18 §
(19.12.2003/1169)
Mom. 1
Om en person har fått en i denna lag avsedd förmån till ett större belopp än vad han eller hon haft rätt till, skall den förmån som betalts utan grund krävas tillbaka.
Mom. 2
Återkrav av en förmån som betalts utan grund kan lämnas helt eller delvis därhän om detta kan anses skäligt och om utbetalningen av förmånen inte kan anses vara en följd av förmånstagarens eller dennes företrädares svikliga förfarande eller om det belopp som skall krävas tillbaka ärobetydligt.
Mom. 3
En förmån som betalts utan grund får även återkrävas genom kvittning mot framtida pensionsposter. Från den pensionspost som i varje enskilt fall skall utbetalas får dock inte utan pensionstagarens medgivande dras av mer än en sjättedel av den del av pensionsposten som återstår sedan på denna har verkställts förskottsinnehållning med stöd av lagen om förskottsuppbörd eller uppburits källskatt med stöd av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet
(627/1978)
.
Mom. 4
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas också när en pensionsanstalt i egenskap av pensionsanstalt inom den privata sektorn eller sådan sista pensionsanstalt som avses i 10 d § 2 mom. utan grund har betalt ut förmåner enligt pensionslagar för den privata sektorn. Till den del den sista pensionsanstalten utan grund har betalt ut förmåner enligt pensionslagar för den offentliga sektorn, fattas återkravsbeslutet av den aktuella pensionsanstalten inom den offentliga sektorn enligt vad som föreskrivs i den lag som gäller den. Den sista pensionsanstalten skall dock ge en beslutssammanställning över de förmåner som återkrävs samt återkräva beloppet. Om den sista pensionsanstalten sköter återkravet genom kvittning enligt 3 mom., skall såsom den pensionspost som avses där betraktas det sammanlagda beloppet av de pensionsposter som den sista pensionsanstalten skall betala.
Mom. 5
En förmån som betalats utan grund skall krävas tillbaka inom tio år räknat från utbetalningsdagen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder
(728/2003)
. Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.