Sammanfattning av beslutets innehåll
FöPL gäller företagare som är bosatt i Finland och som utför förvärvsarbete utan att härvid stå i anställnings- eller tjänsteförhållande. FöPL innehåller emellertid inte bestämmelser om vad som avses med att vara bosatt i Finland.
Ryska medborgaren A har uppgett att han varit bosatt i Finland sedan våren 1998. A fick 26.5.1998 uppehållstillstånd i Finland för tiden 26.5.1998-1.4.1998. Då hade han ett sovjetiskt pass. Sedan 19.10.1998 har han haft ett ryskt pass och 28.4.1999 fick han förnyat uppehållstillstånd för tiden 1.4.1999-1.4.2000. Enligt utlänningsverket var det fråga om uppehållstillstånd för tillfällig vistelse (status B 4). A har fått uppehållstillstånd för permanent vistelse (status A 5) för tiden 14.8.2000-14.8.2001.
FPA har ansett att A varit stadigvarande bosatt i Finland från 20.10.1998 till 1.4.2000 och igen under tiden 14.8.2000-14.8.2001. A har uppgett att han kommit till Finland 15.5.1998, men han har dock inte uppfattats som bosatt i Finland från och med det datumet, eftersom han inte har företett utredning över att ha beviljats uppehållstillstånd för minst ett år.
A har införts i befolkningsregistret 1.4.1999. Han blev vigd 30.12.1999 och hans make har bott i Finland sedan år 1997. A hade en APL-anställning från augusti 1999 till mars 2000.
PSC: Frågan om bosättning i Finland skall i regel avgöras enligt lagen om hemkommun (201/1994). Enligt den bestäms en persons hemkommun utgående från var han i verkligheten bor. Enligt 2 § är en persons hemkommun i allmänhet den där han bor. Uppgiften om hemkommun antecknas enligt vad han själv anger i befolkningsdatasystemet. Hemkommunen för en person som flyttar till Finland från utlandet fastställs enligt bestämmelserna i lagens 2 §, om han bor i Finland och har för avsikt att stadigvarande bosätta sig här. Dessutom förutsätts att har ett giltigt uppehållstillstånd som berättigar till minst ett års vistelse, såvida sådant krävs av honom.
Vid bedömningen av en persons bosättning i Finland enligt FöPL kan vid tolkningen även beaktas rättsnormer som tolkar bosättningsbegreppet i fråga om andra närstående socialförsäkringsförmåner, såsom bestämmelserna i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993) enligt vilka Folkpensionsanstalten avgör om en person är bosatt i Finland i fråga om förmåner som verkställs av FPA.
Enligt den sistnämnda lagens 3 § anses vid tillämpningen av lagstiftningen om social trygghet en person vara bosatt i Finland om han har sin egentliga bostad och sitt egentliga hem här och om han ständigt huvudsakligen vistas här. En person som flyttar till Finland kan anses vara bosatt i Fin-land redan från ankomsten till landet förutsatt att han har för avsikt att stadigvarande bosätta sig här och att han dessutom har ett giltigt uppehållstillstånd som berättigare till minst ett års vistelse här, ifall sådant tillstånd krävs av honom. Av särskilda skäl kan en person anses vara bosatt i Finland trots att han har ett uppehållstillstånd som berättigar till vistelse under kortare tid än ett år, om det inte föreligger hinder för att förlänga tillståndet. Ett sådant särskilt skäl som avses i bestämmelsen är i allmänhet att ett uppehållstillstånd som annars skulle beviljas för ett år av formella eller förfarandemässiga skäl beviljas för kortare tid än ett år. Det kan exempelvis bero på att passets giltighetstid går ut.
Betraktat i efterskott verkar det som om A:s avsikt har varit att stadigvarande bosätta sig i Finland. Fastän A till en början hade uppehållstillstånd för kortare tid än ett år, beviljades fortsatt uppehållstillstånd omedelbart för ett år framåt. Enligt den erhållna utredningen verkar det som om det första uppehållstillståndet beviljades för kortare tid än ett år för att A hade ett sovjetiskt pass. Sedermera fick A ett nytt uppehållstillstånd i Finland fr.o.m. 14.8.2000, han och hans make har här en bostad och han har också arbetat här. Pensionsskyddscentralen anser att A vid tillämpningen av FöPL kan betraktas såsom bosatt i Finland fr.o.m. 26.5.1998.