliceras med 360.
Om det av beslutet att bevilja stipendiet eller av anmälan enligt 141 b § framgår att en del av stipendiet har beviljats för att ersätta materialkostnader och andra kostnader för det stipendiefinansierade arbetet, ska stipendiaten för Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt visa upp en kalkyl över den andel som motsvarar kostnaderna. Innan den årliga arbetsinkomsten fastställs dras den andel som enligt pensionsanstaltens uppskattning motsvarar kostnaderna av från det beviljade stipendiet.
Om flera stipendier har beviljats för samma eller delvis samma arbetsperiod och vart och ett av dem uppfyller villkoren enligt 10 a § 1 mom., fastställs den årliga arbetsinkomsten separat för arbetet med respektive stipendium på det sätt som föreskrivs i 1 och 2 mom.
(29.1.2016/75) Arbetsinkomsten för stipendiater som får invalidpension
Som arbetsinkomst för en stipendiat som är berättigad till invalidpension fastställs räknat från pensionsfallet den arbetsinkomst som svarar mot hans eller hennes återstående förmåga att utföra det stipendiefinansierade arbetet.
(19.12.2008/990) Fastställande av arbetsinkomsten för stipendiater som bedriver lantbruks- företagarverksamhet
Om en lantbruksföretagare också utför arbete som omfattas av denna lag i egenskap av stipendiat, fastställs arbetsinkomsten av lantbruksföretagarverksamhet enligt 3 § särskilt, med iakttagande av 14–21 §, och inkomsten av arbetet som stipendiat särskilt, med iakttagande av 21 a och 21 b §.
Försäkringsavgifter
Arbetspensionsförsäkringsavgift
För finansiering av pensionsskyddet enligt denna lag är lantbruksföretagaren och stipendiaten skyldig att betala en arbetspensionsförsäkringsavgift som räknas ut på basis av arbetsinkomsten. (19.12.2008/990)
Arbetspensionsförsäkringsavgiften betalas enligt nedsatt procentsats till den del arbetsinkomsten är högst 19 282,24 euro, enligt mellanprocentsats till den del arbetsinkomsten överstiger 19 282,24 euro men är högst 30 300,71 euro, och enligt basprocentsats till den del arbetsinkomsten överstiger 30 300,71 euro. Om förfallodagarna för avgiften bestäms genom förordning av statsrådet.
Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar årligen genom förordning en basprocentsats för arbetspensionsförsäkringsavgiften, som är lika med det procenttal som kan uppskattas motsvara den genomsnittliga, i procent av lönerna uttryckta arbetspensionsförsäkringsavgiften för försäkring enligt lagen om pension för arbetstagare. (29.1.2016/75)
4 mom. har upphävts genom L 29.1.2016/75. (29.1.2016/75)
Den nedsatta procentsatsen är 54 procent av basprocentsatsen för arbetspensionsförsäkringsavgiften. Mellanprocentsatsen är den nedsatta procentsatsen multiplicerad med det tal som fås då summan av arbetsinkomsten multiplicerad med 0,46 och 3 030,12 euro divideras med 11 899,95 euro. Vid beräknandet av mellanprocentsatsen beaktas arbetsinkomsten till högst 30 300,71 euro. (16.11.2012/624)
På framställning av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt fastställer social- och hälsovårdsministeriet närmare beräkningsgrunder för arbetspensionsförsäkringsavgiften.
Trots vad som föreskrivs i 3 och 5 mom. beaktas inte de delar av arbetspensionsförsäkringsavgiften som tas ut för finansiering av kostnader enligt 181 § i lagen om pension för arbetstagare i den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften för en försäkring enligt lagen om pension för arbetstagare när basprocentsatsen för arbetspensionsförsäkringsavgiften fastställs. (29.1.2016/75)
År 2024 är den basprocentsats för lantbruksföretagares arbetspensionsförsäkringsavgift 24,10, se SHMf om procentsatser för företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och basprocentsatser för lantbruksföretagarens arbetspensionsförsäkringsavgift år 2024 1009/2023 samt SHMf om procentsatser för företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och basprocentsatser för lantbruksföretagarens arbetspensionsförsäkringsavgift år 2023 882/2022.
(19.12.2008/990) Grupplivförsäkringsavgift
En lantbruksföretagare som ska försäkras enligt 10 § och en stipendiat som ska försäkras enligt 10 a § är skyldig att för grupplivförsäkringen betala en försäkringsavgift enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet fastställer på ansökan av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. Försäkringsavgiften för grupplivförsäkringen för lantbruksföretagare beräknas som en årlig fast avgift så att det sammanlagda beloppet av avgifterna ska täcka två tredjedelar av utgifterna för ersättningarna enligt grupplivförsäkringen för lantbruksföretagare. Även försäkringsavgiften för grupplivförsäkringen för stipendiater beräknas som en årlig fast avgift så att det sammanlagda beloppet av avgifterna ska täcka två tredjedelar av utgifterna för ersättningarna enligt grupplivförsäkringen för stipendiater.
En lantbruksföretagare som är försäkrad enligt 10 § och som också är försäkrad i enlighet med 10 a § i egenskap av stipendiat är skyldig att betala endast försäkringsavgiften för grupplivförsäkringen för lantbruksföretagare för den tid då försäkringarna enligt 10 och 10 a § gäller samtidigt.
På försäkringsavgifter enligt denna paragraf tillämpas också vad som i 25–30 § föreskrivs om arbetspensionsförsäkringsavgifter enligt 22 §. (19.12.2018/1271)
(19.12.2018/1271) Försummelseavgift
En lantbruksföretagare som inte tecknar arbetspensionsförsäkring inom sex månader från det att försäkringsskyldigheten inträdde är skyldig att betala en försummelseavgift som är högst lika stor som arbetspensionsförsäkringsavgiften för försummelsetiden. När försummelseavgiften fastställs ska hänsyn tas till försummelsetidens längd, om försummelsen varit upprepad, om försummelsen varit uppsåtlig, arbetspensionsförsäkringsavgiften för försummelsetiden och arbetsinkomsterna för försummelsetiden.
Om pensionsanstalten anser att en lantbruksföretagare har försummat att ordna pensionsskydd enligt denna lag, ska pensionsanstalten hos Statskontoret göra en ansökan om påförande av försummelseavgift. Statskontoret avgör genom sitt beslut huruvida lantbruksföretagaren har försummat sin skyldighet att ordna pensionsskydd enligt denna lag och påför en försummelseavgift som ska betalas till den pensionsanstalt som ansökt om påförande av försummelseavgift. Pensionsanstalten svarar för att ta ut försummelseavgiften. Finansinspektionen meddelar pensionsanstalten närmare föreskrifter om hur pensionsanstalten ska behandla den inbetalda försummelseavgiften och de kostnader som hänför sig till den.
Pensionsanstalten kan avstå från att göra en ansökan enligt 2 mom., om försummelsen inte kan anses vara uppsåtlig och det uppskattade avgiftsbeloppet är högst 215,98 euro, eller om den som är skyldig att ordna pensionsskydd har visat genom sitt förfarande att den inte har haft för avsikt att försumma sin försäkringsskyldighet. Statskontoret avstår helt eller delvis från att påföra försummelseavgift, om försummelsen inte kan anses vara uppsåtlig och om det vore oskäligt att påföra avgiften med hänsyn till de omständigheter som nämns i 1 mom. eller av någon annan särskild orsak.
Vad som i denna lag föreskrivs om delgivning av beslut i 90 § 3 mom., dröjsmålsränta på arbetspensionsförsäkringsavgift i 25 §, lantbruksföretagarens ansvar för arbetspensionsförsäkringsavgifterna i 26 § 1 mom., avbrott i uttag av arbetspensionsförsäkringsavgift i 27 §, utsökning av en arbetspensionsförsäkringsavgift i 28 §, sökande av ändring i 103 §, tiden för sökande av ändring i 105 §, grundbesvär över debitering i 106 §, inlämnande av besvärsskrift i 107 §, rättelse av beslut i samband med att ändring söks i 108 §, interimistiskt beslut i 109 §, besvär som inkommit efter besvärstidens utgång i 110 §, verkställighet av beslut i 111 § 2 mom. och undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut i 113 § tillämpas även på ärenden som gäller försummelseavgift.
Pensionsanstalten ska debitera en av Statskontoret påförd försummelseavgift utan dröjsmål efter att avgiftsbeslutet vunnit laga kraft. Pensionsanstalten ska ta ut försummelseavgiften inom de fem kalenderår som omedelbart följer på det år då avgiften debiterades, annars preskriberas rätten till avgiften.
(18.1.2013/43) Dröjsmålsränta på arbetspensionsförsäkringsavgift
Om lantbruksföretagaren eller stipendiaten har försummat att betala arbetspensionsförsäkringsavgiften har pensionsanstalten rätt att för dröjsmålstiden ta ut en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 a § 1 mom. i räntelagen (633/1982).
Se L om temporär sänkning av dröjsmålsräntan på försäkringspremier och försäkringsavgifter som ska betalas till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt 693/2017.
Lantbruksföretagarens och stipendiatens ansvar för arbetspensionsförsäkringsavgifterna (19.12.2008/990)
Lantbruksföretagaren och stipendiaten svarar personligen för i denna lag avsedd arbetspensionsförsäkringsavgift. (19.12.2008/990)
En i 3 § 1 mom. 1–3 eller 6 punkten avsedd lantbruksföretagare svarar såsom för egen skuld för i samma företag försäkrad makes, sambos eller familjemedlems arbetspensionsförsäkringsavgifter. Det ansvar för en annans arbetspensionsförsäkringsavgifter som avses här gäller dock inte en lantbruksföretagare enligt 3 § 1 mom. 1–3 punkten som i ett företag han eller hon besitter inte bedriver lantbruksföretagarverksamhet på grundval av ägande- eller arrenderätt.
Om lantbruksföretagarverksamhet som avses i denna lag bedrivs i form av sammanslutning, öppet bolag, kommanditbolag, aktiebolag eller andelslag, svarar även det företaget för sina delägares på nämnda verksamhet grundade arbetspensionsförsäkringsavgifter såsom för egen skuld.
Pensionsanstalten skall på begäran lämna personer, sammanslutningar, öppna bolag, kommanditbolag, aktiebolag och andelslag som avses i 2 och 3 mom. de uppgifter som inverkar på ansvaret enligt 2 och 3 mom.
(19.12.2008/990) Avbrott i uttag av arbetspensionsförsäkringsavgift
Om lantbruksföretagaren eller stipendiaten söker ändring av ett beslut som getts med stöd av denna lag, kan pensionsanstalten avbryta uttaget av arbetspensionsförsäkringsavgiften tills ansökan om ändring har behandlats om besvärsinstansens avgörande kan inverka på arbetspensionsförsäkringsavgiften. Om lantbruksföretagaren eller stipendiaten ansöker om pension kan pensionsanstalten likaså avbryta uttaget till dess pensionsansökan har avgjorts, om avgörandet kan inverka på avgiften.
(19.12.2018/1271) Utsökning av arbetspensionsförsäkringsavgift
En arbetspensionsförsäkringsavgift som med stöd av denna lag påförts av en pensionsanstalt är inklusive dröjsmålsränta direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av sådana fordringar finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Bestämmelser om indrivning av fordringar finns dessutom i lagen om indrivning av fordringar (513/1999).
(19.12.2008/990) Preskription av arbetspensionsförsäkringsavgifter
Arbetspensionsförsäkringsavgiften ska tas ut av lantbruksföretagaren, av stipendiaten eller av i 26 § avsedd annan betalningsskyldig senast inom de fem kalenderår som omedelbart följer efter det år då avgiften har påförts. Om avgiften inte har betalats in inom nämnda tid preskriberas den.
Preskription av återbetalning av arbetspensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund
Återbetalningen av en arbetspensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund preskriberas fem år från den dag då avgiften betalades, om preskriptionen inte avbrutits innan dess. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid. Preskriptionstiden på fem år kan förlängas på det sätt som anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.
BESTÄMMELSER OM PENSIONER, REHABILITERING OCH GRUPPLIVFÖRSÄKRING SAMT OM VERKSTÄLLANDET AV DEM
Pensions- och rehabiliteringsförmåner samt ersättning enligt grupplivförsäkringen
Ålderspension
(29.1.2016/75) Rätt till ålderspension
En lantbruksföretagare har rätt att gå i ålderspension från ingången av kalendermånaden efter den under vilken den lägsta åldern för ålderspension har uppnåtts. Lantbruksföretagaren har rätt att få ålderspension oberoende av om han eller hon fortsätter med sin lantbruksföretagarverksamhet enligt denna lag.
Lantbruksföretagarens lägsta ålder för ålderspension bestäms utifrån hans eller hennes födelseår enligt följande:
1) 63 år för dem som är födda 1954 eller tidigare,
2) 63 år och 3 månader för dem som är födda 1955,
3) 63 år och 6 månader för dem som är födda 1956,
4) 63 år och 9 månader för dem som är födda 1957,
5) 64 år för dem som är födda 1958,
6) 64 år och 3 månader för dem som är födda 1959,
7) 64 år och 6 månader för dem som är födda 1960,
8) 64 år och 9 månader för dem som är födda 1961,
9) 65 år för dem som är födda 1962–1964.
Den lägsta åldern för ålderspension för lantbruksföretagare som är födda 1965 eller senare anpassas till förändringen i livslängden enligt 78 § i denna lag och enligt 83 § i lagen om pension för arbetstagare och åldern fastställs genom social- och hälsovårdsministeriets förordning för det år då lantbruksföretagaren fyller 62 år.
Om lantbruksföretagaren går i ålderspension enligt lagen om sjömanspensioner (1290/2006) vid sänkt pensionsålder före den lägsta åldern för ålderspension enligt denna lag, har han eller hon rätt att gå i ålderspension enligt denna lag vid den pensionsålder som anges i lagen om sjömanspensioner. I det fallet omvandlas pensionsbeloppet enligt denna lag så att det försäkringsmatematiskt motsvarar lantbruksföretagarens pensionsålder. Närmare bestämmelser om omvandling av pensionsbeloppet och omvandlingskoefficienterna utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.
Se SHMf om minskning och omvandling av pension 1428/2016.
(29.1.2016/75) Ålderspensionens belopp
Om ålderspensionen börjar vid ingången av kalendermånaden efter den under vilken lantbruksföretagaren har uppnått den lägsta åldern för ålderspension, är ålderspensionens belopp den pension som tjänats in fram till begynnelsetidpunkten för pensionen.
Om lantbruksföretagarens ålderspension börjar senare än från ingången av kalendermånaden efter den under vilken den lägsta åldern för ålderspension har uppnåtts, höjs den pension som tjänats in fram till utgången av månaden före begynnelsetidpunkten för den första ålderspensionen med 0,4 procent för varje månad med vilken begynnelsetidpunkten för pensionen skjuts upp till en senare tidpunkt än kalendermånaden efter den under vilken den lägsta åldern för ålderspension har uppnåtts (uppskovsförhöjning). Lantbruksföretagaren har inte rätt till uppskovsförhöjning efter det att den första ålderspension som han eller hon beviljats enligt en arbetspensionslag har börjat. (30.12.2019/1470)
En lantbruksföretagare har inte rätt till uppskovsförhöjning för samma tid för vilken han eller hon har fått en arbetslöshetsförmån eller invalid- eller sjukpension. (21.12.2016/1253)
(29.1.2016/75) Begynnelsetidpunkten för ålderspension
Ålderspensionen börjar från ingången av kalendermånaden efter den under vilken lantbruksföretagaren har uppnått den ålder som berättigar till ålderspension och pensionen har sökts. Ålderspension kan även beviljas retroaktivt för högst de tre månaderna före månaden då pensionen har sökts eller av giltigt skäl för längre tid än detta. För att pensionen ska beviljas retroaktivt förutsätts att lantbruksföretagarens försäkring enligt denna lag har upphört före pensionens början.
En pension som tjänats in på grundval av en i 13 § avsedd försäkring för lantbruksföretagarverksamhet som bedrivits under tiden för ålderspension beviljas på ansökan tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten uppnåtts.
Om lantbruksföretagaren har fått partiell förtida ålderspension, börjar ålderspensionen från ingången av kalendermånaden efter den under vilken lantbruksföretagaren har uppfyllt de villkor som föreskrivs i 31 § och avslutat sitt huvudsakliga arbete som är försäkrat i enlighet med arbetspensionslagarna.
(29.1.2016/75) Indragning av ålderspension
En lantbruksföretagare kan ansöka om indragning av sin ålderspension, om han eller hon har beviljats rehabiliteringsstöd på basis av en sådan arbetsoförmåga på viss tid som när rehabiliteringsstödet beviljades har beräknats fortgå efter det att lantbruksföretagaren uppnått sin lägsta ålder för ålderspension. Indragning av ålderspensionen ska sökas inom en månad efter det att arbetsoförmågan hade beräknats upphöra, och ålderspensionen dras in när arbetsoförmågan upphör.
Partiell förtida ålderspension (29.1.2016/75)
(29.1.2016/75) Rätt till partiell förtida ålderspension
En lantbruksföretagare har rätt att gå i partiell förtida ålderspension tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken den nedre åldersgränsen, som bestäms utifrån lantbruksföretagarens födelseår, har uppnåtts.
För lantbruksföretagare bestäms den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension enligt följande:
1) för dem som är födda 1963 eller tidigare är den nedre åldersgränsen 61 år,
2) för dem som är födda 1964 är den nedre åldersgränsen 62 år,
3) för dem som är födda 1965 eller senare anpassas den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension till förändringen i livslängden enligt 78 § i denna lag och 83 § i lagen om pension för arbetstagare.
En lantbruksföretagare har inte rätt till partiell förtida ålderspension, om han eller hon när pensionen börjar får någon annan på eget arbete baserad förmån som avses i arbetspensionslagarna eller avträdelsestöd enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006) eller lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994).
(29.1.2016/75) Den partiella förtida ålderspensionens belopp
Grunden för den partiella förtida ålderspensionen är den pension som tjänats in i enlighet med arbetspensionslagarna fram till utgången av kalenderåret före det år då pensionen börjar. Pensionsandelen enligt denna lag är, i enlighet med lantbruksföretagarens ansökan, 25 eller 50 procent av den pension enligt denna lag som utgör grund för den partiella förtida ålderspensionen.
Den partiella förtida ålderspensionens pensionsandel minskas varaktigt med 0,4 procent för varje månad som begynnelsetidpunkten för pensionsandelen tidigareläggs före ingången av kalendermånaden efter den under vilken lantbruksföretagaren uppnår den lägsta åldern för ålderspension (förtidsminskning).
Den partiella förtida ålderspensionens pensionsandel höjs varaktigt med 0,4 procent för varje månad som begynnelsetidpunkten för pensionsandelen skjuts upp till en senare tidpunkt än ingången av kalendermånaden efter den under vilken lantbruksföretagaren uppnår den lägsta åldern för ålderspension (uppskovsförhöjning).
Om den partiella förtida ålderspensionen har beviljats som en pension på 25 procent och lantbruksföretagaren ansöker om beviljande av en ytterligare andel på 25 procent, ska den senare andelen liksom den först beviljade andelen beräknas utifrån samma pension som avses i 1 mom. och som utgör grunden för den partiella förtida ålderspensionen. Om förtidsminskning eller uppskovsförhöjning beräknas för den senare andelen, ska minskningen eller höjningen beräknas enligt begynnelsetidpunkten för den andelen.
(29.1.2016/75) Begynnelsetidpunkten för partiell förtida ålderspension
Partiell förtida ålderspension börjar vid ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionen har sökts eller från en senare tidpunkt som sökanden meddelat. Partiell förtida ålderspension beviljas inte retroaktivt.
Partiell förtida ålderspension ska på samma sätt som beviljande av den senare andelen på 25 procent sökas så att den börjar från samma tidpunkt enligt alla arbetspensionslagar.
En pensionstagare kan på ansökan återkalla en partiell förtida ålderspension inom tre månader från det att beslutet om beviljande av pension meddelades. Pensionsanstalten undanröjer beslutet om den återkallade pensionen. Bestämmelser om återkrav av pension som betalats utan grund finns i 101 §.
(29.1.2016/75) Ålderspensionen och dess belopp efter partiell förtida ålderspension
Partiell förtida ålderspension ändras till ålderspension när lantbruksföretagaren beviljas ålderspension. Ålderspensionens belopp beräknas då utifrån följande delar:
1) den partiella förtida ålderspensionen,
2) den pensionsandel som tjänats in, men ännu inte beviljats, fram till utgången av året före det år då den partiella förtida ålderspensionen började, och
3) den pension som tjänats in genom lantbruksföretagarverksamhet under det år då den partiella förtida ålderspensionen började fram till det att ålderspensionen började, den pension som tjänats in under den i 71 § avsedda tiden med invalidpension som upphört och på basis av de i 74 § avsedda inkomster som ligger till grund för förmåner för oavlönad tid samt den förmån som tjänats in enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier. (30.12.2019/1470)
Trots det som föreskrivs i 31 § beviljas lantbruksföretagaren, om lantbruksföretagaren i enlighet med en annan arbetspensionslag för den privata sektorn eller arbetspensionslag för den offentliga sektorn beviljas ålderspension efter den partiella förtida ålderspensionen, den andel som enligt denna lag har tjänats in, men ännu inte beviljats, fram till utgången av året före det år då den partiella förtida ålderspensionen började.
Om ålderspensionen börjar senare än från ingången av kalendermånaden efter den då lantbruksföretagaren uppnår den lägsta åldern för ålderspension, ska uppskovsförhöjning på det sätt som bestäms i 32 § fogas till den pensionsdel som avses i 1 mom. 2 punkten och till pension som tjänats in det år den partiella förtida ålderspensionen börjar och därefter fram till att den första ålderspensionen börjar.
(29.1.2016/75) Invalidpensionens belopp efter partiell förtida ålderspension
Om en lantbruksföretagare som får partiell förtida ålderspension blir arbetsoförmögen på ett sätt som berättigar till invalidpension, beräknas invalidpensionens belopp utifrån de pensionsdelar som avses i 38 § 1 mom. 1 och 2 punkten, den pension som tjänats in det år då den partiella förtida ålderspensionen började och därefter fram till utgången av året före det år då arbetsoförmågan började samt pensionsdelen för återstående tid.
Om invalidpensionen senare upphör, utbetalningen av den avbryts eller den lämnas vilande på det sätt som avses i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (738/2009), fortsätter den partiella förtida ålderspensionen till samma belopp som den beviljades tidigare.
(29.1.2016/75) Arbetslivspensionens belopp efter partiell förtida ålderspension
Arbetslivspensionens belopp efter partiell förtida ålderspension beräknas utifrån de pensionsdelar som avses i 38 § 1 mom. 1 och 2 punkten samt den pension som tjänats in det år den partiella förtida ålderspensionen började och därefter fram till utgången av månaden före den månad då arbetslivspensionen började.
Om arbetslivspensionen senare lämnas vilande i enlighet med 59 f §, fortsätter den partiella förtida ålderspensionen till samma belopp som den beviljades tidigare.
(29.1.2016/75) Invalidpension, arbetslivspension och ålderspension efter partiell förtida ålderspension
Om en lantbruksföretagare som får partiell förtida ålderspension beviljas invalidpension, arbetslivspension eller ålderspension för samma tid för vilken partiell förtida ålderspension redan betalats, beaktas den partiella förtida ålderspensionen som en delbetalning av den andra pension som beviljas.
Arbetspensionsrehabilitering
Rätt till arbetspensionsrehabilitering
En lantbruksföretagare som inte har uppnått sin lägsta ålder för ålderspension har rätt att få yrkesinriktad rehabilitering, om (9.12.2022/1031)
1) en sjukdom, ett lyte eller en skada som konstaterats på behörigt sätt sannolikt medför risk för arbetsoförmåga enligt 47 § 1 mom.,
2) lantbruksföretagaren under granskningstiden för återstående tid enligt 76 § har minst 25 133,40 euro i försäkrade arbetsförtjänster, och
3) lantbruksföretagaren inte har rätt till rehabilitering med stöd av bestämmelserna om rehabilitering inom ramen för olycksfalls- eller trafikförsäkring, (9.12.2022/1031)
4) lantbruksföretagaren har andra arbetsförtjänster som är försäkrade enligt arbetspensionslagarna än sådana som betalats på basis av anställningsförhållanden som avses i 4 § 2 mom. 2–4 punkten i pensionslagen för den offentliga sektorn under de 36 kalendermånader som omedelbart föregått den månad då rehabiliteringsansökan blivit anhängig eller lantbruksföretagaren under denna tid eller en del av den har vårdat sitt barn, på basis av vilken föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), stöd för hemvård enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) eller motsvarande stöd för hemvård av barn enligt Ålands landskapslagstiftning har betalats, eller lantbruksföretagaren för pensionsanstalten lägger fram en tillräcklig utredning om att han eller hon förhindrats från förvärvsarbete på grund av vården av sitt barn, om förmånen inte har betalats under denna tid, även om han eller hon kunde ha varit berättigad till förmånen, och (9.12.2022/1031)
5) rehabiliteringen är ändamålsenlig för att förhindra lantbruksföretagarens arbetsoförmåga eller förbättra arbets- och förvärvsförmågan. (9.12.2022/1031)
När rehabiliteringens ändamålsenlighet bedöms beaktas lantbruksföretagarens ålder, yrke, tidigare verksamhet, utbildning samt huruvida den yrkesinriktade rehabilitering som söks sannolikt leder till att lantbruksföretagaren fortsätter i arbete som är lämpligt med tanke på hans eller hennes hälsotillstånd eller återgår till arbete. När ändamålsenligheten bedöms beaktas dessutom huruvida den yrkesinriktade rehabiliteringen uppskjuter lantbruksföretagarens pensionering. (9.12.2022/1031)
Med risk för arbetsoförmåga avses en situation där det är sannolikt att lantbruksföretagaren under de närmaste åren, trots att möjligheterna till vård och medicinsk rehabilitering beaktas, utan yrkesinriktad rehabilitering skulle bli beviljad full invalidpension eller delinvalidpension.
Den i 1 mom. 2 punkten avsedda granskningstiden för återstående tid fastställs som om lantbruksföretagaren hade blivit arbetsoförmögen vid tidpunkten för ansökan om rehabilitering. (7.12.2007/1170)
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på rehabilitering av en lantbruksföretagare som är arbetsoförmögen på det sätt som avses i 47 § 1 mom. I dessa fall fastställs de inkomster som avses i 1 mom. 2 punkten på samma sätt som inkomsterna för återstående tid i lantbruksföretagarens invalidpension och uppfyllandet av det villkor som avses i 1 mom. 4 punkten granskas för de 36 månader som omedelbart föregick den månad då arbetsoförmågan började. (9.12.2022/1031)
Yrkesinriktad rehabilitering och rehabiliteringsplan
Med yrkesinriktad rehabilitering avses arbetsprövning, arbetsträning, utbildning som leder till arbete eller yrke och stöd för inledande av eller fortsatt näringsverksamhet. Lantbruksföretagaren ersätts för de behövliga och nödvändiga kostnader som den yrkesinriktade rehabiliteringen medför. (9.12.2022/1031)
Innan den yrkesinriktade rehabiliteringen inleds skall lantbruksföretagaren ha en plan för rehabiliteringen (rehabiliteringsplan). Pensionsanstalten kan stödja utarbetandet av planen.
Förhandsbeslut om rätt till arbetspensionsrehabilitering
En lantbruksföretagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket det framgår om han eller hon uppfyller villkoren för arbetspensionsrehabilitering. Ett förhandsbeslut är bindande för pensionsanstalten, om lantbruksföretagaren lämnar in en rehabiliteringsplan till pensionsanstalten inom nio månader från det att förhandsbeslutet har vunnit laga kraft.
Andra bestämmelser om rehabilitering samt förmåner som betalas för rehabiliteringstiden
Vid verkställigheten av denna lag tillämpas på rehabilitering vad lagen om pension för arbetstagare föreskriver i
1) 28 § om rehabiliteringspenning,
2) 29 § om partiell rehabiliteringspenning,
3) 30 § om rehabiliteringstillägg till invalidpensionstagare,
4) 31 § om rehabiliteringsunderstöd,
5) 32 § om avbrytande och indragning av rehabiliteringspenning eller av invalidpensionstagares rehabiliteringstillägg, och (9.12.2022/1031)
6) 33 § om pensionsanstaltens anmälningsskyldighet.
Det som i denna lag föreskrivs om sökande av invalidpension, dess fastställande på tidigare grunder, engångsförhöjning, beaktande av förändringar i löne- och prisnivån, avdrag av primära förmåner, regressrätt för pensionsanstalten, utbetalning, justering av invalidpension och ändring av beloppet, invalidpension som beviljas efter partiell förtida ålderspension, dröjsmålsförhöjning, återkrav, lämnande och erhållande av uppgifter, sökande av ändring och anmälningsskyldighet för invalidpensionstagare gäller rehabiliteringspenningen och rehabiliteringstillägget samt mottagaren av dem, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Grundlöst utbetalda kostnadsersättningar för yrkesinriktad rehabilitering kan återkrävas på det sätt som i denna lag föreskrivs om återkrav av en pension som betalats utan grund. (29.1.2016/75)
Rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg kan också betalas för kortare tid än en månad. Primärtid enligt sjukförsäkringslagen inverkar inte på begynnelsetidpunkten för rehabiliteringspenningen. För den tid för vilken rehabiliteringspenning betalas tjänas inte pension in i enlighet med 71 § och rehabiliteringsförmånerna tas inte som grund för familjepension. (29.1.2016/75)
Rehabiliteringsunderstöd för att stöda sysselsättning
Till en person som fått rehabiliteringspenning kan för högst sex månader betalas rehabiliteringsunderstöd, om detta är synnerligen behövligt för att han eller hon skall kunna få arbete. I sådana fall fastställs rehabiliteringsunderstödet som ett engångsbelopp och betalas i en eller flera poster. Rehabiliteringsunderstöd betalas dock inte för den tid för vilken lantbruksföretagaren har rätt till arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Invalidpension
Rätt till invalidpension
En lantbruksföretagare har rätt till invalidpension, om hans eller hennes arbetsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada uppskattas vara nedsatt med minst två femtedelar utan avbrott i minst ett år. Invalidpensionen beviljas som full pension, om lantbruksföretagarens arbetsförmåga är nedsatt med minst tre femtedelar. I annat fall beviljas invalidpensionen som delinvalidpension.
Vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt beaktas lantbruksföretagarens återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som han eller hon skäligen kan förutsättas utföra. Härvid beaktas också lantbruksföretagarens utbildning, tidigare verksamhet, ålder, boningsort och andra därmed jämförbara omständigheter.
Utöver vad som bestäms i 2 mom. skall arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär betonas vid bedömningen av rätt till invalidpension för en lantbruksföretagare som fyllt 60 år.
(29.1.2016/75) Invalidpension på basis av pension som beviljats enligt pensionslagen för den offentliga sektorn
En lantbruksföretagare har rätt till invalidpension enligt denna lag, om han eller hon har beviljats invalidpension med stöd av 33 § 1 mom. 2 punkten i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016).
En lantbruksföretagare har dessutom rätt till invalidpension enligt denna lag, om han eller hon med stöd av 33 § 1 mom. 1 punkten i pensionslagen för den offentliga sektorn har beviljats invalidpension på basis av arbetsoförmåga som börjat medan en anställning inom den offentliga sektorn varade och hans eller hennes intjänade pension enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn är högst 688,02 euro per månad.
Förhandsbeslut om rätten till delinvalidpension
En lantbruksföretagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket det framgår om han eller hon uppfyller de i 47 § 1 mom. nämnda villkoren för delinvalidpension. Förhandsbeslutet ges av den pensionsanstalt som är behörig att avgöra en pensionsansökan då lantbruksföretagaren ansöker om pension i stället för om förhandsbeslut.
Ett förhandsbeslut är bindande för pensionsanstalten, om en därpå grundad pensionsansökan görs inom nio månader eller inom en av lantbruksföretagaren och pensionsanstalten avtalad längre tid från det att förhandsbeslutet vann laga kraft.
Handläggning av invalidpensionsärende
Innan pensionsanstalten fattar beslut om invalidpension ska den utreda huruvida lantbruksföretagaren har rätt till rehabilitering enligt 42 § och se till att lantbruksföretagarens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning har klarlagts. Om lantbruksföretagaren har rätt till rehabilitering enligt 42 §, ska pensionsanstalten i enlighet med 44 § ge ett förhandsbeslut om rätt till rehabilitering. (7.11.2014/890)
Avslås en ansökan om invalidpension eller arbetspensionsrehabilitering, skall pensionsanstalten se till att sökanden hänvisas till rehabilitering på det sätt som föreskrivs i 53 § i lagen om pension för arbetstagare.
Pensionsanstaltens sakkunnigläkare skall delta i beredningen av ärendena i pensionsanstalten på det sätt som föreskrivs i 40 § i lagen om pension för arbetstagare.
Invalidpensionens belopp
Beloppet av full invalidpension är summan av den intjänade pensionen fram till utgången av det år som föregick pensionsfallsåret och pensionsdelen för återstående tid enligt 70 §. Delinvalidpensionen utgör hälften av full invalidpension.
Begynnelsetidpunkten för invalidpension
Full invalidpension börjar tidigast från ingången av månaden efter den under vilken den i 12 kap. 3 § i sjukförsäkringslagen avsedda primärtiden för dagpenningen utgår.
Full invalidpension börjar dock från ingången av månaden efter den under vilken arbetsoförmågan började, om
1) pensionsansökan har gjorts innan Folkpensionsanstalten har fastställt primärtiden för sjukdagpenningen och det före utgången av den andra kalendermånaden som följer på pensionsansökan inte har beviljats sådan dagpenning som ska betalas för minst en månad utan avbrott och som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans början,
2) dagpenningsansökan som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans början har avslagits och lantbruksföretagaren inte har beviljats sådan dagpenning som ska betalas för minst en månad utan avbrott och som hänför sig till tiden efter avslaget, eller
3) arbetsoförmågan börjar efter utgången av primärtiden för sjukdagpenningen och lantbruksföretagaren har beviljats sjukdagpenning enligt 8 kap. 9 § 5 mom. i sjukförsäkringslagen för tiden efter arbetsoförmågans början.
Har lantbruksföretagaren rätt att från utlandet få en förmån som motsvarar sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, beaktas den vid fastställandet av begynnelsetidpunkten för en full invalidpension på samma sätt som sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, dock för högst den maximala betalningstiden enligt sjukförsäkringslagen.
Delinvalidpension börjar från ingången av den månad som följer på pensionsfallet.
(21.12.2016/1253) Betalning av invalidpension och arbetslivspension retroaktivt
Invalidpension betalas inte utan giltigt skäl retroaktivt för längre tid än sex månader före månaden för ansökan om pension.
Om invalidpension beviljas retroaktivt betalas pensionen inte för den tid för vilken lantbruksföretagaren har fått rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar eller ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991).
Om invalidpension beviljas retroaktivt och det för samma tid har betalats någon annan rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) än den rehabiliteringspenning till pensionstagare som avses i 34 § i den lagen, betalas invalidpension till en lantbruksföretagare för denna tid endast till den del dess belopp överstiger beloppet av rehabiliteringspenningen.
Beviljas invalidpension retroaktivt såsom delinvalidpension eller full invalidpension på basis av 52 § 2 mom. och har för samma tid betalats ut sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, betalas invalidpension för denna tid till den del dess belopp överstiger beloppet av dagpenningen.
Vad som föreskrivs i 2 och 3 mom. tillämpas på betalning av arbetslivspension retroaktivt.
Tid för vilken invalidpension beviljas
Invalidpension beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd för viss tid.
Om den tid under vilken lantbruksföretagaren haft nedsatt arbetsförmåga för viss tid varat i åtminstone ett år, har han eller hon rätt att få rehabiliteringsstöd för att återställa arbetsförmågan under så lång tid som han eller hon bedöms vara arbetsoförmögen på det sätt som avses i denna lag.
När rehabiliteringsstöd beviljas skall pensionsanstalten se till att en vård- eller rehabiliteringsplan har utarbetats för lantbruksföretagaren. Rehabiliteringsstöd kan beviljas en arbetsoförmögen lantbruksföretagare även för den tid vård- eller rehabiliteringsplanen håller på att tas fram.
Invalidpensionstagarens anmälningsskyldighet
Den som får invalidpension är skyldig att underrätta pensionsanstalten om att han eller hon återfått arbetsförmågan, om att han eller hon inleder eller utökar en företagarverksamhet som lantbrukare eller annan företagarverksamhet eller annat förvärvsarbete och om att rehabiliteringen avbrutits.
Utredning av fortsatt arbetsoförmåga
Om pensionsanstalten har motiverat skäl att anta att pensionstagaren åter är arbetsförmögen är pensionstagaren, på pensionsanstaltens åläggande, skyldig att för utredning av om arbetsoförmågan fortgår låta undersöka sig hos en av pensionsanstalten angiven legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av pensionsanstalten. Pensionsanstalten skall då ersätta skäliga kostnader för undersökningen och eventuella resor.
Kontroll av rätten till invalidpension
Förändras en invalidpensionstagares arbetsförmåga kontrolleras hans eller hennes rätt till invalidpension på ansökan av pensionstagaren eller på pensionsanstaltens initiativ.
När förändringar i invalidpensionstagarens arbetsförmåga eller återfående av arbetsförmågan bedöms, beaktas förändringarna i lantbruksföretagarens arbetsförtjänst eller arbetsinsats. Lantbruksföretagaren har inte rätt till full invalidpension för den tid under vilken arbetsförtjänsten överstiger 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan arbetsoförmågan började eller rätt till delinvalidpension för den tid under vilken arbetsförtjänsten överstiger 60 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, förutom om överskridningen av inkomstgränsen är tillfällig.
(29.1.2016/75) Ändring av invalidpensionens belopp, avbrott i utbetalningen och justering av pensionen retroaktivt
Vid verkställigheten av denna lag tillämpas på invalidpension vad lagen om pension för arbetstagare föreskriver i
1) 48 § om ändring av invalidpensionens belopp,
2) 50 § om avbrott i utbetalningen av invalidpension,
3) 51 § om justering av invalidpension retroaktivt.
(29.1.2016/75) Ändring av invalidpension till ålderspension
Full invalidpension ändras till ålderspension och delinvalidpension till sådan ålderspension som till beloppet motsvarar full invalidpension från ingången av månaden efter den då pensionstagaren uppnått sin lägsta ålder för ålderspension.
Lantbruksföretagaren har på ansökan rätt till pension som tjänats in på basis av sådan lantbruksföretagarverksamhet som har bedrivits under tiden för invalidpension, om hans eller hennes invalidpension i enlighet med 1 mom. ändras till ålderspension. Om lantbruksföretagaren bedriver lantbruksföretagarverksamhet under tiden för invalidpension enligt en annan arbetspensionslag än denna lag eller sedan invalidpension enligt denna lag eller en annan arbetspensionslag upphört, har lantbruksföretagaren rätt till pension som tjänats in på basis av denna lantbruksföretagarverksamhet, om han eller hon beviljas ålderspension. Lantbruksföretagaren har även rätt till pension som tjänats in på basis av lantbruksföretagarverksamhet som bedrivits under tiden för den ovan avsedda invalidpensionen eller sedan den upphört, om han eller hon efter att den tidigare invalidpensionen upphört beviljas ny invalidpension, på vilken det inte tillämpas vad som i 77 § 1 mom. föreskrivs om fastställande av pension på tidigare grunder.
I stället för att beviljas i form av invalidpension beräknas och beviljas pensionen i form av ålderspension från ingången av månaden efter den under vilken den lägsta åldern för ålderspension uppnåddes, om
1) lantbruksföretagaren har uppnått sin lägsta ålder för ålderspension före utgången av den primärtid som avses i 12 kap. 3 § i sjukförsäkringslagen, eller
2) någon primärtid inte fastställs för lantbruksföretagaren på basis av 12 kap. 3 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen, eftersom lantbruksföretagaren har uppnått sin lägsta ålder för ålderspension.
Indragning av invalidpension
Om en invalidpensionstagare har återfått sin arbetsförmåga i sådan grad att han eller hon inte längre uppfyller villkoren för erhållande av pensionen, dras invalidpensionen in från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionstagaren återfått arbetsförmågan.
Om invalidpensionen dras in eller rehabiliteringsstödet upphör, kan pensionen för att stödja återgången till arbete fortgå i form av rehabiliteringsstöd till samma belopp som delinvalidpension även för en kortare tid än ett år.
Arbetslivspension (29.1.2016/75)
(29.1.2016/75) Rätt till arbetslivspension
En lantbruksföretagare har rätt till arbetslivspension när han eller hon har fyllt 63 år, om
1) lantbruksföretagaren har arbetat minst 38 år i ett arbete som ska försäkras enligt arbetspensionslagarna och som har varit sådant ansträngande och slitsamt arbete som avses i 59 b §,
2) lantbruksföretagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom, lyte eller skada, men dock mindre än vad beviljande av sådan full invalidpension som avses i 47 § förutsätter,
3) lantbruksföretagarens möjligheter att fortsätta i arbetet är bestående försvagade av de skäl som nämns i 1 och 2 punkten, och
4) det arbete som avses i 1 punkten, vid tidpunkten för uppnåendet av den nedre åldersgränsen för arbetslivspension eller efter det när pensionsansökan blir anhängig, fortsätter eller arbetet upphörde för högst ett år sedan.
Till den tid i arbete som avses i 1 mom. 1 punkten räknas även graviditets- och föräldrapenningsperioder för högst tre år. Till den tid som avses i den nämnda punkten räknas dessutom kortare avbrott i arbetet på grund av sjukdom eller tillfällig arbetslöshet. (14.1.2022/43)
Med sådant i 1 mom. 1 punkten avsett arbete som ska försäkras enligt arbetspensionslagarna jämställs sådant ansträngande och slitsamt arbete som avses i 59 b § och som ska försäkras i ett annat EU- och EES-land eller ett land som slutit en överenskommelse om social trygghet med Finland.
(29.1.2016/75) Ansträngande och slitsamt arbete
För att en lantbruksföretagares arbete som avses i 59 a § 1 mom. 1 punkten ska bedömas vara ansträngande och slitsamt krävs det att en eller flera av följande faktorer i betydande grad har ingått i arbetet:
1) arbetsrörelser som kräver stor muskelstyrka eller som belastar musklerna långvarigt,
2) särskilt hög belastning på andnings- och cirkulationsorganen,
3) belastande och besvärliga arbetsställningar,
4) upprepade arbetsrörelser som kräver styrka eller stor snabbhet eller arbetsrörelser som samtidigt kräver att handen griper, gör en vridande rörelse och använder kraft,
5) interaktivt arbete som är särskilt krävande och medför exceptionell psykisk belastning, eller
6) arbete med uppgifter som kräver ständig vaksamhet eller särskild uppmärksamhet och där det finns hög risk för olycksfall eller olycka eller uppenbar risk för våld.
Vid bedömning av om en eller flera av de faktorer som avses i 1 mom. i betydande grad ingår i ett arbete ska exceptionella fysikaliska faktorer, användning av skyddsutrustning som ökar belastningen, skiftarbete som inbegriper återkommande nattarbete eller som på annat sätt är belastande och återkommande långa arbetspass beaktas som faktorer som ökar ansträngningen och slitaget. Dessutom beaktas fortgående belastande bundenhet dygnet runt orsakad av hållning av produktionsdjur som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget.
Hur ansträngande och slitsamt ett arbete är bedöms med hänsyn till helheten av samverkan mellan de olika faktorer som nämns i 1 och 2 mom.
(29.1.2016/75) Arbetslivspensionens belopp
Arbetslivspensionens belopp är den pension som tjänats in fram till utgången av månaden före den då arbetslivspensionen började.
(29.1.2016/75) Begynnelsetidpunkten för arbetslivspension
Arbetslivspension börjar från ingången av kalendermånaden efter den då lantbruksföretagaren uppfyller villkoren i 59 a §, dock tidigast från ingången av månaden efter den då pensionen söks.
Arbetslivspension beviljas tills vidare.
(29.1.2016/75) Förhandsbeslut om rätten till arbetslivspension
En lantbruksföretagare har rätt att få ett förhandsbeslut där det framgår om han eller hon uppfyller de villkor för arbetslivspension som avses i 59 a §. Förhandsbeslutet ges av den pensionsanstalt som är behörig att avgöra en pensionsansökan när lantbruksföretagaren ansöker om pension i stället för om förhandsbeslut.
Ett förhandsbeslut om arbetslivspension är bindande för pensionsanstalten, om en pensionsansökan som grundar sig på det görs inom sex månader eller inom en av lantbruksföretagaren och pensionsanstalten avtalad längre tid från det att förhandsbeslutet vann laga kraft. Förhandsbeslutet kan dock vara i kraft högst fram till den lägsta åldern för ålderspension.
(29.1.2016/75) Arbetslivspensionen lämnas vilande
Om inkomsten för den som får arbetslivspension överstiger den fasta inkomstgräns som föreskrivs i 3 § i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete, kan arbetslivspensionen lämnas vilande på det sätt som bestäms i 4 § 1 och 2 mom., 6 § 1 och 2 mom. samt i 7–10 § i den lagen.
(29.1.2016/75) Justering av arbetslivspension retroaktivt
Arbetslivspensionen kan lämnas vilande retroaktivt för högst två år. Denna tid beräknas från ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionstagarens ansökan om justering anhängiggjorts eller pensionsanstalten vidtagit justeringsåtgärder.
(29.1.2016/75) Ändring av arbetslivspension till ålderspension
Arbetslivspension ändras till ålderspension från ingången av månaden efter den under vilken pensionstagaren uppnår sin lägsta ålder för ålderspension.
Lantbruksföretagaren har på ansökan rätt till pension som tjänats in på basis av arbete som utförts under tiden för arbetslivspension, när hans eller hennes arbetslivspension i enlighet med 1 mom. ändras till ålderspension.
(29.1.2016/75) Beviljande av ålderspension i stället för arbetslivspension
I stället för att beviljas i form av arbetslivspension beräknas och beviljas pensionen i form av ålderspension från ingången av månaden efter den månad då den lägsta åldern för ålderspension uppnåddes, om lantbruksföretagaren uppnått den lägsta åldern för ålderspension innan arbetslivspensionen började.
(29.1.2016/75) Utredning av rehabiliteringsmöjligheterna för den som ansöker om arbetslivspension
Om pensionsanstalten avslår en ansökan om arbetslivspension ska den utreda huruvida lantbruksföretagaren har rätt till rehabilitering enligt 42 § och se till att lantbruksföretagarens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning har klarlagts. Om lantbruksföretagaren har rätt till rehabilitering enligt 42 §, ska pensionsanstalten i enlighet med 44 § ge ett förhandsbeslut om rätt till rehabilitering.
(29.1.2016/75) Arbetslivspension på basis av pension som beviljats enligt pensionslagen för den offentliga sektorn
En lantbruksföretagare har rätt till arbetslivspension enligt denna lag, om han eller hon beviljats arbetslivspension enligt 51 § i pensionslagen för den offentliga sektorn.
(29.1.2016/75) Arbetslivspensionstagarens anmälningsskyldighet
Den som får arbetslivspension är skyldig att underrätta pensionsanstalten om att han eller hon börjar förvärvsarbeta.
Familjepension
Familjepension och familjepensionstagare
Förmånslåtare är en lantbruksföretagare som tjänat in pension enligt denna lag och efter vars död familjepension betalas till förmånstagarna på det sätt som föreskrivs nedan.
Förmånstagare är en person som har rätt till familjepension efter förmånslåtarens död. Förmånstagare är på de villkor som anges nedan en efterlevande make, förmånslåtarens samt den efterlevande makens barn och en tidigare make till förmånslåtaren.
Familjepension betalas i form av efterlevandepension och barnpension.
Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död.
Efterlevande makes rätt till pension
En efterlevande make har rätt till efterlevandepension, om
1) den efterlevande maken har ingått äktenskap med förmånslåtaren innan denne fyllt 65 år och den efterlevande maken har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren, eller
2) den efterlevande maken har flyttat ihop med förmånslåtaren i gemensamt hushåll innan förmånslåtaren fyllt 65 år, det gemensamma hushållet vid förmånslåtarens död har varat i minst fem år och den efterlevande maken med förmånslåtaren har ett gemensamt barn som inte fyllt 18 år och som bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande maken; med förmånslåtare eller efterlevande make avses inte den som samtidigt är gift med någon annan än den make som bodde i det gemensamma hushållet.
Rätt till efterlevandepension har också en sådan efterlevande make vars äktenskap har ingåtts innan den efterlevande maken fyller 50 år och förmånslåtaren 65 år och äktenskapet har varat minst fem år, om
1) den efterlevande maken har fyllt 50 år vid förmånslåtarens död, eller
2) den efterlevande maken vid förmånslåtarens död har fått invalidpension enligt en arbetspensionslag eller sjukpension enligt folkpensionslagen (568/2007) i minst tre års tid. (28.3.2008/171)
En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension enligt 1 mom., om barnet har givits som adoptivbarn utanför familjen före förmånslåtarens död eller är förmånslåtarens barn som den efterlevande maken adopterat efter förmånslåtarens död.
Om den efterlevande maken på basis av ett tidigare äktenskap eller gemensamt hushåll har rätt till familjepension enligt arbetspensionslagarna, har han eller hon inte rätt till ny familjepension förrän rätten till den tidigare familjepensionen har upphört. (19.11.2021/1008)
(19.11.2021/1008) Barns rätt till pension
Rätt till barnpension vid förmånslåtarens död har den som inte har fyllt 20 år och som är
1) barn till förmånslåtaren, eller
2) barn till en efterlevande make som var gift med förmånslåtaren, om barnet vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande maken.
Barnpension beviljas i första hand efter barnets egen förälder. Rätt till barnpension kan inte uppkomma efter flera än två förmånslåtare samtidigt. Om ett barn som får barnpension efter två förmånslåtare senare beviljas barnpension efter sin egen förälder, upphör den först beviljade barnpensionen efter en annan förmånslåtare vid begynnelsetidpunkten för den barnpension som beviljas efter den egna föräldern.
Till barnpensionen hör en kalkylerad andel av en efterlevande makes familjepension enligt 80 §, om
1) det efter förmånslåtaren inte har funnits en efterlevande make som enligt denna lag har rätt till familjepension, eller
2) den efterlevande make som har rätt till efterlevandepension har avlidit eller den efterlevande makens rätt till efterlevandepension har upphört på grund av att han eller hon ingått äktenskap innan hans eller hennes rätt till familjepension skulle ha upphört.
(8.7.2022/574) Tidigare makes rätt till pension
En tidigare make till förmånslåtaren har rätt till efterlevandepension, om förmånslåtaren vid sin död på basis av ett lagakraftvunnet domstolsbeslut eller en lagakraftvunnen dom eller ett avtal som har fastställts av välfärdsområdet var skyldig att betala periodiskt underhållsbidrag till honom eller henne. I fråga om en tidigare make och dennes rätt till efterlevandepension tillämpas vad som föreskrivs om den efterlevande maken och dennes rätt till efterlevandepension.
Begynnelsetidpunkten för samt utbetalning och upphörande av familjepension
Vid verkställigheten av denna lag tillämpas på familjepension vad lagen om pension för arbetstagare föreskriver i
1) 58 § om begynnelsetidpunkten för familjepension och utbetalning retroaktivt,
2) 60 § om upphörande av familjepension,
3) 61 § om beviljande av pension på basis av sannolikt dödsfall, och (19.11.2021/1008)
4) 62 § om engångsbetalning av efterlevandepension.
Anmälningsskyldighet
Den som får efterlevandepension är skyldig att underrätta pensionsanstalten om han eller hon har ingått äktenskap.
Om ett barn som får barnpension ges som adoptivbarn till någon annan än förmånslåtarens efterlevande make eller dennes nya make, är barnets adoptivföräldrar skyldiga att underrätta pensionsanstalten om adoptionen.
Grupplivförsäkring
Rätt till försäkringsbelopp från grupplivförsäkringen
Efter en i 10 § avsedd lantbruksföretagares död har hans eller hennes förmånstagare rätt till ett försäkringsbelopp från grupplivförsäkringen i enlighet med denna lag. Förmånstagarna och förutsättningarna för att få ut försäkringsbeloppet samt dess storlek och utbetalning bestäms i enlighet med de villkor som avses i 11 §.
Om Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt har betalt ett försäkringsbelopp enligt denna lag och det senare kommer fram att förmånstagaren har rätt till ett försäkringsbelopp enligt någon annan grupplivförsäkring, övergår förmånstagarens rätt till detta till pensionsanstalten till den del som motsvarar ersättningen enligt denna lag.
Fastställande av pension
Pensionstillväxt
(29.1.2016/75)
67 § har upphävts genom L 29.1.2016/75.
(29.1.2016/75) Pensionstillväxt
Från ingången av kalendermånaden efter den månad då 18 års ålder uppnåtts fram till den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten växer pensionen med 1,5 procent av den totala arbetsinkomsten från lantbruksföretagarverksamhet som försäkrats enligt denna lag.
Till pension berättigar inte den totala arbetsinkomsten under det år under vilket arbetsoförmågan började och inte heller de inkomster som ligger till grund för förmåner för oavlönad tid, om den återstående tiden vid fastställandet av invalidpensionen har räknats som till pension berättigande tid på det sätt som föreskrivs i 70 §. (21.12.2016/1253)
Pensionen växer med 1,5 procent på basis av av den inkomst som ligger till grund för en i 74 § avsedd förmån som lantbruksföretagaren under varje kalenderår fått för oavlönad tid.
(29.1.2016/75)
69 § har upphävts genom L 29.1.2016/75.
(29.1.2016/75) Fastställande av pension för återstående tid
När invalidpensionen fastställs berättigar till pension tiden från ingången av det kalenderår under vilket lantbruksföretagaren har blivit arbetsoförmögen till utgången av den kalendermånad under vilken lantbruksföretagaren uppnår sin lägsta ålder för ålderspension (återstående tid). Om lantbruksföretagarens lägsta ålder för ålderspension inte är föreskriven vid tidpunkten för pensionsfallet, berättigar till pension tiden från ingången av det kalenderår då lantbruksföretagaren har blivit arbetsoförmögen till utgången av den kalendermånad då lantbruksföretagaren uppnår den lägsta åldern för ålderspension som har föreskrivits för den åldersklass som ligger närmast hans eller hennes egen åldersklass. En förutsättning för att lantbruksföretagaren ska få pension för återstående tid är att han eller hon under de tio kalenderåren före det år under vilket arbetsoförmågan började har haft sammanlagt minst 12 566,70 euro i arbetsförtjänster.
Pensionen för återstående tid är 1,5 procent per år av den i 76 § 1 mom. avsedda inkomst som pensionen för återstående tid grundar sig på.
Pensionstillväxt för tid med invalidpension som upphört
Om en lantbruksföretagare som har fått invalidpension senare beviljas pension på nya grunder, räknas som till pension berättigande tid även den tid under vilken lantbruksföretagaren fick invalidpension. När pensionen för denna tid räknas ut används som grund den inkomst för återstående tid som hänför sig till den invalidpension som upphört. (29.1.2016/75)
På basis av 1 mom. tillväxer pensionen, från och med ingången av det år under vilket arbetsoförmågan började till utgången av den kalendermånad under vilken invalidpensionen upphörde, med 1,5 procent per år på grundval av den inkomst som pensionen för återstående tid grundar sig på och som hänför sig till invalidpensionen. (14.8.2009/632)
Om lantbruksföretagaren utöver invalidpension enligt denna lag har fått invalidpension enligt någon annan arbetspensionslag, utgör den inkomst för återstående tid som omfattas av denna lag och som hänför sig till den invalidpension som upphört samma relativa andel av de inkomster för återstående tid som hänför sig till de invalidpensioner som lantbruksföretagaren erhållit som den andel den totala arbetsinkomsten enligt denna lag utgör av summan av arbetsinkomsterna enligt arbetspensionslagarna under den granskningstid som avses i 76 och 78 § i lagen om pension för arbetstagare. (21.12.2016/1253)
Har lantbruksföretagaren fått invalidpension utan grund, räknas vid beräkningen av ny pension inte denna tid med pension såsom till pension berättigande tid.
(29.1.2016/75)
72 § har upphävts genom L 29.1.2016/75.
Den pensionsgrundande totala arbetsinkomsten och förmåner som berättigar till pension
Den pensionsgrundande totala arbetsinkomsten
Den pensionsgrundande totala arbetsinkomsten räknas ut särskilt för varje kalenderår. Den pensionsgrundande totala arbetsinkomsten utgör ett enligt försäkringsperioderna vägt medeltal av de arbetsinkomster som fastställts för lantbruksföretagaren för året i fråga. Den totala arbetsinkomsten för det år en lantbruksföretagarverksamhet börjar eller upphör utgör en sådan andel av den årliga arbetsinkomsten för året i fråga som motsvarar den tid lantbruksföretagarverksamheten har fortsatt.
Om lantbruksföretagaren har obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter som inte har preskriberats, är den totala arbetsinkomsten för kalenderåret i fråga lika stor som den arbetsinkomst som är grund för de arbetspensionsförsäkringsavgifter som fastställts för lantbruksföretagaren för nämnda kalenderår. Om de obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifterna har preskriberats fås den totala arbetsinkomsten genom att nämnda arbetsinkomst multipliceras med en kvot som utgörs av förhållandet mellan de arbetspensionsförsäkringsavgifter som lantbruksföretagaren har betalat och de arbetspensionsförsäkringsavgifter som fastställts för honom eller henne.
Oavlönad tid som berättigar till pension
Oavlönad tid berättigar till pension, om lantbruksföretagaren före ingången av pensionsfallsåret har haft minst 12 566,70 euro i arbetsförtjänster. Vid verkställigheten av denna lag tillämpas på oavlönad tid som berättigar till pension 74 § i lagen om pension för arbetstagare. Om lantbruksföretagaren har fått vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000), beaktas dock som inkomst som berättigar till pension 65 procent av 523,61 euro för varje hel månad för vilken lantbruksföretagaren har fått sådant stöd. (30.12.2019/1470)
Om pensionstagaren har rätt till pension enligt två eller flera arbetspensionslagar beaktas de arbetsinkomster och arbetsförtjänster som ligger till grund för förmånerna endast en gång.
Arbetspensionsutdrag samt utfärdande och kontroll av det (22.12.2011/1459)
(29.1.2016/75) Arbetspensionsutdrag
Varje lantbruksföretagare i åldern 17–69 år får ett arbetspensionsutdrag över de av hans eller hennes inkomster som berättigar till pension. Arbetspensionsutdraget innehåller följande uppgifter för sex kalenderår före det år under vilket utdraget utfärdas:
1) de arbetsförtjänster som berättigar till pension enligt arbetspensionslagarna, separat för varje arbetsgivare,
2) sådant arbete som berättigar till pension och har försäkrats enligt lagen om pension för företagare eller denna lag samt de totala arbetsinkomsterna för det arbetet,
3) de inkomster som ligger till grund för förmåner som betalats för oavlönad tid och som berättigar till pension, separat för varje förmånsslag,
4) grunden och den tid för vilken en förmån tjänas in enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier, och
5) den intjänade pensionen vid utgången av året före det år under vilket arbetspensionsutdraget utfärdas, dock inte i sådana fall då lantbruksföretagaren får partiell förtida ålderspension.
Dessutom anges i arbetspensionsutdraget lantbruksföretagarens lägsta ålder för ålderspension, om den har föreskrivits för hans eller hennes åldersklass när arbetspensionsutdraget utfärdas.
Pensionsanstalten utfärdar ett arbetspensionsutdrag till
1) den vars pensionsskydd vid utgången av året före det år under vilket arbetspensionsutdraget skickas eller senast före det har ordnats endast enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn eller parallellt enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn och den offentliga sektorn, och
2) den vars pensionsskydd vid utgången av året före det år under vilket arbetspensionsutdraget skickas eller senast före det har ordnats endast enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn och han eller hon också har sådana arbetsförtjänster enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn som berättigar till pension under de tre åren före det år under vilket ålderspensionsutdraget skickas.
Pensionsskyddscentralen utfärdar ett arbetspensionsutdrag till den som inte har några registrerade arbetsförtjänster som enligt arbetspensionslagarna berättigar till pension men som har registrerade förmånsperioder enligt 1 mom. 3 eller 4 punkten.
(22.12.2011/1459) Utfärdande av arbetspensionsutdrag
Arbetspensionsutdraget för lantbruksföretagare utfärdas i elektronisk eller skriftlig form. Det första skriftliga arbetspensionsutdraget utfärdas det år då lantbruksföretagaren fyller 20 år. Ett skriftligt arbetspensionsutdrag utfärdas dock inte, om lantbruksföretagaren på det sätt som avses i 2 mom. har valt ett elektroniskt arbetspensionsutdrag eller om lantbruksföretagaren har gått in och tittat på det elektroniska arbetspensionsutdraget antingen under det år under vilket utdraget sänds eller under de två kalenderåren före det. (8.12.2023/1091)
Om en lantbruksföretagare vill ha arbetspensionsutdraget enbart i elektronisk form, ska han eller hon välja det elektroniska arbetspensionsutdraget i pensionsanstaltens elektroniska tjänst eller besöka webbtjänsten och titta på det elektroniska arbetspensionsutdraget åtminstone vart tredje år. Vid inloggningen på den elektroniska tjänsten ska datasäker och bevislig identifieringsteknik användas. Det elektroniska arbetspensionsutdraget tillhandahålls lantbruksföretagaren av den pensionsanstalt där lantbruksföretagaren var försäkrad vid den tidpunkt då det elektroniska arbetspensionsutdraget utfärdas eller senast därförinnan. (8.12.2023/1091)
Om en i Finland bosatt lantbruksföretagare som valt enbart det elektroniska arbetspensionsutdraget inte på fyra kalenderår loggar in sig på den tjänst där det elektroniska arbetspensionsutdraget ingår och inte under denna tid på något annat sätt har fått ett arbetspensionsutdrag från en pensionsanstalt inom den privata eller den offentliga sektorn, ska den pensionsanstalt som senast försäkrat lantbruksföretagaren sända ett skriftligt arbetspensionsutdrag till lantbruksföretagaren under det följande kalenderåret. Ett skriftligt arbetspensionsutdrag sänds dock inte, om lantbruksföretagaren under dessa fyra kalenderår inte har några arbetsinkomster som berättigar till pension enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn eller registrerade förmånsperioder som avses i 75 § 1 mom. 3 och 4 punkten.
Ett skriftligt arbetspensionsutdrag ska sändas till en i Finland bosatt lantbruksföretagare som inte valt ett elektroniskt arbetspensionsutdrag enligt 2 mom. under det tredje kalenderåret räknat från den dag då lantbruksföretagaren senast fick ett skriftligt arbetspensionsutdrag eller besökte webbtjänsten och tittade på sitt elektroniska arbetspensionsutdrag. Ett skriftligt arbetspensionsutdrag kan utfärdas för en lantbruksföretagare också på lantbruksföretagarens begäran. Det skriftliga arbetspensionsutdraget sänds av den pensionsanstalt där lantbruksföretagaren var försäkrad vid utgången av kalenderåret före det år under vilket utdraget sänds eller senast därförinnan. (8.12.2023/1091)
Vad som i 3 och 4 mom. föreskrivs om sändande av ett skriftligt arbetspensionsutdrag tillämpas även på Pensionsskyddscentralen när den utfärdar ett arbetspensionsutdrag med stöd av 75 § 3 mom. Lantbruksföretagaren kan också välja och kontrollera det elektroniska arbetspensionsutdraget i en för arbetspensionssystemet gemensam elektronisk tjänst genom att logga in sig på tjänsten på det sätt som föreskrivs i 2 mom. i denna paragraf.
(22.12.2011/1459) Kontroll av arbetspensionsutdraget
Om en lantbruksföretagare som har fått ett arbetspensionsutdrag som avses i 75 § eller ett arbetspensionsutdrag som utfärdats av en pensionsanstalt inom den offentliga sektorn konstaterar en brist eller ett fel i de i 75 § 1 mom. 1, 3 eller 4 punkten avsedda uppgifter om vad som berättigar till pension, ska han eller hon hos den pensionsanstalt som utfärdat utdraget eller hos Pensionsskyddscentralen yrka på att uppgifternas riktighet utreds. Lantbruksföretagaren ska vid behov lägga fram sådan utredning om grunderna för sitt yrkande som skäligen kan förutsättas av honom eller henne. Den pensionsanstalt som utfärdat arbetspensionsutdraget lämnar över ärendet för behandling i den pensionsanstalt inom den offentliga eller den privata sektorn till vars uppgifter det hör att ordna pensionsskyddet för det arbete som utredningen gäller, eller för behandling i Pensionsskyddscentralen. Pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen är inte skyldiga att reda ut uppgifterna från den privata sektorn retroaktivt för längre tid än de sex kalenderår som föregått utfärdandet av arbetspensionsutdraget.
Om lantbruksföretagaren ostridigt visar att han eller hon före de sex år som nämns ovan har haft sådana inkomster eller förmåner inom den privata sektorn som avses i 75 § 1 mom. 1, 3 eller 4 punkten och som berättigar till pension men som inte på rätt sätt beaktats som pensionsberättigande, beaktar pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen uppgifterna retroaktivt. Ostridigt påvisade arbetsinkomster beaktas som inkomster för utbetalningsåret, och inkomster som ligger till grund för förmåner för oavlönad tid, tid för vård av barn under tre år och studietid beaktas som inkomster för de år till vilka förmånstiden, vårdtiden eller studierna hänför sig.
När det gäller uppgifter från den privata sektorn har lantbruksföretagaren rätt att få ett beslut om uppgifterna om vad som berättigar till pension i de fall som avses i 1 och 2 mom. När det gäller arbetsinkomster ges beslutet av den pensionsanstalt som rett ut arbets- och inkomstuppgifterna eller av Pensionsskyddscentralen, och när det gäller de uppgifter som avses i 75 § 1 mom. 3 och 4 punkten ges beslutet av den pensionsanstalt som utfärdat det arbetspensionsutdrag som avses i 75 § eller av Pensionsskyddscentralen. Om uppgifterna enligt 1 och 2 mom. i denna paragraf hänför sig till ett sådant i 9 § avsett ärende om tillämpning av lagen som behandlas av Pensionsskyddscentralen, ger Pensionsskyddscentralen beslut också om dessa uppgifter.
(29.1.2016/75) Arbetspensionsutdrag med målsatt pensionsålder
Den målsatta pensionsåldern för varje åldersklass är den ålder när den förstorande effekt som den uppskovsförhöjning som beräknats utifrån denna åldersklass lägsta ålder för ålderspension har på pensionen är minst lika stor som livslängdskoefficientens förminskande effekt på ålderspensionen.
Det arbetspensionsutdrag där en uppskattning av lantbruksföretagarens målsatta pensionsålder och av beloppet för hans eller hennes ålderspension i den målsatta pensionsåldern anges, sänds senast under det sjätte kalenderåret före lantbruksföretagarens lägsta ålder för ålderspension eller uppskattade lägsta ålder för ålderspension till lantbruksföretagare som inte får partiell förtida ålderspension, om inte lantbruksföretagaren tidigare under det år under vilket arbetspensionsutdraget sänds har besökt webbtjänsten och tittat på det elektroniska arbetspensionsutdrag som innehåller uppskattningarna. Efter detta meddelas en uppskattning av lantbruksföretagarens målsatta pensionsålder i samband med att något annat arbetspensionsutdrag utfärdas. (8.12.2023/1091)
Andra omständigheter som inverkar på invalidpensionens belopp
Pension för återstående tid
Den inkomst som pension för återstående tid grundar sig på (inkomst för återstående tid) bestäms utifrån de arbetsförtjänster samt de inkomster som ligger till grund för de i 74 § avsedda förmånerna för oavlönad tid vilka lantbruksföretagaren har fått under de fem kalenderår som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började (granskningstid) och på det sätt som föreskrivs närmare i 76 § i lagen om pension för arbetstagare. I inkomsten för återstående tid räknas också in inkomst för återstående tid som ligger till grund för invalidpension som betalats under granskningstiden. Inkomsten för återstående tid är per månad summan av dessa under granskningstiden erhållna arbetsförtjänster, de inkomster som ligger till grund för förmåner för oavlönad tid, de inkomster för återstående tid som ligger till grund för invalidpension och de inkomster som avses i 76 § 4–6 mom. i lagen om pension för arbetstagare, dividerad med sextio. (29.1.2016/75)
Vid verkställigheten av denna lag tillämpas på pension dessutom vad lagen om pension för arbetstagare föreskriver i
1) 77 § om hur tid för vård av barn inverkar på pension för återstående tid,
2) 78 § om fastställande av pension för återstående tid på grundval av inkomst under mindre än fem år, och
3) 79 § om andel enligt den lagen av inkomster för återstående tid.
(29.1.2016/75) Beviljande av pension på tidigare grunder och engångsförhöjning av pension
Vid verkställigheten av denna lag tillämpas på invalidpension vad som i 80 § i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs om beviljande av pension på tidigare grunder.
En engångsförhöjning läggs till lantbruksföretagarens invalidpension från ingången av det kalenderår fram till vilket det har gått fem kalenderår sedan pensionen började. Förhöjningen läggs inte till, om lantbruksföretagaren har fyllt 56 år. Engångsförhöjningen läggs inte till rehabiliteringstillägget.
Engångsförhöjningen beräknas utifrån det sammanlagda beloppet av lantbruksföretagarens löpande pensioner enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn. Förhöjningen bestäms enligt lantbruksföretagarens ålder vid ingången av året för förhöjningen. Förhöjningsprocenten är 25 om lantbruksföretagaren vid ingången av året för förhöjningen är högst 31 år. Förhöjningsprocenten sjunker med 1,0 procentenheter för varje därpå följande levnadsår. (30.12.2019/1470)
Anpassning av pensionsskyddet till den allmänna förändringen i livslängden (29.1.2016/75)
(29.1.2016/75) Anpassning av pensionsskyddet till den allmänna förändringen i livslängden
Den lägsta åldern för ålderspension, den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension och den nedre åldersgränsen för arbetslivspension för lantbruksföretagare som är födda 1965 eller senare anpassas till förändringen i den förväntade livslängden. Åldersgränserna fastställs för det år då lantbruksföretagaren fyller 62 år.
Ålderspension, partiell förtida ålderspension, arbetslivspension och invalidpension anpassas till förändringen i den förväntade livslängden med den livslängdskoefficient som avses i 83 § i lagen om pension för arbetstagare. När pensionen börjar omvandlas pensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då lantbruksföretagaren fyller 62 år. Om en annan pension än invalidpension börjar före det året, omvandlas pensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då pensionen började. Om lantbruksföretagarens arbetsoförmåga börjar före det år då lantbruksföretagaren fyller 62 år, omvandlas invalidpensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då arbetsoförmågan började. När en invalidpension eller arbetslivspension ändras till ålderspension omvandlas pensionen inte på nytt med livslängdskoefficienten. När partiell förtida ålderspension ändras till ålderspension, omvandlas den del av ålderspensionen som inte har omvandlats med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då lantbruksföretagaren fyller 62 år.
De åldersgränser som avses i 1 mom. fastställs med iakttagande av 83 § i lagen om pension för arbetstagare. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer årligen genom förordning de åldersgränser som avses i 1 mom. senast en månad före ingången av det kalenderår då lantbruksföretagaren fyller 62 år. (8.12.2023/1091)
Fastställande av familjepension
(29.1.2016/75) Grund för familjepension
Familjepensionen bestäms på basis av den ålderspension, fulla invalidpension eller arbetslivspension enligt denna lag som förmånslåtaren fick vid sin död. Pension som förmånslåtaren tjänat in under sin tid med pension läggs till den pension efter förmånslåtaren som familjepensionen grundar sig på.
Om förmånslåtaren vid sin död inte fick sådan pension som avses i 1 mom. eller om han eller hon fick partiell förtida ålderspension, beräknas som grund för familjepensionen den pension som förmånslåtaren skulle ha fått om han eller hon på sin dödsdag hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension.
I grunden för familjepensionen beaktas inte avdrag enligt 83 § 1–3 punkten från förmånslåtarens pension.
Om förmånslåtaren vid sin död hade uppnått den ålder som enligt någon arbetspensionslag berättigar till ålderspension, men han eller hon vid sin död inte hade fått ålderspension eller fick partiell förtida ålderspension, beräknas som grund för familjepensionen den pension som förmånslåtaren enligt denna lag hade tjänat in fram till sin dödsdag.
Om förmånslåtaren vid sin död fick invalidpension som inte inkluderade en i 81 § i lagen om pension för arbetstagare avsedd engångsförhöjning, ökas den löpande familjepensionen med en engångsförhöjning från ingången av det kalenderår fram till vilket förmånslåtarens invalidpension och på basis av den beviljad familjepension tillsammans har fortgått fem kalenderår. Om förmånslåtaren inte fick pension vid sin död, läggs engångsförhöjningen till den löpande familjepensionen från ingången av det kalenderår fram till vilket familjepensionen har fortgått fem kalenderår. Procentsatsen för engångsförhöjningen bestäms på det sätt som avses i 81 § i lagen om pension för arbetstagare enligt den ålder som förmånslåtaren skulle ha uppnått vid tidpunkten för förhöjningen.
Beloppet på efterlevande makes och tidigare makes pension samt barnpensionen
På efterlevande makes och tidigare makes pension samt på barnpension enligt denna lag tillämpas vad som föreskrivs om pensionsbeloppet i 85 och 86 § i lagen om pension för arbetstagare.
Justering av familjepension
Familjepensionens belopp och dess fördelning mellan förmånstagarna justeras om antalet förmånstagare ändras. Justeringen görs från ingången av kalendermånaden efter förändringen.
Familjepensionens belopp justeras också då en engångsförhöjning i enlighet med 79 § 3 mom. läggs till den invalidpension som ligger till grund för familjepensionen. Härvid justeras familjepensionen vid samma tidpunkt som den då engångsförhöjningen läggs till.
Minskning av efterlevandepension
Pensioner som den efterlevande maken får på basis av förvärvsarbete och som grundar sig på arbetspensionslagarna och därmed jämförbara lagar minskar efterlevandepensionen. När efterlevandepensionen minskas ska de pensioner beaktas som den efterlevande maken får, utan avdrag för primära förmåner. Delinvalidpension som den efterlevande maken får ska då beaktas till ett belopp som motsvarar full invalidpension. När efterlevandepensionen minskas ska förutom den ålderspension som den efterlevande maken får även sådan pension beaktas som den efterlevande maken före utgången av det år som föregick det år då förmånslåtaren avled, har intjänat genom arbete för vilket någon pension ännu inte har beviljats. När efterlevandepensionen minskas ska dessutom en sådan förmån beaktas som motsvarar ovannämnda pension och som ska betalas till den efterlevande maken från utlandet eller på basis av anställning vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation. (7.11.2014/890)
Om den efterlevande maken inte får sådan pension som avses i 1 mom. eller om den efterlevande maken får partiell förtida ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension dock den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om han eller hon den dag då förmånslåtaren avled hade blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension. Om den efterlevande maken senast den dag då förmånslåtaren avled har uppnått den ålder som enligt någon arbetspensionslag berättigar till ålderspension, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon hade tjänat in fram till utgången av det år som föregick det år då förmånslåtaren avled. Om den efterlevande maken har arbetat utomlands eller varit anställd vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation, betraktas som den efterlevande makens arbetspension den kalkylerade pension som han eller hon skulle ha beviljats om hans eller hennes arbete utomlands eller det arbete som hänför sig till den försäkringstid som grundar sig på hans eller hennes anställning vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation hade omfattats av denna lag. (11.11.2016/949)
Ger pensionsanstalten beloppet av den efterlevande makens kalkylerade pension till den pensionsanstalt som sköter verkställigheten av arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn för fastställande av efterlevandepensionen enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn, har den efterlevande maken på begäran rätt att av pensionsanstalten få ett beslut om beloppet av den kalkylerade pensionen.
Vid verkställigheten av denna lag tillämpas på efterlevandepension dessutom vad som i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs om
1) tidpunkten för minskning av pensionen i 89 §,
2) grunden för minskning av pensionen samt belopp i 90 §,
3) minskning av pensionen i särskilda fall i 91 §, och
4) justering av pensionen i 91 a §.
Primära förmåner som dras av från pension
Förmåner som inverkar på pensionsbeloppet samt pensionsanstaltens regressrätt
Vid verkställigheten av denna lag tillämpas på pension vad lagen om pension för arbetstagare föreskriver i
1) 92 § om förmåner som dras av från pension,
2) 93 § om avdrag för förmån från utlandet,
3) 94 § om inverkan på pensionsbeloppet av ändringar av en primär förmån eller pension, och (29.10.2010/915)
4) 95 § om regressrätt.
Beaktande av förändringar i löne- och prisnivån
Justering av inkomstgränser, belopp och den totala arbetsinkomsten med en lönekoefficient
De inkomstgränser, belopp och gränsbelopp som avses i denna lag justeras årligen vid ingången av januari med den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Vid beräkningen av en pension justeras de totala arbetsinkomsterna med lönekoefficienten till nivån under det år då pensionen börjar. Vid beräkningen av annan pension som betalas ut efter partiell förtida ålderspension eller av den senare andelen av partiell förtida ålderspension justeras dessutom den ännu obeviljade pensionsandelen av grunden för den partiella förtida ålderspensionen med lönekoefficienten till nivån under det år då pensionen börjar. (29.1.2016/75)
Inkomstgränserna, beloppen och gränsbeloppen enligt denna lag motsvarar värdet ett (1,000) år 2004 för den lönekoefficient som avses i 1 mom.
Indexjustering av pensionerna
En löpande pension justeras årligen från ingången av januari med det arbetspensionsindex som avses i 98 § i lagen om pension för arbetstagare.
Ansökan om pension och beslut
Pensionsansökan
Lantbruksföretagaren ska ansöka om pension hos pensionsanstalten genom en ansökan vars innehåll har fastställts av Pensionsskyddscentralen och med uppgifter som är nödvändiga för avgörandet av pensionsärendet. Om pensionsanstalten redan har de uppgifter som behövs för att avgöra pensionsärendet, kan pensionsanstalten avgöra ärendet också utifrån en ansökan av annat slag från lantbruksföretagaren. Till ansökan ska fogas den utredning som behövs för att pensionsärendet ska kunna avgöras. (30.12.2019/1470)
Om en lantbruksföretagare har rätt till rehabilitering enligt 42 §, ska pensionsanstalten utan ansökan om rehabilitering och på basis av 50 § i samband med handläggningen av ansökan om invalidpension eller på basis av 59 j § i samband med handläggningen av ansökan om arbetslivspension ge ett förhandsbeslut om arbetspensionsrehabilitering. (29.1.2016/75)
Närmare bestämmelser om ansökan om pension utfärdas genom förordning av statsrådet. (30.12.2019/1470)
Utredning av hälsotillståndet hos den som ansöker om invalidpension
Den som ansöker om invalidpension skall tillställa pensionsanstalten ett läkarutlåtande om sitt hälsotillstånd. Utlåtandet skall innehålla en vård- eller rehabiliteringsplan. Pensionsanstalten kan dock godkänna också ett läkarutlåtande av annat slag eller en motsvarande utredning. Pensionsanstalten kan också på egen bekostnad inhämta ett läkarutlåtande, om sökanden vårdas på sjukhus eller om det finns något annat särskilt skäl därtill.
Den som ansöker om invalidpension är, om han eller hon åläggs därtill av pensionsanstalten, skyldig att för utredning av nedsättningen i arbetsförmågan låta sig undersökas hos en av pensionsanstalten namngiven legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av pensionsanstalten. Om sökanden utan godtagbart skäl vägrar låta sig undersökas, får pensionsansökan avgöras med stöd av sådan utredning som pensionsanstalten har tillgång till.
Pensionsanstalten är skyldig att ersätta den som ansöker om invalidpension för skäliga kostnader för den undersökning som avses i 2 mom. och för eventuella resor.
(29.1.2016/75) Utredningar vid ansökan om arbetslivspension
Den som ansöker om arbetslivspension ska till pensionsanstalten lämna in ett utlåtande av företagshälsovården som innehåller
1) en beskrivning av innehållet i den sökandes nuvarande arbete och en bedömning av hur ansträngande och slitsamt arbetet är enligt 59 b § och av kravet på arbetsförmåga,
2) ett utlåtande av en företagsläkare om den sökandes hälsotillstånd och arbetsförmåga,
3) en bedömning av den sökandes möjligheter som avses i 59 a § 1 mom. 3 punkten att fortsätta i arbetet, och
4) en beskrivning av innehållet i den sökandes tidigare arbeten och en bedömning av hur ansträngande och slitsamma dessa arbeten var enligt 59 b §, om en redogörelse för den sökandes arbetshistorik finns tillgänglig.
Den som ansöker om arbetslivspension ska till pensionsanstalten dessutom lämna in en redogörelse för innehållet i lantbruksföretagararbetet.
Om ett utlåtande av företagshälsovården inte kan fås eller de inlämnade utlåtandena inte är tillräckliga för att avgöra pensionsärendet, kan pensionsanstalten godkänna någon annan redogörelse som motsvarar dessa utlåtanden. I så fall ska den sökande till pensionsanstalten lämna en sådan redogörelse för sitt hälsotillstånd, sin arbetsförmåga, tiden i arbetslivet eller innehållet i arbetet som behövs för att avgöra ansökan.
Den som ansöker om arbetslivspension är, om han eller hon åläggs därtill av pensionsanstalten, skyldig att för utredning av nedsättningen i arbetsförmågan eller för anskaffning av ett sådant utlåtande som föreskrivs i denna paragraf låta undersöka sig hos en av pensionsanstalten namngiven legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt eller en undersökningsinrättning som anvisas av pensionsanstalten. Om den sökande utan godtagbart skäl vägrar låta sig undersökas, får pensionsansökan avgöras med stöd av sådan utredning som pensionsanstalten har tillgång till.
Pensionsanstalten är skyldig att ersätta den som ansöker om arbetslivspension för skäliga kostnader för den undersökning som avses i 4 mom. och för eventuella resor.
Ansökan om pension på en lantbruksföretagares vägnar
Om en lantbruksföretagare på grund av ålder, skada, sjukdom eller av någon annan orsak är oförmögen att själv ansöka om pension eller att i övrigt sköta sina pensionsärenden och saknar en intressebevakare, kan en av pensionsanstalten godkänd nära anhörig till lantbruksföretagaren eller en person som har skött lantbruksföretagaren, på lantbruksföretagarens vägnar ansöka om pension och även i övrigt föra lantbruksföretagarens talan i ärenden som gäller pension enligt denna lag.
Anhängiggörande av pensionsansökan
En pensionsansökan anses vara gjord den dag den inkommit till en pensionsanstalt som avses i arbetspensionslagarna eller till Pensionsskyddscentralen eller till ett ombud som en pensionsanstalt eller Pensionsskyddscentralen har bemyndigat för ändamålet.
Beslutsfattande och delgivning av beslut
Rätten till pension enligt denna lag och pensionsbeloppet avgörs genom beslut av pensionsanstalten. Den behöriga pensionsanstalten skall avgöra pensionsansökan utan dröjsmål efter att den har fått nödvändiga upplysningar.
Den behöriga pensionsanstalten kan meddela ett interimistiskt beslut om beviljande av pension för den tid som behandlingen av ärendet pågår tills ett slutligt beslut har getts i saken. Ändring får inte sökas i det interimistiska beslutet. (22.12.2011/1433)
Pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen delger sitt beslut genom att sända det per brev till mottagaren under den adress som han eller hon uppgett.
Närmare bestämmelser om maskinellt undertecknande av pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens beslut utfärdas genom förordning av statsrådet.
(7.11.2014/874) Motivering av beslut
I fråga om motivering av pensionsanstaltens beslut tillämpas det som föreskrivs i 45 § i förvaltningslagen (434/2003). Om pensionsanstalten avslår förmånsansökan helt eller delvis och beslutet till centrala delar grundar sig på medicinska omständigheter, ska motiveringen till beslutet innehålla de omständigheter som i huvudsak har inverkat på bedömningen och de slutsatser som dragits utifrån dessa omständigheter.
(14.8.2009/637) Behörig pensionsanstalt
Den behöriga pensionsanstalten enligt denna lag och dess uppgifter bestäms på det sätt som i 106, 107, 107 a, 107 b och 108–111 § i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs om avgörande pensionsanstalt inom den privata sektorn och sista pensionsanstalt.
Utbetalning av pension, dröjsmålsförhöjning och återkrav
Utbetalning av pension
Pensionen betalas till pensionstagaren, om inte något annat bestäms i detta kapitel eller i någon annan lag. (30.12.2008/1101)
Pensionen betalas månatligen så att pensionen på den dag som anges i pensionsbeslutet står att lyftas från ett av pensionstagaren uppgivet konto i ett penninginstitut som är verksamt i Finland. Pensionen kan även betalas till pensionstagarens konto utomlands.
Inledande, upphörande, avbrytande och indragning av utbetalning
Pension betalas, om inte något annat följer av bestämmelserna i 5 kap., från ingången av kalendermånaden efter den under vilken rätten till pension uppkommit. Pension utbetalas till utgången av den kalendermånad under vilken rätten till pension har upphört.
Om pensionsanstalten har skäl att misstänka att pensionstagaren inte längre uppfyller villkoren för erhållande av pension, kan den avbryta utbetalningen av pensionen. En förutsättning är att pensionsanstalten har krävt en utredning av pensionstagaren om omständigheter i anslutning till pensionsbeloppet eller pensionsrätten, men pensionstagaren inte presenterar någon sådan utredning inom en skälig tid som pensionsanstalten anger.
Om det inte kan läggas fram utredning om pensionstagarens död, men det är sannolikt att pensionstagaren har avlidit genom drunkning, genom någon annan olycka eller av någon annan därmed jämförbar orsak, drar pensionsanstalten in pensionen från ingången av den månad som följer efter den dag som pensionsanstalten, utifrån den anmälan om försvunnen person som gjorts till polisen eller utifrån annan motsvarande utredning, bedömer vara pensionstagarens sannolika dödsdag. (19.11.2021/1008)
Om familjepension har beviljats med stöd av denna lag och det senare framkommer att förmånslåtaren lever, dras familjepensionen in från ingången av den månad som följer efter erhållandet av utredningen. (19.11.2021/1008)
Pension som engångsbelopp
Om beloppet av en ålderspension, familjepension eller full invalidpension före avdraget för en primär förmån understiger 20 euro per månad, kan pensionsanstalten betala ut pensionen som ett engångsbelopp.
Om beloppet av den pension som avses i 1 mom. är minst 20 euro, men högst 50 euro per månad, kan pensionsanstalten betala ut pensionen som ett engångsbelopp, om pensionstagaren har underrättats om att pensionen betalas ut som ett engångsbelopp och om pensionstagaren inte har motsatt sig detta inom en skälig tid som pensionsanstalten anger.
Engångsbeloppet av invalidpension som beviljats tills vidare innehåller även den ålderspension som skall beviljas därefter.
När invalidpension betalas som ett engångsbelopp, betalas den retroaktiva pensionen inte till sjukförsäkringsfonden.
När pension betalas enligt arrangemanget med sista pensionsanstalt med en beslutssammanställning som avses i 107 § i lagen om pension för arbetstagare, avses med det pensionsbelopp som åsyftas i 1 och 2 mom. det sammanlagda beloppet av de pensioner som ingår i beslutssammanställningen.
Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar genom förordning bestämmelser om koefficienterna för engångsbelopp, vilka skall fastställas enligt försäkringsmatematiska grunder.
Se SHMf om koefficienter för engångsbelopp av pensioner 1095/2021.
Dröjsmålsförhöjning
Försenas utbetalningen av pension som avses i denna lag, skall pensionsanstalten betala den försenade pensionen förhöjd för dröjsmålstiden. Förhöjningen per år följer den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen. Skyldigheten att betala pensionen förhöjd gäller även de pensioner som pensionsanstalten betalar i egenskap av sista pensionsanstalt.
Skyldigheten att betala pensionen förhöjd enligt 1 mom. gäller inte den del av pensionen som betalas ut till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet eller till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa på grund av dessas regressanspråk.
Dröjsmålsförhöjning som understiger 5,39 euro betalas inte.
Tid för vilken dröjsmålsförhöjning beräknas
Förhöjning av pension räknas ut för varje dag av dröjsmålstiden, dock inte för tiden innan tre månader förflutit från utgången av den kalendermånad under vilken lantbruksföretagaren hos pensionsanstalten framställt sina anspråk samt en sådan utredning om pensionens grund som skäligen kan krävas av honom eller henne med beaktande även av pensionsanstaltens möjligheter att inhämta utredning. Dröjsmålsförhöjningen räknas från förfallodagen för en sådan pensionspost som senare skall betalas med stöd av samma beslut.
Försenas utbetalningen av pension av en orsak som beror på pensionstagaren, är pensionsanstalten inte skyldig att betala pensionen förhöjd för längre tid än från den dag pensionsanstalten har fått kännedom om att hindret inte längre föreligger.
Om utbetalningen av pensionen fördröjs till följd av en bestämmelse i lag eller avbrott i betalningförmedlingen eller något annat liknande allmänt hinder, är pensionsanstalten inte skyldig att betala pensionen förhöjd för den dröjsmålstid som ett dylikt hinder orsakat.
Avdrag av utestående försäkringsavgifter och försummelseavgift från pension (19.12.2018/1271)
Pensionstagarens utestående arbetspensionsförsäkringsavgifter enligt denna lag, försummelseavgift enligt 12 § 4 mom. och 24 § samt försäkringspremie för en obligatorisk försäkring enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar och försummelseavgift enligt den lagen kan inklusive dröjsmålsränta dras av från den pension som pensionstagaren har tjänat in av i denna lag avsedd lantbruksföretagarverksamhet samt från pension för återstående tid enligt denna lag. Från pensionen kan emellertid inte dras av sådana obetalda försäkringsavifter enligt denna lag eller föräkringspremier enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar som tas ut hos pensionstagaren med stöd av 26 § 2 mom. i denna lag. (19.12.2018/1271)
Försäkringsavgifter tas inte ut på den del av pensionen som skall betalas till sjukförsäkringsfonden. På återstoden av pensionen kan i försäkringsavgifter utan pensionstagarens samtycke uppbäras högst en tredjedel av beloppet av den pension som utbetalas enligt 1 mom. Denna begränsning gäller dock inte pension som betalas som engångsbelopp.
Avdrag på pension till följd av uttag av försäkringsavgifter anses alltid gälla den äldsta indrivbara och ännu inte betalda försäkringsavgiften.
Betalning av rehabiliteringsförmån och pension till annan än till mottagaren av förmånen
Vid verkställigheten av denna lag tillämpas på rehabiliteringsförmån och pension vad lagen om pension för arbetstagare föreskriver i
1) 117 § om betalning av pension och rehabiliteringsförmån till arbetsgivaren,
2) 118 § om betalning av pension och rehabiliteringsförmån till sjukförsäkringsfonden,
3) 119 § om betalning av pension till välfärdsområdet, (8.7.2022/574)
4) 120 § om betalning av pension till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa, och
5) 122 § om betalning av pension till välfärdsområdet på basis av pensionstagarens samtycke. (8.7.2022/574)
Vid tillämpningen av nämnda bestämmelser likställs en lantbruksföretagare med sådan arbetstagare som avses i de nämnda bestämmelserna.
Tidsfristen för framställande av betalningsyrkande bestäms enligt 121 § i lagen om pension för arbetstagare och utbetalningsordningen enligt 123 § i nämnda lag.
Överföring eller pantsättning av pension
Pension får inte överföras på någon annan. Ett avtal som avser pantsättning av pension är ogiltigt.
Kostnadsersättning som betalas på grundval av denna lag får inte mätas ut.
Preskription av pension
Rätten att få pension preskriberas fem år efter den dag då pensionen borde ha utbetalats, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Från avbrytandet av preskriptionen börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa. Preskriptionen avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § i lagen om preskription av skulder. Preskriptionstiden kan förlängas på det sätt som anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.
Återkrav av pension som betalats utan grund
Om pension har betalats till ett större belopp än vad mottagaren har rätt till, skall pensionsanstalten återkräva den pension som betalas utan grund.
Pensionsanstalten kan helt eller delvis avstå från att återkräva en pension som betalats utan grund, om detta anses skäligt och betalningen av pensionen inte kan anses ha berott på pensionstagarens eller dennes företrädares svikliga förfarande. Pensionsanstalten kan avstå från att återkräva en pension som betalats utan grund även då det belopp som skall återkrävas är ringa.
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas också om en pensionsanstalt i egenskap av avgörande pensionsanstalt inom den privata sektorn eller sista pensionsanstalt utan grund har betalat ut pension enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn. Om den sista pensionsanstalten utan grund har betalat ut pension enligt pensionslagen för den offentliga sektorn, fattas återkravsbeslutet av Keva enligt vad som föreskrivs om återkrav i pensionslagen för den offentliga sektorn. Den sista pensionsanstalten ger en beslutssammanställning över de pensioner som ska återkrävas och återkräver beloppet. (29.1.2016/75)
Beslut om återkrav av en pension som betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från den dag pensionen betalades ut. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § i lagen om preskription av skulder. Från avbrytandet av preskriptionen börjar en ny fem år lång preskriptionstid löpa. Preskriptionstiden på fem år kan förlängas på det sätt som anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.
Om pensionsanstalten till pensionstagarens konto i ett penninginstitut utan grund har betalat ut sådan pension eller annan förmån som hänför sig till tiden efter den månad då pensionstagaren avled, har pensionsanstalten rätt att av penninginstitutet få återbetalning utan dödsboets samtycke och utan återkravsbeslut. (21.12.2016/1253)
Kvittning av pension som betalats utan grund
Pensionsanstalten kan också återkräva pension som den betalat utan grund genom kvittning mot framtida pensionsposter. Från den pensionspost som i varje enskilt fall skall utbetalas får dock inte utan pensionstagarens samtycke dras av mer än en sjättedel av den del av pensionsposten som återstår då på denna verkställts förskottsinnehållning enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996).
Om den sista pensionsanstalten sköter återkravet genom kvittning, skall såsom den pensionspost som avses i 1 mom. betraktas det sammanlagda beloppet av de pensionsposter som den sista pensionsanstalten skall betala.
(9.12.2022/1031) Återkrav av rehabiliteringspenning som Folkpensionsanstalten beviljat retroaktivt
Om en lantbruksföretagare retroaktivt beviljas rehabiliteringspenning på grundval av yrkesinriktad rehabilitering enligt 6 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner för samma tid som den för vilken lantbruksföretagaren har fått rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg enligt denna lag, har pensionsanstalten rätt att av Folkpensionsanstalten återkräva den rehabiliteringspenning som Folkpensionsanstalten betalar retroaktivt till den del den motsvarar beloppet av den rehabiliteringspenning eller invalidpension och därtill anslutna rehabiliteringstillägg som har betalats för samma tid. Rätt till återkrav föreligger dock inte, om den rehabiliteringsförmån som arbetspensionsanstalten betalat dras av från den rehabiliteringspenning som Folkpensionsanstalten betalar.
Ändringssökande
(30.12.2019/1470) Sökande av ändring
För sökande av ändring finns besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i domstolslagen (673/2016) och lagen om rättegång i försäkringsdomstolen (677/2016).
Ändring i ett beslut som en pensionsanstalt eller Pensionsskyddscentralen har meddelat med stöd av denna lag får sökas hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Ändring i ett beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden har meddelat i ett besvärsärende får sökas genom besvär hos försäkringsdomstolen. Bestämmelser om ändringssökande finns i 9 kap. och i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).
(29.1.2016/75) Att söka ändring i den sista pensionsanstaltens beslutssammanställning
På en beslutssammanställning som en pensionsanstalt gett i egenskap av sista pensionsanstalt tillämpas vad som föreskrivs i 129 § i lagen om pension för arbetstagare.
Tid för sökande av ändring
Tiden för sökande av ändring är 30 dagar från den dag då parten har fått del av pensionsanstaltens, Pensionsskyddscentralens eller besvärsnämnden för arbetspensionsärendens beslut. En part anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades under den adress som parten har uppgett, om det inte visas något annat i samband med att ändring söks.
Grundbesvär över debitering
En part får anföra grundbesvär över en debitering om han eller hon anser att en debitering, som med stöd av denna lag fastställts av pensionsanstalten strider mot lag eller avtal. Grundbesvär skall anföras skriftligen hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden senast inom två år från ingången av året efter det år under vilket fordran fastställdes eller debiterades.
Om grundbesvär anförs med anledning av utmätning, gäller dessutom vad som i lagen om verkställighet av skatter och avgifter föreskrivs om grundbesvär. (7.12.2007/1170)
Inlämnande av besvärsskrift
En part skall lämna in besvärsskriften inom tiden för sökande av ändring till den pensionsanstalt som meddelat det överklagade beslutet. Om ändring söks i Pensionsskyddscentralens beslut skall besvärsskriften lämnas in till Pensionsskyddscentralen. En besvärsskrift som gäller ett beslut som meddelats av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden skall lämnas till den pensionsanstalt som meddelat beslut i ärendet eller till Pensionsskyddscentralen.
Rättelse av beslut i samband med att ändring söks
Pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen kan i samband med att ändring söks rätta ett beslut som den meddelat enligt denna lag. På rättelse av beslut tillämpas vad som i 133 § 1–3 mom. i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs om rättelse av beslut i samband med sökande av ändring.
Godkänner pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen inte ändringssökandens yrkanden till alla delar, skall pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen överföra besvären till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller, om besvären gäller ett beslut som meddelats av besvärsnämnden, till försäkringsdomstolen. På överföring av besvär tillämpas 134 § 1, 3 och 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare.
Interimistiskt beslut
Om pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen endast delvis rättar sitt beslut i samband med att ändring söks, skall den meddela ett interimistiskt beslut i ärendet.
Godkänner pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen de yrkanden som framställts i besvärsskriften helt eller delvis efter det att skriften har överförts till besvärsinstansen, kan pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen meddela ett interimistiskt beslut i ärendet. Besvärsinstansen skall utan dröjsmål underrättas om det interimistiska beslutet.
I ett interimistiskt beslut som pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen har meddelat får ändring inte sökas.
Besvär som inkommit efter besvärstidens utgång
Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen kommit till pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen eller till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen efter utgången av den tid som bestäms i 105 eller 106 §, kan besvären ändå tas upp till behandling, om det finns vägande orsaker till förseningen.
Verkställighet av beslut
En pensionsanstalts och Pensionsskyddscentralens beslut skall, trots att ändring har sökts, iakttas till dess ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.
Ett lagakraftvunnet beslut av en pensionsanstalt, Pensionsskyddscentralen och besvärsnämnden för arbetspensionsärenden får verkställas såsom en lagakraftvunnen dom i tvistemål.
Rättelse av beslut
Vid verkställigheten av denna lag tillämpas på rättelse av felaktigt beslut som pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen gett med stöd av denna lag vad lagen om pension för arbetstagare föreskriver i
1) 137 § om rättelse av skriv- eller räknefel,
2) 138 § om rättelse av sakfel, och
3) 139 § om rättelse av ett lagakraftvunnet beslut på basis av ny utredning.
Undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut
Om ett lagakraftvunnet beslut som pensionsanstalten meddelat med stöd av denna lag grundar sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan besvärsnämnden för arbetspensionsärenden på yrkande av parten eller pensionsanstalten undanröja beslutet och förordna ny behandling av ärendet. Detsamma gäller på yrkande av parten eller Pensionsskyddscentralen i fråga om ett lagakraftvunnet beslut som Pensionsskyddscentralen meddelat med stöd av denna lag. Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden ska ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (17.6.2011/681)
Om ett lagakraftvunnet beslut som besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen gett med stöd av denna lag grundar sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan försäkringsdomstolen på yrkande av parten eller pensionsanstalten undanröja beslutet och förordna ny behandling av ärendet. Försäkringsdomstolen skall ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.
Om pensionsanstalten yrkar på att ett beslut skall undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av pensionen eller betala denna enligt sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.
Ansökan om undanröjande av ett beslut skall göras inom fem år från det att beslutet har vunnit laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas på ansökan som gjorts även efter utgången av den föreskrivna tiden.
Delgivning av det hörande som avses i 1 och 2 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003). (17.6.2011/681)
(30.12.2019/1470) Nytt avgörande av ett ärende med anledning av retroaktivt beviljad primär förmån eller annan pension
Om pensionstagaren retroaktivt, efter det att beslutet har meddelats, har beviljats en primär förmån eller pension som avses i 94 § i lagen om pension för arbetstagare eller sådan pension som avses i 91 a § 1 och 2 mom. i den lagen, kan pensionsanstalten utan undanröjande av beslutet eller samtycke av part avgöra ärendet på nytt.
LANTBRUKSFÖRETAGARNAS PENSIONSANSTALT
Pensionsanstaltens uppgifter
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts uppgifter
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt har till uppgift att sköta
1) pensionsskyddet och grupplivförsäkring enligt denna lag,
2) de uppgifter som ankommer på lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, (7.8.2015/876)
3) generationsväxlingspensionerna enligt lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990),
4) avträdelsepensionerna enligt lagen om avträdelsepension (16/1974),
5) avträdelseersättningarna enligt lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992),
6) avträdelsestöden enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) och enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006),
7) nedläggningsstödsärenden enligt lagen om stöd för nedläggning av växthusproduktion och äppelodling (1297/1994) och enligt lagen om stöd för nedläggning av jordbruksproduktion (1340/1996),
8) lantbruksföretagarnas utkomstskydd enligt lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen (118/1991),
9) avbytarservice för lantbruksföretagare enligt lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare (1231/1996), avbytarservice för pälsdjursuppfödare enligt lagen om avbytarservice för pälsdjursuppfödare (1264/2009) och vikariehjälp för renskötare enligt lagen om vikariehjälp för renskötare år 2014 (968/2013) och lagen om vikariehjälp för renskötare (1238/2014), (19.12.2014/1239)
10) uppgifter i anslutning till i lagen om företagshälsovård (1383/2001) avsedd företagshälsovård för lantbruksföretagare, på det sätt som föreskrivs i denna lag samt i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. (7.8.2015/876)
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt har det primära ansvaret för rådgivningen i ärenden som hör till tillämpningsområdet för de lagar som nämns i 1 mom. 1–8 punkten.
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts beslutanderätt utövas av en delegation och en av denna tillsatt styrelse.
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt står under Finansinspektionens tillsyn. Denna lags hänvisningar till Försäkringsinspektionen ska avse Finansinspektionen. (19.12.2008/912)
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt kan använda namnförkortningen LPA. (19.12.2008/990)
Uppgifter som hänför sig till företagshälsovården för lantbruksföretagare
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts uppgifter enligt 114 § 1 mom. 10 punkten är att
1) föra ett gårdsbesöksregister för företagshälsovården för lantbruksföretagare i syfte att effektivisera och följa upp genomförandet av gårdsbesök,
2) främja att i lagen om företagshälsovård avsedda sakkunniga inom lantbruket deltar i gårdsbesök i enlighet med verksamhetsplanerna för företagshälsovården,
3) föra och publicera statistik på grundval av uppgifterna i gårdsbesöksregistret,
4) utifrån uppgifterna i gårdsbesöksregistret sammanställa rapporter om hälsorisker i lantbruksföretagarnas arbetsförhållanden samt om åtgärder genom vilka riskerna kan förebyggas, och
5) bidra till att företagshälsovården för lantbruksföretagare är effektiv och ge förslag till utvecklande av verksamheten. (4.12.2009/1004)
Bestämmelser om finansieringen av de kostnader som uppgifterna enligt 1 mom. orsakar Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt finns i 146 § 3 mom. i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. (7.8.2015/876)
Bestämmelser om förvaltningen av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt
Delegationen
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts delegation tillsätts av Pensionsskyddscentralen. Delegationen består vid sidan av en ordförande och en vice ordförande av en av jord- och skogsbruksministeriet, en av social- och hälsovårdsministeriet och en av finansministeriet utsedd person samt dessutom företrädare för de mest representativa organisationer som bevakar de av denna lag omfattade personernas ekonomiska intressen. Med undantag för ordföranden och vice ordföranden skall för varje medlem av delegationen utses en personlig suppleant.
Delegationens ordförande eller vice ordförande skall ha god kännedom om arbetspensionsförsäkringsverksamhet.
(29.12.2009/1232) Delegationens uppgifter och beslutsfattande
Delegationen har till uppgift att besluta om de allmänna riktlinjerna för pensionsanstaltens verksamhet och att övervaka styrelsens verksamhet.
Delegationen ska
1) välja de styrelsemedlemmar som inte företräder ministerierna och personliga suppleanter för dem,
2) välja en revisor och en eventuell revisorssuppleant samt en granskare av hållbarhetsrapporteringen, (21.12.2023/1259)
3) behandla bokslutet, verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen samt besluta om de åtgärder som de ger anledning till.
(29.12.2009/1232) Styrelsen
Till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts styrelse hör en ordförande och en vice ordförande som väljs av Pensionsskyddscentralen samt de medlemmar som väljs av delegationen. Styrelsen består vid sidan av ordföranden och vice ordföranden av en av jord- och skogsbruksministeriet, en av social- och hälsovårdsministeriet och en av finansministeriet utsedd medlem samt dessutom företrädare för de mest representativa organisationer som bevakar de av denna lag omfattade personernas ekonomiska intressen. Med undantag för ordföranden och vice ordföranden ska för varje medlem av styrelsen utses en personlig suppleant.
Styrelsens ordförande eller vice ordförande ska ha god kännedom om arbetspensionsförsäkringsverksamhet. Styrelsemedlemmarna ska ha gott anseende.
I styrelsen ska det finnas god kännedom om pensionsanstaltens i 114 § avsedda verksamhet samt sakkunskap om placeringsverksamhet.
Styrelsens uppgifter och beslutsfattande
Styrelsen sköter pensionsanstaltens förvaltning och ser till att verksamheten ordnas på behörigt sätt samt att pensionsanstalten har tillräcklig intern kontroll och tillräckliga riskhanteringssystem med beaktande av verksamhetens art och omfattning. Försäkringsinspektionen utfärdar närmare föreskrifter om hur den interna kontrollen och riskhanteringen skall ordnas.
För ärenden som gäller verkställandet av de lagar som nämns i 114 § samt för behandlingen av placeringsärenden kan styrelsen tillsätta sektioner. Styrelsen har rätt att överföra nämnda ärenden eller en del av dem att avgöras i en sektion, av verkställande direktören eller av någon annan anställd.
(17.5.2019/691) Principer för ägarstyrning
Pensionsanstaltens styrelse ska fastställa principer för hur pensionsanstaltens rättigheter som grundar sig på innehav i andra sammanslutningar ska utövas (principer för ägarstyrning). I principerna för ägarstyrning ska också pensionsanstaltens verkställande direktörs och de anställdas ledamotskap i andra sammanslutningars eller stiftelsers förvaltningsorgan bedömas med beaktande av pensionsanstaltens intressen.
Principerna för ägarstyrning ska när det gäller sådana i 1 mom. avsedda målsammanslutningar vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet innehålla en allmän redogörelse för
1) ägarstyrningens samband med investeringsstrategin,
2) förfarandena för uppföljning av målsammanslutningarnas verksamhet i ärenden som är relevanta för investeringsstrategin,
3) förfarandena för utövande av rösträtt och andra aktierelaterade rättigheter i målsammanslutningarna,
4) hur pensionsanstalten för en dialog med målsammanslutningarna samt med deras övriga aktieägare och referensgrupper,
5) hur pensionsanstalten identifierar, förebygger och förhindrar intressekonflikter i samband med engagemang.
Pensionsanstalten ska offentliggöra principerna för ägarstyrning kostnadsfritt på sin webbplats.
Pensionsanstalten ska på sin webbplats kostnadsfritt offentliggöra de uppgifter som avses i 2 mom. och i fråga om dem en årlig rapport om genomförandet av principerna för ägarstyrning. Om pensionsanstalten dock helt eller delvis underlåter att i principerna för ägarstyrning redogöra för de uppgifter som avses i 2 mom. eller att offentliggöra dessa uppgifter eller en rapport om genomförandet av principerna för ägarstyrning, ska pensionsanstalten offentliggöra en utredning om orsaken till underlåtelsen.
(29.12.2009/1232) Verkställande direktören
Styrelsen utser Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts verkställande direktör.
Verkställande direktören ska ha gott anseende och ha god kännedom om arbetspensionsförsäkringsverksamhet, om annan verksamhet som pensionsanstalten bedriver enligt 114 § och om placeringsverksamhet och företagsledning.
Verkställande direktören ska sköta pensionsanstaltens förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och föreskrifter. Verkställande direktören ska sörja för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett tillförlitligt sätt.
Suppleanter och verkställande direktörens ställföreträdare
Vad som i 116, 118, 120, 122 och 133 § eller i statsrådets förordning innefattande reglemente för Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt föreskrivs om delegations- och styrelsemedlemmar eller om verkställande direktören tillämpas på motsvarande sätt på suppleanter i delegationen och styrelsen samt på verkställande direktörens ställföreträdare.
Andra behörighetsvillkor
Den som är minderårig eller för vilken intressebevakare förordnats eller som har begränsad handlingsbehörighet eller är försatt i konkurs får inte vara medlem av delegationen eller styrelsen eller verkställande direktör. I lagen om näringsförbud (1059/1985) föreskrivs om hur näringsförbud inverkar på behörigheten.
Närmare bestämmelser om förvaltningen av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt
Reglemente för Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt utfärdas genom förordning av statsrådet, i vilken närmare föreskrivs om
1) tillsättande av delegationen, dess sammansättning, uppgifter och beslutsfattande,
2) tillsättande av styrelsen, dess sammansättning och beslutsfattande samt styrelsens och de av styrelsen tillsatta sektionernas uppgifter,
3) verkställande direktörens uppgifter, och
4) rätt att teckna Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts firma.
Placeringsverksamhet
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts placeringsverksamhet skall vara oavhängig och personalen för placeringsverksamheten tillräcklig med beaktande av verksamhetens art och omfattning.
Pensionsanstaltens styrelse skall göra upp en placeringsplan med iakttagande i tillämpliga delar av 28 § 1 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997). Av placeringsplanen skall framgå i vilken omfattning pensionsanstalten köper tjänster i anslutning till medelsförvaltningen, sakkunnigtjänster för placeringsverksamheten, hjälptjänster eller andra med dem jämförbara tjänster.
Pensionsanstaltens tillgångar får inte användas för ändamål som är främmande för dess verksamhet. Pensionsanstalten får inte utan tillstånd av Försäkringsinspektionen förvärva bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen (1336/1997) i en sammanslutning som bedriver annan rörelse än försäkringsrörelse, om inte sammanslutningens verksamhet kan anses ha samband med pensionsanstaltens verksamhet och vara ändamålsenlig för denna eller om det inte är fråga om en bostads- eller fastighetssammanslutning.
Pensionsanstalten får inte ensam eller tillsammans med sina dottersammanslutningar utan tillstånd av Finansinspektionen inneha mer än tio procent av aktierna, medlemsandelarna eller bolagsandelarna och inte mer än tio procent av det röstetal som samtliga aktier, medlemsandelar eller bolagsandelar medför i ett kreditinstitut eller finansiellt institut som står under offentlig tillsyn och inte heller i ett sådant i 1 kap. 15 § i kreditinstitutslagen (610/2014) avsett holdingföretag som utövar bestämmanderätt i dem. Det som föreskrivs i detta moment gäller inte innehav av aktier eller andelar i fondbolag, fondföretag eller utländska EES-fondbolag enligt lagen om placeringsfonder (48/1999) eller i AIF-förvaltare eller utländska AIF-förvaltare enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014) och inte heller innehav av andelar av sådana placeringsfonder, fondföretag eller AIF-fonder som de förvaltar. (8.8.2014/643)
Till innehav enligt 3 och 4 mom. hänförs även sådana aktier och det röstetal de medför som pensionsanstalten kan teckna på grundval av en optionsrätt eller ett konvertibelt skuldebrev.
Försäkringsinspektionen meddelar vid behov föreskrifter om den oavhängighet i fråga om placeringsverksamheten som avses i 1 mom., om den placeringsplan som avses i 2 mom. samt om anlitandet av sådana tjänster i anslutning till medelsförvaltningen, sakkunnigtjänster i anslutning till placeringsverksamheten, hjälptjänster och med dem jämförbara tjänster som kompletterar placeringsverksamheten.
(19.12.2008/990) Ansvarsskuld och diversifiering av placeringar (20.3.2015/321)
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt ska enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet fastställer på ansökan av pensionsanstalten såsom ansvarsskuld bokföra de medel som behövs för täckande av de framtida utgifterna för ordnandet av pensionsskydd enligt denna lag för lantbruksföretagare upp till det belopp som sådana inkomster för pensionsanstalten som inte ska användas för något annat ändamål räcker till när det gäller att täcka nämnda utgifter.
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt ska enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet fastställer på ansökan av pensionsanstalten såsom ansvarsskuld bokföra de medel som behövs för täckande av de framtida utgifterna för ordnandet av pensionsskydd enligt denna lag för stipendiater upp till det belopp som sådana inkomster för pensionsanstalten som inte ska användas för något annat ändamål räcker till när det gäller att täcka nämnda utgifter.
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts ansvarsskuld består av det sammanlagda beloppet av de ansvarsskulder som avses i 1 och 2 mom. De inkomster och utgifter som beror på ordnandet av pensionsskydd enligt denna lag för stipendiater ska hållas isär från pensionsanstaltens övriga inkomster och utgifter.
Vid diversifiering av pensionsanstaltens placeringstillgångar ska lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar (315/2015) iakttas. (20.3.2015/321)
(29.12.2009/1232) Bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse
På Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts bokföring och upprättandet av bokslut, verksamhetsberättelse och koncernbokslut tillämpas bokföringslagen, om inte något annat följer av bestämmelserna om bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse i denna lag, samt bokföringsförordningen (1339/1997), om inte något annat följer av bestämmelserna om bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse i denna lag eller av den förordning av social- och hälsovårdsministeriet som avses i 127 § 1 mom. eller av Finansinspektionens föreskrifter.
Utöver vad som bestäms i detta kapitel tillämpas på pensionsanstaltens bokslut och verksamhetsberättelse bestämmelserna i 8 kap. 6 § i aktiebolagslagen (624/2006) om uppgifter om närståendelån och bestämmelserna i 8 kap. i försäkringsbolagslagen, med undantag av 1–3 § och 14 § 1 mom. 2 punkten. (30.12.2015/1668)
På registrering av pensionsanstaltens bokslut och verksamhetsberättelse tillämpas inte 3 kap. 9 § i bokföringslagen, och på skyldigheten att leverera kopior inte 3 kap. 11 § i den lagen. På pensionsanstaltens hållbarhetsrapportering tillämpas inte 7 kap. 22–26 § i den lagen. (21.12.2023/1259)
Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska senast före utgången av mars månad efter räkenskapsperiodens slut lämnas till revisorerna, som senast den 15 april efter räkenskapsperioden ska lämna sin revisionsberättelse till styrelsen.
(30.12.2015/1668) Närmare bestämmelser och föreskrifter om bokföring och bokslut, dispens och bokföringsnämndens utlåtande
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts verksamhetsberättelse, bokslut och koncernbokslut ifråga om de omständigheter som nämns i 8 kap. 28 § i försäkringsbolagslagen. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om omständigheter som nämns i 8 kap. 29 § i försäkringsbolagslagen.
På Finansinspektionens rätt att bevilja pensionsanstalten dispens i fråga om att iaktta bestämmelser, tillämpas bestämmelserna i 8 kap. 30 § i försäkringsbolagslagen om dispens för försäkringsbolag. I fråga om skyldigheten att begära ett utlåtande av bokföringsnämnden tillämpas bestämmelserna i 8 kap 31 § i försäkringsbolagslagen.
Se SHMf om Sjömanspensionskassans och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts bokslut och koncernbokslut 139/2016.
(12.8.2016/634) Revision
Bestämmelser om revision av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt finns i denna lag och i revisionslagen (1141/2015). På revision av pensionsanstalten tillämpas inte 5 kap. i revisionslagen.
Revisorns mandatperiod eller mandatperioder i följd får sammanlagt uppgå till högst tio år. Efter den maximala mandattiden får en revisor i Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt på nytt delta i revision av pensionsanstalten tidigast två år efter det att revisionsuppdraget upphört. Om en revisionssammanslutning har valts till revisor ska det som föreskrivs ovan i detta moment inte tillämpas på revisionssammanslutningen utan endast på den huvudansvariga revisorn.
Pensionsanstaltens revisor eller en huvudansvarig revisor som utför revision för en revisionssammanslutnings räkning får inte ta emot uppgifter som styrelsemedlem, ledamot av förvaltningsrådet eller som verkställande direktör i den granskade pensionsanstalten eller i en sammanslutning som hör till samma koncern som pensionsanstalten innan minst två år har förflutit sedan revisionsuppdraget upphörde. Revisionstillsynen ska förordna pensionsanstaltens revisor till kvalitetsgranskning minst vart tredje år.
Pensionsanstalten ska ha minst en revisor. Minst en revisor och en revisorssuppleant ska vara en CGR-revisor eller en revisionssammanslutning, vars huvudansvariga revisor är CGR-revisor.
Mandattiden för revisorn upphör och den nya revisorns mandattid börjar vid utgången av det delegationsmöte som väljer ny revisor, om inte något annat besluts när den nya revisorn väljs. På delegationens möte kan det inte beslutas att revisorns mandattid fortgår tills vidare.
(29.12.2009/1232) Särskilda bestämmelser om revision i pensionsanstalten
Den fortlöpande granskning under räkenskapsperioden som utförs av pensionsanstaltens revisor ska i tillräcklig omfattning utsträckas till verksamheten enligt 114 §, ansvarsskulden, placeringsverksamheten och interna affärstransaktioner mellan pensionsanstalten och sammanslutningar som hör till samma koncern.
Pensionsanstaltens revisor ska minst en gång per år och, på Finansinspektionens begäran, även vid andra tidpunkter granska om täckningsförteckningen enligt 19 § i lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om täckning av ansvarsskulden samt de tillgångsposter som i antecknats i den uppfyller de krav som i den lagen och i de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den ställs på täckning av ansvarsskulden enligt 125 § i denna lag.
En berättelse om revisorns granskning enligt 1 mom. ska lämnas till pensionsanstaltens styrelse. (20.3.2015/321)
Styrelsen ska minst en gång per år vid sitt sammanträde höra revisorn om pensionanstaltens ekonomiska ställning och den interna kontrollen samt om övriga omständigheter som framkommit i samband med revisionen.
(29.12.2009/1232) Finansinspektionens normgivningsbefogenheter
Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om den berättelse som avses i 128 a § 3 mom.
(21.12.2023/1259) Särskild skyldighet att välja granskare av hållbarhetsrapporteringen
För den hållbarhetsrapportering som avses i 7 kap. i bokföringslagen ska delegationen välja en granskare av hållbarhetsrapporteringen.
Till granskare av hållbarhetsrapporteringen kan väljas en i revisionslagen avsedd hållbarhetsrevisor eller hållbarhetsrevisionssammanslutning. En i 128 § avsedd revisor kan väljas även för denna uppgift, om revisorn har specialkompetens som hållbarhetsrevisor.
Bestämmelserna i 128 § om en revisors mandattid tillämpas också på granskare av hållbarhetsrapporteringen.
(12.8.2016/634) Förordnande av revisor
Finansinspektionen ska på anmälan förordna en behörig revisor för Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, om ingen revisor har valts enligt denna lag eller revisionslagen eller om en revisor inte har behörighet enligt 2 kap. 1 § i revisionslagen eller inte är oberoende enligt 4 kap. 6 § i revisionslagen eller är jävig enligt 4 kap. 7 § i den lagen.
Anmälan får i de fall som avses i 1 mom. göras av vem som helst. Pensionsanstaltens styrelse är skyldig att göra anmälan, om inte delegationen utan dröjsmål utser en revisor som uppfyller behörighetsvillkoren.
I ett ärende som gäller sådant oberoende eller jäv som avses i 1 mom. ska Finansinspektionen begära ett utlåtande av Patent- och registerstyrelsens revisionsnämnd innan ärendet avgörs.
Innan ett i 1 mom. nämnt förordnande ges ska pensionsanstaltens styrelse höras. Förordnandet kan verkställas utan att det vunnit laga kraft. Förordnandet gäller tills det för pensionsanstalten i föreskriven ordning utsetts en revisor i stället för den som Finansinspektionen förordnat. Ett förordnande kan inte ges efter det att bokslutet för räkenskapsperioden i fråga har fastställts och fastställelsebeslutet har vunnit laga kraft.
(19.12.2008/912)
130 § har upphävts genom L 19.12.2008/912.
Upplysningar som skall ges om pensionsanstaltens verksamhet
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt ska årligen inom två veckor efter det att bokslutet och verksamhetsberättelsen fastställts till Finansinspektionen sända en kopia av bokslutet, verksamhetsberättelsen, hållbarhetsrapporten, revisionsberättelsen och hållbarhetsgranskningsberättelsen samt sända en berättelse över sin verksamhet och sitt tillstånd
1) till Pensionsskyddscentralen till den del det är fråga om annan verksamhet som avses i denna lag än grupplivförsäkring,
2) till jord- och skogsbruksministeriet till den del det är fråga om verksamhet som avses i de lagar som gäller avträdelseförmåner för lantbruksföretagare, och
3) till Finansinspektionen i fråga om hela sin verksamhet i enlighet med anvisningar som Finansinspektionen meddelat.
Social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet har rätt att inom skälig tid som dessa bestämmer få även annan skriftlig utredning över pensionsanstaltens verksamhet, och de kan även på annat sätt granska anstaltens verksamhet. Samma rätt gäller för Pensionsskyddscentralen i fråga om i 1 mom. 1 punkten avsedda pensioner och andra förmåner samt de uppgifter som ligger till grund för dem samt för jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket i fråga om verksamhet som avses i 1 mom. 2 punkten. (19.12.2008/912)
(21.12.2023/1259) Pensionsanstaltens skyldighet att förvara och offentliggöra vissa handlingar
Pensionsanstalten ska på det sätt som föreskrivs i 2 kap. i bokföringslagen bevara exemplar av de handlingar som avses i 131 § i denna lag så att styrelseledamöternas och verkställande direktörens underskrifter och underskrifterna i revisionsberättelsen och hållbarhetsgranskningsberättelsen kan verifieras. Pensionsanstalten ska för allmänheten på sin webbplats avgiftsfritt tillgängliggöra kopior av de handlingar som avses i 131 §.
Beredskap för undantagsförhållanden
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt skall genom deltagande i beredskapsplanering inom försäkringsbranschen och förberedelser av verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att pensionsanstaltens uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också under undantagsförhållanden.
Om de uppgifter som följer av 1 mom. förutsätter åtgärder som klart avviker från sådan verksamhet som skall anses vara sedvanlig för pensionsanstalten och som medför väsentliga merkostnader, kan dessa kostnader ersättas ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992).
Försäkringsinspektionen kan meddela anvisningar om tillämpningen av 1 mom.
Skadeståndsskyldighet
En medlem av styrelsen eller delegationen, pensionsanstaltens verkställande direktör och en i 119 § 2 mom. nämnd person som inte hör till styrelsen är skyldiga att ersätta skada som de i sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat pensionsanstalten. Detsamma gäller skada som genom överträdelse av denna lag, pensionsanstaltens reglemente, social- och hälsovårdsministeriets eller Försäkringsinspektionens föreskrifter eller försäkringsgrunderna har tillfogats personer som hör till eller har hört till pensionsanstaltens verksamhetskrets, en pensionstagare eller annan förmånstagare eller någon annan person. I fråga om jämkning av skadestånd samt fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga gäller 2 och 6 kap. i skadeståndslagen (412/1974). (7.12.2007/1170)
På skadeståndsansvaret för den som är i arbetstagares ställning skall dock tillämpas vad som i 4 kap. i skadeståndslagen och i 12 kap. 1 § 3 mom. i arbetsavtalslagen (55/2001) bestäms om arbetstagares skadeståndsansvar.
(29.12.2009/1232) Ansvarig försäkringsmatematiker
För uppgörande av försäkringstekniska beräkningar och utredningar ska Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt ha en ansvarig försäkringsmatematiker. På fastställandet av försäkringsmatematikerns behörighet tillämpas 31 kap. 6 § 3 mom. i försäkringsbolagslagen.
På försäkringsmatematikerns uppgifter och behörighetsvillkor tillämpas 31 kap. 5–9 § i försäkringsbolagslagen.
Pensionsanstalten ska göra en anmälan till Finansinspektionen när en ansvarig försäkringsmatematiker anställs och när denne har avgått.
Fördelning av kostnaderna
Pensionsanstaltens och statens ansvar för pensioner och andra förmåner
Kostnaderna för lantbruksföretagares pensioner enligt denna lag, pensionsdelar som i enlighet med 136 § 1 mom. intjänats för oavlönad tid och lantbruksföretagares övriga förmåner enligt denna lag betalas av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och staten. Pensionsanstaltens andel består av de försäkringsavgifter som lantbruksföretagarna betalat in till pensionsanstalten, minskade med pensionsanstaltens skäliga förvaltningskostnader, och avkastningen av placeringarna. I övrigt svarar staten för kostnaderna enligt detta moment. Statens andel av utgifterna för ersättningarna från grupplivförsäkringen ska dock vara en tredjedel. Som försäkringsavgifter beaktas inte sådana obetalda försäkringsavgifter som förts till utsökning eller bevakats i konkurs. Som försäkringsavgifter beaktas inte heller sådana obetalda försäkringsavgifter som ingår i ett saneringsprogram enligt lagen om företagssanering (47/1993), i ett betalningsprogram enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) eller i en sådan frivillig skuldsanering som till innehållet motsvarar principerna i de nämnda lagarna. (19.12.2008/990)
Vid tillämpningen av denna paragraf beaktas inte pensionsskydd som baserar sig på 11 § 1 mom. i lagen om pension för lantbruksföretagare (467/1969), sådant det lydde före den 1 januari 2001. Till de i 1 mom. avsedda pensionerna hänförs likväl förhöjningar som i enlighet med 98 § i lagen om pension för arbetstagare utgår på pensioner enligt nämnda lagrum, till den del avkastningen av motsvarande placeringar inte räcker till förhöjningarna.
Social- och hälsovårdsministeriet fastställer på ansökan av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt grunderna för beräknandet av de i 1 mom. avsedda skäliga förvaltningskostnaderna och den i 1 och 2 mom. avsedda avkastningen av placeringar. (19.12.2008/990)
Staten skall varje år i förskott betala ett belopp som motsvarar vad staten uppskattas komma att betala som sin andel enligt 1 mom.
Närmare föreskrifter om statens andel och betalning av förskott utfärdas genom förordning av statsrådet.
Utöver vad som ovan i denna paragraf bestäms om statens andel av kostnaderna för pensioner och övriga förmåner enligt denna lag, skall staten betala pensionsanstalten ett så stort belopp att pensionsanstaltens likviditet vid varje tidpunkt är tillräcklig (likviditetsbelopp).
(19.12.2008/990) Pensionsanstaltens och statens ansvar för stipendiaters pensioner och andra förmåner
Kostnaderna för pensioner enligt denna lag som beviljats stipendiater, pensionsdelar som i enlighet med 136 § 1 mom. intjänats för oavlönad tid och stipendiaters övriga förmåner enligt denna lag betalas av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och staten. Pensionsanstaltens andel består av de försäkringsavgifter som stipendiaterna betalat in till pensionsanstalten, minskade med pensionsanstaltens skäliga förvaltningskostnader, och avkastningen av placeringarna. I övrigt svarar staten för kostnaderna enligt detta moment. Statens andel av utgifterna för ersättningarna från grupplivförsäkringen för stipendiater ska dock vara en tredjedel. Som försäkringsavgifter beaktas inte sådana obetalda försäkringsavgifter som förts till utsökning eller bevakats i konkurs. Som stipendiaters försäkringsavgifter beaktas inte heller sådana obetalda försäkringsavgifter som ingår i ett betalningsprogram enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner eller i en sådan frivillig skuldsanering som till innehållet motsvarar principerna i den nämnda lagen.
Social- och hälsovårdsministeriet fastställer på ansökan av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt grunderna för beräknandet av de i 1 mom. avsedda skäliga förvaltningskostnaderna och den i 1 mom. avsedda avkastningen av placeringar.
Staten ska varje år i förskott betala ett belopp som motsvarar vad staten uppskattas komma att betala som sin andel enligt 1 mom.
Närmare föreskrifter om statens andel och betalning av förskott utfärdas genom förordning av statsrådet.
Pensionsanstalternas ansvar för pensionsdel som intjänats för oavlönad tid samt för Pensionsskyddscentralens kostnader
De pensionsanstalter som avses i 2 § 1 mom. 1 punkten svarar för pensionsdel som intjänats för oavlönad tid enligt 178 § i lagen om pension för arbetstagare.
Bestämmelser om Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts ansvar för Pensionsskyddscentralens kostnader finns i 180 § i lagen om pension för arbetstagare. (30.11.2007/1113)
Utredning av kostnader och beslut om kostnadsfördelning
Pensionsskyddscentralen utreder de kostnader som avses i 136 § med iakttagande av vad som föreskrivs i 183 § i lagen om pension för arbetstagare. När kostnaderna utreds beaktas dock inte Sysselsättningsfondens i 182 § i den lagen avsedda andel av arbetspensionskostnaderna. (30.12.2019/1470)
Pensionsskyddscentralen meddelar ett beslut om fördelningen av kostnaderna på det sätt som föreskrivs i 184 § i lagen om pension för arbetstagare.
Sysselsättningsfonden har kommit i den tidigare arbetslöshetsförsäkringsfondens och Utbildningsfondens ställe, se L 555/1998 3 kap. och ikraftträdandebestämmelsen i L 522/2018.
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
Utlämnande, erhållande och hemlighållande av uppgifter
Tillämpliga bestämmelser
Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999; nedan offentlighetslagen) tillämpas på offentligheten i fråga om pensionsanstalternas och Pensionsskyddscentralens handlingar och verksamhet till den del pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen utövar i 4 § 2 mom. i offentlighetslagen avsedd offentlig makt, om inte något annat bestäms i denna eller i någon annan lag.
Också när det inte är fråga om utövande av offentlig makt enligt 4 § 2 mom. i offentlighetslagen skall pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen i ärenden som hänför sig till verkställigheten av denna lag tillämpa offentlighetslagen när det gäller
1) handlingssekretess,
2) tystnadsplikt,
3) förbud mot utnyttjande,
4) sekretessbelagda handlingar enligt 22–24 § i offentlighetslagen, och
5) straffbestämmelser enligt 35 § i offentlighetslagen.
I fråga om utlämnande av uppgifter gäller härvid vad som i 7 kap. i offentlighetslagen bestäms om undantag från och upphörande av sekretess.
Till den del pensionsanstaltens verksamhet inte gäller verkställighet av pensionsskyddet iakttas i fråga om pensionsanstaltens verksamhet i tillämpliga delar 165 och 165 a–165 c § i lagen om försäkringskassor (1164/1992).
Vid verkställigheten av denna lag tillämpas utöver det som bestäms i detta kapitel vad som i lagen om pension för arbetstagare föreskrivs i
1) 195 § om arbetsgivarnas skyldighet att lämna uppgifter,
2) 198 § om rätt att få uppgifter för avgörande av ärenden och för verkställighet av lagstadgade uppgifter,
3) 200 § om pensionsanstalternas rätt att få uppgifter för utövande av tillsyn,
4) 202 § om avgiftsfrihet,
5) 204 § om utlämnande av uppgifter för frivilligt grupptilläggspensionsskydd,
6) 205 § om utlämnande av uppgifter för utredning av brott och missbruk,
7) 206 § om rätten att lämna ut uppgifter, (21.12.2016/1253)
8) 208 § om vidareutlämnande av uppgifter,
9) 209 § om ansvaret för den som vidareutlämnar uppgifter. (8.12.2023/1091)
10 punkten har upphävts genom L 8.12.2023/1091. (8.12.2023/1091)
När bestämmelserna i 195 § och 206 § 1 mom. 2 och 3 punkten i lagen om pension för arbetstagare tillämpas likställs en lantbruksföretagare med i nämnda lag avsedd arbetsgivare.
(17.4.2020/246) Pensionsanstaltens rätt att lämna uppgifter för avgörande av pensionsärenden
Pensionsanstalten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten till information rätt att för utredande av sökandens hälsotillstånd eller bedömning av sökandens arbetsförmåga lämna uppgifter som hänför sig till behandlingen av ett invalidpensions- eller arbetslivspensionsärende till en läkare eller någon annan yrkesutbildad person enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) eller till en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvården, om uppgifterna är nödvändiga för avgörandet av ett anhängigt förmånsärende.
Uppgifter om en lantbruksföretagares ekonomiska ställning
Utöver vad som i 24 § 1 mom. 20 punkten i offentlighetslagen bestäms om hemlighållande av uppgifter som gäller näringsidkare är också sådana handlingar och uppgifter sekretessbelagda som grundar sig på verkställigheten av denna lag och som gäller en lantbruksföretagares ekonomiska ställning.
(17.4.2020/246)
140 § har upphävts genom L 17.4.2020/246.
Lantbruksföretagarnas skyldighet att lämna uppgifter
En lantbruksföretagare är skyldig att utan dröjsmål lämna Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt uppgifter om inledande av lantbruksföretagarverksamhet enligt denna lag och om väsentliga förändringar i lantbruksföretagarverksamhetens art, omfattning eller form eller lantbruksföretagarens arbetsinsats. Likaså är en lantbruksföretagare skyldig att utan dröjsmål meddela pensionsanstalten om hans eller hennes i denna lag avsedda lantbruksföretagarverksamhet upphör.
Oberoende av lantbruksföretagarens underrättelseskyldighet enligt 1 mom. kan pensionsanstalten kräva att lantbruksföretagaren lämnar en utredning över de omständigheter som nämns i 1 mom. samt om andra motsvarande omständigheter som kan inverka på försäkringsskyldigheten, arbetspensionsförsäkringsavgiften, skötseln av försäkringen samt arbetsinkomsten enligt denna lag.
(19.12.2008/990) Stipendiaternas skyldighet att lämna uppgifter
En stipendiat är skyldig att utan dröjsmål lämna Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt uppgifter om arbete som inletts med stöd av ett stipendium på minst 917,36 euro som beviljats för en arbetsperiod av minst fyra månader och om när sådant stipendiefinansierat arbete som är försäkrat i enlighet med denna lag upphör.
Oberoende av stipendiatens underrättelseskyldighet enligt 1 mom. kan pensionsanstalten kräva att stipendiaten redogör för de omständigheter som nämns 1 mom. och för andra motsvarande omständigheter som kan inverka på stipendiatens försäkringsskyldighet, arbetspensionsförsäkringsavgift, skötsel av försäkringen och arbetsinkomst enligt denna lag.
Om det är fråga om ett stipendium som har beviljats en person som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet och dennes arbetsgrupp, är den person som nämns i stipendiebeslutet skyldig att lämna Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt namn och kontaktuppgifter för de personer som arbetar i arbetsgruppen för att det ska kunna utredas om försäkringsskyldighet enligt denna lag föreligger.
(19.12.2008/990) Skyldighet för den som beviljat stipendium att lämna uppgifter
För att Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt ska kunna fullgöra sin tillsynsskyldighet enligt 12 a § ska den som beviljar stipendium enligt 8 a § skriftligen meddela pensionsanstalten när en i 8 a § avsedd stipendiat har beviljats ett stipendium som uppgår till minst 917,36 euro för en arbetsperiod av minst fyra månader.
I den anmälan som avses i 1 mom. ska nämnas stipendiatens namn och personbeteckning, stipendiebeloppet och stipendiets ändamål samt om även kostnader som avses i 21 a § 2 mom. ingår i stipendiet. Om stipendiet har beviljats för en viss arbetsperiod, ska i anmälan dessutom nämnas den arbetsperiod för vilken stipendiet har beviljats. Anmälan ska göras senast tre månader efter det att stipendiet har börjat betalas ut. Uppgifterna kan lämnas till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt även i elektronisk form med iakttagande av vad som föreskrivs i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003).
Utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller rätten att få uppgifter har Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt också rätt att av den som beviljat stipendiet avgiftsfritt få de uppgifter om stipendiet och om den ansökan som ligger till grund för det som är nödvändiga för att avgöra ett ärende som är under behandling.
Pensionstagarens utredning om omständigheter i anslutning till pensionsbeloppet och pensionsrätten
Oberoende av pensionstagarens underrättelseskyldighet kan pensionsanstalten kräva en utredning av pensionstagaren om omständigheter som påverkar pensionsbeloppet och pensionsrätten, om det finns skäl att misstänka att förändringar har skett i dessa omständigheter.
(19.12.2018/1271) Pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens rätt att få uppgifter för verkställigheten av uppgifter enligt denna lag
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller rätten att få uppgifter har Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och Pensionsskyddscentralen rätt att av
1) Skatteförvaltningen och den registermyndighet som avses i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008) få de uppgifter som är nödvändiga för verkställandet av uppdrag enligt denna lag, och
2) den myndighet som avses i lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik (1048/2016) och i lagen om fiske (379/2015) få de uppgifter som är nödvändiga för verkställandet av uppdrag enligt denna lag.
Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som avses i 1 mom. avgiftsfritt, om de är avsedda för avgörandet av ett ärende som är under behandling. I annat fall ska den som begärt uppgifterna, på yrkande av Skatteförvaltningen betala skäliga kostnader för utlämnandet av uppgifterna.
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller rätten att få uppgifter har Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt rätt att av renbeteslagen och renbeteslagsföreningen få de uppgifter som är nödvändiga för verkställandet av uppdrag enligt denna lag. Dessa uppgifter ska varje år efter renskötselårets utgång lämnas pensionsanstalten på det sätt som pensionsanstalten närmare bestämmer. Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalten har rätt att vid behov även vid andra tidpunkter få dessa uppgifter av renbeteslagen och renbeteslagsföreningen.
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller rätten att få uppgifter har Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt rätt att av dem som avses i 1 och 3 mom. få de uppgifter som är nödvändiga för verkställandet av tillsynsuppdraget i form av massinformation, även om pensionsanstalten inte i sin begäran om uppgifter har preciserat de företag och lantbruksföretagare som blir föremål för tillsynsförfarande och även om tillsynsförfarandet ännu inte är anhängigt och även om beskattningen ännu inte har fastställts. För verkställandet av ett tillsynsuppdrag har pensionsanstalten rätt att samköra och behandla i 1 och 3 mom. avsedda uppgifter. Samkörda uppgifter får bevaras i fem år, dock högst till dess att tillsynsförfarandet har avslutats. Samkörda uppgifter får inte vidareutlämnas.
5 mom. har upphävts genom L 8.12.2023/1091. (8.12.2023/1091)
Gårdsbesöksregister för företagshälsovården för lantbruksföretagare
Utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller rätten att få uppgifter har Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt rätt att, för skötseln av de uppgifter som avses i 115 § 1 mom. 1 och 2 punkten, av i 7 § i lagen om företagshälsovård avsedda producenter av företagshälsovårdstjänster få följande uppgifter:
1) lantbruksföretagarens namn och personbeteckning,
2) gårdsbruksenhetens produktionsinriktning,
3) datum då lantbruksföretagaren anslutit sig till företagshälsovården,
4) när gårdsbesök planeras och vem som deltar, och
5) genomförda gårdsbesök och vem som deltagit i dem.
För skötseln av de uppgifter som avses i 115 § 1 mom. 4 punkten har Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt rätt att av i 7 § i lagen om företagshälsovård avsedda producenter av företagshälsovårdstjänster få uppgifter om de största hälsorisker i arbetsförhållandena som observerats under gårdsbesök samt om förslag till åtgärder och deras genomförande, om den lantbruksföretagare som saken gäller har samtyckt till att uppgifterna utlämnas. Med lantbruksföretagarens samtycke kan uppgifterna även utnyttjas vid utredningen av ett ärende som gäller sådan yrkesinriktad rehabilitering av lantbruksföretagaren som avses i denna lag.
Pensionsanstalten har rätt att få i 1 och 2 mom. avsedda uppgifter avgiftsfritt.
Pensionsanstalten har rätt att samla in och i gårdsbesöksregistret registrera i 1 och 2 mom. avsedda uppgifter för skötseln av uppgifterna enligt 115 §. Pensionsanstalten är personuppgiftsansvarig i fråga om gårdsbesöksregistret. För utlämnande av uppgifter kan en teknisk anslutning till pensionsanstaltens gårdsbesöksregister öppnas för producenter av företagshälsovårdstjänster. De uppgifter som registrerats i gårdsbesöksregistret ska utplånas inom tio år efter det att gårdsbesöket gjordes. (17.4.2020/246)
5 mom. har upphävts genom L 17.4.2020/246. (17.4.2020/246)
Pensionsanstaltens rätt att använda uppgifter som lämnats i andra ärenden
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt har rätt att vid behandlingen av ett ärende enligt denna lag i enskilda fall använda uppgifter som den fått för skötseln av övriga uppdrag som anges i de lagar som nämns i 114 §, om det är uppenbart att dessa uppgifter påverkar en förmån enligt denna lag och uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och pensionsanstalten också annars separat har rätt att få dessa uppgifter. Den som ansöker om en förmån skall på förhand underrättas om att uppgifterna eventuellt kommer att användas.
Pensionsanstaltens skyldighet att lämna ut uppgifter
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt skall, utöver det som någon annanstans i lag bestäms om pensionsanstaltens skyldighet att lämna ut uppgifter, lämna ut uppgifter till
1) Folkpensionsanstalten för beräknandet av förmåner enligt sjukförsäkringslagen,
2) skatteförvaltningen för fastställandet av sjukförsäkringsavgiften enligt sjukförsäkringslagen, och
3) de försäkringsbolag som nämns i 19 § i trafikförsäkringslagen (279/1959) samt till Trafikförsäkringscentralen och Statskontoret för fastställande av den årsarbetsförtjänst som behövs för beräknandet av ersättning för trafikskada.
Om pensionsanstalten till en omyndig betalar en sådan försäkringssumma ur grupplivförsäkringen för lantbruksföretagare som avses i 66 §, skall pensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna i offentlighetslagen och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter meddela försäkringssumman till den förmyndarmyndighet inom vars verksamhetsområde den omyndiga personen har sin hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/1994).
(17.4.2020/246) Begränsning av den registrerades rätt
En i dataskyddsförordningen avsedd registrerad har inte rätt enligt artikel 18.1 a i den förordningen att kräva att pensionsanstalten begränsar behandlingen av personuppgifter när pensionsanstalten sköter en uppgift enligt denna lag, om den registrerades krav på begränsning är uppenbart ogrundat.
Vissa bestämmelser
Pensionsanstalternas samarbete
De i 2 § 1 mom. 1 punkten i lagen om pension för arbetstagare avsedda pensionsanstalterna skall samarbeta i sammanställandet av statistikuppgifter och i andra frågor som hänför sig till verkställigheten och utvecklandet av arbetspensionslagarna.
Ersättning för särskilda tjänster
Pensionsanstalten kan av en lantbruksföretagare ta ut ersättning för särskilda tjänster som den tillhandahåller på lantbruksföretagarens begäran.
Beslut om beloppet av den teoretiska pensionen
Om en lantbruksföretagare har arbetat i två eller flera EU- eller EES-länder och ansöker om folkpension, har han eller hon rätt att på begäran få ett beslut om beloppet av den teoretiska pension som pensionsanstalten meddelar Folkpensionsanstalten för uträkning av hans eller hennes folkpension.
Överföring av pensionsrätt till Europeiska gemenskaperna
En lantbruksföretagare har rätt att överföra sin pensionsrätt enligt denna lag till Europeiska gemenskaperna så som bestäms i lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem (165/1999).
I fråga om pensionsrätt som överförs till Europeiska gemenskaperna eller som återförs därifrån tillämpas bestämmelserna i lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem till den del nämnda lag innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i denna lag.
Handräckning
Pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen har rätt att på eget initiativ eller på begäran av den som saken gäller för utredning av ett ärende som är under behandling låta höra vittnen vid en tingsrätt.
Jäv
Anställda och styrelsemedlemmar i pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen kan, utan hinder av 28 § 1 mom. 4 och 5 punkten i förvaltningslagen (434/2003), behandla de ärenden som gäller verkställigheten av denna lag och som avser en lantbruksföretagare som ordnat pensionsskydd i pensionsanstalten.
Förvaring av handlingar
Pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen skall förvara de handlingar som hänför sig till ordnandet av pensionsskydd enligt denna lag eller till ett pensions- eller grupplivförsäkringsärende på det sätt som bestäms i arkivlagen (831/1994) och i 218 § i lagen om pension för arbetstagare.
Beräkning av tidsperioders längd
När tidsperioders längd beräknas anses en kalendermånad omfatta 30 dagar vid
1) bedömning av om denna lag ska tillämpas på en lantbruksföretagare eller stipendiat,
2) bestämmande av arbetsinkomst enligt 21 a § i denna lag,
3) bestämmande av arbetspensionsförsäkringsavgift enligt denna lag,
4) beräkning av pension enligt denna lag, och
5) betalning av rehabiliteringspenning.
Närmare bestämmelser om hur i 1 mom. avsedda tidsperioder beräknas utfärdas genom förordning av statsrådet.
Lagens ikraftträdande
Om ikraftträdandet av denna lag bestäms särskilt genom lag.
Ikraftträdelsestadganden:
13.4.2007/443:
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 218/2006, JsUB 20/2006, RSv 282/2006
30.11.2007/1113:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 53/2007, ShUB 13/2007, RSv 69/2007
7.12.2007/1170:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
RP 95/2007, ShUB 9/2007, RSv 55/2007
28.3.2008/171:
Denna lag träder i kraft den 1 april 2008. Den tillämpas dock redan från och med den 1 januari 2008.
RP 177/2007, ShUB 2/2008, RSv 9/2008
19.12.2008/912:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
RP 66/2008, EkUB 20/2008, RSv 109/2008
19.12.2008/990:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
Lagen tillämpas på stipendiefinansierat arbete när stipendiet beviljats efter lagens ikraftträdande.
En stipendiat som har beviljats stipendium före lagens ikraftträdande kan dock teckna en pensionsförsäkring enligt 10 a § i denna lag i Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, om det stipendiefinansierade arbetet börjar eller fortsätter efter lagens ikraftträdande och pågår minst fyra månader utan avbrott, stipendiebeloppet omvandlat till årlig arbetsinkomst för den arbetsperiod som återstår efter lagens ikraftträdande är minst 2 752,70 euro och stipendiatens arbete efter lagens ikraftträdande även i övrigt uppfyller de villkor för tecknande av försäkring för stipendiater som föreskrivs i denna lag. Då kan försäkring tecknas inom sex månader efter det att lagen trätt i kraft eller, om det stipendiefinansierade arbetet inleds efter ikraftträdandet, inom sex månader efter det att arbetet inletts. Försäkringen kan fastställas tidigast från och med lagens ikraftträdande och den kan inte fastställas retroaktivt för längre tid än ovan nämnda sex månader. Om stipendiaten tecknar en försäkring som avses ovan inom föreskrivna sex månader, tillämpas denna lag på stipendiatens arbete, om inte något annat följer av det som sägs ovan. Vad som i 141 b § föreskrivs om skyldighet för den som beviljat stipendium att lämna uppgifter gäller dock inte stipendier som beviljats före lagens ikraftträdande. En stipendiat som tecknat försäkring med stöd av detta moment ska betraktas som en försäkringsskyldig stipendiat enligt 10 a § vid tillämpningen av annan lagstiftning om social trygghet.
Vad som föreskrivs i 3 mom. gäller dock inte arbete som utförs med femårigt stipendium enligt lagen om konstnärsprofessurer och om statens konstnärsstipendier (734/1969) som beviljats före denna lags ikraftträdande och till vilket det hänför sig pensionsskydd enligt 3 b–3 e § i den lagen, sådana de lyder när den här lagen träder i kraft. Nämnda 3 mom. tillämpas inte heller på arbete som utförs med mer än femåriga statliga konstnärsstipendier som beviljats före lagens ikraftträdande.
Bestämmelserna i 10 a § 4 mom. i denna lag tillämpas så att försäkringen fastställs retroaktivt, dock tidigast från och med den 1 januari 2009.
De belopp och gränsbelopp som avses i denna lag motsvarar värdet ett (1,000) för den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) 2004.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 92/2008, ShUB 22/2008, RSv 132/2008
30.12.2008/1101:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 171/2008, ShUB 41/2008, RSv 215/2008
14.8.2009/632:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Det inledande stycket i 36 § 1 mom. samt 67 § 1 mom. 3 punkten och 72 § träder dock i kraft den 1 januari 2011.
Lagens 70 § 3 mom., 71 § 2 mom. och 78 § tillämpas på ålderspensioner som börjar den 1 januari 2010 eller därefter och på invalidpensioner där pensionsfallet inträffar den 1 januari 2010 eller därefter.
I fråga om en före 1953 född lantbruksföretagares rätt till deltidspension, pensionstillväxt under tiden för deltidspension samt inkomst för återstående tid tillämpas bestämmelserna i den lag som gällde vid denna lags ikraftträdande.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 68/2009, ShUB 20/2009, RSv 99/2009
14.8.2009/637:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
Lagens 48 och 91 § samt 101 § 3 mom. träder dock i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas på pensionsärenden som anhängiggörs nämnda dag eller därefter. I stället för ovan nämnda bestämmelser tillämpas dock motsvarande bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft, om en lantbruksföretagare inte har försäkrade arbetsinkomster enligt arbetspensionslagarna efter 2004. Den 2 § 1 mom. 2 punkt som upphävs ska tillämpas till och med den 31 december 2011.
Trots vad som föreskrivs i 91 § tillämpas arrangemanget med sista pensionsanstalt inte, om en pensionsanstalt som omfattas av arrangemanget tillämpar de bestämmelser i arbetspensionslagarna som gällde före den 1 januari 2005 och en annan tillämpar de bestämmelser i arbetspensionslagarna som trädde i kraft den 1 januari 2005 eller därefter, och dessa pensionsanstalter inte kommer överens om att iaktta arrangemanget med sista pensionsanstalt. Detsamma gäller en situation där en pensionsanstalt inom den privata sektorn är sista pensionsanstalt och en lantbruksföretagare ansöker om invalidpension som på grundval av 58 § 4 mom. beviljas som oavkortad ålderspension i stället för invalidpension. I sådana situationer avgörs pensionsrätten och pensionsbeloppet enligt denna lag av den avgörande pensionsanstalten inom den privata sektorn som avses i 106 § i lagen om pension för arbetstagare.
Beloppet enligt 48 § i denna lag motsvarar värdet ett (1,000) år 2004 för den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för arbetstagare.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 73/2009, ShUB 17/2009, RSv 75/2009
4.12.2009/1004:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
RP 154/2009, ShUB 39/2009, RSv 175/2009
29.12.2009/1232:
Denna lag träder i kraft den 30 december 2009.
Genom denna lag upphävs 3 § i statsrådets förordning av den 28 december 2006 om reglemente för Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (1404/2006).
Bestämmelserna i denna lag om revision ska tillämpas från början av räkenskapsperioden 2011.
RP 181/2009, EkUB 26/2009, RSv 237/2009
22.12.2009/1266:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
RP 221/2009, ShUB 45/2009, RSv 209/2009
14.5.2010/357:
Denna lag träder i kraft den 19 maj 2010.
I de situationer då rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, enligt artikel 90 i EU:s grundförordning om social trygghet, tillämpas på de berörda personerna, ska de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande tillämpas.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 34/2010, ShUB 8/2010, RSv 68/2010
29.10.2010/915:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
På pensionsansökningar som har anhängiggjorts före den 1 januari 2011 tillämpas lagens 33 § 1 mom. i dess lydelse den 31 december 2010.
RP 91/2010, ShUB 19/2010, RSv 126/2010
21.12.2010/1191:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
Om sådant arbete som en person påbörjat innan denna lag träder i kraft ska försäkras på basis av 5 § 1 mom., och arbetet vid ikraftträdandet av lagen inte omfattades av tillämpningsområdet för de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006), ska han eller hon teckna en försäkring enligt denna lag inom sex månader från lagens ikraftträdande. Försäkringen börjar då gälla den 1 januari 2011.
Om en sådan i 5 § 1 mom. avsedd delägare i ett aktiebolag som arbetar i ledande ställning eller person som arbetar i ledande ställning i en annan sammanslutning, när denna lag träder i kraft är försäkrad på basis av samma arbete som en sådan person som jämställs med en arbetstagare enligt lagen om pension för arbetstagare och arbetet fortgår, ska han eller hon teckna en försäkring enligt denna lag så att försäkringen börjar gälla den 1 januari 2014, förutsatt att villkoren för försäkringsskyldigheten enligt denna lag uppfylls.
Om en i 3 mom. avsedd person som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller i en annan sammanslutning har en sådan försäkring enligt lagen om pension för arbetstagare som upphör före den 31 december 2013 och villkoren för försäkringsskyldigheten enligt denna lag uppfylls på basis av hans eller hennes arbete, ska han eller hon teckna en försäkring enligt denna lag så att försäkringen börjar gälla från ingången av den kalendermånad som följer efter den månad då försäkringen enligt lagen om pension för arbetstagare upphörde att gälla.
Om den egna ägarandelen eller bestämmanderätten ensamt för sig för en person som avses i 3 mom. och som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller i en annan sammanslutning, eller personens och hans eller hennes i 5 § 1 mom. 2 punkten avsedda familjemedlemmars ägarandel eller bestämmanderätt tillsammans, efter det att denna lag träder i kraft men före den 1 januari 2014, ökar till mer än 50 procent i aktiebolaget eller i en annan sammanslutning och villkoren för försäkringsskyldigheten enligt denna lag uppfylls på basis av hans eller hennes arbete också i övrigt, ska han eller hon teckna en försäkring enligt denna lag så att försäkringen börjar gälla från ingången av den kalendermånad som följer efter den månad då det avsedda procenttalet överskreds.
RP 135/2010, ShUB 38/2010, RSv 232/2010
21.12.2010/1251:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.
RP 198/2010, ShUB 34/2010, RSv 224/2010
17.6.2011/681:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.
Bestämmelserna i 113 a § tillämpas på förmåner eller pensioner som beviljas retroaktivt efter det att lagen har trätt i kraft.
På ärenden som gäller undanröjande av lagakraftvunna beslut och som är anhängiga i besvärsnämnden och försäkringsdomstolen vid denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
RP 274/2010, ShUB 51/2010, RSv 300/2010
22.12.2011/1433:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
RP 89/2011, ShUB 11/2011, RSv 48/2011
22.12.2011/1459:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Bestämmelserna i 75 § 2 och 3 mom. samt 75 a § 3–5 mom. tillämpas dock först från och med den 1 januari 2013.
Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 74/2011, ShUB 14/2011, RSv 69/2011
16.11.2012/624:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
På de arbetspensionsförsäkringsavgifter som gäller tiden före den 1 januari 2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.
De belopp och gränsbelopp som avses i denna lag motsvarar värdet ett (1,000) för den i 96 § i lagen om pension för arbetstagare avsedda lönekoefficienten år 2004.
Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 119/2012, ShUB 12/2012, RSv 81/2012
14.12.2012/800:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
På en före 1952 född lantbruksföretagares rätt att gå i förtida ålderspension och på den förtida ålderspensionens belopp tillämpas dock 31 §, 32 § 2 mom. och 33 § 1 mom. sådana de lydde vid ikraftträdandet av denna lag.
På en före 1958 född lantbruksföretagares rätt att gå i ålderspension utan förtidsminskning enligt denna lag vid 62 års ålder tillämpas 32 § 3 mom. och 33 § 1 mom. sådana de lydde vid ikraftträdandet av denna lag.
En före 1954 född lantbruksföretagare har rätt att gå i deltidspension i enlighet med de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande.
Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 77/2012, ShUB 19/2012, RSv 113/2012
18.1.2013/43:
Denna lag träder i kraft den 16 mars 2013.
På avgifter som har förfallit till betalning före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
RP 57/2012, LaUB 14/2012, RSv 126/2012
13.12.2013/969:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.
RP 154/2013, ShUB 18/2013, RSv 143/2013
7.3.2014/187:
Denna lag träder i kraft den 15 mars 2014.
RP 94/2013, EkUB 38/2013, GrUU 43/2013, RSv 4/2014, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU; (32011L0061); EUT L 174, 1.7.2011, s. 1
8.8.2014/643:
Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2014.
RP 39/2014, EkUB 6/2014, RSv 62/2014
7.11.2014/874:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
RP 109/2014, ShUB 7/2014, RSv 97/2014
7.11.2014/890:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
På en sådan ansökan om invalidpension som är anhängig när denna lag träder i kraft tillämpas 50 § 1 mom. och 86 § i den lydelse de hade när denna lag trädde i kraft.
Oberoende av vad som i 1 och 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension för lantbruksföretagare (632/2009) föreskrivs om 71 § 2 mom., intjänas pension enligt en tillväxtprocent om 1,5 per år under den tid som en avslutad invalidpension löper och ska beräknas på den pensionsgrundande inkomsten för återstående tid, om pensionsfallet för den avslutade invalidpensionen inträffar 2006 eller därefter och om en ålderspension som bestäms på nya grunder börjar den 1 januari 2010 eller därefter eller om pensionsfallet för en pension som bestäms på nya grunder inträffar den 1 januari 2010 eller därefter. Pensionsanstalten ska från och med den 1 januari 2015 justera beloppet av de pensioner enligt detta moment som löper när denna lag trädde i kraft.
RP 120/2014, ShUB 11/2014, RSv 105/2014
19.12.2014/1239:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
RP 239/2014, ShUB 24/2014, RSv 185/2014, Komissionens Förordning (EU) Nr 702/2014 (32014R0702); EUT nr L 193, 1.7.2014, s. 1-75, art. 23
20.2.2015/146:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2015.
Bestämmelserna i 10 b § 2 och 3 mom. och 10 c § tillämpas när det stipendiefinansierade arbetet avbryts den dag lagen träder i kraft eller därefter. Om det stipendiefinansierade arbetet har avbrutits före ikraftträdandet av denna lag, tillämpas på avbrytandet av försäkringen de bestämmelser i 10 b § 2 mom. som gällde vid ikraftträdandet.
Lagens 10 d och 10 e § tillämpas när det arbete som finansieras med ett stipendium som ska förenas börjar den dag lagen träder i kraft eller därefter.
De belopp och gränsbelopp som nämns i denna lag motsvarar värdet ett (1,000) år 2004 för den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).
RP 226/2014, ShUB 35/2014, RSv 258/2014
20.3.2015/321:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
RP 279/2014, ShUB 46/2014, RSv 305/2014
7.8.2015/876:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
Bestämmelserna i denna lag om förmåner enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar tillämpas på motsvarande förmåner enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) eller lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981).
På förmåner enligt lagen om olycksfallsförsäkring och lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare tillämpas dock 92 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare, i den lydelse momentet hade vid ikraftträdandet av lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (874/2015).
Det som i 97 § föreskrivs om de försäkringspremier som avses i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar ska också tillämpas på försäkringspremier och förhöjda försäkringspremier enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare.
RP 278/2014, ShUB 50/2014, JsUU 47/2014, AjUU 17/2014, RSv 320/2014
18.9.2015/1193:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014
30.12.2015/1668:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Lagen tillämpas första gången på Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts bokföring för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 2016 eller därefter.
RP 98/2015, EkUB 17/2015, RSv 114/2015, Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (32013L0034); EUT nr L 182, 29.6.2013, s. 19.
29.1.2016/75:
Om ikraftträdandet av denna lag bestäms separat genom lag.
L 75/2016 trädde i kraft 1.1.2017 enligt L 77/2016.
RP 16/2015, ShUB 5/2015, RSv 37/2015
12.8.2016/634:
Denna lag träder i kraft den 19 augusti 2016.
RP 70/2016, EkUB 16/2016, RSv 85/2016, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU, (32014L0056); EUT nr L 158, 27.5.2014, s. 196, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 (32014R0537); EUT nr L 158, 27.5.2014, s. 77
25.8.2016/704:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
RP 7/2016, LaUB 8/2016, RSv 99/2016
11.11.2016/949:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
RP 130/2016, ShUB 16/2016, RSv 111/2016
21.12.2016/1253:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
RP 120/2016, ShUB 25/2016, RSv 167/2016
19.12.2018/1271:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
Bestämmelserna om försummelseavgift tillämpas på försummelser som skett den 1 januari 2020 och därefter. För den tid som föregår detta tillämpas på försummelse att ordna pensionsskydd och på förhöjning på grund av försummelse lagen om pension för lantbruksföretagare i den lydelse den hade den 31 december 2018.
Bestämmelserna i 97 § 1 mom. i denna lag tillämpas dock även på en förhöjning som påförts på grund av försummelse som skett före den 1 januari 2020.
RP 87/2018, ShUB 7/2018, RSv 121/2018
11.1.2019/30:
Denna lag träder i kraft den 1 april 2019.
RP 188/2018, ShUB 24/2018, RSv 195/2018
17.5.2019/691:
Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.
RP 313/2018, EkUB 37/2018, RSv 307/2018
22.8.2019/955:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
RP 298/2018, ShUB 38/2018, RSv 297/2018
30.12.2019/1470:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
RP 64/2019, ShUB 12/2019, RSv 47/2019
17.4.2020/246:
Denna lag träder i kraft den 20 april 2020.
RP 87/2019, ShUB 1/2020, RSv 12/2020
17.12.2020/1151:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
RP 162/2020, ShUB 34/2020, RSv 158/2020
19.11.2021/1008:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
Denna lag tillämpas på förmånstagare som är födda 1975 och därefter, om det pensionsfall som berättigar till familjepension har inträffat efter ikraftträdandet av denna lag.
Trots bestämmelserna i 2 mom. ska 61 § i lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (1006/2021) och 93 § i denna lag tillämpas på alla sådana förändringar i fråga om en familjepension baserad på att förmånslåtaren sannolikt avlidit som inträffar efter ikraftträdandet av denna lag.
Trots bestämmelserna i 2 mom. tillämpas 62 § 1 och 3 mom. i denna lag samt 60 § 2 mom. i lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare på ett barn som enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag har rätt till familjepension.
Trots bestämmelserna i 2 mom. har den efterlevande maken rätt till familjepension enligt 61 § 1 mom. 2 punkten i denna lag, om det pensionsfall som berättigar till familjepension har inträffat efter ikraftträdandet av denna lag. På efterlevandepension enligt 61 § 1 mom. 2 punkten i denna lag tillämpas lagen om pension för lantbruksföretagare i den lydelse den har efter ikraftträdandet av denna lag.
RP 66/2021, ShUB 23/2021, RSv 133/2021
14.1.2022/43:
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
På lantbruksföretagaren tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, om föräldradagpenningen har beviljats med stöd av de bestämmelser i sjukförsäkringslagen (1224/2004) som gällde vid ikraftträdandet.
RP 129/2021, ShUB 33/2021, RSv 208/2021
8.7.2022/574:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.
RP 56/2021, RP 18/2022, ShUB 9/2022, RSv 66/2022
9.12.2022/1031:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.
Denna lag tillämpas på rehabiliteringsansökningar som blir anhängiga efter ikraftträdandet av lagen.
Uppfyllandet av villkoret i 42 § 1 mom. 4 punkten i denna lag granskas för tiden före den 1 januari 2019 i fråga om alla de kalenderår, i vilka ingår kalendermånader som hör till den tidsperiod på 36 kalendermånader som avses i 42 § 5 mom. i denna lag.
RP 181/2022, ShUB 19/2022, RSv 137/2022
8.12.2023/1091:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
RP 27/2023, ShUB 7/2023, RSv 18/2023
21.12.2023/1259:
Denna lag träder i kraft den 31 december 2023.
Trots vad som föreskrivs i 128 c § i denna lag kan pensionsanstaltens revisor granska hållbarhetsrapporten under den räkenskapsperiod för vilken pensionsanstalten ska upprätta sin första hållbarhetsrapport, om
1) revisorn har den specialbehörighet som hållbarhetsrevisor som avses i 6 kap. 1 a § i revisionslagen, eller
2) revisorn i enlighet med 3 mom. i ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av revisionslagen (1250/2023) har skaffat tillräckliga kunskaper om hållbarhetsrapportering och hållbarhetsgranskning.
Vad som föreskrivs i 2 mom. tillämpas också på den huvudansvariga revisorn, om en revisionssammanslutning har valts till revisor.
RP 20/2023, EkUB 5/2023, RSv 40/2023, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (Text av betydelse för EES)