Försäkringsbolagslag
Se ändringsförslag RP 67/2024, RP 87/2024 och RP 155/2024.
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
ALLMÄNNA PRINCIPER, BOLAGSBILDNING, AKTIER OCH GARANTIANDELAR
De centrala principerna för försäkringsbolags verksamhet samt tillämpning av lagen
Allmänna bestämmelser
Tillämpning
Denna lag tillämpas på försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som är registrerade enligt finsk lag (försäkringsbolag).
Ett försäkringsbolag kan vara ett privat försäkringsaktiebolag eller privat ömsesidigt försäkringsbolag eller ett publikt försäkringsaktiebolag eller publikt ömsesidigt försäkringsbolag.
Värdepapper i ett privat försäkringsbolag får inte tas upp till handel på en sådan reglerad marknad som avses i lagen om handel med finansiella instrument (748/2012). (13.12.2013/981)
L om handel med finansiella instrument 748/2012 har upphävts genom L om handel med finansiella instrument 1070/2017.
Tillämpning av aktiebolagslagen
På försäkringsbolag tillämpas aktiebolagslagen (624/2006) enligt vad som föreskrivs i denna lag.
Bestämmelserna i aktiebolagslagen om aktier och aktiekapital i ett aktiebolag tillämpas på motsvarande sätt på garantiandelar och garantikapital i ömsesidiga försäkringsbolag, och bestämmelserna i aktiebolagslagen om aktieägare tillämpas på motsvarande sätt på delägare i ömsesidiga försäkringsbolag, om inte något annat bestäms i denna lag.
Bestämmelserna i 1 kap. i aktiebolagslagen tillämpas inte på försäkringsbolag.
(20.3.2015/303) Europeiska unionens lagstiftning
Utöver vad som föreskrivs i denna lag och med stöd av den finns det bestämmelser om försäkringsbolag i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkringverksamhet (Solvens II), nedan kommissionens förordning, samt i tekniska standarder som antagits genom förordning eller beslut av Europeiska kommissionen.
På sådana små försäkringsbolag som avses i 3 b § tillämpas inte vad som i kommissionens förordning och tekniska standarder föreskrivs om det företagsstyrningssystem som avses i 6 kap. 8–20 § och om det offentliggörande av uppgifter som avses i 8 a kap.
Definitioner
(20.3.2015/303) Livförsäkring, skadeförsäkring och återförsäkringsverksamhet
Med livförsäkring avses verksamhet som hänförs till de livförsäkringsklasser som avses i lagen om försäkringsklasser (526/2008) och med skadeförsäkring verksamhet som hänförs till de skadeförsäkringsklasser som avses i den lagen.
Med återförsäkringsverksamhet avses verksamhet som består av att överta sådana risker som ett försäkringsbolag, återförsäkringsbolag, en försäkringsförening som avses i lagen om försäkringsföreningar (1250/1987), en tilläggspensionsstiftelse, tilläggspensionskassa, EES-tilläggspensionsstiftelse eller EES-tilläggspensionskassa som avses i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor (947/2021) eller en i en annan EES-stat verksam tilläggspensionsanstalt som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut har överlåtit. (19.11.2021/961)
(20.3.2015/303) Risker
Med teckningsrisk avses risken för förlust eller negativ förändring avseende försäkringsförpliktelsens värde till följd av felaktiga tariffer och antaganden om avsättningar.
Med marknadsrisk avses risken för förlust eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen som direkt eller indirekt orsakas av svängningar i nivån eller volatiliteten när det gäller marknadspriserna för tillgångar, skulder och finansiella instrument.
Med kreditrisk avses risken för förlust eller negativ förändring avseende den finansiella ställningen till följd av svängningar i kreditvärdigheten hos emittenter, motparter och gäldenärer för vilka försäkrings- eller återförsäkringsföretag är exponerade i form av motparts- eller räntemarginalrisker eller koncentrationer av marknadsrisker.
Med operativ risk avses risken för förlust till följd av att interna rutiner visat sig otillräckliga eller fallerat, orsakad av personal eller system eller av externa händelser.
Med likviditetsrisk avses risken för att försäkrings- och återförsäkringsföretag inte kan avyttra placeringar och andra tillgångar för att uppfylla sina finansiella åtaganden när de förfaller till betalning.
Med koncentrationsrisk avses varje riskexponering som kan leda till en förlust som är så stor att den kan hota ett försäkrings- eller återförsäkringsföretags solvens eller finansiella ställning.
(20.3.2015/303) Små försäkringsbolag
Med litet försäkringsbolag avses, om inte annat följer av 2–4 mom., ett bolag som uppfyller följande förutsättningar:
1) bolagets totala premieinkomst överstiger inte 5 400 000 euro per år,
2) bolagets, eller om bolaget hör till en försäkringsgrupp som avses i 26 kap., gruppens totala försäkringstekniska avsättningar enligt 10 kap. 2 § överstiger inte 26 600 000 euro per år,
3) bolagets affärsverksamhet omfattar inte försäkrings- eller återförsäkringsverksamhet som täcker risker inom försäkringsklasserna 11–15 enligt lagen om försäkringsklasser, förutom när de utgör underordnade risker enligt 11 § 2 mom. i den lagen,
4) bolagets affärsverksamhet omfattar inte återförsäkringsverksamhet som överstiger de tecknade totala premieinkomsterna med mer än 600 000 euro, eller de totala försäkringstekniska avsättningarna enligt 10 kap. 2 § med mer än 2 700 000 euro, eller de tecknade totala premieinkomsterna med mer än 10 procent eller de försäkringstekniska avsättningarna enligt 10 kap. 2 § med mer än 10 procent.
Ett försäkringsbolag är inte ett litet försäkringsbolag, om försäkringsbolaget eller Finansinspektionen i samband med koncessionsansökan uppskattar att något av de belopp som anges i 1 mom. kommer att överskridas under de följande fem åren.
Om något av de belopp som anges i 1 mom. överskrids under tre på varandra följande år är försäkringsbolaget inte längre ett litet försäkringsbolag från ingången av det fjärde kalenderåret. Ett litet försäkringsbolag ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om att beloppen överskridits.
Om ett försäkringsbolag bedriver affärsverksamhet med stöd av etableringsrätten eller med stöd av rätten att fritt tillhandahålla tjänster, är bolaget inte ett litet försäkringsbolag.
Om Finansinspektionen på ansökan av försäkringsbolaget har konstaterat att inget av de belopp som anges i 1 mom. har överskridits under de tre senaste på varandra följande åren och om de inte förväntas bli överskridna under de följande fem åren, blir försäkringsbolaget ett litet försäkringsbolag från ingången av det följande kalenderåret. Försäkringsbolagets ansökan ska innehålla de uppgifter som behövs för Finansinspektionens bedömning.
(20.3.2015/303) Captivebolag för försäkring
Med captivebolag för försäkring avses ett försäkringsbolag vars syfte är att försäkra risker endast för sitt moderföretag eller för den företagsgrupp till vilken captivebolaget självt hör. Som ett captivebolag för försäkring betraktas dock inte ett försäkringsbolag som ägs av ett försäkringsföretag eller en försäkringsgrupp som avses i 26 kap. 2 § 2 mom. eller av ett annat företag inom finansbranschen.
(20.3.2015/303) Återförsäkringsbolag och captivebolag för återförsäkring
Med återförsäkringsbolag avses ett försäkringsbolag som bedriver endast återförsäkringsverksamhet och därmed direkt sammanhängande affärsverksamhet. Om inte något annat föreskrivs i denna lag ska på ett återförsäkringsbolag tillämpas vad som föreskrivs om skadeförsäkringsbolag.
Med captivebolag för återförsäkring avses ett återförsäkringsbolag vars syfte är att återförsäkra risker endast för sitt moderföretag eller för den företagsgrupp till vilken bolaget självt hör. Som ett captivebolag för återförsäkring betraktas dock inte ett återförsäkringsbolag som ägs av ett försäkringsföretag eller en försäkringsbolagsgrupp som avses i 26 kap. 2 § 2 mom. eller ett annat företag inom finansbranschen.
Delägare
Med delägare avses i ett försäkringsaktiebolag aktieägarna och i ett ömsesidigt försäkringsbolag försäkringstagarna samt, om inte något annat föreskrivs i bolagsordningen, garantiandelsägarna. I bolagsordningen kan det dessutom föreskrivas att försäkringstagare som tecknat sjöförsäkring eller återförsäkring inte är delägare.
Försäkringsborgenär
En försäkringsborgenär är en försäkringstagare, försäkrad eller någon annan som hos försäkringsbolaget har en fordran som grundar sig på ett försäkringsavtal.
Försäkringsfordran
Med försäkringsfordran avses en fordran som ett försäkringsbolag enligt ett avtal om direkt försäkring ansvarar för gentemot försäkringstagare, försäkrade, förmånstagare eller sådana skadelidande som har rätt att kräva ersättning enligt försäkringsavtalet direkt av försäkringsbolaget, inbegripet reserver för okända skador. Som försäkringsfordringar betraktas även försäkringspremier som ett försäkringsbolag är skyldigt att återbetala till försäkringstagaren antingen med stöd av 45 § i lagen om försäkringsavtal (543/1994) eller därför att försäkringsavtalet inte har trätt i kraft eller har upphävts.
Försäkringsholdingsammanslutning
Med försäkringsholdingsammanslutning avses ett moderföretag vars huvudsakliga funktion är att förvärva och inneha andelar i dotterföretag som är försäkringsföretag eller försäkringsföretag i ett tredjeland och av vilka minst ett är ett försäkringsbolag enligt denna lag. Som försäkringsholdingsammanslutning betraktas dock inte ett sådant konglomerats holdingsammanslutning som avses i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004). Med företag som nämns i denna paragraf avses moderföretag, dotterföretag, försäkringsföretag och försäkringsföretag i ett tredjeland enligt definitionerna i 26 kap. 1 § i denna lag.
Tjänsteföretag
Med tjänsteföretag avses en sammanslutning som för ett försäkringsbolag producerar tjänster som hör till bolagets huvudsakliga verksamhet. Med tjänsteföretag avses också en sammanslutning som huvudsakligen producerar tjänster för ett eller flera försäkringsbolag genom att äga, besitta eller förvalta fastigheter. Med tjänsteföretag jämställs bostads- och fastighetssammanslutningar som är dottersammanslutningar till ett försäkringsbolag.
Betydande bindningar
Med betydande bindningar avses en förbindelse som uppstår när
1) en fysisk eller juridisk person direkt eller indirekt innehar minst 20 procent av aktierna, medlemsandelarna, garantiandelarna eller andra bolagsandelar i en sammanslutning,
2) en fysisk eller juridisk person direkt eller indirekt har minst 20 procent av det röstetal som aktierna, medlemsandelarna, garantiandelarna eller andra bolagsandelar i en sammanslutning medför och detta röstetal baserar sig på innehav, medlemskap, bolagsordning, bolagsavtal eller andra med dessa jämförbara stadgar eller annat avtal, eller
3) en fysisk eller juridisk person direkt eller indirekt har rätt att utse eller avsätta minst en femtedel av medlemmarna i en juridisk persons styrelse eller i ett därmed jämförbart organ eller av medlemmarna i ett organ som har denna rätt, och rätten att utse och avsätta baserar sig på samma omständigheter som röstetalet enligt 2 punkten.
Om en ägarandel, ett röstetal eller en rätt att utse eller avsätta enligt 1 mom. innehas av en fysisk person tillsammans med sin make eller en person som innehavaren lever med i ett äktenskapsliknande förhållande, tillsammans med en släkting i upp- eller nedstigande led eller en sådan släktings make eller en annan person som lever med en sådan släkting i ett äktenskapsliknande förhållande eller tillsammans med en person som i övrigt på ett betydande sätt är ekonomiskt beroende av innehavaren, finns det en betydande bindning också mellan den förstnämnda personen, den person som står i ett förhållande enligt ovan i detta moment till denne och den sammanslutning eller någon annan juridisk person som avses i 1 mom.
En betydande bindning uppstår också mellan två eller flera juridiska personer i vilka samma fysiska eller juridiska person har bestämmande inflytande.
EES-stat och tredjeland (20.3.2015/303)
Med EES-stat avses en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Med tredjeland avses en stat som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Hemstat
Med hemstat avses vid skadeförsäkringsverksamhet den EES-stat där det försäkringsföretag som försäkrar risken har sin bolagsrättsliga hemort, vid livförsäkring den EES-stat där det försäkringsbolag som svarar för åtagandet har sin bolagsrättsliga hemort och vid återförsäkringsverksamhet den EES-stat där återförsäkringsbolaget har sin bolagsrättsliga hemort.
(20.4.2018/235) Vissa definitioner som hänför sig till försäkringsmatematik och finansiering
I denna lag avses med
1) medel för riskreducering och riskreduceringstekniker varje teknik som gör det möjligt för försäkringsföretag att överföra vissa eller samtliga risker som de är exponerade för till någon annan part,
2) diversifieringseffekter reducering av riskexponeringen för försäkringsföretag och försäkringsgrupper till följd av att de diversifierar sin verksamhet, eftersom ett negativt resultat i fråga om en risk kan kompenseras av ett gynnsammare resultat när det gäller en annan risk, om dessa risker inte är fullständigt korrelerade,
3) prognostiserad sannolikhetsfördelning en matematisk funktion som anger ett värde för sannolikheten av att en omfattande uppsättning av sinsemellan ömsesidigt uteslutande kommande händelser kommer att förverkligas,
4) riskmått en matematisk funktion som tilldelar ett penningbelopp till en given prognostiserad sannolikhetsfördelning och som ökar monotont med risknivån för den exponering som ligger till grund för sannolikhetsfördelningen,
5) externt ratinginstitut ett kreditvärderingsinstitut som är registrerat eller certifierat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut, eller en centralbank som utfärdar kreditbetyg som inte omfattas av den förordningen,
6) reglerad marknad
a) när det gäller en marknad som finns i en medlemsstat, ett multilateralt system som avses i 1 kap. 2 § 5 punkten i lagen om handel med finansiella instrument (1070/2017), eller (12.4.2019/518)
b) när det gäller en marknad som finns i tredjeland en finansiell marknad som är godkänd av försäkringsföretagets hemstat och uppfyller krav som är jämförbara med kraven i lagen om handel med finansiella instrument och där de finansiella instrument som är föremål för handel är av en kvalitet som är jämförbar med kvaliteten hos de instrument som omsätts på den reglerade marknaden, eller de reglerade marknaderna, i hemstaten.
Centrala rättsliga principer som gäller försäkringsbolag
Status som juridisk person och delägares begränsade ansvar
Ett försäkringsbolag är en från delägarna fristående juridisk person som uppkommer genom registrering.
Delägarna i ett försäkringsbolag är inte personligen ansvariga för försäkringsbolagets förpliktelser. I försäkringsbolagets bolagsordning kan det dock föreskrivas om en delägares skyldighet att betala särskilda avgifter och tilläggsavgifter till försäkringsbolaget enligt vad som bestäms i 4 kap.
Koncession, huvudkontor och tillsyn
Försäkringsverksamhet får bedrivas endast av försäkringsbolag som har koncession för verksamheten. Ett försäkringsbolag som har beviljats koncession får bedriva försäkringsverksamhet enligt koncessionen även i andra stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet både med stöd av etableringsrätten och med stöd av rätten att fritt tillhandahålla tjänster.
Ett försäkringsbolag ska ha sitt huvudkontor i Finland.
Försäkringsbolagens verksamhet övervakas av Finansinspektionen. Denna lags hänvisningar till Försäkringsinspektionen ska avse Finansinspektionen. (19.12.2008/893)
Finansinspektionen har kommit i den tidigare Finansinspektionens och Försäkringsinspektionens ställe. Se L om Finansinspektionen 878/2008.
Förbud att bedriva annan verksamhet
Försäkringsbolag får inte bedriva annan verksamhet än försäkringsverksamhet och sådan verksamhet enligt 2 kap. 16 § som anknyter till försäkringsverksamheten (anknytande verksamhet).
Separationsprincipen
Ett försäkringsbolag som bedriver livförsäkringsverksamhet (livförsäkringsbolag) får inte bedriva annan försäkringsverksamhet än livförsäkring och skadeförsäkring som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 samt återförsäkring av sådan skadeförsäkring och livförsäkring. Ett livförsäkringsbolag ska hålla den skadeförsäkringsverksamhet som det bedriver åtskild från livförsäkringsverksamheten.
Ett försäkringsbolag som bedriver skadeförsäkringsverksamhet (skadeförsäkringsbolag) får inte bedriva annan försäkringsverksamhet än skadeförsäkring och återförsäkring. Ett försäkringsbolag som bedriver endast sådan skadeförsäkring som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 samt återförsäkring av sådan skadeförsäkring får dock samtidigt bedriva livförsäkring samt återförsäkring av livförsäkring. Efter att ett sådant bolag har börjat bedriva livförsäkringsverksamhet ska bestämmelserna om livförsäkringsbolag i denna lag tillämpas på bolaget.
Ett återförsäkringsbolag får inte bedriva annan försäkringsverksamhet än återförsäkring och därmed direkt sammanhängande verksamhet.
Med kompositbolag avses ett livförsäkringsbolag som på något annat sätt än försäkring av anknytande risker till befintliga livförsäkringsavtal bedriver skadeförsäkring som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 eller 2 enligt lagen om försäkringsklasser. (20.3.2015/303)
(17.12.2015/1514) Soliditetsprincipen
Ett försäkringsbolags kapitalbasmedel, återförsäkring och övriga omständigheter som inverkar på bolagets soliditet ska ordnas på ett sätt som tryggar de försäkrade förmånerna, med beaktande av sannolika växlingar i intäkterna och kostnaderna samt andra kalkylerbara osäkerhetsfaktorer.
(13.12.2013/981) Proportionalitetsprincipen
Bestämmelserna i denna lag ska tillämpas och försäkringsbolagen övervakas i en riktig proportion med hänsyn till arten och omfattningen av riskerna i bolagets affärsverksamhet.
Proportionalitetsprincipen beaktas inte vid tillämpning av 2 kap. 1 a §, 8 och 9 kap. eller 27–29 kap. (20.3.2015/303)
Verksamhetens syfte
Syftet med ett försäkringsaktiebolags verksamhet är att ge vinst åt aktieägarna, om inte något annat föreskrivs i bolagsordningen.
Syftet med ett ömsesidigt försäkringsbolags verksamhet är att ge vinst eller annan ekonomisk fördel åt delägarna, om inte något annat föreskrivs i bolagsordningen.
Försäkringsbolaget ska i sin strävan att ge vinst eller annan ekonomisk fördel beakta principerna för tryggande av de försäkrade förmånerna i den lagstiftning som gäller försäkringsverksamhet.
(20.3.2015/303)
18 § har upphävts genom L 20.3.2015/303.
Utbetalning av medel
Ett försäkringsbolags medel får betalas ut endast så som föreskrivs i denna lag.
Aktiers och garantiandelars överlåtbarhet
En aktie och en garantiandel får överlåtas och förvärvas utan begränsningar, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller i bolagsordningen.
Majoritetsprincipen
Delägarna utövar sin beslutanderätt vid bolagsstämman. Besluten fattas med enkel majoritet av de avgivna rösterna, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller i bolagsordningen.
Likställighet
Alla aktier och garantiandelar medför lika rätt i bolaget, om inte något annat föreskrivs i bolagsordningen.
Bolagsstämman, styrelsen, verkställande direktören eller förvaltningsrådet får inte fatta beslut eller företa någon annan åtgärd som är ägnad att ge en delägare eller någon annan en otillbörlig fördel till nackdel för försäkringsbolaget eller någon annan delägare.
Ledningens uppgift
Försäkringsbolagets ledning ska omsorgsfullt främja försäkringsbolagets intressen.
Bestämmelsernas dispositiva karaktär
Delägarna kan bestämma om försäkringsbolagets verksamhet i bolagsordningen. I bolagsordningen får inte tas in föreskrifter som strider mot lag eller mot god sed.
(12.4.2019/518) Börsbolag
Med börsbolag avses i denna lag ett försäkringsbolag vars aktie är föremål för handel på en reglerad marknad som avses i lagen om handel med finansiella instrument.
I detta kapitel samt i 5 och 6 kap. finns det särskilda bestämmelser om börsbolag.
Se L om handel med finansiella instrument 1070/2017 1 kap. 2 §.
(12.4.2019/518) Närståendekrets
Till försäkringsbolagets närståendekrets hör
1) försäkringsbolagets moderbolag eller en annan person som innehar mer än 50 procent av det röstetal som försäkringsbolagets samtliga aktier medför eller annars har ett sådant bestämmande inflytande i försäkringsbolaget som avses i 1 kap. 5 § i bokföringslagen (1336/1997),
2) försäkringsbolagets styrelses och förvaltningsråds ledamöter och ersättare, verkställande direktören och dennes ställföreträdare,
3) en ovan i 1 eller 2 punkten avsedd persons make eller sambo som bor i samma hushåll som personen i fråga, egna och makens eller sambons barn, barnbarn, föräldrar och far- och morföräldrar,
4) en juridisk person där någon som avses i 1–3 punkten är ledamot eller ersättare i styrelsen eller förvaltningsrådet, verkställande direktör eller dennes ersättare eller har motsvarande ställning,
5) en juridisk person där en styrelseledamot i försäkringsbolaget eller någon annan som avses i 1–3 punkten ensam eller tillsammans med andra nämnda personer innehar över 50 procent av det röstetal som sammanslutningens samtliga aktier eller andelar medför eller annars har ett sådant bestämmande inflytande som avses i 1 kap. 5 § i bokföringslagen,
6) en juridisk person där en i 1 punkten avsedd modersammanslutning eller en annan person som utövar bestämmande inflytande i försäkringsbolaget innehar 20–50 procent av det röstetal som den juridiska personens samtliga aktier eller andelar medför eller där modersammanslutningen eller en annan person som utövar bestämmande inflytande i försäkringsbolaget annars kan utöva betydande inflytande när det gäller den juridiska personens ekonomi och affärsverksamhet.
Om ett försäkringbolag inte har delägare som avses i 1 mom. 1 punkten, ska i närståendekretsen räknas in delägare som innehar minst 20 procent av det sammanlagda röstetal som försäkringsbolagets samtliga aktier medför eller som annars kan utöva ett betydande inflytande på beslutsfattandet om försäkringsbolagets ekonomi och affärsverksamhet. På en sådan delägare tillämpas bestämmelserna i 1 mom.
Vid beräkning av röstetalet enligt 1 och 2 mom. ska i en delägares röstetal räknas in de röster som hänför sig till aktier som ägs av en juridisk person som står under delägarens bestämmande inflytande. Vid beräkning av röstetalet ska inte beaktas röstningsbegränsningar som följer av lag eller av sammanslutningens bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar, och vid beräkning av det totala antalet röster i försäkringsbolaget beaktas inte sådana aktier i försäkringsbolaget som tillhör försäkringsbolaget eller dess dottersammanslutning.
Definitionen av begreppet närståendekrets i 1–3 mom. ska tillämpas när sådana närståendelån som avses i 8 kap. 6 § i aktiebolagslagen uppges i verksamhetsberättelsen, vid förvärv av egna aktier till anställda i enlighet med 16 kap. 11 § i denna lag och i fråga om presumtionen enligt 28 kap. 2 och 3 § i denna lag om skadevållande genom oaktsamhet.
(12.4.2019/518) Börsbolags närståendekrets
När det gäller börsbolag avses i denna lag med närståendekrets närståendekretsen enligt definitionen i de internationella redovisningsstandarder som har godkänts i enlighet med den i 1 kap. 4 d § i bokföringslagen avsedda IAS-förordningen. Också andra försäkringsbolag kan tillämpa denna definition av begreppet närståendekrets, vilket ska nämnas i bokslutsnoterna.
I ett börsbolag ska definitionen av begreppet närståendekrets enligt 1 mom. tillämpas vid jäv vid beslutsfattande i enlighet med 5 kap. 6 a §, 6 kap. 4 a § och 6 kap. 5 § 1 mom. i denna lag, vid uppföljning och bedömning av närståendetransaktioner i enlighet med 6 kap. 2 a §, vid förvärv av egna aktier till anställda i enlighet med 16 kap. 11 § samt, trots vad som föreskrivs i 24 b § 4 mom. i detta kapitel, när sådana närståendelån som avses i 8 kap. 6 § i aktiebolagslagen uppges i verksamhetsberättelsen. Börsbolags delägare, styrelse- och förvaltningsrådsledamöter och ersättare samt verkställande direktör och dennes ställföreträdare är närstående parter i förhållande till transaktioner som bolaget eller dess dottersammanslutning beslutar om då de själva eller någon som har en i 1 mom. avsedd närståenderelation till dem är den andra parten i transaktionen. Också i börsbolag tillämpas den definition av begreppet närståendekrets som avses i 24 b § i fråga om presumtionen enligt 28 kap. 2 och 3 § om skadevållande genom oaktsamhet.
I 8 kap. 1 a § i värdepappersmarknadslagen (746/2012) föreskrivs om börsbolags skyldighet att offentliggöra väsentliga närståendetransaktioner.
Språkdräkten i 2 mom. (518/2019) har rättats.
(20.3.2015/303) Bemyndigande för social- och hälsovårdsministeriet att utfärda förordning
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får de belopp justeras som anges i detta kapitel, på basis av de förändringar i det europeiska konsumentprisindex som offentliggörs av Europeiska gemenskapernas statistikkontor. Det justerade beloppet avrundas uppåt till närmaste hela 100 000 euro.
Bildande av försäkringsbolag och koncession
Bildande (13.12.2013/981)
Tillämpning av aktiebolagslagen
På försäkringsbolag tillämpas bestämmelserna om aktiebolag i 2 kap. i aktiebolagslagen så som särskilt föreskrivs i detta kapitel.
(20.3.2015/303) Startkapital
Ett försäkringsaktiebolag ska ha ett aktiekapital och ett ömsesidigt försäkringsbolag ska ha ett garantikapital eller en grundfond (startkapital).
Startkapitalet ska uppgå till minst
1) 3 000 000 euro vid bedrivande av livförsäkringsverksamhet samt försäkringsverksamhet som hör till skadeförsäkringsklasserna 10–16 enligt lagen om försäkringsklasser,
2) 2 000 000 vid bedrivande av annan skadeförsäkringsverksamhet än sådan som avses i 1 punkten,
3) 3 000 000 euro i ett återförsäkringsbolag,
4) 1 000 000 euro i ett captivebolag för återförsäkring.
I lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag föreskrivs om grundkapitalet för försäkringsbolag som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring.
Se L om arbetspensionsförsäkringsbolag 354/1997 6 §.
(20.3.2015/303) Bildande av försäkringsbolag
För bildandet av ett försäkringsbolag ska upprättas ett avtal om bolagsbildning. På bildande av försäkringsbolag tillämpas i övrigt bestämmelserna om aktiebolag i 2 kap. 1, 2 och 4 § i aktiebolagslagen. Utöver vad som föreskrivs i nämnda 2 § ska i avtalet om bildande av ett försäkringsbolag anges startkapitalets belopp.
Om ett ömsesidigt försäkringsbolag såsom startkapital har en grundfond ska
1) avtalet om bolagsbildning undertecknas av den som tillskjutit grundfonden, med iakttagande av vad som i 2 kap. 1 § i aktiebolagslagen föreskrivs om aktiebolags aktieägare,
2) det penningbelopp som tillfaller det ömsesidiga försäkringsbolaget tas upp som en separat post i det bundna egna kapitalet vid tillskjutandet av grundfonden,
3) i avtalet om bolagsbildning med avvikelse från bestämmelserna i 2 kap. 2 § 1 mom. 2–4 punkten i aktiebolagslagen nämnas den som tillskjutit grundfonden, grundfondens belopp och tiden för betalning av grundfonden.
Koncession
(20.3.2015/303) Ansökan om koncession
För bedrivande av försäkringsverksamhet ska en ansökan om koncession göras hos Finansinspektionen. Koncession beviljas för bestämda försäkringsklasser och klassgrupper enligt lagen om försäkringsklasser. Koncessionen kan på sökandens begäran begränsas till att gälla en del av en försäkringsklass enligt den lagen.
Återförsäkringsbolag beviljas koncession i enlighet med sökandens begäran för antingen återförsäkring av skadeförsäkring, återförsäkring av livförsäkring eller för alla former av återförsäkringsverksamhet.
Koncessionen är i kraft inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och på begäran av sökanden också utanför samarbetsområdet.
Till koncessionsansökan ska fogas
1) en verksamhetsplan,
2) en sådan redogörelse om bolagets styrelseledamöter och verkställande direktör som avses i 6 kap. 4 och 5 §,
3) en redogörelse för de delägare och ägare av garantiandelar som ska lämna en sådan anmälan som avses i 4 kap. 5 § samt om deras innehav,
4) en redogörelse för att bolaget kan bedriva verksamhet i enlighet med företagsstyrningssystemet enligt 6 kap.,
5) en redogörelse för att bolagets startkapital innan koncessionen beviljas uppgår till minst det belopp som anges i 1 a §,
6) en redogörelse för att bolaget innan koncessionen beviljas uppfyller det lägsta minimikapitalkravet enligt 11 kap. 4 § 4 mom., genom dess medräkningsbara primärkapital enligt 12 kap. 11 §,
7) en redogörelse för att bolaget i fortsättningen uppfyller solvenskapitalkravet enligt 11 kap. 2 §., genom dess medräkningsbara kapitalbas enligt 12 kap. 11 §,
8) en redogörelse för att bolaget i fortsättningen uppfyller minimikapitalkravet enligt 11 kap. 4 §, genom dess medräkningsbara primärkapital enligt 12 kap. 11 §,
9) en redogörelse för att bolaget i fortsättningen uppfyller de nominella minimikapitalkrav som föreskrivs i 13 a kap. 2 §, genom dess medräkningsbara primärkapital på det sätt som avses i 13 a kap. 3 §, om bolaget bedriver både liv- och skadeförsäkring i samma bolag, och
10) en redogörelse för sådana eventuella betydande bindningar som avses i 8 §.
Om koncessionsansökan gäller trafikförsäkring, ska det i ansökan i enlighet med 69 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen (460/2016) uppges namn och adress på de skaderegleringsrepresentanter som utses i varje annan EES-stat. (17.6.2016/463)
I lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag finns bestämmelser om ett sådant försäkringsbolags koncession som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring.
Se L om arbetspensionsförsäkringsbolag 354/1997 6 §.
(20.3.2015/303) Utvidgning av koncessionen
Ett försäkringsbolag ska hos Finansinspektionen ansöka om utvidgning av koncessionen, om bolaget ämnar utvidga sin verksamhet till sådana försäkringsklasser eller klassgrupper som inte nämns i den gällande koncessionen, eller om ett försäkringsbolag som har beviljats koncession inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ämnar bedriva försäkringsverksamhet utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Till ansökan ska fogas en sådan verksamhetsplan som avses i 3 § 4 mom. 1 punkten och en redogörelse för att bolaget i fortsättningen uppfyller åtminstone solvenskapitalkravet enligt 11 kap. 2 § och minimikapitalkravet enligt 4 § och, om bolaget är ett kompositbolag, de nominella kapitalkrav som föreskrivs i 13 a kap. 2 §.
Ett livförsäkringsbolag som ansöker om koncession också för skadeförsäkring, eller ett skadeförsäkringsbolag som ansöker om koncession också för livförsäkring ska visa att det i fortsättningen uppfyller åtminstone det lägsta minimikapitalkravet enligt 11 kap. 4 § 4 mom. och att det förbinder sig att uppfylla de nominella minimikapitalkrav som föreskrivs i 13 a kap. 2 §.
Bestämmelserna i 6 § om beviljande av koncession gäller på motsvarande sätt utvidgning av koncession.
(20.3.2015/303) Finansinspektionens skyldighet att begära yttrande
Om ett försäkringsaktiebolag blir dotterbolag till ett försäkringsföretag, kreditinstitut eller värdepappersföretag som har beviljats koncession i en annan EES-stat eller dotterbolag till moderföretaget för ett försäkringsföretag, kreditinstitut eller värdepappersföretag som har beviljats koncession i en annan EES-stat eller om det bestämmande inflytandet i ett försäkringsbolag som bildas övergår till sådana fysiska eller juridiska personer som har bestämmande inflytande i ett försäkringsföretag, kreditinstitut eller värdepappersföretag som har beviljats koncession i en annan EES-stat, ska Finansinspektionen begära ett yttrande om ansökan också från den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i staten i fråga.
I den begäran om yttrande som avses i 1 mom. ska den som ger yttrandet uppmanas att särskilt bedöma aktieägarnas lämplighet samt de chefers lämplighet och tillförlitlighet som deltar i ledningen för ett annat företag i samma grupp samt att lämna de upplysningar som gäller dessa omständigheter och som är relevanta när det gäller att bevilja koncession eller utöva tillsyn över försäkringsbolaget.
Beviljande av koncession
(8.5.2020/321) Finansinspektionens skyldighet att informera om en ansökan om koncession i gränsöverskridande situationer
Om Finansinspektionen avser att bevilja koncession för ett finländskt försäkringsbolag i vars verksamhetsplan det anges att en del av dess verksamhet med stöd av friheten att tillhandahålla tjänster eller etableringsfriheten kommer att bedrivas i en annan EES-stat och denna verksamhet sannolikt är relevant med tanke på marknaden i den mottagande EES-staten, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och tillsynsmyndigheten i den mottagande EES-staten i fråga om saken.
Underrättelsen ska vara tillräckligt utförlig och uttömmande.
(20.3.2015/303) Förutsättningar för beviljande av koncession
Finansinspektionen ska inom sex månader efter att en ansökan enligt 3 § har anhängiggjorts och de handlingar och redogörelser som behövs för avgörandet av ärendet har inlämnats besluta om huruvida koncession ska beviljas eller förvägras.
Koncession ska beviljas om
1) det på grundval av redogörelsen för den tilltänkta försäkringsverksamheten samt för försäkringsbolagets verksamhetsplan och delägare enligt 3 § kan anses att försäkringsbolaget i sin verksamhet följer sunda och försiktiga affärsprinciper,
2) försäkringsbolagets ledning uppfyller de krav som ställs på den,
3) försäkringsbolaget kan bedömas ha kapacitet att bedriva verksamhet på det sätt som företagsstyrningssystemet förutsätter,
4) försäkringsbolagets startkapital uppgår till minst det belopp som anges i 1 a § och försäkringsbolaget i fortsättningen uppfyller åtminstone det lägsta minimikapitalkravet enligt 11 kap. 4 § 4 mom., och om
5) försäkringsbolaget enligt den utredning som lagts fram i ärendet i fortsättningen kan anses uppfylla solvens- och minimikapitalkraven enligt 11 kap. och, om bolaget är ett kompositbolag, de nominella kapitalkrav som föreskrivs i 13 a kap. 2 §.
Om försäkringsbolaget hör till ett finans- och försäkringskonglomerat vars moderföretag inte har hemort i Finland och som inte är ett konglomerat som avses i 6 § 1 eller 2 mom. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, är en ytterligare förutsättning för beviljande av koncession att man kan försäkra sig om att en utländsk myndighet har tillräcklig behörighet att övervaka hela konglomeratet på ett sätt som motsvarar denna lag eller att försäkringsbolagets tillhörighet till konglomeratet inte på något annat sätt äventyrar stabiliteten i bolagets verksamhet. Försäkringsbolagets tillhörighet till ett konglomerat som avses i detta moment anses äventyra stabiliteten i bolagets verksamhet såvida det inte kan visas att konglomeratets solvens, riskkoncentrationerna, konglomeratets interna kontroll och riskhanteringsmetoder samt, i fråga om ett konglomerats holdingföretag, ägarnas och ledningens lämplighet och tillförlitlighet motsvarar kraven enligt denna lag och lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat.
Om ett beslut inte har getts inom den i 1 mom. angivna tiden, kan sökanden anföra besvär. Besvären anses då gälla ett avslagsbeslut med anledning av ansökan. Besvär kan anföras tills ett beslut med anledning av ansökan har getts. Finansinspektionen ska underrätta besvärsmyndigheten om beslutet. Bestämmelser om anförande och behandling av besvär finns till övriga delar i lagen om Finansinspektionen (878/2008).
Se L om Finansinspektionen 878/2008 73 §.
(29.12.2022/1338) Att bevilja koncession för europabolag och försäkringsföretag som har beviljats koncession i en annan EES-stat och som flyttar sin hemort till Finland
Ett i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 om stadga för europabolag (europabolagsförordningen) avsett europabolag som har beviljats en motsvarande koncession i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som har för avsikt att flytta sin hemort till Finland så som bestäms i artikel 8 i den nämnda förordningen ska ansöka om koncession hos Finansinspektionen. Ett utlåtande av den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i denna stat ska begäras om koncessionsansökan. Detsamma gäller när ett europabolag grundas genom fusion så att det övertagande bolaget som har sin hemort i någon annan stat än Finland registreras som europabolag i Finland.
Ett försäkringsföretag som har beviljats koncession i en annan EES-stat och som har för avsikt att flytta sin hemort till Finland så som bestäms i 20 a kap. i denna lag ska ansöka om koncession hos Finansinspektionen. Ett utlåtande av den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i denna stat ska begäras om koncessionsansökan.
Betydande bindningar som hinder för beviljande av koncession
Koncession beviljas inte, om
1) en betydande bindning som finns mellan en fysisk eller en juridisk person och försäkringsbolaget bedöms avsevärt försvåra den tillsyn som Försäkringsinspektionen utövar enligt 25 kap., eller om
2) lagstiftningen i en stat som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska tillämpas på en fysisk eller en juridisk person som har en betydande bindning till det försäkringsbolag som ska bildas och denna lagstiftning eller omständigheter i anslutning till verkställigheten av den bedöms avsevärt försvåra utövandet av tillsyn som avses i 1 punkten.
Koncessionsregister
Försäkringsbolagens koncessionsregister förs av Försäkringsinspektionen. I koncessionsregistret antecknas
1) namnet på varje försäkringsbolag som beviljats koncession och firmans lydelse på två eller flera språk enligt 10 § 3 mom.,
2) den försäkringsverksamhet som koncessionen gäller,
3) den dag då koncessionen beviljats,
4) begränsning eller återkallelse av koncessionen, orsaken till och tidpunkten för begränsningen eller återkallelsen samt, om begränsningen eller återkallelsen inte gäller bolagets hela verksamhet, vilken del av verksamheten den gäller.
(19.12.2008/893) Återkallelse av koncession och begränsning av koncessionsenlig verksamhet
I 26 och 27 § i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om återkallelse av försäkringsbolags koncession och om begränsning av koncessionsenlig verksamhet.
(20.3.2015/303) Meddelande av uppgifter
Finansinspektionen ska underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om de beslut som gäller beviljande av koncession och återkallande av koncession.
Bolagsordning
Bolagsordningens innehåll
I försäkringsbolags bolagsordning ska anges
1) bolagets firma,
2) den kommun i Finland som är bolagets hemort,
3) bolagets verksamhetsområde samt de försäkringsklasser och klassgrupper som verksamheten är avsedd att omfatta samt sådan anknytande verksamhet enligt 16 § som bolaget bedriver,
4) vem som har rösträtt vid bolagsstämman, och
5) beloppet av ett ömsesidigt försäkringsbolags garantikapital eller grundfond eller av ett försäkringsaktiebolags aktiekapital eller, om garantikapitalet eller aktiekapitalet utan ändring av bolagsordningen kan minskas eller ökas, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet ska vara minst en fjärdedel av maximikapitalet, eller om grundfonden utan ändring av bolagsordningen kan ökas, dess belopp och maximibelopp.
I ömsesidiga försäkringsbolags bolagsordning ska dessutom anges
1) garantiandelarnas antal eller garantiandelarnas minimi- och maximiantal,
2) räntan på garantikapitalet och uppgifter om återbetalning av garantikapitalet, samt
3) hur återstående tillgångar ska skiftas då det ömsesidiga bolaget upplöses.
I ett ömsesidigt försäkringsbolags namn ska ingå orden ”ömsesidigt”, ”försäkring” och ”bolag”. I ett publikt ömsesidigt försäkringsbolags namn ska dessutom ingå ordet ”publikt” eller förkortningen ”pb” som motsvarar orden ”publikt bolag”. I ett privat försäkringsaktiebolags namn ska ingå orden ”försäkring” och ”aktiebolag” eller den motsvarande förkortningen ”ab” och i ett publikt försäkringsaktiebolags namn dessutom ordet ”publikt” eller förkortningen ”abp” som motsvarar orden ”publikt aktiebolag”. Om försäkringsbolaget ämnar använda sin firma på två eller flera språk ska varje språkform anges i bolagsordningen.
Om inte något annat följer av bestämmelserna i 1 och 2 mom. får föreskrifter om försäkringsförhållanden inte tas in i bolagsordningen.
Fastställande av bolagsordningen
Fastställande av ett försäkringsbolags bolagsordning och ändringar i den ska sökas hos Försäkringsinspektionen.
Bestämmelser om ändring av bolagsordningen finns i 5 kap. 23 §.
Betalning av aktier, garantiandelar och grundfond
(20.3.2015/303) Betalning i pengar, apport, indrivning och följder
Bestämmelserna om betalning i pengar, apport och följderna av betalningsdröjsmål i 2 kap. 5–7 § i aktiebolagslagen tillämpas också på försäkringsbolag. Med avvikelse från nämnda 6 § ska
1) grundfonden i ett ömsesidigt bolag betalas i pengar,
2) av aktierna i ett försäkringsaktiebolag samt av garantiandelarna och grundfonden i ett ömsesidigt försäkringsbolag i pengar betalas sammanlagt minst hälften av det startkapital som anges i 1 a § i detta kapitel.
Registrering och dess rättsverkningar
Registrering av försäkringsbolag
Försäkringsbolag ska anmälas för registrering inom tre månader från att koncession beviljats, vid äventyr att bolagsbildningen förfaller. I handelsregisterlagen (564/2023) föreskrivs närmare om registreringen. (23.3.2023/603)
Endast aktier, garantiandelar och grundfond som är till fullo betalda inom den tid som nämns i 1 mom. får anmälas för registrering.
Till registeranmälan ska fogas
1) bevis på att koncessionen beviljats och bolagsordningen fastställts,
2) försäkringsbolagets styrelseledamöters och verkställande direktörs försäkran om att bestämmelserna i denna lag har iakttagits vid bolagsbildningen, samt
3) ett intyg av försäkringsbolagets revisorer över att bestämmelserna i denna lag om betalning av aktiekapitalet, garantikapitalet och grundfonden har iakttagits.
Om en aktie eller garantiandel har betalats med apportegendom ska till registeranmälan dessutom alltid fogas ett yttrande av en revisor med sådan behörighet som avses i 7 kap. 3 § om den redogörelse som avses i 2 kap. 6 § 2 mom. i aktiebolagslagen och om huruvida egendomen för bolaget var av sådant ekonomiskt värde som minst motsvarade betalningen.
Registreringens rättsverkningar, åtgärder före registreringen och rättshandlingar med ett oregistrerat försäkringsbolag
Utöver bestämmelserna i 13 § tillämpas på försäkringsbolag bestämmelserna om aktiebolag i 2 kap. 9–11 § i aktiebolagslagen.
Bolagsbildningen förfaller
Bildandet av ett försäkringsbolag samt försäkringsbolagets koncession anses ha förfallit om försäkringsbolaget inte har anmälts för registrering inom den tid som anges i 13 § 1 mom. eller om registrering vägras.
Om bolagsbildningen förfaller, är styrelsen och verkställande direktören solidariskt ansvariga för att det belopp som har betalats för tecknade aktier och garantiandelar och grundfonden samt avkastningen på dem återbetalas. Från det belopp som ska återbetalas får dras av sedvanliga kostnader för åtgärder som avses i 2 kap. 10 § 3 mom. i aktiebolagslagen.
Anknytande verksamhet
Bedrivande av anknytande verksamhet
Ett försäkringsbolag får utöver sin huvudsakliga verksamhet vara representant för ett annat företag än ett sådant som bedriver försäkringsverksamhet samt för detta företags räkning marknadsföra och sälja dess tjänster och produkter till kunder, om företaget i fråga är
1) ett sådant kreditinstitut, värdepappersföretag, fondbolag, fondföretag eller en sådan AIF-förvaltare som står under offentlig tillsyn inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, (7.3.2014/188)
2) ett annat finansinstitut inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än ett sådant som avses i 1 punkten,
2 a) leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt 3 § 1 punkten i lagen om tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster (203/2022), (1.4.2022/209)
3) ett företag som tillhandahåller tjänster eller produkter i anslutning till riskkontroll, skadeinspektion, skadebekämpning eller därmed jämförbar verksamhet, eller
4) ett företag vars tjänster eller produkter anknyter till de försäkringsprodukter som bolaget säljer antingen för egen räkning eller som representant för ett annat försäkringsföretag.
Utöver vad som bestäms i 1 mom. kan ett försäkringsbolag avtala om att även ett annat företag än ett sådant som avses i 1 mom. får använda försäkringsbolagets organisation och distributionskanaler vid marknadsföringen av sina egna produkter eller tjänster, om
1) företaget och försäkringsbolaget hör till samma koncern eller samma ekonomiska sammanslutning, eller
2) företaget och försäkringsbolaget hör till en sådan ekonomisk gruppering som företaget agerar tillsammans med på marknaden och med vilken företaget har ett fast ekonomiskt samarbetsförhållande.
Sådan anknytande verksamhet som avses i 1 och 2 mom. ska vara lämpad för den art av försäkringsverksamhet som bolaget bedriver och får inte vara av sådan omfattning att den har en väsentlig ställning i förhållande till försäkringsverksamheten. Den anknytande verksamheten får inte äventyra bolagets solvens eller de försäkrade förmånerna.
Inledande av anknytande verksamhet
Ett försäkringsbolag ska göra upp en verksamhetsplan för verksamhet enligt 16 § 1 och 2 mom.
Planen ska fogas till ansökan om fastställande av bolagsordningen eller av en ändring av den.
Försäkringsinspektionen kan låta bli att fastställa den bestämmelse i bolagsordningen som gäller anknytande verksamhet enligt 16 § 1 och 2 mom., om det är uppenbart att verksamheten inte uppfyller kraven i 16 § 3 mom. eller om försäkringsbolaget med hänsyn till den planerade verksamhetens omfattning, arten av produkten eller tjänsten i fråga, den sakkunskap som krävs av personalen eller därmed jämförbara omständigheter inte har tillräckliga förutsättningar att sköta verksamheten på ett ändamålsenligt sätt.
Särskilda bestämmelser om publika försäkringsbolag, finansiell återförsäkringsverksamhet och specialföretag (20.3.2015/303)
Särskilda förmåner och kostnader samt betydande förvärv efter bolagsbildningen
På publika försäkringsaktiebolag och publika ömsesidiga försäkringsbolag tillämpas bestämmelserna om aktiebolag i 2 kap. 13 och 14 § i aktiebolagslagen.
(20.3.2015/303) Risker och rapportering till följd av finansiell återförsäkringsverksamhet
Försäkringsbolag som ingår avtal om finansiell återförsäkring eller bedriver finansiell återförsäkringsverksamhet måste kunna identifiera, mäta, övervaka, hantera, kontrollera och rapportera risker som uppstår genom sådana avtal eller verksamheter.
Med finansiell återförsäkringsverksamhet avses återförsäkring där det avtalas om att det högsta möjliga ersättningsbeloppet, till följd av en betydande försäkringsrisk och en tidsrisk i fråga om när förpliktelserna realiseras, överstiger premierna under avtalets livslängd med ett begränsat men betydande belopp. Finansiell återförsäkring har dessutom åtminstone en av följande egenskaper:
1) uttryckligt och materiellt beaktande av pengars tidsvärde,
2) avtalsvillkor som syftar till att utjämna det ekonomiska resultat som avtalet ger parterna under dess giltighetstid i syfte att genomföra den eftersträvade risköverföringen.
(20.3.2015/303) Bildande av specialföretag
Med specialföretag avses, oberoende av om det är ett registrerat aktiebolag eller inte, ett företag, annat än ett försäkringsbolag, som övertar risker från försäkringsbolag och till fullo finansierar sin exponering för sådana risker genom inkomster från emissioner av skuldebrev eller någon annan sådan finansieringsmekanism där återbetalningsrättigheterna för dem som tillhandahåller sådana lån eller en sådan finansieringsmekanism är efterställda ett sådant företags återförsäkringsskyldigheter.
För bildande av ett specialföretag ska en ansökan om koncession göras hos Finansinspektionen. Koncession ska beviljas om specialföretaget uppfyller de förutsättningar som föreskrivs i kommissionens förordning.
Förordningar och föreskrifter
Social- och hälsovårdsministeriets bemyndigande att utfärda förordning
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om innehållet i den verksamhetsplan som avses i 3 § 4 mom. 1 punkten.
Se SHMf om en verksamhetsplan för försäkringsbolag 355/2015.
Bemyndigande för Försäkringsinspektionen att meddela föreskrifter
Försäkringsinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om den verksamhetsplan som avses i 17 § 1 och 2 mom.
Bedrivande av direkt försäkring utomlands
Direkt försäkring som med stöd av etableringsrätten bedrivs av försäkringsbolag i andra EES-stater än Finland
Filialetablering
Med bedrivande av direkt försäkringsverksamhet med stöd av etableringsrätten avses i denna lag etablering av ett fast driftställe (filial) i en annan EES-stat än Finland.
Med filial avses utöver agenturer och filialkontor också ett kontor som förestås av bolagets egen personal, och en person som bedriver självständig verksamhet och har en stående fullmakt att företräda bolaget på samma sätt som en agentur.
Anmälan om filialetablering
Försäkringsbolag ska innan en filial etableras göra en anmälan om filialetableringen till Försäkringsinspektionen.
Till den anmälan som avses i 1 mom. ska fogas följande upplysningar:
1) uppgifter om den stat eller de stater där bolaget ämnar etablera en filial,
2) en verksamhetsplan som anger arten av den tilltänkta verksamheten och filialens organisation,
3) filialens kontaktinformation,
4) uppgifter om filialens generalagent som har rätt att företräda bolaget i alla rättsförhållanden som hänför sig till filialens verksamhet,
5) om bolaget ämnar bedriva trafikförsäkring i etableringsstaten, en redogörelse för att bolaget har blivit medlem i den nationella byrån och den nationella garantifonden i den stat där filialen är belägen, samt
6) en beräkning för det intyg som avses i 3 § 2 mom.
Med den nationella garantifonden som nämns i 2 mom. 5 punkten avses ett organ enligt artikel 10.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet. (20.4.2018/235)
(20.3.2015/303) Finansinspektionens skyldighet att sända upplysningar om filialer
Finansinspektionen ska inom tre månader från mottagandet av försäkringsbolagets anmälan samt all utredning som avses i 2 § sända de upplysningar som den fått till den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där filialen etableras och underrätta försäkringsbolaget om att upplysningarna har sänts.
Finansinspektionen ska till de upplysningar som sänds foga ett intyg över att försäkringsbolaget uppfyller solvens- och minimikapitalkraven enligt 11 kap. i den omfattning som den planerade verksamheten kräver.
Om upplysningarna inte har sänts inom den tid som anges i 1 mom. kan försäkringsbolaget söka ändring genom besvär. Besvären anses då gälla Finansinspektionens avslagsbeslut. Besvär kan anföras tills Finansinspektionen har fattat beslut om att sända upplysningarna. Finansinspektionen ska underrätta besvärsmyndigheten om att beslut har getts i det ärende som besvären gäller. Bestämmelser om anförande och behandling av besvär finns till övriga delar i förvaltningsprocesslagen (586/1996).
Finansinspektionen kan vägra att sända upplysningarna om den har anledning att misstänka att försäkringsbolagets solvens inte är tillräcklig eller att dess förvaltning inte har organiserats på ett behörigt sätt, eller att försäkringsbolagets ledning eller filialens generalagent inte uppfyller de krav enligt 6 kap. 2 § 2 mom. eller 6 kap. 4 § 1 och 3 mom. som gäller bolagets ledning. Filialen kan inte etableras om Finansinspektionen har vägrat sända upplysningarna.
FörvaltningsprocessL 586/1996 har upphävts genom L om rättegång i förvaltningsärenden 808/2019. Se L om rättegång i förvaltningsärenden 808/2019 3 kap.
Filialens rätt att inleda verksamhet
Filialen får inleda sin verksamhet när försäkringsbolaget genom förmedling av Försäkringsinspektionen har fått svar från den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där filialen etableras, med anledning av de upplysningar som sänts till myndigheten, dock senast två månader efter att Försäkringsinspektionen har underrättat försäkringsbolaget om att upplysningarna har sänts.
Ändring av upplysningar om filial
Försäkringsbolaget ska skriftligen anmäla ändringar av upplysningarna i de utredningar som avses i 2 § 2 mom. 2–4 punkten till Försäkringsinspektionen samt till den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där filialen är belägen, minst en månad innan ändringen görs. Härvid ska det förfarande som anges i 3 och 4 § iakttas.
Fritt tillhandahållande av försäkringstjänster som bedrivs av försäkringsbolag i andra EES-stater än Finland
Fritt tillhandahållande av försäkringstjänster
Med fritt tillhandahållande av försäkringstjänster avses att ett försäkringsbolag i en annan stat än den stat i vilken tjänsterna tillhandahålls ingår
1) skadeförsäkringsavtal som hänför sig till en risk som finns i den stat där tjänsterna tillhandahålls,
2) livförsäkringsavtal med en fysisk person som är varaktigt bosatt i den stat där tjänsterna tillhandahålls, eller
3) livförsäkringsavtal med en juridisk person så att avtalet hänför sig till den juridiska personens driftställe i den stat där tjänsterna tillhandahålls.
Stat där risken är belägen
När ett försäkringsbolag bedriver fritt tillhandahållande av försäkringstjänster anses risken vara belägen i den stat där tjänsterna tillhandahålls, om det är fråga om
1) egendom som är belägen i denna stat, när försäkringen avser en fastighet eller byggnad eller en byggnad och dess lösöre, om lösöret har försäkrats genom samma försäkringsavtal som byggnaden,
2) ett fordon som är registrerat i denna stat, när försäkringen avser ett fordon, eller
3) en försäkring som har tecknats i denna stat, när försäkringen har en giltighetstid om högst fyra månader och täcker risker som hänför sig till en resa eller semester.
I andra fall än de som nämns i 1 mom. anses risken vara belägen i den stat där tjänsterna tillhandahålls om försäkringstagaren är varaktigt bosatt där eller, när försäkringstagaren är en juridisk person, om försäkringstagaren där har det driftställe som försäkringen gäller.
När ett motorfordon avsänds från en medlemsstat till en annan är risken, med avvikelse från det som föreskrivs i 1 mom. 2 punkten, belägen antingen i registreringsstaten eller i destinationsmedlemsstaten för en period av 30 dagar efter det att fordonets köpare accepterat mottagandet av fordonet, även om fordonet inte officiellt har registrerats i destinationsmedlemsstaten. (3.5.2024/220)
Försäkringsbolags anmälan om att fritt tillhandahållande av försäkringstjänster inleds
Om ett försäkringsbolag ämnar bedriva fritt tillhandahållande av försäkringstjänster i en eller flera EES-stater ska bolaget innan det inleder verksamheten anmäla detta till Försäkringsinspektionen.
Till anmälan ska fogas en redogörelse för de risker som den tilltänkta verksamheten gäller och en beräkning för det intyg som avses i 9 § 2 mom.
Om bolagets anmälan omfattar bedrivande av trafikförsäkring ska till anmälan också fogas uppgifter om ersättningsombud. Ersättningsombudet ska ha gott anseende och tillräcklig kännedom om ersättningsverksamheten. Den som är omyndig, försatt i konkurs eller har meddelats näringsförbud får inte vara ersättningsombud.
En i 69 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen avsedd skaderegleringsrepresentant ska i den EES-stat för vilken representanten utsetts sköta också det ovan i 3 mom. avsedda ersättningsombudets uppgifter, om försäkringsbolaget har försummat att utse ett ersättningsombud. (17.6.2016/463)
(20.3.2015/303) Finansinspektionens skyldighet att sända upplysningar om fritt tillhandahållande
Finansinspektionen ska inom en månad från mottagandet av den anmälan och de utredningar som avses i 8 § underrätta den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där bolaget har för avsikt att fritt tillhandahålla försäkringstjänster, om försäkringsbolagets anmälan och underrätta försäkringsbolaget om att upplysningarna har sänts.
Finansinspektionen ska till de upplysningar som sänds foga ett intyg om att försäkringsbolaget uppfyller solvens- och minimikapitalkraven enligt 11 kap. i den omfattning som den planerade verksamheten kräver och en redogörelse för de försäkringsklasser inom vilka försäkringsbolaget har rätt att bedriva verksamhet samt en redogörelse för de risker som den tilltänkta verksamheten gäller.
Om upplysningarna inte har sänts inom den tid som anges i 1 mom. kan sökanden anföra besvär med iakttagande av bestämmelserna i 3 § 3 mom.
Finansinspektionen kan vägra att sända upplysningarna om den har anledning att misstänka att försäkringsbolagets solvens inte är tillräcklig eller att dess förvaltning inte har organiserats på ett behörigt sätt, eller att försäkringsbolagets ledning inte uppfyller de krav enligt 6 kap. 2 § 2 mom. som gäller bolagets ledning. Fritt tillhandahållande av försäkringstjänster kan inte inledas om Finansinspektionen har vägrat att sända upplysningarna.
Inledande av fritt tillhandahållande av försäkringstjänster
Försäkringsbolaget får fritt börja tillhandahålla försäkringstjänster då det har fått Försäkringsinspektionens meddelande om att upplysningarna har sänts till den myndighet som avses i 9 § 1 mom.
Anmälan om ändring av upplysningar
När upplysningarna i den anmälan som avses i 8 § ändras ska det förfarande som föreskrivs i 8–10 § tillämpas.
Direkt försäkring som försäkringsbolag med stöd av etableringsrätten bedriver i en annan stat än en EES-stat
Filialetablering i en annan stat än en EES-stat
Ett försäkringsbolag som ämnar etablera en filial i en stat som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska före etableringen av filialen anmäla detta till Försäkringsinspektionen. I fråga om de upplysningar som ska fogas till anmälan gäller 2 §.
Försäkringsinspektionen kan inom tre månader efter att den har fått den anmälan som avses i 1 mom. förbjuda att filialen etableras, om Försäkringsinspektionen har anledning att ifrågasätta att försäkringsbolagets solvens är tillräcklig, att dess förvaltning har organiserats på behörigt sätt eller att försäkringsbolagets ledning eller filialens generalagent uppfyller kraven enligt 6 kap. 2 § 2 mom. och 6 kap. 4 § 1 och 3 mom.
På ändring av uppgifter om filial tillämpas bestämmelserna i 5 § i detta kapitel.
Bestämmelser om skadeförsäkringsbolags verksamhet i Schweiziska edsförbundet
(20.3.2015/303) Tillämplig lagstiftning
Utöver vad som föreskrivs i 12 § tillämpas bestämmelserna i 14–18 § på direkt försäkringsverksamhet som bedrivs av en sådan filial till ett skadeförsäkringsbolag som är etablerad i Schweiziska edsförbundet (Schweiz). Dessutom bestäms filialens startkapital och kapitalkrav enligt denna lag.
Ansökan om etablering av filial
Utöver vad som bestäms i 12 § ska till ansökan om etablering av filial fogas ett av Försäkringsinspektionen utfärdat intyg av vilket ska framgå
1) att sökanden inte bedriver annan affärsverksamhet än försäkringsverksamhet,
2) de försäkringsklasser inom vilka sökanden på basis av koncession som beviljats i Finland har rätt att bedriva verksamhet,
3) huruvida sökanden uppfyller de solvenskrav som den planerade verksamheten ställer och som enligt denna lag uppställts för skadeförsäkringsbolag,
4) en kalkyl över anläggningskostnaderna för administrationen och försäljningsorganisationen samt för ändamålet avsatta tillgångar och, i fråga om riskerna i skadeförsäkringsklass 18, ”Turistassistans”, de resurser som den som tillhandahåller den utlovade assistansen har till sitt förfogande, samt
5) de försäkringsklasser inom vilka sökanden faktiskt bedriver verksamhet.
För utfärdande av intyget ska bolaget tillställa Försäkringsinspektionen de uppgifter som inspektionen bestämmer.
Försäkringsinspektionens utlåtande om koncessionsansökan
När den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i Schweiz till Försäkringsinspektionen har sänt filialens verksamhetsplan, som ingår i ansökan om koncession för filialen, jämte eventuella anmärkningar med anledning av koncessionsansökan, ska Försäkringsinspektionen inom tre månader efter att handlingarna och utredningarna mottagits ge sitt utlåtande om ansökan. Om Försäkringsinspektionen inte avger sitt utlåtande om ansökan inom den ovan nämnda tiden anses den ge sitt bifall till att ansökan godkänns.
Säkerhetsåtgärder
Försäkringsinspektionen kan begära att den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i Schweiz vidtar sådana åtgärder mot filialen som avses i 25 kap. 9 § eller motsvarande åtgärder.
(20.3.2015/303) Överlåtelse av försäkringsbestånd
Om ett finländskt skadeförsäkringsbolag överlåter det schweiziska försäkringsbeståndet eller en del av det till ett försäkringsföretag som har sin hemort i Schweiz ska Finansinspektionen, innan den ger sitt samtycke till att försäkringsbeståndet överlåts, hos den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i Schweiz inhämta bekräftelse på att det övertagande företaget är tillräckligt solvent med beaktande av överlåtelsen av försäkringsbeståndet.
Om det överlåtande bolaget är ett försäkringsföretag som har sin hemort i Schweiz och det övertagande bolaget är ett finländskt skadeförsäkringsbolag med filial i Schweiz, ska Finansinspektionen på begäran ge den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i Schweiz bekräftelse på att det övertagande bolaget med beaktande av överlåtelsen av försäkringsbeståndet i tillräcklig utsträckning uppfyller solvenskapitalkravet enligt 11 kap. 2 §.
Underrättelse om återkallelse av koncession
Försäkringsinspektionen ska underrätta den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i Schweiz om återkallelse eller begränsning av ett skadeförsäkringsbolags koncession, om bolaget har en filial i Schweiz.
Övriga bestämmelser
Underrättelse om förvärv av ett utländskt försäkringsföretag
Om ett utländskt försäkringsföretag har blivit dotterföretag till ett försäkringsbolag och försäkringsbolaget inte har varit skyldigt att göra anmälan enligt 20 § i detta kapitel eller enligt 13 § i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, ska försäkringsbolaget underrätta Försäkringsinspektionen om saken inom tre månader.
(20.3.2015/303) Meddelande om betydande problem i tredjeländer
Finansinspektionen ska underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om alla betydande problem som försäkringsbolag har mött vid etablering och utövande av verksamhet i ett tredjeland.
Förvärv av bestämmande inflytande i kreditinstitut, värdepappersföretag eller försäkringsbolag med hemort i en stat som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
Ett försäkringsbolag eller en försäkringsholdingsammanslutning får inte förvärva i 1 kap. 5 och 6 § i bokföringslagen avsett bestämmande inflytande i ett kreditinstitut, värdepappersföretag eller försäkringsbolag med hemort i en stat som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte försäkringsbolaget eller försäkringsholdingsammanslutningen har anmält detta till Försäkringsinspektionen på förhand eller om Försäkringsinspektionen efter att ha fått anmälan har förbjudit förvärvet inom den tid som anges i 2 mom. (12.4.2019/518)
Försäkringsinspektionen kan inom tre månader från att ha mottagit en anmälan enligt 1 mom. förbjuda ett förvärv som avses i 1 mom., om de lagar, förordningar eller administrativa föreskrifter som ska tillämpas på det företag som är föremål för förvärvet väsentligt försvårar en effektiv tillsyn över försäkringsbolaget.
Anmälan enligt denna paragraf behöver inte göras om ett företag som avses i 1 mom. hör till ett konglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat och motsvarande anmälan har gjorts till Finansinspektionen.
Europabolag
Om ett försäkringsbolag har för avsikt att flytta sin hemort till någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet så som bestäms i artikel 8 i europabolagsförordningen, ska försäkringsbolaget utan dröjsmål, efter att ha anmält förslaget för registrering, till Försäkringsinspektionen sända en kopia av det förslag om flyttning som avses i artikel 8.2 och den redogörelse som avses i artikel 8.3 i förordningen.
Om försäkringsbolaget har för avsikt att efter flyttningen av hemorten fortsätta verksamheten i Finland, tillämpas på försäkringsbolaget vad som bestäms om utländska försäkringsbolags verksamhet i Finland.
Registermyndigheten får inte ge ett intyg som avses i 9 § 5 mom. i lagen om europabolag (742/2004), om Försäkringsinspektionen innan ett tillstånd som avses i 2 mom. i samma paragraf beviljats har meddelat registermyndigheten att försäkringsbolaget inte har iakttagit bestämmelserna om flyttning av hemort eller bestämmelserna om fortsättande av verksamheten i Finland eller avslutande av verksamheten eller att flyttningen av hemorten kränker de försäkrade förmånerna. Tillstånd får beviljas innan det har förflutit en månad från den dag som avses i 16 kap. 6 § 2 mom. i aktiebolagslagen endast om Försäkringsinspektionen har meddelat att den inte motsätter sig en flyttning av hemorten.
När ett försäkringsbolags hemort har flyttats till någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får en försäkringstagare i det försäkringsbolag som flyttar hemort, om han inte medverkat till beslutet om flyttning av hemort och om han inte enligt 12 § i lagen om försäkringsavtal har rätt att säga upp försäkringen när som helst, skriftligen säga upp sitt försäkringsavtal inom tre månader från det tillkännagivande som avses i 5 mom i denna paragraf.
Ett europabolag ska tillkännage en sådan registrering av flyttning av hemort som avses i artikel 8.11 i europabolagsförordningen genom att kungöra detta i den officiella tidningen samt i åtminstone en tidning som utkommer på den ort som var bolagets sista hemort i Finland. Försäkringsinspektionen kan bestämma att tillkännagivandet ska ske även på något annat sätt. Tillkännagivandet ska även innehålla ett omnämnande av den rätt som försäkringstagaren har att säga upp sitt försäkringsavtal så som föreskrivs om detta i 4 mom.
Föreskrifter
Bemyndigande för Försäkringsinspektionen att meddela föreskrifter
Försäkringsinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om den beräkning som avses i 2 § 2 mom. 6 punkten.
Delägarskap, aktier och garantiandelar i försäkringsbolag
Tillämpning av aktiebolagslagen
Utöver bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på försäkringsbolag bestämmelserna om aktiebolag i 3 och 4 kap. i aktiebolagslagen.
AktiebolagsL 624/2006 4 kap. har upphävts genom L 349/2017, se AktiebolagsL 624/2006 3 och 6 kap. samt L om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet 348/2017.
Försäkringsbolagets delägare
Delägare i försäkringsaktiebolag är aktieägarna. Delägare i ömsesidiga försäkringsbolag är försäkringstagarna. Garantiandelsägare är också delägare i ömsesidiga bolag, om inte något annat föreskrivs i bolagsordningen.
I bolagsordningen för ömsesidiga försäkringsbolag kan försäkringstagares delägarskap inte begränsas på annat sätt än så att delägarskap uppkommer först då försäkringen varit i kraft en viss tid som inte får överstiga tre år, och att tecknande av sjö- eller återförsäkring inte medför delägarskap.
Skyldighet för aktieägare i försäkringsaktiebolag att betala särskilda avgifter
I bolagsordningen för försäkringsaktiebolag kan föreskrivas att aktieägarna är skyldiga att betala särskilda avgifter till bolaget.
Tillskottsplikt för försäkringstagardelägare i ömsesidiga skadeförsäkringsbolag
I bolagsordningen för ömsesidiga skadeförsäkringsbolag kan föreskrivas att försäkringstagardelägarna har tillskottsplikt gentemot bolaget.
Om en försäkringstagardelägare i ett ömsesidigt skadeförsäkringsbolag är en konsument eller en sådan annan fysisk eller juridisk person som med beaktande av näringsverksamhetens art och omfattning samt förhållandena i övrigt i sin egenskap av försäkringsgivarens avtalspart kan jämställas med en konsument, kan tillskottsplikten vara högst lika stor som det sammanlagda beloppet av de försäkringspremier som påförts honom det föregående kalenderåret.
Om ett ömsesidigt skadeförsäkringsbolag beslutar att ändra bolagsordningen så att försäkringstagardelägarna har tillskottsplikt eller så att deras tillskottsplikt utvidgas eller om ett försäkringsaktiebolag fattar beslut om ombildning av bolaget till ett sådant ömsesidigt skadeförsäkringsbolag vars försäkringstagardelägare har tillskottsplikt, har en försäkringstagardelägare som inte medverkat till beslutet och som inte enligt 12 § i lagen om försäkringsavtal har rätt att säga upp försäkringen när som helst, rätt att inom tre månader från det tillkännagivande som avses i 4 mom. i denna paragraf skriftligen säga upp sitt försäkringsavtal.
Bolagets styrelse ska tillkännage ett i 3 mom. avsett beslut genom att inom en månad efter det att ändringen av bolagsordningen registrerats kungöra beslutet i den officiella tidningen och i åtminstone en tidning som utkommer på bolagets hemort samt enligt vad Försäkringsinspektionen vid behov bestämmer. Tillkännagivandet ska även innehålla ett omnämnande av den rätt för försäkringstagare att säga upp sitt försäkringsavtal som avses i 3 mom.
(27.3.2009/211) Anmälningsskyldighet som gäller förvärv och överlåtelse av aktier och garantiandelar
Den som har för avsikt att direkt eller indirekt förvärva aktier eller garantiandelar i ett försäkringsbolag ska anmäla detta på förhand till Finansinspektionen, om
1) han på grund av förvärvet kommer att inneha minst 10 procent av försäkringsbolagets aktie- eller garantikapital, eller om
2) hans innehav kommer att vara så stort att det motsvarar minst 10 procent av röstetalet för samtliga aktier eller garantiandelar, eller om
3) hans innehav annars berättigar till att utöva inflytande som är jämförbart med innehav som avses i 2 punkten eller annars betydande inflytande i försäkringsbolagets förvaltning.
Om avsikten är att öka ett innehav som avses i 1 mom. så att det på grund av förvärvet kommer att uppgå till minst 20, 30 eller 50 procent av försäkringsbolagets aktie- eller garantikapital eller så att innehavet kommer att medföra en lika stor andel av det röstetal som samtliga aktier eller garantiandelar medför eller så att försäkringsbolaget blir ett dotterföretag, ska också detta förvärv anmälas på förhand till Finansinspektionen.
Vid beräkning av den ägarandel och röstandel som avses i 1 och 2 mom. tillämpas 2 kap. 4 § och 9 kap. 4–7 § i värdepappersmarknadslagen. Vid tillämpningen av detta moment beaktas inte sådana aktier som den anmälningsskyldige för högst ett år har förvärvat i samband med en emission av värdepapper eller med stöd av sin verksamhet som marknadsgarant och utifrån vilka den anmälningsskyldige inte har rätt att utöva rösträtt i en sammanslutning eller i övrigt påverka verksamheten i sammanslutningens ledning. (12.4.2019/518)
En anmälan enligt 1 eller 2 mom. ska göras också när det i innehavet ingående antalet aktier eller garantiandelar i försäkringsbolaget sjunker under någon av de gränser för innehav som anges i 1 eller 2 mom. eller om försäkringsbolaget upphör att vara ett dotterföretag till den anmälningsskyldige.
Försäkringsbolaget och försäkringsholdingsammanslutningen ska minst en gång om året underrätta Finansinspektionen om ägare till andelar enligt 1 och 2 mom. och om innehavens storlek samt utan dröjsmål anmäla sådana förändringar i ägarandelarna som har kommit till dess kännedom.
Bestämmelser om de uppgifter som ska fogas till de anmälningar som avses i denna paragraf utfärdas genom förordning av statsrådet.
Se SRf om de anmälningar som gäller förvärv och överlåtelse av ägarandelar i kreditinstitut, fondbolag, förvaringsinstitut, särskilda förvaringsinstitut, försäkringsbolag, finans- och försäkringskonglomerats holdingsammanslutningar och förvaltare av alternativa investeringsfonder 208/2014.
(27.3.2009/211) Begränsning som gäller förvärv av aktier och garantiandelar
Bestämmelser om Finansinspektionens rätt att förbjuda sådant förvärv av en ägarandel som avses i 5 § finns i 32 a § i lagen om Finansinspektionen (878/2008), och bestämmelser om förfarandet när ett förbudsbeslut ges finns i 32 b § i nämnda lag.
En anmälningsskyldig får inte förvärva aktier eller andelar som avses i 5 § förrän Finansinspektionen har fattat det beslut som avses i 1 mom. eller förrän den tidsfrist för beslutsfattande som anges i 32 b § i lagen om Finansinspektionen har löpt ut, om inte annat bestäms vid behandlingen av ärendet.
(27.3.2009/211)
7 § har upphävts genom L 27.3.2009/211.
(27.3.2009/211)
8 § har upphävts genom L 27.3.2009/211.
(27.3.2009/211)
9 § har upphävts genom L 27.3.2009/211.
(27.3.2009/211)
10 § har upphävts genom L 27.3.2009/211.
(27.3.2009/211)
11 § har upphävts genom L 27.3.2009/211.
(27.3.2009/211)
12 § har upphävts genom L 27.3.2009/211.
FÖRVALTNING, BOKSLUT OCH OFFENTLIGGÖRANDE AV UPPGIFTER (20.3.2015/303)
Bolagsstämma
Tillämpning av aktiebolagslagen
På försäkringsbolag tillämpas bestämmelserna om aktiebolag i 5 kap. i aktiebolagslagen enligt vad som föreskrivs särskilt i detta kapitel.
Allmänna bestämmelser
(24.7.2009/587) Delägarnas beslutsfattande, behörighet och bolagsstämma (12.4.2019/518)
På försäkringsbolag tillämpas bestämmelserna om aktiebolag i 5 kap. 1 och 2 §, 3 § 1 och 2 mom., 5–7 §, 8 § 1–3 mom. samt 9 och 10 § i aktiebolagslagen.
På börsbolag tillämpas dessutom vad som i 5 kap. 3 a § i aktiebolagslagen föreskrivs om behandling av ersättningspolicyn på börsbolagets bolagsstämma och i 3 b § om behandling av ersättningsrapporten på börsbolagets ordinarie bolagsstämma. (12.4.2019/518)
Representantskap i ömsesidigt försäkringsbolag
I ett ömsesidigt försäkringsbolags bolagsordning kan bestämmas att beslutanderätten på bolagsstämman förutom av garantiandelsägarna även utövas av de representanter som försäkringstagardelägarna valt inom sig (representantskap). I fråga om representantskapets ledamöter gäller i övrigt vad som i detta kapitel föreskrivs om delägare.
Extra bolagsstämma
Extra bolagsstämma ska hållas om
1) så föreskrivs i bolagsordningen,
2) styrelsen anser att det finns skäl till det,
3) en delägare eller revisor kräver det i enlighet med 2 mom.,
4) förvaltningsrådet anser att det finns skäl till det och enligt bolagsordningen har rätt att besluta om extra bolagsstämma, eller om
5) Försäkringsinspektionen skriftligen yrkar på detta för behandling av ett visst ärende som den uppgett.
Extra bolagsstämma ska hållas, om en revisor eller ett försäkringsaktiebolags aktieägare med minst en tiondel eller en i bolagsordningen angiven mindre andel av samtliga aktier, eller ett ömsesidigt försäkringsbolags delägare med minst en tiondel eller en i bolagsordningen angiven mindre andel av delägarnas sammanlagda röstetal, skriftligen yrkar på detta för behandling av ett uppgett ärende. Om ett ömsesidigt försäkringsbolag har ett representantskap, har en tiondel av representantskapets ledamöter motsvarande rätt att yrka på extra bolagsstämma.
Stämmokallelse ska i ett privat bolag utfärdas inom två veckor och i ett publikt bolag inom en månad från det att yrkandet kom in till bolaget.
Ömsesidigt försäkringsbolags deltagande i bolagsstämma
Ett ömsesidigt försäkringsbolag eller dess dottersammanslutning kan inte delta i ett försäkringsbolags bolagsstämma på basis av en försäkring som tecknats i bolaget.
Allmänt om beslutsfattandet
Ärenden som ska avgöras, jäv och åsidosättande av formkrav
På försäkringsbolag tillämpas bestämmelserna om aktiebolag i 5 kap. 11, 14 och 15 § i aktiebolagslagen.
(12.4.2019/518) Jäv vid börsbolags bolagsstämma
Utöver vad som föreskrivs i 6 § får en delägare i ett börsbolag inte rösta om avtal eller andra rättshandlingar i vilka delägaren eller en person som enligt 1 kap. 24 c § har en närståenderelation till delägaren är part, om rättshandlingen inte hör till bolagets sedvanliga affärsverksamhet eller inte genomförs på normala marknadsvillkor.
Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på
1) transaktioner mellan börsbolaget och dess dottersammanslutning, om börsbolaget och dess övriga dottersammanslutningar äger samtliga aktier i den först nämnda dottersammanslutningen eller, om bolaget och dess övriga dottersammanslutningar inte äger samtliga aktier i den först nämnda dottersammanslutningen, någon annan inom bolagets närståendekrets inte har något ekonomiskt intresse i den först nämnda dottersammanslutningen,
2) bolagsstämmans beslut om aktie- och garantiandelsemission och emissionsbemyndigande, optionsrätter och andra särskilda rättigheter samt bemyndigande av styrelsen i fråga om dessa i enlighet med 14 kap., om utbetalning av medel i enlighet med 16 kap., om minskning av aktie- och garantikapital och återbetalning av garantikapital i enlighet med 17 kap., om förvärv och inlösen av egna aktier i enlighet med 18 kap., om fusion i enlighet med 19 kap., om delning i enlighet med 20 kap., om flyttning av hemorten i enlighet med 20 a kap. och om försättande av bolaget i likvidation och avslutande av likvidation i enlighet med 23 kap., och inte heller på (29.12.2022/1338)
3) bolagsstämmans beslut om ersättningspolicyn enligt 5 kap. 3 a § i aktiebolagslagen eller om ersättningar i enlighet med policyn eller på behandling på bolagsstämman av i 3 b § i det kapitlet avsedda ersättningsrapporter.
(24.7.2009/587) Röstetal i försäkringsaktiebolag
Var och en får vid ett försäkringsaktiebolags bolagsstämma för egen räkning eller som ombud för någon annan rösta med högst en tiondel av det vid stämman företrädda röstetalet.
Om inte annat bestäms i bolagsordningen får en aktieägare rösta på olika sätt med olika aktier i ett börsbolag. I ett sådant bolag tillämpas inte den i 1 mom. föreskrivna begränsningen av ett ombuds rätt att företräda flera aktieägare. (12.4.2019/518)
Delägares och representanters röstetal i ömsesidigt försäkringsbolag
Delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag har vid bolagsstämma en röst, om inte annat bestäms i bolagsordningen.
Om ett ömsesidigt försäkringsbolag har ett representantskap har varje ledamot av representantskapet en röst vid stämman. En ledamot av representantskapet får inte befullmäktiga någon annan att utöva rösträtt vid bolagsstämma, om inte något annat bestäms i bolagsordningen.
Begränsning av röstetalet i ömsesidigt försäkringsbolag
Var och en får vid ett ömsesidigt försäkringsbolags bolagsstämma för egen räkning eller som ombud för någon annan rösta med högst en tiondel av det vid stämman företrädda röstetalet. Det totala antalet röster som bygger på de vid stämman företrädda garantiandelsägarnas garantiandelar får, med beaktande av begränsningen i första meningen, vara högst lika stort som det totala antalet röster som bygger på de vid stämman företrädda försäkringstagarnas försäkringar, om inte något annat följer av 2 mom.
Om det sammanlagda antalet röster som bygger på de vid stämman företrädda garantiandelarna, med beaktande av begränsningen i den första meningen i 1 mom., är större än det sammanlagda antalet röster som bygger på de vid stämman företrädda försäkringstagarnas försäkringar, får varje garantiandelsägare rösta med högst ett röstetal som fås när hans röstetal, som eventuellt redan begränsats till en tiondel av det vid stämman företrädda röstetalet, multipliceras med ett tal som fås genom att det sammanlagda antalet röster som bygger på försäkringstagarnas försäkringar, som eventuellt redan begränsats till en tiondel av det vid stämman företrädda röstetalet, divideras med det sammanlagda antalet på samma sätt begränsade röster som bygger på garantiandelsägarnas garantiandelar. De tal som då fås avrundas till närmaste hela tal. Varje garantiandelsägare har dock minst en röst.
Likställighetsprincipen
Bolagsstämman får inte fatta beslut som strider mot den likställighetsprincip som avses i 1 kap. 22 §.
Förfarandet på stämman
(25.11.2022/933) Aktiebolagslagens bestämmelser om förfarandet på stämman som tillämpas på försäkringsbolag
På försäkringsbolag tillämpas bestämmelserna om aktiebolag i 5 kap. 16, 23, 25 och 25 a § i aktiebolagslagen.
Platsen för stämman
Med avvikelse från 5 kap. 16 § 1 mom. i aktiebolagslagen får ett försäkringsbolags bolagsstämma inte hållas utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
(25.11.2022/933) Sammankallande
Styrelsen sammankallar bolagsstämman. I bolagsordningen kan dock bestämmas att förvaltningsrådet sammankallar bolagsstämman. Ett förvaltningsråd som har rätt att sammankalla bolagsstämma beslutar också om de sätt att delta i stämman som avses i 5 kap. 16 § i aktiebolagslagen, om inte annat bestäms i bolagsordningen.
Om bolagsstämma inte sammankallas trots att en kallelse borde utfärdas enligt lag, bolagsordningen eller bolagsstämmans beslut eller om de gällande bestämmelserna och föreskrifterna om stämmokallelse har överträtts i något väsentligt avseende, ska Finansinspektionen på ansökan av en styrelse- eller förvaltningsrådsledamot, verkställande direktören, en revisor eller en delägare sammankalla stämman på bolagets bekostnad. Finansinspektionen kan sammankalla bolagsstämman även om nämnda ansökan inte görs. Finansinspektionens beslut kan verkställas även om det inte vunnit laga kraft.
Stämmokallelsens innehåll
I stämmokallelsen ska nämnas bolagets namn, tid och plats för stämman samt de ärenden som ska behandlas på stämman. Om ett ärende som gäller ändring av bolagsordningen ska behandlas på stämman, ska ändringens huvudsakliga innehåll nämnas i kallelsen.
Särskilda bestämmelser om stämmokallelsens innehåll finns i
1) 5 kap. 7 § i aktiebolagslagen, som gäller anmälan,
2) 5 kap. 16 § 6 mom. i aktiebolagslagen, som gäller användning av tekniska hjälpmedel och posten, (25.11.2022/933)
3) 15 § 3 mom. i detta kapitel, som gäller senare stämma,
4) 9 kap. 4 § 2 mom. i aktiebolagslagen, som gäller riktad emission,
5) 18 kap. 2 § i denna lag, som gäller inlösen genom minskning av aktiekapitalet,
6) 15 kap. 6 § 3 mom. i aktiebolagslagen, som gäller riktat förvärv och riktad inlösen av egna aktier, och 15 kap. 9 § 3 mom. i aktiebolagslagen, som gäller sammanläggning av aktier,
7) 19 kap. 7 § 2 mom. i denna lag, som gäller fusion, (29.12.2022/1338)
8) 20 kap. 7 § 3 mom. i denna lag, som gäller delning, samt i (29.12.2022/1338)
9) 20 a kap. 6 § 1 mom. i denna lag, som gäller flyttning av hemorten. (29.12.2022/1338)
I stämmokallelsen för börsbolag ska dessutom nämnas
1) under vilka förutsättningar aktieägare har rätt att delta i bolagsstämman enligt 4 kap. 2 § 2 mom. och 5 kap. 6 och 7 § i aktiebolagslagen,
2) under vilka förutsättningar aktieägare har rätt att delta i bolagsstämman genom ombud enligt 7 § i detta kapitel och 5 kap. 8 § i aktiebolagslagen,
3) aktieägares frågerätt enligt 5 kap. 25 § i aktiebolagslagen,
4) det totala antalet aktier i bolaget och det totala antalet röster per aktieslag då bolagsstämman sammankallas,
5) de webbsidor där den i denna lag och värdepappersmarknadslagen avsedda informationen om bolagsstämman kan hämtas.
AktiebolagsL 624/2006 4 kap. 2 § har upphävts genom L 349/2017, se AktiebolagsL 624/2006 3 kap. 14 c §.
Kallelsetid
Stämmokallelse ska utfärdas tidigast två månader och senast en vecka före bolagsstämman, den sista anmälningsdagen enligt 5 kap. 7 § i aktiebolagslagen eller bolagsstämmans i 4 kap. 2 § 2 mom. i aktiebolagslagen angivna avstämningsdag för bolag som har anslutits till värdeandelssystemet. I ett publikt bolag får kallelsen dock utfärdas tidigast tre månader före den ovan nämnda dagen. (24.7.2009/587)
Bestämmelser om kallelsen finns också i 19 § 3 mom., 19 kap. 7 § 2 mom., 20 kap. 7 § 3 mom., 20 a kap. 6 § 1 mom., 21 kap. 9 § samt 23 kap. 3 §. (29.12.2022/1338)
Om en förutsättning för ett giltigt beslut enligt bolagsordningen är att beslutet fattas på två stämmor, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas förrän den första stämman har hållits. I kallelsen ska nämnas det beslut som den första stämman har fattat.
Börsbolag ska utfärda stämmokallelse senast tre veckor före bolagsstämman. Stämmokallelsen ska dock utfärdas minst nio dagar före bolagsstämmans avstämningsdag. (22.12.2009/1216)
AktiebolagsL 624/2006 4 kap. 2 § har upphävts genom L 349/2017, se AktiebolagsL 624/2006 3 kap. 14 c §.
Kallelsesätt
Till varje delägare vars adress är känd för försäkringsbolaget ska sändas en skriftlig stämmokallelse, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen.
Utöver vad som föreskrivs i bolagsordningen ska till varje delägare vars adress är känd för bolaget sändas en skriftlig kallelse, om stämman ska behandla en sådan ändring av bolagsordningen som avses i 22 §. Motsvarande bestämmelser om skriftlig kallelse finns i 19 kap. 7 § 2 mom., 20 kap. 7 § 3 mom., 20 a kap. 6 § 1 mom., 21 kap. 9 § 2 mom., 22 kap. 6 § 2 mom. samt 23 kap. 3 § 2 mom. (29.12.2022/1338)
Stämmohandlingar samt framläggande och sändande av dessa
Beslutsförslagen samt, om bokslutet behandlas på stämman, bokslutet, verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen ska i minst en veckas tid före stämman hållas tillgängliga för delägarna på bolagets huvudkontor eller webbsidor samt läggas fram på bolagsstämman. Stämmohandlingarna ska utan dröjsmål sändas till delägare som ber om dem, om handlingarna inte kan laddas ner och skrivas ut från bolagets webbsidor. (26.8.2011/982)
Om ett beslut gäller emission av aktier, optionsrätter eller andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier eller garantiandelar, fondförhöjning av aktiekapitalet, vinstutdelning eller beviljande av andra ekonomiska fördelar, utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet, minskning av aktie- eller garantikapitalet, förvärv eller inlösen av egna aktier eller garantiandelar eller likvidation, och om bokslutet inte behandlas på stämman gäller 1 mom. också
1) det senaste bokslutet samt den senaste verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen,
2) ett beslut som efter den senaste räkenskapsperioden eventuellt har fattats om utbetalning av bolagets medel,
3) delårsrapporter som har upprättats efter den senaste räkenskapsperioden, samt
4) styrelsens redogörelse för sådana händelser efter det senaste bokslutet eller den senaste delårsrapporten som väsentligt påverkar bolagets ställning.
I 19 kap. 8 §, 20 kap. 8 §, 20 a kap. 7 § samt 21 kap. 10 § föreskrivs om handlingar som i samband med beslut om fusion, delning, flyttning av hemorten och överlåtelse av försäkringsbeståndet ska hållas tillgängliga och sändas till den som ber om dem. (29.12.2022/1338)
(12.4.2019/518) Särskilda bestämmelser för börsbolag om skyldigheten att hålla handlingar tillgängliga och sända dem
Börsbolag ska hålla den stämmokallelse som avses i 14 § och de handlingar som avses i 17 § 1–3 mom. tillgängliga för delägarna på bolagets webbsidor under en period som börjar senast tre veckor före stämman och slutar tidigast tre månader efter stämman. Om börsbolagets bolagsstämma behandlar ersättningspolicyn eller en ersättningsrapport ska börsbolaget hålla också dessa handlingar tillgängliga på bolagets webbplats under samma period.
Vad som i 17 § föreskrivs om att hålla stämmohandlingarna tillgängliga före bolagsstämman och sända dem ska inte tillämpas på bokslutet, verksamhetsberättelsen, revisionsberättelsen, ersättningspolicyn eller på ersättningsrapporten, om bolaget har hållit dem tillgängliga på det sätt som avses i 1 mom. och offentliggjort informationen i dem i enlighet med värdepappersmarknadslagen senast tre veckor före bolagsstämman.
(12.4.2019/518) Särskilda bestämmelser om elektronisk omröstning i börsbolag
Till personer som på ett börsbolags bolagsstämma har röstat elektroniskt ska sändas en elektronisk bekräftelse på att rösterna tagits emot.
Till börsbolagets delägare ska på begäran efter bolagsstämman sändas bekräftelse på att deras röst på behörigt sätt har registrerats och räknats på bolagsstämman, om de inte redan har tillgång till informationen. Begäran ska framställas inom tre månader efter stämman.
Fortsatt stämma och avbrytande av stämma på grund av teknisk störning (25.11.2022/933)
Bolagsstämman kan besluta att behandlingen av ett ärende ska överföras till en fortsatt stämma.
Den ordinarie bolagsstämman ska överföra ett ärende som gäller godkännande av bokslutet och användning av bolagets vinst till en fortsatt stämma, om aktieägare i ett försäkringsaktiebolag vilka har minst en tiondel av samtliga aktier eller delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag vilka har minst en tredjedel eller en i bolagsordningen fastställd mindre del av det sammanlagda röstetalet för de delägare som är representerade vid stämman kräver det. Den fortsatta stämman ska hållas tidigast en månad och senast tre månader efter den ordinarie bolagsstämman. Beslutet behöver inte på yrkande av en minoritet skjutas upp flera gånger.
Till den fortsatta stämman ska utfärdas en särskild kallelse, om den hålls över fyra veckor efter bolagsstämman. En kallelse till fortsatt stämma kan alltid utfärdas senast fyra veckor före stämman.
Om en funktionsstörning i ett bolags i 5 kap. 16 § 2–4 mom. i aktiebolagslagen avsedda datakommunikation eller i något annat tekniskt hjälpmedel som bolaget använder för att ordna stämman kan inverka på giltigheten av stämmans beslut och det finns anledning att anta att avhjälpande av störningen väsentligt fördröjer stämman, kan bolagsstämmans ordförande besluta att stämman ska avbrytas och fortsätta inom fyra veckor från stämmans begynnelsetidpunkt enligt stämmokallelsen. En förutsättning är att de delägare som vid tidpunkten för avbrytandet hade rätt att delta i stämman i god tid innan stämman fortsätter informeras om avbrytandet och den möjliga tidpunkten för en fortsatt stämma samt om den nya tekniska lösning som eventuellt behövs för deltagandet. (25.11.2022/933)
Beslutskrav
Majoritetsbeslut och ändring av ett aktieslags rättigheter
På försäkringsbolag tillämpas bestämmelserna om aktiebolag i 5 kap. 26 och 28 § i aktiebolagslagen.
Beslut med kvalificerad majoritet
Om ett beslut ska fattas med kvalificerad majoritet, gäller som bolagsstämmans beslut i ett försäkringsaktiebolag det förslag som har biträtts med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna och de vid stämman företrädda aktierna samt i ett ömsesidigt försäkringsbolag det förslag som har biträtts av delägare med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.
Om inte annat föreskrivs i denna lag eller i aktiebolagslagen eller bestäms i bolagsordningen, förutsätts kvalificerad majoritet för beslut som gäller
1) ändring av bolagsordningen,
2) riktad aktie- eller garantiandelsemission,
3) emission av optionsrätter och andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier eller garantiandelar,
4) förvärv eller inlösen av egna aktier eller garantiandelar i ett publikt försäkringsaktiebolag eller ett publikt ömsesidigt försäkringsbolag,
5) riktat förvärv av egna aktier eller garantiandelar,
6) fusion,
7) delning,
7 a) flyttning av hemorten, (29.12.2022/1338)
8) överlåtelse av försäkringsbeståndet,
9) ändring av bolagsformen från försäkringsaktiebolag till ömsesidigt försäkringsbolag eller från ömsesidigt försäkringsbolag till försäkringsaktiebolag, samt
10) likvidation och avslutande av likvidation.
Om det finns aktier eller garantiandelar av olika slag i bolaget, är en förutsättning för ett giltigt beslut om fusion i det överlåtande bolaget, delning i det ursprungliga försäkringsaktiebolaget, flyttning av försäkringsbolagets hemort, överlåtelse av försäkringsbolagets försäkringsbestånd, likvidation och avslutande av likvidation samt om riktat förvärv av egna aktier eller garantiandelar i ett publikt försäkringsaktiebolag eller ett publikt ömsesidigt försäkringsbolag dessutom att beslutet biträds med en kvalificerad majoritet av de aktier eller garantiandelar av varje slag som är företrädda vid stämman. (29.12.2022/1338)
Kravet på kvalificerad majoritet kan inte lindras genom en bestämmelse i bolagsordningen.
För en ändring av bolagsordningen räcker det dock med ett majoritetsbeslut, om delägarna enligt ändringen ska erbjudas en möjlighet enligt 5 kap. 16 § 2 mom. i aktiebolagslagen att utöva sina rättigheter på bolagsstämman. (25.11.2022/933)
Till den del som i aktiebolagslagen eller någon annan lagstiftning hänvisas till beslutsfattande med kvalificerad majoritet enligt 5 kap. 27 § i aktiebolagslagen, tillämpas i fråga om försäkringsbolag denna paragraf i stället för 5 kap. 27 § i aktiebolagslagen.
En delägares samtycke
En delägares samtycke till ändring av bolagsordningen ska inhämtas när
1) delägarens rätt till en andel av bolagets vinst eller nettoförmögenhet minskas genom en sådan bestämmelse i bolagsordningen som avses i 16 kap. 10 §,
2) delägarens betalningsskyldighet gentemot försäkringsbolaget ökas, eller
3) bolagets rätt till skadestånd begränsas på det sätt som avses i 28 kap. 10 §.
En aktie- eller garantiandelsägares samtycke till ändring av bolagsordningen ska inhämtas när
1) rätten att förvärva aktie- eller garantiandelsägarens aktier eller garantiandelar begränsas genom att det i bolagsordningen tas in en sådan inlösenklausul som avses i 3 kap. 7 § i aktiebolagslagen eller en sådan samtyckesklausul som avses i 3 kap. 8 § i aktiebolagslagen,
2) aktie- eller garantiandelsägarens aktie- eller garantiandelsbaserade företrädesrätt till aktier eller garantiandelar begränsas på det sätt som avses i 9 kap. 3 § 3 mom. i aktiebolagslagen,
3) rätten för minoriteten att kräva vinstutdelning begränsas på det sätt som avses i 16 kap. 7 § 2 mom. i denna lag,
4) aktie- eller garantiandelsägarens aktie eller garantiandel förenas med ett sådant inlösenvillkor som avses i 15 kap. 10 § i aktiebolagslagen, eller när
5) det inbördes förhållandet mellan de rättigheter som aktier eller garantiandelar av samma slag medför ändras på ett sätt som berör aktie- eller garantiandelsägarens aktier eller garantiandelar.
Aktie- eller garantiandelsägarens samtycke ska inhämtas också för riktad inlösen av aktier eller garantiandelar enligt 15 kap. 6 § i aktiebolagslagen.
Bolagsstämman får inte fatta beslut som strider mot den likställighetsprincip som avses i 1 kap. 22 § i denna lag utan samtycke av den delägare på vars bekostnad en otillbörlig fördel ges.
Övriga bestämmelser
Ändring av bolagsordningen
Bolagsstämman beslutar om ändring av bolagsordningen. Beslutet ska fattas med sådan kvalificerad majoritet som avses i 21 §.
Ett beslut om ändring av bolagsordningen ska sedan Försäkringsinspektionen fastställt ändringen utan dröjsmål anmälas för registrering och får inte verkställas förrän det har registrerats. Om en ändring av bolagsordningen förutsätter verkställighetsåtgärder som ska registreras, ska ändringen anmälas för registrering och registreras i samband med verkställighetsåtgärderna.
Om den rätt som en aktie eller en garantiandel medför bestäms utifrån aktiens eller garantiandelens nominella belopp, ska denna rätt inte påverkas av att det nominella beloppet slopas, om inte något annat beslutas.
Klander av beslut
I 27 kap. föreskrivs om klander av bolagsstämmans beslut.
Försäkringsbolagets ledning, företagsstyrningssystem och placering av tillgångar (20.3.2015/303)
Allmänna bestämmelser (13.12.2013/981)
(12.4.2019/518) Tillämpning av aktiebolagslagen
Utöver bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på försäkringsbolag bestämmelserna i 6 kap. i aktiebolagslagen, dock inte kapitlets 1, 4 a, 8, 10, 16 a, 19 och 24 §.
Försäkringsbolagets ledning (13.12.2013/981)
Försäkringsbolagets ledning
Bolaget ska ha en styrelse och en verkställande direktör. Bolaget kan också ha ett förvaltningsråd.
Ett försäkringsbolags styrelse och verkställande direktör ska leda försäkringsbolaget med yrkesskicklighet, enligt sunda och försiktiga affärsprinciper samt enligt principerna för en tillförlitlig förvaltning.
I 1 kap. 22 § föreskrivs om förbud mot beslut som strider mot likställighetsprincipen, i 1 kap. 23 § om omsorgsplikten och i 28 kap. om skadeståndsansvar.
(12.4.2019/518) Styrelsens särskilda uppgifter i försäkringsbolag och börsbolag
Utöver vad som annanstans i lag föreskrivs om styrelsens uppgifter, ska försäkringsbolagets styrelse i fråga om såväl bolagets ekonomiska rapportering och granskning som den rapportering och granskning som rör hållbarhetsfrågor särskilt följa upp och bedöma
1) försäkringsbolagets rapporteringssystem,
2) försäkringsbolagets inre övervakning och granskning samt riskhanteringssystem med hänsyn till effektiviteten,
3) hur avtal och andra rättshandlingar mellan försäkringsbolaget och personer inom dess närståendekrets uppfyller de krav i fråga om försäkringsbolagets sedvanliga affärsverksamhet och normala marknadsvillkor som ska uppfyllas för att bestämmelserna om jäv i 5 kap. 6 a § och i 4 a § i detta kapitel inte ska tillämpas,
4) revisorns oberoende och särskilt dennes tillhandahållande av andra tjänster än revisionstjänster och hållbarhetsgranskningstjänster.
Utöver de uppgifter som nämns i 1 mom. ska styrelsen följa upp bolagets revision och bereda val av bolagets revisor. En styrelseledamot som har en närståenderelation till en transaktion som är föremål för övervakning får inte delta i den inre övervakningen av transaktioner som avses i 1 mom. 3 punkten.
Det som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten och i 2 mom. gäller inte försäkringsbolag vars moderbolag sköter uppgifterna i fråga.
Utöver de uppgifter som nämns i 1 och 2 mom. ska ett börsbolags styrelse utarbeta en sådan ersättningsrapport som avses i 7 kap. 7 b § i värdepappersmarknadslagen.
Styrelseledamöter, ersättare och ordförande
Till styrelsen ska väljas minst tre ledamöter. Om det finns en eller flera ersättare i styrelsen tillämpas bestämmelserna om styrelseledamöter i denna lag och i aktiebolagslagen på motsvarande sätt på ersättare.
Styrelsen ska ha en ordförande. Ordföranden väljs av styrelsen, om inte annat beslutades då styrelsen valdes eller om inte annat föreskrivs i bolagsordningen. Bolagets verkställande direktör eller bolagets ansvariga försäkringsmatematiker enligt 19 § får inte vara ordförande. (13.12.2013/981)
(20.3.2015/303) Styrelseledamöternas behörighet
En juridisk person eller en minderårig eller den, för vilken har förordnats en intressebevakare eller vars handlingsbehörighet har begränsats eller som är försatt i konkurs, får inte vara styrelseledamot. I lagen om näringsförbud (1059/1985) föreskrivs om ett näringsförbuds inverkan på behörigheten.
Minst en styrelseledamot ska vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Styrelseledamöterna ska vara väl ansedda och de ska ha den yrkeskompetens och erfarenhet som uppdraget kräver. Dessutom ska det i styrelsen finnas ledamöter med en sådan allmän kännedom om försäkringsverksamhet som är behövlig med beaktande av arten och omfattningen av försäkringsbolagets verksamhet.
Ett försäkringsbolag ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om eventuella ändringar i styrelsens sammansättning. I denna anmälan ska ges en redogörelse för att styrelseledamöterna uppfyller kraven enligt 1–3 mom.
Vad som i 2 § 2 mom. samt i 1, 3 och 4 mom. i denna paragraf föreskrivs om försäkringsbolags styrelseledamöter tillämpas också på styrelseledamöter i försäkringsholdingsammanslutningar.
Bestämmelser om styrelseledamöternas behörighet finns dessutom i avdelning I kapitel IX avsnitt 3 i kommissionens förordning.
(12.4.2019/518) Jäv för börsbolags styrelseledamöter
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 6 kap. 4 § andra meningen i aktiebolagslagen får en styrelseledamot i ett börsbolag inte i bolagets eller dess dottersammanslutnings styrelse delta i behandlingen av ett avtal i vilket en part är en person som har en sådan närståenderelation till styrelseledamoten som avses i 1 kap. 24 c § i denna lag, om rättshandlingen inte hör till bolagets sedvanliga affärsverksamhet eller inte genomförs på normala marknadsvillkor. Ett beslut om ett sådant avtal är giltigt om det biträds av en föreskriven majoritet av börsbolagets eller dess finländska dottersammanslutnings styrelseledamöter som inte har en närståenderelation till det ärende som ska avgöras.
Vad som i denna paragraf föreskrivs om avtal ska på motsvarande sätt tillämpas på andra rättshandlingar samt på rättegångar och annat förfarande av talan.
Börsbolagets styrelse beslutar om bolagets åtgärder enligt 6 kap. 4 § i aktiebolagslagen och 1 eller 2 mom. i denna paragraf, om det inte i lag eller i bolagsordningen föreskrivs något annat om behörighetsfördelningen i bolaget.
Det som föreskrivs ovan i denna paragraf ska inte tillämpas på transaktioner mellan börsbolaget och dess dottersammanslutning, om bolaget och dess övriga dottersammanslutningar äger samtliga aktier i den först nämnda dottersammanslutningen eller, om bolaget och dess övriga dottersammanslutningar inte äger samtliga aktier i den först nämnda dottersammanslutningen, någon annan inom bolagets närståendekrets inte har något ekonomiskt intresse i den först nämnda dottersammanslutningen.
Bestämmelser som ska tillämpas på verkställande direktören och dennes ställföreträdare.
På verkställande direktören tillämpas vad som föreskrivs om styrelseledamöter i 4 § 1, 3 och 4 mom. samt i 6 kap. 2 § 2 mom. och 4 § i aktiebolagslagen. På ett börsbolags verkställande direktör tillämpas dessutom vad som i 4 a § 1 mom. föreskrivs om jäv för styrelseledamöter i börsbolag vid dottersammanslutningars beslutsfattande. (12.4.2019/518)
Verkställande direktören ska alltid vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Vad som i denna lag och i aktiebolagslagen föreskrivs om verkställande direktören ska också tillämpas på dennes ställföreträdare.
4 mom. har upphävts genom L 27.3.2009/211.
Ett försäkringsbolags ansvariga försäkringsmatematiker enligt 19 § får inte vara försäkringsbolagets verkställande direktör. (13.12.2013/981)
Vad som i 2 § 2 mom. och i 1 mom. i denna paragraf föreskrivs om verkställande direktören för ett försäkringsbolag tillämpas på motsvarande sätt på verkställande direktören för en försäkringsholdingsammanslutning.
Förfarande i avsaknad av behörig styrelse eller verkställande direktör
Om bolaget inte har en i handelsregistret antecknad behörig styrelse, ska Försäkringsinspektionen sammankalla bolagsstämman eller, om styrelsen utses av förvaltningsrådet, detta att utse en styrelse. Om bolaget inte har en i handelsregistret antecknad verkställande direktör, ska Försäkringsinspektionen sammankalla styrelsen för att utse en verkställande direktör. Väljs inte någon styrelse eller verkställande direktör eller anmäls inte detta utan dröjsmål till handelsregistret, ska Försäkringsinspektionen förordna en eller flera sysslomän att sköta bolagets angelägenheter tills en styrelse eller en verkställande direktör valts och antecknats i registret.
Har ett bolag inte en i handelsregistret antecknad behörig styrelse därför att en styrelseledamot som enligt bolagsordningen ska tillsättas i annan ordning än genom bolagsstämmans eller förvaltningsrådets beslut inte har blivit utsedd, ska Försäkringsinspektionen förordna en eller flera sysslomän såsom ställföreträdare för styrelseledamoten att sköta bolagets angelägenheter tills styrelseledamoten valts och antecknats i registret.
Om Försäkringsinspektionen inte redan har vidtagit behövliga åtgärder, får i de fall som avses i denna paragraf ansökan till Försäkringsinspektionen göras av en styrelseledamot, verkställande direktören, en delägare, en borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att bolaget har en behörig styrelse och en verkställande direktör.
Bestämmelser som tillämpas på förvaltningsrådet
På förvaltningsrådet och dess ledamöter ska dessutom tillämpas bestämmelserna i 4 § 1 mom. liksom även i 6 kap. 2 § 2 mom. samt 3–6, 9 och 11–13 § i aktiebolagslagen.
På ersättning till ett börsbolags förvaltningsrådsledamöter ska dessutom tillämpas vad som i 6 kap. 14 a § i aktiebolagslagen föreskrivs om ersättning till styrelseledamöter. (12.4.2019/518)
(21.12.2023/1256) Revisionskommitté
Försäkringsbolaget ska se till att revisionskommitténs verksamhet organiseras på behörigt sätt. På revisionskommittén, dess uppgifter och medlemmar tillämpas 6 kap. 16 a–16 f § i aktiebolagslagen.
Företagsstyrningssystem (13.12.2013/981)
(13.12.2013/981) Allmänna krav på företagsstyrningen
Ett försäkringsbolag ska ha ett med beaktande av arten och omfattningen av affärsverksamheten tillräckligt företagsstyrningssystem där ansvarsområdena är angivna samt uppdelade och skilda från varandra och som gör det möjligt att iaktta sunda och försiktiga affärsprinciper i verksamheten samt säkerställer informationsgången inom bolaget. Företagsstyrningssystemet ska uppfylla de krav som föreskrivs i 9–20 §.
Försäkringsbolaget ska ha skriftliga verksamhetsprinciper som godkänns av styrelsen för att säkerställa att bolagets ledning och de personer som svarar för centrala funktioner uppfyller behörighetsvillkoren, om intern kontroll, riskhantering, internrevision, ersättningssystem samt utläggning på entreprenad, om funktioner läggs ut på entreprenad. Dessutom ska av verksamhetsprinciperna framgå grunderna för en volatilitetsjustering enligt 10 kap. 8 §, om bolaget använder denna. I verksamhetsprinciperna ska klart anges ansvar, mål, processer och rapporteringsförfarandet. (20.3.2015/303)
Företagsstyrningssystemet och de skriftliga verksamhetsprinciperna ska uppdateras och bedömas regelbundet, minst en gång per år.
Försäkringsbolaget ska säkerställa kontinuiteten i verksamheten och att verksamheten bedrivs på ett säkert sätt. I detta syfte ska försäkringsbolaget utarbeta en kontinuitetsplan.
Bestämmelser om de krav som ställs på försäkringsbolags företagsstyrningssystem finns dessutom i avdelning I kapitel IX avsnitt 1 i kommissionens förordning. (20.3.2015/303)
(13.12.2013/981) Funktioner som förutsätter särskild behörighet
Försäkringsbolagets styrelse ska ange de centrala funktionerna. De som svarar för dessa centrala funktioner ska ha gott anseende och den yrkeskompetens och erfarenhet som uppgiften kräver.
Vad som föreskrivs i 4 § 1 mom. ska tillämpas också på de personer som svarar för dessa centrala funktioner.
Försäkringsbolaget ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om förändringar som gäller de personer enligt 1 mom. som svarar för centrala funktioner. I meddelandet ska redogöras för lämpligheten och tillförlitligheten hos de personer som svarar för centrala funktioner. (20.3.2015/303)
Bestämmelser om uppgifter i anslutning till de centrala funktioner som avses i 11, 14, 15 och 18 § finns dessutom i avdelning I kapitel IX avsnitten 1 och 2 i kommissionens förordning och bestämmelser om de personers lämplighet och tillförlitlighet som svarar för funktioner vilka kräver särskild behörighet finns dessutom i avsnitt 3 i det kapitlet. (20.3.2015/303)
Mellanrubriken har upphävts genom L 13.12.2013/981. (13.12.2013/981)
(20.3.2015/303) Riskhantering
Försäkringsbolaget ska ha ett riskhanteringssystem som avser både risker som ska ingå vid beräkning av solvenskapitalkravet enligt 11 kap. 3 § och risker som inte ska beaktas vid beräkningen. Riskhanteringen ska innefatta fortlöpande identifiering, mätning, övervakning, hantering och rapportering av de enskilda risker som bolaget exponeras för samt den sammanlagda riskexponeringen.
Försäkringsbolaget ska ha en riskhanteringsstrategi som inte får strida mot bolagets affärsstrategi.
Riskhanteringen ska omfatta åtminstone följande delområden:
1) beviljande av försäkringar,
2) överföring av de försäkringsrelaterade ansvarsförpliktelserna till ansvarsskulden enligt 9 kap. och till de försäkringstekniska avsättningarna enligt 10 kap.,
3) hantering av kapital och ansvarsförpliktelser,
4) derivatinstrument och liknande åtaganden samt andra placeringar,
5) likviditet,
6) hantering av koncentrationsrisker,
7) hantering av operativa risker,
8) återförsäkring och andra medel för riskreducering,
9) huruvida kreditvärderingarna är korrekta,
10) en likviditetsplan vari prognosticeras framtida kassainflöden och kassautflöden i förhållande till de tillgångar och ansvarsförpliktelser som hänför sig till matchningsjustering eller volatilitetsjustering enligt 10 kap. 8 §, om en sådan justering används.
Försäkringsbolaget ska i fråga om hanteringen av tillgångarna och ansvarsförpliktelserna regelbundet göra en bedömning av och årligen tillställa Finansinspektionen uppgifter enligt 25 kap. 3 § om
1) hur känsliga de försäkringstekniska avsättningar som avses i 10 kap. och de kapitalbasmedel som avses i 12 kap. är för de antaganden som ligger till grund för de riskfria räntesatserna för relevanta durationer,
2) om bolaget använder matchningsjustering enligt 10 kap. 8 §
a) hur känsliga de försäkringstekniska avsättningarna enligt 10 kap. och kapitalbasmedlen enligt 12 kap. är för de antaganden som ligger till grund för beräkningen av matchningsjusteringen, inbegripet beräkningen av den grundläggande räntedifferensen och de eventuella effekterna av en tvångsförsäljning av avsatta tillgångar på deras medräkningsbara kapitalbasmedel,
b) hur känsliga försäkringstekniska avsättningar enligt 10 kap. och kapitalbasmedel enligt 12 kap. är för ändringar i sammansättningen av portföljen med avsatta tillgångar, och
c) effekterna av att matchningsjusteringen sätts till noll, samt
3) om bolaget använder volatilitetsjustering enligt 10 kap. 8 §
a) hur känsliga de försäkringstekniska avsättningarna enligt 10 kap. och kapitalbasmedlen enligt 12 kap. är för de antaganden som ligger till grund för beräkningen av volatilitetsjusteringen och de eventuella effekterna av en tvångsförsäljning av tillgångar på deras medräkningsbara kapitalbasmedel, och
b) effekterna av att volatilitetsjusteringen sätts till noll.
(13.12.2013/981) Riskhanteringsfunktion
Försäkringsbolaget ska ha en riskhanteringsfunktion som är oberoende av risktagningsfunktionerna.
Riskhanteringsfunktionen ska
1) bistå styrelsen och andra funktioner för att säkerställa en effektiv riskhantering,
2) följa riskhanteringssystemets funktionalitet och bolagets allmänna riskprofil som helhet,
3) rapportera om exponering för risker och ge råd till styrelsen i riskhanteringsfrågor, såsom vid beredningen av bolagets affärsstrategi samt i centrala projekt och investeringar,
4) identifiera och bedöma framväxande risker.
Om försäkringsbolaget för beräkning av solvenskapitalkravet använder en intern modell som är godkänd i enlighet med 11 kap. 21 §, ska riskhanteringsfunktionen ansvara för
1) planering, testning och kvalitetssäkring av den interna modellen,
2) dokumentering av den interna modellen, inbegripet senare ändringar av den,
3) analys av och rapportering om den interna modellens funktion,
4) information till styrelsen och verkställande direktören om resultaten och utvecklingen av den interna modellen och om hur insatserna för att avhjälpa tidigare påvisade svagheter fortskrider.
(20.3.2015/303) Innehållet i en risk- och solvensbedömning
Försäkringsbolaget ska som en del av sin riskhantering genomföra en sådan risk- och solvensbedömning av bolagets affärsverksamhet och strategi som omfattar åtminstone
1) bolagets totala solvensbehov,
2) fortlöpande iakttagande av kapitalkraven i 11 kap. och av kraven på försäkringstekniska avsättningar i 10 kap.,
3) hur mycket bolagets riskprofil avviker från antagandena för solvenskapitalkravet enligt 11 kap. 2 §, om solvenskapitalkravet beräknas med standardformeln eller med hjälp av en partiell eller fullständig intern modell.
Den bedömning som avses i 1 mom. 2 punkten ska göras
1) med beaktande av effekterna av tillämpningen av matchnings- och volatilitetsjusteringen och av övergångsåtgärderna enligt lagen om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen (304/2015), samt
2) utan att de omständigheter som nämns i 1 punkten beaktas.
En bedömning enligt 1 mom. 3 punkten ska genomföras samtidigt som resultaten av den interna modellen anpassas till solvenskapitalkravet, om en intern modell används för beräkning av solvenskapitalkravet enligt 11 kap. 2 § och i den interna modellen används ett riskmått eller en tidsperiod enligt 25 § 1 mom. i det kapitlet som avviker från riskmåttet och perioden enligt 2 § i det kapitlet.
(20.3.2015/303) Upprättandet av en risk- och solvensbedömning, rapportering och användning
Försäkringsbolaget ska göra den risk- och solvensbedömning som avses i 12 § regelbundet och utan dröjsmål, om det har skett en väsentlig förändring av dess riskprofil.
Finansinspektionen kan bevilja tillstånd att göra risk- och solvensbedömningen som en del av risk- och solvensbedömningen av en försäkringsgrupp enligt 26 kap.
Försäkringsbolaget ska rapportera till Finansinspektionen om resultaten av sin risk- och solvensbedömning.
Risk- och solvensbedömningen ska alltid beaktas i försäkringsbolagets strategiska beslut.
Försäkringsbolagets kapitalkrav enligt 11 kap. får inte baseras på en risk- och solvensbedömning av bolaget.
(13.12.2013/981) Kundkontroll
Ett försäkringsbolag ska ha kännedom om sina kunder.
Ett försäkringsbolag ska ha tillräckliga riskhanteringssystem för att bedöma de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som kunderna kan medföra för dess verksamhet.
Bestämmelser om kundkontroll finns dessutom i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017). (28.6.2017/461)
Se L om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism 444/2017 3 kap.
(13.12.2013/981) Intern kontroll
Försäkringsbolaget ska ha en intern kontroll som omfattar bolagets bokföring, förvaltning, medelsförvaltning och övriga centrala funktioner. Den interna kontrollen omfattar också säkerställning av lämplig rapportering på bolagets alla organisationsnivåer.
Till den interna kontrollen hör en funktion för regelefterlevnad. Funktionen ska också bedöma om bolagets åtgärder för att förhindra och korrigera de eventuella bristerna i regelefterlevnaden är tillräckliga.
(13.12.2013/981) Intern revision
Försäkringsbolaget ska ha en intern revision för utvärdering av hur lämpligt och effektivt bolagets system för intern kontroll och förvaltningen i övrigt är.
Den interna revisionen ska vara oberoende i förhållande till bolagets operativa verksamhet.
Den interna revisionens resultat och rekommendationer till åtgärder ska minst en gång om året rapporteras till styrelsen och verkställande direktören, som ska besluta om vilka åtgärder som ska vidtas med hänsyn till dessa resultat och rekommendationer, och se till att dessa åtgärder genomförs.
(20.3.2015/303) Utläggning på entreprenad
Ett försäkringsbolag som lägger ut sina funktioner eller sina uppgifter på entreprenad behåller trots detta ansvaret för att uppfylla sina förpliktelser enligt lag samt enligt bestämmelser och föreskrifter på lägre nivå.
Centrala funktioner eller uppgifter får inte läggas ut på entreprenad om det leder till att
1) kvaliteten hos bolagets företagsstyrningssystem försämras väsentligt,
2) den operativa risken ökar i otillbörlig utsträckning,
3) Finansinspektionens tillsynsmöjligheter försämras, eller till att
4) försäkringstagarna, de försäkrade och ersättningstagarna får sämre service.
Försäkringsbolaget ska på förhand underrätta Finansinspektionen om sin avsikt att lägga ut centrala funktioner eller uppgifter på entreprenad samt om senare betydande förändringar som gäller utläggningen.
Avtal om att lägga ut centrala funktioner eller uppgifter på entreprenad ska ingås skriftligen.
Bestämmelser om beaktande av vissa omständigheter i samband med entreprenadavtal finns dessutom i avdelning I kapitel IX avsnitt 4 i kommissionens förordning.
(13.12.2013/981) Ersättningssystem
Ett försäkringsbolags ersättningssystem ska vara förenligt med försäkringsbolagets affärs- och riskhanteringsstrategi och mål samt motsvara bolagets intressen på lång sikt.
Ersättningssystemet ska vara förenligt med och främja riskhantering inom försäkringsbolaget. Ersättningssystemet får inte sporra till sådan risktagning som överskrider den risknivå som bestämts på basis av bolagets risktäckningskapacitet eller en i övrigt hållbar risknivå.
Ersättningssystemet ska administreras på så sätt att intressekonflikter kan undvikas.
Bestämmelser om de principer som ska iakttas i fråga om ersättningssystemet finns dessutom i avdelning I kapitel IX avsnitt 5 i kommissionens förordning. (20.3.2015/303)
(29.6.2016/523) Rapportering om överträdelser
Ett försäkringsbolag ska ha rutiner för att dess anställda internt genom en oberoende kanal ska kunna rapportera en misstanke om överträdelser av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG. I förfarandet ska ingå lämpliga och tillräckliga åtgärder för att ordna en korrekt behandling av rapporterna, skydda rapportören och säkerställa skyddet av personuppgifterna för rapportören och den som är föremål för rapporten. Rapporteringsförfarandet ska dessutom innehålla anvisningar som tryggar skyddet för rapportörens identitet, om det inte för utredande av en överträdelse eller annars till följd av myndigheternas rätt till information föreskrivs något annat i lag. (17.4.2020/257)
Försäkringsbolaget ska bevara behövlig information som gäller den rapport som avses i 1 mom. Informationen ska avföras fem år efter rapporteringen, om den inte fortfarande behövs för en brottsutredning, en pågående rättegång eller en myndighetsundersökning eller för att trygga de rättigheter som rapportören eller den som är föremål för rapporten har. Senast tre år efter den föregående undersökningen ska behovet av fortsatt bevarande undersökas. En anteckning ska göras om undersökningen.
En i 1 mom. avsedd registrerad som är föremål för en rapport har inte rätt enligt artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, att få tillgång till den information som avses i 1 och 2 mom., om utlämnande av uppgifterna skulle kunna hindra utredningen av misstänkta överträdelser. (17.4.2020/257)
Aktuariefunktion och ansvarig försäkringsmatematiker (13.12.2013/981)
(20.3.2015/303) Aktuariefunktion
Försäkringsbolaget ska upprätta en aktuariefunktion.
Aktuariefunktionen ska
1) koordinera beräkningen av ansvarskulden enligt 9 kap. och de försäkringstekniska avsättningarna enligt 10 kap.,
2) säkerställa lämpligheten hos de metoder och modeller som används samt av de antaganden som görs vid beräkningen av ansvarskulden enligt 9 kap. och de försäkringstekniska avsättningarna enligt 10 kap.,
3) bedöma om data som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 10 kap. är tillräckliga och av den kvalitet som krävs,
3 a) jämföra bästa skattningar enligt 10 kap. 6 § med den faktiska utvecklingen,
3 b) se över beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna i sådana fall som avses i 10 kap. 11 §,
4) informera bolagets styrelse om graden av tillförlitlighet och lämplighet vid beräkningarna av ansvarsskulden och de försäkringstekniska avsättningarna,
5) ge bolagets styrelse ett utlåtande om den allmänna försäkringspolicyn för tecknande av försäkring,
6) ge bolagets styrelse ett utlåtande om lämpligheten av de utnyttjade återförsäkringsarrangemangen,
7) bidra till att det riskhanteringssystem som avses i 10 § genomförs effektivt och delta i upprättandet av den risk- och solvensbedömning som avses i 12 §.
Aktuariefunktionen ska minst en gång om året ge styrelsen en rapport om de uppgifter som den har utfört och resultaten av dessa samt om eventuella brister och om rekommendationer för att avhjälpa bristerna.
Aktuariefunktionen ska skötas av personer som med hänsyn till riskerna i försäkringsbolagets affärsverksamhet har tillräckliga kunskaper i försäkrings- och finansmatematik och tillräcklig yrkeskompetens.
(13.12.2013/981) Försäkringsbolags ansvariga försäkringsmatematiker
Ett försäkringsbolag ska ha en ansvarig försäkringsmatematiker vars behörighet social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av 31 kap. 6 § eller vars behörighet enligt 31 kap. 7 § kan jämställas med den.
Finansinspektionen ska underrättas om att en ansvarig försäkringsmatematiker har anställts eller avgått.
(13.12.2013/981) Ansvariga försäkringsmatematikers skyldigheter och rätt att få upplysningar
Den ansvariga försäkringsmatematikern ska se till att de försäkringsmatematiska metoder som bolaget tillämpar är adekvata och att sättet att bestämma bolagets premier och ansvarsskuld samt beloppet av dem uppfyller kraven enligt denna lag, lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och de lagar som gäller lagstadgade försäkringar samt enligt de förordningar som utfärdats med stöd av dessa lagar och enligt de föreskrifter som Finansinspektionen meddelat med stöd av dem.
Den ansvariga försäkringsmatematikern ska med tanke på riskhanteringen och placeringsverksamheten göra en utredning för bolagets styrelse om de krav som ansvarsskuldens natur och avkastningskravet samt upprätthållandet av solvensen och likviditeten ställer och om lämpligheten av bolagets försäkringstekniska riskhantering med beaktande av arten och omfattningen av bolagets verksamhet.
Den ansvariga försäkringsmatematikern har rätt att av bolaget få alla de utredningar och upplysningar som han eller hon behöver för att sköta sina uppgifter enligt 1 och 2 mom.
Om den ansvariga försäkringsmatematikern upptäcker brister i ärenden som avses i 1–3 mom., ska han eller hon göra en framställning till bolagets styrelse om att saken ska rättas till. Den ansvariga försäkringsmatematikern har rätt att få upplysningar om vilka åtgärder styrelsen har vidtagit med anledning av framställningen.
Placering av tillgångar (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Aktsamhetsprincipen
Ett försäkringsbolag får placera sina tillgångar endast i egendom och finansiella instrument som är förenade med risker som bolaget kan identifiera, mäta, övervaka, hantera, kontrollera och rapportera. Bolaget ska beakta dessa risker i bedömningen av sina totala solvensbehov i enlighet med 12 §.
Försäkringsbolags tillgångar ska placeras på ett sätt som garanterar säkerhet, likviditet, lönsamhet och tillgänglighet för portföljen som helhet.
Tillgångarna ska placeras med beaktande av arten och varaktigheten hos de förpliktelser enligt 10 kap. som följer av försäkringsavtalen. Tillgångarna ska placeras i alla försäkrades intresse, med hänsyn till bolagets offentliggjorda mål för placeringarna och övriga målsättningar. I händelse av intressekonflikter mellan bolaget och de försäkrade förmånerna ska placeringarna göras i de försäkrades intresse.
Förutom i fråga om fondförsäkringar kan derivatavtal användas endast ifall de bidrar till att reducera riskerna eller underlättar en effektiv portföljförvaltning.
Placeringar och tillgångar som inte är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument ska hållas på aktsamma nivåer.
Bestämmelser om placering av försäkringsbolags tillgångar finns dessutom i avdelning I kapitel VIII i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Diversifiering av tillgångar
Försäkringsbolagets placeringar ska vara tillräckligt diversifierade för att undvika överdrivet beroende av en viss tillgång, emittent eller företagsgrupp eller av ett geografiskt område samt alltför stor riskkoncentration i portföljen som helhet.
(20.3.2015/303) Fondförsäkringar
På fondförsäkringar som avses i 15 § i lagen om försäkringsklasser ska denna paragraf tillämpas utöver 20 a §.
Försäkringstekniska avsättningar för fondförsäkringar enligt 10 kap. ska så exakt som möjligt täckas med tillgångar som hör till placeringsobjekt som bestämmer dessa försäkringars värdeutveckling.
Värdet på tillgångsposter som hör till placeringsobjekt som bestämmer fondförsäkringars värdeutveckling måste fortlöpande kunna bestämmas och tillgångsposterna måste kunna omvandlas till pengar i enlighet med försäkringsvillkoren. Till de tillgångsposter som bestämmer fondförsäkringars värdeutveckling får inte räknas försäkringsbolagets egna aktier eller andelar.
Om fondförsäkringen innefattar försäkringsbolagets löfte om bibehållet placerat kapital eller någon annan förmån som bolaget garanterar ska i placeringsverksamheten, i fråga om den ökning av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 10 kap. som följer av löftet eller förmånen, iakttas 20 a och 20 b §.
Placeringar som utgör täckning för fondförsäkningar ska hållas åtskilda från övriga tillgångar.
Ägarstyrning, investeringsstrategi samt uppgifter om arrangemang med kapitalförvaltare, fondbolag eller AIF-förvaltare (12.4.2019/518)
(12.4.2019/518) Ägarstyrningsprinciper för försäkringsbolag som bedriver livförsäkring samt offentliggörande av information om principerna
Ett försäkringsbolag som bedriver livförsäkring och som investerar i aktier i bolag som är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument ska utarbeta principer för ägarstyrningen.
Av ägarstyrningsprinciperna ska framgå sambandet mellan ägarstyrningen och det försäkringsbolags investeringsstrategi som bedriver livförsäkring. Av principerna ska framgå förfarandena för uppföljning av sådana investeringsobjekts verksamhet som avses i 1 mom. i ärenden som är relevanta för försäkringsbolagets investeringsstrategi samt för utövande av rösträtten och andra rättigheter som har samband med aktierna. Av principerna ska framgå hur ett försäkringsbolag som bedriver livförsäkring för en dialog med investeringsobjekt som avses i 1 mom. samt med dess övriga delägare och referensgrupper. Dessutom ska av principerna framgå hur försäkringsbolaget identifierar, förebygger och förhindrar intressekonflikter i anslutning till engagemang.
Ett försäkringsbolag som bedriver livförsäkring ska på sin webbplats kostnadsfritt offentliggöra principerna för ägarstyrningen och en årlig utredning om hur de genomförts. Försäkringsbolaget ska offentliggöra åtminstone en utredning om sitt röstningsbeteende och om de viktigaste omröstningarna samt om eventuellt anlitande av röstningsrådgivare enligt värdepappersmarknadslagen. Om en kapitalförvaltare som avses i 6 b kap. 5 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster (747/2012), ett fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder (213/2019) eller en AIF-förvaltare som avses i 3 kap. 1 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014) genomför ägarstyrningsprinciperna för ett sådant försäkringsbolags räkning som bedriver livförsäkring, ska försäkringsbolaget offentliggöra information om var kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren har offentliggjort informationen om omröstningarna.
Om ett försäkringsbolag som bedriver livförsäkring helt eller delvis underlåter att utarbeta principer som avses i 1 och 2 mom. eller att offentliggöra principerna eller en utredning om dem på det sätt som avses i 3 mom., ska försäkringsbolaget offentliggöra en utredning om orsakerna till avvikelsen.
Vad som ovan i 3 mom. föreskrivs om försäkringsbolag som bedriver livförsäkringsverksamhet ska tillämpas också på ett försäkringsbolag som bedriver livförsäkringsverksamhet och för vars räkning investeringsverksamhet utförs av ett sådant utländskt EES-värdepappersföretag eller utländskt EES-kreditinstitut som avses i lagen om investeringstjänster, ett sådant utländskt EES-fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder eller en sådan EES-baserad AIF-förvaltare som avses i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
(12.4.2019/518) Investeringsstrategi samt information om arrangemang med kapitalförvaltare, AIF-förvaltare eller fondbolag
Ett försäkringsbolag som bedriver livförsäkring och investerar i aktier i bolag som är föremål för handel på en reglerad marknad ska i fråga om sin investeringsstrategi offentliggöra information om hur delfaktorerna när det gäller investeringar i form av eget kapital samordnas med ansvarsförbindelsernas profil och löptid. Försäkringsbolaget ska i fråga om sin investeringsstrategi offentliggöra information också om hur delfaktorerna på medellång och lång sikt påverkar avkastningen på tillgångarna.
Om en kapitalförvaltare som avses i 6 b kap. 5 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster, ett fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder eller en AIF-förvaltare som avses i 3 kap. 1 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder utför investeringsverksamhet för ett försäkringsbolag som bedriver livförsäkring, ska ett sådant försäkringsbolag i fråga om en överenskommelse med kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren offentliggöra
1) information om hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren uppmuntrar kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren att anpassa sin investeringsstrategi och sina investeringsbeslut efter profilen och löptiden för det försäkringsbolags ansvarsförbindelser som bedriver livförsäkring, i synnerhet i fråga om långfristiga ansvarsförbindelser,
2) information om hur överenskommelsen uppmuntrar kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren att fatta investeringsbeslut på basis av bedömningar av investeringsobjektets finansiella och icke-finansiella resultat på medellång eller lång sikt och att engagera sig i investeringsobjektet i syfte att förbättra dess resultat på medellång och lång sikt,
3) information om hur metoden och tidshorisonten för utvärdering av kapitalförvaltarens, fondbolagets eller AIF-förvaltarens prestationer och ersättningen för kapitalförvaltningstjänsterna stämmer överens med profilen och löptiden för det försäkringsbolags ansvarsförbindelser som bedriver livförsäkring, i synnerhet i fråga om långfristiga ansvarsförbindelser, samt beaktar det absoluta långsiktiga resultatet,
4) information om hur försäkringsbolaget som bedriver livförsäkring bevakar kapitalförvaltarens, fondbolagets eller AIF-förvaltarens kostnader för portföljens omsättning och hur försäkringsbolaget definierar och bevakar portföljens avsedda omsättningshastighet eller hastighetsintervall,
5) varaktigheten för överenskommelsen med kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren.
Om överenskommelsen med kapitalförvaltaren, fondbolaget eller AIF-förvaltaren inte innehåller en eller flera av de uppgifter som avses i 2 mom. ska försäkringsbolaget som bedriver livförsäkring lägga fram en utredning om orsakerna till avvikelsen.
Vad som i 2 och 3 mom. föreskrivs om försäkringsbolag som bedriver livförsäkring ska tillämpas också på ett försäkringsbolag som bedriver livförsäkringsverksamhet och för vars räkning investeringsverksamhet utförs av ett sådant utländskt EES-värdepappersföretag eller utländskt EES-kreditinstitut som avses i lagen om investeringstjänster, ett sådant utländskt EES-fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder eller en sådan EES-baserad AIF-förvaltare som avses i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Information som avses i denna paragraf ska kostnadsfritt vara tillgänglig för allmänheten på försäkringsbolagets webbplats. Om det sker väsentliga förändringar i information som avses i 2 mom. ska informationen uppdateras minst en gång per år.
Information som avses i denna paragraf får offentliggöras i rapporten om solvens och finansiell ställning.
Föreskrifter och dispens (13.12.2013/981)
(20.3.2015/303) Bemyndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om
1) sådana meddelanden om försäkringsbolags och försäkringsholdingsammanslutningars styrelseledamöter och verkställande direktör samt om personer som ansvarar för centrala uppgifter i bolaget eller holdingföretaget, som enligt 4 § 4 mom. och 9 § 3 mom. ska tillställas Finansinspektionen,
2) organiseringen av sådan intern kontroll och riskhantering i försäkringsholdingsammanslutningar som avses i 26 kap. 39 §,
3) innehållet i den kontinuitetsplan som avses i 8 § 4 mom. samt om ordnandet av datasystem och datasäkerhet som en del av den hantering av operativa risker som avses i 10 § 3 mom.,
4) förfarandena vid identifiering av kunder enligt 13 § 1 mom. och om riskhantering enligt 13 § 2 mom.,
5) meddelande om utläggning på entreprenad enligt 16 § 3 mom., (29.6.2016/523)
6) rapportering som avses i 17 a § och om behandling av rapporterna i försäkringsbolagen. (29.6.2016/523)
(13.12.2013/981) Dispens
Finansinspektionen kan i enskilda fall på ansökan av ett försäkringsbolag bevilja tillstånd för att
1) ingen av styrelseledamöterna, med avvikelse från 4 § 2 mom., behöver vara bosatt i en EES-stat,
2) försäkringsbolagets verkställande direktör, med avvikelse från 5 § 2 mom., inte behöver vara bosatt i en EES-stat.
Dispens enligt 1 mom. kan beviljas om det inte äventyrar en effektiv tillsyn över försäkringsbolaget eller skötseln av bolaget enligt sunda och försiktiga affärsprinciper.
Revision och särskild granskning
Revision (20.3.2015/303)
(12.8.2016/630) Tillämplig lag
Bestämmelser om revision av försäkringsbolag finns i detta kapitel, i 13 § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) och i revisionslagen (1141/2015). På revision av försäkringsbolag tillämpas inte 7 kap. i aktiebolagslagen. Bestämmelser om revision av försäkringsbolag finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG.
På revision av försäkringsholdingsammanslutningar tillämpas 3 § i detta kapitel, 31 § i lagen om Finansinspektionen samt 4 kap. 11 § 2 mom. och 5 kap. i revisionslagen.
Revisorsval
Ett försäkringsbolag ska ha en revisor, om det inte i bolagsordningen föreskrivs om flera revisorer. Bolagets revisor väljs av bolagsstämman. Om det enligt bolagsordningen ska väljas flera revisorer, kan det föreskrivas i bolagsordningen att en eller vissa av dem, dock inte alla, väljs i någon annan ordning.
(12.8.2016/630)
3 § har upphävts genom L 12.8.2016/630.
(12.8.2016/630)
4 § har upphävts genom L 12.8.2016/630.
En revisors mandattid
Mandattiden för ett försäkringsbolags revisor upphör vid utgången av den följande ordinarie bolagsstämman efter valet. Mandattiden upphör och den nya revisorns mandattid börjar vid utgången av den bolagsstämma som väljer ny revisor, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen eller om inte något annat beslutas när den nya revisorn väljs. I bolagsordningen kan dock inte bestämmas att revisorns mandattid fortgår tills vidare.
(20.3.2015/303) Särskilda bestämmelser om revision av försäkringsbolag
Den fortlöpande granskning under räkenskapsperioden som utförs av ett försäkringsbolags revisor ska i tillräcklig omfattning utsträckas till ansvarsskulden enligt 9 kap., till ansvarsskulden enligt 14 § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och till solvenskapitalet enligt 16 § i den lagen samt till placeringsverksamheten, till försäkrings- och ersättningsverksamheten samt till interna affärstransaktioner mellan försäkringsbolaget och företag som hör till samma koncern eller försäkringsgrupp enligt 26 kap. i denna lag.
En berättelse om revisorns granskning enligt 1 mom. ska avges till bolagets styrelse.
Bolagets styrelse och förvaltningsråd ska minst en gång per år vid sitt sammanträde höra revisorn om bolagets ekonomiska ställning och interna kontroll samt om andra omständigheter som framkommit i samband med revisionen.
(21.12.2023/1256) Särskild skyldighet att välja en granskare av hållbarhetsrapporteringen
Om ett försäkringsbolag enligt 7 kap. i bokföringslagen är skyldigt att upprätta en hållbarhetsrapport, ska bolagsstämman välja en granskare av hållbarhetsrapporteringen.
Till granskare av hållbarhetsrapporteringen kan väljas en i revisionslagen avsedd hållbarhetsrevisor eller hållbarhetsrevisionssammanslutning. En i 2 § avsedd revisor kan väljas även för denna uppgift, om revisorn har specialkompetens som hållbarhetsrevisor.
Bestämmelserna i 5 § om en revisors mandattid tillämpas också på granskare av hållbarhetsrapporteringen.
(12.8.2016/630) Förordnande av revisor
Finansinspektionen ska på anmälan förordna en behörig revisor för ett försäkringsbolag, om
1) en revisor inte har valts lagenligt,
2) en revisor inte är behörig enligt denna lag eller 2 kap. 1 § i revisionslagen eller inte är oberoende enligt 4 kap. 6 § eller är jävig enligt 4 kap. 7 § i den lagen, eller
3) en bestämmelse i bolagsordningen om antalet revisorer eller deras behörighet inte har iakttagits.
I ett ärende som gäller sådant oberoende eller jäv som avses i 1 mom. 2 punkten ska Finansinspektionen begära ett utlåtande av Patent- och registerstyrelsens revisionsnämnd innan ärendet avgörs.
Anmälan får i ovan avsedda fall göras av vem som helst. Styrelsen är skyldig att göra anmälan, om inte den, på vilken det ankommer att utse en revisor, utan dröjsmål utser en behörig revisor.
Innan ett i 1 mom. avsett förordnande meddelas, ska bolagets styrelse höras. Förordnandet kan verkställas utan att det vunnit laga kraft. Förordnandet gäller tills det för bolaget i föreskriven ordning utsetts en revisor i stället för den som Finansinspektionen förordnat. Ett förordnande kan inte ges efter det att bokslutet för räkenskapsperioden i fråga har fastställts och fastställelsebeslutet har vunnit laga kraft.
Särskild granskning
Beslut om särskild granskning
En delägare kan hos Försäkringsinspektionen ansöka om särskild granskning av bolagets förvaltning och bokföring under en viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller omständigheter. En förutsättning är att förslaget har behandlats på bolagsstämman och biträtts så som avses i 2 mom. Ansökan till Försäkringsinspektionen ska göras inom en månad från bolagsstämman.
Granskningsförslaget ska läggas fram på den ordinarie bolagsstämman eller på den bolagsstämma där ärendet enligt stämmokallelsen ska behandlas. Ansökan kan göras om förslaget i ett ömsesidigt försäkringsbolag biträds av röstberättigade med minst en tredjedel av de vid stämman avgivna rösterna, eller i ett försäkringsaktiebolag av aktieägare med minst en tiondel av samtliga aktier eller en tredjedel av de vid stämman företrädda aktierna. I ett publikt försäkringsaktiebolag med olika slag av aktier tillkommer samma rätt aktieägare med minst en tiondel av alla aktier av ett visst slag eller en tredjedel av de vid stämman företrädda aktierna av ett visst slag.
Försäkringsinspektionen ska höra bolagets styrelse och, om granskningen enligt ansökan gäller en viss persons åtgärder, denna person. Ansökan ska bifallas, om vägande skäl för granskningen anses föreligga. Försäkringsinspektionen kan förordna en eller flera granskare. Ett sådant förordnande kan verkställas även om det inte vunnit laga kraft.
(12.8.2016/630) Särskild granskare
En särskild granskare ska vara en fysisk person eller en revisionssammanslutning. Den särskilda granskaren ska ha den ekonomiska och juridiska sakkunskap och erfarenhet som granskningsuppdragets art och omfattning förutsätter. Vad som i 28 kap. 7–10 § i denna lag, 24 kap. 3 § i aktiebolagslagen samt i 2 kap. 1 och 7 §, 3 kap. 9 och 10 §, 4 kap. 6–8 § och 10 kap. 9 § i revisionslagen föreskrivs om revisorer ska på motsvarande sätt tillämpas på en särskild granskare.
Granskningsyttrande över en särskild granskning
Över en särskild granskning ska ges ett yttrande till bolagsstämman. Yttrandet ska under minst en vecka före bolagsstämman hållas tillgängligt för delägarna på bolagets huvudkontor eller webbsidor och utan dröjsmål sändas till de delägare som ber om det samt läggas fram på bolagsstämman.
Arvode och övriga kostnader
En särskild granskare har rätt till ett arvode av bolaget. Bolaget svarar också för de övriga kostnaderna för granskningen. En domstol kan dock av särskilda skäl ålägga en delägare som har ansökt om särskild granskning att helt eller delvis ersätta bolaget för granskningskostnaderna.
Föreskrifter
(12.8.2016/630) Bemyndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om den berättelse som avses i 6 § 2 mom.
Eget kapital, bokslut, verksamhetsberättelse och koncern
Allmänna bestämmelser (13.12.2013/981)
(30.12.2015/1665) Tillämpning av aktiebolagslagen
På ett försäkringsbolags egna kapital, bokslut, verksamhetsberättelse och koncern tillämpas 8 kap. 5–10 och 12 § i aktiebolagslagen.
Eget kapital
Indelning och användning av eget kapital
Ett försäkringsbolags egna kapital indelas i bundet eget kapital och fritt eget kapital. Bundet eget kapital är i ett försäkringsaktiebolag aktiekapitalet, uppskrivningsfonden, fonden för verkligt värde och omvärderingsfonden samt i ett ömsesidigt försäkringsbolag garantikapitalet, grundfonden, uppskrivningsfonden, fonden för verkligt värde och omvärderingsfonden. Övriga fonder samt räkenskapsperiodens och föregående räkenskapsperioders vinst och förlust hänförs till det fria egna kapitalet.
Bestämmelser om utbetalning och annan användning av eget kapital finns dessutom i 16–18 kap.
Fonden för inbetalat fritt eget kapital
I fonden för inbetalat fritt eget kapital ska tas upp den del av aktiernas eller garantiandelarnas teckningspris som enligt avtalet om bolagsbildning eller beslutet om emittering av aktier eller garantiandelar inte ska tas upp i aktiekapitalet eller garantikapitalet och som enligt bokföringslagen inte ska tas upp som en post under främmande kapital, samt en sådan annan investering av eget kapital som inte tas upp i någon annan fond.
I fonden ska tas upp också det belopp med vilket försäkringsaktiebolagets aktiekapital minskas och som inte används till täckning av förlust eller utbetalning av medel.
Bokslut och verksamhetsberättelse
Tillämpning av bokföringslagen
Om inte något annat föreskrivs i detta kapitel, tillämpas bokföringslagen på försäkringsbolags bokslut, verksamhetsberättelse och koncernbokslut.
Bokföringslagens 1 kap. 4 §, 3 kap. 2 § 4 mom., 4 § 2 mom., och 6 §, 4 kap. 1 § 1 mom. och 7 §, 5 kap. 2 §, 2 a § 6 mom. och 13, 16 och 17 §, 7 a kap. 3 § och 8 kap. 6 § tillämpas inte på ett försäkringsbolags bokslut och verksamhetsberättelse. (21.12.2023/1256)
Bokföringslagens 7 a kap. 3 § och 8 kap. 6 § tillämpas inte på upprättande av ett försäkringsbolags koncernbokslut eller moderbolagets verksamhetsberättelse. På koncernbokslut tillämpas inte heller de bestämmelser i bokföringslagen som nämns ovan i 2 mom. (30.12.2015/1665)
4 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1665. (30.12.2015/1665)
Bestämmelsen i 3 kap. 3 § 1 mom. 2 a-punkten i bokföringslagen tillämpas inte på behandlingen av försäkringsavtal enligt finsk lagstiftning i bokslut eller koncernbokslut för försäkringsbolag.
Bestående aktiva enligt 4 kap. 3 § i bokföringslagen är posterna materiella och immateriella tillgångar i balansräkningen för försäkringsbolag med undantag för varulager; varulager betraktas som omsättningstillgångar enligt 4 kap. 4 § i bokföringslagen. På materiella och immateriella tillgångar tillämpas i övrigt bokföringslagens bestämmelser om bestående aktiva, om inte något annat följer av 2 mom. Utan hinder av bestämmelserna i 2 mom. tillämpas 5 kap. 13 och 16 § i bokföringslagen på de poster som avses i detta moment. På varulager tillämpas dock bokföringslagens bestämmelser om omsättningstillgångar med undantag av de bestämmelser som nämns i 2 mom. och 5 kap. 16 § i bokföringslagen.
Bestämmelserna i 4 kap. 5 § 3 mom. i bokföringslagen tillämpas även på försäkringsbolags fastighetsplaceringar.
Bestämmelserna i 6 kap. 4 § 2 mom. i bokföringslagen tillämpas inte på dotter- eller intresseföretags ansvarsskuld enligt 9 kap. i denna lag eller på placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar. Användningen av detta undantagsförfarande ska uppges i noterna till koncernbokslutet. (20.3.2015/303)
Räkenskapsperiod
Räkenskapsperioden för ett försäkringsbolag och en försäkringsholdingsammanslutning som är moderbolag är ett kalenderår. Då verksamheten inleds eller avslutas eller då tidpunkten för bokslutet ändras får räkenskapsperioden vara kortare eller längre än detta, dock högst 18 månader.
Tid för upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse
Bokslutet och verksamhetsberättelsen för ett försäkringsbolag och en försäkringsholdingsammanslutning som är moderbolag ska upprättas inom tre månader från räkenskapsperiodens utgång.
Placerings- och anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar är föremål, rättigheter som kan överlåtas separat och andra tillgångar som är avsedda att i affärsverksamheten stadigvarande ge intäkter under flera räkenskapsperioder.
Placeringstillgångar är tillgångar som förvärvats för placering av medel eller tryggande av placeringar.
Tillgångar uppdelade enligt användningsändamål hör till olika tillgångsgrupper enligt de relationstal som fås av användningsändamålen.
(30.12.2015/1665)
8 § har upphävts genom L 30.12.2015/1665.
(30.12.2015/1665) Verksamhetsberättelsens uppgifter om verksamheten och dess utveckling
Utöver vad som föreskrivs i 3 kap. 1 a § i bokföringslagen lämnas i försäkringsbolagets verksamhetsberättelse en redogörelse för sådan anknytande verksamhet enligt 2 kap. 16 § i denna lag som försäkringsbolaget bedriver.
(30.12.2015/1665)
10 § har upphävts genom L 30.12.2015/1665.
(30.12.2015/1665)
11 § har upphävts genom L 30.12.2015/1665.
(30.12.2015/1665) Verksamhetsberättelsens uppgifter om strukturella och finansiella arrangemang
Om försäkringsbolaget under räkenskapsperioden genom överlåtelse av försäkringsbeståndet har övertagit eller överlåtit tillgångar eller skulder eller genom ansvarsöverföring övertagit tillgångar eller skulder ska en redogörelse för detta ges i verksamhetsberättelsen.
(30.12.2015/1665)
13 § har upphävts genom L 30.12.2015/1665.
Värderings- och periodiseringsbestämmelser
Värderings- och periodiseringsbestämmelser för fordringar samt finansieringstillgångar och finansieringsskulder
I balansräkningen upptas
1) penningbelopp och andra fordringar än sådana som tagits upp som placeringar i balansräkningen till det nominella värdet, likväl högst till det sannolika värdet,
2) ansvarsskuld till det värde som beräknats med beaktande av bestämmelserna i 9 kap. eller i 14 § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, samt
3) övriga skulder till nominellt värde eller, om skulden är bunden vid index eller någon annan jämförelsegrund, till det högre belopp som den stiger till på grund av den förändrade jämförelsegrunden.
Om en kostnadsföring som har gjorts enligt 1 mom. 1 punkten visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen.
(30.12.2015/1665) Val av värderings- och periodiseringsmetoder för placeringar
Försäkringsbolaget ska välja värderingsmetod för de placeringar som står under huvudgruppen ”Placeringar” i balansräkningen så att enhetliga värderingsprinciper tillämpas på tillgångar som hänförs till ett visst användningsändamål. Om försäkringsbolaget väljer värdering enligt 5 kap. 2 a eller 2 b § i bokföringslagen som värderingsprincip, kan försäkringsbolaget inte samtidigt tillämpa de värderingsprinciper som anges i 16 § i detta kapitel på andra motsvarande tillgångar som hänförs till motsvarande användningsändamål. Den valda värderingsmetoden ska följas konsekvent.
De placeringar som utgör täckning för fondförsäkringars ansvarsskuld enligt 9 kap. tas i balansräkningen upp separat och till verkligt värde. Förändringar i det verkliga värdet tas upp som intäkter eller kostnader i resultaträkningen.
Överföringar av tillgångar mellan placeringar och de placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar ska göras enligt verkligt värde.
Värdering av placeringar till anskaffningsutgiften och uppskrivning
Anskaffningsutgiften för de placeringar som står under huvudgruppen ”Placeringar” i balansräkningen och som återstår vid utgången av räkenskapsperioden ska aktiveras. Anskaffningsutgiften för byggnader ska under sin verkningstid kostnadsföras som avskrivningar enligt plan. I det fall att placeringens verkliga värde vid räkenskapsperiodens utgång underskrider den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften eller den med stöd av detta moment med tidigare gjorda nedskrivningar minskade anskaffningsutgiften, ska differensen kostnadsföras som nedskrivning. Placeringar som ska betraktas som anläggningstillgångar och fordringar behöver inte nedskrivas, om nedskrivningen ska anses vara tillfällig. Om nedskrivningen visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen.
Som anskaffningsutgift för masskuldebrevslån och andra motsvarande penning- och kapitalmarknadsinstrument används den periodiserade anskaffningsutgiften, som fås genom att differensen mellan masskuldebrevslånets och andra motsvarande penning- och kapitalmarknadsinstruments nominella belopp och anskaffningsutgift periodiseras som ränteintäkter eller minskning av sådana under masskuldebrevslånets eller penning- eller kapitalmarknadsinstrumentets löptid och genom att motposten tas upp som ökning eller minskning av anskaffningsutgiften för masskuldebrevslånet eller penning- eller kapitalmarknadsinstrumentet. För en periodiserad anskaffningsutgift tas nedskrivningen upp i enlighet med 1 mom. enligt principen om lägsta värde eller nedskrivs den periodiserade anskaffningsutgiften endast med andra nedskrivningar än de som beror på växlingar i den allmänna räntenivån. Om nedskrivningen visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen. Värderingsmetoden väljs balanspostvis och den ska följas konsekvent.
Om det verkliga värdet av ett jord- eller vattenområde, en byggnad, ett värdepapper eller någon annan jämförbar tillgång på bokslutsdagen varaktigt är väsentligt högre än anskaffningsutgiften, får i balansräkningen utöver den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften tas upp en uppskrivning som är högst så stor som differensen mellan det verkliga värdet och den oavskrivna anskaffningsutgiften. Ett belopp som motsvarar uppskrivningen ska i fråga om en till placeringstillgångarna hänförd tillgång tas upp i resultaträkningen och i fråga om en till anläggningstillgångarna hänförd tillgång i uppskrivningsfonden bland eget kapital. Om en uppskrivning visar sig vara obefogad, ska den uppskrivning som tagits upp i resultaträkningen korrigeras på ett resultatpåverkande sätt och den uppskrivning som har tagits upp i uppskrivningsfonden ska återföras.
Om värdet på en byggnad har uppskrivits, beräknas en avskrivning enligt 1 mom. på anskaffningsutgiftens och uppskrivningens sammanlagda belopp. Till den balansräkningspost som innehåller vinster och förluster för tidigare räkenskapsperioder kan ur uppskrivningsfonden överföras ett belopp som motsvarar avskrivningar som under räkenskapsperioden eller tidigare räkenskapsperioder har gjorts för uppskrivningen och som har tagits upp som kostnad i resultaträkningen.
Om en i 3 mom. avsedd uppskrivning gäller aktier eller andelar som ett moderföretag äger i en dottersammanslutning, ska de aktier eller andelar som dottersammanslutningen äger i moderföretaget anses vara utan värde när uppskrivningen görs.
En tillgång som överförs från en till placeringstillgångarna eller anläggningstillgångarna hänförd grupp av placeringar till en annan ska åsättas det balansvärde som avses i 1–4 mom.
(30.12.2015/1665) Värdering av placeringar till verkligt värde
Bestämmelser om andra tillgångs- och skuldposter bland aktiva och passiva än sådana som avses i 5 kap. 5 a och 5 b § i bokföringslagen, som enligt internationella redovisningsstandarder kan värderas till verkligt värde, får utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Posterna värderas till verkligt värde under de förutsättningar som anges i 15 § 1 mom. i detta kapitel.
(30.12.2015/1665) Värdering av och periodiseringsbestämmelser för derivatavtal
På derivatavtal tillämpas på det sätt som föreskrivs i 15 § antingen 16 § 1 mom. eller bokföringslagens 5 kap. 2 a §.
(30.12.2015/1665)
19 § har upphävts genom L 30.12.2015/1665.
Koncern
(30.12.2015/1665)
20 § har upphävts genom L 30.12.2015/1665.
(30.12.2015/1665) Koncernbokslutets innehåll och upplysningar om koncernen som ska ingå i moderbolagets verksamhetsberättelse
På upprättandet av koncernbokslutet tillämpas 1–4, 6, 7, 14–18 och 28–30 §.
I moderbolagets verksamhetsberättelse ges de uppgifter som avses i 3 kap. 1 a § i bokföringslagen och i 9 och 12 § i detta kapitel även i fråga om koncernen.
Koncernbokslut och verksamhetsberättelse för en koncern som omfattar en försäkringsholdingsammanslutning eller finansiella företag
Vad som i detta kapitel bestäms om koncernbokslut och de uppgifter som ska ges om koncernen i moderbolagets verksamhetsberättelse iakttas i tillämpliga delar på koncernbokslut och moderbolagets verksamhetsberättelse i koncerner där en finländsk försäkringsholdingsammanslutning är moderbolag.
Om ett kreditinstitut eller värdepappersföretag hör till ett försäkringsbolags eller en försäkringsholdingsammanslutnings koncern, får koncernbokslutet utan hinder av detta kapitel upprättas på det sätt som bestäms i 4 kap. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, om det är nödvändigt för att ge en rättvisande bild av resultatet av koncernens verksamhet och av dess ekonomiska ställning.
(30.12.2015/1665)
23 § har upphävts genom L 30.12.2015/1665.
Upprättande av bokslut och koncernbokslut i enlighet med internationella redovisningsstandarder
(30.12.2015/1665) Tillämpning av internationella redovisningsstandarder
De internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen följs vid upprättandet av bokslut och koncernbokslut så att andra försäkringsbolag och försäkringsholdingsammanslutningar än sådana som avses i 7 a kap. 2 § i bokföringslagen får upprätta sitt koncernbokslut med iakttagande av internationella redovisningsstandarder.
(30.12.2015/1665)
25 § har upphävts genom L 30.12.2015/1665.
(30.12.2015/1665) Tillämpning av denna lag på bokslut och koncernbokslut som upprättats med iakttagande av internationella redovisningsstandarder
På bokslut och koncernbokslut enligt 24 § samt på den verksamhetsberättelse som ska fogas till dem tillämpas 5, 6, 9 och 12 §, 15 § 2 mom., 21 § 2 mom., 28 § 1 och 3 punkten, 29 § 5 punkten samt 30 §.
(13.12.2013/981) Delårsrapport och ledningens delårsredogörelse
Ett publikt försäkringsbolag vars aktier eller garantiandelar inte är föremål för handel på en sådan reglerad marknad som avses i lagen om handel med finansiella instrument ska upprätta en delårsrapport som avses i 7 kap. 10 § i värdepappersmarknadslagen eller ledningens delårsredogörelse som avses i 14 § i det kapitlet med iakttagande av bestämmelserna i 10–15 § i det kapitlet. Rapporten ska anmälas för registrering inom tre månader efter utgången av rapportperioden och kopior av den ska ges med iakttagande av 3 kap. 11 § i bokföringslagen.
Se även FMf om regelbunden informationsskyldighet för värdepappersemittenter 1020/2012.
Förordningar, föreskrifter, dispens och utlåtanden
(30.12.2015/1665) Närmare bestämmelser
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får närmare bestämmelser som beror på försäkringsverksamhetens speciella karaktär utfärdas om
1) balansräknings- och resultaträkningsscheman i bokslutet, verksamhetsberättelsen, finansieringsanalysen, noterna till bokslutet, motsvarande scheman, handlingar och noter som hänför sig till koncernbokslutet samt om specifikationer till balansräkningen och till noterna som avses i 21 §,
2) den tilläggsinformation som ges i bokslutet och koncernbokslutet eller verksamhetsberättelsen som avses i 24 § och som de internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen inte förpliktar till, samt
3) rätten att avvika från bestämmelserna om upprättande av bokslutet och verksamhetsberättelsen samt om det koncernbokslut och den verksamhetsberättelse för koncernen som avses i 21 § för att en rättvisande bild ska kunna ges.
Se SHMf om försäkringsföretags bokslut och koncernbokslut 614/2008 och SHMf om antecknande av finansiella instrument, förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar i försäkringsföretags bokslut och koncernbokslut 615/2008.
(30.12.2015/1665) Finansinspektionens föreskrifter
Finansinspektionen meddelar på försäkringsverksamhetens speciella karaktär beroende närmare föreskrifter om
1) hur ett försäkringsbolags bokslut, koncernbokslut enligt 21 och 24 §, verksamhetsberättelse, delårsrapport och ledningens delårsredogörelse enligt 27 §, samt bokslutskommuniké enligt 7 kap. 9 § i värdepappersmarknadslagen ska upprättas,
2) bestämmande av placeringarnas verkliga värde, då de i balansräkningen värderas till anskaffningsutgiften och om uppgivande av placeringarnas verkliga värde och anskaffningsutgift balanspostvis i noterna samt om överföringar mellan placerings- och anläggningstillgångar,
3) hur finansiella instrument och förvaltningsfastigheter ska presenteras i bokslutet när de värderas enligt 5 kap. 2 a eller 2 b § i bokföringslagen, när sådana föreskrifter behövs,
4) behandlingen i bokföringen och bokslutet av derivatavtal som bokförts enligt 16 § 1 mom.,
5) hur ansvarsskulden enligt 9 kap. ska tas upp i det särskilda bokslut som avses i 24 § i detta kapitel eller i verksamhetsberättelsen samt om hur kapitalbasen enligt 12 kap. ska tas upp i samband med det särskilda bokslutet som avses i 24 § i detta kapitel eller i verksamhetsberättelsen, när sådana föreskrifter behövs, samt om
6) offentliggörande av den rapport och den redogörelse som avses i 27 §.
VärdepappersmarknadsL746/2012 7 kap. 9 § har upphävts genom L om ändring av värdepappersmarknadslagen 1278/2015.
(30.12.2015/1665) Dispens
Finansinspektionen kan i enskilda fall på ansökan av ett försäkringsbolag eller en försäkringsholdingsammanslutning av särskilda skäl för viss tid bevilja tillstånd att avvika från 6 §, bestämmelser som utfärdats med stöd av 28 § 1 och 3 punkten, föreskrifter som meddelats med stöd av 29 § 2 punkten samt från 6 kap. 5 § 1 mom. i bokföringslagen.
En förutsättning för beviljande av ett sådant undantag som avses i 1 mom. är att det inte strider mot Europeiska unionens bestämmelser om bokslut och koncernbokslut. Finansinspektionen beviljar undantag i fråga om offentliggörande av en sådan rapport och en sådan redogörelse som avses i 27 §.
Bokföringsnämndens utlåtande
Om en förordning av social- och hälsovårdsministeriet eller Försäkringsinspektionens föreskrifter eller tillstånd enligt detta kapitel är betydelsefulla för den allmänna tillämpningen av bokföringslagens eller aktiebolagslagens bestämmelser om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse, ska ministeriet eller Försäkringsinspektionen begära ett utlåtande av bokföringsnämnden om förordningen, föreskriften eller tillståndet före utfärdandet.
Offentliggörande av uppgifter om försäkringsbolags solvens och finansiella ställning
(20.3.2015/303) Lägesrapport om solvens och finansiell ställning
Ett försäkringsbolag ska årligen offentliggöra en lägesrapport, som styrelsen godkänt, om sin solvens och finansiella ställning.
Försäkringsbolaget ska upprätta ändamålsenliga system och skriftliga verksamhetsprinciper samt förfaranden som bolaget använder och iakttar för att säkerställa att alla uppgifter som offentliggörs kontinuerligt uppfyller kraven i 2–6 §.
Försäkringsbolaget får utnyttja eller hänvisa till andra uppgifter som offentliggjorts enligt kraven i denna eller någon annan lag eller enligt bestämmelser och föreskrifter på lägre nivå, om dessa uppgifter till såväl art som omfattning motsvarar de uppgifter som krävs enligt 2–4 §.
Bestämmelser om innehållet i lägesrapporten om försäkringsbolagets solvens och finansiella ställning samt hur och när rapporten ska läggas fram finns dessutom i avdelning I kapitel XII i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Lägesrapportens innehåll
En lägesrapport som avses i 1 § ska innehålla
1) en beskrivning av bolagets affärsverksamhet och resultat,
2) en beskrivning av företagsstyrningssystemet och en bedömning av dess lämplighet med hänsyn till bolagets riskprofil,
3) en beskrivning av riskexponering, riskkoncentration, riskreducering och riskkänslighet, separat för varje riskkategori,
4) separata beskrivningar i fråga om tillgångar, försäkringstekniska avsättningar enligt 10 kap. och andra skulder av underlagen och metoderna för deras värdering samt en redogörelse för betydande skillnader mellan dessa underlag och metoder, om motsvarande poster värderas i bokslutet,
5) vid behov uppgifter om tillämpning av matchningsjusteringen eller volatilitetsjusteringen enligt 10 kap. 8 §, om tillämpningsområdet samt om effekterna av att justeringarna eventuellt sätts till noll.
Lägesrapporten ska också innehålla en beskrivning av dispositionen av kapitalet, som tar upp åtminstone
1) kapitalbasens struktur, belopp och kvalitet,
2) solvenskapitalkravets och minimikapitalkravets belopp,
3) information som klargör de huvudsakliga skillnaderna mellan de antaganden som legat till grund för standardformeln enligt 11 kap. 7 § och de antaganden som ligger till grund för den interna modell som företaget använder vid beräkningen av solvenskapitalkravet, och
4) en redogörelse för avvikelsens storlek, ursprung, följder och för eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits, om minimikapitalkravet inte uppfyllts eller solvenskapitalkravet har inte uppfyllts till väsentliga delar under rapporteringsperioden, även om avvikelsen senare rättats till.
(20.3.2015/303) Analys av väsentliga förändringar i kapitalbasen
Den beskrivning som avses i 2 § 2 mom. 1 punkten ska innehålla en analys av eventuella väsentliga förändringar i kapitalbasens struktur, belopp och kvalitet som inträffat sedan den föregående rapporteringsperioden och en redogörelse för betydande skillnader i förhållande till deras bokslutsvärde. I beskrivningen ska också finnas en kort beskrivning av möjligheterna att överföra kapital.
(20.3.2015/303) Offentliggörande av solvenskapitalkrav och höjning av kapitalkrav
Av de uppgifter om solvenskapitalkravet som avses i 2 § 2 mom. 2 punkten ska separat framgå
1) det solvenskapitalkrav som beräknats enligt 11 kap.,
2) höjning av kapitalkrav som ålagts enligt 25 kap. 4 § eller effekten av de bolagsspecifika parametrar som försäkringsbolaget ska använda i enlighet med 11 kap. 18 §,
3) ett sammandrag av Finansinspektionens skäl för att ålägga försäkringsbolaget höjning av kapitalkravet enligt 2 punkten eller användning av bolagsspecifika parametrar enligt 2 punkten.
Om Finansinspektionen i ett senare skede gör en separat uppskattning av det slutliga beloppet för solvenskapitalkravet, ska ett försäkringsbolag i samband med offentliggörandet av lägesrapporten meddela att höjningen av kapitalkravet blir slutgiltigt efter att Finansinspektionen gjort sin uppskattning.
(20.3.2015/303) Undantag i fråga om offentliggörande
Med undantag för de uppgifter som avses i 2 § 2 mom. får Finansinspektionen samtycka till att ett försäkringsbolag inte offentliggör uppgifter. Finansinspektionen ska tillåta undantag i fråga om offentliggörande i sådana fall då andra försäkringsbolag skulle få en betydande konkurrensfördel om uppgifter som avses i detta kapitel offentliggjordes eller om det är fråga om sekretessbelagd information.
Försäkringsbolaget ska i lägesrapportering om solvens och finansiell ställning ange att information inte offentliggjorts, med uppgift om skälen till detta.
(20.3.2015/303) Uppdatering av lägesrapporten på grund av en betydande förändring
Försäkringsbolaget ska uppdatera lägesrapportens uppgifter om bolagets solvens och finansiella ställning om det inträffar en betydande förändring som inverkar väsentligt på de uppgifter som tidigare offentliggjorts. Försäkringsbolaget ska offentliggöra information om förändringen och följderna av denna.
Informationen ska uppdateras och offentliggöras omedelbart alltid då
1) minimikapitalkravet inte längre är uppfyllt och Finansinspektionen antingen bedömer att försäkringsbolaget inte kommer att kunna överlämna någon kortfristig finansieringsplan enligt 25 kap. 6 § eller då Finansinspektionen inte erhåller någon sådan plan inom en månad efter det datum då det framkom att minimikapitalkravet inte uppfyllts, eller
2) det har skett ett väsentligt underskridande av solvenskapitalkravet och Finansinspektionen inte inom två månader från det datum då underlåtelsen upptäcktes har erhållit någon plan för återställande av en sund finansiell ställning enligt 25 kap. 5 §.
Om kapitalkraven inte har uppfyllts ska Finansinspektionen kräva att försäkringsbolaget omedelbart offentliggör en utredning varav framgår
1) i vilken utsträckning kapitalkravet inte har uppfyllts,
2) orsakerna till och följderna av att kravet inte uppfyllts,
3) vilka korrigerande åtgärder bolaget har vidtagit.
Om försäkringsbolaget trots planen inte har korrigerat avvikelsen från minimikapitalkravet inom tre månader från det att den konstaterades eller avvikelsen från solvenskapitalkravet inom sex månader från det att den konstaterades, ska försäkringsbolaget offentliggöra avvikelsen vid utgången av tidsfristen. Försäkringsbolaget ska samtidigt offentliggöra uppgifter om omständigheter som avses i 3 mom. samt om eventuella ytterligare planerade korrigerande åtgärder.
Rubriken har upphävts genom L 20.3.2015/303. (20.3.2015/303)
Ansvarsskuld i bokföringen (20.3.2015/303)
Begreppet ansvarsskuld och bestämmande av skulden
(20.3.2015/303) Ansvarsskuld i bokföringen
I detta kapitel är ansvarsskuld det ansvar som uppkommer till följd av ett försäkringsbolags försäkringsavtal. Ansvarsskulden består av premieansvar och ersättningsansvar. Till ansvarsskulden räknas också ansvar som uppkommer till följd av tilläggsförmåner enligt 13 kap. 2 §.
Försäkringsbolaget ska ha betryggande beräkningsgrunder för bestämmande av ansvarsskulden. Ansvarsskulden ska alltid vara tillräcklig så att försäkringsbolaget vid en skälig bedömning kan fullgöra de förpliktelser som uppkommer till följd av bolagets försäkringsavtal.
Om Finansinspektionen har skäl att anta att ansvarsskulden inte är tillräcklig på det sätt som avses i 2 mom., kan Finansinspektionen kräva att de statistiska beräkningselement och den diskontering som tillämpas vid bestämmandet av ansvarsskulden för skadeförsäkring fastställs på förhand.
Premieansvar
Premieansvaret motsvarar kapitalvärdet av de utbetalningar som föranleds av de i gällande försäkringsavtal avsedda framtida försäkringsfallen och av övriga utgifter för dessa försäkringar, minskat med kapitalvärdet av framtida premier och ökat med kapitalvärdet av den ansvarighet som möjligen förorsakas av de försäkringar som förfaller under överenskommen försäkringstid.
Premieansvaret kan fastställas till det sammanlagda beloppet av betalda försäkringspremier och för försäkringen krediterade övriga intäkter, minskat med inkasserade kostnader för upprätthållande av försäkringsskyddet och förvaltningen av försäkringen enligt försäkringsavtalet, om försäkringsavtalets art förutsätter detta eller om det är möjligt att påvisa att det sålunda uträknade premieansvaret inte är mindre än det premieansvar som räknats ut enligt 1 mom.
(20.3.2015/303) Ersättningsansvar
Ersättningsansvaret motsvarar obetalda ersättningar och andra belopp som ska betalas med anledning av inträffade försäkringsfall samt i ett skadeförsäkringsbolag dessutom ett utjämningsbelopp enligt 4 §.
(20.3.2015/303) Utjämningsbelopp
Med utjämningsbelopp avses ett för skaderika år ackumulerat belopp. Utjämningsbeloppet har ett minimibelopp, ett maximibelopp och ett målbelopp.
Ett skadeförsäkringsbolag ska ha beräkningsgrunder för bestämmande av utjämningsbeloppet. Försäkringsbolaget ska ansöka om Finansinspektionens fastställelse av beräkningsgrunderna.
(20.3.2015/303) Utjämningsbeloppets målbelopp
Om försäkringsbolagets solvenskapitalkrav beräknas med den standardformel som avses i 11 kap., är utjämningsbeloppets målbelopp detsamma som beloppet av det primära solvenskapitalkravet enligt en sådan standardformel som beaktar endast de kapitalkrav som hänför sig till försäkringsriskmodulerna samt motpartsrisken i fråga om det kapitalkrav som sammanhänger med motpartsrisken för avgiven återförsäkring.
Om solvenskapitalkravet helt eller delvis beräknas med den interna modell som avses i 11 kap., är utjämningsbeloppets målbelopp detsamma som solvenskapitalkravet enligt en sådan modell som bolaget använder med beaktande av samma risker som vid en beräkning enligt 1 mom.
I det solvenskapitalkrav som avses i 1 och 2 mom. beaktas en eventuell i 25 kap. 4 § avsedd höjning av solvenskapitalkravet i fråga om de risker som avses i 1 mom. i denna paragraf. (8.5.2020/321)
(20.3.2015/303) Utjämningsbeloppets minimibelopp och maximibelopp
Utjämningsbeloppets minimibelopp är noll.
Utjämningsbeloppets maximibelopp är fyra gånger det målbelopp som föreskrivs i 5 §. Utjämningsbeloppets maximibelopp är dock 10 gånger målbeloppet när det är fråga om ett försäkringsbolag som huvudsakligen bedriver försäkringsverksamhet som hör till skadeförsäkringsklasserna 14 och 15 enligt lagen om försäkringsklasser.
Försäkringsbolaget kan ha också sådana beräkningsgrunder enligt vilka utjämningsbeloppet inte överskrider målbeloppet.
(20.3.2015/303) Överföring av utjämningsbelopp
Med överföring av utjämningsbelopp avses ökning eller minskning av utjämningsbeloppet under en räkenskapsperiod.
Överföring av utjämningsbelopp under en räkenskapsperiod baseras på skadeförsäkringsbolagets korrigerade skadekvot och korrigerade premieintäkter. Skadeförsäkringsbolaget ska i beräkningsgrunden för utjämningsbeloppet fastställa en skadekvot för ökning och en skadekvot för minskning av utjämningsbeloppet. Om den korrigerade skadekvoten underskrider ökningsskadekvoten ska utjämningsbeloppet ökas. Om den korrigerade skadekvoten överskrider minskningsskadekvoten ska utjämningsbeloppet minskas. Ökningsskadekvoten får inte vara större än minskningsskadekvoten.
Öknings- och minskningsskadekvoterna ska väljas så att den på bolagets prognos för försäkringsrörelsen och fördelningen av ersättningskostnaderna baserade uppskattningen av utvecklingen av utjämningsbeloppet leder till att en ökning som motsvarar målbeloppet nås tidigast inom 10 och senast inom 20 år.
Med avvikelse från det som föreskrivs i 2 mom. kan öknings- och minskningsskadekvoterna för sådana små försäkringsbolag som avses i 1 kap. 3 b § bindas till den genomsnittliga korrigerade skadekvoten under tidigare år.
(8.5.2020/321) Ränta på utjämningsbelopp
I samband med överföring av utjämningsbelopp krediteras ränta på utjämningsbeloppet. Räntan får inte överskrida en sådan fem års riskfri ränta på euron enligt 10 kap. 7 § som används vid solvensberäkningen då försäkringstekniska avsättningar diskonteras, utan beaktande av matchningsjustering eller volatilitetsjustering enligt 10 kap. 8 §. Räntan får emellertid inte vara negativ.
Försäkringsbolaget kan också ha sådana beräkningsgrunder för utjämningsbeloppet som innebär att ränta inte krediteras då utjämningsbeloppet överstiger målbeloppet.
(20.3.2015/303) Beräkningsgrunderna för utjämningsbeloppet då försäkringsbolaget befinner sig i en specifik situation
Om ett försäkringsbolag inte längre tecknar ny försäkringsrörelse eller dess korrigerade skadekvot annars inte ger en korrekt bild av bolagets teckningsrisker, kan Finansinspektionen för försäkringsbolaget fastställa sådana beräkningsgrunder för utjämningsbeloppet att i stället för den korrigerade skadekvoten och de korrigerade premieintäkterna vid överföring av utjämningsbeloppet används andra storheter som bättre beskriver försäkringsbolagets teckningsrisker.
Koassurans med solidarisk ansvarighet och återförsäkring
Har en försäkring beviljats av flera försäkringsbolag gemensamt på villkor att de ansvarar solidariskt, får oavsett sådana villkor från ansvarsskulden utelämnas den del som enligt avtalet hänför sig till ett annat finländskt försäkringsbolag eller ett utländskt EES-försäkringsbolag, förutsatt att dessa inte befinner sig i likvidation eller i nedan i 25 kap. 9 § avsedd ställning.
Vid beräkningen av den andel av ansvarsskulden som faller på återförsäkrarna ska samma grunder enligt 1 § 2 och 3 mom. i detta kapitel användas som vid beräkningen av hela ansvarsskulden, om inte något annat förfarande är motiverat på grund av återförsäkringsavtalens natur eller villkor. Återförsäkrarnas andel av ansvarsskulden ska dock alltid bedömas så att också försäkringsbolagets egen andel av ansvarsskulden uppfyller kravet i 1 § 2 mom.
Principer för beräkning av ansvarsskulden i ett livförsäkringsbolag
Vid beräkningen av ansvarsskulden i ett livförsäkringsbolag ska, med hänsyn till kraven på en betryggande beräkning av densamma, i tillräcklig utsträckning beaktas att de faktorer som är väsentliga för beräkningarna kan variera på ett ogynnsamt sätt.
En enskild försäkrings andel av bolagets premieansvar ska alltid uppgå till ett åtminstone lika stort belopp som återköpsvärdet enligt försäkringsavtalet. Även sådana tilläggsförmåner som bolaget inte har förbundit sig att betala i samband med återköp ska reserveras i ansvarsskulden.
De framtida tilläggsförmånerna ska beaktas på ett sätt som motsvarar de bedömningar som utgör grund för hur ansvarsskulden ska beräknas och metoden för att bestämma ett bolags tilläggsförmåner.
För periodisering av anskaffningsutgifterna för försäkringar kan från premieansvaret dras av det belopp med vilket kapitalvärdet av försäkringarnas belastningsinkomster överstiger kapitalvärdet av kostnaderna för skötseln av försäkringarna och en eventuell aktivering av anskaffningsutgifterna.
Kostnaderna för skötseln av försäkringsbeståndet kan också beaktas indirekt genom att från de framtida intäkterna dras av de poster som uppbärs för att täcka förvaltningskostnaderna för försäkringen, om inte tryggheten förutsätter en annan metod.
Principerna för hur ansvarsskulden beräknas får inte variera från år till år så att möjligheterna att jämföra årsresultaten minskar väsentligt eller så att nivån på det överskott som ska återbäras till försäkringstagarna uppvisar en onödig variation.
Räntesatsen vid beräkning av ansvarsskulden i ett livförsäkringsbolag och maximiräntesatsen
Räntesatsen vid beräkningen av ansvarsskulden i ett livförsäkringsbolag ska väljas på ett betryggande sätt. Räntesatsen vid beräkningen av ansvarsskulden kan väljas enligt avkastningsnivån för de tillgångar som utgör täckning för ansvarsskulden, med avdrag för en tillräcklig säkerhetsmarginal. I fråga om avtal med periodisk premie ska också nivån på avkastningen av investering av framtida betalningar beaktas. Även avkastningsnivån ska justeras så att den svarar mot avkastningen på framtida placeringar, till den del de placeringar som utgör täckning för ansvarsskulden är i kraft en kortare tid än ansvarsskulden.
I maximiräntesatsen vid beräkningen av ansvarsskulden ska beaktas marknadsavkastningen på långfristiga obligationer med låg kreditrisk eller långfristiga statsobligationer.
Den i 2 mom. avsedda maximiräntesatsen vid beräkningen av ansvarsskulden tillämpas inte på fondförsäkringar eller på försäkringar för vilka i försäkringsavtalet inte intagits bestämmelser om rätt till tilläggsförmåner. När det gäller fondförsäkringar fastställs ansvarsskulden i enlighet med värdeutvecklingen på de placeringar som är knutna till ansvarsskulden.
I fråga om sådana försäkringar för vilka rätten till tilläggsförmåner inte regleras i försäkringsavtalet får den räntesats som används vid beräkningen av ansvarsskulden vara högst 90 procent av den förväntade avkastningsprocenten på de tillgångar som utgör täckning för försäkringarna.
Principer för beräkning av ansvarsskulden i ett skadeförsäkringsbolag
Ett skadeförsäkringsbolag kan utnyttja statistiska metoder för beräkningen av ansvarsskulden om bolaget, på basis av eget material eller sådant statistiskt material som har inhämtats om försäkringsbestånd som ska anses motsvara dess eget försäkringsbestånd, förmår klargöra att de statistiska metoder som använts är adekvata.
Ansvarsskulden för ersättningar av pensionstyp beräknas med metoder som tillämpas vid livförsäkring.
Räntesatsen vid beräkning av ansvarsskulden i ett skadeförsäkringsbolag, maximiräntesatsen och diskontering
Diskontering får användas vid beräkning av ansvarsskulden för ersättningar av pensionstyp.
Diskontering får användas för beräkning av annan ansvarsskuld, om följande förutsättningar föreligger:
1) diskonteringens verkan kan redovisas,
2) den uppskattade genomsnittliga tiden för slutregleringen av skador inom en skadegrupp är minst fyra år,
3) försäkringsbolaget beaktar vid uppskattningen av totalersättningsutgiften alla de faktorer som eventuellt ökar den, samt
4) försäkringsbolaget kan på ett tillförlitligt sätt härleda den tillämpade beräkningsmodellen ur eget material eller ur statistiskt material om försäkringsbestånd som ska anses motsvara dess eget försäkringsbestånd.
I de fall som avses i 1 och 2 mom. ska diskonteringen genomföras med en betryggande metod. Den räntesats som utnyttjas får inte överstiga den nivå på avkastningen som med iakttagande av försiktighet bestämts för placering i de tillgångar som utgör täckning för ansvaret för den tid slutregleringen av skador i genomsnitt uppskattas ta i anspråk.
I maximiräntesatsen vid beräkningen av ansvarsskulden ska dessutom beaktas marknadsavkastningen på långfristiga obligationer med låg kreditrisk eller långfristiga statsobligationer.
Försäkringsinspektionen ska på förhand informeras om hur diskonteringen genomförs. I det fall som avses i 2 mom. ska för den diskonteringsmetod som använts redogöras i noterna till bolagets balansräkning.
Lämnande av en redogörelse för grunderna för beräkning av ansvarsskulden till Försäkringsinspektionen
Försäkringsbolaget ska till Försäkringsinspektionen lämna en redogörelse för de grunder för beräkning av ansvarsskulden som avses i 1 § innan de tas i bruk.
Förordningar och dispens
(20.3.2015/303) Bemyndigande för social- och hälsovårdsministeriet att utfärda förordning
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om
1) beräkningsgrunderna för skadeförsäkringsbolags utjämningsbelopp och om ändring av grunderna,
2) beräkning av korrigerade skadekvoter och om beräkning av korrigerade premieintäkter,
3) val av öknings- och minskningsskadekvoter,
4) överföring av utjämningsbelopp,
5) bindande av öknings- och minskningsskadekvoter för små försäkringsbolag till en genomsnittlig korrigerad skadekvot,
6) kreditering av ränta på utjämningsbeloppet,
7) beräkning av utjämningsbeloppet under ett pågående år.
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om maximiräntan enligt 8 § 2 mom. och 10 § 4 mom.
Se SHMf om maximiräntesatser som ska tillämpas vid beräkning av ansvarsskulden i livförsäkringsbolag och skadeförsäkringsbolag 610/2008 och SHMf om beräkning av skadeförsäkringsbolags utjämningsbelopp 357/2015.
Dispens
Försäkringsinspektionen kan i enskilda fall på ansökan av ett försäkringsbolag av särskilda skäl tillåta att
1) den del som enligt 6 § 1 mom. vid koassurans hänför sig till ett annat försäkringsbolag kan utelämnas från ansvarsskulden även om ett finländskt försäkringsbolag eller ett utländskt EES-försäkringsbolag befinner sig i likvidation eller i 25 kap. 9 § avsedd ställning eller om det nämnda andra försäkringsbolaget är en försäkringsanstalt utanför EES-området, och
2) räntesatsen vid beräkningen av ansvarsskulden fastställs enligt avkastningsnivån för de tillgångar som utgör täckning för ansvarsskulden om det i försäkringsavtalet fastställts att försäkringens tilläggsförmåner bestäms utgående från avkastningen på uttryckligen dessa tillgångar; räntesatsen ska väljas på ett betryggande sätt så att inte tilläggsförmånernas nivå äventyras i de försäkringar som har rätt till utdelning av överskott.
SOLVENS (20.3.2015/303)
Värdering av tillgångar och skulder samt försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning
Allmänna bestämmelser (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Värdering av tillgångar och skulder
För ett försäkringsbolags solvensberäkning ska bolagets tillgångar och skulder värderas till det belopp för vilket tillgångarna skulle kunna bytas och skulderna överlåtas eller regleras i en transaktion mellan parter som har kännedom om saken och är oberoende av varandra och har ett intresse av att transaktionen genomförs, om inte något annat föreskrivs i detta kapitel.
Vid värdering av skulder får försäkringsbolagets egen kreditvärdighet inte tas i beaktande.
Bestämmelser om metoder och antaganden vid värdering av tillgångar och skulder finns dessutom i avdelning I kapitel II i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkning
Vid solvensberäkningen ska försäkringsbolagets försäkringstekniska avsättningar motsvara det belopp som försäkringsbolaget skulle vara tvunget att betala om det omedelbart skulle föra över sina försäkringsförpliktelser till ett annat försäkringsbolag.
Vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna ska alla förpliktelser som följer av försäkringsavtalet beaktas och dessutom
1) kostnaderna för att uppfylla försäkringsförpliktelserna,
2) minskningen av penningvärdet,
3) värdet av de finansiella garantier och avtalade optioner som erbjuds inom försäkringsavtal samt sådana eventuella förändringar i finansiella och andra förhållanden som är relevanta för utnyttjande av avtalade optioner,
4) andra tilläggsförmåner än de som avses i 3 punkten och andra prestationer som ska betalas till försäkringstagare, försäkrade och förmånstagare i framtiden, oberoende av om det har ingåtts bindande avtal om betalningen av förmånerna, med undantag för överskottsmedel enligt 12 kap. 4 § som hör till primärkapitalet.
Bestämmelser om antaganden som har samband med beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna finns dessutom i avdelning I kapitel III avsnitt 3 underavsnitt 1 i kommissionens förordning och bestämmelser om antaganden som har samband med värderingen av sådana finansiella garantier och optioner inom försäkringsavtal som avses i 2 mom. 3 punkten finns dessutom i avdelning I kapitel III avsnitt 3 underavsnitt 3 i den förordningen.
Beräkning av försäkringstekniska avsättningar (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Kvalitetsnormer för beräkning av försäkringstekniska avsättningar
De försäkringstekniska avsättningarna ska beräknas på ett ansvarsfullt, tillförlitligt och objektivt sätt.
Vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna ska information från de finansiella marknaderna och allmänt tillgängliga uppgifter om teckningsrisker utnyttjas.
Försäkringsbolaget ska ha processer och metoder för att säkerställa att de uppgifter som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna är lämpliga, tillräckliga och exakta.
Bestämmelser om uppgifter som används vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna och om uppgifternas kvalitetskrav finns dessutom i avdelning I kapitel III avsnitt 2 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Gruppering av förpliktelser
Vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna ska försäkringsbolaget fördela sina förpliktelser enligt försäkringsavtalen på homogena riskgrupper. Fördelningen på riskgrupper ska göras åtminstone enligt försäkringsgrenar.
Bestämmelser om gruppering av förpliktelser finns dessutom i avdelning I kapitel III avsnitt 5 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Värdet av de försäkringstekniska avsättningarna
Värdet av de försäkringstekniska avsättningarna ska vara lika med summan av bästa skattningen enligt 6 § och en riskmarginal enligt 10 §, om inte något annat följer av 2 mom.
Om pålitliga marknadsvärden är tillgängliga för finansiella instrument vilkas kassaflöden på ett säkert sätt kan konstateras motsvara kassaflödena för försäkringsbolagets förpliktelser, ska värdet av de försäkringstekniska avsättningarna till denna del bestämmas på grundval av marknadsvärdet för dessa finansiella instrument.
Bestämmelser om beräkning enligt 2 mom. finns dessutom i avdelning I kapitel III avsnitt 3 underavsnitt 5 och avsnitt 6 i kommissionen förordning.
(20.3.2015/303) Bästa skattning
Bästa skattningen är det förväntade nuvärdet av de framtida kassaflödena i anslutning till regleringen av de förpliktelser som följer av försäkringsavtal, vilket beräknas enligt det sannolikhetsvägda genomsnittet för kassaflödet med användning av de räntesatser som avses i 7 §.
Bästa skattningen ska beräknas som ett bruttobelopp, utan avdrag för belopp som kan återvinnas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag. Dessa belopp ska beräknas separat i enlighet med 12 §.
För beräkningen av bästa skattning ska användas tillförlitliga och uppdaterade uppgifter, realistiska antaganden samt lämpliga försäkringsmatematiska och statistiska metoder.
Bestämmelser om när försäkringsförpliktelser ska beaktas i de försäkringstekniska avsättningarna och hur försäkringsförpliktelsernas utsträckning i tiden ska beaktas finns dessutom i avdelning I kapitel III avsnitt 1 i kommissionens förordning. Bestämmelser om antaganden som ligger till grund för beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna finns i avdelning I kapitel III avsnitt 3 underavsnitt 1 i kommissionens förordning och bestämmelser om antaganden som ligger till grund för kassaflödesprognoser finns i underavsnitt 3.
(20.3.2015/303) Räntesatser
Som räntesatser vid beräkning av bästa skattningen ska användas de riskfria räntesatser som i enlighet med avdelning I kapitel III avsnitt 4 i kommissionens förordning offentliggörs av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten. Dessa räntesatser kan i enlighet med 8 § anpassas genom matchningsjustering eller så kan de vara anpassade genom volatilitetsjustering i enlighet med den paragrafen.
Om Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten har offentliggjort och Europeiska kommissionen fastställt uppgifter om riskfria räntesatser för den valuta som ska användas vid beräkningen, ska försäkringsbolaget använda dessa räntesatser. I annat fall ska försäkringsbolaget ange räntesatserna genom användning av de metoder som föreskrivs i avdelning I kapitel III avsnitt 4 i kommissionens förordning.
(8.5.2020/321) Användning av matchningsjustering och volatilitetsjustering
Försäkringsbolaget kan efter att på förhand ha utverkat Finansinspektionens samtycke använda matchningsjustering på räntesatserna när det beräknar bästa skattning enligt 6 § i anslutning till försäkringsförpliktelser som uppfyller förutsättningarna för användningen. Ett försäkringsbolag som använder matchningsjustering får inte återgå till en metod som inte innebär matchningsjustering under den tid då förutsättningarna för användningen av matchningsjustering är uppfyllda. Om förutsättningarna för användningen av matchningsjustering inte uppfylls, ska försäkringsbolaget utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om saken och vidta behövliga åtgärder för att uppfylla dem. Om förutsättningarna för användning av matchningsjustering inte uppfyllts under en längre period än två månader från och med den dag då försäkringsbolaget inte längre uppfyllde villkoren, ska försäkringsbolaget upphöra att använda matchningsjustering. Försäkringsbolaget får med Finansinspektionens samtycke använda matchningsjustering på nytt tidigast efter att två år förlöpt från och med den dag då försäkringsbolaget upphörde att använda matchningsjusteringen.
Försäkringsbolaget kan i fråga om räntesatserna använda valutaspecifik eller landsspecifik volatilitetsjustering som offentliggjorts av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och fastställts av Europeiska kommissionen, när det beräknar bästa skattning enligt 6 § för andra försäkringsförpliktelser än sådana som avses i 1 mom. Landsspecifik volatilitetsjustering tillämpas för att beräkna bästa skattning för försäkringsförpliktelserna för de produkter som säljs på det aktuella landets försäkringsmarknad.
Omfattningen av volatilitetsjusteringen av riskfria räntesatser ska motsvara 65 procent av den riskkorrigerade valutamarginalen.
Den riskkorrigerade valutamarginalen ska beräknas som differensen mellan den marginal som kan fås för tillgångar som ingår i en referensportfölj för den valutan och de riskfria basräntesatserna för relevanta durationer för den valutan, och den andel av denna marginal som kan tillskrivas en realistisk bedömning av förväntade förluster eller oförutsedda kreditrisker eller andra risker för tillgångarna.
Volatilitetsjusteringen ska endast tillämpas på de riskfria räntesatserna för relevanta durationer som inte härletts genom extrapolering med stöd av 7 §. Extrapoleringen av de riskfria räntesatserna för relevanta durationer ska baseras på de justerade riskfria räntesatserna.
För varje relevant land ska volatilitetsjusteringen av de riskfria räntesatser som avses i 2 mom. för detta lands valuta, före tillämpningen av 65-procentsfaktorn, ökas med skillnaden mellan den riskkorrigerade landsmarginalen och två gånger den riskkorrigerade valutamarginalen, då denna differens är positiv och den riskkorrigerade landsmarginalen är högre än 85 räntepunkter. Den ökade volatilitetsjusteringen ska tillämpas på beräkningen av bästa skattning för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser i fråga om produkter som sålts på detta lands försäkringsmarknad. Den riskkorrigerade landsmarginalen beräknas på samma sätt som den riskkorrigerade valutamarginalen för detta lands valuta, men baseras på en referensportfölj som är representativ för de tillgångar i vilka försäkrings- och återförsäkringsföretag investerar för att täcka bästa skattning för försäkrings- och återförsäkringsförpliktelser av produkter som sålts på detta lands försäkringsmarknad och som är uttryckta i det landets valuta.
Bestämmelser om antaganden, metoder och behövliga parametrar för beräkning av volatilitetsjustering och matchningsjustering finns dessutom i avdelning I kapitel III avsnitt 4 underavsnitten 3 och 4 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Justering av metoder och antaganden för beräkning av bästa skattning
Försäkringsbolaget ska ha upprättat processer och metoder för att regelbundet jämföra bästa skattningar och de antaganden som dessa bygger på med gjorda erfarenheter.
Om de bästa skattningarna systematiskt avviker från de gjorda erfarenheterna ska försäkringsbolaget korrigera de försäkringsmatematiska metoder som används eller de antaganden som görs eller bådadera.
(20.3.2015/303) Riskmarginal
Riskmarginalen är en post som ska tilläggas den bästa skattningen för att säkerställa att värdet av de försäkringstekniska avsättningarna motsvarar det belopp som avses i 2 § 1 mom.
Riskmarginalen beräknas genom att bestämma den kapitalkostnad som motsvarar det solvenskapitalkrav enligt 11 kap. 2 § som krävs för att kunna täcka de förpliktelser som följer av försäkringsavtal under avtalens giltighetstid.
Bestämmelser om beräkning av riskmarginalen finns dessutom i avdelning I kapitel III avsnitt 3 underavsnitt 4 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Undantag vid beräkningen av bästa skattning och riskmarginal
Under specifika omständigheter får för beräkningen av den bästa skattningen användas lämpliga uppskattningar eller individuella beräkningsmetoder, om försäkringsbolaget inte har tillräckliga data som uppfyller kvalitetskraven för att kunna tillämpa en tillförlitlig försäkringsmatematisk metod på någon viss grupp av de förpliktelser som följer av försäkringsavtal eller på belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag. Vid beräkningen av den bästa skattningen och riskmarginalen får i begränsad utsträckning användas också förenklade metoder.
Bestämmelser om användning av individuella metoder för bedömning av de försäkringstekniska avsättningarna finns dessutom i avdelning I kapitel III avsnitt 2 i kommissionens förordning och bestämmelser om användning av förenklade metoder och om förutsättningarna för sådana finns dessutom i avdelning I kapitel III avsnitt 6.
(20.3.2015/303) Fordringar enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag
Vid beräkning av värdet på fordringar som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag ska 1–11 § tillämpas.
Vid beräkningen av värdet på fordringar som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag ska försäkringsbolaget dessutom beakta tidsskillnaden mellan utbetalning av ersättningar och senare inbetalning av ersättningar enligt återförsäkringsavtal och andra ersättningsfordringar. Resultatet av denna beräkning ska anpassas för att ta hänsyn till förväntade förluster till följd av motpartsfallissemang.
Bestämmelser om belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag finns dessutom i avdelning I kapitel III avsnitt 3 underavsnitt 6 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Finansinspektionens rättigheter
Ett försäkringsbolag ska på begäran av Fi-nansinspektionen visa att nivån på dess försäkringstekniska avsättningar enligt detta kapitel är tillräcklig och att bolaget använder relevanta metoder och adekvata statistiska data för beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.
Om försäkringsbolaget vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna inte iakttar bestämmelserna i detta kapitel får Finansinspektionen kräva att bolaget ska öka de försäkringstekniska avsättningarnas belopp så att det motsvarar en nivå som beräknats enligt detta kapitel.
(20.3.2015/303) Finansinspektionens informationsskyldighet
Finansinspektionen ska årligen ge Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten uppgifter om
1) tillgången på den finländska marknaden på försäkringsprodukter som innehåller långsiktiga garantier och om försäkringsbolagens beteende som långsiktiga investerare,
2) antalet försäkringsbolag som använder
a) matchningsjusteringen,
b) volatilitetsjusteringen,
c) förlängningen av återhämtningsplanen i enlighet med 25 kap. 5 § 4 mom.,
d) de övergångsåtgärder som anges i 11 § 1–6 mom. och 12 § 1–6 mom. i lagen om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen,
3) effekterna på försäkrings- och återförsäkringsföretags finansiella ställning av matchningsjusteringen, volatilitetsjusteringen, den symmetriska justeringen av kapitalkravet för aktier samt de övergångsåtgärder som anges i 11 § 1–6 mom. och 12 § 1–6 mom. i lagen om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen, både på nationell nivå och i anonym form för varje enskilt företag,
4) effekterna av matchningsjusteringen, volatilitetsjusteringen och den symmetriska justeringen av kapitalkravet för aktier på försäkrings- och återförsäkringsföretags investeringsbeteende och huruvida de tillämpar otillbörlig nedsättning av kapitalet,
5) effekterna av förlängningar av en eventuell återhämtningsperiod i enlighet med 25 kap. 5 § 4 mom. på försäkringsbolagens insatser för att återskapa nivån på den medräkningsbara kapitalbas som täcker solvenskapitalkravet eller för att reducera riskprofilen i syfte att säkerställa solvenskapitalkravet, samt om
6) huruvida försäkringsbolag, när de utnyttjar övergångsåtgärder som anges i 11 § 1–6 mom. och 12 § 1–6 mom. i lagen om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen, följer de planer som avses i 11 § 7 och 8 mom. och 12 § 7 och 8 mom. och om möjligheterna att minska beroendet av dessa övergångsåtgärder, samt om åtgärder som har vidtagits eller förväntas vidtas av företagen och tillsynsmyndigheterna, inom ramen för lagstiftningen.
(20.3.2015/303) Bemyndigande för social- och hälsovårdsministeriet att utfärda förordning
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om förutsättningarna för användning och beräkning av matchningsjustering.
Se SHMf om matchningsjustering vid solvensberäkning enligt 10 kap. i försäkringsbolagslagen 356/2015.
Kapitalkrav
Allmänna bestämmelser (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Uppfyllelse av kapitalkrav
I detta kapitel föreskrivs om solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav (kapitalkrav).
Försäkringsbolag ska fortlöpande uppfylla kapitalkraven med en tillräcklig kapitalbas vars kvalitet och belopp uppfyller kraven i 12 kap.
(20.3.2015/303) Solvenskapitalkrav
Solvenskapitalkravet ska säkerställa att försäkringsbolaget med stor sannolikhet kan uppfylla sina förpliktelser som gäller de försäkrade förmånerna. Vid beräkningen av solvenskapitalkravet ska beaktas försäkringsbolagets alla mätbara risker, icke-förväntade förluster i den pågående affärsverksamheten och den nya affärsverksamhet som kan förväntas under de följande 12 månaderna.
Solvenskapitalkravet bestäms enligt sannolikhetsfördelningen av de värdeförändringar i primärkapitalet enligt 12 kap. 2 § som sker under en ettårsperiod, så att högst 0,5 procent av värdeförändringarna är värdeförluster som överstiger solvenskapitalkravet.
Solvenskapitalkravet får inte täcka risker för förlust av primärkapital till följd av ändringar av volatilitetsjusteringen. (8.5.2020/321)
(20.3.2015/303) Beräkning av solvenskapitalkravet
Försäkringsbolag ska beräkna solvenskapitalkravet med standardformeln enligt 7–18 § eller med en intern modell enligt 19–29 §, vars användning övervakas i enlighet med 30–34 §.
Solvenskapitalkravet ska beräknas under antagandet att försäkringsbolaget kommer att fortsätta bedriva sin verksamhet.
Vid beräkningen av solvenskapitalkravet beaktas åtminstone
1) teckningsrisk vid skadeförsäkring,
2) teckningsrisk vid livförsäkring,
3) teckningsrisk vid sjukförsäkring,
4) marknadsrisk,
5) kreditrisk, och
6) operativ risk.
Den operativa risken omfattar också rättsliga risker men inte risker till följd av strategiska beslut och inte heller renommérisker.
Vid beräkningen av solvenskapitalkravet beaktas effekterna av riskreduceringstekniker. Vid beräkningen ska hänsyn tas till kreditrisken och andra risker i samband med användningen av riskreduceringsteknikerna.
(20.3.2015/303) Minimikapitalkravet och beräkning av det
Minimikapitalkravet ska motsvara det belopp av medräkningsbart primärkapital enligt 12 kap. 11 § 2 mom. under vilket de försäkrade förmånerna skulle exponeras för en oacceptabel grad av risk om försäkringsbolaget fortsätter sin verksamhet.
Om inte något annat följer av 3 och 4 mom. ska minimikapitalkravet beräknas som en linjär funktion av de variabler som beskriver omfattningen av försäkringsbolagets verksamhet och riskexponeringen. Bestämmelser om beräkningen finns dessutom i avdelning I kapitel VII artiklarna 248–251 i kommissionens förordning.
Minimikapitalkravet uppgår till minst 25 procent och högst 45 procent av försäkringsbolagets solvenskapitalkrav.
Trots bestämmelserna i 1 mom. uppgår minimikapitalkravet till minst
1) 4 000 000 euro för skadeförsäkringsbolag som bedriver försäkringsverksamhet som hör till skadeförsäkringsklasserna 10–15 enligt lagen om försäkringsklasser och för livförsäkringsbolag,
2) 2 700 000 euro för skadeförsäkringsbolag som bedriver annan skadeförsäkringsverksamhet än sådan som avses i 1 punkten,
3) 3 900 000 euro för återförsäkringsbolag, samt
4) 1 300 000 euro för captivebolag för återförsäkring.
Bestämmelser om minimikapitalkravet för kompositbolag finns dessutom i avdelning I kapitel VII artikel 252 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Frekvens för beräkning av kapitalkravet
Solvenskapitalkravet ska beräknas minst en gång per år och minimikapitalkravet minst en gång per kvartal. Solvenskapitalkravet behöver dock inte beräknas kvartalsvis enbart med tanke på minimikapitalkravet enligt 4 § 3 mom.
Om de risker som är relevanta för försäkringsbolagets solvenskapitalkrav väsentligt har förändrats ska försäkringsbolaget utan dröjsmål beräkna solvenskapitalkravet på nytt.
De beräkningsresultat som avses i 1 och 2 mom. ska rapporteras till Finansinspektionen. Om minimikapitalkravet bestäms enligt de procentgränser som avses i 4 § 3 mom. ska försäkringsbolaget informera Finansinspektionen om orsakerna till detta.
(20.3.2015/303) Beräkning av solvenskapitalkravet på yrkande av Finansinspektionen
Om Finansinspektionen har grundad anledning att anta att risker som är relevanta för ett försäkringsbolags solvenskapitalkrav väsentligt har förändrats sedan den senaste rapporteringen av solvenskapitalkravet, får Finansinspektionen kräva att försäkringsbolaget gör en förnyad beräkning av solvenskapitalkravet.
Standardformel för solvenskapitalkrav (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Standardformelns struktur
Solvenskapitalkravet, beräknat enligt standardformeln, ska vara lika med summan av
1) det primära solvenskapitalkravet enligt 8 §,
2) kapitalkravet för operativ risk enligt 14 §,
3) förlusttäckningskapaciteten enligt 15 §.
(20.3.2015/303) Beräkning av det primära solvenskapitalkravet
Beräkningen av det primära solvenskapitalkravet ska omfatta enskilda riskmoduler för åtminstone teckningsrisk vid skadeförsäkring, teckningsrisk vid livförsäkring, teckningsrisk vid sjukförsäkring, marknadsrisk och motpartsrisk samt undergrupper av riskmoduler enligt vad som föreskrivs i 9–13 §.
Teckningsriskerna vid skadeförsäkring, livförsäkring och sjukförsäkring ska hänföras till riskmodulerna för skadeförsäkring, livförsäkring eller sjukförsäkring (försäkringsriskmodul) beroende på vilken försäkringsriskmodul som bäst anger riskens karaktär.
För varje riskmodul eller undergrupp av en riskmodul ska beräknas kapitalkrav som ska kalibreras i enlighet med 2 § 2 mom. Kapitalkraven aggregeras till det primära solvenskapitalkravet.
Det primära solvenskapitalkravet ska beräknas enligt den formel som finns i bilaga IV till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), nedan Solvens II -direktivet. Bestämmelser om beräkning av det primära solvenskapitalkravet, om riskmoduler, om placering av försäkringsförpliktelser i riskmoduler och om sammanslagning av kapitalkrav för riskmoduler samt om vissa förenklade förfaranden finns dessutom i avdelning I kapitel V avsnitt 1 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Teckningsriskmodulen för skadeförsäkring
I teckningsriskmodulen för skadeförsäkring beaktas riskerna i skadeförsäkringsförpliktelser, med beaktande av osäkerheten när det gäller de befintliga försäkringsförpliktelserna samt sådan ny försäkringsrörelse som förväntas tecknas inom de följande 12 månaderna.
I teckningsriskmodulen för skadeförsäkring beaktas åtminstone förlustrisken i anslutning till skadeförsäkringsförpliktelser och affärsverksamhetsprocesser och risken för negativ förändring av värdet av de försäkringstekniska avsättningarna. I tekningsriskmodulen för skadeförsäkring ska beaktas åtminstone följande undergrupper av riskmoduler:
1) premierisker och risker för försäkringstekniska avsättningar inom skadeförsäkring,
2) katastrofrisker inom skadeförsäkring.
Bestämmelser om undergrupper av riskmoduler, om beräkning av kapitalkrav i anslutning till undergrupper av riskmoduler samt om sammanslagning av kapitalkrav inom skadeförsäkringen finns dessutom i avdelning I kapitel V avsnitt 2 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Teckningsriskmodulen för livförsäkring
I teckningsriskmodulen för livförsäkring beaktas förlustrisken i anslutning till livförsäkringsförpliktelser och affärsverksamhetsprocesser samt risken för negativ förändring av värdet av de försäkringstekniska avsättningarna. I teckningsriskmodulen för livförsäkring ska beaktas åtminstone följande undergrupper av riskmoduler:
1) dödsfallsrisk,
2) livsfallsrisk,
3) handikapprisk,
4) kostnadsrisk vid livförsäkring,
5) omprövningsrisk,
6) annullationsrisk,
7) katastrofrisker inom livförsäkring.
Bestämmelser om undergrupper av riskmoduler, om beräkning av kapitalkrav i anslutning till undergrupper av riskmoduler och om sammanslagning av kapitalkrav inom livförsäkringen finns dessutom i avdelning I kapitel V avsnitt 3 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Modulen för teckningsrisk vid sjukförsäkring
I modulen för teckningsrisk vid sjukförsäkring beaktas åtminstone förlustrisken i sjukförsäkringsförpliktelser och affärsverksamhetsprocesser samt risken för negativ förändring av värdet av de försäkringstekniska avsättningarna. I modulen för teckningsrisk vid sjukförsäkring ska beaktas åtminstone
1) ändrade nivåer och utvecklingslinjer eller ändrad volatilitetsgrad beträffande kostnaderna för skötsel av försäkringsavtal,
2) variationer såväl i tidpunkter, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som i tidpunkter och belopp för betalning av ersättningarna,
3) katastrofrisker inom sjukförsäkring.
Bestämmelser om undergrupper av riskmoduler, om beräkning av kapitalkraven i anslutning till undergrupper av riskmoduler och om sammanslagning av kapitalkrav inom sjukförsäkringen finns dessutom i avdelning I kapitel V avsnitt 4 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Marknadsriskmodulen
I marknadsriskmodulen beaktas risker till följd av nivåerna eller volatilitetsgraden hos marknadspriserna för finansiella instrument som påverkar värdet av försäkringsbolagets tillgångar och skulder samt strukturell oförenlighet mellan tillgångar och skulder, särskilt i fråga om deras varaktighet.
I marknadsriskmodulen beaktas känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument åtminstone i följande undergrupper av riskmoduler:
1) ränterisk,
2) aktiekursrisk, som innehåller en symmetrisk justering,
3) fastighetsrisk,
4) räntemarginalrisk,
5) valutarisk,
6) marknadsriskkoncentrationer.
Bestämmelser om undergrupper av riskmoduler, om beräkning av kapitalkraven i anslutning till undergrupper av riskmoduler och om sammanslagning av kapitalkrav inom marknadsriskmodulen finns dessutom i avdelning I kapitel V avsnitt 5 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Motpartsriskmodulen
I motpartsriskmodulen beaktas möjligheten av förluster till följd av oväntat fallissemang eller försämrad kreditvärdighet som rör ett försäkringsbolags motparter och gäldenärer under de följande tolv månaderna. I motpartsriskmodulen ska behandlas åtminstone
1) försäkringsbolagets riskreducerande avtal,
2) fordringar på försäkringsförmedlare,
3) kreditrisker som inte omfattas av den räntemarginalrisk som avses i 12 § 2 mom. 4 punkten.
Vid bedömningen av de riskexponeringar som avses i 1 mom. ska hänsyn tas till säkerheter som innehas av försäkringsbolaget eller som ställts för dess räkning, och till de risker som är förknippade med säkerheterna. I motpartsriskmodulen ska för varje motpart beaktas det berörda försäkringsbolagets samlade riskexponering för motparten i fråga, oberoende av den rättsliga formen av motpartens avtalsmässiga förpliktelser gentemot bolaget.
Bestämmelser om beräkning av kapitalkravet för motpartsriskmodulen finns dessutom i avdelning I kapitel V avsnitt 6 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Kapitalkravet för operativ risk
För operativa risker ska beräknas ett kapitalkrav till den del som de operativa riskerna inte har beaktats vid beräkningen av det primära solvenskapitalskravet.
I fråga om livförsäkringsavtal där försäkringstagarna bär placeringsrisken ska man vid beräkningen av kapitalkravet för operativa risker ta hänsyn till de årliga kostnaderna för dessa försäkringsförpliktelser.
I fråga om annan försäkringsverksamhet än den som avses i 2 mom. ska man vid operativa risker ta hänsyn till försäkringsverksamhetens volym, uttryckt i premieintäkter och försäkringstekniska avsättningar. Kapitalkravet för operativ risk är då högst 30 procent av det primära solvenskapitalkravet.
Bestämmelser om beräkning av kapitalkravet för operativ risk finns dessutom i avdelning I kapitel V avsnitt 8 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Förlusttäckningskapacitet
Med förlusttäckningskapacitet avses att eventuell kompensation för oförutsedda förluster till följd av risker som beaktas vid beräkningen av solvenskapitalkravet ges genom en samtidig minskning av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 10 kap. eller de latenta skatteskulderna.
I förlusttäckningskapaciteten ska hänsyn tas till den riskreducerande effekten av framtida tilläggsförmåner enligt försäkringsavtal i den utsträckning som försäkringsbolaget kan visa att en minskning av tilläggsförmånerna kan användas för att täcka oförutsedda förluster då dessa uppstår. Den riskreducering som kan uppnås genom framtida tilläggsförmåner får inte vara större än summan av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 10 kap. och de latenta skatteskulderna som avser dessa framtida förmåner.
Vid tillämpning av 2 mom. ska värdet av framtida tilläggsförmåner under ogynnsamma omständigheter jämföras med dessa förmåners värde enligt antagandena för beräkningen av den bästa skattningen enligt 10 kap. 6 §.
Bestämmelser om beräkning av förlusttäckningskapaciteten finns dessutom i avdelning I kapitel V avsnitt 9 i kommissionens förordning.
Anpassning av standardformeln (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Förenklad beräkning av riskmoduler
Försäkringsbolag får beräkna kapitalkravet för en eller flera sådana riskmoduler eller undergrupper av riskmoduler som avses i 8 § enligt en förenklad standardformel som bestäms av kommissionen, om det är motiverat med hänsyn till arten och omfattningen av riskerna.
Bestämmelser om hur, på vilka villkor och för vilka riskmoduler förenklad beräkning kan användas finns dessutom i avdelning I kapitel III avsnitt 6 och avdelning I kapitel V avsnitt 1 underavsnitt 6 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Användning av bolagsspecifika parametrar på ansökan av försäkringsbolaget
Ett försäkringsbolag kan på ansökan och med Finansinspektionens samtycke ersätta en del av parametrarna i försäkringsriskmodulerna med parametrar som är bolagsspecifika.
De bolagsspecifika parametrarna ska beräknas med stöd av interna uppgifter från bolaget eller uppgifter som är relevanta för bolagets verksamhet.
Bestämmelser om tillämpning av bolagsspecifika parametrar finns dessutom i avdelning I kapitel V avsnitt 12 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Användning av bolagsspecifika parametrar på yrkande av Finansinspektionen
Finansinspektionen kan kräva att ett försäkringsbolag ersätter en del av de parametrar som används i beräkningen av försäkringsriskmodulerna med parametrar som är bolagsspecifika, om försäkringsbolagets riskexponering som är relevant för solvenskapitalkravet väsentligt avviker från antagandena enligt standardformeln.
Interna modeller för beräkning av solvenskapitalkrav (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Användning av en intern modell
Ett försäkringsbolag får på ansökan och med Finansinspektionens samtycke använda antingen en fullständig eller partiell intern modell för beräkning av solvenskapitalkravet.
Försäkringsbolaget får använda en partiell intern modell för beräkning av en eller flera av följande:
1) en eller flera riskmoduler eller undergrupper av riskmoduler som ingår i det primära solvenskapitalkravet enligt 8 § 1 mom.,
2) solvenskapitalkravet för operativ risk enligt 14 §, eller
3) förlusttäckningskapaciteten enligt 15 §.
En partiell modell får användas i fråga om försäkringsbolagets hela affärsverksamhet eller endast på en eller flera stora affärsenheter.
En förutsättning för användning av partiella interna modeller är dessutom att
1) en begränsning av tillämpningsområdet för modellen är motiverad,
2) det solvenskapitalkrav som beräknas med modellen bättre beskriver försäkringsbolagets risker än ett solvenskapitalkrav som beräknats enligt standardformeln, och att
3) modellen är utformad i enlighet med kraven i 1–3 § och kan integreras med standardformeln för solvenskapitalkravet.
Bestämmelser om integrering av partiella interna modeller i standardformeln finns dessutom i avdelning I kapitel VI avsnitt 5 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Ansökan om användning eller ändring av en intern modell
Försäkringsbolaget ska på förhand ansöka om Finansinspektionens samtycke till att helt eller delvis beräkna solvenskapitalkravet med en intern modell. Försäkringsbolagets styrelse ska godkänna ansökan till Finansinspektionen.
Ansökan ska innehålla en utredning om att kraven i 22–28 § är uppfyllda samt verksamhetsprinciperna för ändring av den interna modellen. Verksamhetsprinciperna ska innehålla en specifikation av mindre och betydande ändringar av den interna modellen.
Försäkringsbolaget ska dokumentera ändringar av den interna modellen. Försäkringsbolaget ska på förhand ansöka om Finansinspektionens samtycke också för betydande ändringar av den interna modellen och för ändringar av verksamhetsprinciperna för ändring av den interna modellen.
(20.3.2015/303) Finansinspektionens samtycke
Finansinspektionen ska avgöra en ansökan om ibruktagande och ändring av en intern modell inom sex månader från det att ansökan blivit anhängig och de handlingar och utredningar kommit in som behövs för att avgöra ärendet. Finansinspektionen ska ge sitt samtycke, om försäkringsbolagets riskhanteringssystem är tillräckliga och om den interna modellen uppfyller kraven i 22–28 § eller om en partiell intern modell i fråga om sitt tillämpningsområde uppfyller kraven i 19 § 2 och 3 mom. och 22–28 §.
Om ansökan i anslutning till en partiell intern modell endast avser vissa undergrupper av en specifik riskmodul, vissa affärsenheter inom försäkringsbolaget med avseende på en specifik riskmodul eller delvis vardera av dessa områden, får Finansinspektionen kräva att försäkringsbolaget ska överlämna en övergångsplan för att utvidga tillämpningsområdet för modellen. I övergångsplanen ska det anges på vilket sätt försäkringsbolaget planerar att säkerställa att utvidgningen av tillämpningsområdet omfattar huvuddelen av bolagets försäkringsverksamhet som berörs av den specifika riskmodulen.
(8.5.2020/321) Finansinspektionens underrättelseskyldighet i fråga om ansökan om användning eller ändring av en intern modell
Finansinspektionen ska underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om alla ansökningar om att använda eller ändra en intern modell. Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten får på begäran av Finansinspektionen eller av en eller flera behöriga tillsynsmyndigheter tillhandahålla tekniskt stöd till Finansinspektionen eller en annan behörig tillsynsmyndighet i fråga om beslut om ansökningar.
Krav som ställs på en intern modell (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Risker som ska beaktas i en intern modell
Vid användning av en intern modell ska det säkerställas att alla väsentliga risker som försäkringsbolaget är exponerat för beaktas i solvenskapitalkravet. Modellen ska täcka åtminstone de risker som anges i 3 §.
Försäkringsbolaget ska i sin interna modell noggrant bedöma sådana väsentliga särskilda risker som är förenade med finansiella garantier och avtalsenliga optioner, samt bolagets egna optioner och optioner som givits försäkringstagarna. Dessutom ska försäkringsbolaget beakta de konsekvenser som framtida förändringar av finansiella och andra förhållanden kan få för användningen av dessa optioner.
Försäkringsbolaget ska i sin interna modell beakta alla de betalningar till försäkringstagare, försäkrade och förmånstagare som det förväntar sig att betala, oavsett om ett bindande avtal ingåtts om betalningarna.
(20.3.2015/303) Diversifieringseffekter, riskreduceringstekniker och ledningens åtgärder
I den interna modellen får beaktas
1) diversifieringseffekter av inbördes beroenden inom och mellan riskkategorier, om försäkringsbolaget för Finansinspektionen visar att mätningen av dessa diversifieringseffekter är ändamålsenlig,
2) effekterna av riskreduceringstekniker, om kreditrisken och andra risker som är förenade med dessa tekniker kommer till korrekt uttryck i modellen,
3) de åtgärder som försäkringsbolagets ledning sannolikt kommer att vidta under specifika omständigheter, med hänsyn till den tid som krävs för att genomföra sådana åtgärder.
(20.3.2015/303) Kvalitetkrav för beräkningsmetoderna och informationen
De metoder som används för att beräkna den prognostiserade sannolikhetsfördelningen för riskerna som den interna modellen baseras på får inte strida mot de metoder för beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna som anges i 10 kap. Metoderna för beräkning av den prognostiserade sannolikhetsfördelningen ska bygga på trovärdiga uppdaterade uppgifter och realistiska antaganden samt på relevanta försäkringsmatematiska och statistiska tekniker.
Utifrån beräkningsmetoden måste riskerna kunna kategoriseras och rangordnas på ett adekvat sätt.
Den interna modellen ska baseras på exakta, tillräckliga och lämpliga uppgifter samt på statistiskt material. Det statistiska material som används vid beräkningen av den prognostiserade sannolikhetsfördelningen ska uppdateras minst en gång per år.
Bestämmelser som kompletterar denna paragraf samt 22 och 23 § finns dessutom i avdelning I kapitel VI avsnitt 2 och 3 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Kalibreringskrav
Solvenskapitalkravet ska kalibreras direkt från den prognostiserade sannolikhetsfördelning som i enlighet med 2 § 2 mom. har genererats med hjälp av den interna modellen. Försäkringsbolaget får använda också ett annat riskmått eller en annan tidsperiod i den interna modellen, om bolaget kan utnyttja resultaten av sin interna modell för att beräkna solvenskapitalkravet så att de försäkrade förmånerna får en skyddsnivå som motsvarar den som anges i 2 § 2 mom.
Om försäkringsbolaget inte kan härleda solvenskapitalkravet direkt från den prognostiserade sannolikhetsfördelning som genererats med hjälp av den interna modellen, kan Finansinspektionen samtycka till att uppskattningar används vid beräkningen av solvenskapitalkravet. En förutsättning är då att försäkringsbolaget styrker att de försäkrade förmånerna får en skyddsnivå som motsvarar den som anges i 2 § 2 mom.
Bestämmelser om kalibrering av interna modeller finns dessutom i avdelning I kapitel VI avsnitt 4 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Kvalitetssäkring
Försäkringsbolaget ska ha ett system för kvalitetssäkring av den interna modellen med vilket man regelbundet utvärderar hur modellen fungerar, kontrollerar att antagandena är relevanta och jämför resultaten med de faktiska utfallen. Kvalitetssäkringen ska också innefatta en analys av den interna modellens stabilitet och att de kvalitetskrav på de uppgifter som enligt 24 § används för modellen uppfylls samt testning av hur känsliga de resultat som modellen ger är för förändringar av de centrala antagandena.
Försäkringsbolaget ska med en statistisk kvalitetssäkringsmetod kunna påvisa att solvenskapitalkravet som erhålls med den interna modellen är korrekt. Den statistiska metod som används ska omfatta testning av den prognostiserade sannolikhetsfördelningens relevans i förhållande till förlustutvecklingen samt till alla betydande nya uppgifter och upplysningar som rör sannolikhetsfördelningen.
Försäkringsbolaget ska minst en gång per år se över orsakerna och källorna till de vinster och förluster som gjorts inom varje betydande affärsenhet. Samtidigt ska försäkringsbolaget bedöma hur den kategorisering av riskerna som valts för den interna modellen förklarar orsakerna och källorna till vinsterna och förlusterna, med beaktande av försäkringsbolagets riskprofil.
Bestämmelser om analys av vinster och förluster finns dessutom i avdelning I kapitel VI avsnitt 6 i kommissionens förordning och om kvalitetssäkring i avsnitt 7 i den förordningen.
(20.3.2015/303) Användning av interna modeller inom företagsstyrningssystem
Den interna modellen ska utgöra en betydande del av det företagsstyrningssystem som avses i 6 kap. och ska användas i stor utsträckning. Modellen ska användas särskilt när det gäller riskhanteringen och beslutsprocesserna samt processerna för bedömning och allokering i fråga om ekonomiskt kapital och solvenskapital. Försäkringsbolaget ska visa att det konsekvent använder den interna modellen för beräkning av solvenskapitalkravet och för andra syften som nämns i detta moment.
Försäkringsbolagets styrelse ska säkerställa att utformningen och användningen av den interna modellen samt modellens överensstämmelse med försäkringsbolagets risker fortlöpande är ändamålsenliga. Styrelsen ska ombesörja att försäkringsbolaget tar i bruk system som säkerställer den interna modellens funktion.
Bestämmelser om användning av interna modeller inom företagsstyrningssystem finns dessutom i avdelning I kapitel VI avsnitt 2 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Dokumentation av interna modeller
Försäkringsbolaget ska skriftligen dokumentera utformningen av sin interna modell och dess funktion. Av dokumentationen ska framgå
1) uppgifter som visar att modellen uppfyller de krav som anges i 22–27 §,
2) den teori, de antaganden och den matematiska och empiriska grund som lett fram till den interna modellens utformning,
3) omständigheter under vilka den interna modellen inte fungerar effektivt,
4) förändringar av den interna modellen i enlighet med 20 §.
Bestämmelser om dokumentation av interna modeller finns dessutom i avdelning I kapitel VI avsnitt 8 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Externa modeller och uppgifter
Att försäkringsbolaget använt modeller eller uppgifter som det fått från en tredje part berättigar inte till undantag från något av de krav på interna modeller som föreskrivs i 22–28 §.
Bestämmelser om externa modeller och uppgifter finns dessutom i avdelning I kapitel VI avsnitt 9 i kommissionens förordning.
Tillsyn (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Uppskattning av solvenskapitalkrav i enlighet med standardformeln
Finansinspektionen kan av grundad anledning ålägga ett försäkringsbolag som använder en intern modell att lägga fram en uppskattning av det solvenskapitalkrav som utarbetats i enlighet med standardformeln.
(20.3.2015/303) Interna modellers tillförlitlighet
Försäkringsbolaget ska på begäran för Finansinspektionen lägga fram en redogörelse för de antaganden som ligger till grund för den interna modellen.
Finansinspektionen får kräva att försäkringsbolaget tillämpar sin interna modell på relevant jämförelsematerial och använder antaganden som bygger på externa uppgifter, för att kontrollera att den interna modellen uppfyller kalibreringskraven enligt 25 § och att dess specifikation överensstämmer med allmänt accepterad marknadspraxis.
(20.3.2015/303) Underlåtelse att iaktta kraven på en intern modell
Om en intern modell inte längre uppfyller kraven enligt 22–28 § ska försäkringsbolaget utan dröjsmål antingen för Finansinspektionen lägga fram en plan för att på nytt uppnå överensstämmelse inom skälig tid eller visa att effekterna av underlåtelsen att iaktta kraven är oväsentliga.
Om försäkringsbolaget inte genomför den plan som avses i 1 mom. får Finansinspektionen kräva att försäkringsbolaget ska beräkna solvenskapitalkravet enligt standardformeln.
(20.3.2015/303) Övergång till standardformeln
Finansinspektionen kan av grundad anledning på ansökan ge försäkringsbolag som använder en intern modell tillstånd att börja beräkna solvenskapitalkravet helt eller delvis enligt standardformeln.
(20.3.2015/303) Användning av en intern modell på yrkande av Finansinspektionen
Om ett försäkringsbolags riskexponering väsentligt avviker från antagandena i standardformeln kan Finansinspektionen kräva att försäkringsbolaget använder en fullständig eller partiell intern modell för att beräkna solvenskapitalkravet eller riskmoduler som används vid beräkningen.
Förordningar (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Bemyndigande för social- och hälsovårdsministeriet att utfärda förordning
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får de belopp justeras som anges i detta kapitel, på basis av de ändringar i det europeiska konsumentprisindexet som offentliggörs av Europeiska gemenskapernas statistikkontor. Det justerade beloppet avrundas uppåt till närmaste hela 100 000 euro.
Kapitalbasmedel vid solvensberäkning
Kapitalbasmedel och överskottsmedel (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Kapitalbasmedel
Med kapitalbasmedel avses summan av primärkapitalet enligt 2 § och av tilläggskapitalet enligt 3 §.
Kapitalbasmedlen ska ständigt vara av en sådan kvalitet och uppgå till ett sådant belopp som räcker för att uppfylla de kapitalkrav som avses i 11 kap.
Bestämmelser om definition, klassificering, medräkningsbarhet och begränsningar i fråga om kapitalbasmedel finns dessutom i avdelning I kapitel IV i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Primärkapital
Med primärkapitalet avses
1) den positiva skillnaden mellan tillgångarna och skulderna värderade enligt 10 kap., efter avdrag för värdet av försäkringsbolagets innehav av egna aktier,
2) efterställda skulder.
(20.3.2015/303) Tilläggskapital
Tilläggskapitalet består av poster utöver dem som ingår i primärkapitalet och som kan krävas in för att täcka förluster.
Tilläggskapitalet får omfatta följande poster:
1) obetalt aktiekapital, garantikapital och grundfond som inte ännu krävts in,
2) remburser och garantier,
3) andra rättsligt bindande åtaganden som gjorts till försäkringsbolaget än de som avses i 1 och 2 punkten.
I fråga om ömsesidiga skadeförsäkringsbolag får tilläggskapitalet också omfatta tilläggsavgifter som bolaget kan kräva in av sina försäkringstagardelägare under de följande 12 månaderna.
Om en post i tilläggskapitalet har betalats in eller krävts in ingår den inte längre i tilläggskapitalet.
(20.3.2015/303) Överskottsmedel
Med överskottsmedel avses överskott som uppkommit genom livförsäkringsverksamhet och som avses att delas ut som tilläggsförmåner till försäkringstagare, försäkrade och förmånstagare men som inte har fördelats. Överskottsmedlen hör till primärkapitalet om de i väsentliga avseenden har sådana egenskaper som avses i 8 §.
Försäkringsbolaget ska ha av styrelsen godkända skriftliga principer om hur tilläggsförmåner som hör till överskottsmedlen bestäms och om hur överskottsmedel kan användas för att täcka förluster på det sätt som avses i 8 §.
Godkännande av tilläggskapital (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Ansökan om Finansinspektionens samtycke
För att en post i tilläggskapitalet ska beaktas vid bestämmande av kapitalbasmedlen ska försäkringsbolaget på förhand ansöka om Finansinspektionens samtycke för postens monetära belopp eller för metoden för att beräkna beloppet. Det monetära belopp som hör till varje post i tilläggskapitalet ska motsvara postens förlusttäckningsförmåga samt bygga på aktsamma, tillförlitliga och realistiska antaganden. När en post i tilläggskapitalet har ett nominellt värde är beloppet för denna post detta nominella värde, om detta på ett ändamålsenligt sätt ger uttryck för postens förlusttäckningsegenskaper.
(20.3.2015/303) Finansinspektionens samtycke
Finansinspektionen ska när den beslutar om samtycke enligt 5 § beakta följande omständigheter:
1) de berörda motparternas förmåga och vilja att betala,
2) möjligheterna att återkräva medlen med beaktande av postens rättsliga form,
3) villkor som skulle kunna hindra att posten betalas eller krävs in,
4) resultaten av tidigare betalningskrav när försäkringsbolagen har krävt in motsvarande poster i tilläggskapitalet.
Om Finansinspektionen ger sitt samtycke till en sådan metod som avses i 5 § är det monetära belopp som beräknats med metoden i kraft en utsatt tid.
Kvalitativa krav på kapitalbasmedel (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Klassificering av kapitalbasmedel
Försäkringsbolaget ska klassificera sina kapitalbasmedel i tre nivåer. Bestämmelser om hur medlen klassificeras enligt nivåer finns i den förteckning som fastställs i avdelning I kapitel IV avsnitt 2 i kommissionens förordning.
Om en post som hör till kapitalbasmedlen inte finns upptagen i den förteckning som avses i 1 mom., ska klassificeringen göras enligt kriterierna i 8 och 9 § och försäkringsbolaget ska på förhand ansöka om Finansinspektionens samtycke för klassificeringen av denna post.
(20.3.2015/303) Egenskaper som inverkar på klassificeringen av kapitalbasmedel
Klassificeringen av de poster i kapitalbasen som avses i 7 § 2 mom. ska vara beroende av om de är primärkapital eller tilläggskapital och i vilken omfattning de uppfyller följande egenskaper:
1) posten är tillgänglig, eller kan krävas in, för att i sin helhet täcka förluster såväl i den löpande verksamheten som vid upplösning av försäkringsbolaget (permanent tillgänglighet),
2) vid upplösning av försäkringsbolaget är postens hela belopp tillgängligt för att täcka förluster och posten får inte återbetalas till innehavaren förrän alla andra förpliktelser har uppfyllts (efterställdhet).
Vid bedömningen av egenskaperna enligt 1 mom. hos posterna i kapitalbasmedlen ska dessutom beaktas posternas förfallodag. Om förfallodagen för posten har avtalats eller föreskrivits, ska den relativa varaktigheten jämföras med varaktigheten hos de förpliktelser som följer av försäkringsavtalen.
Vid bedömningen av egenskaperna hos posterna bland kapitalbasmedlen ska dessutom beaktas huruvida till posten kopplats
1) krav på eller incitament till inlösen,
2) obligatoriska fasta kostnader,
3) belastningar.
(20.3.2015/303) Huvudkriterier för klassificeringen
De poster i primärkapitalet som avses i 7 § 2 mom. ska klassificeras som tillhörande nivå 1 om de i väsentlig grad har egenskaperna att vara permanent tillgängliga och efterställda, och som tillhörande nivå 2 om de i väsentlig grad har egenskapen att vara efterställda.
De poster i tilläggskapitalet som avses i 7 § 2 mom. ska klassificeras som tillhörande nivå 2 om de i väsentlig grad har egenskaperna att vara permanent tillgängliga och efterställda.
De poster i primärkapitalet och tilläggskapitalet som avses i 7 § 2 mom. och som inte klassificeras som tillhörande nivå 1 eller 2 ska klassificeras som tillhörande nivå 3.
(20.3.2015/303) Klassificering av vissa poster bland kapitalbasmedlen
Om inte något annat följer av 7–9 § ska
1) överskottsmedel som hör till primärkapitalet klassificeras som tillhörande nivå 1,
2) sådana remburser och garantier som ställts av kreditinstitut som har beviljats koncession i en EES-stat och som förvaras som säkerhet för försäkringsgivares borgenärer av en oberoende förvaltare klassificeras som tillhörande nivå 2,
3) framtida tilläggsavgifter som sådana fartygsägares ömsesidiga skadeförsäkringsbolag, vilkas avgifter kan variera och vilka endast försäkrar risker som hör till skadeförsäkringsklasserna 6, 12 och 17 enligt lagen om försäkringsklasser, kan kräva in av försäkringstagardelägarna under de följande 12 månaderna, ska klassificeras som tillhörande nivå 2.
Andra framtida tilläggsavgifter än sådana som avses i 1 mom. 3 punkten och som sådana ömsesidiga skadeförsäkringsbolag, vilkas avgifter kan variera, kan kräva in av försäkringstagardelägarna under de följande 12 månaderna, ska klassificeras som tillhörande nivå 2, om de i väsentlig grad har egenskaperna att vara permanent tillgängliga och efterställda.
Medräkningsbarhet av kapitalbasmedel och kvantitativa gränsvärden för nivåerna vid uppfyllelse av kapitalkraven (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Kvantitativa gränsvärden på nivåerna 1–3
De medräkningsbara kapitalbasmedel som uppfyller solvenskapitalkravet ska utgöras av kapitalbasmedel på nivå 1 och endast i begränsad utsträckning av kapitalbasmedel på nivå 2 eller 3.
De medräkningsbara kapitalbasmedel som uppfyller minimikapitalkravet ska utgöras av kapitalbasmedel på nivå 1 och endast i begränsad utsträckning av primärkapitalmedel på nivå 2.
Bestämmelser om kvantitativa begränsningar för kapitalbasmedel på olika nivåer finns dessutom i avdelning I kapitel IV avsnitt 3 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Separata fonder
Med separata fonder avses kapitalbasmedel som enbart kan användas för att täcka förluster som uppstår genom särskilda förpliktelser eller särskilda risker.
Bestämmelser om medräkningsbarhet av separata fonder i kapitalbasmedlen finns dessutom i avdelning I kapitel IV avsnitt 3 underavsnitt 1 i kommissionens förordning.
LIVFÖRSÄKRING
Livförsäkring
(20.3.2015/303) Beräkningsrunderna för livförsäkring
En livförsäkring samt försäkringar som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt lagen om försäkringsklasser ska, om de hänför sig till försäkringsavtal i livförsäkringsklass 1 eller till motsvarande försäkringsavtal i livförsäkringsklass 3, utöver beräkningsgrunderna för bestämmande av ansvarsskulden enligt 9 kap. 1 § 2 mom. ha beräkningsgrunder i vilka det anges
1) hur försäkringspremierna eller beloppen av det försäkringsskydd som svarar mot dessa beräknas,
2) det belopp som försäkringstagaren har rätt till om försäkringstagaren säger upp avtalet under försäkringsperioden, och
3) hur den försäkrade förmånen beräknas om försäkringstagaren avbryter betalningen av försäkringspremier.
Beräkningsgrunderna för försäkringspremierna för nya livförsäkringar ska uppgöras med hänsyn till tryggandet av de försäkrade förmånerna så att försäkringsbolaget kan fullgöra alla sina försäkringsförpliktelser som föranleds av dessa försäkringar utan att behöva använda andra tillgångar än försäkringspremierna för dessa försäkringar och den avkastning som fås genom placering av dem, på ett sätt som skulle kunna äventyra möjligheterna att uppfylla kapitalkraven enligt 11 kap.
Försäkringsbolaget ska tillställa Finansinspektionen de beräkningsgrunder som avses i denna paragraf innan de tas i bruk.
(20.3.2015/303) Skälighetsprincipen i fråga om tilläggsförmåner
När beslut fattas om tilläggsförmåner på försäkringar för vilka det enligt försäkringsavtalen finns en rätt till eventuella tilläggsförmåner som ges på basis av det överskott som försäkringarna genererar, ska i fråga om totalbeloppet och fördelningen av de tilläggsförmåner som ges på dessa försäkringar, i skälig omfattning beaktas beloppet av och sättet på vilket överskottet av dessa försäkringar uppkom. Tilläggsförmånerna får inte äventyra möjligheterna att uppfylla kapitalkraven enligt 11 kap. eller kontinuiteten i nivån på tilläggsförmånerna.
Tilläggsförmåner som beviljas på försäkringar ska ha en beräkningsgrund av vilken tilläggsförmånernas effekter på försäkringsbolagets ansvarsskuld enligt 9 kap. 1 § framgår.
Försäkringsbolaget ska för utbetalningen av tilläggsförmåner ha skriftliga mål som godkänts av styrelsen och som försäkringsbolaget ska publicera på sina webbsidor och i sitt bokslut. Försäkringsbolaget ska årligen på sina webbsidor och i sitt bokslut publicera en rapport om måluppfyllelsen och vid behov motiveringar till varför målen inte uppnåtts.
Finansinspektionen ska årligen publicera både bolagsspecifika uppgifter och uppgifter som sinsemellan är så jämförbara som möjligt om hur försäkringsbolagen har iakttagit skälighetsprincipen enligt 1 mom. samt om bolagens mål och måluppfyllelsen.
(14.5.2010/429)
3 § har upphävts genom L 14.5.2010/429.
Bedrivande av liv- och skadeförsäkringsverksamhet i samma försäkringsbolag
(20.3.2015/303) Bedrivande av liv- och skadeförsäkringsverksamhet i samma försäkringsbolag
Om liv- och skadeförsäkringsverksamhet bedrivs i ett kompositbolag, ska funktionerna i enlighet med 2–5 § hållas separerade på ett sådant sätt att de försäkrade förmånerna inte äventyras.
Bokföringen ska ordnas så att av den framgår livförsäkringsverksamhetens och skadeförsäkringsverksamhetens intäkter och kostnader skilt för sig. Poster som är gemensamma för de båda verksamheterna ska i bokföringen tas upp i enlighet med de fördelningsgrunder som Finansinspektionen godkänt.
(20.3.2015/303) Beräkning av nominellt minimikapitalkrav
Försäkringsbolaget ska i enlighet med 11 kap. 4 § beräkna det nominella minimikapitalkravet separat för livförsäkringsverksamheten och skadeförsäkringsverksamheten.
Bestämmelser om beräkning av minimikapitalkrav i kompositbolag finns dessutom i avdelning I kapitel VII i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Uppfyllelse av nominellt minimikapitalkrav
Ett försäkringsbolag ska uppfylla det nominella minimikapitalkravet separat för livförsäkringsverksamheten och skadeförsäkringsverksamheten. Nominella minimikapitalkrav ska uppfyllas med primärkapital som är medräkningsbart enligt 12 kap. 11 §. Livförsäkringsverksamhet och skadeförsäkringsverksamhet får inte svara för att det nominella minimikapitalkravet för den andra verksamheten uppfylls.
När de nominella minimikapitalkraven är uppfyllda får försäkringsbolaget efter att ha underrättat Finansinspektionen utnyttja överskottsmedel från liv- och skadeförsäkringsverksamheten för att uppfylla solvenskapitalkravet enligt 11 kap. 2 §.
Försäkringsbolaget ska utarbeta en redogörelse med specifikation av de poster i primärkapitalet som uppfyller det nominella minimikapitalkravet för respektive verksamhet.
(20.3.2015/303) Otillräckligt primärkapitalbelopp
Om ett försäkringsbolag inte uppfyller det nominella minimikapitalkravet för liv- eller skadeförsäkringsverksamheten ska Finansinspektionen vidta tillsynsåtgärder enligt 25 kap. oberoende av resultatet av den andra verksamheten.
Trots vad som föreskrivs i 3 § 1 mom. får, med samtycke av Finansinspektionen, medräkningsbara poster i primärkapitalet överföras från den ena verksamheten till den andra i sådana situationer som avses i 1 mom. i denna paragraf.
FINANSIERING
Aktie- och garantiandelsemission, optionsrätter och andra särskilda rättigheter till aktier och garantiandelar samt ökning av aktie- och garantikapitalet
Bestämmelser som gäller samtliga försäkringsbolag
Tillämpning av aktiebolagslagen
På försäkringsbolag tillämpas bestämmelserna om aktiebolag i 9–11 kap. i aktiebolagslagen.
Registrering
Den tidsfrist som avses i 9 kap. 7 och 18 § samt 10 kap. 4 § i aktiebolagslagen räknas från det att Försäkringsinspektionen har fastställt en eventuell ändring av bolagsordningen.
Begränsningar som gäller konverteringslån
Utöver bestämmelserna i 10 kap. 1 § 2 mom. i aktiebolagslagen finns bestämmelser om försäkringsbolags rätt att ta lån i 15 kap. i denna lag.
Särskilda bestämmelser om ömsesidiga försäkringsbolag
Ökning av ömsesidiga försäkringsbolags garantikapital
I ömsesidiga försäkringsbolag får garantikapitalet inte ökas på det sätt som avses i 11 kap. 1 § 2 punkten i aktiebolagslagen.
(20.3.2015/303) Tilläggsavgift för försäkringstagardelägare i ömsesidiga skadeförsäkringsbolag
Försäkringstagardelägarna i ett ömsesidigt skadeförsäkringsbolag där de enligt bolagsordningen är tillskottspliktiga ska omedelbart påföras en tilläggsavgift, om bolagets minimikapitalkrav enligt 11 kap. 4 §, på grund av uppkommen förlust eller av någon annan orsak, inte uppfylls eller om de tillgångar som ett bolag i likvidation eller konkurs har inte förslår till betalning av skulderna. Tilläggsavgiften ska vara minst så stor som fordras för uppnående av dessa syften och högst så stor som föreskrivs i 4 kap. 4 §.
Om en försäkringstagardelägare inte på utsatt tid betalar den tilläggsavgift som påförts honom eller henne ska tilläggsavgiften omedelbart indrivas genom utsökning. Om tilläggsavgiften inte kan indrivas hos en försäkringstagardelägare, ska det bristande beloppet fördelas mellan de övriga försäkringstagardelägarna högst till beloppet av deras tillskottsplikt, om det ännu är behövligt att driva in tilläggsavgiften.
Tilläggsavgift jämte dröjsmålsränta är direkt utsökningsbara. Bestämmelser om indrivning av dem finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).
Garantiandelsägares företrädesrätt till garantiandelar
Det som i 9 kap. 3 och 4 § i aktiebolagslagen föreskrivs om aktieägares företrädesrätt till nya aktier gäller i ömsesidiga försäkringsbolag endast garantiandelsägares företrädesrätt till nya garantiandelar.
Upptagande av krediter och ställande av säkerhet
(20.3.2015/303) Allmänna bestämmelser om upptagande av krediter
Ett försäkringsbolag får ta upp krediter endast
1) för skötseln av nödvändig likviditet,
2) som återbelåning enligt de grunder som avses i lagen om pension för arbetstagare (395/2006),
3) som sådant kapitallån som avses i 2 §,
4) ur en personalfond som ägs av dess egen personal,
5) som normala kontokrediter i anslutning till sin affärsverksamhet och andra därmed jämställbara krediter.
Försäkringsbolaget ska underrätta Finansinspektionen om upptagande av lån som avses i 1 mom. 1 och 3–5 punkten. Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om lämnande av anmälan och innehållet i den.
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. om försäkringsbolags rätt att ta upp krediter gäller på motsvarande sätt ett tjänsteföretag som är dotterföretag till ett försäkringsbolag och ett dotterföretag vars uppgift är att för försäkringsbolagets del direkt eller indirekt äga obligationer, lånefordringar och andra fordringar, aktier och andra värdepapper eller fastigheter och andra motsvarande tillgångar. Dotterföretaget kan dock ta upp krediter av det försäkringsbolag som är moderbolag.
Ett försäkringsbolag kan ingå avtal om återköp av värdepapper.
Kapitallån
På kapitallån som tas av försäkringsbolag och deras dottersammanslutningar som avses i 1 § 3 mom. tillämpas utöver 2–4 mom. i denna paragraf även bestämmelserna om aktiebolag i 12 kap. 2 § i aktiebolagslagen.
Ett bolag och dess dottersammanslutning som avses i 1 § 3 mom. kan ta lån (kapitallån)
1) vars kapital och ränta under bolagets likvidation och konkurs får betalas endast med sämre förmånsrätt än alla övriga skulder,
2) vars kapital i övrigt får återbetalas och ränta betalas endast till den del beloppet av bolagets fria egna kapital och samtliga kapitallån vid betalningstidpunkten överskrider förlusten enligt bolagets balansräkning för den senast avslutade räkenskapsperioden eller enligt balansräkningen i ett nyare bokslut, samt
3) för vars återbetalning eller ränta bolaget eller dess dottersammanslutning inte får ställa säkerhet.
På återbetalning av kapitallån samt på räntebetalning och ställande av säkerhet i strid med 2 mom. tillämpas vad som i 16 kap. 4 § och i 29 kap. 4 § 6 punkten föreskrivs om olaglig utbetalning av medel.
Denna paragraf tillämpas inte i samband med borgenärsskyddsförfarande som avses i 14 kap. 2 §, 16 kap. 6 §, 17 kap. 6 § och 17 a kap. 11 § i aktiebolagslagen. I dessa fall får det belopp som tillkommer borgenärerna för kapitallånet dock betalas först när minskningen av aktiekapitalet, fusionen, delningen eller flyttningen av hemorten har registrerats. Med borgenärens samtycke kan ett kapitallån användas som betalning för en ökning av aktiekapitalet, omvandlas till inbetalat fritt eget kapital eller användas till täckning av bolagets förlust. (29.12.2022/1338)
Ställande av säkerhet
Ett försäkringsbolag får ställa säkerhet endast för sina egna förbindelser samt för en sådan dottersammanslutnings förbindelser som avses i 1 § 3 mom. En förutsättning för ställande av säkerhet för en dottersammanslutnings förbindelser är att försäkringsbolaget får en betryggande motsäkerhet för den säkerhet det ställt eller att beloppet av den skuldförbindelse för vilken säkerhet ställs och beloppet av de skuldförbindelser som har samma eller bättre förmånsrätt till dottersammanslutningens egendom än den förstnämnda skuldförbindelsen inte sammanlagt överstiger 80 procent av det verkliga värdet av dottersammanslutningens egendom. Vad som bestäms ovan i detta moment gäller inte givande av kredit- eller borgensförsäkring. Ett försäkringsbolag får inte ställa säkerhet för fullgörandet av en förpliktelse som baserar sig på ett försäkringsavtal, om inte något annat följer av en lag, en förordning, myndighetsföreskrifter eller etablerad återförsäkringspraxis.
Det som föreskrivs i första meningen i 1 mom. hindrar inte försäkringsbolaget från att vara säljare av skyddet
1) i fråga om standardiserade credit default swap-avtal med vilka bedrivs offentlig handel på reglerade marknader i en OECD-stat, eller
2) i fråga om credit default swap-avtal som enligt Försäkringsinspektionens föreskrifter kan jämställas med credit default swap-avtal som avses i 1 punkten.
Dispens
Försäkringsinspektionen kan i enskilda fall på ett försäkringsbolags ansökan medge dispens från bestämmelserna i 1 § 1 mom. och 3 § 1 mom.
UTBETALNING AV MEDEL
Utbetalning av försäkringsbolagets medel
Allmänna bestämmelser
Tillämpning av aktiebolagslagen
På utbetalning av ett försäkringsbolags medel tillämpas inte 13 kap. i aktiebolagslagen. I fråga om tillämpningen av aktiebolagslagen på försäkringsbolag i övrigt föreskrivs nedan i detta kapitel.
Utbetalningssätt
Ett försäkringsbolags medel får utbetalas till delägarna endast enligt vad som i denna lag bestäms om
1) utbetalning av vinst (vinstutdelning) och utbetalning från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet,
2) minskning av aktie- eller garantikapitalet eller återbetalning av garantikapitalet enligt 17 kap.,
3) förvärv och inlösen av egna aktier eller garantiandelar enligt 18 kap., samt
4) upplösning och avregistrering av bolaget enligt 23 kap.
Ett försäkringsbolag kan i enlighet med 10 § i detta kapitel ha ett annat syfte än att bereda vinst eller annan ekonomisk fördel åt delägarna. I 8 § föreskrivs om givande av gåvor.
Som olaglig utbetalning av medel anses andra affärshändelser som utan någon affärsekonomisk grund minskar bolagets tillgångar eller ökar dess skulder.
Som utbetalning av medel betraktas inte utgivande av tilläggsförmåner enligt de beräkningsgrunder som avses i 13 kap.
Medel får inte betalas ut förrän bolaget har registrerats.
Bestämmelserna i detta kapitel om utbetalning av medel ska iakttas när ränta betalas på garantiandelar.
Utbetalningens samband med bokslutet
Utbetalningen av medel ska basera sig på det senast fastställda reviderade bokslutet. Vid utbetalningen ska beaktas sådana väsentliga förändringar i försäkringsbolagets ekonomiska ställning som har skett efter upprättandet av bokslutet.
Återbetalningsskyldighet
Medel som har erhållits ur ett försäkringsbolag i strid med denna lag, lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, aktiebolagslagen eller bolagsordningen ska betalas tillbaka, om mottagaren insåg eller borde ha insett att utbetalningen skedde i strid med denna lag, lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, aktiebolagslagen eller bolagsordningen. På det belopp som ska återbetalas ska betalas en årlig ränta som svarar mot den i 12 § i räntelagen (633/1982) avsedda referensränta som gäller vid tidpunkten i fråga.
Vinstutdelning och utbetalning från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet
Utdelningsbart belopp
Om inte något annat följer av 3 mom. får ett försäkringsbolag betala ut fritt eget kapital från vilket har dragits av belopp som enligt bolagsordningen inte får betalas ut samt andra icke-utdelningsbara poster, vilka är
1) belopp som av försäkringsbolagets utjämningsbelopp har upptagits som fritt eget kapital i ett bokslut som upprättats enligt 8 kap. 24 §,
2) belopp som av de orealiserade värdeökningarna på de placeringar som står under huvudgruppen ”Placeringar” i balansräkningen i ett bokslut som upprättats enligt 8 kap. 17 eller 24 § ingår i det fria egna kapitalet och det sammanlagda belopp med vilket fonden för verkligt värde är negativ, samt
3) belopp som i ett bokslut som upprättats enligt 8 kap. 24 § av i bokföringslagen avsedda reserver samt av skillnaden mellan de registrerade och planenliga avskrivningarna har upptagits som fritt eget kapital samt belopp i form av utvecklingsutgifter som i enlighet med bokföringslagen har tagits upp i balansräkningen.
I fråga om förbud mot utbetalning av medel som grundar sig på minskning av aktie- eller garantikapitalet tillämpas bestämmelsen i 14 kap. 2 § 2 mom. i aktiebolagslagen. Bestämmelser om begränsning av utbetalning av medel till följd av ränta på kapitallån finns i 15 kap. 2 § i denna lag.
Försäkringsbolaget får inte betala ut medel till delägarna om bolaget inte uppfyller kapitalkraven enligt 11 kap. eller de krav på ansvarsskuld enligt 9 kap. eller försäkringstekniska avsättningar enligt 10 kap. eller om det är känt eller borde vara känt att bolaget är insolvent. Medel får heller inte betalas ut om det är känt eller borde vara känt att utbetalning av medel leder till att bolaget blir insolvent eller till att kapitalkraven enligt 11 kap. eller kraven på ansvarsskuld enligt 9 kap. och försäkringstekniska avsättningar enligt 10 kap. inte längre uppfylls. (20.3.2015/303)
Beslutsfattande
Bolagsstämman beslutar om utbetalning av medel. I 5 kap. 14–18 § föreskrivs om stämmokallelse och stämmohandlingar samt om framläggande och sändande av dem. Bolagsstämman får besluta att betala ut större belopp än styrelsen föreslagit eller godkänt endast om stämman enligt 7 § i detta kapitel eller bolagsordningen är skyldig att göra detta.
Genom bolagsstämmans beslut i vilket nämns utbetalningens maximibelopp kan styrelsen också bemyndigas att besluta om vinstutdelning eller om utbetalning från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet. Bemyndigandet kan vara i kraft högst till början av följande ordinarie bolagsstämma.
I beslutet ska nämnas det belopp som betalas ut samt vilka medel som används för utbetalningen.
Fritt eget kapital kan med samtycke av alla delägare betalas ut också på något annat sätt än enligt 2 § 1 mom. eller i något annat förhållande än aktieinnehavet, om inte något annat följer av lag eller av bolagsordningen. (12.4.2019/518)
Minoritetens rätt att kräva vinstutdelning
Som vinstutdelning ska betalas ut minst hälften av räkenskapsperiodens vinst efter avdrag för belopp som enligt denna lag, lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och bolagsordningen inte får delas ut, om aktieägare i ett försäkringsaktiebolag med minst en tiondel av alla aktier kräver det på en ordinarie bolagsstämma före beslutet om disposition av vinsten. En aktieägare kan emellertid inte kräva att som vinst ska delas ut ett större belopp än vad som enligt detta kapitel är möjligt utan borgenärernas samtycke och inte heller mer än åtta procent av bolagets eget kapital. Från det belopp som betalas ut ska dras av eventuell vinstutdelning som betalats ut under räkenskapsperioden före den ordinarie bolagsstämman.
I bolagsordningen kan föreskrivas något annat om den i 1 mom. avsedda rätten för en minoritet att kräva vinstutdelning. Denna rätt kan begränsas endast med samtycke av alla aktieägare.
Övriga bestämmelser om utbetalning av medel
Gåvor
Bolagsstämman kan besluta om en gåva för ett allmännyttigt eller därmed jämförbart ändamål, om gåvans belopp med hänsyn till användningsändamålet samt försäkringsbolagets ställning och övriga omständigheter kan anses skäligt. Styrelsen får för detta ändamål använda medel som med beaktande av bolagets ställning är av ringa betydelse.
Användning av försäkringsbolagets tillgångar
Ett försäkringsbolags tillgångar får inte användas för ändamål som uppenbart är främmande för bolagets verksamhet.
Annat än vinstsyfte
Om försäkringsbolaget helt eller delvis har något annat syfte än att bereda vinst eller annan ekonomisk fördel åt delägarna, ska en bestämmelse om detta tas in i bolagsordningen. I bolagsordningen ska då föreskrivas om användning av eget kapital i situationer som avses i 2 § 1 mom.
Finansiering av förvärv av egna aktier
Ett försäkringsbolag får inte ge penninglån, betala ut medel eller ställa säkerhet för att utomstående ska kunna förvärva aktier i bolaget eller i dess moderbolag.
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på sådana åtgärder inom ramen för utdelningsbara medel vilkas syfte är förvärvande av aktier till anställda i försäkringsbolaget eller i ett närstående bolag. (12.4.2019/518)
(20.3.2015/303) Beslut om kreditgivning och placeringar i vissa fall
Betydande eller principiella beslut som gäller kreditgivning till ett bolag som hör till samma koncern eller försäkringsgrupp enligt 26 kap. som försäkringsbolaget eller till ett bolag som hör till samma konglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat som försäkringsbolaget och betydande eller principiella beslut om placeringar i ett sådant bolag ska fattas av försäkringsbolagets styrelse.
Bestämmelserna i 1 mom. om kreditgivning tillämpas också på ställande av borgen eller annan säkerhet för betalningen av en kredit som någon annan beviljat.
Medverkan i tryggandet av de försäkrade förmånerna i ett annat försäkringsbolag
Utan hinder av vad som föreskrivs någon annanstans i lag får ett försäkringsbolag med Försäkringsinspektionens samtycke och om försäkringsbranschens gemensamma intresse kräver det medverka till att trygga de försäkrade förmåner som beviljats av ett finländskt försäkringsbolag som försatts i likvidation eller i konkurs.
Minskning av aktie- och garantikapital och återbetalning av garantikapital
Tillämpning av aktiebolagslagen
Utöver bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på försäkringsaktiebolag bestämmelserna om aktiebolag i 14 kap. 2–7 § i aktiebolagslagen och på ömsesidiga försäkringsbolag bestämmelserna i 14 kap. 2 § 2 mom. och 3–7 § i aktiebolagslagen om användning av ett aktiebolags aktiekapital till omedelbar täckning av sådan förlust som inte kan täckas med fritt eget kapital. Bestämmelserna om borgenärer i 14 kap. i aktiebolagslagen tillämpas i försäkringsbolag på andra borgenärer än försäkringsborgenärer.
Beslutsfattande
I ett försäkringsaktiebolag beslutar bolagsstämman om utbetalning av aktiekapital, om minskning av aktiekapitalet för avsättning av medel till en fond som hänförs till det fria egna kapitalet samt om användning av aktiekapital till omedelbar täckning av förlust som inte kan täckas med fritt eget kapital.
I ömsesidiga försäkringsbolag kan bolagsstämman besluta att endast garantikapitalet ska användas till omedelbar täckning av förlust som inte kan täckas med fritt eget kapital.
Försäkringsbolaget får inte minska sitt startkapital så att det understiger vad som föreskrivs i 2 kap. 1 a §. (20.3.2015/303)
I beslutet ska nämnas minskningsbeloppet och för vilket av de ändamål som anges i 1 och 2 mom. minskningsbeloppet används. På stämmokallelse och stämmohandlingar samt på framläggande och sändande av dem tillämpas 5 kap. 14–18 §.
I 18 kap. föreskrivs om beslutsfattandet vid förvärv och inlösen av egna aktier. I 19, 20, 20 aoch 22 kap. föreskrivs om beslutsfattandet och borgenärsskyddet i samband med fusion, delning, flyttning av hemorten och ändring av bolagsformen. (29.12.2022/1338)
Försäkringsinspektionens samtycke
Om andra borgenärer än försäkringsborgenärer har rätt att enligt 14 kap. 2 § 1 mom. i aktiebolagslagen motsätta sig en minskning av aktiekapitalet, ska försäkringsbolaget inom en månad från minskningsbeslutet inhämta Försäkringsinspektionens samtycke till minskningen av aktiekapitalet och fastställande av den ändring i bolagsordningen som minskningen av aktiekapitalet förutsätter.
Om andra borgenärer än försäkringsborgenärer har rätt att enligt 14 kap. 2 § 2 mom. i aktiebolagslagen motsätta sig att bolagets fria egna kapital utbetalas till aktie- eller garantiandelsägarna, ska försäkringsbolaget innan beslutet om utbetalning fattas inhämta Försäkringsinspektionens samtycke till utbetalning av det fria egna kapitalet.
Försäkringsinspektionen ska ge sitt samtycke till de ansökningar som avses i 1 och 2 mom., om minskningen av aktiekapitalet eller utbetalningen av fritt eget kapital till aktie- eller garantiandelsägarna inte äventyrar de försäkrade förmånerna. Utöver bestämmelserna i detta moment iakttas i fråga om Försäkringsinspektionens samtycke även 19 kap. 6 §, 10 § 2 och 3 mom. och 12 §.
Registeranmälan, ansökan om kallelse och registrering
Den tidsfrist om en månad som avses i 14 kap. 3 § i aktiebolagslagen räknas från det att Försäkringsinspektionen har gett sitt i 3 § 3 mom. i detta kapitel avsedda samtycke till en minskning av försäkringsaktiebolagets aktiekapital eller till utbetalning av försäkringsbolagets fria egna kapital och att Försäkringsinspektionen har fastställt den ändring av bolagsordningen som avses i 3 § 1 mom. Till den ansökan till registermyndigheten som avses i 14 kap. 3 § i aktiebolagslagen ska fogas uppgifter om Försäkringsinspektionens samtycke och fastställande av bolagsordningen.
Försäkringsbolaget ska senast den dag som avses i 14 kap. 4 § i aktiebolagslagen visa registermyndigheten att Försäkringsinspektionens samtycke har vunnit laga kraft. Om Försäkringsinspektionens samtycke inte har vunnit laga kraft senast ovan nämnda dag, ska registermyndigheten uppskjuta behandlingen tills samtycket har vunnit laga kraft.
Ett försäkringsaktiebolags aktiekapital har minskats och ett försäkringsbolags fria egna kapital kan utbetalas när minskningen eller utbetalningen av det fria egna kapitalet har registrerats enligt 14 kap. 5 § i aktiebolagslagen.
Annan registrering av minskning av aktie- eller garantikapital
Om andra borgenärer än försäkringsborgenärer inte enligt 14 kap. 2 § 1 mom. i aktiebolagslagen har rätt att motsätta sig en minskning av aktie- eller garantikapitalet, ska försäkringsbolaget enligt 14 kap. 6 § i aktiebolagslagen inom en månad anmäla beslutet om minskning av aktie- eller garantikapitalet för registrering vid äventyr att beslutet förfaller.
Om minskningen av aktie- eller garantikapitalet förutsätter att försäkringsbolagets bolagsordning ändras, räknas den tidsfrist för registreringen som avses i 1 mom. från det att Försäkringsinspektionen har fastställt ändringen av bolagsordningen.
Återbetalning av garantikapitalet i ömsesidiga försäkringsbolag
Ett ömsesidigt försäkringsbolags garantikapital eller en del av det kan återbetalas med utdelningsbara medel som avses i 16 kap. 5 § genom att en grundfond som motsvarar det återbetalade beloppet bildas. Beslut om återbetalning av garantikapitalet fattas av bolagsstämman.
I bolagsordningen ska bestämmas den ordning som ska iakttas vid återbetalningen av garantikapitalet samt det pris som ska erläggas för en garantiandel eller grunderna för beräknande av priset. En bestämmelse om återbetalning av garantikapital som tas in i bolagsordningen genom en ändring av denna får gälla enbart nya garantiandelar som tecknats efter att beslutet har fattats, om inte alla garantiandelsägare har gett sitt samtycke.
När beslut har fattats om återbetalning av garantiandelar ska nödvändiga ändringar göras i bolagsordningen.
Egna aktier och garantiandelar
Tillämpning av aktiebolagslagen
Om inte något annat bestäms i detta kapitel, tillämpas på försäkringsbolags egna aktier och garantiandelar bestämmelserna om aktiebolags egna aktier i 15 kap. i aktiebolagslagen.
Bestämmelserna i 15 kap. i aktiebolagslagen tillämpas inte på i 22 kap. 9 § i denna lag föreskriven inlösen av aktier eller garantiandelar som innehas av delägare som motsätter sig en ändring av bolagsformen. På stämmokallelse och stämmohandlingar tillämpas inte 15 kap. 5 § 3 mom. i aktiebolagslagen, utan bestämmelser om dessa finns i 2 § i detta kapitel och i 5 kap. 14–18 § i denna lag.
Bestämmelser som gäller försäkringsaktiebolag
Utöver vad som föreskrivs i 5 kap. 14 § ska i stämmokallelsen nämnas syftet med inlösen och sättet för minskningen, när styrelsen i ett publikt försäkringsaktiebolag föreslår att egna aktier ska inlösas så att bolagets aktiekapital minskar.
Begränsningar som gäller ömsesidiga försäkringsbolag
Garantiandelar i ömsesidiga försäkringsbolag kan inte förvärvas eller lösas in genom en minskning av garantikapitalet.
Om ett ömsesidigt försäkringsbolag ogiltigförklarar garantiandelar i sin egen ägo, ska garantikapitalet minskas med en proportionell andel som motsvarar de ogiltigförklarade garantiandelarna under iakttagande av 17 kap.
ÄNDRING AV BOLAGSSTRUKTUR OCH UPPLÖSNING AV BOLAG
Fusion och inlösen av minoritetsaktier
Allmänna bestämmelser
Tillämpning av aktiebolagslagen
Utöver bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på försäkringsbolag vad som föreskrivs om aktiebolag i 16 kap. i aktiebolagslagen. På försäkringsbolag tillämpas dock inte kapitlets 1 §, 4 § 2 mom., 8 §, 9 § 1 och 2 mom., 11 §, 14 § 1 mom. i fråga om tiden för anmälan om verkställande av fusionen, 15 § 3 mom., 19 § 1 mom., 22 a § 3 mom. eller 23, 24, 25 och 26 § till den del det i dem hänvisas till de bestämmelser i aktiebolagslagen som avses i detta moment. (29.12.2022/1338)
Det som i 16 kap. i aktiebolagslagen föreskrivs om borgenärer tillämpas i försäkringsbolag på andra borgenärer än försäkringsborgenärerna.
Definition av och förutsättningar för fusion
Fusion och genomförande av fusion
Ett försäkringsbolag (överlåtande bolag) kan fusioneras med ett annat försäkringsbolag (övertagande bolag) så att det överlåtande bolagets försäkringsbestånd samt övriga tillgångar och skulder utan likvidationsförfarande övergår till det övertagande bolaget.
Om det övertagande bolaget är ett försäkringsaktiebolag, får delägarna i det överlåtande bolaget som fusionsvederlag aktier i det övertagande bolaget. Fusionsvederlaget får också bestå av pengar samt av annan egendom och åtaganden. Vid en absorptionsfusion kan delägarna i det överlåtande bolaget med sitt samtycke avstå från sin rätt att få ett fusionsvederlag. (29.12.2022/1338)
Om det övertagande bolaget är ett ömsesidigt försäkringsbolag ska det i fusionsplanen nämnas vad som i fråga om det överlåtande bolagets delägare har avtalats om delägarskap i det övertagande bolaget samt uppges annat eventuellt vederlag för fusionen.
Bestämmelser om olika sätt att verkställa en fusion finns i 16 kap. 2 § i aktiebolagslagen.
(20.3.2015/303) Fusionsplan och en revisors yttrande
Utöver vad som föreskrivs om saken i 16 kap. 3 och 22 § i aktiebolagslagen ska fusionsplanen uppta (29.12.2022/1338)
1) ett förslag om hur det överlåtande bolagets försäkringsbestånd och andra tillgångar och skulder överförs till det övertagande bolaget,
2) en utredning om det utjämningsbelopp som överförs och hur det behandlas i bolagets bokslut efter att fusionen har genomförts, (29.12.2022/1338)
3) en utredning om de omständigheter som nämns i 2 § 3 mom. i detta kapitel, om det övertagande bolaget är ett ömsesidigt försäkringsbolag,
4) en utredning om att det övertagande bolaget efter fusionen uppfyller kraven i fråga om ansvarsskuld enligt 9 och 10 kap. och kapitalkraven enligt 11 kap. och, om bolaget är ett kompositbolag, kapitalkraven enligt 13 a kap. i denna lag eller solvenskraven enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar (315/2015). (20.3.2015/319)
Vad som i 16 kap. 4 § 1 mom. i aktiebolagslagen föreskrivs om en revisors yttrande ska också tillämpas på försäkringsbolag. Revisorn behöver dock inte i fråga om 1 mom. 4 punkten ge yttranden om de omständigheter som avses i 10–12 och 13 a kap. Dessutom krävs av revisorn den behörighet som anges i 2 kap. 5 § i revisionslagen. (29.12.2022/1338)
Fusionsförfarande
Registrering av fusionsplanen, kallelse på andra borgenärer än försäkringsborgenärerna och registermyndighetens meddelande
Bestämmelser om registrering av fusionsplanen, kallelse på borgenärerna och bolagets skriftliga meddelande till borgenärerna finns i 16 kap. 5–7 § i aktiebolagslagen.
Det som i 16 kap. 5 § 1 mom. och 6 § 3 mom. i aktiebolagslagen föreskrivs om en revisors yttrande tillämpas på motsvarande sätt på försäkringsbolag, dock så att revisorns behörighet ska motsvara behörighetskraven i 2 kap. 5 § i revisionslagen. (29.12.2022/1338)
Registermyndigheten ska utan dröjsmål informera Försäkringsinspektionen i enlighet med bestämmelsen i 16 kap. 15 § 2 mom. i aktiebolagslagen.
Ansökan om Försäkringsinspektionens samtycke
Inom en månad efter det att fusionsplanen har undertecknats ska de i fusionen deltagande försäkringsbolagen ansöka om Försäkringsinspektionens samtycke till fusionsplanen och om fastställelse av den ändring av bolagsordningen som fusionen kräver samt, vid kombinationsfusion, av den nya bolagsordningen. Försäkringsbolagen ska i samband med ansökan om samtycke tillställa Försäkringsinspektionen alla de handlingar som avses i 8 §.
Vid fusion av bolag ska det övertagande bolaget i samband med den ansökan som avses i 1 mom. ansöka om Försäkringsinspektionens fastställelse av de grunder för överföring av utjämningsbeloppet som beror på fusionen.
Vid kombinationsfusion ska det nya försäkringsbolaget i enlighet med 2 kap. 3 § ansöka om koncession hos Försäkringsinspektionen i samband med den ansökan som avses i 1 mom.
Om försäkringsverksamheten enligt det försäkringsbestånd som övertas är mera omfattande än omfattningen av det övertagande försäkringsbolagets koncession, ska det övertagande försäkringsbolaget i samband med den ansökan som avses i 1 mom. hos Försäkringsinspektionen ansöka om utvidgning av koncessionen i enlighet med 2 kap. 4 §.
Försäkringsinspektionens kallelse på försäkringsborgenärerna
Om Försäkringsinspektionen inte anser att en ansökan om fusion utan vidare utredning ska avslås, ska inspektionen utfärda en kallelse med anledning av fusionsansökan i den officiella tidningen på det övertagande bolagets bekostnad. I kallelsen ska de försäkringsborgenärer i det överlåtande bolaget som önskar framställa anmärkningar mot ansökningen uppmanas att framställa dem till Försäkringsinspektionen inom en av Försäkringsinspektionen utsatt tid som ska vara minst en månad och högst två månader.
Kallelse ska utfärdas också på försäkringsborgenärerna i det övertagande bolaget, om fusionen enligt det yttrande som avses i 3 § kan äventyra betalningen av bolagets skulder.
Försäkringsinspektionen ska förplikta det överlåtande bolaget att utan dröjsmål underrätta om kallelsen i åtminstone en tidning som utkommer på det överlåtande bolagets hemort samt dessutom enligt vad Försäkringsinspektionen vid behov särskilt bestämmer.
Fusionsbeslut
I de i fusionen deltagande bolagen beslutar bolagsstämman om fusionen. Styrelsen i det i fusionen deltagande bolaget ska dock besluta om dotter- eller systerbolagsfusion som gäller ett annat dotter- eller systerbolag än ett försäkringsbolag, om inte något annat följer av 16 kap. 9 § 2 mom. i aktiebolagslagen. (29.12.2022/1338)
Bestämmelser om beslutstidpunkten och sättet att fatta beslut finns i 16 kap. 9 § 3 och 4 mom. i aktiebolagslagen. Bestämmelser om stämmokallelsen och om informationen till innehavare av optionsrätter och andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier samt om rättsverkningarna av fusionsbeslutet finns i 16 kap. 10 och 12 § i aktiebolagslagen.
Utöver vad som i 16 kap. 12 § i aktiebolagslagen bestäms om rättsverkningarna av fusionsbeslut ska Försäkringsinspektionen utan dröjsmål underrättas om beslutet om att fusionsplanen godkänns eller förkastas eller att fusionen förfaller.
(26.8.2011/982) Framläggande och sändande av handlingar och lämnande av nya uppgifter
Följande handlingar ska under minst en månad före den bolagsstämma som beslutar om fusionen och räknat från det meddelande som avses i 16 kap. 10 § 3 mom. i aktiebolagslagen hållas tillgängliga för delägarna på de i fusionen deltagande bolagens huvudkontor eller webbsidor samt läggas fram på bolagsstämman:
1) fusionsplanen,
2) varje i fusionen deltagande bolags bokslut, verksamhetsberättelser och revisionsberättelser för de tre senast avslutade räkenskapsperioderna och lägesrapporten om solvens och finansiell ställning enligt 8 a kap. 1 § i denna lag, (29.12.2022/1338)
3) om det från ett i fusionen deltagande publikt försäkringsaktiebolags senast avslutade räkenskapsperiod har förflutit över sex månader till det datum då fusionsplanen undertecknades, bokslutet för varje sådant bolag samt dess verksamhetsberättelse och revisionsberättelse, vilka ska vara av ett datum som inte får ligga längre bak i tiden än tre månader räknat från det datum då fusionsplanen undertecknades, eller en sådan delårsrapport som avses i 7 kap. 10 § i värdepappersmarknadslagen för de sex eller nio första månaderna efter senaste räkenskapsperiod, (13.12.2013/981)
4) de beslut om utbetalningar av medel som varje i fusionen deltagande bolag eventuellt har fattat efter bolagets senaste räkenskapsperiod,
5) varje i fusionen deltagande bolags delårsrapporter som har upprättats efter bolagets senaste räkenskapsperiod,
6) varje i fusionen deltagande bolags styrelses redogörelse för händelser som efter det senaste bokslutet och den senaste verksamhetsberättelsen eller den senaste delårsrapporten väsentligt har påverkat bolagets ställning, samt (29.12.2022/1338)
7) för varje i fusionen deltagande bolag ett sådant yttrande om fusionsplanen som avses i 3 § 2 mom.
De handlingar som avses i 1 mom. ska utan dröjsmål sändas till delägare som ber om dem, om handlingarna inte kan laddas ner och skrivas ut från bolagets webbsidor.
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska bolaget underrätta bolagsstämman och de övriga i fusionen deltagande bolagen om sådana andra händelser som väsentligt påverkar bolagets ställning och som bolaget får kännedom om före fusionsbeslutet.
Vid en trepartsfusion ska de i 5 kap. 17 § 2 mom. nämnda handlingarna om en part som ger fusionsvederlag hållas framlagda. Om några bokslutshandlingar inte finns, ska en utredning över den ekonomiska ställningen under den senast avslutade räkenskapsperioden eller, i avsaknad av en sådan, under det senaste kalenderåret samt därefter hållas framlagda.
Inlösenförfarande
Vad som i 16 kap. 13 § i aktiebolagslagen bestäms om inlösen av aktier samt av optionsrätter och andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier tillämpas på inlösen av försäkringsbolags aktier, garantiandelar, optionsrätter och andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier eller garantiandelar. I en situation som avses i 16 kap. 13 § i aktiebolagslagen ska bolaget lösa in garantiandelarna till ett pris enligt 17 kap. 6 § 2 mom. i denna lag.
Försäkringsinspektionens samtycke
Efter att försäkringsbolaget godkänt fusionsplanen ska Försäkringsinspektionen ge sitt samtycke, om
1) fusionen inte äventyrar de försäkrade förmånerna,
2) fusionen inte anses äventyra iakttagandet av sunda och försiktiga affärsprinciper i försäkringsbolagets verksamhet, samt om
3) det bolag som bildas vid kombinationsfusion har beviljats koncession enligt 5 § 3 mom. eller det övertagande bolagets koncession har utvidgats enligt den ansökan som avses i 5 § 4 mom.
Försäkringsinspektionen har rätt att till samtycket foga sådana villkor som den anser nödvändiga för att trygga de försäkrade förmånerna och iakttagandet av sunda och försiktiga affärsprinciper i försäkringsbolagets verksamhet.
Om samtycke inte har sökts inom föreskriven tid eller om det har vägrats och beslutet om vägran har vunnit laga kraft, förfaller fusionen.
(19.12.2008/893) Ändringssökande
De i fusionen deltagande bolagen och den som framställt anmärkning och som anser att Finansinspektionens beslut kränker hans rätt har rätt att överklaga Finansinspektionens beslut enligt vad som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen. Besvären ska behandlas skyndsamt.
Se L om Finansinspektionen 878/2008 73 §.
Verkställande av fusion och rättsverkningar
Anmälan om verkställande av fusion
En fusion förfaller, om inte de bolag som deltar i fusionen till registermyndigheten gör anmälan om verkställande av fusionen inom sex månader från det att samtycke till fusionen beviljades av Försäkringsinspektionen.
Bestämmelser om den anmälan som avses i 1 mom. finns i 16 kap. 14 § i aktiebolagslagen. Till anmälan ska dessutom fogas ett intyg över Försäkringsinspektionens samtycke.
Bestämmelser om en revisors intyg finns i 16 kap. 14 § i aktiebolagslagen och om en revisors behörighet i 2 kap. 5 § i revisionslagen. (29.12.2022/1338)
Förutsättningar för registrering och fusion av bolag som försatts i likvidation
Bestämmelser om förutsättningarna för registrering finns i 16 kap. 15 § 1–2 och 4 mom. i aktiebolagslagen. Fusionen kan verkställas trots att det överlåtande bolaget har försatts i likvidation, under förutsättning att bolagets tillgångar inte har börjat skiftas mellan delägarna så som avses i 23 kap. 22 § i denna lag.
Fusionens rättsverkningar
Bestämmelser om fusionens rättsverkningar finns i 2 § 1 mom. i detta kapitel och i 16 kap. 16 § i aktiebolagslagen.
Bestämmelser om slutredovisning och återgång av fusion finns i 16 kap. 17 och 18 § i aktiebolagslagen.
Övriga bestämmelser om fusion av försäkringsbolag
Försäkringstagares rätt att säga upp försäkringsavtalet
När ett försäkringsbolag har fusionerats med ett annat försäkringsbolag, får en försäkringstagare i det överlåtande bolaget som inte har medverkat till beslutet om fusion och som inte enligt 12 § i lagen om försäkringsavtal har rätt att säga upp försäkringen när som helst, skriftligen säga upp sitt försäkringsavtal inom tre månader från det tillkännagivande som avses i 16 § i detta kapitel.
(29.12.2022/1338) Det övertagande försäkringsbolagets skyldighet att offentliggöra fusionen
Det övertagande bolagets styrelse ska tillkännage fusionen genom att inom en månad efter registreringen av verkställandet av fusionen offentliggöra detta i den officiella tidningen och i åtminstone en tidning i vars huvudsakliga utdelningsområde det överlåtande bolaget hade sin sista hemort. Ett europabolag ska tillkännage en sådan registrering av flyttning av hemorten som avses i artikel 8.11 i europabolagsförordningen genom att offentliggöra detta i den officiella tidningen och i åtminstone en tidning som utkommer på den ort som var bolagets sista hemort i Finland. Finansinspektionen kan bestämma att tillkännagivandet ska ske även på något annat sätt. Tillkännagivandet ska också innehålla ett omnämnande av den rätt som försäkringstagaren har att säga upp sitt försäkringsavtal så som föreskrivs i 15 §.
Ett annat aktiebolags fusion med ett försäkringsbolag
Om ett annat aktiebolag än ett försäkringsaktiebolag fusioneras med ett försäkringsbolag, iakttas vid fusionen i tillämpliga delar vad som föreskrivs i detta kapitel, med undantag för bestämmelserna om kombinationsfusion och 6 §. Om fusionen dock enligt det yttrande som avses i 3 § kan äventyra betalningen av försäkringsbolagets skulder, ska den i 6 § avsedda kallelsen utfärdas på försäkringsbolagets försäkringsborgenärer.
Inlösen av försäkringsaktiebolags minoritetsaktier
På inlösen av försäkringsaktiebolags minoritetsaktier tillämpas bestämmelserna i 18 kap. i aktiebolagslagen.
(29.12.2022/1338) Gränsöverskridande fusion
Ett försäkringsbolag kan också delta i en fusion enligt artikel 2.1 i europabolagsförordningen eller i en fusion som genomförs enligt 2 § i detta kapitel och 16 kap. 2 § i aktiebolagslagen vid vilken ett utländskt bolag fusioneras med ett finskt bolag eller ett finskt bolag fusioneras med ett utländskt bolag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (gränsöverskridande fusion).
På en gränsöverskridande fusion enligt 2 § ovan samt 16 kap. 2 § i aktiebolagslagen tillämpas 2–18 § i detta kapitel. Bestämmelserna i 5 § 2 mom. tillämpas på det överlåtande bolaget, om det övertagande bolaget registreras eller är registrerat i någon annan stat. Bestämmelserna i 5 § 3 och 4 mom. tillämpas bara, om det nya försäkringsbolaget registreras eller det övertagande bolaget är registrerat i Finland. Bestämmelserna i 6–8 § tillämpas endast på ett överlåtande finskt bolag, om det övertagande bolaget registreras eller är registrerat i någon annan stat.
På anmärkningar som gäller fusionsplanen vilka inkommit till ett bolag som deltar i fusionen i enlighet med 16 kap. 22 a § 1 och 2 mom. i aktiebolagslagen tillämpas, med undantag för utsatta datum, bestämmelserna i 8 § i detta kapitel om framläggande och sändande av handlingar och lämnande av nya uppgifter.
Om det bolag som är övertagande bolag vid fusionen är registrerat eller registreras i någon annan stat än Finland, kan Finansinspektionen med avvikelse från 10 § 1 mom. förbjuda fusionen endast om den kränker de försäkrade förmånerna. För en fusion av denna typ får registermyndigheten inte utfärda ett sådant intyg som avses i 4 § 3 mom. i lagen om europabolag eller i 16 kap. 26 § 4 mom. i aktiebolagslagen, om Finansinspektionen innan ett sådant tillstånd som avses i 4 § 2 mom. i lagen om europabolag och 16 kap. 26 § 2 mom. i aktiebolagslagen beviljats har meddelat registermyndigheten att försäkringsbolaget inte har iakttagit bestämmelserna om fusion eller om fortsättande av verksamheten i Finland eller avslutande av verksamheten eller att Finansinspektionen har förbjudit fusionen i enlighet med vad som bestämts ovan i detta moment. Tillstånd får beviljas innan en månad har förflutit efter den dag som avses i 16 kap. 6 § 2 mom. i aktiebolagslagen endast om Finansinspektionen har meddelat att den inte motsätter sig fusionen eller flyttningen av hemort.
Om ett finskt försäkringsbolag är det övertagande bolaget i en gränsöverskridande fusion och om det övertagande bolaget är registrerat eller registreras i någon annan stat, ska de finska försäkringsbolag som deltar i fusionen inom sex månader från det att samtycke beviljats av Finansinspektionen hos registermyndigheten ansöka om tillstånd att verkställa fusionen, vid äventyr att fusionen förfaller.
Om ett övertagande försäkringsbolag som registreras eller är registrerat i någon annan stat än Finland efter fusionen ämnar fortsätta verksamheten i Finland, tillämpas på försäkringsbolaget vad som föreskrivs om ett utländskt försäkringsbolags verksamhet i Finland.
Delning av försäkringsaktiebolag
Allmänna bestämmelser
Tillämpning av aktiebolagslagen
Utöver bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på försäkringsbolag vad som föreskrivs om aktiebolag i 17 kap. i aktiebolagslagen. På försäkringsbolag tillämpas dock inte kapitlets 1 §, 4 § 2 mom., 8 §, 9 § 1 och 2 mom., 11 §, 14 § 1 mom. i fråga om tiden för anmälan om verkställande av delningen, 15 § 3 mom., 16 § 6 mom., 19 § 1 mom., 21 a § 3 mom. eller 22, 23, 24 och 25 § till den del det i dem hänvisas till de bestämmelser i aktiebolagslagen som avses i detta moment. (29.12.2022/1338)
Det som i 17 kap. i aktiebolagslagen föreskrivs om borgenärer tillämpas i försäkringsbolag på andra borgenärer än försäkringsborgenärerna.
Definition av och förutsättningar för delning
(17.12.2010/1170) Delning och genomförande av delning
Ett försäkringsaktiebolag (ursprungligt bolag) kan delas så att dess försäkringsbestånd samt övriga tillgångar och skulder utan likvidationsförfarande helt eller delvis övergår till ett eller flera försäkringsaktiebolag (övertagande bolag). Det övertagande bolaget kan också vara ett annat aktiebolag, om ett försäkringsbestånd eller en del av ett sådant vid delningen inte överförs på bolaget.
Aktieägarna i det ursprungliga bolaget får som vederlag aktier i det övertagande bolaget. Delningsvederlaget får också bestå av pengar samt av annan egendom och åtaganden. Aktieägarna i det ursprungliga bolaget kan med sitt samtycke avstå från sin rätt att få ett delningsvederlag. (29.12.2022/1338)
På det övertagande försäkringsaktiebolaget ska överföras också den del av det ursprungliga bolagets utjämningsbelopp som svarar mot det försäkringsbestånd som ska delas.
Bestämmelser om olika sätt att verkställa en delning finns i 17 kap. 2 § i aktiebolagslagen.
(20.3.2015/303) Delningsplan och revisorsyttrande
Utöver vad som föreskrivs om saken i 17 kap. 3 och 21 § i aktiebolagslagen ska delningsplanen uppta (29.12.2022/1338)
1) ett förslag till hur det ursprungliga bolagets försäkringsbestånd samt övriga tillgångar och skulder ska fördelas mellan de bolag som deltar i delningen,
2) en utredning om det utjämningsbelopp som överförs och hur det behandlas i bolagets bokslut efter att delningen har genomförts, (29.12.2022/1338)
3) en utredning om att de bolag som deltar i delningen efter delningen uppfyller kraven på ansvarsskuld enligt 9 kap. och försäkringstekniska avsättningar enligt 10 kap. i denna lag och kapitalkraven enligt 11 kap. och, om bolaget är ett kompositbolag, kapitalkraven enligt 13 a kap., eller kraven på täckning av ansvarsskulden enligt lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar samt solvenskraven enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar. (29.12.2022/1338)
Vad som i 17 kap. 4 § 1 mom. i aktiebolagslagen föreskrivs om en revisors yttrande ska också tillämpas på försäkringsbolag. Revisorn behöver dock inte i fråga om 1 mom. 3 punkten ge yttranden om de omständigheter som avses i 10–12 och 13 a kap. Dessutom krävs av revisorn den behörighet som anges i 2 kap. 5 § i revisionslagen. (29.12.2022/1338)
Delningsförfarande
Registrering av delningsplanen, kallelse på andra borgenärer än försäkringsborgenärerna och registermyndighetens meddelande
Bestämmelser om registrering av delningsplanen, kallelse på borgenärerna och bolagets skriftliga meddelande till borgenärerna finns i 17 kap. 5–7 § i aktiebolagslagen.
Det som i 17 kap. 5 § 1 mom. och 6 § 3 mom. i aktiebolagslagen föreskrivs om en revisors yttrande tillämpas på motsvarande sätt på försäkringsbolag, dock så att revisorns behörighet ska motsvara behörighetskraven i 2 kap. 5 § i revisionslagen. (29.12.2022/1338)
Registermyndigheten ska utan dröjsmål informera Försäkringsinspektionen i enlighet med bestämmelsen i 17 kap. 15 § 2 mom. i aktiebolagslagen.
(29.12.2022/1338) Ansökan om Finansinspektionens samtycke
Inom en månad efter det att delningsplanen har undertecknats ska det ursprungliga bolaget och, vid en delning genom överlåtelse till ett verksamt bolag, också det övertagande bolaget ansöka om Finansinspektionens samtycke till delningsplanen. Dessutom ska de bolag som deltar i delningen ansöka om fastställelse av den ändring av bolagsordningen som delningen kräver, eller det ursprungliga bolaget ansöka om fastställelse av bolagsordningen för det försäkringsaktiebolag som ska bildas. Det ursprungliga bolaget ska i samband med ansökan tillställa Finansinspektionen alla de handlingar som avses i 8 §.
Vid en delning av ett bolag ska det ursprungliga bolaget i samband med den ansökan som avses i 1 mom. ansöka om Finansinspektionen fastställelse av de grunder för överföring av utjämningsbeloppet som beror på delningen. Vid en delning genom överlåtelse till ett verksamt bolag ska båda bolagen ansöka om fastställelse av de grunder för överföring av utjämningsbeloppet som beror på delningen.
Om det bolag som övertar försäkringsbeståndet är ett försäkringsaktiebolag under bildning eller ett annat bolag än ett försäkringsbolag till vilket försäkringsbeståndet eller en del av det vid delningen överförs, ska det övertagande bolaget i samband med den ansökan som avses i 1 mom. hos Finansinspektionen ansöka om koncession enligt 2 kap. 3 § för bedrivande av försäkringsverksamhet.
Om försäkringsverksamheten enligt det försäkringsbestånd som övertas är mera omfattande än omfattningen av det övertagande försäkringsaktiebolagets koncession, ska det övertagande försäkringsaktiebolaget i samband med den ansökan som avses i 1 mom. hos Finansinspektionen ansöka om utvidgning av koncessionen i enlighet med 2 kap. 4 §.
Det ursprungliga försäkringsaktiebolaget ska vid en delning som avses i 17 kap. 2 § 1 mom. 2 eller 3 punkten i aktiebolagslagen hos Finansinspektionen ansöka om begränsning av koncessionen till behövliga delar.
Försäkringsinspektionens kallelse på försäkringsborgenärerna
Om Försäkringsinspektionen inte anser att en ansökan om delning utan vidare utredning ska avslås, ska inspektionen utfärda en kallelse med anledning av ansökan om delning i den officiella tidningen på det ursprungliga bolagets bekostnad. I kallelsen ska de försäkringsborgenärer i det ursprungliga bolaget som önskar framställa anmärkningar mot ansökningen uppmanas att framställa dem till Försäkringsinspektionen inom en av Försäkringsinspektionen utsatt tid som ska vara minst en månad och högst två månader.
Försäkringsinspektionen ska förplikta det ursprungliga bolaget att utan dröjsmål underrätta om kallelsen i åtminstone en tidning som utkommer på det ursprungliga bolagets hemort samt dessutom enligt vad Försäkringsinspektionen vid behov särskilt bestämmer.
Delningsbeslut
I det ursprungliga och det övertagande verksamma försäkringsaktiebolaget beslutar bolagsstämman om delningen. Det ursprungliga bolagets styrelse ska dock besluta om delningen, om de i delningen deltagande bolagen äger samtliga aktier samt eventuella optionsrätter och andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier i det ursprungliga bolaget. (26.8.2011/982)
Om det övertagande bolaget är ett annat bolag än ett försäkringsbolag, fattas i det övertagande bolaget beslut om delning genom överlåtelse till ett verksamt bolag i enlighet med 17 kap. 9 § 2 mom. i aktiebolagslagen.
Bestämmelser om tidpunkten för delningsbeslutet och sättet att fatta beslut finns i 17 kap. 9 § 3 och 4 mom. i aktiebolagslagen. Bestämmelser om stämmokallelsen och om informationen till innehavare av optionsrätter och andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier samt om rättsverkningarna av delningsbeslutet finns i 17 kap. 10 och 12 § i aktiebolagslagen.
Utöver vad som i 17 kap. 12 § i aktiebolagslagen bestäms om rättsverkningarna av delningsbeslut ska det ursprungliga försäkringsaktiebolaget utan dröjsmål underrätta Försäkringsinspektionen om beslutet om att delningsplanen godkänns eller förkastas eller att delningen förfaller.
(26.8.2011/982) Framläggande och sändande av handlingar och lämnande av nya uppgifter
Följande handlingar ska under minst en månad före den bolagsstämma som beslutar om delningen och räknat från det meddelande som avses i 17 kap.10 § 3 mom. i aktiebolagslagen hållas tillgängliga för aktieägarna på de i delningen deltagande bolagens huvudkontor eller webbsidor samt läggas fram på bolagsstämman:
1) delningsplanen,
2) varje i delningen deltagande bolags bokslut, verksamhetsberättelser och revisionsberättelser för de tre senast avslutade räkenskapsperioderna och lägesrapporten om solvens och finansiell ställning enligt 8 a kap. 1 § i denna lag, (29.12.2022/1338)
3) om det från ett i delningen deltagande publikt försäkringsaktiebolags senast avslutade räkenskapsperiod har förflutit över sex månader till det datum då delningsplanen undertecknades, bokslutet för varje sådant bolag samt dess verksamhetsberättelse och revisionsberättelse, vilka ska vara av ett datum som inte får ligga längre bak i tiden än tre månader räknat från det datum då delningsplanen undertecknades, eller en sådan delårsrapport som avses i 7 kap. 10 § i värdepappersmarknadslagen för de sex eller nio första månaderna efter senaste räkenskapsperiod, (13.12.2013/981)
4) de beslut om utbetalningar av medel som varje i delningen deltagande bolag eventuellt har fattat efter bolagets senaste räkenskapsperiod,
5) varje i delningen deltagande bolags delårsrapporter som har upprättats efter bolagets senaste räkenskapsperiod,
6) varje i delningen deltagande bolags styrelses redogörelse för händelser som efter det senaste bokslutet och den senaste verksamhetsberättelsen eller den senaste delårsrapporten väsentligt har påverkat bolagets ställning, samt (29.12.2022/1338)
7) för varje i delningen deltagande bolag ett sådant yttrande om delningsplanen som avses i 3 § 2 mom.
Om samtliga i delningen deltagande bolags aktieägare ger sitt samtycke eller, vid delning genom överlåtelse till nybildade bolag, samtliga aktier i varje övertagande bolag ges som delningsvederlag till aktieägarna i det ursprungliga bolaget i förhållande till deras ägarandelar, tillämpas inte 1 mom. 3 punkten.
De handlingar som avses i 1 mom. ska utan dröjsmål sändas till aktieägare som ber om dem, om handlingarna inte kan laddas ner och skrivas ut från bolagets webbsidor.
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska bolaget underrätta bolagsstämman och de övriga i delningen deltagande bolagen om sådana andra händelser som väsentligt påverkar bolagets ställning och som bolaget får kännedom om före delningsbeslutet.
(29.12.2022/1338) Inlösenförfarande
Vad som i 17 kap. 13 § i aktiebolagslagen bestäms om inlösen av delningsvederlag och av optionsrätter och andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier tillämpas på motsvarande sätt på inlösen av det ursprungliga försäkringsaktiebolagets delningsvederlag, optionsrätter och andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier.
Försäkringsinspektionens samtycke
Efter att försäkringsbolaget godkänt delningsplanen ska Försäkringsinspektionen ge sitt samtycke, om
1) delningen inte äventyrar de försäkrade förmånerna,
2) delningen inte anses äventyra iakttagandet av sunda och försiktiga affärsprinciper i försäkringsbolagets verksamhet, samt om
3) det övertagande bolaget har beviljats koncession enligt 5 § 3 mom. eller koncessionen har utvidgats enligt den ansökan som avses i 5 § 4 mom.
Försäkringsinspektionen har rätt att till samtycket foga sådana villkor som den anser nödvändiga för att trygga de försäkrade förmånerna och iakttagandet av sunda och försiktiga affärsprinciper i försäkringsbolagets verksamhet.
Om samtycke inte har sökts inom föreskriven tid eller om det har vägrats och beslutet om vägran har vunnit laga kraft, har delningen förfallit.
(19.12.2008/893) Ändringssökande
Det ursprungliga och det övertagande bolaget samt den som framställt anmärkning och som anser att Finansinspektionens beslut kränker hans rätt har rätt att överklaga Finansinspektionens beslut enligt vad som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen. Besvären ska behandlas skyndsamt.
Se L om Finansinspektionen 878/2008 73 §.
Verkställande av delning och rättsverkningar
Anmälan om verkställande av delning
En delning förfaller, om inte de bolag som deltar i delningen till registermyndigheten gör anmälan om verkställande av delningen inom sex månader från det att samtycke till delningen beviljades av Försäkringsinspektionen.
Bestämmelser om innehållet i den anmälan som avses i 1 mom. finns i 17 kap. 14 § i aktiebolagslagen. Till anmälan ska dessutom fogas ett intyg över Försäkringsinspektionens samtycke.
Bestämmelser om en revisors intyg finns i 17 kap. 14 § i aktiebolagslagen och om en revisors behörighet i 2 kap. 5 § i revisionslagen. (29.12.2022/1338)
Förutsättningar för registrering
Bestämmelser om förutsättningarna för registrering finns i 17 kap. 15 § 1, 2 och 4 mom. i aktiebolagslagen.
Delningens rättsverkningar
Bestämmelser om delningens rättsverkningar finns i 2 § 1 mom. i detta kapitel och i 17 kap. 16 § 1–5 och 7 mom. i aktiebolagslagen. (29.12.2022/1338)
Utöver vad som bestäms i 1 mom. är det ursprungliga bolaget och de övertagande bolagen solidariskt ansvariga för det ursprungliga bolagets skulder som inte har skiftats i delningsplanen och som har uppkommit innan verkställandet av delningen registrerades. Bolagets sammanlagda ansvar uppgår dock högst till värdet av den nettoegendom som återstår för det eller övergår till det.
Bestämmelser om slutredovisning och återgång av delningsbeslutet finns i 17 kap. 17 och 18 § i aktiebolagslagen.
Övriga bestämmelser om delning av försäkringsaktiebolag
Försäkringstagares rätt att säga upp försäkringsavtalet
När ett försäkringsaktiebolag har delats och försäkringsaktiebolagets försäkringsbestånd helt eller delvis har överförts vid delningen, får en försäkringstagare med en försäkring i det försäkringsbestånd som överförts, om han inte medverkat till beslutet om delning och inte enligt 12 § i lagen om försäkringsavtal har rätt att säga upp försäkringen när som helst, skriftligen säga upp sitt försäkringsavtal inom tre månader från det tillkännagivande som avses i 16 § i detta kapitel.
(29.12.2022/1338) Det övertagande försäkringsbolagets skyldighet att offentliggöra delningen
Om försäkringsbeståndet vid delningen av ett försäkringsaktiebolag helt eller delvis har överförts, ska det övertagande bolagets styrelse tillkännage delningen genom att inom en månad efter registreringen av verkställigheten av delningen offentliggöra detta i den officiella tidningen och i åtminstone en tidning i vars huvudsakliga utdelningsområde det ursprungliga bolaget hade sin sista hemort. Finansinspektionen kan bestämma att tillkännagivandet ska ske även på något annat sätt. Tillkännagivandet ska också innehålla ett omnämnande av den rätt som försäkringstagaren har att säga upp sitt försäkringsavtal så som föreskrivs i 15 §.
(29.12.2022/1338) Gränsöverskridande delning
Ett försäkringsaktiebolag kan också delta i en delning som genomförs enligt 2 § i detta kapitel och enligt aktiebolagslagens 17 kap. 2 § vid vilken ett utländskt bolag delas upp i ett finskt bolag eller ett finskt bolag delas upp i ett utländskt bolag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (gränsöverskridande delning).
På en gränsöverskridande delning tillämpas 2–17 §. Bestämmelserna i 5 § 2 mom. tillämpas på det ursprungliga finska bolaget, om det övertagande bolaget registreras eller är registrerat i någon annan stat. Bestämmelserna i 5 § 3 och 4 mom. tillämpas bara, om det nya försäkringsbolaget registreras eller det övertagande bolaget är registrerat i Finland och 5 mom. bara om det ursprungliga bolaget i en gränsöverskridande partiell delning eller i en delning som genomförs genom bolagisering fortsätter att utöva försäkringsverksamhet i Finland. Bestämmelserna i 6–8 § tillämpas endast på det ursprungliga finska bolaget, om det övertagande bolaget registreras eller är registrerat i någon annan stat.
På anmärkningar som gäller delningsplanen vilka inkommit till ett bolag som deltar i delningen i enlighet med 17 kap. 21 a § 1 och 2 mom. i aktiebolagslagen tillämpas, med undantag för utsatta datum, bestämmelserna i 8 § i detta kapitel om framläggande och sändande av handlingar och lämnande av nya uppgifter.
Om ett finskt försäkringsaktiebolag delas upp i ett övertagande utländskt bolag, kan Finansinspektionen med avvikelse från 10 § 1 mom. förbjuda delningen endast om den kränker de försäkrade förmånerna. För en sådan delning får registermyndigheten inte utfärda ett intyg som avses i 17 kap. 25 § 4 mom. i aktiebolagslagen, om Finansinspektionen innan ett sådant tillstånd som avses i 2 mom. i nämnda paragraf beviljats har meddelat registermyndigheten att försäkringsbolaget inte har iakttagit bestämmelserna om delning eller om fortsättande av verksamheten i Finland eller avslutande av verksamheten eller att Finansinspektionen har förbjudit delningen i enlighet med vad som bestäms ovan i detta moment. Tillstånd får beviljas innan en månad har förflutit efter den dag som avses i 17 kap. 6 § 2 mom. i aktiebolagslagen endast om Finansinspektionen har meddelat att den inte motsätter sig delningen.
Om det övertagande bolaget är registrerat eller registreras i någon annan stat, ska de finska försäkringsbolag som deltar i delningen inom sex månader från det att samtycke beviljats av Finansinspektionen hos registermyndigheten ansöka om tillstånd att verkställa delningen, vid äventyr att delningen förfaller.
Om ett övertagande försäkringsbolag som är registrerat eller registreras i någon annan stat än Finland efter delningen ämnar fortsätta verksamheten i Finland, tillämpas på försäkringsbolaget vad som föreskrivs om ett utländskt försäkringsbolags verksamhet i Finland.
Flyttning av hemorten
Allmänna bestämmelser (29.12.2022/1338)
(29.12.2022/1338) Tillämpning av aktiebolagslagen
Om inte annat föreskrivs i denna lag, tillämpas bestämmelserna om aktiebolag i 17 a kap. i aktiebolagslagen på försäkringsbolag. Bestämmelserna i 17 a kap. i aktiebolagslagen om
1) aktieägare och innehavare av optionsrätter och andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier, tillämpas på motsvarande sätt på delägare i ett försäkringsbolag och innehavare av garantiandelar, optionsrätter och andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier eller garantiandelar,
2) borgenärer, tillämpas på motsvarande sätt på andra än försäkringsborgenärer.
På ett försäkringsbolag tillämpas dock inte 17 a kap. 1 §, 5 § 3 mom., 9 § 3 mom., 13 §, 16 §, 21 § i fråga om tiden för ansökan om tillstånd av registermyndigheten eller 27 § 3 mom. i aktiebolagslagen.
Definition och genomförande av flyttning av hemorten (29.12.2022/1338)
(29.12.2022/1338) Flyttning av hemort och genomförande av flyttning av hemorten
Ett försäkringsbolag (det bolag som flyttar) kan ändra sin bolagsform till ett tillåtet försäkringsföretag i destinationsstaten (det bolag som flyttat) och flytta sin hemort till denna destinationsstat. Försäkringsbeståndet samt övriga tillgångar och skulder hos det bolag som flyttar övertas av det bolag som flyttat. Bolaget upplöses inte och bolaget bevarar sin status som juridisk person. Delägarna i det bolag som flyttar blir delägare i det bolag som flyttat.
Bestämmelser om olika sätt att verkställa flyttning av hemorten finns i 17 a kap. 3 § i aktiebolagslagen. Utöver det som föreskrivs i 17 a kap. 3 § i aktiebolagslagen, kan flyttning av hemorten genomföras enbart om det bolag som flyttar får koncession att utöva försäkringsverksamhet i enlighet med artikel 14 i Solvens II-direktivet av en behörig myndighet i destinationsstaten.
(29.12.2022/1338) Flyttningsplan och en revisors yttrande
Utöver vad som föreskrivs om saken i 17 a kap. 4 § i aktiebolagslagen ska flyttningsplanen uppta
1) en utredning om hur ansvarsskulden i bokföringen hos det bolag som flyttar fastställs i destinationsstaten,
2) en utredning om hur utjämningsbeloppet behandlas i bolagets bokslut efter att flyttningen av hemorten har genomförts,
3) om det bolag som flyttar är ett ömsesidigt försäkringsbolag, en utredning om hurdant delägarskap delägarna i det bolag som flyttar kommer att ha i det bolag som flyttat, samt
4) en utredning om att det bolag som flyttat efter flyttningen av hemorten uppfyller kraven i fråga om ansvarsskuld och kapitalkraven för försäkringsbolag i enlighet med Solvens II-direktivet.
Vad som i 17 a kap. 9 § 1 mom. i aktiebolagslagen föreskrivs om en revisors yttrande ska också tillämpas på försäkringsbolag. Revisorn behöver dock inte ge yttranden om de omständigheter som avses i 1 mom. 4 punkten i denna paragraf. Dessutom krävs av revisorn den behörighet som anges i 2 kap. 5 § i revisionslagen eller av en annan oberoende sakkunnig motsvarande godkänd behörighet i destinationsstaten.
På anmärkningar som gäller flyttningsplanen vilka inkommit till bolag som flyttar enlighet med 17 a kap. 5 § 1 och 2 mom. i aktiebolagslagen tillämpas, med undantag av tidsfristerna, vad som föreskrivs i 7 § i detta kapitel om framläggande och sändande av handlingar och lämnande av nya uppgifter.
Förfarandet för flyttning av hemorten (29.12.2022/1338)
(29.12.2022/1338) Ansökan om Finansinspektionens samtycke
Inom en månad efter det att flyttningsplanen har undertecknats ska det bolag som flyttar ansöka om Finansinspektionens samtycke till flyttningsplanen. Det bolag som flyttar ska i samband med ansökan om samtycke tillställa Finansinspektionen alla de handlingar som avses i 7 §.
I samband med ansökan om samtycke ska det bolag som flyttar meddela Finansinspektionen om att koncessionen för det bolag som flyttar ska återkallas, då flyttningen av hemorten har registrerats och destinationsstatens behöriga myndighet har beviljat det bolag som flyttat koncession.
(29.12.2022/1338) Finansinspektionens kallelse på försäkringsborgenärerna
Om Finansinspektionen inte anser att en ansökan utan vidare utredning ska avslås, ska den utfärda en kallelse med anledning av ansökan om flyttning av hemorten i den officiella tidningen på bekostnad av det bolag som flyttar. I kallelsen ska de försäkringsborgenärer i det bolag som flyttar som önskar framställa anmärkningar mot ansökan uppmanas att framställa dem till Finansinspektionen inom en av Finansinspektionen utsatt tid som ska vara minst en månad och högst två månader.
Finansinspektionen ska förplikta det bolag som flyttar att utan dröjsmål underrätta om kallelsen i åtminstone en tidning, vars huvudsakliga utdelningsområde omfattar hemorten för det bolag som flyttar samt dessutom enligt vad Finansinspektionen vid behov särskilt bestämmer.
(29.12.2022/1338) Beslut om flyttning av hemorten
I det bolag som flyttar beslutar bolagsstämman om flyttning av hemorten. Bestämmelser om beslutstidpunkten och sättet att fatta beslut finns i 17 a kap. 14 § i aktiebolagslagen. Bestämmelser om stämmokallelsen och om informationen till innehavare av optionsrätter och andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier samt om rättsverkningarna av flyttningsbeslutet finns i 17 kap. 15 och 17 § i aktiebolagslagen.
Utöver vad som i 17 a kap. 17 § i aktiebolagslagen bestäms om rättsverkningarna av flyttningsbeslutet ska Finansinspektionen utan dröjsmål underrättas om beslutet om att flyttningsplanen godkänns eller förkastas eller att flyttningen av hemorten förfaller.
(29.12.2022/1338) Framläggande och sändande av handlingar och lämnande av nya uppgifter
Följande handlingar ska under minst en månad före den bolagsstämma som beslutar om flyttning av hemorten hållas tillgängliga för delägarna på huvudkontoret för det bolag som flyttar eller på dess webbsidor samt läggas fram på bolagsstämman:
1) flyttningsplanen och styrelsens redogörelse,
2) bokslut, verksamhetsberättelser och revisionsberättelser för de tre senast avslutade räkenskapsperioderna för det bolag som flyttar och lägesrapporten om solvens och finansiell ställning enligt 8 a kap. 1 § i denna lag,
3) om det från senast avslutade räkenskapsperiod för ett publikt försäkringsbolag som flyttar har förflutit över sex månader till det datum då flyttningsplanen undertecknades, bokslutet för sådant bolag samt dess verksamhetsberättelse och revisionsberättelse, vilka ska vara av ett datum som inte får ligga längre bak i tiden än tre månader räknat från det datum då flyttningsplanen undertecknades, eller en sådan delårsrapport som avses i 2 kap. 5 § i värdepappersmarknadslagen för de sex eller nio första månaderna efter senaste räkenskapsperiod,
4) de beslut om utbetalningar av medel som det bolag som flyttar eventuellt har fattat efter bolagets senaste räkenskapsperiod,
5) för det bolag som flyttar de delårsrapporter som har upprättats efter bolagets senaste räkenskapsperiod,
6) en redogörelse av styrelsen för det bolag som flyttar för händelser som efter det senaste bokslutet och den senaste verksamhetsberättelsen eller den senaste delårsrapporten väsentligt har påverkat bolagets ställning, samt
7) för det bolag som flyttar ett sådant yttrande om flyttningsplanen och styrelsens redogörelse som avses i 3 § 2 mom.
De handlingar som avses i 1 mom. ska utan dröjsmål sändas till delägare som ber om dem, om handlingarna inte kan laddas ner och skrivas ut från försäkringsbolagets webbsidor.
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom., ska bolaget underrätta bolagsstämman om sådana andra händelser som väsentligt påverkar bolagets ställning och som försäkringsbolaget får kännedom om före flyttningsbeslutet.
(29.12.2022/1338) Inlösenförfarande
Vad som i 17 a kap. 18 § i aktiebolagslagen bestäms om inlösen av aktier och av optionsrätter och andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier tillämpas på inlösen av försäkringsbolags aktier, garantiandelar, optionsrätter och andra särskilda rättigheter som berättigar till aktier eller garantiandelar.
Med avvikelse från det som bestäms om gängse pris i 17 a kap. 18 § 4 mom. i aktiebolagslagen, ska ett ömsesidigt försäkringsbolags garantiandelar lösas in till ett pris enligt 17 kap. 6 § 2 mom. i denna lag.
(29.12.2022/1338) Finansinspektionens samtycke
Efter att det bolag som flyttar godkänt flyttningsplanen ska Finansinspektionen ge sitt samtycke, om flyttningen av hemorten inte äventyrar de försäkrade förmånerna och destinationsstatens behöriga myndighet har beviljat det bolag som flyttar koncession att utöva försäkringsverksamhet i enlighet med artikel 14 i Solvens II-direktivet.
Om samtycke inte har sökts inom föreskriven tid eller om det har vägrats och beslutet om vägran har vunnit laga kraft, förfaller flyttningen av hemorten.
(29.12.2022/1338) Ändringssökande
Det bolag som flyttar och den som framställt anmärkning och som anser att Finansinspektionens beslut kränker hans eller hennes rätt har rätt att överklaga Finansinspektionens beslut enligt vad som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen. Besvären ska behandlas skyndsamt.
Verkställande av flyttning av hemorten och rättsverkningar (29.12.2022/1338)
(29.12.2022/1338) Tillstånd av registermyndigheten för verkställande av flyttning av hemorten
Det bolag som flyttar ska ansöka om tillstånd för verkställande av flyttningen av hemorten av registermyndigheten inom sex månader från det att Finansinspektionen beviljat samtycke för flyttningen av hemorten. I annat fall förfaller flyttningen av hemorten.
Bestämmelser om innehållet i den ansökan som avses i 1 mom. finns i 17 a kap. 21 § i aktiebolagslagen. Till ansökan ska dessutom fogas ett intyg över Finansinspektionens samtycke.
(29.12.2022/1338) Förutsättningar för registrering av flyttning av hemorten i en annan stat och flyttning av ett bolags hemort som försatts i likvidation
Bestämmelser om förutsättningarna för registrering av flyttning av hemorten finns i 17 a kap. 27 § 1 och 2 mom. i aktiebolagslagen. Flyttningen av hemorten kan verkställas trots att det bolag som flyttar har försatts i likvidation, under förutsättning att bolagets tillgångar inte har börjat skiftas mellan delägarna så som avses i 23 kap. 22 § i denna lag.
Registermyndigheten ska utan dröjsmål informera Finansinspektionen i enlighet med bestämmelsen i 17 a kap. 27 § 2 mom. i aktiebolagslagen.
(29.12.2022/1338) Förutsättningar för registrering av flyttning av hemorten i Finland
Om ett utländskt bolag flyttar sin hemort till Finland, är en förutsättning för registrering av flyttningen av försäkringsbolagets hemort, utöver det som föreskrivs i 17 a kap. 20 § 2 mom. i aktiebolagslagen, att det bolag som flyttar har fått koncession av Finansinspektionen i enlighet med 2 kap. 3 §.
(29.12.2022/1338) Rättsverkningar av flyttning av hemorten
Bestämmelser om rättsverkningar av flyttning av hemorten finns i 2 § 1 mom. i detta kapitel och i 17 a kap. 28 § i aktiebolagslagen.
Bestämmelser om återgång av flyttning av hemorten finns i 17 a kap. 31 § i aktiebolagslagen.
Det bolag som flyttar ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om att flyttningen av hemorten förfallit.
Andra bestämmelser om flyttning av ett försäkringsbolags hemort (29.12.2022/1338)
(29.12.2022/1338) Försäkringstagares rätt att säga upp försäkringsavtalet
När ett försäkringsbolag har flyttat sin hemort till destinationsstaten, får en försäkringstagare i det bolag som flyttar, som inte har medverkat till beslutet om flyttning av hemorten och som inte enligt 12 § i lagen om försäkringsavtal har rätt att säga upp försäkringen när som helst, skriftligen säga upp sitt försäkringsavtal inom tre månader från det tillkännagivande som avses i 16 § i detta kapitel.
(29.12.2022/1338) Skyldighet för det bolag som flyttat att offentliggöra flyttningen av hemorten
Styrelsen för det bolag som flyttat ska tillkännage flyttningen av hemorten genom att inom en månad efter registreringen av verkställigheten av flyttningen av hemorten offentliggöra detta i den officiella tidningen och i åtminstone en tidning i vars huvudsakliga utdelningsområde det bolag som flyttar hade sin hemort. Finansinspektionen kan bestämma att tillkännagivandet ska ske även på något annat sätt. Tillkännagivandet ska också innehålla ett omnämnande av den rätt som försäkringstagaren har att säga upp sitt försäkringsavtal så som föreskrivs i 15 §.
(29.12.2022/1338) Bestämmelser som tillämpas på verksamhet för ett utländskt bolag som flyttat
Om ett bolag som flyttat utomlands avser fortsätta att tillhandahålla försäkringar i Finland efter flyttningen av hemorten, tillämpas på bolaget vad som föreskrivs om utländska försäkringsbolags verksamhet i Finland.
Överlåtelse av försäkringsbeståndet
Allmänna bestämmelser
(17.12.2010/1170) Överlåtelse av försäkringsbeståndet
Ett försäkringsbolag (överlåtande bolag) kan överlåta sitt försäkringsbestånd till ett annat försäkringsbolag (övertagande bolag).
Vid överlåtelse av en del av försäkringsbeståndet tillämpas på motsvarande sätt vad som föreskrivs om överlåtelse av försäkringsbeståndet.
På det övertagande bolaget ska överföras också den del av det överlåtande bolagets utjämningsbelopp som svarar mot det försäkringsbestånd som ska överlåtas. Försäkringsbeståndet kan överlåtas även om det överlåtande bolaget har försatts i likvidation.
(20.3.2015/303) Plan för överlåtelse av försäkringsbeståndet
Det överlåtande bolagets styrelse ska med det övertagande bolagets styrelse för överlåtelsen av försäkringsbeståndet upprätta en skriftlig plan som ska dateras och undertecknas.
Av planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet ska det framgå
1) det överlåtande och det övertagande bolagets firma, företags- och organisationsnummer eller motsvarande identifieringsuppgifter och hemorter,
2) utredning om orsaken till överlåtelsen av försäkringsbeståndet,
3) vid behov förslag till ändring av det övertagande bolagets bolagsordning,
4) förslag till eventuellt vederlag för överlåtelse av försäkringsbeståndet och till villkor för vederlaget,
5) utredning om de särskilda förmåner och rättigheter som tillkommer det överlåtande och det övertagande bolagets förvaltningsråds- och styrelseledamöter, verkställande direktör, revisor och i 3 § avsedd revisor,
6) utredning om vad som har avtalats om sådant delägarskap i det övertagande bolaget som bygger på försäkringar som överlåts, om det övertagande bolaget är ett ömsesidigt försäkringsbolag,
7) utredning om det försäkringsbestånd som ska överlåtas och de tillgångar som enligt avtal ska överföras som täckning för beståndet,
8) utredning om det utjämningsbelopp som överförs,
9) en utredning om att det överlåtande försäkringsbolaget, som inte försatts i likvidation, och det övertagande försäkringsbolaget efter överlåtelsen uppfyller kraven i fråga om ansvarsskuld enligt 9 och 10 kap. och kapitalkraven enligt 11 kap. och, om bolaget är ett kompositbolag, kapitalkraven enligt 13 a kap. i denna lag eller solvenskraven enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar, (20.3.2015/319)
10) utredning om återbetalning av ett ömsesidigt försäkringsbolags garantikapital i en situation som avses i 4 § 4 mom.,
11) förslag till planerad tidpunkt för överlåtelsen av försäkringsbeståndet.
En revisors yttrande
Styrelserna för de bolag som deltar i överlåtelsen av försäkringsbeståndet ska utse en eller flera revisorer med behörighet enligt 7 kap. 3 § med uppgift att till både det överlåtande och det övertagande bolaget lämna ett yttrande om planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet. I yttrandet ska bedömas om planen ger riktiga och tillräckliga uppgifter om omständigheter som väsentligt kan inverka på bedömningen av orsaken till att försäkringsbeståndet överlåts, värdet av det försäkringsbestånd som övergår till det övertagande bolaget och den egendom som enligt avtalet ska överföras som täckning för beståndet samt värdet av ett eventuellt vederlag. I yttrandet ska särskilt nämnas om överlåtelsen av försäkringsbeståndet kan äventyra betalningen av bolagets skulder.
7 kap. 3 § har upphävts genom L 630/2016, se RevisionsL 1141/2015 2 kap. 5 §.
Förfarande för överlåtelse av försäkringsbeståndet
Ansökan om Försäkringsinspektionens samtycke
Inom en månad efter det att planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet har undertecknats ska försäkringsbolagen ansöka om Försäkringsinspektionens samtycke till planen och vid behov om fastställelse av den ändring av bolagsordningen som överlåtelsen av försäkringsbeståndet kräver. Försäkringsbolagen ska i samband med ansökan om samtycke tillställa Försäkringsinspektionen alla de handlingar som avses i 10 §.
Det övertagande och det överlåtande bolaget ska i samband med den ansökan som avses i 1 mom. ansöka om Försäkringsinspektionens fastställelse av grunderna för överföring av utjämningsbeloppet.
Om försäkringsverksamheten enligt det försäkringsbestånd som övertas är mera omfattande än omfattningen av det övertagande försäkringsbolagets koncession, ska det övertagande försäkringsaktiebolaget i samband med den ansökan som avses i 1 mom. hos Försäkringsinspektionen ansöka om utvidgning av koncessionen i enlighet med 2 kap. 4 §. Det överlåtande bolaget ska hos Försäkringsinspektionen ansöka om begränsning av koncessionen till behövliga delar.
Om försäkringsbolaget överlåter hela sitt försäkringsbestånd ska bolaget för återkallande av koncessionen och eventuell upplösning av bolaget underrätta Försäkringsinspektionen om det lägger ned försäkringsverksamheten eller om det fortsätter att bedriva annan affärsverksamhet.
Försäkringsinspektionens kallelse på försäkringsborgenärerna
Om Försäkringsinspektionen inte anser att en ansökan om överlåtelse av försäkringsbeståndet utan vidare utredning ska avslås, ska inspektionen utfärda en kallelse med anledning av ansökan i den officiella tidningen på det övertagande bolagets bekostnad. I kallelsen ska de försäkringsborgenärer för försäkringar som ingår i det försäkringsbestånd som överlåts vilka önskar framställa anmärkningar mot ansökningen uppmanas att framställa dem till Försäkringsinspektionen inom en av Försäkringsinspektionen utsatt tid som ska vara minst en månad och högst två månader.
Kallelse ska också utfärdas på övriga försäkringsborgenärer i det överlåtande bolaget, om överlåtelsen av försäkringsbeståndet enligt det yttrande som avses i 3 § kan äventyra betalningen av det överlåtande bolagets skulder. Kallelse ska också utfärdas på försäkringsborgenärerna i det övertagande bolaget, om överlåtelsen av försäkringsbeståndet enligt det sagda yttrandet kan äventyra betalningen av det övertagande bolagets skulder.
Försäkringsinspektionen ska förplikta det överlåtande bolaget att utan dröjsmål underrätta om kallelsen i åtminstone en tidning som utkommer på det överlåtande bolagets hemort samt dessutom enligt vad Försäkringsinspektionen vid behov särskilt bestämmer.
Överlåtelse av försäkringsbestånd vid bedrivande av direkt försäkringsverksamhet i någon annan EES-stat än Finland
Om det försäkringsbestånd som ska överlåtas innehåller försäkringsavtal som har slutits med stöd av etableringsrätten eller rätten att fritt tillhandahålla tjänster enligt 3 kap. 1 och 6 §, ska Försäkringsinspektionen innan den ger samtycke till överlåtelsen enligt 12 § i detta kapitel inhämta godkännande av den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den EES-stat där den risk som ett skadeförsäkringsavtal gäller enligt 3 kap. 7 § är belägen eller där livförsäkringstagaren är varaktigt bosatt eller, om livförsäkringstagaren är en juridisk person, där den juridiska personen har det driftställe som avtalet hänför sig till.
Om de försäkringsavtal som ska överlåtas har slutits utgående från en filial som avses i 3 kap. 4 §, ska Försäkringsinspektionen innan den ger sitt samtycke till överlåtelsen ge den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där filialen är belägen möjlighet att bli hörd i fråga om överlåtelsen av försäkringsbeståndet.
(20.3.2015/303) Samtycke av EES-staternas tillsynsmyndigheter till överlåtelse av försäkringsbestånd
Om Finansinspektionen inte inom tre månader från det att begäran har tillställts mottagaren har fått svar av de myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i de EES-stater av vilka Finansinspektionen med stöd av 6 § 1 mom. har begärt bekräftelse eller godkännande eller vilka Finansinspektionen med stöd av 6 § 2 mom. har gett möjlighet att bli hörda, ska dessa anses ha bekräftat att det övertagande bolaget uppfyller kapitalkraven eller ha gett sitt samtycke till eller positiva utlåtande om överlåtelsen av försäkringsbeståndet.
Beslut om överlåtelse av försäkringsbeståndet
I det överlåtande och det övertagande bolaget beslutar bolagsstämman om överlåtelse av försäkringsbeståndet.
Överlåtelsen av försäkringsbeståndet förfaller, om inte den bolagsstämma som ska besluta om överlåtelsen hålls inom fyra månader från det att planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet har undertecknats.
Bolagsstämman ska fatta beslut om överlåtelse av försäkringsbeståndet i enlighet med 5 kap. 21 §.
Kallelse till bolagsstämma
Kallelse till den bolagsstämma som ska besluta om överlåtelsen av försäkringsbeståndet ska utfärdas tidigast två månader och, om bolagsordningen inte föreskriver en längre tid, senast en månad före bolagsstämman, den sista anmälningsdagen enligt 5 kap. 7 § i aktiebolagslagen eller den i 4 kap. 2 § 2 mom. i aktiebolagslagen angivna dagen för bolag som anslutits till värdeandelssystemet.
Vid överlåtelse av hela försäkringsbeståndet ska kallelse utfärdas på alla delägare i enlighet med 5 kap. 16 § 2 mom.
AktiebolagsL 624/2006 4 kap. har upphävts genom L 349/2017, se AktiebolagsL 624/2006 3 och 6 kap. samt L om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet 348/2017.
Framläggande och sändande av handlingar
Följande handlingar ska under minst en månad före den bolagsstämma som beslutar om överlåtelsen av försäkringsbeståndet hållas tillgängliga för delägarna på de i överlåtelsen av försäkringsbeståndet deltagande bolagens huvudkontor eller webbsidor, utan dröjsmål sändas till de delägare som ber om dem samt läggas fram på bolagsstämman:
1) planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet,
2) varje i överlåtelsen av försäkringsbeståndet deltagande bolags bokslut, verksamhetsberättelser och revisionsberättelser för de tre senast avslutade räkenskapsperioderna,
3) en kopia av ett mellanbokslut, en verksamhetsberättelse och en revisionsberättelse, vilka ska vara av ett datum som inte får ligga längre bak i tiden än tre månader räknat från det datum då planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet undertecknades, om det har förflutit över sex månader från utgången av den räkenskapsperiod som det senaste bokslutet gäller till det datum då planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet undertecknades och fastställelse av bokslutet inte behandlas på stämman,
4) varje i överlåtelsen av försäkringsbeståndet deltagande bolags delårsrapporter som har upprättats efter bolagets senaste räkenskapsperiod, om mellanbokslutet inte omfattar rapportperioden,
5) styrelsens redogörelse för händelser som efter bolagets senaste bokslut, verksamhetsberättelse, mellanbokslut eller delårsrapport väsentligt har påverkat bolagets ställning, samt
6) ett sådant yttrande om planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet som avses i 3 §.
Hur ett beslut om överlåtelse av försäkringsbeståndet förfaller
Om överlåtelse av försäkringsbeståndet inte godkänns utan ändringar enligt planen i såväl det överlåtande som det övertagande bolaget, förfaller överlåtelsen av försäkringsbeståndet.
Försäkringsinspektionen ska utan dröjsmål underrättas om bolagsstämmans beslut om att överlåtelsen av försäkringsbeståndet godkänns eller förkastas eller att överlåtelsen förfaller.
Försäkringsinspektionens samtycke
Efter att försäkringsbolaget godkänt planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet ska Försäkringsinspektionen ge sitt samtycke, om
1) överlåtelsen av försäkringsbeståndet inte äventyrar de försäkrade förmånerna,
2) överlåtelsen av försäkringsbeståndet inte anses äventyra iakttagandet av sunda och försiktiga affärsprinciper i försäkringsbolagets verksamhet, samt om
3) det övertagande bolagets koncession har utvidgats i sådana situationer som avses i 4 § 3 mom.
Försäkringsinspektionen har rätt att till samtycket foga sådana villkor som den anser nödvändiga för att trygga de försäkrade förmånerna och iakttagandet av sunda och försiktiga affärsprinciper i försäkringsbolagets verksamhet.
Om samtycke inte har sökts inom föreskriven tid eller om det har vägrats och beslutet om vägran har vunnit laga kraft, förfaller överlåtelsen av försäkringsbeståndet.
(19.12.2008/893) Ändringssökande
Det överlåtande och det övertagande bolaget samt den som framställt anmärkning och som anser att Finansinspektionens beslut kränker hans rätt har rätt att överklaga Finansinspektionens beslut enligt vad som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen. Besvären ska behandlas skyndsamt.
Se L om Finansinspektionen 878/2008 73 §.
(19.12.2008/893) Rättsverkningar av överlåtelsen av försäkringsbeståndet
Försäkringsbeståndet övergår på det övertagande bolaget då Finansinspektionen har gett sitt samtycke till åtgärden. Finansinspektionen kan på ansökan även fastställa en senare tidpunkt för försäkringsbeståndets övergång.
Bestämmelser om återkallelse av ett försäkringsbolags koncession då det har överlåtit hela sitt försäkringsbestånd till ett annat försäkringsbolag och anmält att det lägger ned försäkringsverksamheten finns i 26 § 4 mom. i lagen om Finansinspektionen. Bestämmelser om upplösning av ett bolag som inte fortsätter att bedriva annan affärsverksamhet finns i 20 kap. i aktiebolagslagen.
Utan hinder av vad som föreskrivs i 2 mom. får ett försäkringsaktiebolag vars hela försäkringsbestånd överlåtits och vars koncession har återkallats i enlighet med 26 § 4 mom. i lagen om Finansinspektionen dock efter att ha gjort behövliga ändringar i bolagsordningen fortsätta med sin verksamhet som ett aktiebolag som bedriver annan affärsverksamhet utan sådant likvidations- och upplösningsförfarande som nämns i 23 kap. Ändringen av bolagsordningen ska anmälas för registrering inom sex månader efter det att koncessionen återkallats. Om ändringen av bolagsordningen inte har anmälts för registrering inom nämnda tid eller om registrering har vägrats och beslutet om detta har vunnit laga kraft, har beslutet om fortsatt verksamhet förfallit. En sådan ändring av bolagsordningen som avses i detta moment behöver inte fastställas av Finansinspektionen.
Försäkringstagares rätt att säga upp försäkringsavtalet
När ett försäkringsbolag har överlåtit sitt försäkringsbestånd till ett annat försäkringsbolag, får en försäkringstagare med en försäkring i det överlåtna försäkringsbeståndet, om han inte medverkat till beslutet om överlåtelse av försäkringsbeståndet och inte enligt 12 § i lagen om försäkringsavtal har rätt att säga upp försäkringen när som helst, skriftligen säga upp sitt försäkringsavtal inom tre månader från det tillkännagivande som avses i 16 § i detta kapitel.
Det övertagande bolagets skyldighet att offentliggöra överlåtelsen av försäkringsbeståndet
Det övertagande bolagets styrelse ska tillkännage överlåtelsen av försäkringsbeståndet genom att inom en månad efter det att försäkringsbeståndet överförts offentliggöra detta i den officiella tidningen och i åtminstone en tidning som utkommer på det överlåtande bolagets hemort. Försäkringsinspektionen kan bestämma att tillkännagivandet ska ske även på något annat sätt. Tillkännagivandet ska också innehålla ett omnämnande av den rätt som försäkringstagaren har att säga upp sitt försäkringsavtal så som föreskrivs i 15 §.
Överlåtelse av försäkringsbeståndet till ett utländskt försäkringsbolag
(20.3.2015/303) Överlåtelse till ett utländskt EES-försäkringsbolag av ett försäkringsbestånd som tecknats med stöd av etableringsrätten och rätten att fritt tillhandahålla tjänster
Ett försäkringsbolag får med Finansinspektionens samtycke helt eller delvis överlåta sitt bestånd av försäkringsavtal som ingåtts med stöd av etableringsrätten enligt 3 kap. 1 § och rätten att fritt tillhandahålla tjänster enligt 6 § till ett utländskt försäkringsbolag som har sin hemort i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (utländskt EES-försäkringsbolag).
Innan Finansinspektionen ger sitt samtycke enligt 12 § ska den inhämta bekräftelse av tillsynsmyndigheten i det övertagande bolagets hemstat om att det övertagande bolaget med beaktande av överlåtelsen uppfyller de kapitalkrav enligt Solvens II -direktivet som ställs på försäkringsbolag samt samtycke av tillsynsmyndigheten i den EES-stat där den risk som ett skadeförsäkringsavtal gäller enligt 3 kap. 7 § är belägen eller där livförsäkringstagaren är varaktigt bosatt eller, om livförsäkringstagaren är en juridisk person, där den juridiska personen har det driftställe som avtalet hänför sig till.
Om de försäkringsavtal som ska överlåtas har slutits genom en filial som avses i 3 kap. 4 §, ska Finansinspektionen innan den ger sitt samtycke enligt 12 § i detta kapitel ge den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där filialen är belägen möjlighet att bli hörd i fråga om överlåtelsen av försäkringsbeståndet.
I fråga om överlåtelse av försäkringsbeståndet enligt denna paragraf ska i övrigt iakttas vad som föreskrivs ovan i detta kapitel, dock så att det revisorsyttrande som avses i 3 § inte behöver lämnas till det övertagande bolaget, att den av Finansinspektionen utfärdade kallelsen på försäkringsborgenärerna som avses i 5 § 2 mom. offentliggörs på det överlåtande bolagets bekostnad, att denna kallelse inte utfärdas på det övertagande bolagets försäkringsborgenärer samt att 15 och 16 § inte tillämpas på överlåtelsen. Kapitlets 4 § 2 och 3 mom., 8–10 §, 12 § 1 mom. 3 punkten och 5 kap. 21 § 3 mom. tillämpas inte på det övertagande bolaget.
Om Finansinspektionen inte inom tre månader från det att begäran har tillställts mottagaren har fått svar av tillsynsmyndigheterna i de EES-stater av vilka Finansinspektionen med stöd av 2 mom. har begärt bekräftelse eller samtycke eller vilka Finansinspektionen med stöd av 3 mom. har gett möjlighet att bli hörda, ska dessa anses ha bekräftat att det övertagande bolaget uppfyller kapitalkraven eller har gett sitt samtycke till eller ett positivt yttrande om överlåtelsen av försäkringsbeståndet.
Finansinspektionen får inte ge samtycke enligt 12 § till överlåtelse av försäkringsbeståndet om det övertagande försäkringsbolaget har avkrävts en plan för återställande av en sund finansiell ställning enligt 25 kap. 5 § eller en kortfristig finansieringsplan enligt 25 kap. 6 § och om Finansinspektionen anser att försäkringstagarnas rättigheter enligt försäkringsavtalen eller ett återförsäkringsföretags avtalsförpliktelser är hotade.
(20.3.2015/303) Överlåtelse av annat försäkringsbestånd till ett utländskt EES-försäkringsbolag
Ett försäkringsbolag kan med samtycke av Finansinspektionen helt eller delvis överlåta ett annat försäkringsbestånd än ett sådant som avses i 17 § till ett EES-försäkringsbolag.
Finansinspektionen ska innan den ger sitt samtycke enligt 12 § inhämta bekräftelse av den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där det övertagande bolaget är beläget om att det övertagande bolaget med beaktande av överlåtelsen uppfyller kapitalkraven enligt Solvens II -direktivet.
I fråga om överlåtelse av försäkringsbeståndet enligt denna paragraf ska i övrigt iakttas vad som föreskrivs ovan i detta kapitel, dock så att det revisorsyttrande som avses i 3 § inte behöver lämnas till det övertagande bolaget, att den av Finansinspektionen utfärdade kallelsen på försäkringsborgenärerna som avses i 5 § 2 mom. offentliggörs på det överlåtande bolagets bekostnad och att denna kallelse inte utfärdas på det övertagande bolagets försäkringsborgenärer. Kapitlets 4 § 2 och 3 mom., 8–10 §, 12 § 1 mom. 3 punkten och 5 kap. 21 § 3 mom. tillämpas inte på det övertagande bolaget.
(20.3.2015/303) Övertagande av försäkringsbeståndet av ett utländskt EES-försäkringsbolag
Ett försäkringsbolag kan med Finansinspektionens samtycke helt eller delvis överta försäkringsbeståndet av ett utländskt EES-försäkringsbolag. Finansinspektionen ska ge sitt samtycke till övertagandet av försäkringsbeståndet, om de förutsättningar som anges i 12 § uppfylls.
Finansinspektionen ska inom tre månader efter att den mottagit begäran om yttrande lämna sitt svar till den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i det överlåtande bolagets hemstat. Om Finansinspektionen inte inom föreskriven tid har svarat myndigheten som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i det överlåtande bolagets hemstat, anses Finansinspektionen ha gett sitt samtycke till överlåtelsen av försäkringsbeståndet.
Överlåtelse av försäkringsbeståndet till ett försäkringsbolag i ett tredjeland
Om den risk som ett skadeförsäkringsavtal gäller enligt 3 kap. 7 § är belägen i Finland, eller om livförsäkringstagaren är varaktigt bosatt i Finland eller om livförsäkringstagaren är en juridisk person, den juridiska personens driftställe som avtalet hänför sig till är beläget i Finland eller om det är fråga om återförsäkringsverksamhet, får försäkringsbolaget med Försäkringsinspektionens samtycke och med iakttagande av bestämmelserna i 1–16 § helt eller delvis överlåta det försäkringsbestånd som uppkommit genom sådan försäkringsverksamhet till ett utländskt försäkringsbolag enligt 18 § i lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) som inte har sin hemstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (försäkringsbolag i ett tredjeland) och som har en filial i Finland. På det övertagande bolaget tillämpas inte 4 § 2 och 3 mom., 8–10 §, 12 § 1 mom. 3 punkten och 5 kap. 21 § 3 mom. i detta kapitel.
Överlåtelse och övertagande av försäkringsbeståndet i en annan stat än en EES-stat
Ett försäkringsbolag kan utan det tillståndsförfarande som föreskrivs i detta kapitel helt eller delvis överlåta sitt bestånd av försäkringsavtal som slutits utgående från en filial som är belägen i en annan stat än en EES-stat till ett utländskt EES-försäkringsbolag eller ett försäkringsbolag i ett tredjeland, och en filial belägen i ett tredjeland kan av ett utländskt EES-försäkringsbolag eller ett försäkringsbolag i ett tredjeland helt eller delvis överta försäkringsbeståndet. Försäkringsbolaget ska utan dröjsmål underrätta Försäkringsinspektionen om överlåtelse och övertagande av försäkringsbestånd enligt denna paragraf.
Ändring av bolagsform
Ombildning av ett publikt försäkringsbolag till privat och av ett privat försäkringsbolag till publikt
Tillämpning av aktiebolagslagen
På ett publikt försäkringsaktiebolag och ett publikt ömsesidigt försäkringsbolag tillämpas det som i 19 kap. 2 och 3 § i aktiebolagslagen bestäms om ombildning av ett publikt aktiebolag till privat aktiebolag.
(20.3.2015/303) Ombildning av ett privat försäkringsbolag till publikt
Bolagsstämmans beslut om ombildning av ett privat försäkringsaktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsbolag till publikt bolag ska fattas med kvalificerad majoritet enligt 5 kap. 21 §.
Ett privat försäkringsaktiebolag kan ombildas till publikt försäkringsaktiebolag och ett ömsesidigt försäkringsbolag till publikt ömsesidigt försäkringsbolag endast om bolaget uppfyller kraven i fråga om ansvarsskuld enligt 9 och 10 kap. och kapitalkraven enligt 11 kap. och, om bolaget är ett kompositbolag, kapitalkraven enligt 13 a kap. i denna lag eller solvenskraven enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om diversifiering av placeringar samt om bolagets bolagsordning uppfyller de krav som denna lag ställer på publika försäkringsbolags bolagsordning. Ändringen av bolagsordningen förfaller, om inte försäkringsbolaget inom en månad från det att Finansinspektionen har fastställt försäkringsbolagets bolagsordning gör registeranmälan om en sådan ändring av bolagsordningen som gäller ombildning till ett publikt försäkringsaktiebolag eller ett publikt ömsesidigt försäkringsbolag. (20.3.2015/319)
Försäkringsbolaget blir ett publikt försäkringsbolag när den ändring av bolagsordningen som gäller ändring av bolagsformen registreras i handelsregistret.
Ändring av bolagsformen från försäkringsaktiebolag till ömsesidigt försäkringsbolag eller från ömsesidigt försäkringsbolag till försäkringsaktiebolag
Ändring av bolagsform
Ett försäkringsaktiebolag kan ombildas till ömsesidigt försäkringsbolag och ett ömsesidigt försäkringsbolag till försäkringsaktiebolag utan likvidationsförfarande.
Om ett ömsesidigt försäkringsbolag ändrar sin bolagsform till försäkringsaktiebolag, får delägarna i det ömsesidiga försäkringsbolaget som vederlag för ändringen av bolagsformen alla aktier i försäkringsaktiebolaget. Vederlaget får också bestå av pengar samt av annan egendom och åtaganden.
Om ett försäkringsaktiebolag ändrar sin bolagsform till ömsesidigt försäkringsbolag, ska det i den plan för ändring av bolagsformen som avses i 4 mom. bestämmas om delägarskapet i det ömsesidiga försäkringsbolaget för försäkringsaktiebolagets aktieägare samt om eventuellt annat vederlag.
Ett försäkringsbolag som ändrar sin bolagsform ska göra upp en plan för ändring av bolagsformen i fråga om vilken ska iakttas det som bestäms om kombinationsfusion i 19 kap. 3 och 4 §.
Ansökan om Försäkringsinspektionens samtycke
Inom en månad efter det att planen för ändring av bolagsformen har undertecknats ska ett försäkringsbolag som ändrar sin bolagsform ansöka om samtycke för planen för ändring av bolagsformen och fastställelse av den ändring av bolagsordningen som den ändrade bolagsformen kräver. Bestämmelser om de handlingar som ska bifogas ansökan finns i 19 kap. 5 § 1 mom.
Försäkringsinspektionens kallelse på försäkringsborgenärerna
Om Försäkringsinspektionen inte anser att en ansökan enligt 4 § utan vidare utredning ska avslås, ska inspektionen utfärda en kallelse med anledning av ansökan i den officiella tidningen på sökandens bekostnad. I kallelsen ska de försäkringsborgenärer som önskar framställa anmärkningar mot ansökan uppmanas att framställa dem till Försäkringsinspektionen inom en av Försäkringsinspektionen utsatt tid som ska vara minst en månad och högst två månader. Försäkringsinspektionen ska förplikta bolaget att utan dröjsmål underrätta om kallelsen i åtminstone en tidning som utkommer på sökandens hemort samt dessutom enligt vad Försäkringsinspektionen vid behov bestämmer.
Beslut om ändring av bolagsformen
Beslut om ändring av bolagsformen fattas av bolagsstämman. Bolagsstämmans beslut om ombildning av ett försäkringsaktiebolag till ömsesidigt bolag eller av ett ömsesidigt försäkringsbolag till försäkringsaktiebolag ska fattas med kvalificerad majoritet enligt 5 kap. 21 §.
Utöver vad som bestäms i 1 mom. tillämpas på beslut om ändring av bolagsformen och framläggande av handlingar 19 kap. 7 och 8 §.
Försäkringsinspektionens samtycke
Försäkringsinspektionen ska ge sitt samtycke, om den åtgärd som avses i 4 § inte äventyrar de försäkrade förmånerna.
Försäkringsinspektionen har rätt att till samtycket foga sådana villkor som den anser nödvändiga för att trygga de försäkrade förmåner som avses i 1 mom.
Ett ömsesidigt försäkringsbolag ombildas till försäkringsaktiebolag och ett försäkringsaktiebolag ombildas till ömsesidigt försäkringsbolag när Försäkringsinspektionen har gett sitt samtycke till ändring av bolagsformen i enlighet med 1 och 2 mom. och när den ändring av bolagsordningen som gäller ändring av bolagsformen registreras i handelsregistret.
Om samtycke till ändring av försäkringsbolagets bolagsform inte har sökts eller om det har vägrats och beslutet om vägran har vunnit laga kraft, förfaller ändringen av bolagsformen.
(19.12.2008/893) Ändringssökande
Bolaget samt den som framställt anmärkning och som anser att Finansinspektionens beslut kränker hans rätt har rätt att överklaga Finansinspektionens beslut enligt vad som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen. Besvären ska behandlas skyndsamt.
Se L om Finansinspektionen 878/2008 73 §.
Inlösen av ett försäkringsbolags aktier eller garantiandelar
En aktieägare som har röstat mot ett stämmobeslut om ombildning av ett försäkringsaktiebolag till ömsesidigt försäkringsbolag har rätt att kräva att bolaget av honom till verkligt värde löser in de aktier som före bolagsstämman har anmälts för registrering i aktieboken. Bestämmelser om en aktieägares rätt att kräva inlösen finns i 19 kap. 9 §.
En garantiandelsägare som har röstat mot ett stämmobeslut om ombildning av ett ömsesidigt försäkringsbolag till försäkringsaktiebolag har rätt att kräva att bolaget löser in garantiandelarna till det pris som avses i 17 kap. 6 § 2 mom. Bestämmelser om en garantiandelsägares rätt att kräva inlösen finns i 19 kap. 9 §.
Ombildning av ett försäkringsaktiebolag till aktiebolag som bedriver annan affärsverksamhet
Fortsatt affärsverksamhet som aktiebolag som bedriver annan affärsverksamhet
Bestämmelser om rätten för ett försäkringsaktiebolag som har överlåtit hela sitt försäkringsbestånd att fortsätta med sin verksamhet som ett aktiebolag som bedriver annan affärsverksamhet finns i 21 kap. 14 § 3 mom.
Likvidation och konkurs
Allmänna bestämmelser (20.3.2015/303)
Tillämpning av aktiebolagslagen och konkurslagen
Om ett försäkringsbolags koncession har återkallats i enlighet med 26 § 4 mom. i lagen om Finansinspektionen på grund av att bolaget har överlåtit hela sitt försäkringsbestånd till ett annat försäkringsbolag, anmält att det lägger ned försäkringsverksamheten och inte fortsätter att bedriva annan affärsverksamhet, tillämpas på försäkringsbolagets likvidation och upplösning på motsvarande sätt vad som föreskrivs i 20 kap. 1–22 § i aktiebolagslagen. Vad som i 20 kap. i aktiebolagslagen föreskrivs om aktieägare tillämpas på motsvarande sätt på de försäkringstagardelägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag som var delägare i bolaget när bolagsstämmans beslut om överlåtelse av försäkringsbeståndet fattades. Vid skifte av tillgångar i enlighet med 20 kap. 15 § 1 mom. i aktiebolagslagen ska bestämmelserna om återbetalning av garantikapitalet i ett ömsesidigt försäkringsbolag i 22 § 2 mom. i det här kapitlet beaktas. (19.12.2008/893)
Om försäkringsbolaget efter att hela försäkringsbeståndet överlåtits inte fortsätter att bedriva försäkringsverksamhet inom sex månader efter överlåtelsen eller om bolagets beslut att fortsätta med annan affärsverksamhet förfaller med stöd av 21 kap. 14 § 3 mom. på grund av underlåtelse att lämna anmälan för registrering eller att registrering har vägrats, ska på bolagets likvidation och upplösning tillämpas bestämmelserna i 20 kap. 1–22 § i aktiebolagslagen om likvidation och upplösning av aktiebolag. (20.3.2015/303)
I andra situationer än de som avses i 1 och 2 mom. ska aktiebolagslagen inte tillämpas på försäkringsbolags likvidation eller konkurs. Om inte något annat följer av detta kapitel ska konkurslagen (120/2004) tillämpas på försäkringsbolags konkurs. (20.3.2015/303)
Likvidation
(20.3.2015/303) Förutsättningar för försättande i likvidation
Ett försäkringsbolag ska försättas i likvidation och upplösas, om
1) försäkringsbolaget inte uppfyller minimikapitalkravet enligt 11 kap. 4 § eller om ett arbetspensionsförsäkringsbolag inte uppfyller minimikapitalkravet enligt 17 § 2 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och situationen inte har rättats till inom den tid som föreskrivs i 3 § 1 mom. i detta kapitel, i enlighet med en kortfristig finansieringsplan som avses i 25 kap. 6 § eller i 20 § 2 mom. i lagen om arbetspen-sionsförsäkringsbolag, eller om
2) försäkringsbolagets koncession har återkallats med stöd av 26 § 1 eller 2 mom. i lagen om Finansinspektionen.
Bolaget kan försättas i likvidation trots att de åtgärder som avses i 25 kap. 9 § inte har vidtagits eller efter det att dessa åtgärder har vidtagits.
(20.3.2015/303) Kallelse till den bolagsstämma som ska besluta om försättande i likvidation
Om ett försäkringsbolag eller arbetspensionsförsäkringsbolag ska försättas i likvidation enligt 2 § 1 mom. 1 punkten, ska styrelsen utan dröjsmål sammankalla bolagsstämman för att besluta om att bolaget ska försättas i likvidation inom en månad efter det att minimikapitalkravet inte har uppfyllts. Finansinspektionen kan förlänga tiden inom vilken bolaget ska försättas i likvidation med högst tre månader enligt 25 kap. 6 § eller med högst sex månader enligt 20 § 2 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag för att en kortfristig finansieringsplan ska kunna genomföras och minimikapitalkravet uppfyllas, om de försäkrade förmånerna inte äventyras till följd av detta.
Utöver vad som föreskrivs i bolagsordningen ska en skriftlig kallelse sändas till varje delägare vars adress är känd för bolaget. Styrelsen ska underrätta Finansinspektionen om kallelsen till bolagsstämman.
I kallelsen ska det huvudsakliga innehållet i styrelsens beslutsförslag anges. Till styrelsens beslutsförslag ska dessutom fogas det bokslut och den verksamhetsberättelse som avses i 25 kap. 8 § samt ett revisorsyttrande om dem. Förslaget jämte bilagor ska på försäkringsbolagets huvudkontor hållas framlagda för delägarna i minst en vecka före bolagsstämman och utan dröjsmål sändas till de delägare som ber om det, samt läggas fram vid bolagsstämman.
Om styrelsen och verkställande direktören inte har upprättat det bokslut som avses i 3 mom., sammankallar Finansinspektionen den bolagsstämma som ska besluta om likvidationen med iakttagande av bestämmelserna i 25 kap. 8 §.
(20.3.2015/303) Beslut om likvidation
Försäkringsbolagets bolagsstämma ska besluta att bolaget ska försättas i likvidation och upplösas, om bolaget inte uppfyller minimikapitalkravet och situationen inte har rättats till före bolagsstämman.
Om bolagsstämman inte fattar det beslut som förutsätts i 1 mom., ska Finansinspektionen förordna att bolaget träder i likvidation och upplöses.
Trots 1 och 2 mom. förordnar Finansinspektionen att försäkringsbolaget omedelbart och utan bolagsstämmans beslut träder i likvidation och upplöses, om försäkringsbolagets koncession har återkallats med stöd av 26 § 1 eller 2 mom. i lagen om Finansinspektionen.
Finansinspektionen ska underrätta Patent- och registerstyrelsen om förordnanden som avses i 3 mom. samt om den tid för att avhjälpa en brist och om förordnanden som avses i 26 § i lagen om Finansinspektionen, och Patent- och registerstyrelsen ska på tjänstens vägnar anteckna den utsatta tiden och förordnandena i registret.
Likvidationsförfarande
Likvidationens början
Likvidationen börjar när beslutet om den har fattats eller Försäkringsinspektionen har utfärdat förordnande om den.
Val och förordnande av likvidatorer
När bolagsstämman fattar beslut om likvidation ska samtidigt en eller flera likvidatorer utses i stället för styrelsen, verkställande direktören och ett eventuellt förvaltningsråd. Försäkringsinspektionen har dessutom rätt att förordna en likvidator.
När Försäkringsinspektionen förordnar att ett bolag ska försättas i likvidation väljer Försäkringsinspektionen en eller flera likvidatorer.
På likvidatorerna tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om styrelsen och dess ledamöter, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel. Genom likvidationsbeslutet återkallas de rättigheter att företräda bolaget som enligt 6 kap. 26 § i aktiebolagslagen har getts en namngiven person, om inte annat framgår av beslutet.
Om ett försäkringsbolag som försatts i likvidation saknar i registret införda behöriga likvidatorer, ska Försäkringsinspektionen förordna likvidatorerna. Förordnande kan sökas av den vars rätt kan vara beroende av att bolaget har en företrädare.
Registrering av likvidationen och likvidatorerna
Likvidatorerna ska lämna en registeranmälan till registermyndigheten om försättande i och förordnande om likvidation samt om beslutet om val av likvidatorer samt underrätta Försäkringsinspektionen om detta för anteckning i koncessionsregistret.
Likvidatorerna ska begära att en anteckning om att bolaget har försatts i likvidation görs i ett fastighetsregister, handelsregister eller något annat offentligt register som förs i en annan EES-stat, om en registeranteckning om att ett likvidationsförfarande har inletts förutsätts i lagstiftningen i staten i fråga.
Likvidatorernas allmänna uppgifter
Likvidatorerna sköter försäkringsbolagets angelägenheter under likvidationen. Likvidatorernas mandattid fortsätter tills vidare.
Bestämmelser om likvidatorernas rätt att fortsätta bolagets affärsverksamhet finns i 17 §.
Försäkringsinspektionen ska ge likvidatorerna ett intyg över förordnandet till uppdraget. Om bolaget har trätt i likvidation genom beslut av bolagsstämman, har likvidatorerna rätt att få ett utdrag ur bolagsstämmans protokoll angående beslutet om likvidation.
När likvidatorerna utför sitt uppdrag har de rätt att anlita sakkunniga eller biträden.
Underrättelse om likvidationens början, fortskridande och upphörande
Försäkringsbolagets likvidatorer ska låta offentliggöra beslutet om likvidation i den officiella tidningen och underrätta om detta i åtminstone en tidning som utkommer på bolagets hemort.
Likvidatorerna ska dessutom i Europeiska unionens officiella tidning anmäla om att likvidation inleds och upphör. Anmälan ska göras på åtminstone finska och svenska. I anmälan ska samtidigt anges vilka myndigheter som deltar i förfarandet och deras behörighet, tillämplig lagstiftning samt likvidator.
Försäkringsinspektionen ska utan dröjsmål underrätta de myndigheter i alla andra EES-stater som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten om beslutet att inleda likvidation och om eventuella verkningar av förfarandet. Försäkringsinspektionen ska också på begäran underrätta de myndigheter i EES-staterna som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten om hur likvidationsförfarandet framskrider.
Likvidatorerna ska regelbundet på det sätt som Försäkringsinspektionen särskilt bestämmer informera borgenärerna om hur likvidationsförfarandet framskrider.
Offentlig stämning
Likvidatorerna ska utan dröjsmål söka offentlig stämning på försäkringsbolagets borgenärer. Stämning söks hos registermyndigheten, som på tjänstens vägnar ska anteckna i registret att stämning har utfärdats.
I den offentliga stämningen ska nämnas att försäkringsfordringar inte behöver anmälas vid likvidation eller förmånsrätten för dem enligt 15 § krävas.
Utöver vad som bestäms i 1 och 2 mom. gäller i fråga om offentlig stämning bestämmelserna i lagen om offentlig stämning (729/2003).
Anmälan till kända borgenärer och uppgifter som ska meddelas försäkringsborgenärerna
Likvidatorerna ska sända en anmälan om offentlig stämning till försäkringsbolagets kända borgenärer. I anmälan ska särskilt anges tidsfrister och påföljder vid försummelse av dem samt det behöriga organ eller den behöriga myndighet som tar emot anmälningar av eller synpunkter på fordringar. I anmälan ska också anges huruvida borgenärerna ska anmäla sådana fordringar som har förmånsrätt eller för vilka ställts realsäkerhet.
I anmälan till försäkringsbolagets borgenärer ska utöver vad som föreskrivs i 1 mom. och 10 § 2 mom. i fråga om försäkringsfordringar anges likvidationens allmänna verkningar på försäkringsavtalen samt försäkringstagarens och den försäkrades rättigheter och skyldigheter enligt försäkringsavtalet.
När Försäkringsinspektionen i enlighet med 21 § bestämmer vid vilken tidpunkt försäkringarna upphör att gälla, ska försäkringstagarna särskilt underrättas också om detta.
Anmälan till försäkringsbolagets borgenärer ska göras på finska eller svenska. I detta syfte ska användas en blankett med rubriken ”Anmodan att anmäla fordran och att inkomma med synpunkter angående en fordran – tidsfrister att beakta”, utformad på samtliga EES-staters officiella språk. Om en försäkringsborgenär är bosatt, har sin hemort eller sitt huvudkontor i någon annan EES-stat än Finland, ska anmälan dock göras på det officiella språket eller något av de officiella språken i EES-staten.
Anmälan av fordringar
Under försäkringsbolagets likvidation har varje borgenär, inbegripet skattemyndigheter och socialförsäkringsmyndigheter i en annan EES-stat, rätt att anmäla sina fordringar eller lägga fram skriftliga synpunkter angående fordringar. Försäkringsfordringar behöver inte anmälas vid likvidation eller förmånsrätten för dem enligt 15 § krävas.
Borgenären ska underrätta det organ eller den myndighet som avses i 11 § 1 mom. om fordringens art, dess uppkomstdatum och belopp. Borgenären ska dessutom ange om han gör gällande förmånsrätt, realsäkerhet eller äganderättsförbehåll för fordran och för vilka tillgångar hans säkerhet gäller. Likvidatorn ska tillställas kopior av eventuella verifikationer.
En borgenär som är bosatt, har sin hemort eller sitt huvudkontor i någon annan EES-stat än Finland får anmäla sin fordran eller inkomma med synpunkter angående fordringar på denna andra stats officiella språk eller på något av dess officiella språk. I detta fall ska dock anmälan av fordran eller framförandet av synpunkter angående fordringar vara rubricerad ”Anmälan av fordran” respektive ”Synpunkter angående fordringar” på finska eller svenska.
Bolagsstämma under likvidationen
Om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, ska på bolagsstämman i ett försäkringsbolag som har försatts i likvidation tillämpas denna lags bestämmelser om bolagsstämma.
Bokslut, verksamhetsberättelse, revision och särskild granskning
Likvidatorerna ska för varje räkenskapsperiod upprätta ett bokslut och en verksamhetsberättelse, som ska läggas fram på den ordinarie bolagsstämman för godkännande. Försäkringsinspektionen ska utan dröjsmål tillställas en kopia av bokslutet.
Revisorernas uppdrag upphör inte när bolaget träder i likvidation. Vad som i 7 kap. föreskrivs om revision och särskild granskning ska iakttas under likvidationen. Revisionsberättelsen ska innehålla ett yttrande om huruvida likvidationen enligt revisorernas mening har fördröjts onödigt och huruvida likvidatorerna i övrigt har handlat på behörigt sätt.
Principen om förmånsrätt för försäkringsfordringar
Vid likvidation har försäkringsfordringarna på lika grunder samma förmånsrätt till försäkringsbolagets tillgångar som innehavare av handfången pant enligt lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning har till den pantsatta egendomen (förmånsrätt för försäkringsfordringar).
Med de försäkringsfordringar som har förmånsrätt och som avses i 1 mom. jämställs också de fordringar hos ett försäkringsbolag vilka grundar sig på ett försäkringsavtalsförhållande och vilkas rättsgrund uppkommit inom två månader efter det att likvidationen började.
Också den beräkningsränta som hänför sig till livförsäkringar betraktas som sådan försäkringsfordran med förmånsrätt som avses i 1 mom.
Se L om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning 1578/1992 3 §.
Överlåtelse av försäkringsbeståndet under likvidationsförfarandet
När ett försäkringsbolag har trätt i likvidation ska likvidatorn så snart som möjligt med ett eller flera försäkringsbolag försöka få till stånd en plan för överlåtelse av bolagets försäkringsbestånd i enlighet med bestämmelserna i 21 kap.
Likvidatorn kan med ett annat försäkringsbolag göra upp en plan för överlåtelse av försäkringsbeståndet eller en del av det så att försäkringarna fortgår i det övertagande försäkringsbolaget med särskilda villkor eller begränsningar, om det är förenligt med de försäkrade förmånerna. Innan planen görs upp ska en försäkringstagare som motsätter sig planen ges möjlighet att lämna sin försäkring utanför överlåtelsen av försäkringsbeståndet, varvid försäkringstagaren sedan försäkringen har upphört har rätt att få den andel av försäkringsbolagets tillgångar som hör till hans försäkring enligt vad som bestäms i 22 §.
Fortsatt affärsverksamhet
Likvidatorn har under likvidationsförfarandet rätt att fortsätta bolagets affärsverksamhet i den omfattning det är nödvändigt för att trygga de försäkrade förmånerna och sköta likvidationsförfarandet på ett ändamålsenligt sätt tills Försäkringsinspektionen har godkänt likvidatorns plan för överlåtelse av försäkringsbeståndet enligt 16 §.
Försäkringsbolag som befinner sig i likvidation får inte ingå nya försäkringsavtal.
Plan för fortsatt affärsverksamhet
Likvidatorn ska göra upp en plan för den fortsatta affärsverksamheten som innefattar fordringarna hos försäkringsbolaget samt ett förslag till hur fordringarna ska betalas under likvidationen. I planen för den fortsatta affärsverksamheten ska följande fordringar nämnas:
1) fordringar avseende sakrättsligt skyddade tillgångar,
2) ersättningsfordringar enligt trafikförsäkringslagen, patientförsäkringslagen (948/2019), lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) och lagen om pension för arbetstagare, (22.8.2019/957)
3) fordringar som beror på likvidationsförfarandet,
4) fordringar enligt 19 § som gäller den fortsatta affärsverksamheten,
5) de försäkringsfordringar som avses i 15 §,
6) arvodet för det ombud som förordnats att övervaka det förbud att överlåta och pantsätta egendom som avses i 25 kap. 9 § och som föregick likvidationen, dröjsmålsränta på detta belopp samt övriga kostnader för genomförandet av åtgärden, samt
7) andra eventuella fordringar som har uppkommit innan likvidationsförfarandet inleddes.
Planen ska tillställas Försäkringsinspektionen för godkännande.
Fordringar till följd av den fortsatta affärsverksamheten
Med fordringar till följd av den fortsatta affärsverksamheten avses
1) i försäkringsavtalsförhållanden sådana fordringar hos ett försäkringsbolag där bolagets förbindelse eller annan rättsgrund för en fordran har uppstått två månader efter det att likvidationen började; som annan rättsgrund för en fordran betraktas rätt till ersättning eller annan förmån till den del försäkringen har fortsatt efter det att likvidationen började och försäkringstagaren har betalat eller har varit skyldig att betala försäkringspremier för tiden efter det att likvidationen började, samt
2) i andra skuldförhållanden sådana fordringar hos ett försäkringsbolag i fråga om vilka bolagets förbindelse eller annan rättsgrund för fordran har uppstått efter det att likvidationen började, dock så att i fortlöpande skuldförhållanden som fordringar till följd av fortsatt affärsverksamhet betraktas den del av fordran som gäller tiden efter det att likvidationen började.
Betalning av fordringar under likvidationen
Oavsett förmånsrätten för försäkringsfordringarna kan under likvidationen av försäkringsbolagets medel betalas de fordringar som avses i 18 § 1 mom. 1–4 punkten.
Oberoende av planen för fortsatt affärsverksamhet ska under likvidationen de fordringar som nämns i 18 § 1 mom. 1–3 punkten betalas och likvidatorn har rätt att uppta lån för att trygga betalningen av de ersättningar som avses i 18 § 1 mom. 2 punkten.
Likvidatorn får betala de fordringar som avses i 18 § 1 mom. 4 och 5 punkten endast i enlighet med planen för fortsatt affärsverksamhet. Om det är nödvändigt att betala de nämnda fordringarna innan den plan som avses i 18 § har godkänts eller med avvikelse från den, kan dessa fordringar betalas endast med tillstånd som Försäkringsinspektionen beviljar i enskilda fall och under dess tillsyn.
Likvidatorn ska betala de fordringar som avses i 18 § 1 mom. 6 punkten och som har bästa förmånsrätt till betalning efter försäkringsfordringarna, förutsatt att likvidationen har inletts under tiden för förbudet att överlåta eller pantsätta egendom eller inom tre månader efter det att förbudet har upphört att gälla. Likvidatorn får betala de fordringar som avses i 18 § 1 mom. 7 punkten endast med tillstånd som Försäkringsinspektionen beviljar i enskilda fall och under dess tillsyn.
Under försäkringsbolagets likvidation är alla borgenärer, inbegripet skattemyndigheter och socialförsäkringsmyndigheter i en annan EES-stat, och deras fordringar av samma art i samma inbördes ställning och fordringarna omfattas av samma företrädesordning.
Avslutande av likvidationen
(22.8.2019/957) Hur andra än lagstadgade försäkringar upphör och lagstadgade försäkringar fortsätter att gälla
Om någon plan för överlåtelse av försäkringsbeståndet inte fås till stånd, ska Finansinspektionen bestämma en tidpunkt då andra försäkringar än de som följer av trafikförsäkringslagen, patientförsäkringslagen och lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar ska upphöra att gälla. Tidpunkten kan infalla högst tre år efter det att likvidationen inleddes. Finansinspektionen kan av särskilda skäl flytta fram upphörandet av försäkringarna till en tidpunkt högst två år senare än vad Finansinspektionen först bestämt. Under ett arbetspensionsförsäkringsbolags likvidation kan Finansinspektionen inte bestämma att försäkringar ska upphöra att gälla, utan bolagets tillgångar ska användas i enlighet med 22 § 4 mom.
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska Finansinspektionen bestämma en tidpunkt då beståndet av försäkringar som följer av trafikförsäkringslagen, patientförsäkringslagen och lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar samt den proportionella andel av försäkringsbolagets tillgångar som svarar mot detta försäkringsbestånd ska överföras från bolaget till att förvaltas av Trafikförsäkringscentralen, Patientförsäkringscentralen och Olycksfallsförsäkringscentralen. Vid överföring av försäkringsbestånd och de tillgångar som svarar mot försäkringsbeståndet gäller i övrigt vad som i 21 kap. 4 § 1–3 mom. och 5 § föreskrivs om överlåtelse av försäkringsbestånd.
Realisering av tillgångar, betalning av fordringar och skifte av tillgångar
Efter det förfarande som avses i 21 § ska försäkringsbolagets återstående tillgångar realiseras och de fordringar som beror på likvidationsförfarandet och försäkringsfordringar med förmånsrätt betalas. Därefter betalas alla andra kända skulder när den inställelsedag som i den offentliga stämningen utsatts på bolagets borgenärer är förbi. Om en skuld är tvistig eller inte har förfallit till betalning eller om den av annan orsak inte kan betalas, ska behövliga medel reserveras, om bolagets tillgångar förslår till detta.
I ett ömsesidigt försäkringsbolag ska garantikapitalet jämte ränta därefter återbetalas. De tillgångar som återstår fördelas i ett ömsesidigt bolag mellan försäkringstagardelägarna på det sätt som föreskrivs i bolagsordningen. I bolagsordningen kan bestämmas att om de tillgångar som ska skiftas är ringa, kan även annat beslut fattas om deras användning. I försäkringsaktiebolag har en aktieägare, om inte något annat följer av bolagsordningen, rätt att av bolagets nettotillgångar få en andel som svarar mot de aktier som han äger.
Tillgångarna i ett livförsäkringsbolag som har trätt i likvidation ska före skiftet av tillgångarna enligt 1 mom. först fördelas mellan fondförsäkringsbeståndet och det övriga försäkringsbeståndet. Fördelningen ska göras så att även skälighetssynpunkter beaktas.
Tillgångarna i ett arbetspensionsförsäkringsbolag som har trätt i likvidation ska med avvikelse från 1–3 mom. och så som Finansinspektionen föreskriver användas för de kostnader som orsakas av att liknande pensionsskydd ordnas i ett annat arbetspensionsförsäkringsbolag eller i en pensionsstiftelse eller en pensionskassa som avses i lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor (946/2021). Om möjligt ska då i första hand de kostnader minimeras som tillämpningen av 181 § i lagen om pension för arbetstagare orsakar. (19.11.2021/961)
Slutredovisning
När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag ska de utan ogrundat dröjsmål ge en slutredovisning för sin förvaltning genom att upprätta en berättelse över likvidationsförfarandet i dess helhet. I berättelsen ska ingå en redogörelse för skiftet av bolagets tillgångar. Till berättelsen ska fogas boksluten, verksamhetsberättelserna och revisionsberättelserna för hela likvidationstiden. Berättelsen jämte bilagor ska överlämnas till revisorerna, som inom en månad ska ge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen. Försäkringsinspektionen ska utan dröjsmål tillställas en kopia av slutredovisningen jämte bilagor.
Likvidatorerna ska efter de åtgärder som avses i 1 mom. utan dröjsmål kalla delägarna till bolagsstämma för granskning av slutredovisningen. I fråga om kallelse till bolagsstämma och stämmohandlingar samt om framläggande och sändande av dem gäller bestämmelserna i 5 kap. 14–18 §, dock så att på slutredovisningen tillämpas vad som föreskrivs om bokslut. Slutredovisningen ska anmälas för registrering enligt vad som föreskrivs i 8 kap. 10 § i lagen om aktiebolag.
Klander av skifte och förverkande av skiftesandel
Om en delägare vill klandra skiftet, ska talan mot bolaget väckas inom tre månader efter det att slutredovisningen lades fram på bolagsstämman.
Om en delägare inte inom fem år efter det att slutredovisningen lades fram på bolagsstämman anmält sig för att lyfta sin skiftesandel, har delägaren förlorat sin rätt till andelen. I så fall iakttas vad som bestäms i 26 § 3 mom.
Upplösning
Försäkringsbolaget anses upplöst när likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen på bolagsstämman. Likvidatorerna ska utan dröjsmål göra registeranmälan om upplösningen. Ett bolag är avregistrerat när beslutet om avregistreringen har antecknats i registret. Dessutom ska Försäkringsinspektionen underrättas om upplösningen av bolaget för anteckning i koncessionsregistret.
Efter upplösningen kan bolaget inte förvärva rättigheter eller ingå förbindelser. De som efter upplösningen har beslutat om och företagit rättshandlingar på bolagets vägnar är solidariskt ansvariga för dessa. Likvidatorerna kan dock vidta åtgärder för inledande av likvidation eller ansöka om att bolaget försätts i konkurs. Motparten i ett avtal som har ingåtts med bolaget efter det att det upplösts kan frånträda avtalet, om parten inte visste att bolaget var upplöst.
Utan hinder av 1 och 2 mom. kan aktieägare i ett försäkringsaktiebolag med minst en tiondel av det röstetal som företrätts vid den bolagsstämma som behandlat slutredovisningen eller med minst en tiondel av försäkringsaktiebolagets samtliga aktier, eller delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag med minst en tredjedel av det röstetal som företrätts vid den bolagsstämma som behandlat slutredovisningen, kräva att likvidatorerna sammankallar bolagsstämma för behandling av frågan om väckande av talan enligt 28 kap. 8 §. Bestämmelserna i 5 kap. 13 § 2 mom. ska tillämpas på motsvarande sätt. Talan ska väckas inom ett år efter det att slutredovisningen lades fram.
Fortsatt likvidation
Likvidationen ska fortsättas om det efter upplösningen av försäkringsbolaget framkommer nya tillgångar, om talan väcks mot bolaget eller om det annars behövs likvidationsåtgärder. Likvidatorerna ska utan dröjsmål göra registeranmälan om detta. Kallelse till den första bolagsstämman efter det att likvidationen återupptagits ska utfärdas i enlighet med bolagsordningen. Dessutom ska en skriftlig kallelse sändas till varje delägare vars adress är känd för bolaget. Om bolaget vid den fortsatta likvidationen saknar behöriga likvidatorer, ska Försäkringsinspektionen på ansökan förordna en likvidator i enlighet med 6 §.
Om det efter avregistreringen av försäkringsbolaget behövs likvidationsåtgärder, ska Försäkringsinspektionen på ansökan av den vars rätt saken gäller förordna att bolaget ska försättas i likvidation.
Om det dock inte anses nödvändigt att fortsätta likvidationen, kan likvidatorerna vidta de åtgärder som behövs i ärendet. Likvidatorerna ska upprätta en utredning över sina åtgärder och sända den till delägarna och andra som är berättigade till skiftesandelar. Om en skiftesandel är obetydlig kan den redovisas till staten.
Likvidationen fortsätts dock inte i det fall som avses i 1 mom. och bolaget förordnas inte träda i likvidation i det fall som avses i 2 mom., om bolagets tillgångar inte förslår till betalning av likvidationskostnaderna eller om uppgift inte kan fås om tillgångarnas storlek, och en delägare, borgenär eller någon annan inte meddelar att han tar på sig ansvaret för likvidationskostnaderna.
Avslutande av likvidation samt fortsatt verksamhet
Om ett försäkringsbolag under likvidationen åter uppfyller kraven i 2 § 1 mom. 1 punkten kan bolagsstämman, sedan revisorerna yttrat sig i ärendet, med röstmajoritet enligt 5 kap. 21 § besluta att likvidationen ska avslutas och bolagets verksamhet fortsättas. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om en likvidationsgrund enligt denna lag föreligger eller om bolagets tillgångar har skiftats. Ett bolag som fortsätter med sin verksamhet ska på nytt ansöka om koncession med iakttagande av bestämmelserna i 2 kap.
Sedan beslut fattats om att likvidationen ska avslutas och bolagets verksamhet fortsättas, ska för bolaget väljas ledning i enlighet med bestämmelserna i bolagsordningen.
När styrelse har valts ska likvidatorn utan dröjsmål underrätta Försäkringsinspektionen om beslutet att avsluta likvidationen och om valet av styrelse samt göra registeranmälan till registermyndigheten. En offentlig stämning på bolagets borgenärer förfaller när avslutandet av likvidationen har registrerats. Likvidatorerna ska ge en sådan slutredovisning över sin verksamhet som avses i 23 §.
Konkurs
Förutsättningar för försättande i konkurs
Om tillgångarna i ett försäkringsbolag som har trätt i likvidation inte förslår till betalning av bolagets skulder, ska likvidatorerna ansöka om att bolaget försätts i konkurs. Innan försäkringsbolaget träder i likvidation kan dess tillgångar sökas i konkurs endast genom beslut av styrelsen.
Bolaget kan försättas i konkurs utan att de åtgärder som avses i 25 kap. 9 § har vidtagits eller efter det att de vidtagits.
Beslut om konkurs
Finsk domstol är behörig att besluta om konkurs.
Konkursens början
Om Försäkringsinspektionen gör en framställning om att till boförvaltare utöver de valda ska förordnas en person som föreslagits av inspektionen, ska domstolen ge ett sådant förordnande och ge boförvaltaren ett intyg över förordnandet till uppdraget.
Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av styrelsen och verkställande direktören eller av de likvidatorer som utsetts innan konkursen började. Under konkursen kan dock nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer väljas.
När försäkringsbolaget har försatts i konkurs ska boförvaltaren utan dröjsmål underrätta Försäkringsinspektionen om detta samt om bevakningsdagen.
Boförvaltarens uppgifter och underrättelse om konkursen
Den boförvaltare som förordnats på framställning av Försäkringsinspektionen ska särskilt bevaka intressena för innehavarna av försäkringsfordringar i konkursboet.
Bestämmelser om boförvaltarens rätt att fortsätta bolagets affärsverksamhet finns i 17–19 §.
På underrättelser om konkursens början, fortskridande och upphörande tillämpas vad som bestäms om underrättelse om likvidation i 9 § 2–4 mom.
Boförvaltaren ska begära att en anteckning om att bolaget försatts i konkurs görs i ett fastighetsregister, handelsregister eller något annat offentligt register som förs i en annan EES-stat, om en registeranteckning om att konkurs har inletts förutsätts i lagstiftningen i staten i fråga.
Boförvaltaren ska regelbundet på det sätt som Försäkringsinspektionen särskilt bestämmer och i enlighet med vad som föreskrivs i 11 § 2 och 4 mom. informera borgenärerna om hur konkursförfarandet framskrider.
När boförvaltaren utför sitt uppdrag har han eller hon rätt att anlita sakkunniga eller biträden.
Bevakning av fordringar
I försäkringsbolags konkurs har varje borgenär, inbegripet skattemyndigheter och socialförsäkringsmyndigheter i en annan EES-stat, rätt att bevaka sina fordringar eller lägga fram skriftliga synpunkter angående fordringar. Försäkringsfordringar behöver inte bevakas eller förmånsrätt för dem krävas vid konkurs.
En borgenär som är bosatt, har sin hemort eller sitt huvudkontor i någon annan EES-stat än Finland får bevaka sin fordran eller inkomma med synpunkter angående fordringar på denna andra stats officiella språk eller på något av dess officiella språk. I detta fall ska dock bevakningen av fordran eller framförandet av synpunkter angående fordringar vara rubricerad ”Bevakning av fordran” respektive ”Synpunkter angående fordringar” på finska eller svenska.
Principen om förmånsrätt för försäkringsfordringar
Vid konkurs har försäkringsfordringarna på lika grunder samma förmånsrätt till försäkringsbolagets tillgångar som innehavare av handfången pant enligt lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning har till den pantsatta egendomen (förmånsrätt för försäkringsfordringar).
Med de försäkringsfordringar som har förmånsrätt och som avses i 1 mom. jämställs också de fordringar hos ett försäkringsbolag vilka grundar sig på ett försäkringsavtalsförhållande och vilkas rättsgrund uppkommit inom två månader efter det att konkursen inleddes.
Också den beräkningsränta som hänför sig till livförsäkringar betraktas som sådan försäkringsfordran med förmånsrätt som avses i 1 mom.
Överlåtelse av försäkringsbeståndet vid konkurs
När ett försäkringsbolag är försatt i konkurs ska boförvaltaren så snart som möjligt med ett eller flera försäkringsbolag försöka få till stånd en plan för överlåtelse av bolagets försäkringsbestånd i enlighet med bestämmelserna i 21 kap.
I samband med ett försäkringsbolags konkurs kan boförvaltaren med ett annat försäkringsbolag göra upp en plan för överlåtelse av försäkringsbeståndet eller en del av det så att försäkringarna fortgår i det övertagande försäkringsbolaget med särskilda villkor eller begränsningar. Innan planen görs upp ska en försäkringstagare som motsätter sig planen ges möjlighet att lämna sin försäkring utanför överlåtelsen av försäkringsbeståndet, varvid försäkringstagaren sedan försäkringen har upphört har rätt att få den andel av försäkringsbolagets tillgångar som hör till hans försäkring enligt vad som bestäms i 22 §.
Konkursförfarande och skifte av tillgångar
På försäkringsbolags konkurs tillämpas bestämmelserna om likvidationsförfarande i 17–21 §. Ett försäkringsbolag som har försatts i konkurs får inte ingå nya försäkringsavtal.
Efter det förfarande som avses i 21 § ska försäkringsbolagets återstående tillgångar realiseras och de fordringar som beror på konkursförfarandet och försäkringsfordringar med förmånsrätt betalas. Därefter betalas alla andra kända skulder, om inte något annat följer av 3–5 mom. Om en skuld är tvistig eller inte har förfallit till betalning eller om den av någon annan orsak inte kan betalas, ska behövliga medel reserveras och återstoden skiftas.
Tillgångarna i ett livförsäkringsbolag ska före skiftet av tillgångarna enligt 2 mom. först fördelas mellan fondförsäkringsbeståndet och det övriga försäkringsbeståndet. Fördelningen ska göras så att även skälighetssynpunkter beaktas.
Om ett skadeförsäkringsbolags tillgångar inte förslår till full gottgörelse för försäkringsfordringarna, har fordringar som grundar sig på skada som en konsument, ett bostadsaktiebolag eller ett främst för bostadsändamål grundat fastighetsbolag lidit förmånsrätt framom andra fordringar. Om tillgångarna inte förslår till full gottgörelse för de fordringar som avses i föregående mening, ska de fördelas i förhållande till de ovannämnda fordringarnas belopp.
Tillgångarna i ett arbetspensionsförsäkringsbolag ska användas så som Finansinspektionen särskilt föreskriver för de kostnader som orsakas av att liknande pensionsskydd ordnas i ett annat arbetspensionsförsäkringsbolag eller i en pensionsstiftelse eller pensionskassa enligt lagen om pensionsstiftelser och pensionskassor. Om möjligt ska då i första hand de kostnader minimeras som tillämpningen av 181 § i lagen om pension för arbetstagare orsakar. (19.11.2021/961)
Utdelningsförteckning
Boförvaltaren ska utan dröjsmål göra upp en förteckning över de proportionstal för försäkringsfordringarna enligt vilka tillgångarna ska skiftas. Förteckningen ska tillställas Försäkringsinspektionen, där den ska hållas tillgänglig för dem som saken gäller under en tid av 30 dagar. Försäkringsinspektionen ska i den officiella tidningen och Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra att förteckningen finns tillgänglig samt ålägga boförvaltaren att utan dröjsmål offentliggöra att förteckningen är tillgänglig i åtminstone en tidning som utkommer på bolagets hemort samt dessutom enligt vad Försäkringsinspektionen vid behov särskilt bestämmer. Försäkringsinspektionen eller boförvaltaren ska på begäran delge en försäkringsborgenär förteckningen efter det att borgenären har ersatt de kostnader som detta orsakar. Om det är fråga om ett arbetspensionsförsäkringsbolag som avses i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, behövs inget meddelande i Europeiska unionens officiella tidning om att förteckningen är tillgänglig. Rättelse av proportionstalen får sökas hos Försäkringsinspektionen inom 30 dagar från utgången av den tid förteckningen hållits tillgänglig.
När förteckningen har vunnit laga kraft, ska försäkringsfordringarnas andel av försäkringsbolagets tillgångar, uträknade i enlighet med 21 och 36 §, fördelas mellan de berättigade.
Upplösning eller fortsatt konkursförfarande
Om egendom inte återstår när konkursen avslutas, ska bolaget anses upplöst då slutredovisningen i konkursen har godkänts. Boförvaltaren ska utan dröjsmål göra anmälan om upplösningen till Rättsregistercentralen, som förmedlar uppgiften till registermyndigheten för registrering. Dessutom ska Försäkringsinspektionen underrättas om upplösningen för anteckning i koncessionsregistret.
Om egendom återstår och bolaget inte var i likvidation då dess egendom avträddes till konkurs, ska styrelsen så snart som möjligt sammankalla bolagsstämma för att besluta om att bolaget ska försättas i likvidation. Om bolaget redan var i likvidation när det försattes i konkurs, ska likvidationen fortsättas i enlighet med bestämmelserna i 26 §.
Om bolagets konkurs har avslutats och nya tillgångar framkommer, fortsätts konkursförfarandet. Om bolaget efter konkursen fortfarande har tillgångar, ska det förfaras på det sätt som föreskrivs i 2 mom.
Lagvalsbestämmelser som ska iakttas inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
Tillämpning av finsk lag
Om inte något annat följer av detta kapitel ska finsk lag tillämpas på ett förbud enligt 25 kap. 9 § att överlåta och pantsätta egendom i ett försäkringsbolag och dess filial i en annan EES-stat samt på ett försäkringsbolags likvidation och konkurs samt på deras rättsverkningar.
Arbetsavtal och anställningsförhållanden
Rättsverkningarna beträffande arbetsavtal och anställningsförhållanden regleras uteslutande av den lag i en EES-stat som tillämpas på arbetsavtalet eller anställningsförhållandet i fråga.
Avtal om nyttjanderätt och överlåtelseavtal i fråga om fast egendom
Rättsverkningarna beträffande avtal om nyttjanderätt eller överlåtelseavtal i fråga om fast egendom regleras uteslutande av lagen i den EES-stat inom vars territorium den fasta egendomen är belägen.
Fast egendom, fartyg eller luftfartyg
Rättsverkningarna på försäkringsbolagets rätt till fast egendom, fartyg eller luftfartyg vilka är föremål för offentlig registrering regleras av lagen i den EES-stat under vars överinseende registret förs.
Om försäkringsbolaget efter det att en åtgärd eller ett förfarande som avses i 1 § har inletts, mot vederlag disponerar över fast egendom, fartyg eller luftfartyg vilka är föremål för offentlig registrering eller värdepapper beträffande vilka därav följande rättigheter registreras i ett register eller på ett konto som avses i lag eller i ett system för centraliserad förvaltning som regleras i en EES-stat, regleras giltigheten av rättshandling av lagen i den EES-stat inom vars territorium den fasta egendomen är belägen eller som är ansvarig för registret, kontot eller systemet.
Rättegång
Om det när en åtgärd eller ett förfarande som avses i 1 § inleds pågår en rättegång som gäller tillgångar eller rättigheter för ett försäkringsbolag som omfattas av åtgärden eller förfarandet, regleras rättsverkningarna beträffande rättegången uteslutande av lagen i den EES-stat där rättegången pågår.
Reglerad marknad
Rättsverkningarna beträffande de rättigheter och skyldigheter som parterna har på en reglerad marknad bestäms uteslutande av den lag som är tillämplig på marknaden. På sakrättsliga frågor tillämpas dock 7 § 1 mom.
Bestämmelserna i 1 mom. påverkar inte åberopande av en rättshandlings ogiltighet och hindrar inte att en rättshandling återgår enligt den lag som är tillämplig på marknaden.
Sakrättsliga frågor, äganderättsförbehåll och kvittning
Inledande av en åtgärd eller ett förfarande som avses i 1 § påverkar inte borgenärernas eller tredje mans sakrättsliga skydd vad avser försäkringsbolagets tillgångar som vid den tidpunkt då åtgärden eller förfarandet inleds finns i en annan EES-stat än Finland. Detsamma gäller rättigheter som grundar sig på ett äganderättsförbehåll, om tillgångarna vid den tidpunkt då åtgärden eller förfarandet inleds finns i en annan EES-stat än Finland.
Inledande av en åtgärd eller ett förfarande som avses i 1 § påverkar inte en borgenärs rätt att kvitta en fordran mot en fordran som försäkringsbolaget har på honom, om sådan kvittning är tillåten enligt den lag som är tillämplig på försäkringsbolagets fordran.
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. påverkar inte åberopande av en rättshandlings ogiltighet och hindrar inte att en rättshandling återgår enligt den lag som är tillämplig enligt 2 §.
Bestämmelserna i 1 § eller i 3 mom. i denna paragraf tillämpas inte beträffande ogiltighet eller återgång av en rättshandling, om den som haft vinning av en rättshandling som skadat borgenärerna visar att lagstiftningen i någon annan EES-stat än Finland tillämpas på rättshandlingen och att denna lag i det aktuella fallet inte ger någon möjlighet att föra talan om handlingen.
TILLSYN
Tillsynen över försäkringsbolag och försäkringsholdingsammanslutningar
Finansinspektionens tillsynsuppgifter och rättigheter i anslutning till dem (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Finansinspektionens tillsynsuppgifter
Finansinspektionen ska övervaka att försäkringsbolagen iakttar lagstiftningen om försäkringsverksamhet samt god försäkringssed. Finansinspektionens tillsyn ska utgå från en proaktiv och riskbaserad metod. Tillsynen ska genomföras regelbundet. Finansinspektionen ska för varje försäkringsbolag fastställa en minsta frekvens och omfattning för sina tillsynsåtgärder.
Finansinspektionen ska särskilt övervaka att försäkringsbolaget uppfyller de krav som gäller
1) ledning, företagsstyrningssystem, aktuariefunktion och ansvarig försäkringsmatematiker, samt placeringsverksamhet enligt 6 kap.,
2) försäkringstekniska avsättningar enligt 10 kap.,
3) uppfyllelse av kapitalkraven samt fullständiga och partiella interna modeller enligt 11 kap., samt
4) kapitalbasens kvalitet och storlek enligt 12 kap.
Finansinspektionen ska också bedöma försäkringsbolagets förmåga att klara sådana oförmånliga förändringar som inverkar på bolagets finansiella situation samt metoder med hjälp av vilka bolaget bereder sig för sådana situationer. Dessutom övervakar Finansinspektionen försäkringsbolagens marknadsföring och användning av avtalsvillkor.
Finansinspektionen övervakar också finländska försäkringsholdingsammanslutningar på det sätt som föreskrivs i denna lag.
Social- och hälsovårdsministeriets rätt att få upplysningar (19.12.2008/893)
1 mom. har upphävts genom L 19.12.2008/893. (19.12.2008/893)
Försäkringsbolag och finska försäkringsholdingsammanslutningar ska utan hinder av sekretessbestämmelserna inom en tid som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer lämna ministeriet de upplysningar om sin verksamhet som är nödvändiga för utförandet av de uppgifter som social- och hälsovårdsministeriet har.
(20.3.2015/303) Information som ska tillställas Finansinspektionen
Utöver vad som föreskrivs i 18 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen ska försäkringsbolaget tillställa Finansinspektionen de för tillsynen behövliga uppgifterna om bolagsledning, företagsstyrningssystem, ansvarig försäkringsmatematiker och placeringsverksamheten enligt 6 kap., uppgifter om de värderingsprinciper som bolaget använder samt om bolagets finansiella ställning enligt 10–12 kap. Av informationen ska framgå arten och omfattningen av försäkringsbolagets affärsverksamhet samt de risker som sammanhänger med den. Informationen ska vara jämförbar och enhetlig i förhållande till informationen under olika tider. Informationen ska presenteras i en konsekvent och lättbegriplig form. Försäkringsbolaget ska ha ändamålsenliga system samt av bolagets styrelse godkända skriftliga verksamhetsprinciper och förfaranden som bolaget använder och iakttar för att säkerställa att de tillställda uppgifterna hela tiden är uppdaterade.
Försäkringsbolaget ska tillställa Finansinspektionen resultaten av en risk- och solvensbedömning i samband med de uppgifter som enligt 1 mom. behövs för tillsynen. Försäkringsbolaget ska tillställa Finansinspektionen risk- och solvensbedömningen, som godkänts av styrelsen, inom två veckor efter det att bedömningen färdigställts.
Livförsäkringsbolag ska tillställa Finansinspektionen en redogörelse för beräkning av ansvarsskulden enligt 9 kap. samt en analys av försäkringsverksamheten. Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur redogörelsen och analysen ska upprättas.
Försäkringsbolaget ska årligen inom en månad från den bolagsstämma där bokslutet och verksamhetsberättelsen fastställdes, eller vid en senare tidpunkt som Finansinspektionen godkänt, tillställa inspektionen en redogörelse för sin verksamhet enligt vad som Finansinspektionen särskilt bestämmer.
Finländska försäkringsholdingsammanslutningar ska årligen inom en tid som Finansinspektionen bestämmer tillställa denna sitt bokslut, sin verksamhetsberättelse och sitt koncernbokslut.
Bestämmelser om offentliggörande, väsentlighet, icke-offentliggörande av information, lägesrapporter, tidsfrister, metoder för offentliggörande och om uppdateringar finns dessutom i avdelning I kapitlen XII och XIII i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Höjning av kapitalkrav
Finansinspektionen kan besluta höja solvenskapitalkravet för ett försäkringsbolag enligt 11 kap. 2 § i följande exceptionella situationer:
1) om försäkringsbolagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som legat till grund för solvenskapitalkravet, beräknat med standardformeln i överensstämmelse med 11 kap., och om kravet på att använda en intern modell enligt 34 § i det kapitlet inte är ändamålsenligt eller har visat sig ineffektivt, eller om en fullständig eller partiell intern modell håller på att utarbetas i enlighet med 11 kap. 34 §,
2) om försäkringsbolagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som legat till grund för solvenskapitalkravet, beräknat enligt en fullständig eller partiell intern modell i överensstämmelse med 11 kap., och att vissa kvantifierbara risker angivits bristfälligt och om det inte har lyckats att inom utsatt tid anpassa modellen så att den bättre ger uttryck för den föreliggande riskprofilen,
3) om försäkringsbolagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som legat till grund för korrigeringarna och övergångsåtgärderna, då ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag använder matchningsjustering eller volatilitetsjustering enligt 10 kap. 8 § eller övergångsåtgärder enligt 11 § 1–6 mom. och 12 § 1–6 mom. i lagen om ikraftträdande av en lag om ändring av försäkringsbolagslagen,
4) om försäkringsbolagets företagsstyrningssystem avviker väsentligt från bestämmelserna i 6 kap. och dessa avvikelser medför att bolaget inte korrekt kan identifiera, mäta, övervaka, hantera och rapportera de risker som det är exponerat för och att det är osannolikt att bristerna kan avhjälpas genom andra åtgärder inom utsatt tid.
I sådana fall som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten ska höjningen av kapitalkravet beräknas i enlighet med 11 kap. 2 § 2 mom. Höjningen av kapitalkravet ska i sådana fall som avses i 1 mom. 3 och 4 punkten stå i rätt proportion till de till bristerna relaterade väsentliga riskerna som är anledningen till att Finansinspektionen har beslutat att höja kapitalkravet.
I sådana fall som avses i 1 mom. 2 och 4 punkten ska Finansinspektionen säkerställa att försäkringsbolaget avhjälper de brister som ledde till höjning av kapitalkravet.
Finansinspektionen ska bedöma en sådan höjning av kapitalkravet som avses i 1 mom. minst en gång per år. Höjningen ska upphävas när försäkringsbolaget har avhjälpt de brister som ledde till höjningen.
Om kapitalkravet har höjts ska solvenskapitalkravet enligt 11 kap. 2 § ersättas med ett solvenskapitalkrav vari ingår höjningen av kapitalkravet. Vid beräkning av riskmarginalen enligt 10 kap. 10 § 2 mom. får solvenskapitalkravet dock inte inkludera höjningen av kapitalkravet enligt 1 mom. 4 punkten i denna paragraf.
Anmälningsskyldighet och åtgärder då kapitalkraven inte uppfylls (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet
Försäkringsbolaget ska omedelbart underrätta Finansinspektionen om bolaget observerar att det inte längre uppfyller solvenskapitalkravet enligt 11 kap. 2 § eller att det finns risk för detta under de följande tre månaderna.
Försäkringsbolaget ska inom två månader efter att det observerat att solvenskapitalkravet inte uppfylls överlämna en plan för återställande av en sund finansiell ställning till Finansinspektionen för godkännande.
Försäkringsbolaget ska vidta alla behövliga åtgärder för att inom sex månader efter att det observerat att solvenskapitalkravet inte uppfyllts avhjälpa denna situation eller ändra sin riskprofil för att uppfylla solvenskapitalkravet.
Finansinspektionen får vid behov förlänga tidsfristen enligt 3 mom. med tre månader.
Finansinspektionen kan begära att Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten fastställer att det råder exceptionellt svåra förhållanden, om försäkrings- eller återförsäkringsföretag som utgör en betydande del av marknaden eller berörda försäkringsklasser sannolikt inte kommer att uppfylla någotdera av de i 3 mom. föreskrivna kraven. Endast om Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter begäran av Finansinspektionen eller någon annan tillsynsmyndighet har fastställt att exceptionellt svåra förhållanden råder, får Finansinspektionen ytterligare förlänga den i enlighet med 4 mom. förlängda tidsfristen med en skälig tilläggstid på högst sju år, med beaktande av alla relevanta faktorer. Om den förlängda tidsfristen förlängs ytterligare, ska försäkringsbolaget var tredje månad tillställa Finansinspektionen en lägesrapport om de åtgärder som vidtagits och vilka framsteg bolaget har gjort för att uppfylla solvenskapitalkravet eller ändra sin riskprofil. (8.5.2020/321)
Tidsfristen enligt 5 mom. ska återtas om lägesrapporten enligt 5 mom. visar att det inte skett några väsentliga framsteg när det gäller att uppfylla solvenskapitalkravet eller att ändra riskprofilen mellan det datum då det observerades att solvenskapitalkravet inte uppfylls och det datum då lägesrapporten inlämnades.
(20.3.2015/303) Bristande uppfyllelse av minimikapitalkravet
Ett försäkringsbolag ska omedelbart underrätta Finansinspektionen om bolaget observerar att det inte längre uppfyller minimikapitalkravet enligt 11 kap. 4 § eller att det finns risk för detta under de följande tre månaderna.
Inom en månad från det att minimikapitalkravet inte uppfyllts ska försäkringsbolaget till Finansinspektionen för godkännande överlämna en kortfristig finansieringsplan. Planen ska visa att bolaget, inom tre månader från att det observerat att kapitalkravet inte uppfylls, på nytt uppfyller minimikapitalkravet eller ändrar sin riskprofil så att det uppfylls.
(20.3.2015/303) Uppgifter som ska framgå av planen för återställande av en sund finansiell ställning och den kortfristiga finansieringsplanen
Den plan för återställande av en sund finansiell ställning som avses i 5 § och den kortfristiga finansieringsplan som avses i 6 § ska innehålla åtminstone
1) en uppskattning av de allmänna omkostnaderna och provisionerna samt av övriga förvaltningskostnader,
2) uppskattade inkomster och utgifter avseende direkt försäkring samt mottagen och avgiven återförsäkring,
3) en prognos för balansräkningen,
4) uppskattad storlek på de medel som är avsedda att täcka försäkringstekniska avsättningar enligt 10 kap. samt kapitalkrav enligt 11 kap., och
5) företagets återförsäkringsprinciper.
(20.3.2015/303) Upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse
Om ett försäkringsbolag inte uppfyller minimikapitalkravet enligt 11 kap. 4 § eller om ett arbetspensionsbolag inte uppfyller minimikapitalkravet enligt 17 § 2 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, ska styrelsen och verkställande direktören utan dröjsmål och senast inom två månader upprätta bokslut och verksamhetsberättelse för den tid för vilken bokslut och verksamhetsberättelse inte ännu har framlagts vid bolagsstämman, och överlämna dem till revisorn för granskning. Härvid ska iakttas vad som i 8 kap. i denna lag föreskrivs om bokslut och verksamhetsberättelse och i revisionslagen om revisionsberättelse. Om tiden för bokslutet och verksamhetsberättelsen omfattar också den föregående räkenskapsperioden, ska det för denna räkenskapsperiod upprättas ett särskilt bokslut och en särskild verksamhetsberättelse.
Om styrelsen och verkställande direktören inte i en sådan situation som avses i 1 mom. har upprättat bokslut och verksamhetsberättelse, ska Finansinspektionen uppmana styrelsen och verkställande direktören att utan dröjsmål upprätta bokslut och verksamhetsberättelse och överlämna dem till revisorerna för granskning. Om uppmaningen inte följs har Finansinspektionen rätt att låta upprätta bokslut och verksamhetsberättelse och överlämna dem till revisorerna för granskning.
Säkerhetsåtgärder
(20.3.2015/303) Förbud mot överlåtelse och pantsättning
I syfte att trygga de försäkrade förmånerna kan Finansinspektionen förbjuda ett finländskt försäkringsbolag att överlåta eller pantsätta sin egendom, om
1) försäkringsbolaget inte uppfyller kraven i fråga om ansvarsskuld enligt 9 och 10 kap. i denna lag,
2) försäkringsbolaget inte uppfyller minimikapitalkravet enligt 11 kap. 4 § i denna lag eller ett arbetspensionsförsäkringsbolag inte uppfyller minimikapitalkravet enligt 17 § 2 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, eller om
3) försäkringsbolaget inte uppfyller kravet i fråga om solvenskapital enligt 11 kap. 2 § i denna lag eller om ett arbetspensionsförsäkringsbolags solvenskapital underskrider solvensgränsen enligt 17 § 1 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och Finansinspektionen har anledning att anta att bolagets ställning ytterligare kommer att försämras eller om Finansinspektionen anser att bolaget håller på att komma i en sådan situation.
Finansinspektionen kan under de förutsättningar som föreskrivs i 1 mom. också förbjuda ett försäkringsbolag att betala försäkringens återköpsvärde till försäkringstagarna. Bestämmelserna i denna lag om förbud att överlåta och pantsätta egendom tillämpas också på beslut om förbud, med de undantag som anges i 13 § 2 mom.
Finansinspektionen kan be tillsynsmyndigheterna i de EES-stater där bolaget bedriver försäkringsverksamhet med stöd av 3 kap. 1 och 6 § att vidta sådana åtgärder i sin hemstat som avses i 1 och 2 mom. i denna paragraf.
Ett förbud att överlåta och pantsätta ett försäkringsbolags egendom får gälla i högst tre månader. Finansinspektionen kan av särskilda skäl besluta förlänga förbudet med högst tre månader.
Innehållet i förbud att överlåta och pantsätta egendom
Av Försäkringsinspektionens beslut enligt 9 § ska framgå tidpunkten för meddelandet av beslutet, den egendom överlåtelse- och pantsättningsförbudet gäller och förbudets giltighetstid, det ombud som med stöd av 11 § har förordnats att övervaka att förbudet iakttas samt inverkan av överklagande på beslutets verkställbarhet.
Tillsättande av ombud och ombudets rättigheter
I de fall som avses i 9 § ska Finansinspektionen tillsätta ett i 29 § i lagen om Finansinspektionen avsett ombud vid försäkringsbolaget. Ombudet ska övervaka att bolaget iakttar förbudet att avyttra och pantsätta egendom. Utöver befogenheter enligt den nämnda paragrafen har ombudet rätt att besluta om samtycke till de rättshandlingar som avses i 13 § i detta kapitel. (19.12.2008/893)
Vid utförandet av det uppdrag som avses i 1 mom. har ombudet rätt att anlita sakkunniga eller biträden i den omfattning det är ändamålsenligt.
Finansinspektionen ska ge ombudet intyg över förordnande till uppdrag enligt 1 mom. (19.12.2008/893)
Ombudet är skyldigt att ersätta skada som han eller hon vid skötseln av de uppdrag som föreskrivs i denna paragraf genom fel eller försummelse har åsamkat försäkringsbolaget, en borgenär, en borgensman eller den som ställt säkerhet.
Ombudets rätt att få upplysningar
Försäkringsbolaget är utan hinder av sekretessbestämmelserna skyldigt att lämna ombudet de upplysningar som han eller hon kräver om omständigheter som är av betydelse för förbudet att överlåta och pantsätta egendom. Försäkringsbolaget är skyldigt att medverka till att ombudet kan sköta sitt uppdrag som sig bör.
(20.3.2015/303) Inverkan på försäkringsbolags verksamhet av förbudet att överlåta och pantsätta egendom
Ett förbud mot överlåtelse och pantsättning av egendom påverkar inte ställningen eller uppgifterna för försäkringsbolagets styrelse, verkställande direktör eller ett eventuellt förvaltningsråd. Under den tid förbudet att överlåta och pantsätta egendom är i kraft behåller försäkringsbolaget sin rätt att bestämma om sin verksamhet och egendom, om inte något annat följer av 2 mom.
Försäkringsbolaget får överlåta eller pantsätta egendom som omfattas av förbudet bara om ombudet samtycker till det. Förbudet hindrar inte att egendomen används på normalt sätt. Samtycke behövs dock inte om det är fråga om en åtgärd som hänför sig till bolagets sedvanliga affärsverksamhet och som inte är ovanlig till sina villkor, sin betydelse eller sina risker. För en affärstransaktion vars värde överstiger 1 000 000 euro eller 1 procent av skillnaden mellan de kapitalbasmedel som godkänts i enlighet med 12 kap. för uppfyllelse av försäkringsbolagets solvenskapitalkrav enligt 11 kap. 2 § och minimikapitalkravet, eller skillnaden mellan ett arbetspensionsförsäkringsbolags solvenskapital som beräknats enligt 7 kap. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag och minimikapitalkravet, ska alltid ansökas om samtycke av ombudet. Försäkringens återköpsvärde får dock inte betalas till försäkringstagarna utan ombudets samtycke.
En åtgärd som strider mot förbudet är ogiltig, utom när den andra parten inte visste eller inte borde ha vetat att försäkringsbolaget inte hade rätt att företa rättshandlingen i fråga.
Prioritet för förbud att överlåta och pantsätta egendom i förhållande till separat verkställighet
Efter det att förbud att överlåta och pantsätta försäkringsbolagets egendom har utfärdats i enlighet med 9 § får denna egendom inte längre bli föremål för utmätning eller säkerhetsåtgärder. Om egendomen redan före förbudet blivit föremål för utmätning eller säkerhetsåtgärder, kan verkställigheten trots allt fortsätta för den sökande borgenärens räkning.
Pantborgenärers ställning
Vad som ovan i detta kapitel föreskrivs om förbud att överlåta och pantsätta egendom och om utmätning eller säkerhetsåtgärder som gäller egendomen hindrar inte en pantborgenär att utöva sina på panträtten baserade rättigheter.
Underrättelse till tillsynsmyndigheterna om beslut om förbud samt offentliggörande av beslutet
Försäkringsinspektionen ska utan dröjsmål underrätta de myndigheter i alla andra EES-stater som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten om sitt beslut om förbud att överlåta och pantsätta egendom. Inspektionen ska också utan dröjsmål se till att beslutet om förbudet på bolagets bekostnad offentliggörs i den officiella tidningen, Europeiska unionens officiella tidning samt vid behov i en dagstidning eller flera.
Ombudet ska begära att förbudet att överlåta och pantsätta egendom registreras i ett fastighetsregister, handelsregister eller något annat offentligt register som förs i en annan EES-stat, om en registeranteckning om sådana åtgärder förutsätts i lagstiftningen i staten i fråga.
Ombudets skyldighet att underrätta myndigheterna
Ombudet ska utan dröjsmål underrätta Patent- och registerstyrelsen och utsökningsmyndigheterna om Försäkringsinspektionens beslut om förbud att överlåta och pantsätta egendom och om förbud att betala försäkringens återköpsvärde, och de myndigheter som avses här ska registrera beslutet i handelsregistret och i registren över vissa slag av tillgångar och över inteckningar. Detsamma gäller när förbudet återkallas eller upphör att gälla av någon annan orsak än att tidsfristen har löpt ut.
Ett förbud att överlåta och pantsätta egendom börjar gälla oavsett om den underrättelse och kungörelse som avses i 1 mom. och i 16 § 1 mom. har skett eller inte.
Bestämmelserna i 1 mom. och i 16 § 1 mom. tillämpas inte om förbudet att överlåta och pantsätta egendom inverkar uteslutande på rättigheterna för sådana delägare eller arbetstagare i försäkringsbolaget som inte samtidigt är försäkringstagare. Försäkringsinspektionen beslutar hur de som påverkas av åtgärden ska underrättas.
Upplysningar som ska lämnas i underrättelsen
I den underrättelse som avses i 16 § 1 mom. och 17 § 1 mom. ska nämnas de omständigheter som föreskrivs i 10 §. I den kungörelse som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning ska dessutom nämnas vilken lag som är tillämplig på åtgärden.
Underrättelse till borgenärerna om förbud att överlåta och pantsätta egendom
Ombudet ska utan dröjsmål underrätta försäkringsborgenärerna och försäkringsbolagets övriga kända borgenärer om förbud att överlåta och pantsätta egendom. Av underrättelsen ska framgå de omständigheter som nämns i 10 §. Underrättelsen ska ske på finska eller svenska. Om en borgenär som är bosatt, har sin hemort eller sitt huvudkontor i någon annan EES-stat än Finland innehar en försäkringsfordran, ska underrättelsen dock ske på det officiella språket eller något av de officiella språken i EES-staten.
Giltighetstid för rättsverkningarna av förbud att överlåta och pantsätta egendom
Rättsverkningarna av förbudet att överlåta och pantsätta egendom gäller tills förbudet upphör i enlighet med 21 §.
Återkallelse av förbud att överlåta och pantsätta egendom
Försäkringsinspektionen ska utan dröjsmål återkalla ett förbud att överlåta och pantsätta egendom, om det inte längre föreligger förutsättningar för förbudet. Förbudet upphör när den utsatta tiden enligt det beslut som avses i 9 § 2 mom. går ut. Förbudet upphör också om försäkringsbolaget försätts i likvidation eller dess egendom avträds till konkurs.
(19.12.2008/893) Verkställighet och ändringssökande
Beslut om förbud att avyttra och pantsätta egendom får överklagas i enlighet med lagen om Finansinspektionen. Besvären ska anföras inom 30 dagar från det att inspektionens beslut har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Se L om Finansinspektionen 878/2008 73 §.
Förordningar och föreskrifter samt uppgifter som ska lämnas till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (20.3.2015/303)
Bemyndigande för social- och hälsovårdsministeriet att utfärda förordning
Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om ombudets underrättelse till myndigheterna enligt 17 § 1 mom. och om myndigheternas registreringsuppdrag.
Se SHMf om underrättelse till myndigheter om och registrering av beslut att överlåta och pantsätta försäkringsbolags egendom och att betala en försäkrings återköpsvärde 620/2008.
(20.3.2015/303) Bemyndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om
1) den information som avses i 3 § 3–5 mom., om utformningen av de dokument i vilka informationen finns och hur dessa dokument regelbundet ska ges in till Finansinspektionen,
2) innehållet i en underrättelse enligt 19 § 1 mom.,
3) vilken information som ska ingå i de planer som avses i 7 § och i 20 § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag.
(20.3.2015/303) Begränsning av skyldigheten att ge regelbundna tillsynsrapporter
Om Finansinspektionen med stöd av 24 § 1 punkten meddelar närmare föreskrifter om periodiciteten för skyldigheten att ge regelbundna tillsynsrapporter när den understiger ett år, kan Finansinspektionen genom sitt beslut i ett enskilt fall begränsa rapporteringsskyldigheten, om
1) överlämnandet av uppgifterna skulle vara alltför betungande mot bakgrund av arten och omfattningen av de inneboende riskerna i försäkringsbolagets affärsverksamhet,
2) överlämnandet av uppgifterna inte behövs för en effektiv tillsyn över försäkringsbolaget,
3) undantaget inte försvagar de berörda finanssystemens stabilitet i Europeiska unionen,
4) försäkringsbolaget kan tillhandahålla dessa uppgifter från fall till fall,
5) uppgifterna rapporteras minst årligen.
Finansinspektionen får inte begränsa den regelbundna tillsynsrapporteringen för försäkringsbolag som utgör en del av en försäkringsgrupp enligt 26 kap. 2 §, om rapporteringen sker oftare än en gång per år. Finansinspektionen får dock i ett enskilt fall begränsa rapporteringsskyldigheten för ett försäkringsbolag om detta visar att det är oändamålsenligt att rapporteringen sker oftare än årligen, med beaktande av arten och omfattningen av de inneboende riskerna i försäkringsgruppens affärsverksamhet.
Begränsning av skyldigheten att ge regelbundna tillsynsrapporter beviljas endast försäkringsbolag som representerar högst 20 procent av en medlemsstats liv- och skadeförsäkringsmarknad eller återförsäkringsmarknad. Andelen av skadeförsäkringsmarknaden grundas på bruttopremieinkomsterna och andelen av livförsäkringsmarknaden på bruttobeloppet av de försäkringstekniska avsättningarna. Finansinspektionen ska ge prioritet till de minsta försäkringsbolagen när den bestämmer huruvida dessa lättnader i rapporteringsskyldigheten kan tillämpas på försäkringbolag.
Bestämmelser om skyldigheten att ge regelbundna tillsynsrapporter i fråga om minimikapital finns i 11 kap.
(20.3.2015/303) Befrielse från rapporteringsskyldigheten när tillgångarna redovisas post för post
Finansinspektionen får i enskilda fall begränsa ett försäkringsbolags rapporteringsskyldighet eller befria bolaget från skyldigheten när tillgångarna redovisas post för post, om
1) överlämnandet av uppgifterna skulle vara alltför betungande mot bakgrund av arten och omfattningen av de inneboende riskerna i företagets affärsverksamhet,
2) överlämnandet av uppgifterna inte behövs för en effektiv tillsyn över försäkringsbolaget,
3) undantaget inte försvagar de berörda finanssystemens stabilitet i Europeiska unionen,
4) försäkringsbolaget kan tillhandahålla dessa uppgifter från fall till fall.
Finansinspektionen får inte befria försäkringbolag som utgör en del av en försäkringsgrupp enligt 26 kap. 2 § från rapporteringsskyldighe-ten när tillgångarna redovisas post för post. Finansinspektionen får dock i ett enskilt fall befria ett försäkringsbolag från rapporteringsskyldigheten när tillgångarna redovisas post för post, om försäkringsbolaget visar att rapporteringsskyldigheten när tillgångarna redovisas post för post är oändamålsenlig med beaktande av arten och omfattningen av de inneboende riskerna i gruppens affärsverksamhet och med beaktande av den finansiella stabiliteten.
Begränsning av eller befrielse från rapporteringsskyldigheten när tillgångarna redovisas post för post beviljas endast försäkringsbolag som representerar högst 20 procent av en medlemsstats liv- och skadeförsäkringsmarknad eller återförsäkringsmarknad. Andelen av skadeförsäkringsmarknaden grundas på bruttopremieinkomsterna och andelen av livförsäkringsmarknaden på bruttobeloppet av de försäkringstekniska avsättningarna. Finansinspektionen ska ge prioritet till de minsta försäkringsbolagen när den bestämmer huruvida dessa lättnader i rapporteringsskyldigheten kan tillämpas på försäkringbolag.
(20.3.2015/303) Information om höjning av kapitalkrav som ska tillställas Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten
Finansinspektionen ska årligen tillställa Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten uppgifter om den genomsnittliga höjningen av varje försäkringsbolags kapitalkrav samt om de höjningar som bestämdes året innan och som ska presenteras som procentandelar av solvenskapitalkravet.
Dessutom ska Finansinspektionen årligen separat tillställa Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten uppgifter om antalet försäkringsbolag och grupper på vilka tillämpas begränsning av den regelbundna rapporteringsskyldigheten enligt 25 kap. 25 § eller 26 kap. 43 §, särskilt antalet försäkringsbolag och grupper på vilka tillämpas befrielse från rapporteringsskyldigheten när tillgångarna redovisas post för post enligt 25 kap. 26 § eller 26 kap. 43 §, tillsammans med deras respektive volymer när det gäller kapitalkrav, premier, försäkringstekniska avsättningar och tillgångar, mätta som en procentandel av den totala volymen av medlemsstatens försäkringsbolags kapitalkrav, premier, försäkringstekniska avsättningar och tillgångar.
(8.5.2020/321) Information till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat om försämringar av de ekonomiska förhållandena, framväxande risker eller farhågor i fråga om konsumentskydd
Om Finansinspektionen konstaterar att det finns försämringar av de ekonomiska förhållandena i ett finländskt försäkringsbolag eller försäkringsbolaget orsakar andra framväxande risker på grund av affärsverksamhet som bolaget bedriver i en annan EES-stat med stöd av friheten att tillhandahålla tjänster eller etableringsfriheten, och de försämrade ekonomiska förhållandena eller framväxande riskerna kan ha gränsöverskridande konsekvenser, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och tillsynsmyndigheten i den mottagande EES-staten i fråga om saken.
Finansinspektionen får också underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och tillsynsmyndigheten i hemstaten i fråga, om Finansinspektionen har allvarliga och motiverade farhågor i fråga om konsumentskydd.
Finansinspektionen och tillsynsmyndigheten i EES-staten i fråga får hänskjuta ett ärende som avses i 1 och 2 mom. till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och begära myndighetens hjälp, om Finansinspektionen och tillsynsmyndigheten i EES-staten i fråga inte når en bilateral lösning.
De underrättelser som avses i 1 och 2 mom. ska vara tillräckligt utförliga och uttömmande.
(8.5.2020/321) Samarbetsplattformar
Finansinspektionen får inrätta en samarbetsplattform efter att ha kommit överens om saken med tillsynsmyndigheterna i samtliga andra berörda EES-stater.
Finansinspektionen kan begära att Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten inrättar en samarbetsplattform. Om Finansinspektionen begär det, ska den beakta de omständigheter som avses i 27 a § 1 mom. Finansinspektionen kan delta i verksamheten för en samarbetsplattform som inrättats av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten eller av tillsynsmyndigheter i andra berörda EES-stater.
Finansinspektionen ska på eget initiativ och på begäran av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i god tid lämna samarbetsplattformen alla behövliga, tillräckligt utförliga och uttömmande uppgifter.
(20.4.2018/235) Granskning av funktioner eller uppgifter som lagts ut på entreprenad
Bestämmelser om Finansinspektionens rätt att inspektera ett företag som sköter funktioner eller uppgifter på entreprenad finns i 24 § 2 mom. i lagen om Finansinspektionen.
Om ett försäkringsbolag har lagt ut en funktion eller en uppgift på entreprenad till ett företag i en annan EES-stat, kan Finansinspektionen själv eller genom en representant inspektera den verksamhet som lagts ut till företaget vid driftstället. Innan inspektionen inleds ska Finansinspektionen informera tillsynsmyndigheten i den EES-staten om inspektionen. Finansinspektionen kan också be tillsynsmyndigheten i EES-staten i fråga att för Finansinspektionens räkning granska den funktion eller uppgift som lagts ut på entreprenad.
Grupptillsyn och beräkning av solvensen på gruppnivå
Definitioner och tillämpningsområde (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Definitioner
I detta kapitel avses med
1) moderföretag ett företag som i enlighet med 1 kap. 5 § i bokföringslagen har bestämmande inflytande över ett annat företag samt ett företag som Finansinspektionen anser utöva faktiskt bestämmande inflytande över ett annat företag,
2) dotterföretag ett företag över vilket ett moderföretag i enlighet med 1 kap. 5 § i bokföringslagen har bestämmande inflytande och ett företag över vilket Finansinspektionen anser att ett moderföretag har ett faktiskt bestämmande inflytande,
3) ägarintresse det att
a) det mellan en fysisk eller juridisk person och ett företag uppstår en betydande bindning enligt 1 kap. 10 §,
b) det att någon med bestämmande inflytande som avses i 1 kap. 5 § 3 mom. i bokföringslagen innehar minst 20 procent av ett företags rösträtt eller aktier, medlemsandelar, garantiandelar eller bolagsandelar,
c) en fysisk eller juridisk person direkt eller indirekt innehar rösträtt eller aktier, medlemsandelar, garantiandelar eller bolagsandelar i ett sådant företag där Finansinspektionen anser att det utövas faktiskt betydande inflytande,
4) företag med ägarintresse ett moderföretag eller en juridisk person som har ägarintresse i ett annat företag eller som står under enhetlig ledning med det andra företaget på grund av avtal eller på grund av bestämmelser i företagens stiftelseurkund, bolagsordning eller stadgar eller som har en styrelse eller ett därmed jämförbart organ vars majoritet består av samma personer som det andra företagets styrelse eller motsvarande organ,
5) försäkringsföretag med ägarintresse ett försäkringsföretag som är företag med ägarintresse i minst ett försäkringsföretag eller i ett försäkringsföretag i tredjeland,
6) anknutet företag ett dotterföretag eller ett företag i vilket ett annat företag har ägarintresse eller som står under enhetlig ledning med det andra företaget på grund av avtal eller på grund av bestämmelser i företagens stiftelseurkund, bolagsordning eller stadgar eller som har en styrelse eller ett därmed jämförbart organ vars majoritet består av samma personer som det andra företagets styrelse eller motsvarande organ,
7) försäkringsföretag ett försäkringsbolag, dock inte ett arbetspensionsförsäkringsbolag som avses i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, samt en motsvarande utländsk försäkringsgivare vars hemort är i en EES-stat,
8) försäkringsföretag i tredjeland ett utländskt företag som bedriver direkt försäkring eller återförsäkring och vars hemort inte är i en EES-stat,
9) konglomerats holdingföretag moderföretaget i en företagsgrupp som utgör ett finans- och försäkringskonglomerat enligt 3 § 1 mom. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat och som inte är ett reglerat företag, samt ett sådant företag i ledningen för ett konglomerat enligt i 3 § 3 mom. 2 punkten i den lagen,
10) mångbranschholdingföretag ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, ett försäkringsföretag i tredjeland, en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag och som har minst ett försäkringsföretag enligt denna lag bland sina dotterföretag,
11) grupptillsynsmyndighet en myndighet som är ansvarig för grupptillsyn,
12) tillsynskollegium en permanent men flexibel samarbetsgrupp som ska underlätta beslut om samarbete, koordinering och grupptillsyn och som består av de tillsynsmyndigheter som svarar för tillsynen över företagen i en grupp,
13) Europeiska försäkringstillsynsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG, (20.4.2018/235)
14) transaktion inom gruppen en transaktion där försäkringsföretag direkt eller indirekt förlitar sig på andra företag inom samma grupp, eller på en fysisk person eller juridisk person som har i 1 kap. 10 § avsedda betydande bindningar till ett företag inom denna grupp, för att fullgöra ett åtagande, oavsett om det baserar sig på avtal eller inte och oavsett om fullgörandet av åtagande innebär en betalning eller inte. (20.4.2018/235)
När ägarintresse bestäms i enlighet med 1 mom. 3 punkten ska som indirekt innehav betraktas även innehav som fås med hjälp av en formel enligt vilken de successiva intressena hos företag som inte hör till samma koncern multipliceras med varandra. I fråga om företag inom samma koncern ska deras innehav i ett bolag utanför koncernen räknas som direkt innehav.
BokföringsL 1336/1997 1 kap. 5 § 3 mom. har upphävts genom L om ändring av bokföringslagen 1620/2015.
(20.3.2015/303) Försäkringsgrupper
Försäkringsföretag som hör till samma försäkringsgrupp (grupp) ska på gruppnivå övervakas i enlighet med detta kapitel.
En grupp består av
1) ett försäkringsföretag, dess anknutna företag och företag med ägarintresse och av företag som är anknutna till företag med ägarintresse, eller av
2) försäkringsföretag som är knutna till varandra genom avtal eller på annat sätt av varaktiga finansiella kopplingar, under förutsättning att något av företagen i fråga utövar ett faktiskt bestämmande inflytande över besluten i de andra företag som ingår i gruppen, och detta företag betraktas som moderföretag och de andra företagen som dotterföretag och att grupptillsynsmyndigheten på förhand fastställer uppkomsten av en sådan grupp; till en grupp som avses i denna punkt kan höra också andra ömsesidiga företag.
(20.3.2015/303) Tillämpningsområde och yttersta moderföretag
Om inte något annat följer av 7–9 § ska bestämmelserna om grupptillsyn tillämpas på
1) försäkringsföretag med ägarintresse i enlighet med 11–49 §,
2) företag med ägarintresse som inte är försäkringsföretag i enlighet med 11–20, 22, 27, 30, 33, 39–50 §,
3) försäkringsföretag vars moderföretag är en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag med hemort i en EES-stat, i enlighet med 11–49 §,
4) försäkringsföretag vars moderföretag är en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag med hemort i ett tredjeland eller ett tredjelands försäkringsföretag, i enlighet med 51–54 §,
5) försäkringsföretag vars moderföretag är ett mångbranschholdingföretag, i enlighet med 50 §.
Med yttersta moderföretag avses
1) ett försäkringsföretag med ägarintresse, en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag, på gruppens högsta nivå,
2) ett försäkringsföretag som enligt 2 § 2 mom. 2 punkten ska anses vara moderföretag och som har sin hemort i en EES-stat.
Om ett försäkringsföretag med ägarintresse enligt 1 mom. 1 punkten, en försäkringsholdingsammanslutning enligt 1 mom. 3 punkten eller ett konglomerats holdingföretag självt är ett dotterföretag till ett sådant försäkringsföretag, en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag med hemort i en EES-stat, ska 11–49 § tillämpas endast på det yttersta moderföretagets nivå.
I en grupp ska det finnas endast ett yttersta moderföretag. Om det i en grupp finns flera moderföretag eller om försäkringsföretagens ömsesidiga ägar-, avtals- eller faktiska kontrollförhållanden utgör flera grupper, ska bestämmelserna om grupptillsyn tillämpas endast på nivån av det yttersta moderföretag som i försäkringsföretaget utövar bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen. Det yttersta moderföretaget kan ha bestämmande inflytande tillsammans med ett eller flera av sina dotterföretag eller också kan det yttersta moderföretagets dotterföretag ha bestämmande inflytande tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag.
(20.3.2015/303) Yttersta moderföretag i Finland
Om ett yttersta moderföretag som avses i 3 § inte har sin hemort i Finland, kan Finansinspektionen besluta att 11–49 § ska tillämpas på nivån av det till gruppen hörande nationellt sett yttersta moderföretag som har sin hemort i Finland.
Finansinspektionen ska innan den fattar beslutet höra det yttersta moderföretag som avses i 3 § och grupptillsynsmyndigheten. Det motiverade beslutet ska av Finansinspektionen ges in till grupptillsynsmyndigheten och det yttersta moderföretaget.
Finansinspektionen kan inte fatta beslut eller hålla ett beslut i kraft, om ett yttersta moderföretag enligt 3 § i enlighet med 35 § har fått samtycke till att på dess dotterföretag tillämpas solvenskapitalkraven enligt 36 och 37 § samt bestämmelserna om bristande uppfyllelse av solvens- och minimikapitalkraven.
Grupptillsynsmyndighet (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Grupptillsynsmyndighet
Finansinspektionen verkar som grupptillsynsmyndighet i Finland om den har beviljat koncession för alla försäkringsföretag inom en grupp samt i sådana fall som avses i 6 §.
(20.3.2015/303) Utseende av grupptillsynsmyndighet
Finansinspektionen verkar som grupptillsynsmyndighet om den har beviljats koncession för försäkringsföretaget med ägarintresse.
Om det yttersta moderföretaget i en grupp inte är ett försäkringsföretag ska Finansinspektionen vara grupptillsynsmyndighet
1) om den har beviljat koncession för ett försäkringsföretag vars moderföretag är en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag,
2) när det är fråga om en försäkringsholdingsammanslutning eller om ett konglomerats holdingföretag som har sin hemort i Finland och gruppen består av flera försäkringsföretag varav minst ett har beviljats koncession av Finansinspektionen,
3) om gruppens ledning består av minst två försäkringsholdingsammanslutningar eller konglomerats holdingföretag och dessa har sina hemorter i olika EES-stater och det i alla dessa stater finns försäkringsföretag som ingår i gruppen och Finansinspektionen har beviljat koncession för det till gruppen hörande försäkringsföretag som har den största balansomslutningen,
4) om gruppens yttersta moderföretag är en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag som har sin hemort i en EES-stat där det inte finns försäkringsföretag som ingår i gruppen och Finansinspektionen har beviljat koncession för det till gruppen hörande försäkringsföretag vars balansomslutning är störst,
5) i andra situationer än de som avses i 1–4 punkten, om Finansinspektionen har beviljat koncession för det försäkringsföretag vars balansomslutning är störst.
På begäran av den behöriga tillsynsmyndigheten kan Finansinspektionen i samråd med andra myndigheter som utövar tillsyn över gruppen av särskilda skäl besluta att avvika från de grunder för utseende av grupptillsynsmyndighet som anges i 1 och 2 mom. Finansinspektionen ska vidta behövliga åtgärder för ett gemensamt beslut i samråd med de övriga behöriga tillsynsmyndigheterna inom tre månader efter att begäran framförts. Gruppen ska höras innan beslutet fattas.
Om Finansinspektionen eller någon av de andra behöriga tillsynsmyndigheter som avses i 3 mom. före ett gemensamt beslut och utgången av den tre månaders tidsfrist som föreskrivs i det momentet har hänskjutit ärendet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i Europeiska försäkringstillsynsförordningen, ska Finansinspektionen invänta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det när det gemensamma beslutet fattas.
Finansinspektionen ska i egenskap av grupptillsynsmyndighet sända det motiverade beslutet till gruppen samt till de tillsynsmyndigheter som hör till tillsynskollegiet.
Finansinspektionen ska erkänna ett gemensamt beslut enligt denna paragraf som bindande.
Till dess att ett gemensamt beslut enligt 3 mom. fattas ska Finansinspektionen vara grupptillsynsmyndighet, om uppgiften hör till den i enlighet med 1 eller 2 mom.
(20.3.2015/303) Överföring av grupptillsynsuppgifter till en annan tillsynsmyndighet
Finansinspektionen kan ingå en överenskommelse om grupptillsyn på undergruppsnivå omfattande flera EES-stater. Finansinspektionen kan ingå en sådan överenskommelse med en eller flera sådana EES-tillsynsmyndigheter som utövar tillsyn över sådana andra anknutna företag som är yttersta moderföretag på nationell nivå och har sin hemort i EES-staten i fråga. En överenskommelse kan ingås om det är motiverat för en effektiv organisering av grupptillsynen. Tillsynsmyndigheterna ska då motivera sin överenskommelse både för grupptillsynsmyndigheten och för det yttersta moderföretaget.
Om Finansinspektionen enligt överenskommelsen svarar för grupptillsynen ska på undergruppsnivån tillämpas 10 §.
Finansinspektionen får inte utöva grupptillsyn enligt 4 § i Finland om tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat enligt den överenskommelse som avses i 1 mom. ska ansvara för grupptillsynen. I så fall ska på grupptillsynen tillämpas lagen i den stat där den myndighet som svarar för grupptillsynen finns. Över överenskommelsen ska upprättas ett skriftligt tillsynsprotokoll som ska undertecknas av samtliga behöriga tillsynsmyndigheter och ges in till undergruppens yttersta moderföretag.
Finansinspektionen ska i egenskap av grupptillsynsmyndighet i enlighet med 46 § underrätta tillsynskollegiet om överenskommelser som avses i 1 mom.
Avvikelse från tillämpning av bestämmelserna om grupptillsyn (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Beslut om att inte tillämpa bestämmelserna om grupptillsyn
Finansinspektionen kan på ansökan av ett företag som hör till gruppen besluta att bestämmelserna i detta kapitel inte ska tillämpas på företaget, om
1) företaget har sin hemort i ett tredjeland där det finns rättsliga hinder för överförandet av behövlig information,
2) företaget är av ringa betydelse med hänsyn till grupptillsynens syften, eller om
3) det är oändamålsenligt eller vilseledande att med hänsyn till grupptillsynens syfte låta det berörda företaget omfattas av grupptillsynen.
Ett eller flera företag får undantas grupptillsynen, om företagets betydelse eller företagens gemensamma betydelse för tillsynen är ringa.
Om Finansinspektionen anser att ett försäkringsföretag i enlighet med 1 mom. 2 eller 3 punkten inte behöver omfattas av grupptillsynen, ska den höra övriga behöriga tillsynsmyndigheter innan den fattar beslut.
(20.3.2015/303) Tillämpning av lagarna om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat samt kreditinstitutsverksamhet
Om bestämmelser som motsvarar varandra ska tillämpas på ett konglomerats holdingföretag både enligt denna lag och enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, i synnerhet i fråga om riskbaserad övervakning, kan Finansinspektionen vid behov, efter att ha hört en annan EES-stats behöriga tillsynsmyndighet, besluta att endast bestämmelserna om saken i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat ska tillämpas på konglomeratets holdingföretag.
Om bestämmelser som motsvarar varandra ska tillämpas på ett konglomerats holdingföretag både enligt denna lag och enligt kreditinstitutslagen (610/2014), i synnerhet i fråga om riskbaserad övervakning, kan Finansinspektionen enligt en gemensam överenskommelse med en annan EES-stats behöriga tillsynsmyndighet besluta tillämpa antingen endast denna lag eller kreditinstitutslagen beroende på vilken sektors betydelse som är större inom gruppen beräknad i enlighet med 4 § 2 mom. 1 punkten i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat.
Finansinspektionen ska sända det motiverade beslutet till konglomeratets holdingföretag samt om sina beslut enligt 1 och 2 mom. underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG.
(20.3.2015/303) Grupptillsyn över finländska yttersta moderföretag
Finansinspektionen får begränsa tillämpningen av kraven på grupptillsyn över ett nationellt sett yttersta moderföretag som avses i 4 § till moderföretagets finansiella ställning eller en del av den, om det för en effektiv organisering av grupptillsynen är motiverat med anledning av beslut eller åtgärder som gäller grupptillsyn och som fattats av grupptillsynsmyndigheten i en annan EES-stat.
Om Finansinspektionen beslutar att de solvensbestämmelser som gäller gruppen ska tillämpas på det finländska yttersta moderföretaget
1) ska den erkänna det val av metod som bindande, som grupptillsynsmyndigheten för det yttersta moderföretaget enligt 3 § har gjort för beräkning av solvenskapitalkravet på gruppnivå i överensstämmelse med ett beslut enligt 15 § och tillämpa den,
2) ska den i överensstämmelse med 28 eller 32 § erkänna den godkända interna modellen som bindande,
3) får det finländska yttersta moderföretaget inte i enlighet med 35 § ansöka om sådant samtycke genom vilket användning av förfaranden enligt 36 och 37 § som gäller bristande uppfyllelse av solvenskapitalkraven samt av de kraven och minimikapitalkraven skulle tillåtas i något av dess dotterföretag.
Om det yttersta moderföretaget som avses i 3 § i överensstämmelse med 28 eller 32 § har fått tillstånd att beräkna solvenskapitalkravet på gruppnivå enligt den interna modellen och om Finansinspektionen anser att det finländska yttersta moderföretagets riskprofil på ett betydande sätt avviker från de antaganden som legat till grund för det moderföretags interna modell som avses i 3 § och om det finländska yttersta moderföretaget inte löser de problem som Finansinspektionen observerat, får Finansinspektionen besluta att höja kapitalkravet enligt 25 kap. 4 § utöver solvenskapitalkravet på nationell gruppnivå. Om en höjning av kapitalkravet i en exceptionell situation inte är motiverat, får Finansinspektionen kräva att det finländska yttersta moderföretaget ska beräkna solvenskapitalkravet på gruppnivå enligt standardformeln.
Finansinspektionen ska sända det motiverade beslutet till grupptillsynsmyndigheten och det yttersta moderföretaget.
Solvens på gruppnivå (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Uppfyllelse och beräkning av solvenskapitalkrav
Ett försäkringsföretag med ägarintresse eller de försäkringsföretag som hör till en grupp ska säkerställa att gruppen fortlöpande har kapitalbasmedel som till kvalitet och mängd räcker för att gruppen ska kunna uppfylla solvenskapitalkravet enligt 14–33 §.
Om gruppens yttersta moderföretag är en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag som har sin hemort i en EES-stat, ska gruppens solvens beräknas på försäkringsholdingsammanslutningens eller konglomeratets holdingföretags nivå i enlighet med 14–33 §. Vid denna beräkning ska på försäkringsholdingsammanslutningen och konglomeratets holdingföretag tillämpas bestämmelserna om solvenskapitalkrav i 11 kap. och bestämmelserna om kapitalbasmedel i 12 kap.
Ett försäkringsföretag med ägarintresse eller ett försäkringsföretag som hör till en grupp och vilka avses i 1 mom. ska utan dröjsmål lämna ett meddelande till Finansinspektionen om att gruppens solvenskapitalkrav inte längre uppfylls eller att det finns risk för att det inte kommer att uppfyllas under de följande tre månaderna. Vid förfarandet iakttas då 25 kap. 5 §. Vid behov ska Finansinspektionen före förlängningen av tidsfristen för planen för återställande av en sund finansiell ställning höra den tillsynsmyndighet som svarar för grupptillsynen.
Efter att ha fått meddelandet enligt 3 mom. ska Finansinspektionen utan dröjsmål informera de övriga tillsynsmyndigheterna inom tillsynskollegiet, vilka ska analysera gruppens situation.
(20.3.2015/303) Återkommande solvensberäkningar
Gruppens yttersta moderföretag ska minst en gång per år göra de beräkningar som avses i 11 §.
Gruppens yttersta moderföretag eller ett företag som hör till gruppen och som Finansinspektionen utsett efter att ha hört gruppen och behöriga tillsynsmyndigheter ska lämna behövliga data för beräkningen och beräkningens resultat till Finansinspektionen.
Gruppens yttersta moderföretag ska fortlöpande övervaka solvenskapitalkravet på gruppnivå. Om gruppens risker avviker väsentligt från de antaganden som låg till grund för det solvens-kapitalkrav på gruppnivå som senast rapporterats till grupptillsynsmyndigheten, ska en förnyad beräkning av detta kapitalkrav göras utan dröjsmål och rapporteras till Finansinspektionen.
(20.3.2015/303) Beräkning av solvenskapitalkravet på yrkande av Finansinspektionen
Om Finansinspektionen har grundad anledning att anta att gruppens risker förändrats väsentligt sedan dagen för den senaste rapporteringen av solvenskapitalkravet, får Finansinspektionen kräva en förnyad beräkning av detta kapitalkrav på gruppnivå.
Val av beräkningsmetod och allmänna principer (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Tekniska principer och huvudmetod
Den solvensberäkning som avses i 11 § ska göras upp enligt de tekniska principer som avses i detta kapitel. Om inte något annat följer av 15 § ska solvensen beräknas enligt den på koncernbokslutet baserade metod som avses i 26–29 §.
Bestämmelser om den på koncernbokslutet baserade metoden finns dessutom i avdelning II kapitel I avsnitt 2 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Finansinspektionens beslut om metoden
Om det inte är lämpligt att använda den på koncernbokslutet baserade metoden för att beräkna solvensen på gruppnivå, får Finansinspektionen efter att ha hört gruppen och behöriga tillsynsmyndigheter besluta att i fråga om gruppen ska användas avdrags- och sammanräkningsmetoden enligt 31–33 § eller en kombination av de nämnda metoderna.
Bestämmelser om val av metod finns dessutom i avdelning II kapitel I avsnitt 1 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Beaktande av den proportionella andelen
Vid solvensberäkning på gruppnivå ska hänsyn tas till den proportionella andel som företaget med ägarintresse innehar i ett anknutet företag. Med proportionell andel avses
1) i samband med den på koncernbokslutet baserade metoden den procentandel som använts vid upprättandet av koncernbokslutet,
2) i samband med avdrags- och sammanräkningsmetoden den direkta eller indirekta ägarandel av kapitalet i det anknutna företaget som ett företag med ägarintresse har.
Om ett anknutet företag är ett dotterföretag som inte har tillräckliga medräkningsbara kapitalbasmedel för att uppfylla solvenskapitalkravet, ska vid beräkningen av solvensen på gruppnivå beaktas hela skillnaden mellan dotterföretagets medräkningsbara kapitalbasmedel och solvenskapitalkravet, trots vad som föreskrivs i 1 mom. Med Finansinspektionens samtycke får dotterföretagets solvensunderskott dock beaktas på proportionell basis, om ansvaret hos ett moderföretag som innehar en andel av kapitalet är begränsat till denna kapitalandel.
(20.3.2015/303) Finansinspektionens bestämmande av den proportionella andelen
Finansinspektionen ska i egenskap av grupptillsynsmyndighet, efter att ha hört gruppen och behöriga tillsynsmyndigheter, bestämma den proportionella andel som ska beaktas vid solvensberäkningen, om
1) det inte finns några kapitalbindningar mellan vissa av företagen i gruppen,
2) Finansinspektionen har beslutat att en direkt eller indirekt andel av rösträtten eller kapitalet i ett företag ska räknas som ägarintresse eftersom ett faktiskt betydande inflytande utövas i företaget, eller om
3) Finansinspektionen har beslutat att ett företag är moderföretag till ett annat företag eftersom det utövar ett faktiskt bestämmande inflytande över det andra företaget.
(20.3.2015/303) Förhindrande av dubbelräkning av poster i medräkningsbara kapitalbasmedel
Medräkningsbara kapitalbasmedel för uppfyllandet av solvenskapitalkravet får inte mellan olika försäkringsföretag användas två gånger vid beräkningen av solvensen på gruppnivå.
Vid beräkningen beaktas inte
1) tecknat men inte inbetalt kapital som eventuellt belastar ett företag med ägarintresse,
2) sådant tecknat men inte inbetalt kapital i ett försäkringsföretag med ägarintresse som eventuellt belastar ett anknutet försäkringsföretag,
3) sådant tecknat men inte inbetalt kapital i ett anknutet försäkringsföretag som eventuellt belastar ett annat försäkringsföretag som är anknutet till samma försäkringsföretag med ägarintresse.
Om inte något annat föreskrivs i 26–31 § ska vid beräkningen inte beaktas
1) sådana tillgångar i ett försäkringsföretag med ägarintresse som utgör dess anknutna försäkringsföretags medräkningsbara kapitalbasmedel,
2) sådana tillgångar i ett försäkringsföretag som är anknutet till ett försäkringsföretag med ägarintresse som utgör medräkningsbara kapitalbasmedel i försäkringsföretaget med ägarintresse, och
3) sådana tillgångar i ett försäkringsföretag som är anknutet till ett försäkringsföretag med ägarintresse som utgör medräkningsbara kapitalbasmedel i ett annat försäkringsföretag som är anknutet till försäkringsföretaget med ägarintresse.
Om inte något annat följer av 2 eller 3 mom. får följande poster omfattas av beräkningen om de får ingå i det anknutna företagets medräkningsbara kapitalbasmedel:
1) överskottsmedel enligt 12 kap. 4 § som uppkommer i ett livförsäkringsföretag som är anknutet till ett försäkringsföretag med ägarintresse eller motsvarande överskottsmedel enligt lagstiftningen i en annan EES-stat,
2) tecknat men inte inbetalt kapital i ett försäkringsföretag som är anknutet till ett försäkringsföretag med ägarintresse.
Om Finansinspektionen anser att vissa poster i de medräkningsbara kapitalbasmedlen, utöver de som avses i 4 mom., som får uppfylla ett anknutet försäkringsföretags solvenskapitalkrav faktiskt inte får användas som medräkningsbara kapitalbasmedel i dess försäkringsföretag med ägarintresse, får dessa poster tas med i beräkningen endast till det belopp som krävs för att uppfylla solvenskapitalkravet för det anknutna företaget.
Summan av de medräkningsbara kapitalbasmedel som avses i 4 och 5 mom. får inte överstiga solvenskapitalkravet för ett anknutet försäkringsföretag.
Sådana poster av de medräkningsbara kapitalbasmedlen i ett försäkringsföretag som är anknutet till ett försäkringsföretag med ägarintresse, för vilka en ansökan om samtycke på förhand enligt 12 kap. 5 § ska ges in till Finansinspektionen eller en motsvarande tillsynsmyndighet i en annan EES-stat, får ingå i beräkningen endast under förutsättning att de vederbörligen godkänts av den tillsynsmyndighet som ansvarar för tillsynen över det anknutna företaget.
(20.3.2015/303) Att inte beakta kapital som skapats inom en grupp
Vid beräkning av en grupps solvens får sådana poster inte beaktas i de medräkningsbara kapitalbasmedlen som får uppfylla solvenskapitalkravet och som härrör från ömsesidig finansiering mellan ett försäkringsföretag med ägarintresse och dess
1) anknutna företag,
2) företag med ägarintresse, eller mellan ett
3) annat företag som är anknutet till något företag med ägarintresse i det berörda företaget.
Vid beräkning av en grupps solvens får inte beaktas poster i de medräkningsbara kapitalbasmedel som får uppfylla solvenskapitalkravet i ett försäkringsföretag som är anknutet till försäkringsföretaget med ägarintresse, om dessa poster härrör från ömsesidig finansiering tillsammans med ett annat företag som är anknutet till försäkringsföretaget med ägarintresse.
Ömsesidig finansiering ska anses föreligga åtminstone om ett försäkringsföretag eller dess anknutna företag innehar aktier, garantiandelar eller andelar i den inbetalda grundfonden i ett sådant företag eller ger lån till ett sådant företag som direkt eller indirekt innehar poster i det förstnämnda försäkringsföretagets medräkningsbara kapitalbasmedel.
Bestämmelser om när intern finansiering på gruppnivå inte ska beaktas finns dessutom i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Värdering av tillgångar och skulder
Vid beräkning av solvens på gruppnivå ska tillgångarna och skulderna värderas i enlighet med 10 kap. 1 §.
Bestämmelser om värdering av tillgångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar på gruppnivå samt om val och användning av beräkningsmetoder finns dessutom i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i kommissionens förordning.
Användning av beräkningsmetoder (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Anknutna försäkringsföretag
I beräkningen av solvensen på gruppnivå ska samtliga försäkringsföretag som är anknutna till ett försäkringsföretag med ägarintresse beaktas.
Om ett anknutet försäkringsföretag har sin hemort i en annan EES-stat, ska i beräkningen solvenskapitalkravet och de medräkningsbara kapitalbasmedlen för att uppfylla detta enligt bestämmelserna i den andra EES-staten beaktas.
(20.3.2015/303) Indirekta innehav via en försäkringsholdingsammanslutning och ett konglomerats holdingföretag
Vid beräkning av solvensen på gruppnivå för ett försäkringsföretag som via en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag har ett ägarintresse i ett anknutet försäkringsföretag eller ett anknutet försäkringsföretag i tredjeland, ska ställningen för försäkringsholdingsammanslutningen eller konglomeratets holdingföretag beaktas i beräkningen. (17.12.2015/1514)
På försäkringsholdingsammanslutningen eller konglomeratets holdingföretag tillämpas då bestämmelserna om solvenskapitalkrav i 11 kap. och bestämmelserna om de medräkningsbara kapitalbasmedlen i 12 kap.
Om en sådan försäkringsholdingsammanslutning eller ett sådant konglomerats holdingföretag som avses i 1 mom. innehar efterställda skulder eller andra medräkningsbara kapitalbasmedel på vilka tillämpas begränsningar enligt 12 kap. 11 §, ska av dessa poster som medräkningsbara kapitalbasmedel som uppfyller solvenskapitalkravet den andel godkännas som fås vid en beräkning på gruppnivå med iakttagande av begränsningarna enligt 12 kap. 11 §.
Sådana medräkningsbara kapitalbasmedel i en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag som avses i 1 mom. och för vilka en ansökan om samtycke enligt 12 kap. 5 § på förhand ska ges in till Finansinspektionen eller en motsvarande tillsynsmyndighet i en annan EES-stat, får ingå i beräkningen av solvensen på gruppnivå endast om de har godkänts av grupptillsynsmyndigheten.
(20.3.2015/303) Anknutna försäkringsföretag i tredjeland
Om man för ett försäkringsföretag med ägarintresse beräknar solvensen på gruppnivå enligt den avdrags- och sammanräkningsmetod som avses i 31 §, ska ett anknutet försäkringsföretag i tredjeland vid denna beräkning behandlas på samma sätt som ett anknutet försäkringsföretag. Om det tredjeland där försäkringsföretaget har sin hemort kräver att företaget ska ha koncession och att det ska ha en solvensordning som minst motsvarar de krav som anges i 10–12 kap., får i beräkningen i fråga om detta företag beaktas solvenskapitalkravet och de medräkningsbara kapitalbasmedlen för att uppfylla det som föreskrivits i tredjelandet i fråga.
Om Europeiska kommissionen inte har antagit ett beslut om likvärdighet av solvensordning i ett tredjeland, ska Finansinspektionen i egenskap av grupptillsynsmyndighet vid tillämpningen av 1 mom. kontrollera likvärdigheten. Kontrollen ska göras på begäran av ett försäkringsföretag med ägarintresse, eller Finansinspektionen kan göra kontrollen på eget initiativ. Innan Finansinspektionen fattar beslut om likvärdigheten ska den höra övriga behöriga tillsynsmyndigheter. Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten kan bistå Finansinspektionen i samband med kontrollen och hörandet.
Om Europeiska kommissionen har antagit en delegerad förordning om likvärdighet ska Finansinspektionen i egenskap av grupptillsynsmyndighet fatta ett beslut i enlighet med de kriterier som godkänns i förordningen. Om kommissionen har antagit ett beslut enligt vilket ett tredjelands tillsynsordning tillfälligt är likvärdigt, ska tredjelandet i fråga anses vara likvärdigt vid tillämpningen av 1 mom.
Finansinspektionen får i egenskap av grupptillsynsmyndighet inte i fråga om ett tredjeland fatta ett beslut som strider mot ett tidigare beslut om detta tredjeland, om det inte är behövligt för att betydande ändringar i solvensordningen enligt 10–12 kap. och i tillsynsordningen i tredjelandet ska kunna beaktas.
(20.3.2015/303) Anknutna kreditinstitut, värdepappersföretag och finansiella institut
Vid beräkningen av solvensen på gruppnivå för ett försäkringsföretag med ägarintresse i ett kreditinstitut, ett värdepappersföretag eller ett finansiellt institut, kan försäkringsföretaget med ägarintresse använda metoderna 1 och 2 som fastställts i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG. Metod 1 kan dock användas endast om Finansinspektionen har försäkrat sig om att nivån på den samordnade ledningen och nivån på den interna kontrollen i koncernbolagen är tillräcklig. Den valda metoden ska användas konsekvent.
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. kan Finansinspektionen i egenskap av grupptillsynsmyndighet, på begäran av försäkringsföretaget med ägarintresse eller på eget initiativ, besluta att från de medräkningsbara kapitalbasmedlen som uppfyller solvenskapitalkravet på gruppnivå och som gäller försäkringsföretaget med ägarintresse avdras ägarandelen i företag enligt 1 mom.
(20.3.2015/303) Tillgång till behövliga data saknas
Om Finansinspektionen inte har tillgång till sådana data för solvensberäkning på gruppnivå som gäller försäkringsföretag och avser ett anknutet försäkringsföretag med hemort i en EES-stat eller ett tredjeland, ska det anknutna företagets bokföringsvärde i försäkringsföretaget med ägarintresse dras av från de medräkningsbara kapitalbasmedlen för uppfyllande av solvenskapitalkraven på gruppnivå.
Ett anknutet företags orealiserade vinster får inte räknas in i de medräkningsbara kapitalbasmedlen.
Beräkningsmetoder (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Metod baserad på koncernbokslut
Beräkningen av solvensen på gruppnivå för ett försäkringsföretag med ägarintresse ska genomföras med utgångspunkt i koncernbokslutet, som skillnaden mellan de medräkningsbara kapitalbasmedel som uppfyller solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet.
På beräkningen av de medräkningsbara kapitalbasmedlen med utgångspunkt i koncernbokslutet tillämpas 11 och 12 kap.
(20.3.2015/303) Solvenskapitalkravet med utgångspunkt i koncernbokslut
Solvenskapitalkravet på gruppnivå med utgångspunkt i koncernbokslutet (det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå) ska beräknas enligt standardformeln i 11 kap. eller med en godkänd gruppintern modell.
Det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå ska uppgå till minst summan av minimikapitalkraven enligt 11 kap. 4 § för försäkringsföretag med ägarintresse och den proportionella andelen av minimikapitalkraven för de anknutna försäkringsföretagen.
Det minsta sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå enligt 2 mom. ska uppfyllas genom medräkningsbara medel i primärkapitalbasen enligt vad som anges i 12 kap. 11 § 2 mom. Vid beslut om huruvida dessa poster av primärkapitalbasen får medräknas för att uppfylla det minsta sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå tillämpas 16–25 § och 25 kap. 6 §.
(20.3.2015/303) Tillsynsmyndigheternas beslut om gruppintern modell
Om en ansökan om tillstånd att beräkna det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå och solvenskapitalkraven för försäkringsföretagen i gruppen med en intern modell görs av försäkringsföretaget och dess anknutna företag eller gemensamt av företag som är anknutna till en försäkringsholdingsammanslutning eller till ett konglomerats holdingföretag, ska ansökan ges in till grupptillsynsmyndigheten.
Finansinspektionen ska i egenskap av grupptillsynsmyndighet utan dröjsmål underrätta de övriga tillsynsmyndigheterna i tillsynskollegiet samt Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om att ansökan har mottagits och överlämna den fullständiga ansökan, tillsammans med de handlingar som försäkringsbolaget har lämnat, till dem. Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten kan på begäran av Finansinspektionen eller någon annan behörig tillsynsmyndighet tillhandahålla tekniskt stöd till en tillsynsmyndighet som begärt stöd i fråga om beslut om ansökningar. (8.5.2020/321)
Finansinspektionen ska tillsammans med de övriga tillsynsmyndigheterna besluta om samtycke ska ges och om eventuella villkor i anslutning därtill. Finansinspektionen ska inom fem månader från mottagandet av ansökan sända sitt förslag till avgörande till de övriga behöriga tillsynsmyndigheterna.
Finansinspektionen ska vidta behövliga åtgärder för ett gemensamt beslut tillsammans med övriga behöriga tillsynsmyndigheter inom sex månader från mottagandet av ansökan.
Om ett gemensamt beslut dock inte fattas inom tidsfristen på sex månader och ingen av de behöriga tillsynsmyndigheterna har bett Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten att avgöra ärendet eller om Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten inte fattar ett beslut i enlighet med artikel 19.3 i Europeiska försäkringstillsynsförordningen, ska Finansinspektionen i egenskap av grupptillsynsmyndighet fatta beslut i ärendet. I beslutet ska Finansinspektionen beakta de övriga behöriga tillsynsmyndigheternas synpunkter. (8.5.2020/321)
Om Finansinspektionen eller någon av de övriga behöriga tillsynsmyndigheter som avses i 2 mom. före det gemensamma beslutet och före utgången av den sex månaders tidsfrist som anges i 4 mom. har hänskjutit ärendet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i Europeiska försäkringstillsynsförordningen, ska Finansinspektionen i egenskap av grupptillsynsmyndighet invänta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det.
Finansinspektionen ska i egenskap av grupptillsynsmyndighet sända det motiverade beslutet till sökanden samt till övriga behöriga tillsynsmyndigheter.
Finansinspektionen ska erkänna det gemensamma beslut som avses i denna paragraf som bindande och likaså ett beslut av någon annan behörig tillsynsmyndighet i egenskap av grupptillsynsmyndighet.
(20.3.2015/303) Höjning av kapitalkravet vid tillämpning av en gruppintern modell
Om Finansinspektionen anser att riskprofilen för ett försäkringsbolag som står under dess tillsyn avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för den interna modell som godkänts för gruppen, och bolaget inte löser de problem som Finansinspektionen observerat, får Finansinspektionen i enlighet med 25 kap. 4 § för företaget besluta att höja kapitalkravet utöver det genom en intern modell beräknade solvenskapitalkravet.
Om det i exceptionella situationer inte är motiverat att höja solvenskapitalkravet, får Finansinspektionen kräva att ett försäkringsbolag enligt 1 mom. ska beräkna sitt solvenskapitalkrav enligt den standardformel som anges i 11 kap. 1–18 §. I sådana fall som avses i 25 kap. 4 § 2 mom. får Finansinspektionen höja kapitalkravet utöver det solvenskapitalkrav som beräknats med hjälp av standardformeln.
Finansinspektionen ska sända det motiverade beslutet till försäkringsföretaget samt till de tillsynsmyndigheter som hör till tillsynskollegiet.
(20.3.2015/303) Höjning av kapitalkravet på gruppnivå vid användning av en på koncernbokslut baserad metod
Finansinspektionen ska när den utreder huruvida riskprofilen är relevant i förhållande till solvenskapitalkravet i egenskap av grupptillsynsmyndighet särskilt uppmärksamma sådana fall där omständigheter som avses i 25 kap. 4 § 2 mom. kan uppkomma på gruppnivå, framför allt om
1) särskilda risker som riktar sig mot gruppen är svåra att kvantifiera och inte i tillräcklig utsträckning beaktas vid beräkningen, eller om
2) de behöriga tillsynsmyndigheterna i enlighet med 29 § och 25 kap. 4 § har höjt kapitalkravet utöver solvenskapitalkravet för anknutna försäkringsföretag.
Om gruppens riskprofil inte beaktas på ett korrekt sätt, får Finansinspektionen höja det sammanställda solvenskapitalkravet på gruppnivå med iakttagande av 25 kap. 4 §.
(20.3.2015/303) Avdrags- och sammanräkningsmetoden
Solvensen på gruppnivå för ett försäkringsföretag med ägarintresse ska utgöras av skillnaden mellan
1) gruppens aggregerade medräkningsbara kapitalbasmedel som uppfyller solvenskapitalkravet enligt 2 mom.,
2) de värden som de anknutna försäkringsföretagen har i försäkringsföretag med ägarintresse samt det aggregerade solvenskapitalkravet för gruppen enligt 3 mom.
Gruppens aggregerade medräkningsbara kapitalbasmedel som uppfyller solvenskapitalkravet är summan av
1) de kapitalbasmedel hos ett försäkringsföretag med ägarintresse som får medräknas för uppfyllande av solvenskapitalkravet,
2) den proportionella andelen för försäkringsföretaget med ägarintresse av de kapitalbasmedel hos de anknutna försäkringsföretagen som får medräknas för uppfyllande av solvenskapitalkravet.
Gruppens samlade solvenskapitalkrav är summan av
1) solvenskapitalkravet för försäkringsföretaget med ägarintresse,
2) de proportionella andelarna av solvenskapitalkravet för de anknutna försäkringsföretagen.
Om ägarintresset i de anknutna försäkringsföretagen helt eller delvis är indirekt, ska de anknutna försäkringsföretagens värde i försäkringsföretaget med ägarintresse inbegripa värdet av det indirekta ägandet med beaktande av relevanta successiva ägarintressen. Dessutom ska de poster som avses i 2 mom. 2 punkten inbegripa de motsvarande proportionella andelarna av de kapitalbasmedel i de anknutna försäkringsföretagen som får medräknas vid uppfyllandet av solvenskapitalkravet, samt de poster som avses i 3 mom. 2 punkten inbegripa de proportionella andelarna av solvenskapitalkraven för de anknutna försäkringsföretagen.
(20.3.2015/303) Avdrags- och sammanräkningsmetoden samt den interna modellen
Om en gemensam ansökan om tillstånd att beräkna gruppens samlade solvenskapitalkrav enligt 31 § för gruppens försäkringsföretag med hjälp av en intern modell görs av ett försäkringsföretag med ägarintresse och dess anknutna företag eller av företag som är anknutna till en försäkringsholdingsammanslutning eller till ett konglomerats holdingföretag, ska på beräkningen och metoden tillämpas 28 och 29 §.
(20.3.2015/303) Höjning av kapitalkravet på gruppnivå vid tillämpning av avdrags- och sammanräkningsmetoden
Finansinspektionen ska när utreder huruvida riskprofilen är relevant i förhållande till solvenskapitalkravet särskilt uppmärksamma de specifika risker som riktar sig mot gruppen som är svåra att kvantifiera och som inte i tillräcklig utsträckning beaktas vid beräkningen.
Om riskprofilen för en grupp avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för gruppens samlade solvenskapitalkrav, får Finansinspektionen höja gruppens samlade kapitalkrav. I sådana fall tillämpas 25 kap. 4 §.
Centraliserad riskhantering och förfarandet vid solvenstillsyn (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Tillämpning av förfarandet på dotterföretag
På försäkringsföretag som är dotterföretag till ett annat försäkringsföretag ska 36 och 37 § tillämpas, om
1) grupptillsynsmyndigheten inte har fattat något beslut enligt 8 § om att lämna ett dotterföretag utanför grupptillsynen,
2) riskhanteringen och den interna kontrollen i försäkringsföretaget med ägarintresse omfattar också dotterföretaget och försäkringsföretaget med ägarintresse övertygar grupptillsynsmyndigheten om att dotterföretaget leds enligt sunda affärsprinciper,
3) försäkringsföretaget med ägarintresse har fått samtycke enligt 40 § 3 mom. och samtycke enligt 44 § 2 mom., och
4) försäkringsföretaget med ägarintresse har fått samtycke enligt 35 § av den tillsynsmyndighet som beviljat dotterföretaget koncession.
Om försäkringsföretaget är dotterföretag till en försäkringsholdingsammanslutning eller till ett konglomerats holdingföretag ska 35–38 § tillämpas på ansökningsförfarandet, solvensberäkningen och förfarandet i exceptionella situationer.
(20.3.2015/303) Beslut om tillämpning av förfarandet
Ett försäkringsföretag med ägarintresse ska ansöka på förhand om samtycke till att använda förfarandet enligt 36 och 37 § hos den tillsynsmyndighet som har beviljat dotterföretaget koncession.
Finansinspektionen ska i egenskap av den tillsynsmyndighet som beviljat dotterföretaget koncession utan dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheterna i tillsynskollegiet om saken samt sända en fullständig ansökan till dem.
Finansinspektionen ska i samråd med de övriga tillsynsmyndigheterna i tillsynskollegiet besluta om huruvida samtycke ska ges och om eventuella villkor i anslutning därtill. Finansinspektionen ska sända sitt förslag till avgörande till tillsynsmyndigheterna i tillsynskollegiet inom två månader efter att ha mottagit ansökan.
Finansinspektionen ska vidta behövliga åtgärder för ett gemensamt beslut tillsammans med de övriga behöriga tillsynsmyndigheterna inom tre månader från det att samtliga tillsynsmyndigheter i tillsynskollegiet har tagit emot ansökan.
Om ett gemensamt beslut dock inte fattas inom tidsfristen på tre månader och ingen av de behöriga tillsynsmyndigheterna har bett Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten att avgöra ärendet eller om Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten inte fattar ett beslut i enlighet med artikel 19.3 i Europeiska försäkringstillsynsförordningen, ska Finansinspektionen i egenskap av grupptillsynsmyndighet fatta beslut i ärendet. I sitt beslut ska Finansinspektionen beakta de synpunkter som framförts av de övriga behöriga tillsynsmyndigheterna samt av de övriga tillsynsmyndigheterna i tillsynskollegiet. (8.5.2020/321)
Om Finansinspektionen eller någon av de övriga behöriga tillsynsmyndigheter som avses i 2 mom. före ett gemensamt beslut och före utgången av den tidsfrist på tre månader som anges i 4 mom. har hänskjutit ärendet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i Europeiska försäkringstillsynsförordningen, ska Finansinspektionen invänta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det.
Finansinspektionen ska i egenskap av grupptillsynsmyndighet sända det motiverade beslutet till sökanden samt till övriga behöriga tillsynsmyndigheter.
Finansinspektionen ska erkänna ett sådant gemensamt beslut som avses i denna paragraf som bindande och likaså ett beslut av någon annan behörig tillsynsmyndighet i egenskap av grupptillsynsmyndighet.
(20.3.2015/303) Beräkning av solvenskapitalkrav för dotterföretag
Solvenskapitalkravet för försäkringsföretags dotterföretag beräknas på följande sätt:
1) om gruppen beräknar solvenskapitalkravet för gruppen med en intern modell som godkänts i enlighet med 28 § och om Finansinspektionen i egenskap av den tillsynsmyndighet som beviljat dotterföretaget koncession anser att dotterföretagets riskprofil avviker väsentligt från denna interna modell, och dotterföretaget inte löser de problem som Finansinspektionen observerat, får Finansinspektionen föreslå att solvenskapitalkravet höjs i enlighet med 25 kap. 4 § eller, om detta i exceptionella situationer inte skulle vara motiverat, kräva att företaget ska beräkna sitt solvenskapitalkrav enligt standardformeln,
2) om gruppen beräknar solvenskapitalkravet för gruppen med standardformeln och Finansinspektionen i egenskap av den tillsynsmyndighet som beviljat dotterföretaget koncession anser att dotterföretagets riskprofil avviker väsentligt från antagandena enligt standardformeln och dotterföretaget inte löser de problem som Finansinspektionen observerat, får Finansinspektionen i exceptionella situationer föreslå att företaget delvis ersätter parametrarna enligt standardformeln med företagsspecifika parametrar som omfattar teckningsriskmoduler för livförsäkring, skadeförsäkring och sjukförsäkring som avses i 11 kap. 18 §; i stället får Finansinspektionen föreslå att solvenskapitalkravet höjs i enlighet med 25 kap. 4 §.
Finansinspektionen ska förhandla om sitt förslag i tillsynskollegiet samt underrätta dotterföretaget om grunderna för förslaget. Finansinspektionen ska vidta behövliga åtgärder för ett gemensamt beslut i samråd med de övriga tillsynsmyndigheterna i tillsynskollegiet.
Om den tillsynsmyndighet som har beviljat dotterföretaget koncession är av en annan åsikt om saken än Finansinspektionen i dennas egenskap av grupptillsynsmyndighet, ska Finansinspektionen före ett gemensamt beslut och senast inom en månad på förslag av den behöriga tillsynsmyndigheten hänskjuta ärendet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i Europeiska försäkringstillsynsförordningen. Tillsynsmyndigheterna ska invänta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det.
Finansinspektionen ska i egenskap av den myndighet som beviljat dotterföretaget koncession sända det motiverade beslutet till dotterföretaget och till tillsynsmyndigheterna i tillsynskollegiet.
Finansinspektionen ska erkänna ett sådant gemensamt beslut som avses i denna paragraf som bindande och likaså ett beslut av någon annan behörig tillsynsmyndighet som beviljat dotterföretaget koncession.
(20.3.2015/303) Bristande uppfyllelse av solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet för dotterföretag
Om solvenskapitalkravet för ett dotterföretag inte har uppfyllts ska Finansinspektionen, i egenskap av den tillsynsmyndighet som beviljat dotterföretaget koncession, utan dröjsmål till tillsynskollegiet sända den plan för återställande av en sund finansiell ställning enligt 25 kap. 5 § som lagts fram av dotterföretaget.
Om Finansinspektionen konstaterar att dotterföretagets ekonomiska förhållanden har försvagats ska den utan dröjsmål underrätta tillsynskollegiet om de åtgärder som dotterföretaget föreslagit. Med undantag av krissituationer ska tillsynskollegiet före beslutet förhandla om vilka åtgärder som ska vidtas.
Finansinspektionen ska inom fyra månader från det att den konstaterat att solvenskapitalkravet enligt 1 mom. inte har uppfyllts eller inom en månad från mottagandet av en sådan underrättelse som avses i 2 mom. vidta behövliga åtgärder för ett gemensamt beslut i samråd med de övriga tillsynsmyndigheterna i tillsynskollegiet.
Om ett gemensamt beslut dock inte fattas inom utsatt tid och om ingen av de tillsynsmyndigheter som hör till tillsynskollegiet har bett Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om ett avgörande, ska Finansinspektionen fatta beslut i ärendet i egenskap av den tillsynsmyndighet som beviljat dotterföretaget koncession. I beslutet ska Finansinspektionen beakta de synpunkter som framförts av övriga tillsynsmyndigheter i tillsynskollegiet.
Om den behöriga tillsynsmyndigheten som beviljat dotterföretaget koncession och Finansinspektionen i egenskap av grupptillsynsmyndighet är av olika åsikt om godkännande av planen för återställande av en sund finansiell ställning eller av de åtgärder som föreslagits med anledning av försämringen i den ekonomiska situationen, ska Finansinspektionen, utom i krissituationer, före ett gemensamt beslut och senast inom de tidsfrister som avses i 3 mom., i enlighet med artikel 19 i Europeiska försäkringstillsynsförordningen hänskjuta ärendet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten. Tillsynsmyndigheterna ska invänta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens avgörande och handla i enlighet med det.
Ett motiverat beslut ska sändas till dotterföretaget och till de tillsynsmyndigheter som hör till tillsynskollegiet.
Finansinspektionen ska erkänna ett sådant gemensamt beslut som avses i denna paragraf som bindande och likaså ett beslut av någon annan tillsynsmyndighet som beviljat dotterföretaget koncession.
Om minimikapitalkravet för dotterföretaget inte har uppfyllts ska Finansinspektionen i egenskap av den tillsynsmyndighet som beviljat dotterföretaget koncession utan dröjsmål till tillsynskollegiet sända den kortfristiga finansieringsplan som enligt 25 kap. 6 § lagts fram av dotterföretaget. Tillsynskollegiet ska även informeras om varje åtgärd som vidtagits för att minimikapitalkravet ska uppfyllas på dotterföretagsnivå.
(20.3.2015/303) När användningen av förfarandet upphör
Ett försäkringsföretag med ägarintresse svarar för att villkoren enligt 34 § 1 mom. 2–4 punkten iakttas. Företaget ska utan dröjsmål underrätta grupptillsynsmyndigheten och tillsynsmyndigheten för dotterföretaget i det fall att villkoren inte iakttas. Försäkringsföretaget med ägarintresse ska lägga fram en plan enligt vilken villkoren kommer att iakttas inom en rimlig tid.
Finansinspektionen ska i egenskap av grupptillsynsmyndighet minst en gång per år kontrollera att villkoren enligt 34 § 1 mom. 2–4 punkten iakttas. Finansinspektionen ska dessutom genomföra sådan kontroll på begäran av en annan behörig tillsynsmyndighet, om denna har vägande skäl att misstänka att villkoren inte längre iakttas. Om brister påvisas under kontrollen, ska Finansinspektionen kräva att försäkringsföretaget med ägarintresse lägger fram en plan enligt vilken villkoren kommer att iakttas inom en rimlig tid.
Om villkoren enligt 34 § 1 mom. 2–4 punkten inte iakttas inom en rimlig tid eller om Finansinspektionen efter att ha hört tillsynskollegiet fattar ett beslut enligt 8 §, eller konstaterar att en plan som avses i 1 eller 2 mom. är otillräcklig, kan 36 och 37 § inte tillämpas. De behöriga tillsynsmyndigheterna ska utan dröjsmål underrättas om saken.
Tillsyn över företagsstyrningssystem på gruppnivå (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Företagsstyrningssystem på gruppnivå
Gruppens yttersta moderföretag svarar för att företagsstyrningssystemet på gruppnivå stämmer överens med kraven enligt 6 kap. 4, 8–12, 12 a, 14–16 och 18–20 § samt för att riskhanteringen, den interna kontrollen och rapporteringen har ordnats konsekvent i alla företag som omfattas av grupptillsynen.
Den interna kontrollen inom gruppen ska omfatta åtminstone tillsyn över solvensen på gruppnivå samt tillförlitliga rapporterings- och redovisningsförfaranden.
(20.3.2015/303) Risk- och solvensbedömning på gruppnivå
Gruppens yttersta moderföretag ska göra en risk- och solvensbedömning på gruppnivå enligt 6 kap. 12 §.
Om solvensen på gruppnivå beräknas enligt den på koncernbokslutet baserade metod som avses i 26 § ska gruppens yttersta moderföretag lämna Finansinspektionen, i dennas egenskap av grupptillsynsmyndighet, sådana uppgifter som gör det möjligt att påvisa skillnaden mellan summan av solvenskapitalkraven för alla anknutna försäkringsföretag inom gruppen och det sammanställda solvenskapitalkravet för gruppen.
Gruppens yttersta moderföretag får med Finansinspektionens samtycke, i Finansinspektionens egenskap av grupptillsynsmyndighet, göra en risk- och solvensbedömning samtidigt på gruppnivå och på dotterföretagsnivå, när dotterföretag hör till gruppen, och utarbeta en enda handling som omfattar samtliga bedömningar.
Innan Finansinspektionen ger sitt samtycke enligt 3 mom. ska den höra tillsynsmyndigheterna i tillsynskollegiet och beakta deras synpunkter på ett behörigt sätt.
Om en grupp utnyttjar den möjlighet som anges i 3 mom. ska den sända handlingen samtidigt till alla behöriga tillsynsmyndigheter för gruppen.
Information som ska sändas till Finansinspektionen samt offentliggörande av informationen (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Information om riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp
Om inte något annat följer av 42 § ska gruppens yttersta moderföretag eller ett försäkringsföretag som Finansinspektionen utsett efter att ha hört övriga behöriga tillsynsmyndigheter, minst en gång per år till Finansinspektionen rapportera varje betydande riskkoncentration på gruppnivå och alla betydande interna transaktioner som försäkringsföretag inom gruppen har gjort.
Rapporteringsskyldigheten gäller också transaktioner med fysiska personer som har sådana betydande bindningar till ett företag inom gruppen som avses i 1 kap. 10 §. Om en intern transaktion har en mycket betydande inverkan på företag som hör till gruppen ska rapporteringen ske genast när det är möjligt.
Finansinspektionen ska efter att ha hört övriga behöriga tillsynsmyndigheter och företagsgruppen ange de risktyper och affärstransaktioner som de försäkringsföretag som ingår i gruppen alltid ska rapportera. När Finansinspektionen och de övriga behöriga tillsynsmyndigheterna anger de risktyper eller transaktioner som ska rapporteras eller yttrar sig om dem ska de beakta gruppens specifika struktur och riskhantering.
Finansinspektionen ska när den anger de transaktioner som ska rapporteras, efter att ha hört övriga behöriga tillsynsmyndigheter och företagsgruppen, bestämma sådana tröskelvärden för riskkoncentrationerna och transaktionerna som baseras på solvenskapitalkrav eller försäkringstekniska avsättningar vid solvensberäkningen eller vartdera värdet.
Vid tillsynen över riskkoncentrationer ska Finansinspektionen särskilt övervaka risken för en eventuell spridning inom gruppen, risken för intressekonflikter samt riskernas nivå eller volym.
Bestämmelser om rapportering av regelbunden tillsyn över en grupp samt om anmälan av betydande riskkoncentrationer och betydande interna transaktioner på gruppnivå finns dessutom i avdelning II kapitel VI i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Undantag från lämnande av information
Om gruppens yttersta moderföretag självt är ett reglerat företag eller anknutet till ett reglerat företag eller konglomeratets holdingföretag som är underkastat tillsyn enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, får Finansinspektionen efter att ha hört övriga behöriga tillsynsmyndigheter besluta att tillsyn över riskkoncentrationer enligt 41 § eller över transaktioner inom en grupp eller vardera formen av tillsyn inte ska utövas på nivån för det yttersta moderföretaget.
(20.3.2015/303) Begränsning av skyldigheten att ge regelbundna tillsynsrapporter samt befrielse från rapporteringsskyldigheten när tillgångarna redovisas post för post
Grupptillsynsmyndigheten kan begränsa skyldigheten att lämna regelbundna tillsynsrapporter eller bevilja befrielse från skyldighet att lämna rapporter när tillgångarna redovisas post för post, om begränsningen enligt 25 kap. 25 § eller befrielse enligt 26 § innebär att samtliga försäkringsbolag inom en grupp skulle gynnas. Finansinspektionen ska när den fattar beslut om saken beakta arten och omfattningen av gruppens affärsverksamhet samt riskernas natur samt vid beslut om befrielse enligt 26 § dessutom de omständigheter som påverkar den finansiella stabiliteten.
(20.3.2015/303) Rapport om solvens och finansiell ställning på gruppnivå
Det yttersta moderföretaget i en grupp ska årligen offentliggöra en rapport om solvens och finansiell ställning på gruppnivå. Dessutom ska försäkringsbolag, försäkringsholdingsammanslutningar och mångbranschholdingföretag årligen offentliggöra en rapport med uppgifter om gruppstrukturen. På rapporten ska tillämpas bestämmelserna om offentliggörande av information i 8 a kap.
Gruppens yttersta moderföretag kan med Finansinspektionens samtycke besluta lämna en enda rapport om solvens och finansiell ställning som ska innehålla
1) information på gruppnivå,
2) sådan information om varje dotterföretag inom gruppen som har specificerats separat för varje dotterföretag.
Innan Finansinspektionen ger sitt samtycke enligt 2 mom. ska den höra de tillsynsmyndigheter som hör till tillsynskollegiet och till den del det är behövligt beakta deras synpunkter.
Om det i den rapport som avses i 2 mom. saknas information som Finansinspektionen kräver och om detta utelämnande är av väsentlig betydelse, har Finansinspektionen i egenskap av tillsynsmyndighet som beviljat dotterföretaget koncession rätt att kräva att dotterföretaget i fråga offentliggör behövlig ytterligare information.
Bestämmelser om offentliggörande av rapporter om företagens solvens och finansiella situation samt om rapporternas innehåll finns dessutom i avdelning II kapitel VI avsnitt 1 i kommissionens förordning.
Tillsynsåtgärder på gruppnivå (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Tillsynssamarbete på gruppnivå
Bestämmelser om samarbetet med övriga tillsynsmyndigheter som svarar för tillsynen över företag inom en grupp och om Finansinspektionens skyldighet att tillsätta ett tillsynskollegium finns i 65 a och 65 b § i lagen om Finansinspektionen.
Finansinspektionen ska i egenskap av grupptillsynsmyndighet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten lämna relevant information om hur tillsynskollegiet fungerar och om eventuella svårigheter som uppstått.
Bestämmelser om utbyte av upplysningar mellan tillsynsmyndigheterna i samband med grupptillsyn finns dessutom i avdelning II kapitel IV avsnitt 2 i kommissionens förordning.
(20.3.2015/303) Finansinspektionens uppgifter som grupptillsynsmyndighet
Utöver vad som föreskrivs i 65 a § i lagen om Finansinspektionen ska Finansinspektionen i egenskap av tillsynsmyndighet
1) granska och bedöma gruppens finansiella ställning,
2) granska och bedöma huruvida gruppen iakttar bestämmelserna om solvens samt de krav som gäller riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp,
3) granska och bedöma gruppens företagsstyrningssystem, risk- och solvensbedömning samt ledningens duglighet,
4) leda bedömningen av interna modeller och tillståndsförfaranden på gruppnivå,
5) informera tillsynskollegiets övriga tillsynsmyndigheter om beslut enligt 4 § som har fattats av någon annan tillsynsmyndighet,
6) sköta andra uppgifter som i enlighet med samordningsöverenskommelser mellan de tillsynsmyndigheter som hör till tillsynskollegiet eventuellt anvisas Finansinspektionen i syfte att effektivisera grupptillsynen.
(20.3.2015/303) Tillsynsmyndigheternas möte
Finansinspektionen ska yrka på att ett möte med samtliga tillsynsmyndigheter som medverkar i grupptillsyn sammankallas åtminstone om
1) Finansinspektionen får kännedom om en betydande brist i uppfyllandet av solvenskapitalkravet för ett enskilt försäkringsföretag eller att minimikapitalkravet inte uppfylls i det försäkringsföretaget,
2) Finansinspektionen får kännedom om en betydande brist i uppfyllandet av solvenskapitalkravet på gruppnivå eller gruppens samlade solvenskapitalkrav beräknade enligt 11 och 12 § med utgångspunkt i den metod baserad på koncernbokslutet som avses i 26 § eller avdrags- och sammanräkningsmetoden enligt 31 § eller den interna modellen enligt 32 §,
3) andra exceptionella omständigheter än de som avses i 1 eller 2 punkten har inträffat.
(20.3.2015/303) Rätt att få och ge information
Bestämmelser om Finansinspektionens granskningsrätt och rätt att få uppgifter samt om dess skyldighet att lämna ut information finns i lagen om Finansinspektionen.
På utlämnande av information som behövs för Finansinspektionens grupptillsyn tillämpas 25 kap. 3 §.
Om Finansinspektionen med stöd av 8 § 1 mom. 2 eller 3 punkten lämnar ett försäkringsföretag utanför grupptillsynen, har tillsynsmyndigheten i den medlemsstat där försäkringsföretaget i fråga har sin hemort, på begäran rätt att av gruppens yttersta moderföretag som har sin hemort i Finland få information som kan vara relevant för tillsynen över försäkringsföretaget i fråga.
Se L om Finansinspektionen 878/2008 3 kap. och 71 §.
(20.3.2015/303) Finansinspektionens åtgärder
Om ett försäkringsföretag i en grupp inte uppfyller kraven i 11–41 § eller om företaget uppfyller kraven men solvensen ändå kan vara äventyrad eller om transaktioner inom gruppen eller riskkoncentrationer hotar försäkringsföretagets finansiella ställning, ska Finansinspektionen vidta åtgärder enligt denna lag eller enligt lagen om Finansinspektionen i fråga om en försäkringsholdingsammanslutning, ett konglomerats holdingföretag eller ett försäkringsföretag.
Om försäkringsholdingsammanslutningen, konglomeratets holdingföretag eller försäkringsföretaget har sin hemort i en annan EES-stat än Finland ska Finansinspektionen informera tillsynsmyndigheten i den medlemsstaten om sina iakttagelser, för eventuella åtgärder.
Mångbranschholdingföretag (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Rapportering om transaktioner inom en grupp
Om ett försäkringsföretag är dotterföretag till ett mångbranschholdingföretag ska försäkringsföretaget informera Finansinspektionen om dess transaktioner med mångbranschholdingföretaget och företag anknutna till mångbranschholdingföretaget. I sådana fall ska 41 och 47–49 § tillämpas på transaktioner inom gruppen.
Tredjeländer (20.3.2015/303)
(20.3.2015/303) Kontroll av tillsynens likvärdighet
När det är fråga om ett försäkringsföretag som har sin hemort i Finland och vars moderföretag är ett försäkringsföretag, en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag som har sin hemort i ett tredjeland, ska Finansinspektionen kontrollera om tredjelandets tillsynsmyndigheter utför tillsyn som är likvärdig med vad som i detta kapitel föreskrivs om grupptillsyn.
Om inte Europeiska kommissionen har konstaterat att tillsynsordningen i tredjelandet är likvärdig, krävs utöver vad som anges 1 mom. att kontrollen genomförs av Finansinspektionen, om den i enlighet med 5 eller 6 § skulle verka som grupptillsynsmyndighet. Kontrollen ska utföras på begäran av antingen moderföretaget eller på begäran av ett försäkringsföretag som hör till gruppen eller på Finansinspektionens eget initiativ. Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten bistår Finansinspektionen vid kontrollen.
Innan Finansinspektionen beslutar om huruvida tillsynsordningen är likvärdig ska den höra övriga behöriga tillsynsmyndigheter. Beslutet ska fattas i enlighet med kommissionens förordning. Finansinspektionen får inte i fråga om ett tredjeland fatta ett beslut som står i strid med tidigare beslut som berör tredjelandet i fråga. Det ovannämnda beslutet kan emellertid fattas om det är behövligt med beaktande av betydande förändringar i solvensordningen och i tillsynsordningen i tredjelandet.
Om tillsynsmyndigheterna är oeniga om ett beslut som fattats i enlighet med 3 mom. kan de hänskjuta ärendet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och i enlighet med artikel 19 i Europeiska försäkringstillsynsförordningen be den om hjälp inom tre månader efter det att Finansinspektionen meddelat om beslutet.
(20.3.2015/303) Samarbete med tillsynsmyndigheter i tredjeländer
Om tillsynsmyndigheterna i ett tredjeland bedriver tillsyn som är likvärdig med detta kapitel ska Finansinspektionen samarbeta med dessa tillsynsmyndigheter. Härvid tillämpas 5, 6, 39 och 44–49 § samt lagen om Finansinspektionen på samarbetet och förfarandena.
(20.3.2015/303) Tillsyn i fall då likvärdighet inte föreligger
I fråga om försäkringsföretag i ett tredjeland används antingen metoder enligt lagen om Finansinspektionen och metoder enligt bestämmelserna om grupptillsyn i detta kapitel, dock inte metoder enligt 34–38 §. I enlighet med 4 mom. används dock någon annan metod, om
1) en kontroll enligt 51 § visar att likvärdig tillsyns saknas, eller om
2) trots Europeiska kommissionens beslut om tillfällig likvärdighet i en EES-stat har etablerat sig ett försäkringsföretag vars balansomslutning är större än balansomslutningen för moderföretaget som är etablerat i ett tredjeland.
Om bestämmelserna i lagen om Finansinspektionen och bestämmelserna om grupptillsyn i detta kapitel tillämpas på ett tredjelands försäkringsföretag, ska de tillämpas endast på nivån för försäkringsholdingsammanslutningar, konglomeratets holdingföretag och tredjelandets försäkringsföretag.
Om ett försäkringsföretags moderföretag är ett sådant försäkringsföretag, en sådan försäkringsholdingsammanslutning eller ett sådant konglomerats holdingföretag som har sin hemort i ett tredjeland, ska på moderföretaget vid beräkningen av solvensen på gruppnivå tillämpas bestämmelserna om kapitalbasmedel i 12 kap. samt
1) det solvenskapitalkrav som bestämts i enlighet med 22 §, om det är fråga om en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag,
2) det solvenskapitalkrav som bestämts i enlighet med 23 §, om det är fråga om ett försäkringsföretag i ett tredjeland.
Om bestämmelserna om grupptillsyn i lagen om Finansinspektionen och i detta kapitel, med undantag för 34–38 §, inte är effektiva med tanke på målsättningarna för grupptillsynen, kan Finansinspektionen besluta tillämpa också andra effektiva metoder som säkerställer en ändamålsenlig tillsyn över försäkringsföretagen i en grupp. Finansinspektionen ska höra övriga behöriga tillsynsmyndigheter när den beslutar om dessa metoder samt informera övriga behöriga tillsynsmyndigheter och Europeiska kommissionen om metoderna.
Finansinspektionen kan kräva etablering av en sådan försäkringsholdingsammanslutning eller ett sådant konglomerats holdingföretag som har sin hemort i en EES-stat och tillämpa bestämmelserna i detta kapitel på försäkringsföretagen i den grupp som leds av försäkringsholdingsammanslutningen eller konglomeratets holdingföretag.
(20.3.2015/303) Kontroll av tillsynens likvärdighet på nivån för yttersta moderföretag i tredjeland
Om ett moderföretag som har sin hemort i ett tredjeland och som avses i 51 § är dotterföretag i ett sådant försäkringsföretag, en sådan försäkringsholdingsammanslutning eller ett sådant konglomerats holdingföretag som har sin hemort i ett tredjeland, ska kontrollen av tillsynens likvärdighet enligt den paragrafen göras endast på nivån för det yttersta moderföretaget i tredjelandet.
Finansinspektionen kan i det fall att likvärdig tillsyn saknas utföra en ny kontroll på en lägre nivå på vilken försäkringsföretag har ett moderföretag som kan vara ett försäkringsföretag, en försäkringsholdingsammanslutning eller ett konglomerats holdingföretag i ett tredjeland. Härvid tillämpas 53 §.
PÅFÖLJDER OCH RÄTTSSKYDD
Klander av beslut
Tillämpning av aktiebolagslagen
Bestämmelserna i 21 kap. i aktiebolagslagen tillämpas inte på försäkringsbolag.
Klander av stämmobeslut
En delägare kan genom talan mot bolaget klandra ett stämmobeslut, om
1) procedurbestämmelserna i denna lag, de procedurbestämmelser i aktiebolagslagen som tillämpas med stöd av denna lag eller procedurbestämmelserna i bolagsordningen inte har iakttagits vid behandlingen av ett ärende och felet har kunnat påverka beslutets innehåll eller delägarnas rätt i övrigt, eller om
2) beslutet i något annat avseende strider mot denna lag, mot de bestämmelser i aktiebolagslagen som tillämpas med stöd av denna lag eller mot bolagsordningen.
Klandertalan ska väckas inom tre månader från det att beslutet fattades. Om talan inte väcks inom föreskriven tid anses beslutet vara giltigt.
Domens innehåll och verkningar
Genom en dom med anledning av en klandertalan kan ett beslut förklaras ogiltigt eller ändras på yrkande av käranden. På yrkande av käranden kan bolaget samtidigt förbjudas att verkställa ett ogiltigt beslut. Beslutet kan ändras endast om det kan konstateras vilket innehåll det borde ha haft.
En dom varmed ett stämmobeslut har förklarats ogiltigt eller ändrats gäller även gentemot de delägare som inte har förenat sig om talan.
Ogiltiga stämmobeslut
Ett stämmobeslut som avses i 2 § 1 mom. är ogiltigt, om
1) kallelse till stämman inte har utfärdats eller om det som föreskrivs om kallelse till stämma i denna lag, i de bestämmelser i aktiebolagslagen som tillämpas med stöd av denna lag eller i bolagsordningen har överträtts i något väsentligt avseende,
2) för beslutet enligt 5 kap. 22 § 1–3 mom. krävs en delägares samtycke, som dock saknas,
3) beslutet klart strider mot den likställighetsprincip som avses i 1 kap. 22 § och sådant samtycke av en delägare som avses i 5 kap. 22 § 4 mom. saknas, eller om
4) beslutet enligt lag inte skulle ha fått fattas ens med samtliga delägares samtycke.
På ett ogiltigt beslut tillämpas inte vad som i 2 § 2 mom. föreskrivs om väckande av klandertalan inom föreskriven tid. Talan som gäller ett beslut om fusion, delning eller flyttning av hemorten får dock inte väckas när över sex månader har förflutit från det att fusionen, delningen eller flyttningen av hemorten registrerats. (29.12.2022/1338)
Styrelsebeslut som kan jämställas med ogiltiga stämmobeslut
Om ett beslut som styrelsen med stöd av ett bemyndigande har fattat i ett ärende som ankommer på bolagsstämman är sådant som föreskrivs i 4 § 1 mom. 2–4 punkten, ska på beslutet tillämpas vad som föreskrivs om motsvarande stämmobeslut.
Skadestånd samt inlösenskyldighet till följd av missbruk av inflytande
Tillämpning av aktiebolagslagen
Bestämmelserna i 22 och 23 kap. i aktiebolagslagen tillämpas inte på försäkringsbolag.
Skadestånd
Ledningens skadeståndsskyldighet
En styrelseledamot, en förvaltningsrådsledamot och verkställande direktören ska ersätta skada som de i sitt uppdrag, i strid med den omsorgsplikt som föreskrivs i 1 kap. 23 §, uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat bolaget.
En styrelseledamot, en förvaltningsrådsledamot och verkställande direktören ska också ersätta skada som de i sitt uppdrag annars i strid med denna lag, de bestämmelser i aktiebolagslagen som tillämpas med stöd av denna lag eller bestämmelser i bolagsordningen uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat bolaget, en delägare eller någon annan.
Om skadan har orsakats genom överträdelse av denna lag eller av de bestämmelser i aktiebolagslagen som tillämpas med stöd av denna lag, på annat sätt än endast genom överträdelse av de principer som avses i 1 kap., eller om skadan har orsakats genom överträdelse av en bestämmelse i bolagsordningen, anses skadan ha orsakats genom oaktsamhet, om inte den som är ansvarig för förfarandet visar att han eller hon har handlat omsorgsfullt. Detsamma gäller skada som har orsakats genom en åtgärd till förmån för en försäkringsbolaget närstående person. (12.4.2019/518)
Delägares skadeståndsskyldighet
En delägare ska ersätta skada som han eller hon genom att medverka till en överträdelse av denna lag, de bestämmelser i aktiebolagslagen som tillämpas med stöd av denna lag eller bestämmelser i bolagsordningen uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat bolaget, en annan delägare eller någon annan.
Skada som har orsakats genom en åtgärd till förmån för en försäkringsbolaget närstående person, anses ha orsakats av oaktsamhet, om inte delägaren visar att han eller hon har handlat omsorgsfullt. (12.4.2019/518)
Stämmoordförandens skadeståndsskyldighet
Stämmoordföranden ska ersätta skada som han eller hon i sitt uppdrag genom överträdelse av denna lag, de bestämmelser i aktiebolagslagen som tillämpas med stöd av denna lag eller bestämmelser i bolagsordningen uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat bolaget, en delägare eller någon annan.
(12.8.2016/630) Revisorers skadeståndsskyldighet
I 10 kap. 9 § i revisionslagen föreskrivs om revisorers skadeståndsskyldighet.
Jämkning och fördelning av skadeståndsansvar
I 2 och 6 kap. i skadeståndslagen (412/1974) föreskrivs om jämkning och fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera ersättningsskyldiga.
(12.8.2016/630) Beslutsfattandet i bolaget
Beslut i ärenden som gäller bolagets rätt till skadestånd enligt 2–4 § i detta kapitel samt enligt 10 kap. 9 § i revisionslagen fattas av styrelsen i enlighet med 6 kap. 2 § i aktiebolagslagen. Beslut i sådana ärenden kan dock fattas också av bolagsstämman.
Bolagsstämmans beslut om att bevilja en styrelseledamot, en förvaltningsrådsledamot eller verkställande direktören ansvarsfrihet är inte bindande, om bolagsstämman inte har getts väsentligen riktiga och tillräckliga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för ersättningsskyldigheten. Ett beslut om beviljande av ansvarsfrihet är inte bindande för bolagets likvidator eller konkursbo, om bolaget försätts i likvidation eller konkurs på en ansökan som görs eller ett förordnande som Finansinspektionen meddelar inom två år från beslutet.
(12.8.2016/630) Delägares rätt att föra talan för bolaget
En eller flera delägare har med stöd av 2–4 § i detta kapitel eller med stöd av 10 kap. 9 § i revisionslagen rätt att i sitt eget namn föra skadeståndstalan för bolagets räkning, om det när talan väcks är sannolikt att bolaget inte ser till att skadeståndsanspråket fullföljs och om
1) kärandena då innehar minst en tiondel av samtliga aktier i ett försäkringsaktiebolag eller av samtliga röster i ett ömsesidigt bolag, eller om
2) det visas att underlåtelse att fullfölja skadeståndsanspråket skulle strida mot likställighetsprincipen enligt 1 kap. 22 §.
Bolaget ska ges tillfälle att bli hört, om detta inte är uppenbart onödigt. De delägare som för talan svarar själva för rättegångskostnaderna men har rätt att få dem ersatta av bolaget, om de medel som genom rättegången vunnits till bolaget räcker för ändamålet.
Om den ersättningsskyldige genom bolagsstämmans beslut har beviljats ansvarsfrihet, ska talan väckas inom tre månader från bolagsstämmans beslut. Om det vid samma bolagsstämma så som föreskrivs i 7 kap. 9 § har lagts fram och biträtts ett förslag om särskild granskning, kan talan dock alltid väckas inom tre månader från det att granskningsyttrandet har lagts fram på bolagsstämman eller ansökan om förordnande av en granskare avslagits.
En delägare har inte rätt till ersättning för skada som orsakats bolaget.
Ett ömsesidigt försäkringsbolag är på begäran av delägarna i försäkringsbolaget skyldigt att utreda om kärandena i ett fall som avses i 1 mom. innehar minst en tiondel av samtliga röster och att utfärda ett intyg över detta.
(12.8.2016/630) Preskription av talerätt
En talan enligt 2–4 § i detta kapitel eller 10 kap. 9 § i revisionslagen ska för icke-straffbara gärningar väckas
1) mot en ledamot av styrelsen eller förvaltningsrådet eller verkställande direktören inom fem år från utgången av den räkenskapsperiod under vilken det beslut fattades eller den åtgärd vidtogs som ligger till grund för talan,
2) mot en revisor inom fem år från det att den revisionsberättelse, det yttrande eller det intyg som ligger till grund för talan lades fram, och
3) mot en delägare och stämmoordföranden inom fem år från det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan.
(12.8.2016/630) Bestämmelsernas tvingande natur
I bolagsordningen kan inte bolagets rätt till skadestånd enligt 2–4 § i detta kapitel eller 10 kap. 9 § i revisionslagen begränsas, om skadan
1) har orsakats genom överträdelse av sådana bestämmelser i denna lag eller sådana bestämmelser i aktiebolagslagen som tillämpas med stöd av denna lag från vilka avvikelse inte får göras genom en bestämmelse i bolagsordningen, eller om skadan
2) annars har orsakats uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.
Bolagets rätt till skadestånd kan i övrigt genom bolagsordningen begränsas endast med samtycke av alla delägare.
I bolagsordningen kan den rätt till skadestånd eller den talerätt som en delägare eller någon annan har enligt detta kapitel eller 10 kap. 9 § i revisionslagen inte begränsas.
Inlösenskyldighet till följd av missbruk av inflytande
Inlösenskyldighet
Domstolen kan, på talan av en annan aktie- eller garantiandelsägare och efter att ha hört Försäkringsinspektionen, ålägga en aktie eller garantiandelsägare att inom utsatt tid lösa in kärandens aktier eller garantiandelar, om
1) aktie- eller garantiandelsägaren uppsåtligen har missbrukat sitt inflytande i bolaget genom att medverka till ett beslut som strider mot likställighetsprincipen i 1 kap. 22 § eller till någon annan överträdelse av denna lag, av en bestämmelse i aktiebolagslagen som tillämpas med stöd av denna lag eller av bolagsordningen, och om
2) den andre aktie- eller garantiandelsägarens rättsskydd förutsätter inlösen, med beaktande av sannolikheten för att det förfarande som avses i 1 punkten fortsätter samt andra på saken inverkande omständigheter.
Som lösenbelopp ska bestämmas det verkliga värde som aktien eller garantiandelen skulle ha utan missbruket av inflytande.
Försäkringsbolaget ska ges tillfälle att bli hört, om detta inte är uppenbart onödigt.
Avgörande av tvister samt straffpåföljder
Avgörande av tvister
Tillämpning av aktiebolagslagen
Utöver det som föreskrivs i detta kapitel tillämpas på försäkringsbolag bestämmelserna om aktiebolag i 24 kap. 2–6 § i aktiebolagslagen.
Bestämmelserna i 25 kap. i aktiebolagslagen tillämpas inte på försäkringsbolag.
(29.12.2009/1753) Behöriga domstolar
Utan hinder av vad som i 10 kap. i rättegångsbalken föreskrivs om forum i tvistemål får ärenden som gäller tillämpningen av denna lag också prövas av tingsrätten på bolagets hemort.
Straffpåföljder
Olovligt bedrivande av försäkringsverksamhet
Den som uppsåtligen
1) bedriver försäkringsverksamhet utan koncession eller i strid med bestämmelserna i 1 kap. 14 eller 15 § i denna lag eller i 3 § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, eller
2) i strid med 23 kap. 17 § 2 mom. eller 35 § 1 mom. eller i strid med en enligt 27 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen förordnad begränsning av verksamheten beviljar nya försäkringar,
ska, om gärningen inte är ringa, för olovligt bedrivande av försäkringsverksamhet dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
Allmän åklagare ska innan åtal väcks för ett brott som avses i 1 mom. inhämta Försäkringsinspektionens utlåtande. När domstolen behandlar brottmålet ska den ge Försäkringsinspektionen tillfälle att bli hörd.
Försäkringsbolagsbrott
Den som uppsåtligen
1) bryter mot förbudet i 1 kap. 1 § 3 mom. att ta upp ett privat försäkringsaktiebolags eller ett privat ömsesidigt försäkringsbolags värdepapper till handel på en sådan reglerad marknad som avses i lagen om handel med finansiella instrument, (13.12.2013/981)
2) bryter mot bestämmelserna i 7 kap. 6 § 3 mom. om revisionsberättelse,
3) bryter mot bestämmelserna om ett revisorsyttrande i 19 kap. 3 § 2 mom., 20 kap. 3 § 2 mom., 20 a kap. 3 § 2 mom. eller 21 kap. 3 § i denna lag eller i 2 kap. 14 § 2 mom. i aktiebolagslagen, (29.12.2022/1338)
4) är mellanhand för någon annan i syfte att kringgå vad som i 5 kap. 8 och 9 § i denna lag eller i 5 kap. 9 och 14 § i aktiebolagslagen eller i bolagsordningen föreskrivs om begränsning av rösträtt,
5) i strid med förbud som Finansinspektionen har meddelat med stöd av 25 kap. 9 § överlåter eller pantsätter egendom som är i bolagets besittning, eller (13.12.2013/981)
6) betalar ut försäkringsbolagets medel i strid med 16 kap. 2, 3, 5, 7–9 eller 11 § i denna lag eller 21–24 § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, (13.12.2013/981)
ska, om gärningen inte är ringa eller om strängare straff för den inte föreskrivs någon annanstans i lag, för försäkringsbolagsbrott dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
Försäkringsbolagsförseelse
Den som uppsåtligen
1) försummar att iaktta bestämmelserna i 3 kap. 15–17 § i aktiebolagslagen om att föra aktiebok, garantiandelsbok, aktieägarförteckning eller garantiandelsägarförteckning och om att hålla dem tillgängliga,
2) bryter mot vad som i 5 kap. 23 § 4 mom. i aktiebolagslagen föreskrivs om att hålla bolagsstämmans protokoll tillgängliga,
3) bryter mot vad som i 18 kap. 2 § i aktiebolagslagen föreskrivs om att underrätta bolaget om lösningsrätt,
4) utan att göra en anmälan som avses i 4 kap. 5 § i denna lag eller i 7 § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag förvärvar eller överlåter aktier eller garantiandelar eller som i strid med ett förbud som Finansinspektionen meddelat med stöd av 32 a § i lagen om Finansinspektionen eller 7 § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag förvärvar aktier eller garantiandelar, (27.3.2009/211)
5) bryter mot vad som i 8 kap. 10 § i aktiebolagslagen föreskrivs om anmälan för registrering av bokslut, koncernbokslut eller verksamhetsberättelse, underlåter att göra anmälan eller lämna andra upplysningar som enligt 3 kap. 2, 5, 8, 12, 19, 19 a, 20 eller 21 §, 4 kap. 5 §, 6 kap. 19 §, 11 kap. 5 §, 15 kap. 1 §, 21 kap. 4 §, 23 kap. 7, 18, 25, 27, 31 eller 37 §, 25 kap. 2, 3, 5, 6 eller 12 §, 26 kap. 11, 40, 41 eller 48 § i denna lag eller enligt 31 § i lagen om Finansinspektionen ska lämnas till Finansinspektionen, eller inte offentliggör rapporter eller information som avses i 26 kap. 44 § i denna lag, eller (20.3.2015/303)
6) bryter mot 8 kap. 4–27 §, 23 kap. 14 § eller 25 kap. 8 § i denna lag eller mot de bestämmelser i 8 kap. 10 eller 12 § i aktiebolagslagen som med stöd av denna lag ska tillämpas på försäkringsbolag och som gäller upprättande av delårsrapport, mellanbokslut, bokslut, verksamhetsberättelse, koncernbokslut eller bokslut och verksamhetsberättelse enligt 25 kap. 8 § i denna lag, eller mot vad som i 16 kap. 17 § eller 17 kap. 17 § i aktiebolagslagen eller i 23 kap. 23 § i denna lag föreskrivs om slutredovisning vid försäkringsbolags fusion, delning eller likvidation, (20.3.2015/303)
ska, om gärningen inte är ringa eller om strängare straff för den inte föreskrivs någon annanstans i lag, för försäkringsbolagsförseelse dömas till böter.
För försäkringsbolagsförseelse döms också den som av grov oaktsamhet förfar på det sätt som avses i 1 mom. 4 eller 6 punkten.
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
Sekretess och rätt att lämna ut uppgifter
Sekretess
Den som i egenskap av anställd hos ett försäkringsbolag eller dess holdingsammanslutning eller tjänsteföretag eller som i egenskap av ledamot eller suppleant i dessas organ eller som vid utförande av någon uppgift på uppdrag av försäkringsbolaget eller som i egenskap av anställd hos eller ledamot av en nämnd inom försäkringsbranschen eller ett motsvarande organ eller som i egenskap av sakkunnig på grundval av ett uppdrag eller som med stöd av 2 eller 3 § har fått veta något om försäkringsbolagets, dess kunds eller någon annans ekonomiska ställning eller hälsotillstånd eller något som berör andra personliga förhållanden eller en företagshemlighet får inte röja detta för utomstående, om inte den till vars förmån sekretessen gäller ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs eller om inte något annat föreskrivs i lag. Uppgifter som gäller kunder och som omfattas av sekretess får, med undantag för bolagsstämmans röstlängd, inte heller lämnas till bolagsstämma eller representantskap eller till delägare som deltar i stämman. (10.8.2018/624)
I lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om sekretess för den som utför en uppgift på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet eller Försäkringsinspektionen.
(19.12.2008/893) Social- och hälsovårdsministeriets rätt att lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har social- och hälsovårdsministeriet rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till
1) åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning av brott,
2) Finansinspektionen,
3) andra EES-staters myndigheter som utövar tillsyn över försäkrings- eller finansieringsverksamhet eller över finansmarknaden,
4) revisorer för försäkringsbolag eller för kredit- eller finansinstitut som hör till samma koncern som ett försäkringsbolag,
5) finska myndigheter och andra EES-staters myndigheter som har till uppgift att delta i försäkringsbolagens likvidations- eller konkursförfarande eller i motsvarande förfaranden,
6) finska myndigheter och andra EES-staters myndigheter som svarar för tillsynen över organ som deltar i försäkringsbolags likvidations- eller konkursförfarande eller i motsvarande förfaranden,
7) finska myndigheter och andra EES-staters myndigheter som svarar för tillsynen över personer som utför lagstadgad revision i försäkringsbolag, kreditinstitut, värdepappersföretag eller andra finansinstitut,
8) sådana oberoende försäkringsmatematiker i EES-stater som utövar laglighetsövervakning av försäkringsbolag och till de organ som svarar för tillsynen över dessa försäkringsmatematiker,
9) EES-staters myndigheter och organ som enligt lag svarar för övervakningen av att bolagsrätten iakttas och för undersökningen av överträdelser,
10) Finlands eller någon annan EES-stats centralbank och andra organ med liknande uppdrag i egenskap av penningpolitisk myndighet och till andra myndigheter som svarar för tillsynen över betalningssystemen,
11) myndigheter och organ enligt 3–8 punkten i andra stater än EES-stater för utförande av tillsynsuppdrag, om den information som ska lämnas i staten i fråga omfattas av sekretess på det sätt som avses i 1 §.
Social- och hälsovårdsministeriet får lämna ut endast information som behövs för att de myndigheter som nämns i 1 mom. ska kunna utföra sina uppdrag.
(17.4.2020/257) Undantag från sekretessen
Om inte något annat följer av dataskyddsförordningen, får ett försäkringsbolag trots sekretessen enligt 1 § lämna ut uppgifter
1) till ett annat försäkringsbolag för ordnande av återförsäkring,
2) till försäkringsbolagets tjänsteföretag eller till den som sköter en av försäkringsbolaget given uppgift på grundval av ett uppdrag,
3) till en försäkrings- eller pensionsanstalt eller en försäkringsholdingsammanslutning som hör till samma koncern eller samma ekonomiska sammanslutning som försäkringsbolaget för skötsel av ersättningsärenden, ingående av försäkringsavtal och skötsel av andra uppgifter som behövs vid bedrivande av försäkringsverksamhet; vad som i denna punkt föreskrivs om utlämnande av uppgifter gäller inte utlämnande av uppgifter enligt artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen,
4) till en nämnd eller ett organ i försäkringsbranschen som har meddelats Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 20.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (direktivet om alternativ tvistlösning), för skötsel av ärenden som förelagts nämnden eller organet i fråga,
5) till en annan försäkringsanstalt eller skadevållaren för utövande av försäkringsbolagets regressrätt samt till en annan försäkringsanstalt för utredande av olika försäkringsanstalters ansvar vid ett och samma försäkringsfall,
6) som avses i 3 a § till ett annat försäkringsbolag om brott som riktats mot försäkringsbolaget för något viktigt intresse i anslutning till förebyggande av brott mot försäkringsbolag,
7) för historisk eller vetenskaplig forskning eller för statistikföring, om det är uppenbart att utlämnandet av uppgifter inte kränker de intressen för vilkas skydd sekretess har föreskrivits,
8) till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning av brott samt till myndigheter eller organ som avses i 2 § 1 mom. 2–6 punkten; uppgifter om hälsotillstånd får dock lämnas ut endast till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning samt ställande under åtal av bedrägeribrott som riktas mot en försäkrings- eller pensionsanstalt,
9) till personuppgiftsansvariga som bedriver kreditupplysningsverksamhet, dock så att bara sådana uppgifter kan lämnas ut som den som bedriver kreditupplysningsverksamhet får registrera i kreditupplysningsregistret eller i övrigt behandla i kreditupplysningssyfte, och
10) till ett företag som hör till samma koncern som försäkringsbolaget, till ett företag som hör till samma grupp enligt 26 kap. som försäkringsbolaget eller till ett företag som hör till samma i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat avsedda finans- och försäkringskonglomerat som försäkringsbolaget, för kundbetjäning och annan skötsel av kundrelationer, marknadsföring, grupptillsyn samt riskhantering; vad som i denna punkt föreskrivs om utlämnande av uppgifter gäller inte utlämnande av uppgifter enligt artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen.
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. kan ett försäkringsbolag lämna ut sådana uppgifter ur sitt kundregister som behövs för marknadsföring samt kundbetjäning och annan skötsel av kundrelationer till ett företag som hör till samma ekonomiska sammanslutning som försäkringsbolaget. Vad som i detta moment föreskrivs om utlämnande av uppgifter gäller inte utlämnande av uppgifter enligt artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen.
Ett försäkringsbolag kan i situationer som avses i 1 och 2 mom. endast lämna ut uppgifter som är nödvändiga för skötseln av ärendena i fråga.
(17.4.2020/257) Försäkringsbolags rätt att behandla uppgifter om brott och brottsmisstankar
Ett försäkringsbolag får behandla och registrera uppgifter om brott mot dess försäkringsverksamhet samt misstankar om sådana brott i ett register som försäkringsbolaget för. Uppgifterna får behandlas endast i den utsträckning som är nödvändig för förhindrande och utredande av brott mot försäkringsverksamheten.
Ett försäkringsbolag får i registret anteckna
1) uppgift om skadefallet,
2) uppgift om det försäkringsbolag mot vilket brottet eller det misstänkta brottet har riktats,
3) uppgift om tidpunkten för registreringen,
4) den registrerades namn, personbeteckning, adress och yrke,
5) uppgift om den domstol som behandlar ärendet,
6) uppgift om vem som har anmält den uppgift som registreras.
Ett försäkringsbolag får inte göra en anteckning i registret förrän det misstänkta brottet har anmälts till förundersökningsmyndigheten eller åklagaren. Anteckning i registret ska göras senast inom ett år från det att försäkringsbolaget har inlett straffprocessen eller försäkringsbolaget har fått information om att någon annan har inlett en straffprocess eller från det att åklagaren har beslutat att väcka åtal.
Uppgifterna ska avföras ur registret omedelbart efter det att den registrerade genom underrättens dom har konstaterats vara oskyldig till den misstänkta gärningen, straffprocessen har lagts ner eller en högre rättsinstans har friat den person som dömts av den lägre rättsinstansen. Försäkringsbolaget kan registrera uppgifterna på nytt, om en högre rättsinstans dömer en person som den lägre instansen har friat.
Uppgifterna ska avföras ur registret senast fem år från det att en uppgift om brottet i fråga registrerades första gången.
Den registrerade ska underrättas om användningen av uppgifterna för beslutsfattande, om ett avslag på en ansökan om försäkring eller något annat för den registrerade negativt beslut beror på uppgifter i registret.
Straffpåföljder vid brott mot sekretessbestämmelserna
Till straff för brott mot sekretessbestämmelserna i 1 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen (39/1889), om inte gärningen utgör brott enligt 40 kap. 5 § i strafflagen eller om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag.
Offentlighet i fråga om statistiska uppgifter om bolag
Utan hinder av bestämmelserna om handlingars sekretess får Försäkringsinspektionen publicera sådan statistik och därmed jämförbar information om försäkringsbolagens verksamhet, ställning och utveckling som har gjorts upp på enhetliga grunder för alla försäkringsbolag.
Övriga bestämmelser om försäkringsbolags verksamhet
Försäkringsbolag som representanter (20.4.2018/235)
(20.4.2018/235)
1 § har upphävts genom L 20.4.2018/235.
Ett försäkringsbolag som representant för ett annat företag än ett sådant som bedriver försäkringsverksamhet eller för en annan försäkringsgivare
När ett försäkringsbolag är representant i enlighet med 2 kap. 16 § eller representant för en annan försäkringsgivare ska bolaget ge kunden klar och tydlig information om vilket företags produkter eller tjänster det är fråga om och att försäkringsbolaget inte bedriver verksamheten för egen räkning eller är part i det avtal som eventuellt ingås om den produkt eller tjänst som är föremål för förhandlingar.
(20.4.2018/235)
3 § har upphävts genom L 20.4.2018/235.
Koassurans inom gemenskapen (17.12.2015/1514)
(17.12.2015/1514) Koassurans inom gemenskapen
Med koassurans inom gemenskapen avses koassuransverksamhet som gäller en eller flera av riskerna i skadeförsäkringsklasserna enligt 3–8 § i lagen om försäkringsklasser och som uppfyller följande villkor:
1) risken är en sådan stor risk som avses i 2 mom.,
2) risken finns inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
3) risken täcks genom ett enda avtal med en samlad premie och för samma termin av två eller flera försäkringsföretag, som vart och ett svarar för sin del som koassuradörer och av vilka ett ska vara ledande försäkringsföretag,
4) minst en av koassuradörerna deltar i avtalet utifrån sin hemort eller en filial etablerad i en annan medlemsstat än den där det ledande försäkringsföretaget är etablerat,
5) det ledande försäkringsföretaget bemöts, för att risken ska kunna täckas, som ett försäkringsföretag som täcker hela risken,
6) det ledande försäkringsföretaget agerar fullt ut som ledande företag inom koassuransverksamheten och bestämmer särskilt försäkringsvillkor och avgifter.
Risken är stor om
1) den hör till skadeförsäkringsklasserna 4–7, 11 eller 12 enligt 2–8 § i lagen om försäkringsklasser,
2) den hör till skadeförsäkringsklasserna 14 eller 15 enligt 7 § i lagen om försäkringsklasser, om försäkringstagaren yrkesmässigt bedriver industriell eller kommersiell verksamhet eller är verksam i något av de fria yrkena, och riskerna anknyter till sådan verksamhet, eller
3) den hör till skadeförsäkringsklasserna 3, 8–10, 13 eller 16 enligt 3–8 § i lagen om försäkringsklasser, och åtminstone två av följande kriterier uppfylls enligt försäkringstagarens bokslut eller, om försäkringstagaren hör till en koncern, enligt koncernbokslutet:
a) balansomslutningen överskrider 6 600 000 euro,
b) nettoomsättningen överskrider 13 600 000 euro,
c) det genomsnittliga antalet anställda under räkenskapsperioden överskrider 250.
På sådana finländska ledande försäkringsbolag som avses i 1 mom. tillämpas 3 kap. 8–11 § i denna lag samt 14 a, 14 j och 17 § i trafikförsäkringslagen.
På finländska försäkringsbolags koassurans inom gemenskapen tillämpas vid solvensberäkningen 10–12 kap. Det finländska försäkringsbolagets försäkringstekniska avsättningar ska då vid solvensberäkningen vara minst lika stora som det belopp som fastställts av den ledande försäkringsgivaren enligt de regler som gäller på dennes hemort.
Finländska försäkringsbolag ska utarbeta statistik över koassuransverksamheten inom gemenskapen så att av den framgår omfattningen av koassuransverksamheten samt vilka medlemsstater som verksamheten gäller.
Finansinspektionen ska i fråga om koassurans inom gemenskapen undersöka sådana förfaranden som kan innebära antingen det att det ledande försäkringsföretaget inte agerar som ledande företag i koassuransverksamheten eller att de föreliggande riskerna uppenbart inte kräver att två eller flera försäkringsgivare deltar i täckandet av dem. Lagen om Finansinspektionen tillämpas på det samarbete mellan tillsynsmyndigheterna och Europeiska kommissionen och det utlämnande av information som gäller koassurans inom gemenskapen.
TrafikförsäkringsL 279/1959 har upphävts genom TrafikförsäkringsL 460/2016.
Bestämmelser om försäkringsmatematiker (17.12.2015/1514)
Försäkringsmatematikers allmänna behörighet
En försäkringsmatematiker förutsätts ha
1) högre högskoleexamen med slutförda fördjupade studier i matematik eller en annan högre högskoleexamen som uppfyller motsvarande krav,
2) tillräckliga kunskaper i försäkringsmatematik, riskteori, placeringsverksamhet, sannolikhetskalkyl, statistik, ekonomisk vetenskap, databehandling, bokföring och andra områden som är relevanta för försäkringsmatematiker samt tillräcklig kännedom om försäkringslagstiftningen och de övriga bestämmelser och föreskrifter som gäller försäkringsbolag,
3) praktisk erfarenhet av sådana uppgifter för försäkringsmatematiker som avses i 6 kap. 20 § eller av uppgifter som kan jämställas med dem.
Behörighet som försäkringsmatematiker har också de vars behörighet i enlighet med 6 § har fastställts enligt de krav som gällde vid fastställandet.
(13.12.2013/981) Examensnämnden för försäkringsmatematiker
Social- och hälsovårdsministeriet tillsätter en examensnämnd för försäkringsmatematiker för tre år i sänder med uppgift att konstatera om behörighet enligt 5 § 1 mom. föreligger eller inte. Social- och hälsovårdsministeriet förordnar nämndens ordförande, vice ordförande och de fyra övriga ledamöterna. Nämnden är beslutför om ordföranden eller vice ordföranden och minst två ledamöter är närvarande.
Nämnden bestämmer kraven för påvisande av de kunskaper och den kännedom som avses i 5 § 1 mom. 2 punkten, och inför nämnden avläggs behövliga prov och andra prestationer som den föreskriver.
Social- och hälsovårdsministeriet fastställer på framställning av examensnämnden för försäkringsmatematiker genom sitt intyg behörigheten för en försäkringsmatematiker enligt 5 § 1 mom. Sedan ministeriet har fastställt behörigheten har en försäkringsmatematiker rätt att använda benämningen SGF-försäkringsmatematiker.
När nämnden ändrar de examenskrav som den meddelat med stöd av 2 mom. ska nämnden se till att en tillräcklig övergångstid tillämpas. (8.5.2020/321)
(13.12.2013/981) Försäkringsmatematiker med behörighet som försäkringsmatematiker i en EES-stat
Behörighet som kan jämföras med en försäkringsmatematikers innehar även en person som har rätt att i en EES-stat eller i Schweiz arbeta som försäkringsmatematiker och som
1) enligt examensnämnden för försäkringsmatematiker har kunskaper som ska anses tillräckliga om finsk försäkringslagstiftning och försäkringsverksamheten i Finland, eller
2) i en EES-stat eller i Schweiz har skaffat sig minst tre års praktisk erfarenhet, varav minst ett år i Finland, av sådana uppgifter för försäkringsmatematiker som avses i 6 kap. 20 § eller av uppgifter som kan jämställas med dem.
Den som i en annan EES-stat eller i Schweiz har rätt att arbeta som försäkringsmatematiker ska vid skötseln av uppdrag i Finland använda den yrkesbeteckning som används i den stat där personen i fråga har fått behörighet som försäkringsmatematiker.
(13.12.2013/981) Begäran om omprövning och överklagande av beslut av examensnämnden för försäkringsmatematiker
Omprövning av beslut som examensnämnden för försäkringsmatematiker har meddelat får begäras hos examensnämnden för försäkringsmatematiker på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003).
Ändring i beslut som nämnden har meddelat med anledning av begäran om omprövning får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ändring i förvaltningsdomstolens beslut får sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.
FörvaltningsprocessL 586/1996 har upphävts genom L om rättegång i förvaltningsärenden 808/2019. Se FörvaltningsL 434/2003 7 a kap. och L om rättegång i förvaltningsärenden 808/2019 3 kap.
(13.12.2013/981) Kostnaderna för examensnämnden för försäkringsmatematiker
Social- och hälsovårdsministeriet svarar för kostnaderna för verksamheten vid examensnämnden för försäkringsmatematiker och fastställer grunderna för ordförandens och ledamöternas arvoden. Ministeriet har rätt att ta ut en avgift för utfärdande av intyg i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).
(7.8.2015/1033) Disciplinära påföljder
Social- och hälsovårdsministeriet kan på framställning av examensnämnden för försäkringsmatematiker frånta en SGF-försäkringsmatematiker enligt 5 § eller en sådan försäkringsmatematiker enligt 7 § som fått behörighet som försäkringsmatematiker i en annan EES-stat eller i Schweiz rätten att i Finland arbeta som ansvarig försäkringsmatematiker eller i andra uppgifter som kräver behörighet enligt 5 eller 7 §, om personen i fråga på ett väsentligt sätt har brutit mot lagar om försäkringsverksamhet eller mot bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem eller om personen i något annat avseende på ett väsentligt sätt har handlat felaktigt eller klandervärt vid utövningen av yrket. Rätten att arbeta som försäkringsmatematiker kan fråntas även för viss tid, som inte får vara längre än tre år. Den som har mist sin rätt får inte använda benämningen SGF-försäkringsmatematiker.
I stället för det förfarande som avses i 1 mom. kan social- och hälsovårdsministeriet på framställning av examensnämnden för försäkringsmatematiker också bestämma att en försäkringsmatematiker ska tilldelas en anmärkning eller varning.
Innan en framställning enligt 1 eller 2 mom. görs ska nämnden ge den som saken gäller tillfälle att bli hörd.
Ett beslut som social- och hälsovårdsministeriet har meddelat med stöd av 1 eller 2 mom. får överklagas genom besvär på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen.
Ett disciplinärende enligt denna paragraf inleds när ett skriftligt klagomål eller en annan anmälan i fråga om en försäkringsmatematiker lämnas till examensnämnden för försäkringsmatematiker.
När det är fråga om en försäkringsmatematiker som fått sin behörighet som försäkringsmatematiker i en annan EES-stat eller i Schweiz ska social- och hälsovårdsministeriet stå i kontakt med den myndighet eller organisation som svarar för disciplinära påföljder i den stat där försäkringsmatematikern fått sin behörighet som försäkringsmatematiker.
(13.12.2013/981)
9 § har upphävts genom L 13.12.2013/981.
Försäkringsbolags rätt att använda kön vid beräkningen av försäkringspremier eller förmåner
(30.11.2012/701) Riskbedömning utgående från kön
I fråga om försäkringar som beviljas konsumenter är användning av kön inte tillåtet vid beräkningen av försäkringspremier eller förmåner som hänför sig till försäkringar och det är inte heller tillåtet att göra könsrelaterade skillnader i premier eller förmåner.
I fråga om andra försäkringar än sådana som beviljas konsumenter är användning av kön vid beräkningen av premier eller förmåner och könsrelaterade proportionella skillnader i premier eller förmåner tillåtet endast om användningen av kön är en påverkande faktor vid en riskbedömning som baserar sig på försäkringstekniska och statistiska uppgifter.
Riskbedömningen kan basera sig på ett försäkringsbolags eget försäkringsbestånd, på försäkringsbolags eller försäkringsföreningars gemensamma statistiska material om försäkringsbestånd eller på tillförlitlig allmän statistik som beskriver den risk som försäkras. Riskbedömningen kan basera sig på ett försäkringsbolags eget försäkringsbestånd endast om beståndet är tillräckligt stort för att möjliggöra en tillförlitlig riskbedömning. Av riskbedömningen ska framgå på vilket sätt könstillhörigheten påverkar den risk som försäkras och vilken den proportionella skillnaden mellan könen är i fråga om den risk som försäkras.
(30.11.2012/701)
11 § har upphävts genom L 30.11.2012/701.
(30.11.2012/701)
12 § har upphävts genom L 30.11.2012/701.
Övriga bestämmelser
Förberedelser för undantagsförhållanden
Försäkringsbolagen ska genom deltagande i beredskapsplanering inom försäkringsbranschen och förberedande av verksamheten under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också under undantagsförhållanden. Försäkringsinspektionen kan bevilja undantag från denna skyldighet, om det är motiverat med hänsyn till försäkringsbolagets storlek eller verksamhetens art eller omfattning eller av någon annan särskild orsak.
Om de uppgifter som följer av 1 mom. förutsätter åtgärder som klart avviker från sådan verksamhet som ska anses vara sedvanlig för försäkringsbolag och som medför väsentliga merkostnader, kan dessa kostnader ersättas ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992).
(29.12.2022/1338) Framläggande vid Finansinspektionen av handlingar som gäller företagsarrangemang
Handlingar som gäller minskning av ett försäkringsbolags aktiekapital eller utbetalning av fritt eget kapital, fusion av försäkringsbolag, överlåtelse av försäkringsbeståndet, flyttning av ett försäkringsbolags hemort, delning av ett försäkringsaktiebolag eller ombildning av ett försäkringsaktiebolag till ömsesidigt försäkringsbolag eller av ett ömsesidigt försäkringsbolag till försäkringsaktiebolag ska hållas framlagda vid Finansinspektionen till utgången av den tid som nämns i 19 kap. 6 §, 20 kap. 6 §, 20 a kap. 5 §, 21 kap. 5 § och 22 kap. 5 §.
Ikraftträdande
Ikraftträdandebestämmelse
Om ikraftträdandet av denna lag bestäms särskilt genom lag.
RP 13/2008, EkUB 7/2008, RSv 51/2008, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG (32005L0056); EGT nr L 310, 12.7.2005, s. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/68/EG (32005L0068); EGT nr L 323, 9.12.2005, s. 1
Ikraftträdelsestadganden:
29.8.2008/565:
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2008.
RP 32/2008, EkUB 11/2008, RSv 67/2008, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG (305L0029); EGT nr L 149, 11.6.2005, s. 22
19.12.2008/893:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
RP 66/2008, EkUB 20/2008, RSv 109/2008
27.3.2009/211:
Denna lag träder i kraft den 8 april 2009.
På anmälningar som avses i 4 kap. 5 § i denna lag och som har gjorts innan denna lag har trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.
RP 235/2008, EkUB 1/2009, RSv 15/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG (32007L0044), EGT nr L 247, 21.9.2007, s. 1
24.7.2009/587:
Denna lag träder i kraft den 3 augusti 2009.
Om en bestämmelse i bolagsordningen strider mot denna lag, ska denna lag tillämpas i dess ställe. En ändring av en mot denna lag stridande bestämmelse i bolagsordningen så att den stämmer överens med denna lag ska anmälas för registrering samtidigt som andra ändringar i bolagsordningen, dock senast tre år från ikraftträdandet av denna lag. Registermyndigheten kan förena bolagets förpliktelse med vite.
RP 52/2009, EkUB 8/2009, RSv 98/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG (32007L0036); EUT nr L 184, 14.7.2007, s. 17
22.12.2009/1215:
Denna lag träder i kraft den 31 december 2009.
RP 238/2009, EkUB 29/2009, RSv 256/2009
29.12.2009/1753:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
Ärenden som är anhängiga vid lagens ikraftträdande överförs
1) från Kuopio tingsrätt till Norra Savolax tingsrätt,
2) från Lahtis tingsrätt till Päijänne-Tavastlands tingsrätt,
3) från Tammerfors tingsrätt till Birkalands tingsrätt,
4) från Åbo tingsrätt till Egentliga Finlands tingsrätt,
5) från Vasa tingsrätt till Österbottens tingsrätt.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 227/2009, LaUB 18/2009, RSv 240/2009
14.5.2010/429:
Denna lag träder i kraft den 1 november 2010.
RP 63/2010, EkUB 3/2010, RSv 28/2010
17.12.2010/1170:
Denna lag träder i kraft den 31 december 2010.
Den garantiavgiftspost som i enlighet med 9 kap. 5 § före den 31 december 2010 ackumulerats av försäkringar enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) överförs när denna lag träder i kraft från ersättningsansvaret för försäkringsbolag som bedriver försäkring enligt lagen om olycksfallsförsäkring som skuld till ett bolagsspecifikt fördelningssaldo enligt 60 b § 3 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring. Ett belopp motsvarande överföringen av den ackumulerade garantiavgiftsposten bokförs vid försäkringsbolaget som kostnad under ”övriga försäkringstekniska kostnader” i resultaträkningen. Ett belopp motsvarande garantiavgiftsposten vid slutet av den föregående räkenskapsperioden bokförs som intäkt under punkten ”övriga försäkringstekniska intäkter” i resultaträkningen.
Av det belopp av garantiavgiftsposter som överförts till försäkringsbolagens fördelningssaldo används för minskning av fördelningsavgiften enligt 60 b § 2 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring år 2011 en tredjedel, år 2012 hälften av postens återstående belopp och år 2013 det återstående beloppet av posten. Dessutom gottskrivs en ränta enligt 60 b § 7 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring. Räntan beräknas för tiden mellan den 1 januari 2011 och den 31 december 2011 på det återstående beloppet av garantiavgiftsposten den 31 december 2011 och för tiden mellan den 1 januari 2012 och den 31 december 2012 på det återstående beloppet den 31 december 2012. Det slutsaldo av garantiavgiftsposten den 31 december 2013 som härrör från relationstalet enligt 60 b § 2 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring kvarstår i fördelningssaldot enligt 60 b § i den lagen.
Den garantiavgiftspost som före den 31 december 2010 ackumulerats av försäkringar enligt trafikförsäkringslagen (279/1959) överförs när denna lag träder i kraft till utjämningsbeloppet enligt 9 kap. 4 § för försäkringskategori ”motorfordonsansvar” enligt bilaga 1 till social- och hälsovårdsministeriets förordning om beräkning av gränserna för skadeförsäkringsbolagens korrigerade solvenskapital och av utjämningsbeloppet och gränserna för detta samt om grunderna för beräkningen (622/2008) vid de försäkringsbolag som bedriver försäkring enligt trafikförsäkringslagen. Om garantiavgiftsposten ursprungligen har beräknats med beaktande av också andra försäkringsgrenars andel av utjämningsbeloppet, kan försäkringsbolaget be Finansinspektionen fastställa sådana beräkningsgrunder för utjämningsbeloppet enligt vilka den del av garantiavgiftsposten som motsvarar dessa försäkringsgrenar överförs till försäkringsgrenarnas andel av utjämningsbeloppet. Ett belopp motsvarande garantiavgiftsposten vid slutet av den föregående räkenskapsperioden bokförs i resultaträkningen som intäkt under punkten ”övriga försäkringstekniska intäkter”.
RP 178/2010, EkUB 28/2010, RSv 214/2010
26.8.2011/982:
Denna lag träder i kraft den 1 september 2011.
RP 4/2011, EkUB 2/2011, RSv 4/2011
30.11.2012/701:
Denna lag träder i kraft den 21 december 2012.
Bestämmelserna i 31 kap. 10 § tillämpas inte på försäkringar där avtal ingåtts före den 21 december 2012.
På skadeförsäkringar som fortsätter en försäkringsperiod i sänder enligt 16 § 1 mom. i lagen om försäkringsavtal (543/1994), kan i stället för 31 kap. 10 § i denna lag tillämpas 31 kap. 10 § i försäkringsbolagslagen, sådan paragrafen lydde när denna lag träder i kraft, till början av den försäkringsperiod som börjar den 1 juli 2013 eller närmast efter det datumet. På andra sådana personförsäkringar än livförsäkringar vars försäkringspremier eller andra villkor kan ändras enligt 20 a § 1 mom. i lagen om försäkringsavtal, kan i stället för 31 kap. 10 § i denna lag tillämpas 31 kap. 10 § i försäkringsbolagslagen, sådan paragrafen lydde när denna lag träder i kraft, till början av den premieperiod som börjar den 1 juli 2013 eller närmast efter det datumet eller, om någon premieperiod inte avtalats, till början av 2014.
RP 55/2012, EkUB 12/2012, RSv 116/2012
13.12.2013/981:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. Lagens 26 kap. 1 § 1 mom. 8 a- och 9 punkten, 2 § 3 mom., 2 a och 3–5 §, 6 § 1 mom. 4 punkten, 7 § 1 mom., 10 § 2 och 3 mom., 11 § 1 mom., 12 § 1 och 2 mom. och 22 § träder dock i kraft den 1 januari 2014.
Koncessionsansökningar som är anhängiga när denna lag träder i kraft ska kompletteras i enlighet med kraven i denna lag.
RP 83/2013, EkUB 28/2013, GrUU 24/2013, RSv 146/2013
7.3.2014/188:
Denna lag träder i kraft den 15 mars 2014.
RP 94/2013, EkUB 38/2013, GrUU 43/2013, RSv 4/2014, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU; (32011L0061); EUT L 174, 1.7.2011, s. 1
8.8.2014/628:
Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2014.
RP 39/2014, EkUB 6/2014, RSv 62/2014
20.3.2015/303:
Om ikraftträdandet av denna lag bestäms särskilt genom lag.
L 303/2015 trädde i kraft 1.1.2016 enligt L 304/2015.
RP 344/2014, EkUB 30/2014, RSv 304/2014, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (32009L0138); EUT nr L 335, 17.12.2009, s. 1., Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU (32011L0089); EUT nr L 326, 8.12.2011, s. 113., Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/51/EU (32014L0051); EUT nr L 153, 22.5.2014, s. 1.
20.3.2015/319:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
RP 279/2014, ShUB 46/2014, RSv 305/2014
7.8.2015/1033:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
På sökande av ändring i ett förvaltningsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
RP 230/2014, LaUB 26/2014, RSv 319/2014
18.9.2015/1203:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
RP 254/2014, EkUB 34/2014, RSv 371/2014
17.12.2015/1514:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
RP 97/2015, EkUB 11/2015, RSv 45/2015, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (32009L0138); EUT nr L 335, 17.12.2009, s. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU (32011L0089); EUT nr L 326, 8.12.2011, s. 113, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/51/EU (32014L0051); EUT nr L 153, 22.5.2014, s. 1
30.12.2015/1665:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Lagens 8 kap. 1 §, 4 § 2 och 3 mom., 9, 12, 15, 17 och 18 §, 21 § 3 och 4 mom. 24, 26 och 28–30 § samt 16 kap. 5 § 1 mom. tillämpas första gången på ett försäkringsbolags bokföring för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 2016 eller därefter.
RP 98/2015, EkUB 17/2015, RSv 114/2015, Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (32013L0034); EUT nr L 182, 29.6.2013, s. 19.
17.6.2016/463:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
RP 123/2015, KoUB 4/2016, RSv 42/2016
29.6.2016/523:
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2016.
RP 65/2016, EkUB 14/2016, RSv 84/2016, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 (32015R0596); EUT L 173, 12.6.2014, s.1
12.8.2016/630:
Denna lag träder i kraft den 19 augusti 2016.
RP 70/2016, EkUB 16/2016, RSv 85/2016, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU, (32014L0056); EUT nr L 158, 27.5.2014, s. 196, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 (32014R0537); EUT nr L 158, 27.5.2014, s. 77
28.6.2017/461:
Denna lag träder i kraft den 3 juli 2017.
RP 228/2016, FvUB 8/2017, RSv 57/2017
25.8.2017/577:
Denna lag träder i kraft den 1 september 2017.
RP 48/2017, EkUB 12/2017, RSv 85/2017
20.4.2018/235:
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2018.
Bestämmelserna i denna lag om upphävande av 31 kap. 1 och 3 § samt om ändring av mellanrubriken före 31 kap. 1 § tillämpas från och med den 1 oktober 2018.
RP 172/2017, EkUB 2/2018, RSv 22/2018, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (32009L0138); EUT nr L 335, 17.12.2009, s. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU (32011L0089); EUT nr L 326, 8.12.2011, s. 113, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/51/EU (32014L0051); EUT nr L 153, 22.5.2014, s. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 (32016L0097), EUT nr L 26, 2.2.2016, s. 19, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/411 (32018L0411), EUT nr L 76, 19.3.2018, s. 28
10.8.2018/624:
Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2018.
RP 49/2018, EkUB 11/2018, RSv 70/2018, Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/943/EU (32016L0943); EUVL L 157, 15.6.2016, s. 1
28.12.2018/1298:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
RP 205/2018, EkUB 24/2018, RSv 189/2018, Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2341/EU (32016L2341); EUT L354, 23.12.2016, s. 37
12.4.2019/518:
Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.
Ett försäkringsbolag som bedriver livförsäkringsverksamhet ska anpassa verksamhet enligt 6 kap. 20 d och 20 e § till lagens krav inom sex månader efter det att lagen trätt i kraft.
RP 305/2018, EkUB 34/201, RSv 276/2018, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828 (32017L0828); EUT L 132, 20.5.2017, s. 1
22.8.2019/957:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
RP 298/2018, ShUB 38/2018, RSv 297/2018
17.4.2020/257:
Denna lag träder i kraft den 20 april 2020.
RP 87/2019, ShUB 1/2020, RSv 12/2020
8.5.2020/321:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2020.
RP 108/2019, EkUB 3/2020, RSv 20/2020, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG (32009L0138), EUT nr L 335, 17.12.2009, s. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/89/EU (32011L0089); EUT nr L 326, 8.12.2011, s. 113, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/51/EU (32014L0051); EUT nr L 153, 22.5.2014, s. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2177 (32019L2177), EUT nr L 344, 27.12.2019, p. 155
19.11.2021/961:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
RP 28/2021, ShUB 19/2021, RSv 123/2021
1.4.2022/209:
Denna lag träder i kraft den 2 april 2022.
På en sådan leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster som avses i 28 § i lagen om tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster ska under den övergångsperiod som anges i den paragrafen tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.
RP 228/2021, EkUB 7/2022, RSv 17/2022
1.4.2022/215:
Denna lag träder i kraft den 18 oktober 2022.
RP 229/2021, EkUB 8/2022, RSv 20/2022, Tillkännagivande om anpassning till inflationen av de belopp som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (C:2021:423:TOC) EUT N:o C 423, 19.10.2021, s. 25
25.11.2022/933:
Denna lag träder i kraft den 1 december 2022.
Denna lag tillämpas på sådana stämmor till vilka kallelse har utfärdats i enlighet med denna lag och som hålls efter ikraftträdandet av denna lag.
RP 198/2022, ShUB 20/2022, RSv 131/2022
29.12.2022/1338:
Denna lag träder i kraft den 31 januari 2023.
På fusion, delning eller flyttning av hemorten tillämpas de bestämmelser som var i kraft innan denna lag trädde i kraft, om planen för fusionen, delningen eller flyttningen av hemorten har registrerats innan denna lag trädde i kraft.
Om en bestämmelse i bolagsordningen strider mot denna lag, ska denna lag tillämpas i dess ställe. En mot denna lag stridande bestämmelse i bolagsordningen ska ändras så att den stämmer överens med denna lag. Ändringen ska anmälas för registrering samtidigt som andra ändringar i bolagsordningen, dock senast tre år från ikraftträdandet av denna lag. Registermyndigheten kan förena bolagets förpliktelse med vite.
RP 146/2022, EkUB 26/2022, RSv 197/2022, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2121 (32019L2121); EUT L 321, 12.12.2019, s. 1
23.3.2023/603:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2023.
RP 244/2022, EkUB 46/2022, RSv 320/2022
21.12.2023/1256:
Denna lag träder i kraft den 31 december 2023.
Trots vad som föreskrivs i 7 kap. 7 § i denna lag kan försäkringsbolagets revisor granska hållbarhetsrapporten under den räkenskapsperiod för vilken försäkringsbolaget ska upprätta sin första hållbarhetsrapport, om
1) revisorn har den specialbehörighet som hållbarhetsrevisor som avses i 6 kap. 1 a § i revisionslagen, eller
2) revisorn i enlighet med 3 mom. i ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av revisionslagen (1250/2023) har skaffat tillräckliga kunskaper om hållbarhetsrapportering och hållbarhetsgranskning.
Vad som förskrivs i 2 mom. tillämpas också på den huvudansvariga revisorn, om en revisionssammanslutning har valts till revisor.
RP 20/2023, EkUB 5/2023, RSv 40/2023, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (Text av betydelse för EES)
3.5.2024/220:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2024.
RP 10/2024, KoUB 2/2024, RSv 28/2024, Direktiv (EU) 2021/2118 om ändring av direktiv 2009/103/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet