14 §
(31.12.1986/1038; Mu:1.10.2004/884)
Mom. 1
Rätt till ålderdomspension har en arbetstagare som har fyllt 65 år under förutsättning att han inte längre står i ett arbetsförhållande som omfattas av denna lag. (28.12.1990/1346)
Mom. 2
Arbetstagaren har dock rätt att få ålderdomspension vid en lägre pensionsålder, nämligen den som hör till befälet tidigast vid fyllda 60 år och den som hör till manskapet tidigast vid fyllda 55 år så att pensionsåldern 65 år sänks med en månad för varje månad med vilken den till pension berättigande tiden, uträknad enligt 11 §, överstiger 300 månader. Dessutom förutsätts det att arbetstagarens arbetsförhållande upphör när han uppnår den på nämnda sätt beräknade sänkta pensionsåldern och att han under tre år innan det till pension berättigande arbetsförhållandet upphör har varit i ett arbetsförhållande som omfattas av denna lag under minst 18 månader. (28.12.1990/1346)
Mom. 3
Ålderdomspension beviljas högst fem år i förtid räknat från 65 års ålder eller från den enligt 2 mom. beräknade sänkta pensionsålder som arbetstagaren har uppnått då pensionen begynner, dock tidigast från ingången av månaden efter den då han har fyllt 55 år. I detta fall beviljas pensionen sänkt så som stadgas i 22 § 2 mom. På förtida ålderdomspension tillämpas i övrigt vad som stadgas om ålderdomspension.
(3.11.1995/1253)
Mom. 4
Ålderdomspension beviljas från ingången av månaden efter den då rätten till pension har uppkommit, dock tidigast från ingången av den månad som följer närmast efter ansökan om pension. I det fall att pension har sökts inom tre månader efter det att arbetsförhållandet upphörde, beviljas dock pensionen från ingången av månaden närmast efter den då arbetsförhållandet upphörde.